SoU 1981/82:39

Socialutskottets betänkande
1981/82:39

om anslag m. m. till Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen
(prop. 1981/82:100 bil. 15)

I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 1981/82:100
bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) såvitt avser avsnitt C. Arbetsmiljö
punkterna C 1 och C 2. Förslagen under punkterna C 3—C 5
behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkande AU 1981/82:21.

Arbetsmiljö

1. C 1. Arbetarskyddsstyrelsen. Regeringen har under punkt C 1
(s. 119—124) föreslagit riksdagen att till Arbetarskyddsstyrelsen för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 142 222 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1115 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt här är
i fråga (yrkande 8), att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som
innebär att en utredning tillsätts med direktiv att snabbt föreslå åtgärder
mot långsamheten i arbetarskyddsstyrelsens framläggande av föreskrifter.

I motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkandena 1 och 5),

1. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
4 000 000 kr. under anslaget C 1. Arbetarskyddsstyrelsen,

5. att riksdagen uttalar att arbetet med att utfärda föreskrifter väsentligen
måste effektiviseras.

Utskottet

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och
arbetstidsfrågor. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Arbetarskyddsverkets
personal har i princip fördubblats under 1970-talet.

Genom 1978 års arbetsmiljölag har vi fått en modern lagstiftning som ger
grundläggande formella regler för arbetsmiljöinsatserna. Datoriserade informationssystem
som skall bidra till ett effektivare resursutnyttjande är
under uppbyggnad. Forskningsverksamheten har utvidgats. Som föredragande
departementschefen framhåller torde bl. a. den nya lagstiftningen
och den kraftiga utbyggnaden av styrelsen sannolikt ha bidragit till de
ökade förväntningarna och kraven på styrelsen i fråga om insatser av en

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami Nr 39

SoU 1981/82:39

omfattning som inte kan tillgodoses inom nuvarande ramar. I förra årets
budgetproposition framhölls att arbetarskyddsverket nu måste genomföra
besparingar och omprioriteringar. Det förslag till medelsanvisning som
grundade sig på denna bedömning godtogs av en enhällig riksdag. Även
i år framhålls i budgetpropositionen behovet av besparingar och omprioriteringar.
Samtidigt framhålls att detta inte innebär en sänkning av
regeringens ambitioner beträffande arbetsmiljöverksamheten. Målen
måste dock nås via delvis andra vägar än tidigare. Arbetsmarknadsministern
menar då i första hand att ökade resurser som enligt tidigare praxis
normalt skulle ha tillförts genom ökningar av anslagen numera måste
åstadkommas genom rationaliseringar och andra effektivitetshöjande
åtgärder. En verksamhet med sådan inriktning pågår också sedan några år
inom verket. På regeringens uppdrag genomförde verket det s. k. ASSÖprojektet
vilket innebar en översyn av verkets administrativa funktioner.
Översynen följs nu upp inom verket med en råd projekt. I enlighet med
regeringsbeslut utarbetas dessutom bl. a. system för verksamhetsinriktad
budgetering, avgiftsbeläggning av viss granskningsverksamhet vid styrelsens
tillsynsavdelning samt en s. k. huvudstudie för en samordnad lösning
av de datorbaserade informationssystemen Informationssystemet om arbetsskador
(ISA) och samordnat ADB-baserat arbetsställeregister för arbetarskyddsverket
(SARA). Samtliga åtgärder syftar till att öka effektiviteten
inom verket inom de ekonomiska ramar som lagts fast av statsmakterna.
Arbetsmarknadsministern uttalar att han är övertygad om att denna
ambition är realistisk.

Utskottet ansluter sig till de bedömningar om behovet av besparingar
och omprioriteringar som sålunda kommit till uttryck i budgetpropositionen.
Med hänsyn härtill kan utskottet inte biträda förslag i motion
* 1981 /82:1589 av Olof Palme m. fl. (s) om en uppräkning av den föreslagna
medelsanvisningen med 4 milj. kr. (yrkande 1). Av detta belopp skulle
3,0 milj. kr. användas för att förhindra nedskärning av nuvarande personal-
och verksamhetsnivå. Återstoden, 1,0 milj. kr., skulle användas för
nya tjänster för föreskriftsarbete.

