Soll 1981/82

Socialutskottets betänkande
1981/82:1

om barnomsorgen (prop. 1980/81:205)
Propositionen m. m.

I proposition 1980/81:205 om förenklade statliga regler inom barnomsorgen
föreslår regeringen (socialdepartementet) - efter föredragning av
statsrådet Karin Söder - att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om förenklad statsbidragsgivning
till barnomsorgen,

2. godkänner vad i övrigt i propositionen anförts beträffande den
kommunala barnomsorgen,

3. godkänner vad i propositionen förordats beträffande räntebidrag vid
tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor.

Utskottet har inhämtat yttrande från civilutskottet. Yttrandet, (CU
1981/82:1 y), fogas vid betänkandet som Bilaga.

I ärendet har inkommit ett antal skrivelser. Utskottet har uppvaktats av
Svenska facklärarförbundet.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980

l motion 1979/80:280 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en
utvärdering av försöksverksamheten gällande samverkan mellan förskola
och skola och det delade huvudmannaskapet.

I motion 1979/80:282 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta
utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1979/80:496 av Ulla Tillander (c) och Maj Pehrsson (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande information till kommunerna om dessas möjligheter att i
den kommunala förskoleplanen inräkna och ge ekonomiskt stöd till
alternativa förskolor.

1 motion 1979/80:843 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
neutrala statsbidrag till barnomsorgen.

I Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 1

SoU 1981/82:1

2

I motion 1979/80:848 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av sådan ändring i lagen om
barnomsorg att kommunerna åläggs att ge förtur till den som blivit ofrivilligt
arbetslös, så att inget hinder föreligger i detta hänseende att anta erbjudet
arbete.

I motion 1979/80:1192 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
införande av behörighetsbestämmelser för tjänst inom barnomsorgen.

I motion 1979/80:1194 av Görel Bohlin m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av det nuvarande
delade huvudmannaskapet mellan deltidsförskola och skola.

I motion 1979/80:1195 av Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernström (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om önskvärda förenklingar för att underlätta tillkomsten
av daghem i lägenheter och småhus.

I motion 1979/80:1220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att som underlag för erhållande av bidrag
till drift av förskola och fritidshem skall icke räknas plats som upptas av barn
med långvarigt hemmavarande förälder, om icke särskilt behov av kommunal
barnomsorg föreligger.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981

I motion 1980/81:531 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att en översyn av socialstyrelsens normer för
beräkning av behovstäckningen av fritidshems- och barnstugeplatser omedelbart
genomförs.

I motion 1980/81:714 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine
Haglund (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn av
huvudmannaskapet för fritidshemmen.

I motion 1980/81:926 av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m) hemställs
att riksdagen uttalar att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör
sträva efter en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern
som förberedelse inför skolan.

I motion 1980/81:933 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till statsbidrag för den öppna förskolan.

I motion 1980/81:1251 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 3 och 5),

SoU 1981/82:1

3

3. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta
utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolans pedagogiska verksamhet m. m.

I motion 1980/81:1544 av Lars Werner m, fl, (vpk) hemställs att riksdagen
uttalar att allmän behörighet när det gäller tjänstgöring inom barnomsorgen
bör fastställas och hemställer hos regeringen om förslag härom.

Motivering till yrkandet finns i motion 1980/81:976.

I motion 1980/81:1639 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) hemställs att
riksdagen beslutar uttala sig för

1. att förskolan ges samma etiska målsättning som den övriga skolan,

2. att det klarare anges på vilka grunder barnens livsfrågor skall
besvaras.

I motion 1980/81:1644 av Lennart Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om översyn av
statsbidragsbestämmelserna till kommunernas barnomsorgsverksamhet.

I motion 1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena l^f),

1. att riksdagen uttalar att målet för utbyggnaden av samhällets barnomsorg
skall vara att tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri
barnstugeplats,

- 2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av
barnomsorgen under de närmaste tre åren bör fastställas till 50 000 platser
varje år,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar snarast bör
upptas med Svenska kommunförbundet, varvid målsättningen bör vara att
full utbyggnad skall uppnås under 1980-talet,

4. att riksdagen hemställer hos regeringen om att vid de under punkt 3
föreslagna förhandlingarna även lösa frågan om barnomsorgens finansiering,
med målsättning att uppnå en kostnadsfördelning mellan stat och kommun
som gör utbyggnaden realiserbar.

I motion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 3 och 4),

3. att riksdagen anhåller att regeringen presenterar förslag till program för
barnomsorgen avseende daghem, familjedaghem, öppen förskola och
fritidshem för den kommande femårsperioden,

4. att riksdagen anhåller att regeringen utformar statsbidragsgivningen till
kommunerna så att statsbidrag till familjedaghem och öppen förskola bättre
anpassas till reglerna för statsbidrag till barnomsorg i övrigt.

SoU 1981/82:1

4

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81:205

I motion 1980/81:2213 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att regeringen vid sin utvärdering av
det förändrade statsbidraget för barnomsorgen särskilt bör uppmärksamma
dess konsekvenser för heldagsomsorgen.

I motion 1980/81:2214 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs att
riksdagen

1. med bifall till proposition 1980/81:205 i övrigt avslår förslaget i
propositionen om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

2. begär förslag från regeringen om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen
enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1 motion 1980/81:2215 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rvdle (m)
hemställs att riksdagen med bifall till förslaget i övrigt beslutar att det nya
statsbidragssystemets ikraftträdande skall ske den 1 januari 1983.

1 motion 1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1 a) att riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81:205 om nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen,

b) att riksdagen begär förslag från regeringen om nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

2. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81:205 om slopande av
räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor,

3. att riksdagen - med avslag på proposition 1980/81:205 i denna del -begär förslag från regeringen om ett program, som innebär mer preciserade
mål och riktlinjer och därmed skapar förutsättningar för en fastare, mer
planerad och tydligare målinriktad verksamhet i förskolan och den kommunala
familjedaghemsverksamheten.

I motion 1980/81:2217 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
höstriksdagen om ett skattefritt vårdnadsbidrag på 400 kr. i månaden per
barn mellan ett och tre års ålder fr. o. m. 1982 som finansieras i enlighet med
vad i motionen anförts.

I motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:205,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen bör vara att alla barn i ålder 0.5
till 12 år på sikt skall kunna beredas plats i samhällets barnomsorg.

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en kommitté
med representanter från samtliga riksdagspartier med uppdrag att utarbeta
en läroplan för samhällets barnomsorg i enlighet med vad som anförs i
motionen.

SoU 1981/82:1

4. att riksdagen uttalar

a) att utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör ske i form av daghem och
fritidshem och att familjedaghemmen därvid på sikt endast bör utgöra ett
komplement för barn i speciella situationer,

b) att de öppna förskolorna bör ses som ett nödvändigt komplement till
familjedaghemmen,

c) att deltidsförskolan successivt bör avvecklas och dess resurser överföras
till heltidsförskolan.

5. att riksdagen uttalar att för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
samhällets barnomsorg bör utarbetas och fastställas innebärande

a) att ytkravet fastställs till 9-9,5 nr per plats men att dispens skall kunna
ges ner till 7-7,5 m2 per plats vid särskilt goda planlösningar,

b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15
barn i åldrarna 3-7 och 7-12 år samt till 12-15 barn i s. k. utvidgad
syskongrupp.

c) att personaltätheten fastställs till 0.40 i åldersgruppen 0,5-3 år, 0,20 i
åldersgruppen 3-7 år och 0,17 i åldersgruppen 7 år och däröver,

6. att riksdagen uttalar att institutioner inom barnomsorgen bör innehålla
minst två avdelningar och att arbetet bör organiseras så att ensamarbete
undviks,

7. att riksdagen uttalar att vid inrättande av åldersintegrerade avdelningar
inom barnomsorgen behovet av att bedriva åldersanpassade verksamheter
beaktas,

8. att riksdagen uttalar att fasta vikarier bör anställas inom barnomsorgen,
motsvarande 1 vikarie per 5 anställda,

9. att riksdagen uttalar att kommunen bör ges rätt att anlita den
stödpersonal för barn med särskilda behov som befinns erforderlig och att i
efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning
från staten för denna stödpersonal,

10. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande

a) att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas,
varvid utbildningstiden förlängs till 4 år med varvad teori och praktik i
enlighet med vad som anförs i motionen,

b) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell
kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna
kategori i ersättning skall utgå under utbildningstiden motsvarande full
lön,

c) att på grundval av under 10 a) föreslagen utbildning behörighetskrav för
arbetet inom barnomsorgen fastställs,

11. att riksdagen uttalar att uppdelningen i barnskötar- och förskollärartjänster
på sikt bör avskaffas och ersättas av en tjänsteform benämnd
förskollärare.

SoU 1981/82:1

6

12. att riksdagen uttalar att ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen
bör vara utformat för att stimulera till en kraftig utbyggnad av barnomsorgen
och dessutom garantera en hög och jämn kvalitet i landets samtliga
kommuner,

13. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statsbidrag för
barnomsorgen innebärande att staten tar på sig samtliga personalkostnader,

14. att riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar
omedelbart bör upptas med kommunerna om den fortsatta utbyggnaden av
barnomsorgen, varvid

a) ett första etappmål bör vara att minst 50 000 platser i daghem och
fritidshem skall ha påbörjats senast hösten 1982,

b) de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt utbyggnad bör klarläggas
och staten bör ta på sig en skälig andel av investeringskostnaderna,

c) ansträngningar bör göras att åstadkomma en sänkning av föräldraavgifterna
inom barnomsorgen i syfte att minska det hårda ekonomiska trycket
på barnfamiljerna.

