SoU 1981/82:41

Socialutskottets betänkande
1981/82:41

om anslag till Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m. och till Sociala
serviceåtgärder (prop. 1981/82:100 bil. 8)

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag för budgetåret 1982/83 under
avsnitt C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m. med undantag för punkt
C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen, som behandlas av socialförsäkringsutskottet
i betänkande SfU 1981/82:9. Vidare behandlas förslagen om anslag
under avsnitt D. Sociala serviceåtgärder utom såvitt avser punkterna D 1.
Bidrag till social hemhjälp och D 2. Bidrag till färdtjänst, som behandlas i
utskottets betänkande SoU 1981/82:33.

I anslutning till här aktuella delar av propositionen behandlas motioner
som anges vid de olika avsnitten.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkt C 1 (s. 85 och 86)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 5 205 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:562 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

§1

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets upphälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag med belopp per år motsvarande 25 procent av gällande basbelopp
i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. att riksdagen fattar principbeslut om följande plan för höjning av
barnbidragen så att dessa fr. o. m. den 1 juli 1982 uppgår till 20 %, den 1
januari 1983 till 21 %, den 1 januari 1984 till 22 %, den 1 januari 1985 till
23 %, den 1 januari 1986 till 24 % samt fr. o. m. den 1 januari 1987 till 25 %
av basbeloppet,

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami Nr 41

SoU 1981/82:41

2

3. att riksdagen beslutar att under bilaga 8, C 1. Allmänna barnbidrag på
statsbudgeten 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 945 840 000 kr. utöver
regeringens förslag.

I motion 1981/82:1295 av Bertil Fiskesjö (c) och Sven-Erik Nordin (c)
hemställs att riksdagen beslutar uttala att den fortsatta beredningen av
familjepolitik och barnomsorg bör inriktas på ett förenklat system i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motion 1981/82:1587 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts beträffande
uppdrag till Barnmiljörådet att på grundval av SCB:s statistik och
intervjuundersökningar om födelsetalens utveckling och orsaker göra en
analys av och föreslå åtgärder i riktning mot ett barnvänligare samhälle,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att en översyn görs som belyser
de fördelningspolitiska effekterna i det familjepolitiska stödsystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande barnbidragets utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande flerbarnsstöd för studerande ungdomar i åldern 16-19 år,

5. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna prövas att utvidga
flerbarnstillägget så att redan tredje barnet omfattas av ett extra halvt
barnbidrag.

I motion 1981/82:1750 av Ulla Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ändring av familjebegreppet och gärna efter
den modell som socialpolitiska samordningsutredningen föreslagit i sitt
betänkande 1979:94.

I motion 1981/82:2017 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Allmänna barnbidrag (socialdepartementet)
för budgetåret 1982/83 anvisa ett med 506000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 5 711 000 000 kr.,

2. att riksdagen - vid bifall till föregående yrkande - beslutar att
flerbarnstillägg skall utgå med 750 kr. om barnens antal uppgår till tre och
ökas med 1 500 kr. för varje ytterligare barn.

Motivering till yrkandena finns i motion 1981/82:2016.

I motion 1981/82:2039 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär förslag om vårdnadsbidrag,
vårdnadsersättning i enlighet med vad i motionen anförts.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:2018.

I motion 1981/82:2360 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 4 och 5),

beträffande flerbarnstillägg

SoU 1981/82:41

3

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen under femte huvudtiteln till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 5 275 000 000 kr.

Motionsyrkandena har överflyttats från civilutskottet.

Utskottet

Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen m. m.

I flera motioner tas upp frågor om förbättringar av det stöd till
barnfamiljerna som utgår i form av allmänna barnbidrag och de därtill
knutna flerbarnstilläggen. Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1
oktober 1980 med 3 000 kr. per år och barn under 16 års ålder. Fr. o. m. den 1
januari i år utgår därutöver ett flerbarnstillägg med ett fjärdedels barnbidrag
per år till familjer med tre barn och med ytterligare ett halvt barnbidrag för
varje ytterligare barn.

I en partimotion från socialdemokraterna, 1981/82:2017 av Olof Palme
m. fl., framställs yrkanden som syftar till att barnbidragen vid halvårsskiftet
skall höjas med 300 kr. per barn och år (yrkandena 1 och 2). Flerbarnstillläggen
föreslås bli oförändrade, dvs. 750 eller 1 500 kr. per barn.

Vänsterpartiet kommunisterna framställer i motion 1981/82:562 krav om
höjning och indexreglering av barnbidragen (yrkandena 1-3). Motionärerna
föreslår att barnbidraget vid halvårsskiftet i år skall höjas till 20 % av
basbeloppet och att det därefter vid varje årsskifte skall höjas med 1 % av
basbeloppet tills det den 1 januari 1987 uppgår till 25 % av basbeloppet.

I motion 1981/82:2360 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) anförs bl. a. följande.
Genom ändring av principerna för beräkning av räntebidrag till bostadshus,
som förordas i motion 1981/82:1549 (m), höjs bostadskostnaderna i viss
utsträckning. Inkomstsvaga grupper bör få kompensation härför. För
höjning av flerbarnstillägget kan ett belopp om 70 milj. kr. ställas till
förfogande. Detta belopp bör disponeras på det sättet att flerbarnstillägget
för det tredje barnet höjs från 750 kr. till 1 300 kr. per år och för det fjärde och
följande barnet från 1 500 kr. till 2 050 kr. per år. Yrkanden härom framställs
(yrkandena 4 och 5).

Slutligen behandlas här motion 1981/82:1587 av Rune Gustavsson m. fl.
(c) i här aktuella delar. Motionärerna vill ha ett uttalande om att det är
önskvärt att det allmänna barnbidraget kan byggas ut så att det utgör grunden
i trygghetssystemet (yrkande 3). Vidare vill motionärerna att förslag rörande
utvidgning av flerbarnstillägget till att omfatta även studerande ungdomar i
åldern 16-19 år snarast föreläggs riksdagen (yrkande 4). De vill också att
riksdagen hos regeringen skall begära att möjligheterna prövas att förbättra
flerbarnstillägget på det sättet att det redan för tredje barnet utgår med ett
halvt barnbidrag (yrkande 5).

1* Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 41

SoU 1981/82:41

4

Med hänsyn till den rådande budgetsituationen kan utskottet inte tillstyrka
en sådan uppräkning av barnbidraget som föreslås i motionerna 1981/82:562
och 1981/82:2017. Liksom tidigare kan utskottet inte heller förorda en
indexreglering av barnbidragen.

Då det gäller omedelbara förändringar av flerbarnstilläggen finns skäl
anföra följande. Som en följd av att utskottet avstyrker höjning av de
allmänna barnbidragen påkallar motion 1981/82:2017 inte någon åtgärd, då
det gäller flerbarnstilläggen. Civilutskottet har avstyrkt det krav rörande
räntebidragen genom vilket enligt motion 1981/82:2360 utrymme skulle
skapas för en höjning av flerbarnstilläggen (CU 1981/82:26). Med hänsyn
härtill och med beaktande även i detta avseende av budgetsituationen
avstyrks motionen i här aktuell del.

Familjeekonomiska kommittén har i ett betänkande (Ds S 1981:12) lagt
fram förslag till flerbarnstillägg för familjer med 16-19-åringar. Betänkandet
har remissbehandlats. Frågan om genomförande av förslaget får liksom de
ovan behandlade frågorna bedömas mot bakgrunden av budgetsituationen.
Utskottet kan inte tillstyrka motion 1981/82:1587 i denna del (yrkande 4).

De båda övriga yrkandena i motion 1981/82:1587 som redovisas ovan får i
första hand ses i samband med den uppgift som ankommer på familjeekonomiska
kommittén, vars verksamhet närmare berörs i det följande.
Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker
motionsyrkandena 3 och 5.

Inriktningen av det familjepolitiska reformarbetet m. m.

En rad utredningar arbetar f. n. med familjepolitiska frågor eller med
frågor som har direkt betydelse för familjepolitiken. Av särskild vikt för de
frågor som tas upp i nu aktuella motioner är familjeekonomiska kommittén
(S 1979:06), som skall göra en översyn av det ekonomiska stödet till
barnfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation.
Kommittén skall göra en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska
situation. Den bör undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och
indirekta familjepolitiska stödformerna har för olika typer av familjer i olika
inkomstlägen. Kommittén bör vidare analysera de tröskel- och marginaleffekter
som de nuvarande stödformerna medför. Med ledning av den gjorda
kartläggningen och analysen bör kommittén överväga vilka åtgärder som kan
behöva vidtas för att det familjepolitiska stödet bättre skall tillgodose
barnfamiljernas och då särskilt flerbarnsfamiljernas behov. Kommittén skall
vidare bl. a. överväga om de familjepolitiskt motiverade avdragsreglerna i
skattesystemet bör ersättas med åtgärder inom den direkta familjepolitiken
som bättre än nuvarande regler tar hänsyn till barnfamiljernas, och då i
synnerhet flerbarnsfamiljernas, situation. Kommittén bör i sitt arbete också
vara oförhindrad att i övrigt ta upp de olika direkta eller indirekta stödformer
som finns för barnfamiljerna och föreslå de ändringar som den finner

SoU 1981/82:41

5

nödvändiga för att tillgodose barnfamiljernas - särskilt flerbarnsfamiljernas
-behov av stöd. Övervägandena bör i första hand avse omfördelningar inom
ramen för de nu befintliga familjepolitiskt motiverade direkta och indirekta
stöden.

Enligt vad utskottet inhämtat siktar familjeekonomiska kommittén på att
under andra halvåret i år avge ett betänkande rörande sitt uppdrag.

Gösta Bohman m. fl. (m) vill i motion 1981/82:2039 att riksdagen skall
begära förslag om vårdnadsbidrag eller vårdnadsersättning för små barn
(yrkande 2).