Motionärerna bakom samma motion vill också ha ett uttalande om
effektivisering av föreskriftsarbetet hos arbetarskyddsstyrelsen (yrkande
5). Ett likartat yrkande framställs i motion 1981/82:1115 (yrkande 8) av
Lars Werner m. fl. (vpk).

Utskottet har i ett enhälligt betänkande (SoU 1981/82:15) tidigare under
riksmötet avstyrkt ett motionsyrkande med likartat innehåll. I betänkandet,
som godkänts av riksdagen, hänvisas bl. a. till de två ADB-system som
skall byggas ut och som bör ge styrelsen ett avsevärt förbättrat underlag för
författningsarbetet.

Utskottet har i anslutning till behandlingen av arbetsmiljöbudgeten vid
besök hos arbetarskyddsstyrelsen skaffat sig närmare information om
bl. a. styrelsens föreskriftsarbete. Den information utskottet därvid in -

SoU 1981/82:39

hämtat har i förening med vad som anförs i det föregående övertygat
utskottet om att en särskild utredning om föreskriftsarbetet eller ett riksdagsuttalande
på området inte skulle vara ägnat att påskynda eller effektivisera
arbetet. Utskottet, som förutsätter att föreskriftsarbetet bedrivs
med största möjliga skyndsamhet, avstyrker därför motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1589 yrkande 1 till Arbetarskyddsstyrelsen
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 142 222 000
kr.,

2. beträffande arbetarskyddsstyrelsens föreskriftsarbete

att riksdagen avslår motion 1981/82:1589 yrkande 5 och motion
1981/82:1115 yrkande 8.

2.C 2. Yrkesinspektionen. Regeringen har under punkt C 2 (s. 125 — 130)
föreslagit riksdagen att dels ta del av vad i propositionen anförts om
handläggningen vid yrkesinspektionen, dels till Yrkesinspektionen för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 121 043 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:959 av Helge Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar uttala sig för att Blekinge län blir ett eget yrkesinspektionsdistrikt.

I motion 1981/82:1299 av Evert Hedberg (s) och Owe Andréasson (s)
föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att regeringen
snarast möjligt lämnar förslag angående yrkesinspektionens distriktsindelning.

I motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkandena 2—4, 7—9 och 12),

2. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
6 000 000 kr. under anslaget C 2. Yrkesinspektionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesinspektionsnämndernas ställning och uppgifter,

4. att riksdagen hos regeringen begär utredning om yrkesinspektionsnämndernas
instruktion,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillägg till instruktionen för yrkesinspektionen
rörande skriftliga inspektionsmeddelanden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handledning för yrkesinspektionens verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1* Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 39

SoU 1981/82:39

anförts om bedömningsgrunder vid rekrytering av yrkesinspektörer,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för arbetsmiljöfrågor i statliga och kommunala
verksamheter.

I motion 1981/82:1619 av Erik Hovhammar m. fl. (m) hemställs att
riksdagen till Yrkesinspektionen för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag om 106 043 000 kr.

Motivering till yrkandet finns i motion 1981/82:1618.

Utskottet

Medelsan visningen

I föregående avsnitt om arbetarskyddsstyrelsen redovisas arbetsmarknadsministerns
och utskottets syn på arbetarskyddsverkets resurstilldelning.
I budgetpropositionen understryks härutöver i avsnittet om yrkesinspektionen
att kravet på sparsamhet och omprioriteringar naturligtvis i
lika hög grad gäller beträffande yrkesinspektionen. Vidare uttalas bl. a.
uppfattningen att det finns en betydande utvecklingspotential hos inspektionen
som kan tas till vara inom ramen för de givna resurserna och som
kan utnyttjas för att öka effektiviteten i verksamheten.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte heller förorda en uppräkning
av det förslag till medelsanvisning till yrkesinspektionen som läggs
fram i budgetpropositionen. Motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s)
avstyrks i motsvarande del (yrkande 2). Motionärerna vill att utöver regeringens
förslag 2,5 milj. kr. skall anvisas för att förhindra nedskärning av
nuvarande personal- och verksamhetsnivå. De vill vidare att 3,5 milj. kr.
skall anvisas för att huvudsakligen förbättra tillsynen av mindre arbetsställen.
Utskottet behandlar i det följande ett yrkande om nedskärning av
medelsanvisningen.

