SoU 1981/82:33

Socialutskottets betänkande
1981/82:33

om vissa åtgärder för handikappade, m. m. (prop. 1981/82:100
bil. 8)

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag för budgetåret 1982/83
under avsnitt D. Sociala serviceåtgärder, såvitt avser punkterna D 1 och D 2,
samt avsnitt K. Vissa åtgärder för handikappade jämte motioner.

Sociala serviceåtgärder

1. Dl. Bidrag till social hemhjälp. Regeringen har underpunkt D 1 (s. 100
och 101) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1119 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt här är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för
att genomföra ett rikstäckande system med ledsagarservice i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader
för den sociala hemhjälpen. Insatser från den sociala hemhjälpen utgår
huvudsakligen till äldre, men den är också en betydelsefull del av samhällets
åtgärdssystem på handikappområdet. Tillräcklig social hemhjälp är en
förutsättning för att handikappade skall kunna leva självständigt i egna
bostäder.

Arbetsuppgifterna inom hemhjälpsverksamheten utförs huvudsakligen i
anslutning till själva bostaden, såsom hjälp med att handla, laga mat och
städa. Verksamheten har emellertid kommit att utvecklas till en personlig
service i en vidare bemärkelse. I proposition 1976/77:87 om insatser för
handikappades kulturella verksamhet anförde föredragande statsrådet att
det var en viktig uppgift för den sociala hemhjälpsorganisationen att ledsaga
handikappade utom hemmet, t. ex. för inköp, besök hos vänner, deltagande
i kulturlivet och under en promenad. Utskottet fann inget att erinra mot vad
föredraganden anfört i detta hänseende (se SoU 1976/77:28). Även i
socialtjänstpropositionen underströks betydelsen av att hemhjälpsverksamheten
utvecklades till en social service med syfte att göra det möjligt för

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 33

SoU 1981/82:33

handikappade att delta i olika verksamheter efter egna önskemål (prop.
1979/80:1 del As. 301). I en motion i anledning av propositionen framställdes
yrkandet att den sociala hemhjälpen, utöver hjälp i hemmet, borde hjälpa
handikappade till kontakter, stimulera och aktivera. Utskottet, som
instämde i de överväganden som gjorts i propositionen i denna del, ansåg inte
att motionen påkallade något särskilt uttalande av riksdagen, eftersom de
synpunkter som framförts i motionen i allt väsentligt överensstämde med
propositionens förslag (SoU 1979/80:44 s. 54).

I årets budgetproposition (bil. 8 s. 100) hänvisas bl. a. till den utveckling
som pågår inom den sociala hemhjälpen med nya arbetsformer, t. ex.
ledsagning. Den sociala hemhjälpen anges där vara ett viktigt medel för att
bryta isolering för äldre och handikappade och skapa goda livsvillkor, socialt
och kulturellt.

I motion 1981/82:1119 (yrkande 3) av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att
ett rikstäckande system med ledsagarservice inrättas, administrativt sammankopplat
med färdtjänsten, genom vilket handikappade, som vill ha
sällskap för ett bio- eller teaterbesök, för ett besök på någon institution eller
helt enkelt bara för att komma ut, skall kunna rekvirera ledsagare samtidigt
som de begär färdtjänst. I motionen anges att kommunerna bör svara för
verksamheten, men att den bör finansieras med statsbidrag.

Utskottet vill understryka sin tidigare redovisade uppfattning att det är
väsentligt att de handikappade ges möjlighet att delta i olika slags
verksamheter efter fritt val så att social och kulturell isolering bryts. En
ledsagarservice med det innehåll som föreslås i motionen är emellertid redan
på väg att genomföras genom den utveckling av den sociala hemhjälpens roll
som skett. Utskottet har tidigare ställt sig bakom denna inriktning av
hemhjälpsverksamheten. Mot den nu angivna bakgrunden påkallar motionsyrkandet
inte någon åtgärd av riksdagen.