Den av motionärerna upptagna frågan ligger inom ramen för utredningens
uppdrag. Utskottet har inhämtat att man inom utredningen gjort ett
utredningsarbete som belyser vårdnadsbidragsproblematiken och att man
överväger frågan i utredningen. Med hänsyn härtill och till att ett betänkande
från utredningen är att vänta inom en nära framtid, bör motionsyrkandet inte
nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn till familjeekonomiska kommitténs uppdrag bör inte heller
följande två motionsyrkanden föranleda någon riksdagens åtgärd, nämligen
yrkande 2 i motion 1981/82:1587 av Rune Gustavsson m. fl. (c) och yrkandet i
motion 1981/82:1295 av Bertil Fiskesjö (c) och Sven-Erik Nordin (c). Det
förstnämnda yrkandet syftar till att översyn skall göras som belyser de
fördelningspolitiska effekterna i det familjepolitiska stödsystemet. I motion
1981/82:1295 vill motionärerna ha ett uttalande om att den fortsatta
beredningen av familjepolitik och barnomsorg bör inriktas på ett förenklat
system.

Socialpolitiska samordningsutredningen föreslog i betänkandet (SOU
1979:94) En allmän socialförsäkring ett enhetligare familjebegrepp än vad
som nu gäller för olika sociala förmåner. Enligt vad utskottet inhämtat avser
regeringen att inom en nära framtid förelägga riksdagen en proposition med
anledning av betänkandet. Utskottet anser därför att motion 1981/82:1750 av
Ulla Johansson m. fl. (s) inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Statistiska centralbyrån har sammanställt resultaten av tillgängligt statistiskt
material, de särskilda undersökningar och den forskning som bedrivits i
Sverige och andra länder omkring det minskade barnafödandet. Sammanfattningsvis
kan man konstatera att dessa sammanställningar inte givit några
entydiga svar på vad som är orsaken till nedgången i födelsetalen.

Statistiska centralbyrån har också fått i uppdrag att undersöka vad svenska
familjer själva anser att det innebär att ha barn i dagens samhälle. En
huvudfråga som undersökningen skall ge svar på är om många människor
upplever att det finns hinder för att skaffa sig det antal barn man faktiskt
önskar sig. Undersökningens första del - intervjuer med 5 000 kvinnor - har
genomförts under hösten 1981. Resultaten kommer att kunna presenteras
inom kort. Undersökningen skall kompletteras med intervjuer av män.

I motion 1981/82:1587 föreslås att barnmiljörådet skall få i uppdrag att på
grundval av SCB:s statistik och intervjuundersökningar om födelsetalens

SoU 1981/82:41

6

utveckling och orsaker göra en analys och föreslå åtgärder syftande till ett
barnvänligare samhälle (yrkande 1).

Enligt vad utskottet inhämtat kommer SCB samtidigt med presentationen
av resultatet av den ovan angivna intervjuundersökningen också att redovisa
en analys av undersökningen. Det får därefter ankomma i första hand på
regeringen att ta ställning till i vilken ordning de fortsatta övervägandena
rörande undersökningen skall ske. Motionsyrkandet bör med hänsyn till det
anförda inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbidragslagen
såvitt avser barnbidraget och flerbarnstillägget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:562 yrkandena 1, 2 och 3, motion 1981/
82:2017 yrkandena 1 och 2 samt motion 1981/82:2360 yrkandena
4 och 5 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 5 205 000 000 kr.,

2. beträffande flerbarnstillägg för vissa studerande

att riksdagen avslår motion 1981/82:1587 yrkande 4,

3. beträffande utvecklingen av barnbidraget och flerbarnstillägget att

riksdagen avslår motion 1981/82:1587 yrkandena 3 och 5,

4. beträffande vårdnadsbidrag eller värdnadsersättning
att riksdagen avslår motion 1981/82:2039 yrkande 2,

5. beträffande de fördelningspolitiska effekterna av det familjepolitiska
stödsystemet

att riksdagen avslår motion 1981/82:1587 yrkande 2,

6. beträffande den fortsatta beredningen av frågor om familjepolitik
och barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1981/82:1295,

7. beträffande familjebegreppet då det gäller olika sociala förmåner att

riksdagen avslår motion 1981/82:1750,

8. beträffande uppföljning av vissa undersökningar om födelsetalen att

riksdagen avslår motion 1981/82:1587 yrkande 1.

2. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 86 och 87)
och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 17 600 000 kr.

SoU 1981/82:41

7

3. C 4. Bidragsförskott. Regeringen har under punkt C 4 (s. 89 och 90)
föreslagit riksdagen att till Bidragsförskott för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 976 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:303 av Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ensamförälderkommittén ges uppdraget att utreda
möjligheten för ensamstående adoptivföräldrar att bli berättigade till
bidragsförskottet.

I motion 1981/82:405 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag innebärande att ensamstående adoptivföräldrar
ges rätt att uppbära bidragsförskott.

I motion 1981/82:558 av Gullan Lindblad (m) och Görel Bohlin (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till
åtgärder i syfte att åstadkomma ett rättvisare bidragsförskottssystem med
sikte på att i första hand ge hjälp till barnfamiljer, som har störst behov av
samhällets ekonomiska stöd.

I motion 1981/82:560 av Börje Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag angående ersättningsform till ensamstående
adoptivförälder i enlighet med vad som sägs i motionen.

I motion 1981/82:1759 av Annika Öhrström (c) och Stina Andersson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att
ensamstående adoptivförälder kan uppbära bidragsförskott.

I motion 1981/82:2091 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att för budgetåret 1982/83 till Bidragsförskott anvisa ett
förslagsanslag av 895 000 000 kr., vilket innebär ett i förhållande till
regeringens förslag 81 000 000 kr. lägre anslag.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:2090.

Utskottet

Ensamförälderkommittén (S 1977:16) har i uppdrag att se över utformningen
av samhällets stöd till familjer där föräldrarna lever på skilda håll eller
där en av föräldrarna saknas. Kommittén bör bl. a. särskilt studera om de
nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt
utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp.
Direktiven för kommittén innebär att bl. a. reglerna för bidragsförskott
kommer att övervägas. Utskottet har inhämtat att kommittén, som siktar på
att slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1982-1983, i sammanhanget kommer att
pröva frågan huruvida bidragsförskotten bör behovsprövas. Med hänsyn

SoU 1981/82:41

härtill påkallar motion 1981/82:558 av Gullan Lindblad (m) och Görel Bohlin
(m) inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inhämtat att ensamförälderkommittén kommer att närmare
överväga huruvida ensamstående adoptivföräldrar bör bli berättigade till
bidragsförskott. Med hänsyn härtill påkallar fyra motioner, som syftar till att
ensamstående adoptivföräldrar skall få denna förmån, inte någon riksdagens
åtgärd. De fyra motionerna är motion 1981/82:303 av Margareta Andrén
(fp), 1981/82:405 av Inga Lantz m. fl. (vpk), 1981/82:560 av Börje Nilsson (s)
och 1981/82:1759 av Annika Öhrström (c) och Stina Andersson (c).

I motion 1981/82:2091 av Nils Carlshamre m. fl. (m) föreslås att anslaget
till Bidragsförskott skall bestämmas till ett belopp som är 81 milj. kr. lägre än
det av regeringen föreslagna. Denna besparing skulle enligt motionärerna
uppstå om vissa förslag som framlagts i motion 1981/82:2090 genomfördes.
Dessa förslag har emellertid numera avslagits av riksdagen (LU 1981/82:25).
Till följd härav godtar utskottet regeringens medelsberäkning och avstyrker
motion 1981/82:2091.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:2091 till Bidragsförskott för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 976 000 000 kr.,

2. beträffande behovsprövning av bidragsförskott
att riksdagen avslår motion 1981/82:558,

3. beträffande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar
att riksdagen avslår motion 1981/82:303, motion 1981/82:405,
motion 1981/82:560 och motion 1981/82:1759.

4. Frågan om återinförande av bosättningslån

Motioner

I motion 1981/82:745 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen till
Täckande av förluster för bosättningslån för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:774.

I motion 1981/82:2139 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar att den statliga bosättningslångivningen skall
återupptas enligt vad som anförts i motion 1981/82:1625,

2. att riksdagen beslutar att till Bosättningslån (nytt anslag) för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 60 milj. kr. (+ 60 milj. kr.).

SoU 1981/82:41

9

Utskottet

Den statliga bosättningslångivningen upphörde den 1 januari i år enligt
beslut av riksdagen i slutet av förra året. Närmast före långivningens
upphörande gällde följande. Lån lämnades med högst 10 000 kr. till makar,
personer som avsåg att gifta sig, ensamstående föräldrar, personer som
stadigvarande sammanbodde under äktenskapsliknande förhållanden samt
ensamstående handikappade utan barn. Lånen skulle amorteras under högst
sju år. Ränta utgick efter en räntesats som med 2,5 % översteg det officiella
diskontot. Låneverksamheten sköttes av riksbanken med viss medverkan av
kommunernas sociala organ.

Under 1970-talet utbetalades med ett par undantag ca 7 500 nya
bosättningslån per år. Då riksdagen på våren 1981 anvisade medel för
bosättningslån under innevarande budgetår var utgångspunkten att lån till ett
sammanlagt belopp av 60 milj. kr. skulle kunna utbetalas.

I partimotioner från socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna
förordas att den statliga bosättningslångivningen skall återinföras. I
motion 1981/82:745 av Olof Palme m. fl. yrkas att ett förslagsanslag av 1 000
kr. skall anvisas för ändamålet. Motionärerna anser att utlåningsverksamheten
bör inrymmas i riksbankens övriga utlåning till allmänheten och att
statsbudgeten bör belastas endast med de faktiska kostnaderna för lånen,
dvs. de direkta förlusterna. De pekar i sammanhanget på att förlusterna varit
mycket små inom denna låneform. I motion 1981/82:2139 av Lars Werner
m. fl. föreslås att ett reservationsanslag av 60 milj. kr. anvisas för statlig
bosättningslångivning.

Då beslut fattades på förslag av regeringen om att bosättningslångivningen
skulle upphöra anförde socialutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SoU 1981/82:19 att regeringsförslaget utgjorde ett led i
strävandena att begränsa budgetunderskottet och att den sociala sektorn inte
kan undantas då man skall överväga besparingsåtgärder på statsbudgeten.
Utskottet ansåg sig mot denna bakgrund böra acceptera förslaget att
bosättningslångivningen skall upphöra.