Vissa frågor rörande yrkesinspektionen

I budgetpropositionen låter regeringen riksdagen ta del av vissa uttalanden
som arbetsmarknadsministern gjort om handläggningen vid yrkesinspektionen.
I flera motionsyrkanden tas upp frågor som har nära samband
med uttalandena. Även vissa andra motionsyrkanden som avser yrkesinspektionen
har väckts. Utskottet vill med utgångspunkt i de sålunda aktualiserade
frågorna anföra följande om yrkesinspektionen och dess verksamhet.

Yrkesinspektionen består av 19 distrikt. Inom varje distrikt finns
fr. o. m. 1974 en yrkesinspektionsnämnd med beslutsfunktioner. Ordförande
i nämnden är distriktschefen. Arbetarskyddsstyrelsen utser åtta
andra ledamöter, nämligen två efter förslag av LO, en efter förslag av

SoU 1981/82:39

TCO, en efter förslag av SACO/SR, två efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningarnas
förtroenderåd, en efter förslag av statens avtalsverk och
en efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.
Enligt instruktionen för yrkesinspektionen avgör yrkesinspektionsnämnd
bl. a. följande frågor, nämligen (1) viktigare frågor om planering
och inriktning av arbetarskyddsverksamheten inom distriktet, såvitt
handläggningen av dessa frågor ej ankommer på arbetarskyddsstyrelsen,
(2) frågor som är av särskilt intresse för arbetsmarknadens parter eller
annars av större allmän vikt, (5) frågor om meddelande av föreläggande
eller förbud enligt arbetsmiljölagstiftningen eller lagstiftningen om hälsooch
miljöfarliga varor, (6) frågor om åtalsanmälan med anledning av att
någon brutit mot ett föreläggande eller ett förbud som meddelats enligt
arbetsmiljölagstiftningen eller lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga
varor. Nämnden avgör också andra frågor än sådana som angetts i instruktionen,
om distriktschefen hänskjuter frågorna till nämnden.

Utformningen av instruktionen ger yrkesinspektionen i varje distrikt
goda möjligheter att inom ramen för de beslut som fattas av arbetarskyddsstyrelsen
leda arbetarskyddsverksamheten inom distriktet. Något behov av
att förändra instruktionen för att nämndernas ställning skall stärkas ytterligare
synes enligt utskottets bedömning inte finnas. Instruktionen ger
redan nämnderna en stark ställning. Frågan i vilken utsträckning nämnden
i ett distrikt i praktiken tar ansvaret för planeringen och inriktningen
av verksamheten blir därför ytterst beroende av intresse och initiativ från
nämndernas ledamöter. Utskottet vill med anledning av vad som anförs i
motion 1981/82:1589 (yrkande 3) av Olof Palme m. fl. (s) understryka
önskvärdheten av att då det gäller tillsättningen av för verksamheten
viktigare tjänster inom distriktet yrkesinspektionsnämnderna får möjlighet
att yttra sig innan ärendet underställs arbetarskyddsstyrelsen, som
tillsätter flertalet tjänster inom distrikten. Någon instruktionsändring behövs
inte för att åstadkomma en sådan medverkan från nämndens sida.

I den angivna motionen har tagits upp en särskild fråga rörande yrkesinspektionsnämndernas
medverkan vid handläggningen av enskilda ärenden
vid yrkesinspektionen (yrkande 4). Som framgår av den i det föregående
lämnade redovisningen skall yrkesinspektionsnämnden avgöra bl. a.
frågor om meddelande av föreläggande eller förbud enligt arbetsmiljölagstiftningen
eller lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. Motionärerna
uttalar att bestämmelserna i fråga har tolkats så, att om det i inspektionsarbetet
framkommit brott mot gällande föreskrifter eller andra bestämmelser,
ett beslut om föreläggande eller förbud skall föreläggas nämnden
men att därest beslut om att i ett sådant fall inte göra ett föreläggande
i praktiken fattas av den enskilde inspektören.

Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom motionen, nämligen
att beslutsordningen måste vara sådan att yrkesinspektionsnämnderna får
möjlighet att ta ställning i ärenden om föreläggande och förbud i sådan

SoU 1981/82:39

utsträckning att nämnderna kan anses ha huvudansvaret för att dessa
sanktioner blir effektiva medel då det gäller att leva upp till arbetsmiljölagstiftningens
innehåll och syfte. Det sagda innebär naturligtvis inte att varje
ärende, där det är formellt möjligt att utfärda ett föreläggande, bör underställas
nämnden. Detta skulle helt lamslå verksamheten. I ärenden av
principiell natur eller då tjänstemännen vid inspektionen är tveksamma i
frågan huruvida föreläggande eller förbud skall utfärdas bör däremot
yrkesinspektionsnämnden fatta beslut. Det kan naturligtvis också finnas
andra fall, där det kan vara lämpligt att nämnden får tillfälle att pröva
ärenden av här aktuellt slag. Såvitt utskottet kan bedöma är det inte heller
i här aktuellt avseende erforderligt med någon ändring av yrkesinspektionens
instruktion. Det framstår emellertid som önskvärt att den genom
motionen aktualiserade frågan uppmärksammas vid den interna utbildningen.
Utskottet vill också peka på att det kan finnas skäl för arbetarskyddsstyrelsen
att överväga om frågan bör närmare behandlas i tjänstemeddelanden
som avser yrkesinspektionen.

I anslutning till det sist sagda tar utskottet också upp till behandling ett
yrkande i den socialdemokratiska motionen om att arbetarskyddsstyrelsen
skall utarbeta en handledning för yrkesinspektionens verksamhet (yrkande
8).

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom arbetarskyddsstyrelsen ett
arbete som syftar till att för yrkesinspektionens personal sammanställa
utfärdade tjänstemeddelanden som rör centrala frågor för verksamheten.
Med hänsyn härtill och med beaktande även av vad som redovisas i det
följande om handläggningen vid yrkesinspektionen anser utskottet att
motionsyrkandets syfte kommer att tillgodoses. Utskottet vill i sammanhanget
understryka det ansvar arbetarskyddsstyrelsen i egenskap av chefsmyndighet
har för yrkesinspektionens verksamhet.

I propositionen framhålls att erfarenheterna av de år som arbetsmiljölagen
varit i kraft även för yrkesinspektionens del i huvudsak varit goda
men att yrkesinspektionens umgänge med arbetsgivarna, skyddsombuden
och de lokala fackföreningarna från formell synpunkt inte varit helt tillfredsställande.
Utvecklingen av yrkesinspektionens verksamhet måste
också innefatta formerna för dess kontakter med dessa grupper i samband
med inspektionsverksamheten. Arbetsmarknadsministern anför härefter
följande (s. 128).

Frågan har aktualiserats såväl i den allmänna arbetsmiljödebatten som
med anledning av vissa uppmärksammade ärenden. Enligt min mening är
det synnerligen angeläget att åstadkomma större formell tydlighet i handläggningen
vid yrkesinspektionen. Arbetsmiljölagens karaktär av ramlag
innebär att lagens regler måste tolkas innan de kan tjäna till ledning för
allmänheten. Denna handledning förmedlas dels via arbetarskyddsstyrelsens
författningar, dels i samband med det praktiska tillsynsarbetet via
yrkesinspektionens tjänstemän. I det senare fallet tolkar tjänstemännen
lagen eller föreskrifterna om sådana finns, med avseende på en viss situa -