I detta sammanhang kan även erinras om det försök med en riksfärdtjänst
som riksdagen beslutat om (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr 419). Försöket
skall företas under tre år inom en kostnadsram av 20 milj. kr. per år. Syftet
med riksfärdtjänsten är att tillgodose mycket gravt handikappades resebehov
utanför hemkommunens trafikområde. I direktiven för riksfärdtjänsten
ingår bl. a. att pröva frågan om behov av ledsagare under resa och hur
ledsagares resa skall bekostas. Enligt uppgift från nämnden för riksfärdtjänst
har hittills var fjärde resenär begärt och fått ersättning från nämnden för
ledsagare under resa. Ledsagarens roll är här att tillgodose den handikappades
behov av hjälp under resan, t. ex. vid ett tågbyte.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande genomförandet av ett rikstäckande system med
ledsagarservice

att riksdagen avslår motion 1981/82:1119 yrkande 3,

SoU 1981/82:33

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

2. D 2. Bidrag till färdtjänst. Regeringen har under punkt D 2 (s. 101 och
102) föreslagit riksdagen att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 310 000 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1119 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt här är i
fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen uttalar att statsbidragen till färdtjänsten bör förstärkas och
hemställer hos regeringen om förslag härom,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till kvalitetsnormer
för färdtjänsten för att garantera en jämn kvalitet över hela landet, varvid
även begränsning i antal resor och resornas längd inom trafikområdet liksom
andra diskriminerande bestämmelser avskaffas.

Utskottet

Färdtjänsten är ett komplement till den allmänna trafikförsörjningen och
är avsedd för personer som på grund av handikapp har väsentliga svårigheter
att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer.
Statsbidrag utgår för del av kommunernas kostnader för verksamheten.

Fr. o. m. den 1 januari 1981 har statsbidragsreglerna ändrats i syfte att
begränsa ökningstakten för bidraget. Bidraget är liksom tidigare 35 % av
bruttodriftkostnaderna, inräknat kostnaderna för arbetsledare. Härutöver
finns emellertid en ny regel som innebär att en kommun inte obegränsat får
bygga ut verksamheten med statsbidrag.

Utskottet begärde i samband med behandlingen av förra budgetpropositionen
(SoU 1980/81:17, rskr 242) att effekterna av de nya bidragsreglerna
skulle studeras och redovisas för riksdagen. Med anledning av utskottets
begäran har regeringen uppdragit åt socialstyrelsen att senast den 1
september 1982 inkomma med en kommunvis gjord jämförelse av utgivna
statsbidrag avseende verksamhet under kalenderåren 1980 och 1981.

I motion 1981/82:1119 (yrkande 1) av Lars Werner m. fl. (vpk) vill
motionärerna att statsbidragen till färdtjänsten skall förstärkas.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1979/80 en motion med begäran om
förstärkning av statsbidraget till färdtjänsten (SoU 1979/80:29). Utskottet
avstyrkte motionen med hänvisning till vissa uttalanden i proposition
1978/79:95 om den kommunala ekonomin. I propositionen hade utan erinran
från riksdagens sida anförts att det finns skäl att bibehålla bidragsgivning till

1* Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 33

SoU 1981/82:33

den kommunala färdtjänsten, men att bidraget bör omprövas med vissa
mellanrum. Enligt propositionen innebar den allmänna inriktningen av
reformen rörande den kommunala ekonomin att det borde ske en successiv
förskjutning av tyngdpunkten i statsbidragsgivningen till kommuner och
landstingskommuner och att skatteutjämningssystemet därvid borde svara
för en ökad andel på de speciella statsbidragens bekostnad.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i den här aktuella frågan. Till
de tidigare redovisade skälen kommer att det nuvarande budgetläget inte ger
utrymme för förstärkning av statsbidraget. Motion 1981/82:1119 avstyrks
därför i här aktuell del (yrkande 1).

I den nämnda motionen begärs också (yrkande 2) att det införs
kvalitetsnormer för färdtjänsten i syfte att garantera en jämn kvalitet över
hela landet varvid även begränsningar i antalet resor och resornas längd
liksom andra diskriminerande bestämmelser avskaffas.

Utskottet har tidigare, senast vid riksmötet 1980/81, behandlat motioner
om införandet av en fastställd minimistandard för färdtjänsten. I sitt av
riksdagen godkända betänkande i ämnet (SoU 1980/81:17) anförde utskottet
att det var önskvärt att de olikheter i färdtjänstservice som finns mellan olika
kommuner skulle komma att utjämnas så att en rimlig minimistandard
uppnås. Utskottet ansåg det vara av vikt att man vid utvärderingen av de nya
bidragsreglerna särskilt uppmärksammar i vad mån reglerna lett till en sådan
utjämning.