Enligt utskottets mening har det sedan december månad inte tillkommit
någon omständighet som gör det möjligt att ompröva det då fattade beslutet
om de statliga bosättningslånen. Beträffande förslaget i den socialdemokratiska
motionen finns det skäl framhålla att en utlåning via riksbanken från
samhällsekonomisk synpunkt har samma effekt som direktutlåning av medel
som anvisas över budgeten. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

beträffande frågan om återinförande av bosättningslån

att riksdagen avslår motion 1981/82:745 och motion 1981/
82:2139.

SoU 1981/82:41

10

Sociala serviceåtgärder

5. D 3. Bidrag till kommunal barnomsorg. Regeringen har under punkt D 3
(s. 102 och 103) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunal barnomsorg
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1 030 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:406 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid,

2. att riksdagen till Lokalt utvecklingsarbete inom förskolan (socialdepartementet)
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.,

3. att riksdagen begär förslag av regeringen om ett nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1981/82:549 av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m) hemställs
att riksdagen uttalar att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör
sträva efter en samlad padagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern
som förberedelse inför skolan.

I motion 1981/82:674 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar att målsättningen bör vara att alla barn i åldern
0,5-12 år på sikt skall kunna beredas plats i samhällets barnomsorg,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en kommitté
med representanter från samtliga riksdagspartier med uppdrag att utarbeta
en läroplan för samhällets barnomsorg i enlighet med vad som anförs i
motionen,

3. att riksdagen uttalar

a) att utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör ske i form av daghem och
fritidshem och att familjedaghemmen därvid på sikt endast bör utgöra ett
komplement för barn i speciella situationer,

b) att de öppna förskolorna bör ses som ett nödvändigt komplement till
familj edaghemmen,

c) att deltidsförskolan successivt bör avvecklas och dess resurser överföras
till heltidsförskolan,

4. att riksdagen uttalar att för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
samhällets barnomsorg bör utarbetas och fastställas innebärande

a) att ytkravet fastställs till 9-9,5 m2 per plats, men att dispens skall kunna
ges ned till 7-7,5 m2 per plats vid särskilt goda planlösningar,

b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15 barn
i åldrarna 3-7 år och 7-12 år och 12-15 barn i s. k. utvidgad syskongrupp,

SolJ 1981/82:41

11

c) att personaltätheten fastställs till 0,40 i åldersgruppen 0,5-3 år, 0,20 i
åldersgruppen 3-7 år och 0,17 i åldersgruppen 7 år och däröver,

5. att riksdagen uttalar att institutioner inom barnomsorgen bör innehålla
minst två avdelningar och att arbetet bör organiseras så att ensamarbete
undviks,

6. att riksdagen uttalar att vid inrättande av åldersintegrerade avdelningar
inom barnomsorgen behovet av att bedriva åldersanpassade verksamheter
beaktas,

7. att riksdagen uttalar att fasta vikarier bör anställas inom barnomsorgen,
motsvarande en vikarie per fem anställda,

8. att riksdagen uttalar att kommunen bör ges rätt att anlita den
stödpersonal för barn med särskilda behov som befinns erforderlig och att i
efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning
från staten för denna stödpersonal,

9. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande att, på grundval av i motion 1981/82:675 föreslagen utbildning,
behörighetskrav för arbetet inom barnomsorgen fastställs,

10. att riksdagen uttalar att uppdelningen i barnskötar- och förskollärartjänster
på sikt bör avskaffas och ersättas av en tjänsteform benämnd
förskollärare,

11. att riksdagen uttalar att ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen
bör vara utformat för att stimulera till en kraftig utbyggnad av barnomsorgen
och dessutom garantera en hög och jämn kvalitet i landets samtliga
kommuner,

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statsbidrag för
barnomsorgen innebärande att staten tar på sig samtliga personalkostnader,

13. att riksdagen hemställer hos regeringen om att omedelbart uppta
förhandlingar med kommunerna om den fortsatta utbyggnaden i barnomsorgen
varvid

a) ett första etappmål bör vara att minst 50 000 platser i daghem och
fritidshem skall ha påbörjats senast hösten 1982,

b) de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt utbyggnad klarläggs och
staten bör ta på sig en skälig andel av investeringskostnaderna,

c) ansträngningar görs för att åstadkomma en sänkning av föräldraavgifterna
inom barnomsorgen i syfte att minska det hårda ekonomiska trycket på
barnfamiljerna.

I motion 1981/82:1126 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att
personalen erhåller möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att
statsbidrag bör utgå för denna verksamhet,

2. att riksdagen uttalar att allmän behörighet när det gäller tjänstgöring
inom barnomsorgen bör fastställas och hemställer hos regeringen om förslag
härom.

1** Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 41

SoU 1981/82:41

12

Motivering till yrkandena finns i motion 1981/82:1125.

I motion 1981/82:1128 av Gunnar Olsson (s) och Elvy Nilsson (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att i förskolan stimulera
elevernas intresse för skogen.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:1127.

I motion 1981/82:1305 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar begära att regeringen i samarbete med Kommunförbundet utarbetar
regler som innebär att arbetssökande förälder lämnas förtur till kommunal
barnomsorg eller där så är möjligt får behålla daghemsplatsen.

I motion 1981/82:1747 av Sven Johansson (c) hemställs att riksdagen
uttalar sig för att Förskola-skola-kommittén får ett tilläggsdirektiv att
överväga förskolans överförande till samma huvudman som grundskolan.

I motion 1981/82:1754 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen beslutar
att etik och kristen tro skall upptas på förskolans program.

I motion 1981/82:2039 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till
prestationsrelaterat statsbidrag till barnomsorgen.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:2018.

I motion 1981/82:2041 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att även icke-kommunala förskolor
skall inräknas i kommunernas förskoleplaner om dessa förskolor så
önskar.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:2018.

I motion 1981/82:2094 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) hemställs att
riksdagen beslutar

1. att den övriga skolans grundvärdering också antas för förskolan,

2. att kristendomen och andra livsåskådningar får samma ställning i
förskolan som de har i grundskolan.

Utskottet

Inledning

Utskottet använder i detta betänkande begreppet barnomsorg i samma
betydelse som i den numera upphävda barnomsorgslagen (se härom SoU
1981/82:1 s. 7).

På grundval av förslag i proposition 1980/81:205 om förenklade statliga
regler inom barnomsorgen beslutade riksdagen i november förra året om
vissa riktlinjer beträffande den kommunala barnomsorgen samt om förenklade
statsbidragsregler för barnomsorgen (SoU 1981/82:1, rskr 38). I beslutet
ingick bl. a. att regeringen skulle förelägga riksdagen viss redovisning

SoU 1981/82:41

13

rörande målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten i sådan tid,
att riksdagen kan ta ställning till regeringsförslaget innan det beslutade
statsbidragssystemet träder i kraft den 1 januari 1983. Riksdagen tog i
sammanhanget ställning till vissa i propositionen redovisade kvalitetsfrågorbl.
a. om utrymmesstandard, gruppstorlek och personaldimensionering -men uttalade samtidigt att det slutliga ställningstagandet till frågan om
normer och rekommendationer inom barnomsorgen får ske i anslutning till
riksdagens behandling av det begärda regeringsförslaget rörande målsättning
och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten. Riksdagen behandlade i
sammanhanget även frågan om utbyggnaden av barnomsorgen.

Under den allmänna motionstiden i år har väckts ett antal motioner
rörande barnomsorgen. Vissa av yrkandena har samma innehåll som
yrkanden som behandlades av riksdagen i det ovan redovisade ärendet. Med
hänsyn bl. a. till den korta tid som förflutit sedan utskottet avgav sitt
betänkande SoU 1981/82:1 i angivna ärende hänvisar utskottet i det följande i
många fall till den tidigare motiveringen.

Målsättning och riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen

Den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen enligt
1976 års riksdagsbeslut skall vara att det - utöver den allmänna förskolan -skall beredas plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i
förskoleåldern till förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt för barn
med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser
kan tillgodoses. Denna målsättning avser även fritidsverksamhet för barn i
skolåldern.

Som utskottet upprepade gånger framhållit finns det inte anledning
ompröva denna målsättning. Utskottet avstyrker därför motion 1981/82:674
av Lars Werner m. fl. (vpk) i motsvarande del (yrkande 1).

Då riksdagen behandlade den inledningsvis redovisade propositionen
förra hösten uttalade riksdagen att en ny plan för den fortsatta utbyggnaden
av den kommunala barnomsorgen fram till full behovstäckning borde tas
fram efter överläggningar med Svenska kommunförbundet. Planen borde
också innefatta en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser
liksom en värdering av olika instrument för att säkerställa att
målet nås. Planen borde grundas på resultatet av en ny barnomsorgsundersökning.

I sammanhanget uttalades också att en översyn av socialstyrelsens normer
för behovsberäkningen i fråga om förskole- och fritidshemsplatser borde
göras.

Utskottet, som anser att det är angeläget att överläggningar med Svenska
kommunförbundet äger rum snarast möjligt, vill framhålla att socialministern
uttalat att hon avser att påbörja dessa redan innan resultaten av den
nämnda barnomsorgsundersökningen är klara (snabbprot. nr 103 i år, s. 35).

SoU 1981/82:41

14

Utskottet är inte berett att nu ytterligare precisera den uppgift sorn lagts på
regeringen i här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker därför motion
1981/82:674 i motsvarande del (yrkande 13). Beträffande vad i yrkandet
anförs om föräldraavgifterna hänvisar utskottet också till SoU 1981/82:1 (s. 7
och 11).

I detta sammanhang tar utskottet också upp till behandling motion
1981/82:406 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt däri berörs frågan om barnomsorg
på obekväm arbetstid (yrkande 1). Motionärerna vill att behovet av sådan
barnomsorg redovisas i barnomsorgsplanerna. Redovisningen bör ske i
samarbete med Svenska kommunförbundet och efter kontakter med de
anställdas huvudorganisationer.

Utskottet har tidigare diskuterat försöksverksamheten i Luleå och
Surahammar med institutionsbunden barnomsorg på obekväm arbetstid (se
SoU 1976/77:25). Försöksverksamheten som nu har utvärderats har i
huvudsak gett ett positivt resultat. Här bör också nämnas att, som påpekas i
motionen, man i några kommuner löser problemet med barntillsyn på
obekväm arbetstid genom utnyttjande av familjedaghem.