SoU 1981/82:39

tion eller ett visst arbetsställe. Tolkningen sker antingen muntligt eller
skriftligt genom inspektionsmeddelanden eller jämställda handlingar.
Dessa kan innehålla synpunkter, observationer, allmänna råd och anvisningar
men även förelägganden och förbud. De berörda arbetsgivarna,
skyddsombuden och fackföreningarna är emellertid i många fall inte
införstådda med skillnaden i rättsverkningar mellan dessa olika besked. I
vissa fall framgår det heller inte klart vilken rättslig innebörd skriftliga
besked från yrkesinspektionen är avsedda att ha. Inspektionsmeddelanden
innehåller uppgifter om åtgärder som skall vidtas i enlighet med arbetsmiljölagens
krav eller p. g. a. något stadgande i arbetarskyddsstyrelsens
författningssamling. Samtidigt förekommer att inspektionsmeddelanden
innehåller allmänna råd och synpunkter. Ofta framgår inte de formella
skillnaderna mellan dessa olika typer av information med tillräcklig tydlighet.
Såväl arbetsgivaren som de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor
kan då få uppfattningen att hela inspektionsmeddelandet är grundat
på arbetsmiljölagens krav och känna sig tvingade att handla därefter,
något som kan medföra stora ekonomiska konsekvenser. Jag anser därför
att man måste ställa högre formella krav än f. n. på innehållet i inspektionsmeddelanden
och jämställda handlingar från yrkesinspektionen till arbetsgivare,
skyddsombud, fackföreningar osv. Förutom att det här rör sig
om en beaktansvärd rättssäkerhetsfråga som är viktig för yrkesinspektionens
trovärdighet på längre sikt skulle ett bibehållande av den nuvarande
ordningen försvåra ansträngningarna att styra in de tillgängliga resurserna
mot de områden där insatser är mest angelägna från skyddssynpunkt.

Om inspektionen således gör påpekanden måste det stå klart vilka
ställningstaganden som är direkt baserade på bestämmelser i arbetsmiljölagen,
arbetsmiljöförordningen eller arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
och vilka som utgör allmänna råd och synpunkter. Detta är också nödvändigt
för att man från verkets sida skall kunna inta en konsekvent hållning
i de fall behandlade arbetsmiljöproblem sedermera bör följas upp med
direkta tvångsåtgärder i form av förelägganden eller förbud. Jag anser att
en mer konsekvent och enhetlig handläggning är möjlig att åstadkomma
genom en ändrad handläggningsordning på yrkesinspektionen. Enligt min
mening bör distriktschefens ansvar för verksamheten vid yrkesinspektionen
ges ett mera konkret uttryck genom att denne slutligt svarar för att
utgående inspektionsmeddelanden och därmed jämställda handlingar är
formellt korrekta och står i överensstämmelse med gällande lagstiftning
eller därpå grundad författning. Distriktschefen bör kunna överlåta denna
granskning till annan befattningshavare. Härigenom skulle ytterligare garantier
skapas för att yrkesinspektionens verksamhet kan koncentreras på
de mest relevanta arbetsmiljöproblemen. Åtgärderna syftar således inte till
någon inskränkning i yrkesinspektionens befogenheter eller sänkning av
ambitionsnivån beträffande arbetsmiljön. Det är tvärtom fråga om att
skapa förutsättningar för en effektivare tillämpning av lagstiftningen med
bibehållen ambition beträffande arbetsmiljön men med högre krav på
rättssäkerhet. Arbetarskyddsstyrelsen bör som chefsmyndighet för yrkesinspektionen
föreskriva en handläggningsordning i överensstämmelse
med vad jag nu har anfört.

Utskottet kan ansluta sig till vad arbetsmarknadsministern sålunda anfört.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår redan inom arbetarskyddsstyrelsen
ett arbete som syftar till att genomföra den beskrivna handläggningsord -

SoU 1981/82:39

ningen. Med hänsyn härtill och till den verksamhet som i övrigt pågår
inom arbetarskyddsverket i syfte att förenhetliga och i övrigt förbättra
tillsynsverksamheten utgår utskottet från att syftet med den socialdemokratiska
motionen kommer att bli tillgodosett såvitt däri yrkas att yrkesinspektionens
instruktion skall få ett tillägg som avser skriftliga inspektionsmeddelanden
(yrkande 7).

Vad utskottet i det föregående anfört med anledning av propositionen
och motion 1981/82:1589 yrkandena 3, 4, 7 och 8 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Besparingar till följd av ändringar i yrkesinspektionens verksamhet, m. m.

I propositionen uttalas att genom de av arbetsmarknadsministern redovisade
åtgärderna det självfallet också uppkommer besparingar inom
såväl näringslivet som inom den offentliga sektorn. Besparingarna har
inom den offentliga sektorn beräknats uppgå till 15 milj. kr.