Utskottet

Huvudsakligt innehåll i propositionen

I propositionen föreslås ett nytt och förenklat statsbidragssystem för
barnomsorgen. Bidraget föreslås fr. o. m. den 1 januari 1982 utgå med 40 %
av kommunens bruttokostnader för barnomsorgen exkl. administrationsutgifter.
I bidragsunderlaget får ingå kostnader för daghem, fritidshem och
familjedaghem. Bidraget föreslås utgå även för barnomsorg i deltidsförskolor
och i s. k. öppna förskolor samt för en schablonmässigt beräknad kostnad
för pedagogisk ledning.

I propositionen tas också upp vissa frågor, som brukar sammanfattas under
beteckningen kvalitetsfrågor. Frågorna redovisas i fyra avsnitt, som rubriceras
Utrymmesstandard m. m. i daghem och fritidshem, Barngruppernas
storlek, Personaldimensionering och Personalens utbildning m. m. Socialministern
uttalar sig i dessa avsnitt för ett långtgående kommunalt ansvar för
barnomsorgens kvalitet. Riksdagen föreslås godkänna dels vad socialministern
anför i de angivna avsnitten, dels vad hon i ett inledande avsnitt uttalar
om familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor.

Slutligen behandlas i propositionen frågan om räntebidrag vid tillfällig
uthyrning av bostäder till barnstugor.

I samband med propositionen behandlar utskottet ett antal motioner.
Vissa av dessa har väckts redan under den allmänna motionstiden 1980.
Behandlingen av dem har emellertid uppskjutits i avvaktan på propositionen,
vilken av den dåvarande regeringen aviserats till våren 1980.

SoU 1981/82:1

7

Motionsvägen har yrkats avslag dels på propositionen i dess helhet, dels på
vissa av förslagen i denna. Yrkandena behandlas i anslutning till utskottets
överväganden rörande de olika förslagen i propositionen.

Inledning

Vid det kommande årsskiftet träder socialtjänstlagen (1980:620) i kraft.
Samtidigt upphävs lagen (1976:381) om barnomsorg. De centrala bestämmelserna
i sistnämnda lag om samhällets service till barnfamiljerna tas in i
socialtjänstlagen som en integrerad del av reglerna om socialtjänsten. För de
frågor som i övrigt regleras i barnomsorgslagen har bestämmelser tagits in i
socialtjänstförordningen (1981:750).

Efter årsskiftet får begreppet omsorg om barn och ungdom en utvidgad
betydelse. I socialtjänstlagen används nämligen begreppet som en sammanfattande
beteckning för all den verksamhet som socialtjänsten skall bedriva
för barn- och ungdomsgrupperna. 1 detta betänkande används den definition
av begreppet barnomsorg som finns i barnomsorgslagen.

Utbyggnad av barnomsorgen

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen

Den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen enligt
1976 års riksdagsbeslut skall vara att det - utöver den allmänna förskolan -skall beredas plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i
förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn
med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser
kan tillgodoses. Denna målsättning avser även fritidsverksamhet för barn i
skolåldern.

Det finns inte anledning till omprövning av denna målsättning. Utskottet
avstyrker därför motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) och
motion 1980/81:1893 likaledes av Lars Werner m. fl. (vpk), båda motionerna
i motsvarande del (yrkande 2 resp. yrkande 1). I den mån sistnämnda motion
avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen hänvisar utskottet till framställningen
i det följande. Då det gäller den i motionen upptagna frågan om
avgiftsfri barnstugeplats vill utskottet erinra om följande. I proposition
1978/79:95 om den kommunala ekonomin underströks bl. a. att avgifterna
inom den kommunala sektorn inte får ges en sådan utformning och sättas på
en sådan nivå att man därigenom utestänger dem som bäst har behov av de
socialt inriktade tjänsterna (nämnda prop. s. 39). I finansutskottets av
riksdagen godkända betänkande över propositionen (FiU 1978/79:35 s. 10)
underströks detta uttalande.

SoU 1981/82:1

8

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen

Socialstyrelsen har gjort en sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner
1981. De avser perioden 1981-1985. Planerna bekräftar att det år
1976 uppställda målet för barnomsorgsutbyggnaden under femårsperioden
1977-1981 inte tillnärmelsevis kommer att uppnås. Under perioden beräknas
det tillkomma 73 100 nya daghemsplatser och 34 200 nya fritidshemsplatser. I
1976 års riksdagsbeslut var målet 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya
fritidshemsplatser.

Kommunernas planerade utbyggnad för åren 1981-1985 visar på väsentligt
sänkta ambitioner jämfört med föregående års planer. För daghemmens del
ligger den planerade utbyggnadstakten drygt 20 % under den som angavs i
1980 års planer. Motsvarande siffra för fritidshemmen är 15%. Detta
innebär att omkring 16 700 färre förskolebarn och 6 700 färre skolbarn
kommer att beredas plats i daghem och fritidshem jämfört med planerna för
perioden 1980-1984.

Enligt uppgifter från socialstyrelsen kan man inte längre skönja den
tendens som tidigare funnits att kommunerna kompenserar en reducerad
daghemsutbyggnad med fler platser i familjedaghem. Hälften av den
minskade fritidshemsutbyggnaden kommer dock enligt de nya planerna att
kompenseras genom en ökad utbyggnad av familjedaghem.

1 den budgetproposition, som avgavs i januari i år, redovisas en
undersökning av aktuell efterfrågan på kommunal barnomsorg och anges att
antalet tillgängliga platser för förskolebarn beräknas till 305 000 år 1984. Det
erinras vidare om att riksdagens år 1976 fattade beslut om utbyggnad av
barnomsorgen också innebar ett fastläggande av en målsättning att hela
behovet av barnomsorg för barn till förvärvsarbetande och studerande
föräldrar samt för barn med behov av särskilt stöd skulle tillgodoses inom en
tioårsperiod, dvs. i realiteten i slutet av år 1986. Socialministern uttalar att
det mot bakgrund av de gällande kommunala planerna inte är uteslutet att
denna målsättning kan uppfyllas.

Dä det gäller kommunal barnomsorg för skolbarn beräknas i propositionen
antalet platser uppgå till 122 500 i slutet av år 1984. Den tidigare nämnda
målsättning' n skulle därmed för skolbarnens del kunna tillgodoses inom den
avsedda tioårsperioden, anför socialministern. Statsrådet tillägger att även
här förutsättningen självfallet gäller att kommunerna genomför sina planer
och att ändringar i förvärvsfrekvensen kan komma att påverka beräkningarna.

Vid behandlingen av budgetpropositionen i här aktuell del i maj i år
uttalade utskottet (SoU 1980/81:40) - under hänvisning till en av Svenska
kommunförbundet under början av året gjord enkät om kommunernas
planer rörande barnomsorgsutbyggnaden - att möjligheterna att uppnå full
behovstäckning inom en tioårsperiod framstår som mycket ovissa. Den i det
föregående lämnade redovisningen rubbar inte denna bedömning.

SoU 1981/82:1

9

Såväl i det angivna betänkandet SoU 1980/81:40 sorn i yttrande till
finansutskottet över kompletteringspropositionen diskuterades de svårigheter
som kommer att finnas för kommunerna att bygga ut barnomsorgen,
eftersom det av samhällsekonomiska skäl är nödvändigt att begränsa den
kommunala konsumtionsökningen. Socialutskottet framhöll sammanfattningsvis
att kommunerna troligtvis måste göra omdisponeringar för att skapa
utrymme för fortsatt utbyggnad av barnomsorgen och att hög prioritet även i
fortsättningen måste ges åt detta område. Vidare uttalade utskottet att de
resurser som nu finns inom barnomsorgssektorn eller som kan tillföras denna
måste utnyttjas effektivt och att alla möjligheter till omdisponeringar och
rationaliseringar måste tillvaratas.

Finansutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande över
kompletteringspropositionen (FiU 1980/81:40) bl. a. att konsumtionsökningen
under kommande år måste begränsas till 1 % och att det därför är
oundvikligt att avsevärda begränsningar måste göras i av kommunerna
antagna planer och att statsmakterna måste frigöra kommunerna från en rad
åtaganden och anvisningar som nu styr kommunernas planering och
handlande. Finansutskottet drog slutsatsen att det reviderade budgetförslaget
borde godkännas; i kompletteringspropositionen hade bl. a. angivits att
utbyggnaden av barnomsorgen inte kunde ske i den takt som förutsatts i
kommunerna, nya platser skulle tillskapas genom ett effektivare utnyttjande
av befintliga resurser och den statliga detaljregleringen slopas.

De socialdemokratiska ledamöterna i socialutskottet och finansutskottet
hade vid behandlingen av kompletteringspropositionen en avvikande
uppfattning från majoriteten. De ansåg att det finns utrymme för en
tvåprocentig ökning av den kommunala sektorn - majoriteten och regeringen
hade bedömt ökningsutrymmet till 1 % - och att det därför också finns
utrymme för en fortsatt utbyggnad av bl. a. barnomsorgen.

I en rad motioner uttrycks betydande oro för att utbyggnaden av
barnomsorgen inte kommer att ske i sådan takt att full behovstäckning nås
inom den tioårsperiod som angavs år 1976 eller ens under 1980-talet. Med
vissa inbördes variationer innebär yrkandena att krav ställs på att det
utarbetas riktlinjer eller program för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen
tills full behovstäckning nås. I någon av motionerna tas också upp
frågor om personalbehov och behov av utbildningsinsatser. Beträffande det
närmare innehållet i yrkandena hänvisar utskottet till motion 1979/80:282 av
Olof Palme m. fl. (s), motion 1980/81:1251 likaledes av Olof Palme m. fl. (s),
motion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) och motion 1980/81:1893
av Lars Werner m. fl. (vpk).

Socialutskottet tvingas konstatera att, som av det föregående framgått, de
mål som uppställdes 1976 för utbyggnaden av daghem och fritidshem under
perioden 1977-1981 inte har uppnåtts. Stor ovisshet råder om vilket utrymme
som finns för den kommunala expansionen för tiden efter 1982. Utskottet

1* Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 1

SoU 1981/82:1

10

anser dock att det bör utarbetas en plan för den fortsatta utbyggnaden av den
kommunala barnomsorgen fram till full behovstäckning. Planen som också
bör innefatta en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser
liksom en värdering av olika instrument för att säkerställa att målet
nås bör tas fram efter överläggningar med Svenska kommunförbundet och
föreläggas riksdagen snarast möjligt.