Då det gäller den i motionen upptagna frågan vill utskottet erinra om att i
1980 års barnomsorgsundersökning bl. a. efterfrågan på kommunal barnomsorg
på obekväm arbetstid kartlades. Enligt utskottets uppfattning är det
självklart att motsvarande kartläggning skall göras i den barnomsorgsundersökning
som riksdagen begärt på hemställan av utskottet. Huruvida
kommunerna också årligen skall redovisa det aktuella behovet av barnomsorg
på obekväm arbetstid är en fråga som i första hand får prövas av
socialstyrelsen. I sammanhanget måste beaktas hur betungande uppgiftsinsamlingen
på området är för kommunerna. Som framgår av motionen är
motionärerna väl medvetna om att en uppgiftsskyldighet bör åläggas
kommunerna endast om detta kan ske i samråd med dem. Utskottet anser att
motionsyrkandet besvarats med det anförda.

Kvalitetsfrågor m. m.

I den inledningsvis nämnda propositionen om barnomsorgen som behandlades
hösten 1981 gjorde socialministern vissa allmänna uttalanden om
familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor. Uttalandena diskuterades
i anslutning till behandlingen av ett motionsyrkande från vänsterpartiet
kommunisterna (SoU 1981/82:1 s. 11). I motion 1981/82:674 av Lars Werner
m. fl. (vpk) framställs ett yrkande (nr 3) som är identiskt med det tidigare
behandlade yrkandet. Utskottet vidhåller sin inställning till de aktuella
frågorna. Motion 1981/82:674 yrkande 3 avstyrks därför.

Som ovan angivits beslutade riksdagen vid behandlingen av den ovan
åsyftade propositionen bl. a. att regeringen skulle förelägga riksdagen viss
redovisning rörande målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten.
I ärendet anförde utskottet bl. a. följande (SoU 1981/82:1 s. 16).

SoU 1981/82:41

15

Socialstyrelsen bör - inom ramen för sin skyldighet att enligt socialtjänstlagen
ge ut allmänna råd - fortsätta och intensifiera sitt arbete på att
konkretisera förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. I enlighet
med vad som sägs i skriften om förskolans pedagogiska verksamhet bör det
samtidigt ankomma på socialnämnden i varje kommun att - på grundval av
de allmänna mål som fastställts för barnomsorgen i socialtjänstlagstiftningen
och med hjälp av den vägledning som socialstyrelsen lämnar - fastställa
riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom förskolan i kommunen.
Motsvarande bör så långt som möjligt gälla även den övriga barnomsorgsverksamheten.

Riksdagen bör få en redovisning för planerna då det gäller det fortsatta
arbetet på att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning rörande
barnomsorgsverksamheten. Redovisningen bör göras så utförlig att det blir
möjligt för riksdagen att bedöma om och i vad mån det kan vara nödvändigt
med särskilda åtgärder eller initiativ för att inom rimlig tid tillgodose
personalens berättigade intresse att få stöd och vägledning i sitt arbete.
Redovisningen bör innehålla en utförlig tidsplan. I sammanhanget bör
beaktas de synpunkter som förts fram i motionerna. Utskottet vill dock
framhålla att det inte bör komma i fråga att utarbeta en läroplan för förskolan
motsvarande den som finns för den obligatoriska skolan. En sådan läroplan
skulle nämligen inte kunna förenas med de fria arbetsformer som även i
fortsättningen bör prägla förskolan och vara ägnad att reglera verksamheten
på ett sätt som skulle stå i motsättning till önskemålet om att kommunerna
inte skall vara bundna i detalj av centrala bestämmelser på barnomsorgsområdet.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda och i övrigt anförde hösten
1981 påkallar motion 1981/82:674 inte någon riksdagens åtgärd i vad avser
begäran om viss utredning om en läroplan för barnomsorgen (yrkande 2).

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1981/82:406 av Olof
Palme m. fl. (s), såvitt däri föreslås att 5 milj. kr. skall anvisas till lokalt
utvecklingsarbete inom förskolan (yrkande 2).

I överensstämmelse med vad riksdagen anförde i höstas är det viktigt att
kommunerna tar på sig ett ökat ansvar för utvecklingen av det pedagogiska
arbetet i förskolan. Som socialstyrelsen anfört och som åberopats av
motionärerna är de erfarenheter som sprids via praktiska försök av stort
värde för barnomsorgen. Utskottet är dock inte berett förorda att det under
ett särskilt anslag anvisas medel till lokalt utvecklingsarbete. Härvid beaktar
utskottet att det finns möjlighet för kommunerna att få bidrag för bl. a.
utvecklingsarbete och försöksverksamhet från ett särskilt anslag under
socialhuvudtiteln, där medlen fördelas efter förslag av delegationen för social
forskning. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

I två motioner - motion 1981/82:1754 av Tore Nilsson (m) och motion
1981/82:2094 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) - tas upp frågor om etik och
kristen tro i förskolan. Då utskottet behandlade likartade motioner i
betänkande SoU 1981/82:1 erinrade utskottet om vad utskottet anfört om
målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten (delvis återgivet
ovan, se även s. 17 i nämnda betänkande). Motionen ansågs därigenom

SoU 1981/82:41

16

besvarad. Liksom i höstas finns skäl att i sammanhanget nämna följande.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska
frågor och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid
förutsatte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom
förskolan utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål
för att positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många
föräldrar finns, anförde utskottet, otvivelaktigt farhågor för att personalen
vid behandlingen av sådana spörsmål kan komma att på barnen överföra
ensidiga värderingar. Utskottet betonade vikten av att personalen uppmärksammas
på riskerna för att så sker. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det
framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen bl. a. de
stora religiösa högtiderna ägnas uppmärksamhet. Dessa uttalanden godtogs
av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/
82:1754 och 1981/82:2094.

En fråga som hitintills inte tilldragit sig någon större uppmärksamhet tas
upp i motion 1981/82:1128 av Gunnar Olsson (s) och Elvy Nilsson (s).
Motionärerna vill att riksdagen skall anhålla om förslag för att i förskolan
stimulera elevernas intresse för skogen. I motionsmotiveringen - som också
avser frågan om skogsbruk som ämne i grundskolans läroplan - framhålls att
det gäller att säkra arbetskraft för framtiden och att det därför borde vara av
betydelse för samhället att hos skoleleverna i mycket unga år stimulera
intresset för den svenska skogen som en stor förnyelsebar naturresurs.

Det ingår i förskolans uppgift att ge barn social omvärldsorientering. Barn
bör bl. a. lära känna sin närmiljö, däribland också arbetsplatser. Barnen
skall också få en naturvetenskaplig begreppsbildning. Eftersom också en
omfattande friluftsverksamhet förekommer i förskolan utgår utskottet från
att personalen tar till vara möjligheterna att väcka det intresse för skogen
som motionärerna åsyftar. Motionen påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Det finns skäl att i detta sammanhang också behandla motion 1981/82:549
av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m). Motionärerna vill att riksdagen
skall uttala att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör sträva
efter en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern som
förberedelse inför skolan.

Då utskottet i höstas behandlade en motion med samma yrkande erinrade
utskottet om att det i början av år 1981 tillsattes en kommitté, Förskola-skola-kommittén
(U 1981:01), för att belysa frågor om samverkan mellan
förskola och skola (dir. 1980:84). Kommittén har sedermera genom
tilläggsdirektiv fått i uppdrag att förutsättningslöst överväga de för- och
nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder (dir. 1981:39). Här
bör också nämnas att socialstyrelsen under hösten 1981 gav ut skriften
Förskola - lågstadium, Samverkan för kontinuitet. I skriften uppmärksammar
socialstyrelsen - med utgångspunkt i resultatet från forskning och

SoU 1981/82:41

17

försöksverksamhet samt andra erfarenheter av samverkan - frågor som är
viktiga för den fortsatta utvecklingen av samverkan mellan förskolan och
lågstadiet. Det understryks att frågorna även är viktiga för en kvalitativ
utveckling av de båda verksamheterna.

Liksom då det gällde den i höstas behandlade motionen anser utskottet -med hänsyn till det uppdrag som ankommer på Förskola - skola-kommittén
och med hänvisning till den nämnda skriften från socialstyrelsen - att något
riksdagens initiativ med anledning av motion 1981/82:549 inte är erforderligt.

Under hänvisning till den utförliga motivering som utskottet redovisade i
betänkande SoU 1981/82:1 (s. 19-25) och till att någon omständighet inte
inträffat efter betänkandets avgivande som ger anledning till ett annat
ställningstagande än i nämnda betänkande avstyrker utskottet motion
1981/82:674 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt i motionen tas upp frågor om
bindande normer beträffande ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet
(yrkande 4), om minsta institutionsstorlek m. m. (yrkande 5), om behovet av
åldersanpassad verksamhet (yrkande 6), om fasta vikarier inom barnomsorgen
(yrkande 7), om behörighetskrav och vissa andra personal- och
utbildningsfrågor (yrkandena 9 och 10). Av samma skäl avstyrks den
likaledes av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1981/82:1126, såvitt
avser fastställande av allmän behörighet för tjänstgöring inom barnomsorgen
(yrkande 2).

I sistnämnda motion yrkas också att kommunerna skall bli skyldiga att
tillse att personalen erhåller möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och
att statsbidrag skall utgå för verksamheten (yrkande 1).

Utskottet har i olika sammanhang uttalat sig om vikten av att barnomsorgspersonalen
får möjlighet till fortbildning. Socialstyrelsen ägnar också
stor uppmärksamhet åt frågan. I detta hänseende bör särskilt nämnas att
kommunerna skall redovisa till socialstyrelsen vilken fortbildning som
förekommit i kommunerna (se skriften Barnomsorgsplanering 1982:1 s. 14).
Lika litet som utskottet kan förorda att särskilda behörighetskrav uppställs
kan utskottet emellertid tillstyrka att kommunerna skulle åläggas att ge
personalen fortbildning av viss omfattning. Genom det nya statsbidragssystemet,
som utskottet behandlar närmare i ett senare avsnitt, får kommunerna
ersättning med 40 % av kostnaderna för fortbildning. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.