I anslutning till det sist sagda vill utskottet erinra om följande. Vid flera
tillfällen under förra året framhöll utskottet vikten av att tillsynen såväl då
det gäller större som mindre arbetsplatser får en sådan inriktning att man
främst uppmärksammar arbetsmiljöfaktorer som kan innebära allvarliga
hälsorisker för de anställda och använder resurserna i enlighet härmed.
Vidare erinrade utskottet om att arbetarskyddsstyrelsen bl. a. i samarbete
med arbetsmarknadens parter utarbetat nya riktlinjer för hur tillsynsarbetet
skall bedrivas. Ett väsentligt inslag i riktlinjerna är att inspektionen
kommer att prioritera tillsynen av sådana arbetsställen där risker och
belastningar bedöms som särskilt allvarliga, medan problem av ”komfortkaraktär”
får stå tillbaka (se SoU 1981/82:15 och 19, se även SoU 1980/
81:24).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1981/
82:1619 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Motionärerna yrkar ett anslag till
yrkesinspektionen som understiger regeringens förslag med 15 milj. kr. De
menar att man genom en restriktivitet i tillsynsarbetet som går än längre än
vad som innefattas i regeringens förslag skulle kunna spara 30 milj. kr. i
stället för 15 milj. kr. Utskottet vill tillägga dels att osäkerheten i fråga om
beräkningar av här aktuellt slag är stor, dels att uppkomna besparingar inte
återspeglas i ett minskat anslagsbehov till yrkesinspektionen.

I anslutning till frågan om besparingar på den offentliga sektorn vill
utskottet med anledning av ett yrkande i den socialdemokratiska motionen
1981/82:1589 (yrkande 12) framhålla att anställda i stat och kommun
självfallet har rätt att ställa samma krav på arbetsmiljön som anställda
inom den enskilda sektorn. Något särskilt tillkännagivande om behovet av
tillsyn och kontroll av arbetsmiljön inom den offentliga sektorn erfordras
dock inte enligt utskottets mening. Motionen får anses besvarad i här
aktuell del.

SoU 1981/82:39

Rekryteringen av yrkesinspektörer

Då det gäller rekryteringen av yrkesinspektörer måste enligt utskottets
mening både arbetslivserfarenhet och erfarenhet av skyddsarbete tillmätas
stor betydelse. Samtidigt måste konstateras att kravet på formell utbildning
måste ställas högt. Detta har accentuerats under 1970-talet och då särskilt
efter arbetsmiljölagens tillkomst. För att tillsynsarbetet skall kunna bli
effektivt krävs i fråga om många arbetsmiljöer betydande teoretiska kunskaper.
Utskottet, som vid besök hos arbetarskyddsstyrelsen informerat sig
om myndighetens syn på meritvärderingen vid tillsättningen av yrkesinspektörer,
anser att någon riksdagens åtgärd inte är erforderlig med anledning
av den socialdemokratiska motionen 1981/82:1589, såvitt däri tas
upp frågan om bedömningsgrunder vid rekrytering av yrkesinspektörer
(yrkande 9).

Yrkesinspektionens distriktsindelning

Slutligen behandlar utskottet två motioner i vilka frågan om yrkesinspektionens
distriktsindelning tas upp. I motion 1981/82:959 av Helge
Karlsson m. fl. (s) vill motionärerna ha ett uttalande om att Blekinge län,
som nu ingår i Växjö distrikt, skall bli ett eget yrkesinspektionsdistrikt. 1
motion 1981/82:1299 hemställer Evert Hedberg (s) och Owe Andréasson
(s) att riksdagen skall begära förslag angående yrkesinspektionens distriktsindelning.
Av motionsmotiveringen framgår att motionärerna i första
hand vill att Halland, som nu ingår i Göteborgs distrikt, skall bilda ett
eget distrikt.

