SoU 1981/82:19

Socialutskottets betänkande
1981/82:19

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m., såvitt avser bosättninglånen
och yrkesinspektionens verksamhet

Propositionen, m. m.

I proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.
hemställs, såvitt här är i fråga (bil. 2/socialdepartementet/p. 4), att
riksdagen godkänner att den statliga bosättningslånegivningen skall upphöra
den 1 januari 1982.

I ärendet har inkommit skrivelser.

Motioner

I motion 1981/82:50 (yrkande 3) av Olof Palme m. fl. (s) och i motion
1981/82:61 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen i här
aktuell del.

Motiveringar finns till motion 1981/82:50 i motion 1981/82:46 och till
motion 1981/82:61 i motion 1981/82:57.

I motion 1981/82:11 av Erik Hovhammar m. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om yrkesinspektionen.

Utskottet

Slopande av bosättningslånen

Bosättningslån lämnas f. n. med högst 10 000 kr. till makar, personer som
avser att gifta sig, ensamstående föräldrar, personer som stadigvarande
sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden samt ensamstående
handikappade utan barn. Lånen skall amorteras under högst sju år. Ränta
utgår efter en räntesats som med 2,5 % överstiger det officiella diskontot.
Låneverksamheten sköts av riksbanken med viss medverkan av kommunernas
sociala organ.

1 propositionen föreslås att den statliga bosättningslånegivningen skall
upphöraden 1 januari 1982. I två motioner - 1981/82:50 av Olof Palme m. fl.
(s) och 1981/82:57 av Lars Werner m. fl. (vpk) - yrkas avslag på förslaget.
Motionärerna framhåller att starka sociala skäl talar för att bosättningslån
skall kunna beviljas även i fortsättningen.

Bosättningslåneverksamheten administreras lokalt av riksbankens avdelningskontor.
I en motion (1980/81:407), som bereds av finansutskottet, har

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 19

SoU 1981/82:19

2

frågan väckts om att avskaffa dessa kontor under hänvisning till att det saknas
tillräckligt med arbetsuppgifter för kontoren. Socialutskottet vill framhålla
att det självfallet inte ankommer på utskottet att göra några överväganden
rörande denna fråga vid bedömningen av propositionsförslaget.

Regeringsförslaget utgör ett led i strävandena att begränsa budgetunderskottet.
Den sociala sektorn kan inte undantas då man skall överväga
besparingsåtgärder på statsbudgeten och utskottet anser sig mot denna
bakgrund böra acceptera förslaget att bosättningslånegivningen skall upphöra.
Utskottet tillstyrker således propositionen i här aktuell del och
avstyrker yrkande 3 i motion 1981/82:50 och motion 1981/82:57.

Yrkesinspektionens verksamhet

I motion 1981/82:11 av Erik Hovhammar m. fl. (m) tas upp frågan om
yrkesinspektionens ambitionsnivå.

Motionärerna anför att inspektionen under senare år börjat ge förelägganden
även om åtgärder som inte är att betrakta som rena skyddsåtgärder
(s. k. komfortåtgärder). De uttalar att yrkesinspektionen inte omfattas av
begränsningskungörelsen men menar att det likväl är viktigt att inspektionen
gör en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av sina förelägganden
om komfortåtgärder. Detta bör leda till en minskad ambitionsnivå i vad
gäller förelägganden om komfortåtgärder.

Utskottet har i dagarna behandlat en motion med ett likartat innehåll och
därvid enhälligt anfört följande (SoU 1981/82:15 s. 21).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att arbetsmiljöåtgärderna
koncentreras till de områden där riskerna för olyckor är störst.
Utskottet vill erinra om att riksdagen under våren med anledning av ett
motionsyrkande rörande kontrollen av arbetsmiljön på mindre arbetsplatser
förordat att huvudmannaskapet för tillsynen av arbetsmiljön på de mindre
arbetsställena förs över från kommunerna till yrkesinspektionen (SoU
1980/81:24, rskr 263). Socialutskottet framhöll därvid vikten av att tillsynen
såväl då det gäller större som mindre arbetsplatser får en sådan inriktning att
man främst uppmärksammar arbetsmiljöfaktorer som kan innebära allvarliga
hälsorisker för de anställda och använder resurserna i enlighet härmed.
Utskottet vill vidare erinra om att arbetarskyddsstyrelsen, bl. a. i samarbete
med arbetsmarknadens parter, utarbetat nya riktlinjer för hur tillsynsarbetet
skall bedrivas. Ett väsentligt inslag i riktlinjerna är att inspektionen kommer
att prioritera tillsynen av sådana arbetsställen där risker och belastningar
bedöms som särskilt allvarliga, medan problem av ”komfortkaraktär” får stå
tillbaka. Utskottet har också inhämtat att regeringen har för avsikt att
behandla vissa frågor rörande verksamheten vid yrkesinspektionen i den
budgetproposition som skall föreläggas riksdagen i början av nästa år.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande rörande yrkesinspektionens
verksamhet och avstyrker motion 1981/82:11 i motsvarande del (yrkande
3).

SoU 1981/82:19

3

I motionen görs också vissa uttalanden rörande arbetsmiljön för ungdomar.
Motionärerna anför att skydds- och säkerhetsanordningar har tillkommit
i allt större utsträckning och att detta enligt deras uppfattning gör det
möjligt att i ökad utsträckning låta ungdomar betjäna maskiner utan att
dispens meddelats i varje särskilt fall.