Statsbidragsfrågor

Inledningsvis har angetts att riksdagen beslutat om ett nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen som skall träda i kraft den 1 januari 1983. Beslutet
innebär en övergång till ett procentuellt bidragssystem. Syftet med det nya
systemet redovisades av utskottet i betänkande SoU 1981/82:1 på följande
sätt.

SoU 1981/82:41

18

Förslaget läggs fram för att tillgodose krav på att statsbidragssystemet bör
vara enkelt, överskådligt och lättadministrerat, att kommunerna utifrån vissa
grundläggande förhållanden själva bör få avgöra i vilka former barnomsorgen
skall anordnas och att det antal uppgifter som skall lämnas i anslutning till
ansökan om statsbidrag bör minimeras. Vidare är syftet bl. a. att underlätta
kommunernas administration och att underlätta tillkomsten av nya platser
inom barnomsorgen. Önskvärdheten av att dessa krav tillgodoses utvecklas
ytterligare. Särskilt framhålls vikten av att ett nytt statsbidragssystem bör
byggas upp utifrån principen att kommunerna skall lämnas så stor frihet som
möjligt att utnyttja sina resurser.

Enligt beslutet skall statsbidrag utgå till kommun med 40 % av kommunens
bruttokostnader för barnomsorgen. Följande kostnader för daghem,
fritidshem, kommunala familjedaghem, deltidsförskolor och öppna förskolor
är bidragsgrundande, nämligen dels kostnader för personal, inkl.
vikarier, fortbildning samt enligt en schablonmässig beräkning för den
pedagogiska ledningen, dels kostnader för lokaler, inventarier, kost,
lekmaterial, utflykter och liknande. Beträffande det närmare innehållet i
övrigt i de nya bidragsreglerna hänvisar utskottet till det nämnda utskottsbetänkandet.

1 partimotioner från socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna
samt i en motion från enskilda motionärer tillhörande moderata
samlingspartiet yrkades avslag på det förslag till nya statsbidragsregler som
lades fram i propositionen; riksdagens beslut överensstämde med regeringsförslaget,
dock att riksdagen kompletterade förslaget med regler för enskilda
institutioner (se SoU 1981/82:1 s. 30). I den socialdemokratiska partimotionen
förordades ett nytt förslag - efter överläggningar med Svenska
kommunförbundet - enligt följande riktlinjer. Liksom enligt propositionen
skulle systemet vara utformat som ett procentbidrag som utgick för daghem,
fritidshem, familjedaghem och öppna förskolor. Däremot skulle bidrag inte
utgå för deltidsförskolan. Bidragsunderlaget skulle beräknas på samma
bidragsunderlag som enligt propositionen. Bidraget borde motsvara personalkostnaderna.
Dock borde bidragsprocenten t. v. bestämmas så att bidrag
utgick med belopp motsvarande dem som skulle utgå om nuvarande
bidragsregler behölls; enligt motionärerna innebar propositionsförslaget att
kommunerna förlorade 200 å 250 milj. kr. Ett belopp om 100 milj. kr. borde
utgå till särskilda insatser inom förskolan.

Vänsterpartiet kommunisterna ville att statsbidragssystemet skulle vara
utformat för att stimulera till en kraftig utbyggnad av barnomsorgen och att
det skulle garanteras en hög och jämn kvalitet i landets samtliga kommuner.
Reglerna borde innebära att staten svarar för samtliga personalkostnader
inom barnomsorgen.

I motionen från företrädare för moderata samlingspartiet förordades ett
bidragssystem med prestationsrelaterade bidrag. De skulle utgå med visst
belopp för barn i barnomsorgen och således inte som enligt nuvarande system
per plats.

Utskottet anförde följande som skäl för att biträda regeringsförslaget.

SoU 1981/82:41

19

Utskottet anser att det material som finns då det gäller faktorer som är av
betydelse för att bedöma statsbidragsfrågan är tillräckligt för att man nu skall
kunna ta ställning i frågan och ansluter sig till det redovisade förslaget till nytt
statsbidragssystem. Förslaget är enkelt och lättöverskådligt, och det har den
fördelen att samma regler kommer att gälla för kommunala familjedaghem
som för förskolor och fritidshem. Utskottet har i olika sammanhang
framhållit värdet av den öppna förskolan, bl. a. förfamiljedaghemsverksamheten,
och det nya systemet är ägnat att stimulera utbyggnaden av denna.
Förslaget bör kunna leda till administrativa förenklingar både för stat och
kommun. Som utskottet ser det är det stora värdet med förslaget att det ger
kommunerna betydande möjligheter att effektivisera sin barnomsorgsverksamhet
utan att hindras av ett regelsystem, som binder verksamheten i vissa
organisatoriska former utan egenvärde. Det sagda ligger i linje med det
synsätt som kommit till uttryck då riksdagen tidigare i år diskuterat den
kommunala ekonomin (se bl. a. s. 9 i betänkandet). Utskottet konstaterar att
regeringen i propositionen (s. 36) anger att statsbidragets nivå bör
bestämmas utifrån den kostnadsfördelning som i dag föreligger mellan stat
och kommun och att det skall göras en utvärdering av det nya bidragssystemet.

Utskottet avstyrkte de ovan redovisade motionsyrkandena och tillstyrkte
att riksdagen godkände de i propositionen angivna huvudprinciperna för ett
nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

I motioner, som väckts under den allmänna motionstiden, framställs
yrkanden som har i huvudsak samma innehåll som de motioner som i enlighet
med den lämnade redovisningen avstyrkts av utskottet och avslogs av
riksdagen i november 1981. Yrkandena är följande, nämligen yrkande 3 i
motion 1981/82:406 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandena 11 och 12 i motion
1981/82:674 av Lars Werner m. fl. (vpk) och yrkande 1 i motion 1981/82:2039
av Gösta Bohman m. fl. (m).

Utskottet anser att det inte finns skäl till omprövning av det ställningstagande
som utskottet gjorde hösten 1981 i de här aktuella statsbidragsfrågorna.
Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill tillägga följande. Utskottet erinrade i betänkande 1981/82:1
om ett uttalande i propositionen av innehåll att, sedan effekterna och
erfarenheterna av det nya bidragssystemet kan överblickas, bidragsnivån kan
behöva omprövas med hänsyn till såväl utvecklingen av kostnaderna för
verksamheten som den statsfinansiella situationen samt allmänna kommunalekonomiska
överväganden. I anslutning härtill uttalade utskottet vidare
bl. a. att i sammanhanget bör belysas möjligheterna och effekterna av att i
vart fall viss del av statsbidraget görs prestationsrelaterat. Den moderata
motionen blev därigenom i viss mån tillgodosedd, ansåg utskottet.

I motion 1981/82:674 yrkas också att kommunerna skall ges rätt att anlita
den stödpersonal för barn med särskilda behov som befinns erforderlig och
att i efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning
från staten för denna personal (yrkande 8).

Utskottet vill liksom då motsvarande yrkande behandlades i höstas

SoU 1981/82:41

20

framhålla att enligt barnomsorgslagen - liksom enligt socialtjänstlagen -kommunerna har särskilda skyldigheter gentemot barn med behov av särskilt
stöd. Om kostnaderna ökar som en följd av kommunens insatser för sådana
barn kommer också statsbidraget att öka. Differentierade statsbidrag skulle
innebära att en av de stora fördelarna med det nya statsbidragssystemet
försvann, nämligen den administrativa förenklingen för stat och kommun.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Utskottet vill dock hänvisa till vad
utskottet anfört om utvärderingen av det nya bidragssystemet.

I motion 1981/82:2041 av Gösta Bohman m. fl. (m) förordas att även
icke-kommunala förskolor skall inräknas i kommunernas förskoleplaner om
dessa förskolor så önskar. Syftet med yrkandet är att förskolorna skall få
statsbidrag.

Enligt det av riksdagen beslutade nya statsbidragssystemet kan i viss
utsträckning statsbidrag utgå till institutioner med annan huvudman än
kommun (se SoU 1981/82:1 s. 30). En förutsättning för statsbidrag är att
verksamheten är angiven i kommunens barnomsorgsplan. Vidare gäller
bl. a. vissa krav på öppethållande.

För att en privat förskola skall få drivas krävs godkännande enligt 69 §
socialtjänstlagen. Vid prövning enligt detta stadgande prövas om verksamheten
uppfyller de allmänna standardkrav som bör ställas på verksamheten.
Mot bakgrunden av tidigare uttalanden om enskilda institutioner med olika
inriktning förutsätter utskottet att - om tillstånd finns - kommunen i generös
anda prövar möjligheterna att ta upp den aktuella institutionen i sin
barnomsorgsplan. Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda.

Övriga frågor

I motion 1981/82:1747 av Sven Johansson (c) yrkas att riksdagen skall
uttala sig för att Förskola - skola-kommittén genom tilläggsdirektiv får i
uppdrag att överväga att låta förskolan få samma huvudman som grundskolan.

Utskottet, som i betänkande SoU 1981/82:1 (s. 32) redovisat direktiven för
kommittén, anser det inte motiverat att kommittén får sådana tilläggsdirektiv
som motionären föreslår. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1981/82:1305 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen i samarbete med Svenska kommunförbundet
utarbetar regler som innebär att arbetssökande förälder lämnas förtur till
kommunal barnomsorg eller där så är möjligt får behålla daghemsplatsen.

Utskottet behandlade ett likartat yrkande i det av riksdagen godkända
betänkandet SoU 1981/82:1 (s. 33). Utskottet anförde följande.

Planeringsgruppen för barnomsorg behandlade relativt utförligt frågan om
barnomsorg för barn med arbetslösa föräldrar. I betänkandet (SOU 1979:57)
Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag behandlade plane -

SoU 1981/82:41

21

ringsgruppen följande frågeställningar beträffande arbetslösa, nämligen dels
hur barnomsorgsplaneringen skall ta hänsyn till deras behov, dels hur barnen
skall kunna erbjudas plats inom barnomsorgen. I sistnämnda hänseende
anförde planeringsgruppen följande (s. 107).