Utskottet finner att motionärernas begäran om kvalitetsnormer för
färdtjänsten inryms i det krav på en rimlig minimistandard för färdtjänsten
som utskottet tidigare ställt sig bakom. Det kravet bör i enlighet med
riksdagens ställningstagande uppmärksammas särskilt i den nu pågående
utvärderingen av bidragsreglerna. Enligt utskottets mening bör resultatet av
utvärderingen avvaktas innan man överväger någon förändring av reglerna.
Motionsyrkandet avstyrks därför (yrkande 2).

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare uttalat sig
om diskriminerande bestämmelser inom färdtjänsten som innebär avstängning
vid missbruk av systemet (se SoU 1979/80:29).

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om förstärkning av statsbidraget
att riksdagen avslår motion 1981/82:1119 yrkande 1,

2. beträffande införandet av kvalitetsnormer för färdtjänsten
m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1119 yrkande 2,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 310 000 000 kr.

SoU 1981/82:33

Vissa åtgärder för handikappade

3. K 1. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt K 1 (s. 218-220) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss utbildning av handikappade för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 19 280 000
kr.

K 2. Statens handikappråd. Regeringen har under punkt K 2
(s. 220-222) föreslagit riksdagen att till Statens handikappråd för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 2 153 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:742 av Grethe Lundblad m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om en samordning eller uppgiftsdelning
mellan statens handikappråd och socialstyrelsens rådgivande nämnd för
handikappfrågor.

Utskottet

I motion 1981/82:742 av Grethe Lundblad m. fl. (s) framställs ett yrkande
som syftar till att det skall tillsättas en utredning om en samordning eller
uppgiftsdelning mellan statens handikappråd och socialstyrelsens handikappbyrå,
till vilken knutits socialstyrelsens handikappnämnd (tidigare
benämnd socialstyrelsens rådgivande nämnd för handikappfrågor).

Statens handikappråd skall enligt sin instruktion (1979:421) verka för
förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och i frågor som rör
handikappade främja samarbetet mellan samhällets organ samt mellan dessa
och handikapporganisationerna. Det åligger rådet särskilt att inom sitt
verksamhetsområde a) följa samhällets insatser för handikappade och verka
för en samordning av dem, b) verka för att samhällsorganen i sin verksamhet
beaktar handikappfrågorna, c) följa och främja forsknings- och utvecklingsarbetet
på handikappområdet samt sprida kännedom om resultatet av sådant
arbete, d) stödja arbetet inom kommunala handikappråd och länshandikappråd
samt e) bedriva upplysningsverksamhet i handikappfrågor. Rådet
skall ge förslag till fördelning av statsanslaget till handikapporganisationerna.

Rådet består av 18 ledamöter som utses av regeringen. Ordförande är en
riksdagsledamot. I rådet ingår dessutom företrädare för statliga myndigheter,
landstings- och kommunförbunden samt handikapporganisationerna.
De statliga myndigheterna är arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, socialstyrel -

SoU 1981/82:33

sen och statens planverk. Handikapporganisationerna har åtta ledamöter
som representerar de fem handikappgrupperna rörelsehindrade, synskadade,
döva och hörselskadade, medicinskt handikappade och psykiskt
handikappade.

Rådet har ett kansli med nio anställda.

Socialstyrelsen är enligt sin instruktion (1981:683) central förvaltningsmyndighet
för verksamhet som rör bl. a. socialtjänst och omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda, i den mån det inte ankommer på annan statlig
myndighet att handlägga sådana ärenden.

Socialstyrelsens byrå för handikappfrågor tillkom den 1 juli 1981 i
samband med omorganisationen av socialstyrelsen. Tidigare handlades
frågorna om handikappade dels på långvårdsbyrån, dels på byrån för
omsorger om utvecklingsstörda. Byrån har planerats för 20 tjänster, men
skall efter föreskriven anslagsminskning t. v. omfatta 18 tjänster. Av dessa är
13 besatta.

Handikappbyrån skall svara för a) omsorger om psykiskt och fysiskt
handikappade samt den verksamhet som regleras i omsorgslagen, b) att
socialstyrelsen aktivt verkar för att de mål och riktlinjer riksdag och regering
fastställt att gälla inom handikappområdet skall förverkligas på central,
regional och lokal nivå, c) tillsyn inom handikappområdet bl. a. genom
omsorgslagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, d) planering
inom handikappområdet, vilket bl. a. innebär medverkan till att få fram
kunskapsunderlag vad gäller servicens och omsorgernas organisation,
innehåll och resursmässiga förutsättningar, e) vissa kartläggnings- och
utredningsprojekt i syfte att inskaffa kunskaper om handikappades speciella
behov samt f) habiliteringsfrågor.