Då det gäller utbyggnaden blir det av väsentlig betydelse hur kommunerna
kan tillskapa nya platser genom ett effektivare utnyttjande av befintliga
resurser, något som framhållits vid behandlingen av vårens kompletteringsproposition.
I anslutning härtill kan erinras om att, enligt vad som anges i den
här behandlade propositionen, socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att i
samråd med Svenska kommunförbundet studera barnomsorgens nuvarande
organisation i kommunerna för att sammanställa erfarenheter och finna
modeller för verksamheten som är anpassade till morgondagens behov av
god barnomsorg.

Frågan om när full behovstäckning kan nås är naturligtvis beroende av den
faktiska efterfrågan på barnomsorg. Som grundmaterial för den av utskottet
förordade utbyggnadsplanen bör tas fram uppgifter som innefattar en samlad
behovsbedömning. Som hjälpmedel härvidlag bör användas resultatet av en
ny barnomsorgsundersökning motsvarande den som statistiska centralbyrån
utförde 1980. En ny sådan undersökning bör således göras inom en nära
framtid.

För den rullande planeringen av barnomsorgsutbyggnaden måste de
enskilda kommunerna göra årliga behovsberäkningar. Utskottet anser i
överensstämmelse med vad som förordas i motion 1980/81:531 av Rolf
Dahlberg m. fl. (m) att en översyn av socialstyrelsens normer för behovsberäkningen
i fråga om förskole- och fritidshemsplatser bör göras. Därvid bör
beaktas det utredningsarbete som gjorts av planeringsgruppen för barnomsorg
(SOU 1979:57 och 58).

Vad utskottet sålunda anfört om en plan för utbyggnaden av barnomsorgen
fram till full behovstäckning m. m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motion 1979/80:282 yrkande 1,
motion 1980/81:531, motion 1980/81:1251 yrkande 3, motion 1980/81:1908
yrkande 3 och motion 1980/81:1893 yrkande 3.

Av det sagda följer att utskottet inte är berett att i detta sammanhang ställa
upp visst etappmål för barnomsorgsutbyggnaden liknande det som gäller för
åren 1977-1981. Yrkande härom framställs i motion 1980/81:1893 (yrkande
2) och motion 1980/81:2218 (yrkande 14 i motsvarande del) av Lars Werner
m. fl. (vpk).

Utskottet behandlar i det följande frågan om statsbidrag till barnomsorgen.
Med hänvisning till vad därvid anförs och till vad utskottet anfört i det
föregående avstyrker utskottet yrkande 14 i motion 1980/81:2218, såvitt däri
tas upp frågan om klarläggande av de ekonomiska förutsättningarna för
fortsatt utbyggnad m. m.

SoU 1981/82:1

11

Inte heller kan utskottet tillstyrka nämnda motion i vad den syftar till
förhandlingar med kommunerna om en sänkning av föräldraavgifterna
(yrkande 14 delvis). Utskottet hänvisar till de uttalanden om kommunala
avgifter som gjordes 1979 vid behandlingen av frågan om den kommunala
ekonomin och som ovan redovisats.

Kvalitetsfrågor m. m.

Familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor

I propositionen gör socialministern vissa allmänna uttalanden om familjedaghem,
öppna förskolor och deltidsförskolor. Beträffande innehållet i
uttalandena hänvisar utskottet till framställningen i propositionen (s. 8) och
till vad som anförs i det följande. Utskottet anser att riksdagen bör ta
ställning till vad som i angivna hänseenden anförs i propositionen och
avstyrker därför yrkande 1 i här aktuell del i motion 1980/81:2218 av Lars
Werner m. fl. (vpk). Det i samma motion framställda konkreta yrkandet
behandlas nedan.

Nämnda yrkande (nr 4) avser inriktningen av barnomsorgsutbyggnaden.

Motionärerna vill ha uttalanden om (a) att utbyggnaden av samhällets
barnomsorg bör ske i form av daghem och fritidshem och att familjedaghemmen
därvid på sikt endast bör utgöra ett komplement för barn i speciella
situationer, (b) att de öppna förskolorna bör ses som ett nödvändigt
komplement till familjedaghemmen och (c) att deltidsförskolan successivt
bör avvecklas och dess resurser överföras till heltidsförskolan.

Den öppna förskolans idé bygger på att barn och vuxna tillsammans skall
utforma en verksamhet som passar dem och att de gemensamt skall utföra
olika aktiviteter och sysslor. Barnen skall således delta i verksamheten
tillsammans med de vuxna. Avsikten är inte att föräldrarna skall lämna sina
barn där för tillsyn genom kommunens försorg. Föräldrarna skall själva delta
i verksamheten.

Som närmare redovisas i propositionen har den öppna förskoleverksamheten
successivt byggts ut i landets kommuner. Enligt kommunernas
barnomsorgsplaner planerar kommunerna en fortsatt utbyggnad under de
kommande åren.

Utskottet har tidigare understrukit de fördelar för barnomsorgen som kan
stå att vinna om öppna förskolor inrättas (SoU 1978/79:1 s. 17). Därvid har
utskottet uttalat att, såvitt utskottet kan bedöma, den öppna förskolan torde
kunna bli av särskild betydelse för att få en ökad kontakt mellan
dagbarnvårdarna och förskoleverksamheten i övrigt och därigenom ge
dagbarnvårdarna ett önskvärt stöd. Även i propositionen understryks värdet
av den öppna förskolan. Frågan om statsbidrag till denna förskoleverksamhet
behandlas i ett följande avsnitt. Utskottet anser inte att några ytterligare

SoU 1981/82:1

12

uttalanden om värdet av den öppna förskolan erfordras och anser därför att
motionen genom det anförda får anses besvarad i motsvarande del.

I propositionen redovisas tidigare uttalanden av statsmakterna om
familjedaghemsverksamheten, bl. a. av socialutskottet. Vidare anför socialministern
vissa synpunkter på familjedaghemmen (prop. s. 12). Hon uttalar
att de utgör ett värdefullt komplement till daghem och fritidshem samt anger
vissa situationer, där enligt hennes mening familjedaghemmen kan vara att
föredra framför dag- eller fritidshem, exempelvis i glesbygdsområden med
långa reseavstånd till dag- eller fritidshem.

Enligt utskottets mening kan det finnas situationer där det är lika lämpligt
eller lämpligare att placera ett barn i familjedaghem som i daghem eller
fritidshem. Med hänsyn till den frihet som kommunerna har och även i
fortsättningen bör ha att organisera barnomsorgen är det emellertid inte
påkallat med något särskilt riksdagsuttalande om familjedaghemmens
framtida ställning. Motionen avstyrks i motsvarande del.

Vid behandlingen av socialtjänstreformen förra våren uttalade utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1979/80:44 s. 31) bl. a. att
deltidsgrupp utgör ett värdefullt komplement till den övriga förskoleverksamheten
och innebär ökade möjligheter att erbjuda den form av service som
behövs i varje särskilt fall. I propositionen (s. 12) uttalas bl. a. att
deltidsförskolan har en viktig social och pedagogisk roll för de barn som har
hemmavarande förälder eller har plats i familjedaghem. Utskottet vidhåller
sin tidigare uttalade uppfattning och instämmer i vad som sägs i propositionen.
Motionen avstyrks i motsvarande del.

Frågor om preciserade mål och riktlinjer, läroplan samt kvalitetsnormer för
barnomsorgsverksamheten

Barnstugeutredningen angav i betänkandet Förskolan II (SOU 1972:27)
de övergripande målen för förskolan på följande sätt.

- Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn
bästa möjliga betingelser för att rikt och mångsidigt utveckla sina känslooch
tankemässiga tillgångar.

- Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet utvecklas till en
öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och samverkan
med andra i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar.

- Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja att önska och använda
kunskap för att förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor.

I flera motioner ställs krav som bl. a. syftar till mera preciserade
målsättningar för barnomsorgsverksamheten. Kraven innebär sammanfattningsvis
följande.

I motion 1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen skall
begära förslag från regeringen om ett program, som innebär mer preciserade
mål och riktlinjer och därmed skapar förutsättningar för en fastare, mer

SoU 1981/82:1

13

planerad och tydligare målinriktad verksamhet i förskolan och den kommunala
familjedaghemsverksamheten. I avvaktan på en sådan plan bör man
behålla vissa av de rekommendationer som nu finns rörande förskolan,
nämligen i vart fall rekommendationerna om gruppstorlek och personaldimensionering.

Enligt motionärerna bör den begärda planen innehålla dels mer preciserade
mål för verksamheten än vad som innefattas i de av barnstugeutredningen
gjorda övergripande formuleringarna, vilka redovisats ovan, dels en
precisering av hur innehåll och arbetsformer i förskolan skall vara
utformade. En mer strukturerad verksamhet behövs. Motionärerna anser
det nödvändigt att det klargörs från samhällets sida hur olika faktorer -exempelvis utbildning, fortbildning, arbetsplaner, försök, information -skall utformas och samspela. I sammanhanget framhåller motionärerna bl. a.
att en diskussion börjat om vilket innehåll daghemspedagogiken skall ha. I
motionen framhålls också att socialstyrelsen bör ge en samlad redovisning av
arbetet inom myndigheten med frågorna om förskolans pedagogiska
verksamhet. Vikten av att man uppmärksammar sambandet mellan förskola
och skola understryks också.

Vissa av de redovisade frågorna har också tagits upp i en tidigare väckt
motion av Olof Palme m. fl. (s), nämligen motion 1980/81:1251.

I motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att det skall
tillsättas en kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier med
uppdrag att utarbeta en läroplan för samhällets barnomsorg. Även i denna
motion framhålls att formuleringarna om förskolans mål är alltför allmänna
och inte ger någon egentlig vägledning för arbetet. Detsamma gäller
begreppet dialogpedagogik som skall prägla arbetssättet. På grund av det
anförda krävs enligt motionärernas mening fastare målsättningar för
verksamheten. Dessa bör vara olika för olika åldersgrupper eftersom man
måste ta hänsyn till barnens olika utvecklingsstadier. Det skall klart anges
vart arbetet skall leda och vilka medel som bör ställas till förfogande för att
man skall nå målet. Det bör inte utarbetas en läroplan i grundskolans mening
utan man bör snarare skapa ”byggstenar” som verksamheten kan byggas upp
av och struktureras kring.

Då riksdagen på hösten 1973 behandlade propositionen om förskoleverksamhetens
utbyggnad och organisation anslöt sig socialutskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande SoU 1973:30 till att förskoleverksamheten
borde ha det i propositionen föreslagna syftet, nämligen att i nära samarbete
med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam
fysisk och social utveckling hos barn som inte uppnått skolpliktig ålder eller
vars skolgång uppskjutits. Dessa formuleringar har i princip oförändrade
överförts till barnomsorgslagen och socialtjänstlagen. I det angivna betänkandet
uttalade utskottet att den gjorda avgränsningen av frågor som borde
regleras i förskolelagen var lämpligt avvägd. Utskottet uttalade härefter
följande (s. 23).

SoU 1981/82:1

14

Inom ramen för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte
och organisation, som meddelas i lagen eller tillämpningsföreskrifter till
denna och som får sitt närmare innehåll genom det material som presenteras
av utredningen och i propositionen, får kommunerna stor frihet att utforma
verksamheten. Detta innebär bl. a. att det överlämnas till kommunerna att
själva ta ställning till många av de frågor som aktualiserats av barnstugeutredningen
eller under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som
en följd härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information
av största betydelse för kommunerna.

Utskottet uttalade vidare bl. a. att den vägledande informationen borde
bli av särskilt värde i den mån den kunde grundas på utvärderingar som gjorts
av den omfattande försöksverksamhet som pågick på förskoleområdet.

I ett påföljande år avgivet betänkande (SoU 1974:40) avvisade utskottet
ett yrkande om att riksdagen snarast skulle beredas tillfälle att ta ställning till
förslag om den allmänna målsättningen för den fortsatta förskoleverksamheten.
Utskottet hänvisade till sitt ställningstagande nästföregående år och
erinrade härvid om det omfattande arbete på en arbetsplan för förskolan som
pågick inom socialstyrelsen. Slutligen uttalade utskottet att det var väsentligt
att tillsynsmyndigheten och huvudmännen för förskoleverksamheten under i
vart fall de närmaste åren fick möjlighet att söka finna lämpliga former för
det praktiska förskolearbetet utan att oroas av övergripande utredningar,
som hade till syfte eller kunde leda till en omedelbar omprövning av de
ställningstaganden rörande förskolan som gjorts i samband med 1973 års
förskolereform.

I detta sammanhang bör noteras att den allmänna målsättningsparagrafen
(1 §) i socialtjänstlagen kommer att avse även den nuvarande barnomsorgsverksamheten.
Påpekas bör också att det i socialtjänstlagen stadgas att
socialstyrelsen till ledning för tillämpningen av lagen skall utfärda allmänna

råd (67 §).

Av särskild betydelse för prövningen av de här aktuella motionsyrkandena
är två för några veckor sedan av socialstyrelsen utgivna delar av arbetsplanen
för förskolan med namnen Förskolans pedagogiska verksamhet - mål och
inriktning och Förskola - lågstadium. Samverkan för kontinuitet.

I den förstnämnda skriften görs - med utgångspunkt i en kortfattad
redogörelse för förskolans roll i samhället, dess syften, mål och funktioner -en sammanfattning av utvecklingstendenserna inom verksamheten under
1970-talet. Därefter behandlas ett antal från kvalitetssynpunkt centrala
områden som särskilt behöver uppmärksammas för att en önskvärd
utveckling av förskolans inre verksamhet skall kunna ske. Bl. a. tas upp
frågor om planering och strukturering av verksamheten, grupporienterat
arbetssätt, töräldramedverkan och samarbete i närmiijön. I ett särskilt
avsnitt tas upp ledningen och samordningen av den pedagogiska verksamheten.
Socialstyrelsen anser att förskolan behöver ett klarare angivet
innehåll för att den kvalitativa utvecklingen av den inre verksamheten skall

SoU 1981/82:1

15

kunna bli jämnare. Det framhålls i skriften att socialstyrelsen har ett viktigt
ansvar för utvecklingen av förskolans innehåll och att skriften inleder en bred
satsning på förskolans kvalitativa utformning. En central uppgift i detta
sammanhang är att förbättra ledningen och samordningen av verksamheten.
Som ett hjälpmedel i detta sammanhang föreslår styrelsen att förskolan skall
vara målinriktad från fyra utgångspunkter. I detta hänseende anges
följande.

Samhällsmål för barnomsorgen: Demokrati, jämlikhet, solidaritet, trygghet

Delområden för barns utveckling: Jagutveckling, kommunikationsförmåga, begreppsbildning
eller

Fysisk, social, emotionell, intellektuell, språklig
utveckling

Former för verksamheten: Arbete, lek, inlärning

Ämnes-	Språk	Omvärlds-	Natur-	Bild och	Ljud och
block:		orientering	orientering	form	rörelse
Exempel:	Samtal	Vardagsar-	Människo-	Bild- o.	Sång o
	litteratur	bete	kroppen	formfram-	musik
	teater	arbetsliv	naturliv	ställning	rytmik
	förbere-	samhällsliv	naturveten-	i olika	roll- o
	dande läs-	etik	skapliga	material	miljölek
	ning 0		experiment	konstruk-
	skrivning		matematiska	tions- o
			begrepp	bygglek

De sålunda redovisade utgångspunkterna utvecklas närmare.

Socialstyrelsen anser att de politiskt ansvariga nämnderna - efter årsskiftet
socialnämnderna - skall utarbeta och anta riktlinjer för verksamhetens
inriktning och anvisa metoder för hur riktlinjerna skall förverkligas.

I den andra av de båda skrifter som nämnts ovan, nämligen Förskola -lågstadium. Samverkan för kontinuitet, uppmärksammar socialstyrelsen -med utgångspunkt i resultatet från forskning och försöksverksamhet samt
andra erfarenheter av samverkan - frågor som är viktiga för den fortsatta
utvecklingen av samverkan mellan förskolan och lågstadiet. Det understryks
att frågorna även är viktiga för en kvalitativ utveckling av de båda
verksamheterna.

Här vill utskottet också erinra om att familjestödsutredningen i betänkandet
'SOU 1981:25) Bra daghem för små barn behandlat vissa frågor om den
pedagogiska verksamheten i förskolan.

Mot bakgrunden av de förslag rörande olika kvalitetsfrågor som läggs fram
i propositionen och utskottets ställningstagande till dessa anser utskottet
liksom motionärerna att det är nödvändigt att personalen i förskolor och i
barnomsorgen i övrigt får en mer preciserad målsättning för sitt arbete och

SoU 1981/82:1

16

klarare riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skall ha. Utskottet har haft
anledning att ingående överväga hur detta resultat skall nås. Utskottet har
kommit fram till följande slutsatser.

Socialstyrelsen bör - inom ramen för sin skyldighet att enligt socialtjänstlagen
ge ut allmänna råd - fortsätta och intensifiera sitt arbete på att
konkretisera förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. I enlighet
med vad som sägs i skriften om förskolans pedagogiska verksamhet bör det
samtidigt ankomma på socialnämnden i varje kommun att - på grundval av
de allmänna mål som fastställts för barnomsorgen i socialtjänstlagstiftningen
och med hjälp av den vägledning som socialstyrelsen lämnar - fastställa
riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom förskolan i kommunen.
Motsvarande bör så långt som möjligt gälla även den övriga barnomsorgsverksamheten.

Riksdagen bör få en redovisning för planerna då det gäller det fortsatta
arbetet på att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning rörande
barnomsorgsverksamheten. Redovisningen bör göras så utförlig att det blir
möjligt för riksdagen att bedöma om och i vad mån det kan vara nödvändigt
med särskilda åtgärder eller initiativ för att inom rimlig tid tillgodose
personalens berättigade intresse att få stöd och vägledning i sitt arbete.
Redovisningen bör innehålla en utförlig tidsplan. I sammanhanget bör
beaktas de synpunkter som förts fram i motionerna. Utskottet vill dock
framhålla att det inte bör komma i fråga att utarbeta en läroplan för förskolan
motsvarande den som finns för den obligatoriska skolan. En sådan läroplan
skulle nämligen inte kunna förenas med de fria arbetsformer som även i
fortsättningen bör prägla förskolan och vara ägnad att reglera verksamheten
på ett sätt som skulle stå i motsättning till önskemålet om att kommunerna
inte skall vara bundna i detalj av centrala bestämmelser på barnomsorgsområdet.

Regeringen bör också ge en översiktlig redovisning för den forsknings- och
försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet
och för de resultat som därvid kommit fram och som är av
betydelse för att uppnå de i lagstiftningen angivna målen. Särskild vikt bör
läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten
kommer huvudmännen till godo och, om så erfordras, vilka åtgärder som
planeras för att förbättra informationen om resultaten. I sammanhanget bör
också en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten
redovisas för riksdagen. I den mån så är möjligt bör redovisningen avse
även forskningen inom högskolans ram.