Planeringsgruppen har inte i uppdrag att utreda i vilken utsträckning olika
barngrupper behöver behålla en barnomsorgsplats i samband med att
föräldern inte längre förvärvsarbetar. Vi vill emellertid framhålla att det för
barnens del är angeläget att inte plötsliga avbrott görs i barnomsorgen.
Barnomsorgen har utvecklats för att barnen skall erhålla en god omvårdnad
under det att föräldrarna förvärvsarbetar m. m. I det bör också ligga att det
finns en vistelsetrygghet i omvårdnaden så att avbrott i omsorgen undviks så
långt möjligt. Vi vill också peka på de svåra avvägningar som kan uppstå om
vissa barn, enligt ALF-utredningen (1974 års utredning om en allmän
arbetslöshetsförsäkring), skall ha rätt till barnomsorg före andra barn. Det
kan vara mera humant och vålla mindre problem vid förtursplaceringar om
de arbetslösas barn stannar kvar på sin barnomsorgsplats. Den kontinuerliga
utbyggnaden av barnomsorgen till full behovstäckning bör innebära utrymme
för detta.

Enligt utskottets mening framstår det som angeläget att den som förlorar
en barnomsorgsplats till följd av att han eller hon blir arbetslös skall kunna få
tillbaka platsen om han eller hon erbjuds ett arbete. Detta står inte i
motsättning till vad planeringsgruppen anfört och utskottet kan ansluta sig
till gruppens uppfattning att det i och för sig kan vålla mer problem att låta
barn till arbetslösa som erbjuds arbete få förtur till barnomsorgsplats än att
låta barnet eller barnen behålla den plats det har då arbetslösheten inträffar.
Utskottet vill tillägga att den av motionärerna upptagna frågan ytterst är en
fråga om fördelning av tillgängliga platser inom barnomsorgen. Utskottet är
inte berett att i vidare mån än vad som följer av bestämmelserna i
barnomsorgslagen-eller fr. o. m. den 1 januari 1982-i socialtjänstlagen om
barn med särskilda behov reglera kommunernas rätt att besluta om
fördelningen av tillgängliga platser. Det kan emellertid finnas skäl för
socialstyrelsen att exempelvis i samband med information till kommunerna
om den i detta betänkande behandlade reformen erinra om vad utskottet
ovan anfört.

Utskottet ansåg motionen besvarad med det anförda.

Med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet vill utskottet understryka
vad utskottet sålunda uttalade hösten 1981. Även om utskottet inte är
berett att förorda ett undantag för här aktuella fall från principen om att
kommunerna skall ha rätt att besluta om fördelningen av tillgängliga
barnomsorgsplatser, förutsätter utskottet att regeringen tar upp den genom
motionen aktualiserade frågan till diskussion i samband med de överläggningar
som skall hållas med Svenska kommunförbundet om barnomsorgsutbyggnaden.
Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda.

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkande 1,

SoU 1981/82:41

22

2. beträffande överläggningar med kommunerna om barnomsorgsutbyggnaden att

riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkande 13,

3. beträffande barnomsorg på obekväm arbetstid

att riksdagen avslår motion 1981/82:406 yrkande 1,

4. beträffande inriktningen av barnomsorgsutbyggnaden
att riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkande 3,

5. beträffande läroplan för samhällets barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkande 2,

6. beträffande frågan om anslag till lokalt utvecklingsarbete inom
förskolan

att riksdagen avslår motion 1981/82:406 yrkande 2,

7. beträffande frågan om etik och kristen tro i förskolan

att riksdagen avslår motion 1981/82:1754 och motion 1981/
82:2094,

8. beträffande skogen i förskolan

att riksdagen avslår motion 1981/82:1128,

9. beträffande pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern att

riksdagen avslår motion 1981/82:549,

10. beträffande ytnormer, gruppstorlek, personalutbildning m. m. i
förskolan

att riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkandena 4, 5, 6, 7, 9
och 10 samt motion 1981/82:1126 yrkande 2,

11. beträffande fortbildning i förskolan

att riksdagen avslår motion 1981/82:1126 yrkande 1,

12. beträffande frågan om förändringar av det beslutade nya
statsbidragssystemet för barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1981/82:406 yrkande 3, motion
1981/82:674 yrkandena 11 och 12 och motion 1981/82:2039
yrkande 1,

13. beträffande statsbidrag till stödpersonal för barn med särskilda
behov

att riksdagen avslår motion 1981/82:674 yrkande 8,

14. beträffande statsbidrag till icke-kommunala förskolor
att riksdagen avslår motion 1981/82:2041,

15. beträffande huvudmannaskapet för förskolan
att riksdagen avslår motion 1981/82:1747,

16. beträffande rätt till daghemsplats i samband med arbetslöshet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1305,

17. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 030 000 000 kr.

SoU 1981/82:41

23

6. D 4. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 4 (s. 104 och 105) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3 250 000 000
kr.

7. D 5. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under punkt
D 5 (s. 105 och 106) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemspråksträning i
förskolan för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 000
kr.

Motion

I motion 1981/82:1293 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 3), att riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bil. 8, beslutar att för budgetåret 1982/83 till Bidrag till
hemspråksträning i förskolan anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.,
vilket innebär ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. lägre
anslag.

Utskottet

Nils Carlhamre m. fl. (m) vill i motion 1981/82:1293 (yrkande 3) att
medelsanvisningen skall bestämmas till 30 milj. kr., vilket belopp är 1,0 milj.
kr. lägre än det av regeringen föreslagna.

En särskild kommitté (S 1979:03) ser över frågan om språksituationen för
invandrarbarn i förskoleåldern. I budgetpropositionen (bil. 8, s. 97) anges att
utredningen skulle få tilläggsdirektiv av innehåll att kommittén skulle
redovisa även sådana utformningar av regelsystemet som skulle leda till
sänkta kostnader.

Utskottet har inhämtat dels att tilläggsdirektiv ännu inte meddelats, dels
att kommitténs slutbetänkande kan förväntas på försommaren.

Utskottet anser att man bör avvakta utredningsresultatet innan man tar
ställning till frågan om en förändring av bidragssystemet. Det torde nu vara
för sent att utfärda tilläggsdirektiv som kan påverka detta resultat. Med
hänsyn till de övergripande direktiv om sparsamhet som utfärdats för alla
kommittéer utgår emellertid utskottet från att kommittén likväl överväger
vilka möjligheter som finns att begränsa kostnadsökningarna under anslaget.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

SoU 1981/82:41

24

på motion 1981/82:1293 yrkande 3 till Bidrag till hemspråksträning
i förskolan för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 31 000 000 kr.

8. D 6. Bidrag till kommunala familjedaghem. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 6 (s. 106 och 107) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 240 000 000 kr.

9. D 7. Barnmiljörådet. Regeringen har under punkt D 7 (s. 108 och 109)
föreslagit riksdagen att till Barnmiljörådet för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 2 621 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1293 av Nils Carlhamre m. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 4), att riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bil. 8, beslutar att för budgetåret 1982/83 till Barnmiljörådet
icke anvisa något anslag, vilket innebär ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 621 000 kr. lägre anslag.

Utskottet

Barnmiljörådet, som inrättades den 1 juli 1980, har till uppgift att
handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Rådet har
övertagit de uppgifter som tidigare handlagts av socialstyrelsens lekmiljöråd.
I barnmiljörådets uppgifter ingår att verka för förbättringar i barns miljö,
med särskild tonvikt på lekmiljö, och för en ökad säkerhet bland barn och
ungdom.

Nils Carlhamre m. fl. (m) vill i motion 1981/82:1293 att barnmiljörådet
skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1982 och föreslår därför att det inte anvisas
några medel för myndighetens verksamhet (yrkande 4). Motionärerna anför
att statsbudgeten inte bör belastas med kostnader för nya myndigheter vars
uppgifter lika väl kan ombesörjas av redan etablerade verk.

Utskottet har flera gånger och senast förra året avstyrkt yrkanden om att
avskaffa lekmiljörådet eller barnmiljörådet. Motiveringarna för yrkandena
har varit olika. Förra året framhölls vikten av att den statliga byråkratin skärs
ner. Detta skäl var således likartat med det skäl som anförs i den nu aktuella
motionen. I sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1980/81:40 s. 6)
anförde utskottet att det inte råder några delade meningar om att man så
långt möjligt bör begränsa byråkratin men att utskottet inte ansåg att
barnmiljörådet utgör ett lämpligt mål då byråkratin skall angripas. Utskottet
hänvisade till tidigare utskottsbehandling av frågan - då utgångspunkterna
varit delvis andra. Utskottet hade då anfört:

SoU 1981/82:41

25

Det är en allmänt accepterad värdering att samhället skall värna om
grupper som behöver stöd och skydd. En mycket stor del av samhällets
sociala insatser bygger härpå. Barnen är en utsatt grupp. Lekmiljörådets
verksamhet måste därför bedömas med utgångspunkt i denna grundsyn.
Rådet vill stödja och inspirera barn och föräldrar och motverka det
kommersiella tryck som familjen är utsatt för. Rådet har under sin
verksamhetstid gjort betydelsefulla insatser bl. a. då det gäller att skapa goda
lekmiljöer och att sprida information om sådana.

Förra året erinrade utskottet också om att barnmiljörådet även är ett
centralt organ för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att barnmiljörådet bör finnas kvar och
avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1293 yrkande 4 till Barnmiljörådet för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2 621 000 kr.

10. D 8. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor. Regeringen har
under punkt D 8 (s. 109-111) föreslagit riksdagen att till Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 3 092 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:956 av Anita Gradin m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring i berörda lagar så att alla ansökningar om
barn för adoption från annat land blir föremål för en likvärdig förmedling.

Utskottet

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en central
förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i
frågor rörande internationella adoptioner. Det ingår bl. a. i NIA:s uppgifter
att efter ansökan och särskild prövning ge auktorisation till ideella
organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp.

Anita Gradin m. fl. (s) tar i motion 1981/82:956 upp de avslöjanden om
handel med barn i samband med adoption som gjorts i skilda delar av
världen. De erinrar om att Sverige i flera fall förekommit som mottagarland.
Vidare påpekar de att ca en tredjedel av antalet adoptioner av utländska barn
inte förmedlas genom de auktoriserade organisationerna. Motionärerna
anser att regler om obligatorisk förmedling genom sådana organisationer
skall skapas i syfte att få en garanti för att adoptionskontakterna går korrekt
till.