Utskottet vill för sin del framhålla följande.

Fr. o. m. den 1 april 1981 gäller nya arbetarskyddsregler för ungdomar. De
nya reglerna har utfärdats av arbetarskyddsstyrelsen med stöd av arbetsmiljölagen.
Avsikten med de nya reglerna är att skydda de minderåriga för
risker i arbetet och samtidigt så långt möjligt ge dem tillträde till arbetslivet
utan besvärliga formaliteter.

Vad motionärerna uttalat i motionen ger inte anledning till omprövning av
de nya arbetarskyddsreglerna för ungdomar. Som framgår av det anförda har
reglerna varit i kraft endast omkring ett halvår.

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av bosättningslån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:50 yrkande 3 och motion 1981/82:61
godkänner att den statliga bosättningslånegivningen skall
upphöra den 1 januari 1982,

2. beträffande yrkesinspektionens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:11 yrkande 3.

Stockholm den 1 december 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Karl Leuchovius
(m). Rune Gustavsson (c)*, Anna-Greta Skantz (s). Blenda Littmarck (m),
Kjell Nilsson (s). Karin Israelsson (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz
(fp). Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Maria
Lagergren (s) och Anita Persson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. Slopande av bosättningslån (mom. 1 i hemställan)

Göran Karlsson, Anna-Greta Skantz, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell,
Stig Alftin, Maria Lagergren och Anita Persson (alla s) anser

SoU 1981/82:19

4

dels att det avsnitt i utskottets betänkande sorn börjar på s. 1 med
”Bosättningslåneverksamheten administreras” och slutar på s. 2 med
”motion 1981/82:57” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen har bosättningslånen
successivt fått en mer social karaktär. Möjligheterna att få lån har
utvidgats till att även gälla ensamstående ogifta föräldrar som har vårdnad
om eget minderårigt barn samt ensamstående handikappade utan barn.
Därutöver har de som sammanbor under äktenskapsliknande former fått
lånerätt.

Förlusterna har hittills varit mycket små då det gäller det statliga
bosättningslånet. För perioden 1938-1979 uppgår de avskrivna lånen till ca 6
milj. kr. Förlustprocenten blir 0,5 för denna tidsperiod. Riskerna och
förlusterna vid långivningen är således mycket små. Den besparing som
regeringen anser sig göra genom att dra in bosättningslånen är således
fiktiv.

På grund av kreditåtstramningen har möjligheterna att få banklån
minskat. Detta drabbar främst de ekonomiskt svaga hushållen.

Som anförs i motionen innebär kreditkorten inte någon lösning av
kreditproblemen för dessa hushåll. Det bör också framhållas att avbetalningskrediterna
har minskat något i betydelse under senare år.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att ingen av de båda nämnda
låneformerna på ett bra sätt tillgodoser behoven för de resurssvaga
konsumenterna att få sådana långfristiga krediter på rimliga villkor som
behövs vid bosättningen. De statliga bosättningslånen är den bästa kreditform
som står till buds för unga människor som vill sätta bo. Konsumentverket
har nyligen lagt fram ett förslag till förbättringar av det statliga
bosättningslånet. I sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 har vidare
riksbanksfullmäktige föreslagit en höjning av det högsta lånebeloppet.

Det är enligt utskottets mening en viktig uppgift för samhället att
möjliggöra långsiktiga krediter för resurssvaga grupper. De måste få
tillräckligt stöd i bosättningen så att en god hemmiljö kan skapas och
levnadsförhållandena förbättras. Det är inte minst viktigt då det gäller de
ensamstående föräldrarnas möjligheter att kunna ge sina barn goda
uppväxtförhållanden.

I stället för att pröva möjligheterna att förbättra bosättningslånen föreslår
nu regeringen att de skall avskaffas. Utskottet motsätter sig detta. Utskottet
anser att de statliga bosättningslånen måste finnas kvar. De har en klar social
funktion och behövs som ersättning för andra mindre förmånliga krediter
såsom kontokort och avbetalningskrediter.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet de båda motionsyrkandena
och avstyrker förslaget i propositionen om avskaffande av bosättningslånegivningen.

SoU 1981/82:19

5

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande slopande av bosättningslån

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:50 yrkande 3 och
motion 1981/82:61 avslår förslaget i propositionen att den
statliga bosättningslånegivningen skall upphöra den 1 januari
1982.

2. Yrkesinspektionens verksamhet (mom. 2 i hemställan)

Karl Leuchovius, Blenda Littmarck och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 2 som börjar med
”Utskottet vidhåller” och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

Vad utskottet sålunda anfört innebär att utskottet starkt understrukit
vikten av p“ yrkesinspektionen undviker att ägna sina krafter åt oväsentligheter,
som inte har förankring hos arbetstagarna, såsom frågor av formell
natur eller problem av ”komfortkaraktär”, och i stället koncentrerar sina
resurser på att angripa arbetsmiljöer, där det finns stora risker för
arbetstagarna. Utskottet anser att dessa synpunkter bör beaktas av
regeringen vid de överväganden rörande yrkesinspektionen som skall
redovisas i budgetpropositionen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion 1981/82:11 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande yrkesinspektionens verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:11 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

I

I

I

I

■

I

I

. . .

'

GOTAB 69962 Stockholm 1981