Det är angeläget att den sålunda av utskottet förordade redovisningen för
riksdagen sker så snabbt som möjligt. Utskottet föreslår i det följande att nya
statsbidragsregler skall träda i kraft först den 1 januari 1983. Därmed skapas
förutsättningar för regeringen att lägga fram sin redovisning rörande

SoU 1981/82:1

17

målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten i sådan tid att den
kan behandlas av riksdagen innan ett nytt statsbidragssystem träder i kraft.
Tilläggas bör att det är uppenbart att anskaffande och sammanställning av
material om forsknings- och försöksverksamhet kan bli relativt tidskrävande.
Utskottet anser därför att regeringen bör vara oförhindrad att lämna
redovisningen i denna del först vid en senare tidpunkt.

Vad utskottet sålunda anfört - med anledning av motion 1980/81:1251
yrkande 5, motion 1980/81:2218 yrkande 3 och motion 1980/81:2216 yrkande
3 utom såvitt avser avslagsfrågan - om viss redovisning för riksdagen rörande
målsättning och riktlinjer m. m. för barnomsorgsverksamheten bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1980/81:1639 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) föreslås att
förskolan skall ges samma etiska målsättning som den övriga skolan och att
det klarare skall anges på vilka grunder barnens livsfrågor skall besvaras.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om målsättning
och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten. Motionen får därigenom anses
besvarad. I sammanhanget finner utskottet också anledning nämna följande.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska
frågor och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid
förutsatte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom
förskolan utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål
för att positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många
föräldrar finns, anförde utskottet, otvivelaktigt farhågor för att personalen
vid behandlingen av sådana spörsmål kan komma att på barnen överföra
ensidiga värderingar. Utskottet betonade vikten av att personalen uppmärksammas
på riskerna för att så sker. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det
framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen bl. a. de
stora religiösa högtiderna ägnas uppmärksamhet. Dessa uttalanden godtogs
av riksdagen.

I motion 1980/81:926 av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m) föreslås att
riksdagen uttalar att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör
sträva efter en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern
som förberedelse inför skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det i början av året
tillsatts en kommitté - Förskola - skola-kommittén (U 1981:01) - för att
belysa frågor om samverkan mellan förskola och skola (dir. 1980:84).
Kommittén har sedermera genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att
förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med
sänkt skolpliktsålder (dir. 1981:39). En närmare redovisning för kommitténs
uppgifter lämnas i det följande (s. 32).

Med hänsyn till det uppdrag som ankommer på den angivna utredningen
och under hänvisning till den ovannämnda skriften från socialstyrelsen

1** Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 1

SoU 1981/82:1

18

Förskola - lågstadium anser utskottet att något riksdagens initiativ med
anledning av motion 1980/81:926 inte är erforderligt.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär att regeringen bör förelägga
riksdagen en redovisning rörande målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten
i sådan tid, att riksdagen kan ta ställning till regeringsförslaget
innan ett nytt statsbidragssystem träder i kraft den 1 januari 1983.
Utskottet anser att förslaget inte behöver avvaktas för att riksdagen i princip
skall kunna ta ställning till de kvalitetsfrågor som tas upp i propositionen. Det
slutgiltiga ställningstagandet till frågor om normer och rekommendationer
inom barnomsorgen får ske i anslutning till riksdagens behandling av
regeringsförslaget rörande målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1980/
81:2216 (yrkande 3 i vad avser avslag på propositionen i här aktuell del) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk),
såvitt däri yrkas avslag på propositionen i här aktuell del (yrkande 1 delvis).
De i motionen framställda konkreta yrkandena behandlas nedan.

I propositionen framhålls att det är angeläget att samhällets barnomsorg
ges ett bra pedagogiskt innehåll samt att de barnomsorgsresurser som finns
måste utnyttjas på ett sådant sätt att så många som möjligt av de barn som i
dag står utanför barnomsorgen blir delaktiga av den verksamhet som bedrivs
i daghem och fritidshem. Det framhålls att det av samhällsekonomiska skäl
framstår som allt angelägnare att en utveckling och lokal anpassning av
verksamhetsformerna kan ske. Socialministern uttalar bl. a. att vissa av de
krav som olika statliga myndigheter f. n. ställer på framför allt lokalernas och
miljöns utformning hindrar eller försvårar en sådan lokal anpassning. Hon
pekar i sammanhanget på att tillämpningen av det nuvarande statsbidragssystemet
har försvårats genom de senaste årens utveckling i samhället. Det
ökande deltidsarbetet, omsorgerna under obekväm arbetstid och den
pedagogiska uppläggningen av arbetet i daghem och fritidshem har urholkat
begreppet ”plats”. Detta har lett till tolkningssvårigheter, merarbete och
byråkratiskt krångel. Socialministern för härefter en allmän diskussion om
kvalitetsfrågorna och uttalar mot bakgrunden av att kommunerna har
ansvaret för barnomsorgen att enligt hennes mening statsmakterna inte
genom anvisningar eller rekommendationer bör ange den nivå som skall gälia
i fråga om bl. a. barngruppernas storlek, antalet anställda per barngrupp och
personalens utbildning. Inom varje kommun bör finnas möjlighet att anpassa
kvaliteten alltefter förhållandena vid de olika dag- och fritidshemmen och
efter andra lokala förutsättningar. Någon rekommendation för eller reglering
av kvalitetskraven, som skulle kunna medföra stelbenta preciseringar
utan variationsmöjligheter, bör därför inte göras.

Socialutskottet kan ansluta sig till vad socialministern sålunda anfört.
Utskottet har i olika sammanhang uttalat (se bl. a. SoU 1973:30 och SoU
1975/76:28) att kommunerna har stor frihet att utforma verksamheten i dag -

SoU 1981/82:1

19

och fritidshem. I sistnämnda betänkande uttalade utskottet att kommunerna
vad gäller barnomsorgsverksamheten inte bör bindas av detaljerade föreskrifter
som fastslagits av statsmakterna. Enligt utskottet innebär detta
samtidigt att ett stort ansvar läggs på kommunerna då det gäller kvalitetskraven
på barnomsorgen. Den omständigheten att utskottet nu ansluter sig
till socialministerns ovan redovisade ställningstagande innebär bl. a. att
ansvaret för kommunerna ytterligare accentueras. Ställningstagandet får inte
leda till att kommunerna sänker sina ambitioner då det gäller kvalitetskraven.
Genom mera preciserade mål- och riktlinjer för förskoleverksamheten,
något som utskottet i det föregående förordat, bör kommunerna få ett gott
stöd för att efter eget bedömande vidareutveckla verksamheten och
därigenom åstadkomma en god kvalitet på barnomsorgen. Socialstyrelsen
och länsstyrelserna har enligt socialtjänstlagen en tillsynsfunktion bl. a. då
det gäller barnomsorgen. Utskottet förutsätter att myndigheterna noggrant
följer utvecklingen på området och uppmärksammar konsekvenserna av det
nu aktuella beslutet. Som tidigare påpekats skall vidare socialstyrelsen till
ledning för tillämpningen av nämnda lag utfärda allmänna råd. Utskottet vill
understryka att regeringen inte föreslagit någon ändring därvidlag.

I det följande går utskottet närmare in på vissa av de centrala
kvalitetsfrågorna.

Utrymmesstandard m. m. i daghem och fritidshem

Storleken av statsbidrag för dag- och fritidshem är knuten till platsantalet,
som fastställs av socialstyrelsen med hänsyn till lokalernas utrymmen och
ändamålsenlighet. Den s. k. avdelningsytan ligger till grund för beräkningen
av antalet platser i dag- och fritidshem.

Som framgår av den utförliga redovisning som lämnas i propositionen (s.
13-15) är de ytnormer som nu finns mycket komplicerade.

Det föreslås i propositionen att ytnormen skall slopas. Fördelarna med en
central norm har enligt socialministerns mening varit att den garanterat en
någorlunda jämn standard över hela landet vad gäller lokalernas utrymmen.
Slopandet av ytnormen ger emellertid ökade möjligheter till kommunala
initiativ och prövning av nya idéer. Det innebär dessutom minskade krav på
redovisning till en central instans och minskade krav på en central
administration. I det följande uttalar socialministern vidare att hon i likhet
med socialstyrelsen förutsätter att kommunerna i dag är tillräckligt medvetna
om betydelsen av en god utrymmesstandard för att kunna planera och
iordningställa förskolornas/fritidshemmens fysiska miljö. Hon anför att
socialstyrelsen även fortsättningsvis bör förmedla erfarenheter om hur
lokaler och utemiljöer lämpligen kan utformas.

I sammanhanget erinras om de lokalkrav som ställts upp i arbetsmiljölagstiftningen
och byggnadslagstiftningen. I viss utsträckning har krav som
tidigare ställts upp tagits bort eller förändrats.

SoU 1981/82:1

20

I överensstämmelse med det övergripande ställningstagande till frågan om
statlig reglering av kvalitetsfrågorna som utskottet gjort i det föregående och
på de särskilda skäl som redovisas för ett slopande av ytnormerna tillstyrker
utskottet att riksdagen godkänner vad socialministern anfört om slopandet
av socialstyrelsens ritningsgranskning och fastställande av platsantal, vilket
sker med utgångspunkt i uppställda ytnormer. Utskottet avstyrker därför
motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt i motionen föreslås
att bindande normer beträffande ytkrav skall fastställas i enlighet med vad
som anges i motionen (yrkande 5 a).

I samma motion, 1980/81:2218, vill motionärerna ha ett riksdagsuttalande
av innehåll att institutioner inom barnomsorgen bör innehålla minst två
avdelningar och att arbetet bör organiseras så att ensamarbete undviks
(yrkande 6). Motionen kan sägas innebära ett avståndstagande från en mera
allmän inriktning av den fortsatta utbyggnaden mot s. k. lägenhetsdaghem.