SoU 1981/82:41

26

Utskottet vill för sin del framhålla följande. NIA överlämnade i slutet av
förra året en skrivelse till socialministern i vilken föreslogs en ytterligare
reglering av den internationella adoptionsverksamheten. Härefter har inom
socialdepartementet påbörjats ett arbete med att utarbeta en promemoria
där effekterna av NIA:s förslag närmare preciseras. Arbetet sker i samråd
med justitie- och utrikesdepartementen. I sammanhanget kommer andra,
alternativa lösningar och deras konsekvenser också att prövas.

Utskottet vill framhålla angelägenheten av att den av motionärerna
upptagna frågan får en snabb lösning. Med hänsyn till vad ovan anförts
skulle, såvitt utskottet kan bedöma, något riksdagens initiativ med anledning
av motionen inte vara ägnat att påskynda lösningen av frågan. Motionen bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
3 092 000 kr.,

2. beträffande reglerna för förmedling av utländska adoptivbarn
att riksdagen avslår motion 1981/82:956.

11. Alternativa semesterformer

Motion

I motion 1981/82:960 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om särskilt
statsbidrag till kommunerna för att anordna kollektiv semesterverksamhet,

2. att riksdagen uttalar att regeringen låter denna fråga utredas ytterligare
och att de erfarenheter som redan vunnits tillvaratas i en vidareutveckling av
verksamheten.

Utskottet

I motion 1981/82:960 av Inga Lantz m. fl. (vpk) yrkas att särskilt
statsbidrag skall utgå till kommunerna för att de skall kunna anordna
kollektiv semesterverksamhet (yrkande 1).

Utskottet har senast vid förra riksmötet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SoU 1980/81:34 (s. 8) avstyrkt ett motionsyrkande med samma
innehåll under hänvisning främst till att det bör finnas synnerligen starka
stimulansbehov för att motivera nya speciella statsbidrag. Av samma skäl
avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.

I samma motion yrkas att frågan om kollektiv semesterverksamhet skall
utredas ytterligare och att de erfarenheter som redan vunnits skall tillvaratas i

SoU 1981/82:41

27

en vidareutveckling av verksamheten (yrkande 2).

Utskottet avstyrkte förra året (SoU 1980/81:34) ett motionsyrkande av
samma innehåll under hänvisning till direktiven för utredningen om den
statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK) och utredningen om
fritidsboendets framtida utveckling (fritidsboendekommittén). I nämnda
betänkande (SoU 1980/81:34) lämnas en utförlig redovisning för direktiven
till de båda kommittéerna. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och
avstyrker därför även det nu aktuella motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

beträffande statsbidrag till kollektiv semesterverksamhet och utredning
avseende kollektiv semesterverksamhet
att riksdagen avslår motion 1981/82:960.

Stockholm den 29 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik
Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti
Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Maria Lagergren (s), Märta Fredrikson
(c) och Anita Persson (s).

Reservationer
Vid 1. C 1. Allmänna barnbidrag

1. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbidragslagen
såvitt avser barnbidraget och flerbarnstillägget (mom. 1 i hemställan) anser
Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell
Nilsson, Maria Lagergren och Anita Persson (alla s)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I en reservation (nr 1) som avgivits av socialdemokraterna till finansutskottets
betänkande FiU 1981/82:20 om bl. a. riktlinjer för den ekonomiska
politiken och för budgetregleringen anförs att den fördelningspolitik som
socialdemokraterna vill föra skiljer sig i en rad grundläggande avseenden
från den borgerliga fördelningspolitiken. Bl. a. vill man - samtidigt som vissa
utgiftsnedskärningar avvisas - att vissa begränsade insatser görs för särskilt
utsatta grupper. Sålunda föreslås att barnfamiljerna får ett vidgat stöd genom
att de allmänna barnbidragen höjs med 300 kr. om året från den 1 juli 1982.

SoU 1981/82:41

28

Detta ställningstagande sammanfaller således med det i detta betänkande
behandlade socialdemokratiska yrkandet.

Socialutskottet delar den uppfattning som socialdemokraterna gett uttryck
åt i finansutskottet. Även socialutskottet avvisar den politik med ensidig
inriktning på nedskärningar och social nedrustning som regeringens finansplan
bygger på. Genom en höjning av barnbidragen får barnfamiljerna i
någon mån kompensation för följderna av den borgerliga ekonomiska
politiken.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1981/82:2017 i
aktuell del. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion 1981/
82:562.

Förslaget i motionen om indexreglering av barnbidragen avstyrks även
denna gång.

Enligt utskottets mening bör flerbarnstilläggen inte höjas i detta sammanhang.
Motion 1981/82:2360 avstyrks därför i aktuell del. Eftersom storleken
av flerbarnstilläggen är relaterade till barnbidragens storlek krävs, som en
följd av att utskottet föreslår att barnbidragen höjs, även ändringar i den
paragraf i lagen om allmänna barnbidrag i vilken huvudregeln om
flerbarnstillägg finns (2 a §).

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbidragslagen
såvitt avser barnbidraget och flerbarnstillägget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motion
1981/82:562 yrkandena 1, 2 och 3 och motion 1981/82:2017
yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1981/82:2360
yrkandena 4 och 5

a) antar vid betänkandet som bilaga 1 fogat förslag till Lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

b) till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 5 711 000 000 kr.,

Vid 1. C 1. Allmänna barnbidrag

2. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbidragslagen
såvitt avser flerbarnstillägget (mom. 1 i hemställan) anser Karl Leuchovius,
Mårten Werner och Anita Bråkenhielm (alla m)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Då det”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I en reservation (nr 5 b), som fogats till civilutskottets betänkande CU
1981/82:26 om anslag till räntebidrag och bostadsbidrag m. m., har tillstyrkts
krav rörande räntebidragen, som skapar utrymme för höjning av flerbarnstilläggen.
Utskottet anser i enlighet med vad som anförs i motion
1981/82:2360 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) att ett belopp om 70 milj. kr. bör
användas för att förbättra dessa tillägg. Likaledes i enlighet med vad

SoU 1981/82:41

29

motionärerna i nämnda motion förordar bör flerbarnstillägget för det tredje
barnet höjas från 750 kr. till 1 300 kr. per år och för det fjärde och följande
barnet från 1 500 kr. till 2 050 kr. per år.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbidragslagen
såvitt avser barnbidraget och flerbarnstillägget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1981/82:2360 yrkandena 4 och 5 samt med avslag på motion
1981/82:562 yrkandena 1, 2 och 3 och motion 1981/82:2017
yrkandena 1 och 2

a) antar vid betänkandet som bilaga 2 fogat förslag till Lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

b) till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 5 275 000 000 kr..

Vid 4. Frågan om återinförande av bosättningslån

3. beträffande frågan om återinförande av bosättningslån anser Göran
Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson,
Maria Lagergren och Anita Persson (alla s)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Då beslut”
och slutar med ”således motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen har bosättningslånen
successivt fått en mer social karaktär. Möjligheterna att få lån har
utvidgats till att även gälla ensamstående ogifta föräldrar som har vårdnad
om eget minderårigt barn samt ensamstående handikappade utan barn.
Därutöver har de som sammanbor under äktenskapsliknande former fått
lånerätt.

Förlusterna har hittills varit mycket små då det gäller det statliga
bosättningslånet. För perioden 1938-1979 uppgår de avskrivna lånen till ca 6
milj. kr. Förlustprocenten blir 0,5 för denna tidsperiod. Riskerna och
förlusterna vid långivningen är således mycket små med denna låneform.

Den besparing på 50 milj. kr. som regeringen ansåg sig göra genom att dra
in bosättningslånen var fiktiv. Den verkliga besparingen utgörs endast av att
budgeten inte i framtiden behöver belastas med de egentliga kostnaderna för
bosättningslånen, dvs. de mycket begränsade förluster som uppkommer i
samband med låneverksamheten. De första åren efter en avveckling uppstår
dock en budgetteknisk vinst genom att budgeten tillförs amorteringarna på
gamla lån samtidigt som några nya anslag inte beviljas.

På grund av kreditåtstramningen har möjligheterna att få banklån
minskat. Detta drabbar främst de ekonomiskt svaga hushållen.

Som anförs i motionen innebär kreditkorten inte någon lösning av
kreditproblemen för dessa hushåll. Det bör också framhållas att avbetal -

SoU 1981/82:41

30

ningskrediterna har minskat något i betydelse under senare år.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att ingen av de båda nämnda
låneformerna på ett bra sätt tillgodoser behoven för de resurssvaga
konsumenterna att få sådanan långfristiga krediter på rimliga villkor som
behövs vid bosättningen. De statliga bosättningslånen är den bästa kreditform
som står till buds för unga människor som vill sätta bo.

Det är enligt utskottets mening en viktig uppgift för samhället att
möjliggöra långsiktiga krediter för resurssvaga grupper. De måste få
tillräckligt stöd i bosättningen så att en god hemmiljö kan skapas och
levnadsförhållandena förbättras. Det är inte minst viktigt då det gäller de
ensamstående föräldrarnas möjligheter att kunna ge sina barn goda
uppväxtförhållanden.

Enligt utskottets mening bör därför de statliga bosättningslånen återinföras.
De har en klart social funktion och behövs som ersättning för andra
mindre förmånliga krediter såsom kontokort och avbetalningskrediter.

Liksom fallet var tidigare, bör bosättningslångivningen administreras av
riksbanken och dess lokalkontor. För att bättre spegla de verkliga
kostnaderna för statsverket bör själva utlåningsverksamheten inrymmas i
riksbankens övriga utlåning till allmänheten. Statsbudgeten bör endast
belastas med de faktiska kostnaderna för lånen - dvs. de direkta förlusterna.
För att täcka dessa bör ett förslagsanslag av 250 000 kr. föras upp på
socialdepartementets huvudtitel.

Utskottet förordar att regeringen tar upp överläggningar med riksbanksfullmäktige
om återinförande av bosättningslångivningen. Därvid bör
villkoren för långivningen diskuteras. Utgångspunkten bör vara en låneram
om 60 milj. kr. under nästa budgetår.