I den till handikappbyrån knutna handikappnämnden ingår representanter
för olika byråer inom socialstyrelsen, för statens handikappråd och för
handikapprörelsen. Nämnden har till uppgift att vara ett rådgivande organ
för socialstyrelsen, att utgöra ett forum för behandling av övergripande och
principiella handikappfrågor samt att mottaga och inom handikapprörelsen
sprida information om socialstyrelsens arbete på handikappområdet.

Motionärerna menar att det av såväl besparings- som effektivitetsskäl kan
finnas anledning att utreda frågan om en eventuell sammanslagning av
statens handikappråd och socialstyrelsens handikappbyrå eller ett utvidgat
samarbete mellan dem efter en uppdelning av uppgifterna dem emellan.

Med anledning av vad motionärerna sålunda anfört finns skäl erinra om
följande.

I statens handikappråd ingår som ovan nämnts, förutom representanter för
handikapprörelsen, representanter för landstings- och kommunförbunden
och för de sju centrala verk vilkas arbete i särskilt hög grad gäller
handikappade. Genom denna sammansättning har handikapprådet tillförsäkrats
en mycket bred förankring hos dem som är verksamma på
handikappområdet. Handikapprådet har således en väsentlig uppgift som

SoU 1981/82:33

samarbets- och kontaktorgan mellan de statliga verken, de båda kommunförbunden
och handikapprörelsen.

Socialstyrelsens handikappbyrå ingår i styrelsens avdelning för socialtjänst.
Vid byrån handläggs huvuddelen av de uppgifter beträffande
omsorger om handikappade som tillhör socialstyrelsens verksamhetsfält. I
den till byrån knutna handikappnämnden saknas representanter för andra
statliga verk.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att två statliga organ inte bör ha
samma arbetsuppgifter. Den lämnade redovisningen visar emellertid att
arbetsuppgifterna för handikapprådet väsentligt skiljer sig från dem som
ankommer på handikappbyrån. Med hänsyn härtill anser utskottet att det
inte är motiverat att man närmare prövar frågan om en sammanslagning av
de båda organen.

Då det gäller frågan om samarbetet mellan handikapprådet och handikappbyrån
finns skäl erinra om att socialstyrelsen är representerad i
handikapprådet, som i sin tur har en representant i handikappnämnden.
Förutsättningarna för ett gott samarbete mellan de båda organen är därför
goda, vilket bl. a. är ägnat att motverka dubbelarbete. För den händelse man
framdeles skulle finna att det likväl krävs några jämkningar av socialstyrelsens
och handikapprådets instruktioner för att underlätta samarbetet eller
för att undvika dubbelarbete torde sådana instruktionsändringar kunna
komma till stånd utan någon särskild utredning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande en utredning ont en samordning eller uppgiftsdelning
mellan statens handikappråd och socialstyrelsens handikappbyrå att

riksdagen avslår motion 1981/82:742,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens handikappråd för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 2 153 000 kr.

5. K 3. Statens hundskola. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 3 och K 4
(s. 222-226) och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar till Statens hundskola
ett förslagsanslag av 1 890 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar till Bidrag till
driften av särskolor m. m. ett förslagsanslag av 402 900 000
kr.

SoU 1981/82:33

6. K 5. Bidrag till handikapporganisationer. Regeringen har under punkt
K 5 (s. 226-228) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 31 067 000
kr.

Motioner

I motion 1981/82:1099 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 33 067 000 kr.

I motion 1981/82:1291 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
klarläggande av handikapporganisationernas omfattande tidskriftsutgivning
och tidskrifternas behov av årligt garanterat statligt stöd i likhet med
kulturtidskriftsstödet.

Utskottet

Från anslaget får handikapporganisationerna bidrag dels till sin allmänna
verksamhet, dels till insatser för flerhandikappade. Anslaget har ökat
mycket kraftigt under senare år. Anslaget, som budgetåret 1976/77 var 5,5
milj. kr., uppgår innevarande budgetår till 27 250 000 kr. För nästa budgetår
föreslås en uppräkning av anslaget med 3 817 000 kr. till 31 067 000 kr. Av
bidraget är 5 milj. kr. avsedda för flerhandikappområdet.

Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna
efter förslag av statens handikappråd. Innevarande budgetår har
bidrag tillerkänts 27 organisationer. Bidragen skall i så liten utsträckning som
möjligt styra verksamhetens inriktning. Medlemmarna i handikapprörelsen
skall själva avgöra vilka insatser de anser mest väsentliga och hur de skall
utformas för att ge bästa resultat.

I motion 1981/82:1099 (yrkande 2) av Olof Palme m. fl. (s) yrkas en
uppräkning av anslaget med 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är väsentligt att
handikapprörelsen får det stöd som behövs för att den skall kunna fullfölja
sina uppgifter och motsvara de krav som samhället ställer på den. Som
framgått av vad som ovan anförts har regeringen - trots det svåra ekonomiska
läget och trots att ytterst restriktiva bedömningar har måst göras för den
statliga bidragsgivningen inom andra angelägna områden - avsevärt räknat
upp anslaget. Det kan vidare nämnas att ungdomsverksamheten inom
Handikappförbundens centralkommitté i fortsättningen kommer att få
bidrag från anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m. under utbildningshuvudtiteln. Handikapporganisationerna kom -

SoU 1981/82:33

mer dessutom att kunna räkna med understöd från allmänna arvsfonden för
särskilda projekt och försöksverksamhet i ungefär samma omfattning som
under år 1981 eller med 4,8 milj. kr. Mot bakgrund härav anser sig utskottet
inte kunna tillstyrka en uppräkning av anslaget utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion 1981/82:1291 av Lennart Bladh m. fl. (s) tas upp frågan om det
statliga stödet för utgivning av handikapptidskrifter.

Handikapptidskrifterna erhåller statligt stöd enligt förordningen
(1977:607) om stöd till organisationstidskrifter. Sådant stöd utgår dels till
medlemsblad, dels till bl. a. tidskrifter som företräder handikappade eller
arbetshindrade. Stödet består av en fast och en rörlig del. För budgetåret
1982/83 föreslås en omläggning av stödet som innebär att den fasta
bidragsdelen höjs från nuvarande 2 875 kr. till 5 000 kr. Stödet till varje
exemplar höjs. Taket för stöd till den enskilda tidskriften sänks från 1 milj.
kr. till 400 000 kr. per år i besparingssyfte och för att gynna de små och
ekonomiskt mindre bärkraftiga organisationernas tidskrifter på bekostnad
av de stora organisationernas tidskrifter (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 181).

Kulturtidskriftsstöd utgår enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd
till kulturtidskrifter. Med kulturtidskrift avses tidskrift som med sitt
huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation
eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen
ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas
områden. Villkor för att bidrag skall kunna beviljas är bl. a. att tidskriftens
intäkter inte beräknas täcka kostnaderna samt att det för dess utgivande inte
finns eller kan påräknas tillräckligt stöd från annat håll. Vid bedömning av
bidragsbehovet skall hänsyn tas till om tidskriften får organisationstidskriftsstöd.
För budgetåret 1981/82 har beviljats stöd till ca 180 tidskrifter med
bidragsbelopp om mellan 4 000 och 180 000 kr.

Motionsförslaget syftar till att det skall ske ett klarläggande av handikapporganisationernas
tidskriftsutgivning och tidskrifternas behov av årligt
garanterat statligt stöd i likhet med kulturtidskriftsstödet.

Utskottet behandlade en likartad motion vid riksmötet 1979/80. Utskottet
framhöll då i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1979/80:29) bl. a.
den stora betydelse handikapprörelsens tidskrifter har som medlemstidningar
och som opinionsbildare i den allmänna debatten och underströk vikten av
att handikapptidskrifter får stöd av samhället. Utskottet hänvisade emellertid
till att varje handikapporganisation som får bidrag från förevarande
anslag själv får avgöra vilka insatser som den anser mest väsentliga och
sålunda själv får fördela det för den allmänna verksamheten avsedda
bidraget på olika verksamheter inom organisationen.