Utskottet ansluter sig till vad i propositionen anförs om lägenhetsdaghem
(s. 19) och avstyrker motionsyrkandet. I propositionen understryks värdet av
att små daghem kan placeras ut i bostadsområdena. En sådan lokalisering har
flera fördelar. I nya områden kan vissa toppbelastningar mötas genom att
lägenheter eller småhus temporärt används som barnstuga. Verksamheten
blir en naturlig del av bostadsområdets liv och ökar möjligheterna till
kontakter mellan barnen och de vuxna. Närheten till hemmet ökar
tryggheten för barnen som har lätt att känna igen sig i omgivningen.
Föräldrarnas möjligheter att ta del av och påverka verksamheten ökar,
anförs det vidare i propositionen.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionen tillägga
följande. Självfallet måste personalfrågorna ägnas stor uppmärksamhet, då
det gäller små daghem, och stor omsorg läggas ner på schemaläggningen.
Detta är av vikt av hänsyn såväl till personalen som till barnen. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att det inom arbetarskyddsstyrelsen
pågår ett arbete som avser nya anvisningar rörande ensamarbete.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1979/80:1195 av
Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernström (fp). Motionärerna vill att
förenklingar bl. a. då det gäller lokalkraven skall vidtas för att underlätta
tillkomsten av daghem i lägenheter och småhus.

Av propositionen framgår att en rad förenklingar har vidtagits av det slag
som motionärerna åsyftar. Motionen får därför i huvudsak anses tillgodosedd.
Utskottet vill dock understryka vikten av att förenklingsarbetet
fortsätter.

SoU 1981/82:1

21

Barngruppernas storlek

Frågan om barngruppernas storlek i dag- och fritidshem redovisas relativt
utförligt i propositionen. Utskottet hänvisar till framställningen däri (prop. s.
19). Socialministern uttalar uppfattningen att den exakta bestämningen av
barngruppsorganisationen måste göras lokalt utifrån de förutsättningar som
gäller för den enskilda anläggningen. Hon anför att hittillsvarande erfarenheter
tyder på att med en traditionell syskongruppsindelning och där så gott
som samtliga barn är närvarande på heltid samt i övrigt normala förhållanden
råder stor försiktighet bör visas med att låta barngruppen omfatta mer än 15
barn. I sammanhanget pekas på en rad faktorer som bör påverka
barngruppernas storlek, exempelvis antalet samtidigt närvarande barn,
barnens vistelsetider och antalet barn med behov av särskilt stöd.

Utskottet ansluter sig till den gjorda bedömningen. Utskottet vill tillägga
att socialministerns uttalande självfallet inte får tolkas på det sättet att det är
acceptabelt att i vart fall 15 barn ingår i grupperna. Inte minst i de fall där det
finns flera barn med behov av särskilt stöd kan således en barngrupp som
omfattar 15 barn vara för stor.

1 det här aktuella avsnittet i propositionen görs också vissa särskilda
uttalanden om s. k. utvidgade syskongrupper. Det framhålls bl. a. att
utvidgade syskongrupper är en organisationsform som många gånger kan
vara lämplig. Den ger möjlighet för barn i olika åldrar att växa upp
tillsammans och stimulera varandra. De äldre barnen kan på ett naturligt sätt
få möjligheter att ta ansvar för de yngre. Barnen behöver inte heller byta
grupp för att de uppnår en viss ålder utan de kan ha möjlighet att vistas i
samma grupp under hela den period de är i daghem och fritidshem.
Socialministern anser att detta ger barn och vuxna möjligheter till att lära
känna varandra och knyta mer varaktiga kontakter. Samarbetet med
hemmen kan därmed utvecklas bättre. Vidare framhåller socialministern att
för glesbygdskommuner denna organisationsform har fördel då den kan
underlätta för kommunerna att organisera barnomsorgsverksamheten i
områden med få barn i varje åldersgrupp. En verksamhet av detta slag måste
emellertid, framhålls det i propositionen, få utvecklas efter lokala överväganden.
En övergång till åldersblandade barngrupper innebär bl. a. krav på
ett förändrat arbetssätt för personalen såväl inom en barngrupp som t. ex.
mellan olika avdelningar i ett daghem.

Utskottet ansluter sig till socialministerns uppfattning beträffande organisationsformerna
men vill framhålla att alla barns behov av åldersanpassad
verksamhet måste beaktas. Något särskilt uttalande av riksdagen är inte
påkallat med anledning av motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. ti. (vpk),
såvitt däri tas upp frågan om behovet av att bedriva åldersanpassade
verksamheter i åldersblandade avdelningar (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär samtidigt att
utskottet avstyrker den nämnda motionen, 1980/81:2218, såvitt däri yrkas att

SoU 1981/82:1

22

bindande normer beträffande gruppstorlek skall fastställas i enlighet med
vad som anges i motionen (yrkande 5 b).

Personaldimensionering

Utvecklingen av den genomsnittliga personaltätheten under senare år
visar en förbättring, dvs. att antalet barn per anställd successivt har sjunkit. I
propositionen framhålls att den genomsnittliga personaltätheten har närmat
sig den rekommendation som socialstyrelsen utfärdat på området men att det
finns stora variationer mellan kommunerna.

Socialministerns överväganden mynnar ut i att kommunerna själva är mest
kapabla att avgöra sin organisation av barnomsorgen. En viss variation är
naturlig med hänsyn till olika förhållanden i kommunerna. Hon är därför inte
beredd förorda bindande bestämmelser eller rekommendationer för personaltätheten.

Också då det gäller personaldimensioneringen pekas på en rad faktorer
som bör påverka bedömningen, exempelvis öppethållandetider, vistelsetider,
schemaläggning av personalens arbetstider och barngruppernas sammansättning.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker därmed
motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt i motionen yrkas att
bindande normer av visst innehåll bör utarbetas då det gäller personaltätheten
(yrkande 5 c).

Utskottet avstyrker också yrkande 8 i samma motion, vilket yrkande
innebär krav på ett uttalande om att fasta vikarier bör anställas inom
barnomsorgen, motsvarande en vikarie per fem anställda. 1 överensstämmelse
med det tidigare ställningstagandet får det ankomma på kommunerna
att själva avgöra på vilket sätt personalfrågor skall lösas då det uppstår behov
av vikarier.

Personalens utbildning m. m.

Personalen i förskolor och fritidshem består av barnskötare, förskollärare
och fritidspedagoger. I viss omfattning arbetar emellertid inom barnomsorgen
även personal utan adekvat utbildning. Några särskilda behörighetsregler
för rätten att inneha tjänst i förskola eller fritidshem har inte
uppställts.

Det framhålls i propositionen att arbetet med barn i förskolor och
fritidshem förutsätter ingående kunskaper om barns utveckling och behov
samt om barns förmåga att samarbeta med varandra och med andra vuxna.
Utbildningsbakgrund kombinerad med praktisk erfarenhet är därmed av
väsentlig betydelse för kvaliteten inom barnomsorgsverksamheten. Socialministern
ser det som angeläget att på sikt få till stånd en jämnare fördelning
än den som nu finns mellan och inom kommunerna av personal med

SoU 1981/82:1

23

förskollärare fritidspedagog- och barnskötarutbildningar. Den ökade tillgången
på utbildad personal underlättar självfallet en sådan utveckling. Hon
påpekar i detta sammanhang även att formell utbildning inte ensamt kan
utgöra mätare på personalens kunskaper och kompetens. Många som i dag
arbetar inom barnomsorgen har genom erfarenhet tillägnat sig betydande
kunskaper inom området. I anslutning härtill uttalar socialministern att hon
inte är beredd att förorda att behörighet fastställs vad gäller utbildningsnivån.
Hon ser inte heller någon anledning till farhågor för att kommunerna
inte skulle anställa utbildad personal i tillräcklig omfattning.

Det framhålls också att frågan om åldersfördelning och om könsfördelning
bland dem som är anställda vid daghem, fritidshem eller i deltidsgrupper är
av stor betydelse för kvaliteten i verksamheten. Barnens kontakter med
vuxna i olika åldrar samt med män och kvinnor ger dem viktiga erfarenheter
inför framtiden. Under förskoleåldern grundläggs barnets attityder till t. ex.
äldre människor liksom barnens könsrollsuppfattning. Det gäller därför att
medvetet arbeta för förändringar inom dessa områden på kort och lång sikt,
såväl på lokal som central nivå.

I propositionen diskuteras också frågan om fortbildning för personalen
inom barnomsorgen. Den framhålls såsom varande en viktig förutsättning
för att verksamheten skall utvecklas och hållas levande. Den är nödvändig
för att underlätta samarbetet mellan de personalgrupper som finns inom
verksamheten och de som finns inom angränsande verksamheter, t. ex.
socialvården, skolan, barnhälsovården m. m. För dagbarnvårdarna, framhålls
det, bör fortbildningen dessutom syfta till att skapa en brygga mellan
verksamheten i hemmet och kommunens övriga barnomsorgsverksamhet,
t. ex. den öppna förskolan.

Utskottet anser i likhet med vad som kommer till uttryck i propositionen
att det är utomordentligt viktigt att det finns personal inom barnomsorgen
som är utbildad för uppgiften. Den som arbetat länge inom området men som
saknar formell utbildning kan ha goda förutsättningar för att på ett bra sätt
svara för uppgifter inom barnomsorgen, och han eller hon kan tillföra
verksamheten erfarenheter som är av stort värde. Detta gäller inte minst i fall
där på en avdelning också arbetar personal som har en adekvat utbildning
men som saknar någon längre tids yrkeserfarenhet. Tillgången på personal
med lång erfarenhet av arbetet vid förskolor och fritidshem kan emellertid
inte ersätta behovet av personal som är utbildad för området. Utskottet vill
därför framhålla angelägenheten av att det vid förskolor och fritidshem
anställs personal som genomgått utbildning till förskollärare, fritidspedagog
eller barnskötare och att personal som redan är anställd bereds möjlighet att
genomgå sådan utbildning. Av en av socialstyrelsen nyligen publicerad
rapport framgår att tillgången på utbildad personal successivt ökar och på sikt
beräknas bli mycket god. Detta underlättar möjligheterna för kommunerna
att anställa sådan personal. Utskottet utgår från att kommunerna tar till vara

SoU 1981/82:1

24

de sålunda ökande möjligheterna att stärka barnomsorgens kvalitet. Det
skulle strida mot det synsätt på kommunernas frihet då det gäller att ordna
barnomsorgen som utskottet inledningsvis anslutit sig till, om riksdagen
fattade beslut om särskilda behörighetsregler för rätt att inneha tjänst inom
barnomsorgen eller om att viss andel av personalen skulle ha genomgått visst
slag av utbildning.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet två motioner i vilka
krävs att särskilda behörighetskrav för tjänst inom barnomsorgen skall
fastställas, nämligen motion 1979/80:1192 av Lennart Bladh m. fl. (s) och
motion 1980/81:1544 av Lars Werner m. fl. (vpk). Ett likartat motionsyrkande
behandlas nedan (yrkande 10 c i motion 1980/81:2218).

I motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas (10 a) att
utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas, varvid
utbildningstiden förlängs till fyra år med varvad teori och praktik i enlighet
med vad som anförs i motionen. (10 b) att de som har anställning inom
utbildningsyrkena men saknar formell kompetens bereds möjlighet att
genomgå utbildningen och att för denna kategori ersättning skall utgå under
utbildningstiden motsvarande full lön samt (10 c) att på grundval av den i
motionen föreslagna utbildningen behörighetskrav för arbetet inom barnomsorgen
skall fastställas.

Yrkandena 10 a och 10 b hänför sig i första hand till utbildningsutskottets
område. Då utbildningsutskottet flera gånger och senast under våren (UbU
1980/81:24) behandlat yrkanden med i huvudsak samma innehåll har
socialutskottet inte funnit det motiverat att inhämta yttrande över motionen
från utbildningsutskottet.

Socialutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning att det inte finns
skäl ompröva 1977 års beslut om en reformering av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna; reformen beslöts i huvudsak enligt de riktlinjer
som barnstugeutredningen förordat. Socialutskottet vill dock i detta
sammanhang nämna att universitets- och högskoleämbetet har tagit initiativ
till ett utvecklingsprojekt rörande samverkan mellan förskollärar-, fritidspedagog-
och klasslärarutbildningen. Ämbetet har också startat ett försök
rörande dels samverkan mellan förskollärar-, fritidspedagog- och lågstadielärarutbildning,
dels en särskild lågstadielärarutbildning med viss inriktning
mot förskolan.

Till följd av beslutet 1977 om reformering av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
anordnas 50-poängsutbildningar för dem som under
lång tid, minst fyra år, tjänstgjort som förskollärare eller fritidspedagog utan
kompetensgivande utbildning. Utbildningsutskottet har avstyrkt det här
aktuella motionsyrkandet och under hänvisning härtill framhållit att frågan
om löneförmånerna för kommunalt anställd personal är en förhandlingsfråga.
Socialutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets bedömning i detta
avseende. Socialutskottet vill vidare framhålla följande. Förvissa bristyrken

SoU 1981/82:1

25

kan arbetsmarknadsutbildning beviljas utan att den enskilde är arbetslös på
grund av behovet av arbetskraft inom speciella yrkesområden. Inom
vårdområdet anordnas kurser för barnskötare såväl med som utan praktisk
erfarenhet. Vidare anordnas en verksamhet med beredskapsarbete i
kombination med arbetsmarknadsutbildning (BAMU) sedan hösten 1972.
Verksamheten bedrivs av arbetsmarknadsverket i arbetslöshetsbekämpande
syfte och efter bemyndigande av statsmakterna. Verksamheten avser bl. a.
att bereda möjlighet till utbildning för redan anställd personal inom primäroch
landstingskommunerna.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 10 a och 10 b i
motion 1980/81:2218. Som en följd av att yrkande 10 a avstyrks och med
hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört avstyrks även yrkande 10 c i
motionen, vilket avser frågan om behörighetsbestämmelser.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen yrkande 11 i motion
1980/81:2218. Motionärerna vill ha ett uttalande av innehåll att uppdelningen
i barnskötar- och förskollärartjänster på sikt bör avskaffas och ersättas av en
tjänsteform benämnd förskollärare.

Utskottet anser det inte motiverat att göra något uttalande om vilka
tjänster kommunerna bör inrätta inom barnomsorgen och avstyrker därför
motionsyrkandet.

Statsbidrag

Det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen är utformat på
följande sätt.

För daghem utgår statsbidrag med ett årligt belopp för varje plats. För år
1981 är beloppet före slutlig uppräkning 19 750 kr. (SFS 1981:251). Bidrag
utgår för plats i avdelning som är öppen under minst sju timmar om dagen.
Statsbidrag utgår för alla platserna i en avdelning, om minst 2/3 av platserna i
avdelningen eller i kommunen som helhet utnyttjas minst fem timmar per
barn och dag (den s. k. tvåtredjedelsregeln).

För plats i fritidshem är statsbidraget hälften av bidraget till en
daghemsplats. Bidragskrav är att avdelningen är öppen under minst fem
timmar per dag.

Antalet platser i daghem och fritidshem som är statsbidragsberättigande
bestäms av socialstyrelsen i förhållande dels till en ytnorm. dels till en s. k.
pedagogisk norm (se prop. s. 13).

Statsbidrag utgår till kommunen. Detta gäller även för sådant daghem eller
fritidshem som drivs av annan än kommunen, t. ex. en religiös eller annan
ideell organisation, om institutionen ingår i kommunens barnomsorgsplan.
Kommunen förmedlar vanligen statsbidraget till huvudmannen. I vissa fall
lämnar kommunen härutöver ytterligare driftbidrag.

SoU 1981/82:1

26

För familjedaghem utgår statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnader.
Därutöver utgår i vissa fall ett grundbelopp - f. n. 3 550 kr. - för
barn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghem samt ett hälften så
stort grundbelopp för förskolebarn som vistas i sådant hem mindre än sju
timmar per dag och för skolbarn.

Bidragen till barnomsorgen räknas årligen upp med hänsyn till den
genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

I propositionen (s. 32 och 33) redovisas de svårigheter som kunnat
konstateras vid tillämpningen av det nuvarande statsbidragssystemet. Det
konstateras bl. a. att nuvarande system med samma bidrag för yngre och
äldre barn i daghem gör det förmånligare för kommunerna att i daghem i
första hand bereda plats för de äldre förskolebarnen. Vidare innebär
systemet med halvt bidrag för skolbarn i dag- och fritidshem att åldersintegrerade
grupper i daghem motverkas. Andra svårigheter som redovisats är
oklarheter i platsbegreppet, den s. k. tvåtredjedelsregelns tillämpning,
kravet på öppethållandetider, bidragen till privat verksamhet m. m. Även
redovisningen av verksamheterna i samband med statsbidragsansökan har
berörts.

I den promemoria som ligger till grund för beredningen av regeringsförslaget
redovisades två olika alternativ till ett nytt statsbidragssystem, dels ett
avseende bidrag per barn, dels ett avseende bidrag med viss procent av
kommunernas bruttokostnader.

Remissinstanserna har nästan genomgående förordat en övergång till ett
procentuellt statsbidragssystem.

I proposi,;onen föreslås ett nytt statsbidragssystem som bygger på den
sålunda förordade principen. Förslaget läggs fram för att tillgodose krav på
att statsbidragssystemet bör vara enkelt, överskådligt och lättadministrerat,
att kommunerna utifrån vissa grundläggande förhållanden själva bör få
avgöra i vilka former barnomsorgen skall anordnas och att det antal uppgifter
som skall lämnas i anslutning till ansökan om statsbidrag bör minimeras.
Vidare är syftet bl. a. att underlätta kommunernas administration och att
underlätta tillkomsten av nya platser inom barnomsorgen. Önskvärdheten av
att dessa krav tillgodoses utvecklas ytterligare. Särskilt framhålls vikten av
att ett nytt statsbidragssystem bör byggas upp utifrån principen att
kommunerna skall lämnas så stor frihet som möjligt att utnyttja sina
resurser.

Utskottet sammanfattar regeringens förslag till statsbidragssystem för
barnomsorgen i följande sju punkter.

1. Procentregel. Statsbidrag utgår till kommun med 40 % av kommunens
bruttokostnader för barnomsorgen. Kostnaderna beräknas på ett bidragsunderlag,
som fastställs enligt p. 2.

2. Beräkning av bidragsunderlag. Följande kostnader för daghem,
fritidshem, kommunala familjedaghem, deltidsförskolor och öppna försko -

Soll 1981/82:1

27

lor är bidragsgrundande, nämligen dels kostnader för personal, inklusive
vikarier, fortbildning samt enligt en schablonmässig beräkning för den
pedagogiska ledningen, dels kostnader för lokaler, inventarier, kost,
lekmaterial, utflykter och liknande.

Socialstyrelsen utformar närmare bestämmelserom beräkning av bidragsunderlaget.

3. Spärregel beträffande befintlig verksamhet. Statsbidraget för befintlig
verksamhet i daghem och fritidshem i viss kommun får öka i förhållande till
föregående år högst motsvarande den genomsnittliga årliga löneutvecklingen
för anställda i offentlig tjänst. Kostnaderna för under budgetåret nedlagd
verksamhet skall dras ifrån bidragsunderlaget före uppräkningen.

4. Kompletterande regel beträffande ny verksamhet. Om kostnaderna för
nytillkommande verksamhet väsentligt avviker från kommunens kostnader
för barnomsorgen i övrigt per enhet får socialstyrelsen frångå kommunens
redovisning, såvida avvikelsen inte beror på särskilda omständigheter.

5. Plankrav. Verksamheten skall vara angiven i kommunens barnomsorgsplan.

6. Bidragsutbetalande myndighet. Socialstyrelsen skall betala ut statsbidraget.

7. Utbetalningsperioder. Statsbidrag skall betalas ut varje år genom fyra
förskottsbetalningar och en slutbetalning. Det sammanlagda förskottsbeloppet
skall vara 75 % av det totala bidraget för nästföregående år.