Genom utskottets ställningstagande till motion 1981/82:745 tillgodoses i
huvudsak även motion 1981/82:2139.

dels att utskottet bort hemställa

beträffande frågan om återinförande av bosättningslån

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:745 och motion
1981/82:2139 dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels till Täckande av förluster för bosättningslån
för budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 250 000 kr.,

Vid 5. D 3. Bidrag till kommunal barnomsorg

4. beträffande frågan om anslag till lokalt utvecklingsarbete inom förskolan
(mom. 6 i hemställan) anser Göran Karlsson, Evert Svensson, John
Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Maria Lagergren och Anita Persson
(alla s)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1

SoU 1981/82:41

31

överensstämmelse” och slutar med ”således motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Som riksdagen anförde i höstas är det viktigt att kommunerna tar på sig ett
ökat ansvar för utvecklingen av det pedagogiska arbetet i förskolan. Som
socialstyrelsen anfört och som åberopats av motionärerna är de erfarenheter
som sprids via praktiska försök av stort värde för barnomsorgen. Det är
därför viktigt att kommunerna stimuleras till lokalt utvecklingsarbete inom
förskolan. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen i enlighet med vad som
föreslås i motion 1981/82:406 av Olof Palme m. fl. (s) för nästa budgetår
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr. Medlen bör fördelas av
socialstyrelsen.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande frågan om anslag till lokalt utvecklingsarbete inom
förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:406 yrkande 2 till
Lokalt utvecklingsarbete inom förskolan för budgetåret 1982/83
under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,

Vid 5. D 3. Bidrag till kommunal barnomsorg

5. beträffande frågan om förändringar av det beslutade nya statsbidragssystemet
för barnomsorgen (mom. 12 i hemställan) anser Göran Karlsson, Evert
Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Maria Lagergren
och Anita Persson (alla s)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

När det nuvarande statsbidraget för dag- och fritidshem infördes var syftet
att statens andel skulle motsvara personalkostnaderna. Vid bidragssystemets
införande år 1977 motsvarade bidraget ca 55 % av kostnaderna för daghem.
Andelen har successivt sjunkit och uppgick 1980 till i genomsnitt ca 49 %
enligt Svenska kommunförbundets beräkningar.

I det hösten 1981 beslutade nya bidragssystemet blir bidragsprocenten 40.
Systemet innebär bl. a. att även deltidsförskolor blir bidragsberättigade.
Detta leder till en betydande omfördelning mellan kommunerna av nu
utgående bidrag. Vidare innebär reglerna att - enligt Kommunförbundets
beräkningar - staten skär ned sitt totala bidrag till barnomsorgen med
åtminstone 200 milj. kr. räknat på 1980 års siffror. Som angavs i motion
1980/81:2216 är det ett belopp på uppskattningsvis 700 milj. kr. som kommer
att omfördelas eller skäras bort från nuvarande statsbidragsberättigade
verksamheter. Den verksamhet som drabbas mest är daghem, där redan nu
den beslutade utbyggnaden kraftigt sackar efter och där de största köerna
finns. Även familjedaghemsverksamheten drabbas. Effekterna på längre
sikt kan alltså bli större än här angivna.

SoU 1981/82:41

32

Riksdagsbeslutet innebär således att kommuner som lojalt följt riksdagens
beslut år 1976 om att daghems- och fritidsverksamheten skall byggas ut i
första hand straffas härför, medan kommuner som nöjt sig med att ha den
allmänna förskolan och en begränsad daghems- och fritidsverksamhet tjänar
på regeringens förslag. Genom utredningsmaterial som socialutskottet hade
tillgängligt vid ärendets behandling och genom uppgifter från olika
kommuner har konsekvenserna för ett antal enskilda kommuner fått en bred
belysning. För vissa kommuner skulle det beslutade bidragssystemet leda till
ett bortfall av betydande belopp i statsbidrag, något som i sin tur
uppenbarligen skulle kräva icke obetydliga skattehöjningar. Utskottet kan
inte acceptera sådana konsekvenser, i all synnerhet som kommunernas
ekonomi är utsatt för mycket hårda påfrestningar f. n. genom olika ingrepp
från de borgerliga regeringarnas sida.

Det nya statsbidragssystemet har dock en förtjänst, nämligen så till vida att
det skulle innebära fördelar om man gick över till ett procentbidrag. Ett
sådant system har tillstyrkts av bl. a. Kommunförbundet.

Utskottet föreslår att regeringen efter överläggningar med Kommunförbundet
återkommer till riksdagen med ett nytt förslag efter följande
riktlinjer.

Statens bidrag till daghem, fritidshem, familjedaghem och öppna förskolor
bör utgå som ett procentbidrag. De kostnader som skall ingå i bidragsunderlaget
bör kunna utformas enligt de grunder som beslutats av riksdagen
och återfinns i proposition 1980/81:205 och SoU 1981/82:1. Statens insats bör
därvid t. v. motsvara vad en tillämpning av hittills gällande regler medger.
Förslaget bör föreläggas riksdagen under innevarande kalenderår.

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit att vid sidan av det gamla
statsbidragssystemet skulle finnas en särskild resurs för behovsorienterade
insatser. Med ett nytt statsbidragssystem bör det vara möjligt för kommunerna
att i större utsträckning än hittills skett kunna ta hänsyn till de skiftande
behoven i olika daghem etc. Vid de av utskottet föreslagna överläggningarna
mellan regeringen och Kommunförbundet bör detta beaktas inom det nya
statsbidragssystemet.

Utskottet beräknar att merkostnaderna för det ovan föreslagna statsbidragssystemet
uppgår till ca 350 milj. kr. för nästa års verksamhet. Med
hänsyn till beslutade utbetalningsregler uppstår dock inget ytterligare
medelsbehov på statsbudgeten nästa budgetår.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande frågan om förändringar av det beslutade nya
statsbidragssystemet för barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:406 yrkande 3, med
anledning av motion 1981/82:674 yrkandena 11 och 12 samt med
avslag på motion 1981/82:2039 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1981/82:41

33

Vid 7. D 5. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

6. beträffande medelsanvisningen anser Karl Leuchovius, Mårten Werner
och Anita Bråkenhielm (alla m)

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Uskottet
har” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till de övergripande direktiv om sparsamhet som utfärdats för
alla kommittéer utgår utskottet från att den kommitté som skall se över
frågan om språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern överväger
vilka möjligheter som finns att begränsa kostnadsökningarna under anslaget.
Efter en snabbremiss bör besparingar kunna genomföras redan under nästa
budgetår. Regeringen bör återkomma med förslag härom senast i början av
nästa riksmöte. I vart fall bör det i motion 1981/82:1293 angivna beloppet om
1,0 milj. kr. kunna sparas under budgetåret 1982/83. Anslaget bör därför nu
bestämmas enligt förslaget i motionen (yrkande 3).

dels att utskottet bort hemställa

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1293 yrkande 3 och
med anledning av regeringens förslag till Bidrag till hemspråksträning
i förskolan för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 30 000 000 kr.

Vid 9. D 7. Barnmiljörådet

7. beträffande medelsanvisningen anser Karl Leuchovius, Mårten Werner
och Anita Bråkenhielm (alla m)

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med
”Utskottet har” och slutar på s. 25 med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Som motionärerna anför bör statsbudgeten inte genom särskilda anslag
belastas med kostnader för uppgifter som lika väl kan ombesörjas av redan
etablerade myndigheter. De uppgifter som barnmiljörådet nu har bör enligt
utskottets mening övertas i första hand av socialstyrelsen inom ramen för de
resurser som redan tillförts myndigheten. Utskottet förordar därför att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:1293 yrkande 4 avslår regeringens
förslag om medelsanvisning till barnmiljörådet.

dels att utskottet bort hemställa

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1293 yrkande 4
avslår regeringens förslag om medelsanvisning till Barnmiljörådet.

SoU 1981/82:41

34

Lagförslag som lagts fram i reservation nr 1 Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 a §§ lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1§2

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av gare och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 000 utgå allmänt barnbidrag med 3 300

kronor om året i enlighet med vad kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas. nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

2 a §3

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller
flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i
4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett Flerbarnstillägget utgår med 750

fjärdedels barnbidrag om barnens kronor om barnens antal uppgår till
antal uppgår till tre och ökas med ett tre och ökas med 1 500 kronor för
halvt barnbidrag för varje ytterligare varje ytterligare barn.
barn.

Vid beräkningen av flerbarnstilläget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan
uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmottagare stadigvarande
sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft
barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg -

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1980:692.

3 Senaste lydelse 1981:702.

SoU 1981/82:41

35

Lagförslag som lagts fram i reservation nr 2 Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 a §2

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller
flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i
4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett Flerbarnstillägget utgår med 1 300
fjärdedels barnbidrag om barnens kronor om barnens antal uppgår till

antal uppgår till tre och ökas med ett tre och ökas med 2 050 kronor för

halvt barnbidrag för varje ytterligare varje ytterligare barn.
barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan
uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmottagare stadigvarande
sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft
barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1981:702.

SoU 1981/82:41

36

Innehållsförteckning

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m I

Sociala serviceåtgärder 10

Reservationer 27

Vid 1. Cl. Allmänna barnbidrag

1. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbi dragslagen

såvitt avser barnbidraget och flerbarnstillägget
(mom. 1 i hemställan) (av s-ledamöterna) 27

2. beträffande medelsanvisningen och frågan om ändring i barnbi dragslagen

såvitt avser flerbarnstillägget (mom. 1 i hemställan)

(av m-ledamöterna) 28

Vid 4. Frågan om återinförande av bosättningslån

3. (av s-ledamöterna) 29

Vid 5. D 3. Bidrag till kommunal barnomsorg

4. beträffande frågan om anslag till lokalt utvecklingsarbete inom

förskolan (mom. 6 i hemställan) (av s-ledamöterna) 30

5. beträffande frågan om förändringar av det beslutade nya
statsbidragssystemet för barnomsorgen (mom. 12 i hemställan)

(av s-ledamöterna) 31

Vid 7. D 5. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

6. beträffande medelsanvisningen (av m-ledamöterna) 33

Vid 9. D 7. Barnmiljörådet

7. beträffande medelsanvisningen (av m-ledamöterna) 33

Bilaga 1, Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag, framlagt i reservation nr 1 34

Bilaga 2, Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag, framlagt i reservation nr 2 35

GOTAB 70991 Stockholm 1982