Den nuvarande indelningen i yrkesinspektionsdistrikt har varit föremål
för översyn (betänkandet Yrkesinspektionens distriktsindelning /Ds A
1979:4/). Översynen visar bl. a. att förutsättningarna för en ändring av
nuvarande distriktsindelning klart förändras om huvudmannaskapet för
den kommunala tillsynen av mindre arbetsställen överförs från kommunerna
till yrkesinspektionen. Riksdagen har på hemställan av socialutskottet
(SoU 1980/81:24) uttalat sig för en sådan huvudmannaskapsreform.
Frågan övervägs f. n. i regeringskansliet. Utskottet, som vill understryka
angelägenheten av att frågan får en snar lösning, utgår från att även
distriktsindelningsfrågan kommer att prövas av regeringen, då ställning
tas till riksdagens begäran. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1981/82:959 och 1981/82:1299.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa frågor rörande yrkesinspektionen

att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen
och motion 1981/82:1589 yrkandena 3, 4, 7 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

SoU 1981/82:39

på motion 1981/82:1589 yrkande 2 och motion 1981 /82:1619 till
Yrkesinspektionen för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 121 043 000 kr.,

3. beträffande arbetsmiljön på den offentliga sektorn

att riksdagen avslår motion 1981/82:1589 yrkande 12,

4. beträffande rekryteringen av yrkesinspektörer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1589 yrkande 9,

5. beträffande yrkesinspektionens distriktsindelning

att riksdagen avslår motion 1981/82:959 och motion 1981/
82:1299.

Stockholm den 15 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), Kjell
Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp),
Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Maria Lagergren
(s) och Anita Persson (s).

Reservationer

Två reservationer har avgivits av de socialdemokratiska ledamöter som
deltagit i ärendets avgörande, nämligen Göran Karlsson, Evert Svensson,
Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin, Maria Lagergren och Anita
Persson.

Vid 1. C 1. Arbetarskyddsstyreisen

1. beträffande medelsanvisningen (mom. 1 i hemställan) anser reservanterna dels

att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 1 med
”Arbetarskyddsstyrelsen är” och slutar på s. 2 med ”för föreskriftsarbete”
bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen framhålls behovet av besparingar och omprioriteringar
då det gäller arbetarskyddsverkets verksamhet. Utskottet delar
uppfattningen att man inte kan undanta arbetarskyddsstyrelsen från skyldigheten
att begränsa kostnadsökningarna. Enligt utskottets mening får man
emellertid inte driva sparsamheten så långt, att ambitionerna beträffande
arbetsmiljöverksamheten måste sänkas. Utskottet anser därför att i enlighet
med vad som föreslås i motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s)
riksdagen bör anvisa 3,0 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för att

SoU 1981/82:39

förhindra nedskärning av nuvarande personal- och verksamhetsnivå vid
arbetarskyddsstyrelsen. Med hänsyn till angelägenheten av att föreskriftsarbetet
påskyndas bör härutöver 1,0 milj. kr. anvisas så att nya tjänster kan
inrättas för detta arbete. I enlighet med det sagda tillstyrker utskottet
yrkande 1 i den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:1589.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1589 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag till Arbetarskyddsstyrelsen
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 146 222 000
kr.,

Vid 2. C 2. Yrkesinspektionen

2. beträffande medelsanvisningen (mom. 2 i hemställan) anser reservanterna dels

att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”1
föregående” och slutar med ”av medelsanvisningen” bort ha följande
lydelse:

I budgetpropositionen framhålls bl. a. att det finns en betydande utvecklingspotential
hos inspektionen som kan tas till vara inom ramen för de
givna resurserna och som kan utnyttjas för att öka effektiviteten i verksamheten.
Trots vad sålunda och i övrigt anförs i propositionen anser utskottet
att medel bör anvisas till yrkesinspektionen utöver vad regeringen föreslagit
för att förhindra nedskärning av nuvarande personal- och verksamhetsnivå.
Ett belopp om 2,5 milj. kr. bör beräknas härför. Vidare bör 3,5 milj.
kr. anvisas för att huvudsakligen förbättra tillsynen av mindre arbetsställen.
I enlighet med det anförda och med tillstyrkan av motion 1981/
82:1589 av Olof Palme m. fl. (s) i här aktuell del (yrkande 2) bör medelsanvisningen
räknas upp med 6,0 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1589 yrkande 2,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:1619 till Yrkesinspektionen för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 127 043 000 kr.,

LiberTryck Stockholm 1982