Utskottet vidhåller den uppfattning som kom till uttryck i det redovisade
betänkandet. Som utskottet också framhöll i betänkandet ges, i den mån
anslaget räknas upp, ett ökat utrymme för de olika handikapporganisationerna
att - om de så önskar- satsa medel på sin tidskriftsutgivning. Utskottet

SoU 1981/82:33

är samtidigt medvetet om att en rad andra verksamhetsgrenar också ställer
krav på organisationernas resurser. Liksom vid den tidigare behandlingen av
den här aktuella frågan är emellertid budgetläget sådant att någon särskild
uppräkning av anslaget med hänsyn till handikapporganisationernas behov
av medel för tidskriftsutgivning inte kan förordas; utskottet har i det
föregående behandlat frågan om anslagets storlek. Utskottet finner det inte
heller motiverat med ett sådant klarläggande av tidskriftsutgivningen m. m.
som motionärerna efterlyser; syftet synes vara att en särskild utredning skulle
tillsättas. Utskottet avstyrker således motion 1981/82:1291.

Utskottet hemställer

1. beträffande stödet till handikapptidskrifter
att riksdagen avslår motion 1981/82:1291,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1099 yrkande 2 till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 31 067 000 kr.

7. K 6. Kostnader för viss verksamhet för synskadade. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt K 6 (s. 228-231) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 11 964 000
kr.

8. K 7. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.

Regeringen har under punkt K 7 (s. 231 och 232) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1099 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att till Ersättning till postverket för
befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1982/83 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 12 400 000 kr.

I motion 1981/82:1292 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1981/82:100, bil. 8, beslutar att för budgetåret
1982/83 till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
anvisa ett förslagsanslag av 15 093 000 kr.

SoU 1981/82:33

Utskottet

Regeringens förslag innebär att den hittills gällande portofriheten för
blindskriftsförsändelser skärs ner. Anslaget föreslås minskat från 11 992 000
kr. innevarande budgetår till 2,4 milj. kr. Enligt förslaget skall endast de
synskadade själva åtnjuta portofrihet för blindskriftsförsändelser, medan
bibliotek, som förmedlar talböcker till synskadade, taltidningar, institutioner
och andra organisationer, som sänder ut punktskrift och talband, i
fortsättningen skall betala porto för försändelserna.

I motionerna 1981/82:1099 (yrkande 1) av Olof Palme m. fl. (s) och
1981/82:1292 av Nils Carlshamre (m) begärs att postverket tilldelas
ytterligare medel för befordran av blindskriftsförsändelser, nämligen i
motion 1981/82:1099 10 milj. kr. och i motion 1981/82:1292 12 693 000 kr.
Det sistnämnda beloppet motsvarar postverkets förslag för nästa budgetår.
Motionsyrkandena syftar till att behålla portofriheten för blindskriftsförsändelser.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att portofriheten för blindskriftsförsändelser
inte bör inskränkas. Det saknas anledning att frångå
postverkets beräkning av behovet av medelsanvisning. Utskottet föreslår
således med anledning av motionerna att - utöver regeringens förslag -12 693 000 kr. skall anvisas under anslaget.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1292 samt med
anledning av motion 1981/82:1099 yrkande 1 och propositionen
till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
15 093 000 kr.

9. K 8. Ersättning till televerket för texttelefoner. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt K 8 (s. 232-234) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till televerket för texttelefoner för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 16 000 000
kr.

Stockholm den 9 mars 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s), John
Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m),
Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Gunhild
Bolander (c) och Maria Lagergren (s).

SoU 1981/82:33

Reservation

Vid 6. K S. Bidrag till handikapporganisationer

Medelsanvisningen (mom. 2 i hemställan)

Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson,
Ivar Nordberg, Kjell Nilsson och Maria Lagergren (alla s) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på som s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag att endast öka anslaget med 3 % innebär en reell
minskning. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att ställa ökade krav
på medverkan från handikapprörelsen i samhällsarbetet, samtidigt som man
försämrar arbetsbetingelserna med realt minskade bidrag. Så föreslås
exempelvis ett omfattande arbete för handikapporganisationerna med att
utvärdera och följa upp erfarenheterna från handikappåret. Utskottet
föreslår därför en ytterligare uppräkning av stödet till handikapporganisationerna
med det belopp, 2 milj. kr., som anges i motion 1981/82:1099
(yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1099 yrkande 2 samt
med anledning av regeringens förslag till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 33 067 000 kr.

GOTAB 70674 Stockholm 1982