Socialutskottets betänkande

1981/82:49

om resurser för arbetsmiljöförbättringar (prop. 1981/82:118 delvis)

Propositionen

I proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om innovationspolifikens inriktning har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet), såvitt nu är i fråga (bilaga 3 moment 2), föreslagit riksdagen aff godkänna vad som i proposifionen anförs om statligt stöd fill arbefsmiljöförbättringar.

Propositionen i övrigt behandlas av naringsutskottet i betänkande NU 1981/82:51 och av arbefsmarknadsufskoffet i betänkande AU 1981/82:16.

Motion

I motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s), hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 16), aff riksdagen hos regeringen begär utredning om arbefsmiljöfonder.

Mofionen har väckts under den allmänna motionstiden.

Utskottet

I den till utskottet remitterade delen av propositionen föreslår regeringen, på grundval av eff betänkande av utredningen om arbefsmiljöinvesteringar i mindre och medelstora företag (DsA 1981:12), aff åtgärder vidtas för att via befinfliga former för statligt stöd till företag främja arbefsmiljöförbättringar. Enligt regeringens förslag bör ändringar göras i vissa av de författningar som reglerar statligt ekonomiskt stöd så aff def framgår aft stödformerna, utöver redan preciserade syften, också kan användas för åtgärder som helt eller delvis är aft anse som arbefsmiljöinvesteringar. Det bör enligt förslaget ankomma på regeringen atf bedöma i vilka författningar dessa förändringar bör göras.

I propositionen betonas vidare betydelsen av fackligt inflytande på arbefsmiljöinvesteringar. Det förordas en ordning som innebär aft varje ansökan om statligt stöd fill investeringar i produktionsprocessen pä lämpligt sätt kompletteras med eff yttrande som belyser hur de anställdas företrädare bedömer den föreslagna åtgärden ur arbetsmiljösynpunkf. Enligt propositionen bör mot bakgrund härav lämpliga tillägg göras i berörda stödorgans instruktioner resp. stadgar. För de regionala utvecklingsfonderna, vars stadgar baseras på avtal mellan staten och resp. landsting, föreslås atf ändring görs i den förordning som reglerar statligt kredifsföd genom dessa organ. Def

1 Riksdagen 1981/82. 12 saml. Nr 49

SoU 1981/82:49

SoU 1981/82:49 2

bör enligt proposifionen ankomma på regeringen aff avgöra i vilka författningar, instruktioner, stadgar e. d. det är lämpligt aff göra dessa ändringar. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

För aft ytterligare understryka att de olika stödformerna kan användas för arbefsmiljöförbättringar bör enligt proposifionen vissa informationsåtgärder vidtas. Det föreslås därför atf alla berörda arbefsmiljöorgan skall medverka i information kring möjligheterna fill stöd för bl. a. arbefsmiljöinvesteringar. I proposifionen nämns arbetarskyddsverkef, arbetarskyddsfonden, branschorganisationer, yrkesmedicinska kliniker, företagshälsovården och arbetsmarknadens parter som exempel på informationskanaler. Arbetsmarknadsministern framhåller vikfen av atf den handläggande personalen vid de organ, som administrerar de olika stödformerna, genom utbildning och information ges fördjupade kunskaper inom arbetsmiljöområdef. Utbildningsansvaret anses böra åligga resp. organ. Detta hindrar självfallet infe, anförs def i propositionen, atf den kunskap som finns hos arbefarskyddsstyrelsen bör kunna tas fill vara vid planeringen och genomförandet av utbildningen.

Förslagen om vidgade informationsinsatser och ökad arbetsmiljöufbild-ning anses böra kunna klaras inom resp. organs nuvarande medelsram.

I motion 1981/82:1589 (yrkande 16) av Olof Palme m. fl. (s) framhålls bl. a. all förbättringar av arbetsmiljön inte bara innebär kostnader, utan också ekonomiska fördelar. Dels innebär investeringar för en god arbetsmiljö också ofta som bieffekt en förbättring av produktiviteten, dels skapas genom miljöinvesteringarna nya marknader för en ur miljösynpunkt riktig teknik, heter det i motionen. Motionärerna erinrar om att genom inrättandet 1974 av särskilda arbetsmiljöfonder en likviditetsökning i företagen kunde utnyttjas för sädana miljöinvesteringar som prioriterades av de anställda. Mofionärerna pekar vidare pä aff man frän LO;s sida krävt en utredning om en arbetsmiljöfond, ur vilken företagen skulle kunna få låna kapital fill förmånliga villkor för att förbättra sin arbetsmiljö. Enhgt motionärernas mening bör en utredning om arbefsmiljöfonder komma till stånd.

Utskottet har infe något atf erinra mot vad som anförs i proposifionen om statligt stöd fill arbefsmiljöförbättringar. Genom de föreslagna åtgärderna kommer en rad statliga stödformer aft kunna utnyttjas för arbefsmiljöförbättringar och de anställdas företrädare aft tillförsäkras inflytande pä arbefsmiljöinvesteringarna. Utskottet anser därför atf propositionens förslag tillgodoser syftet med motion 1981/82:1589 i här aktuell del (yrkande 16). Motionen påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

SoU 1981/82:49 3

Utskottet hemställer

1. atf riksdagen avslår motion 1981/82:1589 yrkande 16,

2. aff riksdagen godkänner vad som i proposifion 1981/82:118, bilaga 3, moment 2 anförs om statligt stöd till arbetsmiljöförbättringar.

Stockholm den 18 maj 1982

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp)', Rune Gustavsson (c), Mårten Werner (m)', Erik Larsson (c), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig Alftin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s) och Georg Karlsson (s) .

' Ledig från uppdraget som riksdagsledamot vid betänkandgts justering.

2 Georg Karlssons uppdrag som ersättare för riksdagsledamot hade upphört vid

betänkandets justering.