Regeringen föreslår att det nya statsbidraget skall gälla fr. o. m. den 1
januari 1982.

I partimotioner från socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna
samt i en motion från enskilda motionärer tillhörande moderata
samlingspartiet yrkas avslag på de nya statsbidragsreglerna. Motionärerna
vill med skilda motiveringar att ett nytt förslag till ändrat statsbidragssystem
skall föreläggas riksdagen.

I den socialdemokratiska partimotionen. 1980/81:2216. förordas ett nytt
förslag - efter överläggningar med Svenska kommunförbundet - enligt
följande riktlinjer (yrkande 1). Liksom enligt propositionen skall systemet
vara utformat som ett procentbidrag som utgår för daghem, fritidshem,
familjedaghem och öppna förskolor. Däremot skall bidrag inte utgå för
deltidsförskolan. Bidragsunderlaget skall beräknas på samma bidragsunderlag
som enligt propositionen. Bidraget bör motsvara personalkostnaderna.
Dock bör bidragsprocenten t. v. bestämmas så att bidrag utgår med belopp
motsvarande dem som skulle utgå om nuvarande bidragsregler behölls:
enligt motionärerna innebär propositionsförslaget att kommunerna förlorar
200 å 250 milj. kr. Ett belopp om 100 milj. kr. bör utgå till särskilda insatser
inom förskolan.

Vänsterpartiet kommunisterna vill att statsbidragssystemet skall vara
utformat för att stimulera till en kraftig utbyggnad av barnomsorgen och att

SoU 1981/82:1

28

det skall garanteras en hög och jämn kvalitet i landets samtliga kommuner
(motion 1980/81:2218 yrkandena 1 delvis, 12 och 13). Reglerna bör innebära
att staten svarar för samtliga personalkostnader inom barnomsorgen.

I den tredje motionen, 1980/81:2214 av Nils Carlshamre m. fl. (m),
förordas ett bidragssystem med prestationsrelaterade bidrag. De skall utgå
med visst belopp för barn i barnomsorgen och således inte som enligt
nuvarande system per plats.

Utskottet anser att det material som finns då det gäller faktorer som är av
betydelse för att bedöma statsbidragsfrågan är tillräckligt för att man nu skall
kunna ta ställning i frågan och ansluter sig till det redovisade förslaget till nytt
statsbidragssystem. Förslaget är enkelt och lättöverskådligt, och det har den
fördelen att samma regler kommer att gälla för kommunala familjedaghem
som för förskolor och fritidshem. Utskottet har i olika sammanhang
framhållit värdet av den öppna förskolan, bl. a. förfamiljedaghemsverksamheten,
och det nya systemet är ägnat att stimulera utbyggnaden av denna.
Förslaget bör kunna leda till administrativa förenklingar både för stat och
kommun. Som utskottet ser det är det stora värdet med förslaget att det ger
kommunerna betydande möjligheter att effektivisera sin barnomsorgsverksamhet
utan att hindras av ett regelsystem, som binder verksamheten i vissa
organisatoriska former utan egenvärde. Det sagda ligger i linje med det
synsätt som kommit till uttryck då riksdagen tidigare i år diskuterat den
kommunala ekonomin (se bl. a. ovan s. 9). Utskottet konstaterar att
regeringen i propositionen (s. 36) anger att statsbidragets nivå bör
bestämmas utifrån den kostnadsfördelning som i dag föreligger mellan stat
och kommun och att det skall göras en utvärdering av det nya bidragssystemet.
Utskottet berör frågan om utvärderingen närmare i det följande och
återkommer till den i motion 1980/81:2214 upptagna frågan om prestationsrelaterat
stöd.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena(1980/81:2214,
1980/81:2216 yrkande 1 och 1980/81:2218 yrkandena
1 delvis, 12 och 13) och tillstyrker att riksdagen godkänner de i propositionen
angivna huvudprinciperna för ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker även yrkande 4 i motion
1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk). I motionen, som väcktes under
den allmänna motionstiden, förordas att vid förhandlingar mellan regeringen
och Kommunförbundet rörande barnomsorgsutbyggnaden frågan om barnomsorgens
finansiering skall lösas på visst sätt.

Då det gäller enskildheterna i regeringens förslag finns med anledning av
motioner skäl anföra ytterligare följande.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vill i motion
1980/81:2217 att det fr. o. m. 1982 skall införas ett skattefritt vårdnadsbidrag

SoU 1981/82:1

29

på 400 kr. i månaden per barn mellan ett och tre års ålder. Bidraget skulle
finansieras genom en sänkning av bidragsprocenten i det nu aktuella
regeringsförslaget från 40 till 33.

Enligt vad utskottet inhämtat behandlar familjeekonomiska kommittén
f. n. olika frågor som avser införande av vårdnadsbidrag. Utskottet utgår
från att kommitténs överväganden redovisas snarast möjligt. Under hänvisning
härtill avstyrks motionen.

I enlighet med vad som föreslås i propositionen och som ovan berörts bör
bidragsprocenten i det nya statsbidragssystemet fastställas till 40.

Karin Israelsson (c) föreslår i den under den allmänna motionstiden väckta
motionen 1980/81:933 att statsbidrag för den öppna förskolan skall införas.

Motionen tillgodoses genom godkännande av reglerna om beräkning av
bidragsunderlaget. Motionen påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot punkt 2 om beräkning
av bidragsunderlaget. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att, då
socialstyrelsen utfärdar bestämmelser om beräkning av bidragsunderlaget,
myndigheten bl. a. anger hur kapitaltjänstkostnaden skall redovisas.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till större neutralitet i fråga
om bidrag till olika former av förskole- eller fritidshemsverksamhet eller för
olika barngrupper. Även dessa yrkanden - i motionerna 1979/80:843 av
Britta Hammarbacken m. fl. (c), 1980/81:1908 (yrkande 4) av Rune
Gustavsson m. fl. (c) och 1980/81:1644 av Lennart Nilsson m. fl. (s) -tillgodoses vid ett genomförande av regeringsförslaget. Inte heller dessa
yrkanden påkallar därför någon riksdagens åtgärd.

Kommunerna bör enligt motion 1980/81:2218 (yrkande 9) ges rätt att anlita
den stödpersonal för barn med särsilda behov som befinns erforderlig och att
i efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning
från staten för denna personal.

Yrkandet har viss likhet med kravet i det ovan behandlade yrkandet i
motion 1980/81:2216 om bl. a. 100 milj. kr. till särskilda insatser för
förskolan.

Utskottet vill framhålla att enligt barnomsorgslagen - liksom enligt
sociältjänstlagen - kommunerna har särskilda skyldigheter gentemot barn
med behov av särskilt stöd. Om kostnaderna ökar som en följd av
kommunens insatser för sådana barn kommer också statsbidraget att öka.
Differentierade statsbidrag skulle innebära att en av de stora fördelarna med
det nya statsbidragssystemet försvann, nämligen den administrativa förenklingen
för stat och kommun. Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Utskottet
vill dock hänvisa till vad utskottet i det följande anför om utvärderingen av
det nya bidragssystemet.

Ingrid Sundberg m. fl. (m) vill i motion 1979/80:1220 att vid beräkning av

SoU 1981/82:1

30

underlag för erhållande av bidrag till drift av förskola och fritidshem det inte
skall räknas in plats som upptas av barn med långvarigt hemmavarande
förälder, om inte särskilt behov av kommunal barnomsorg föreligger.

Det i motionen framlagda förslaget kan uppenbarligen inte förenas med
det nya statsbidragssystemet. Ett bifall till motionsyrkandet skulle innebära
en betydande administrativ komplikation vid beräkningen av bidragsunderlaget
i det nya statsbidragssystemet. Med hänsyn härtill finns det inte skäl att
gå in i någon närmare diskussion av förslaget. Motionen avstyrks.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att driftbidrag till
barnomsorgen liksom hitintills skall utgå endast till kommun. I p. 5 ovan har
angivits att en bidragsförutsättning är att verksamheten finns angiven i
kommunens barnomsorgsplan. Häri ligger att kommunen liksom nu skall
kunna besluta om bidrag till enskild huvudman. I propositionen berörs
härutöver inte frågan om bidrag till institutioner som har sådan huvudman.
Utskottet finner anledning ta upp denna fråga till närmare prövning.

Utskottet anser att då det gäller enskilda institutioner det inte finns skäl att
nu ändra de huvudregler enligt vilka bidrag i princip utgår för heldagsomsorg
i enskilda daghem och fritidshem. En av fördelarna med att i huvudsak
bibehålla det nuvarande systemet är att man slipper genomföra en
detaljgranskning av de enskilda institutionernas ekonomi. Med hänsyn till
det ändrade statsbidragssystemet i övrigt bör dock följande ändringar av vad
som nu gäller vidtas. Kommunen bör med utgångspunkt i nu gällande
bestämmelser och de kompletterande regler som socialstyrelsen utfärdar
pröva hur många platser en enskild institution kan godkännas för. Vidare bör
socialstyrelsen på grundval av stickprovsundersökningar beräkna genomsnittskostnaden
under 1982 per plats för kommunala daghem och fritidshem
med huvudsakligen heltidsbarn. Bidrag bör utgå till kommunen med 40 % av
detta belopp för varje godkänd plats. En uppräkning av beloppet bör årligen
ske motsvarande den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i
offentlig tjänst. Socialstyrelsen bör om särskilda skäl föreligger få beräkna
bidrag för ett annat platsantal än det som fastställts av kommunen. Ett sådant
fall kan exempelvis vara att en kommun vid det nya statsbidragssystemets
ikraftträdande godkänner enskilda institutioner för ett antal platser som
avviker från vad som gäller enligt nuvarande system.

Utskottet förordar således att riktlinjerna för det nya statsbidragssystemet
kompletteras med de regler som utskottet sålunda angivit i fråga om enskilda
daghem och fritidshem. I enlighet härmed föreslår utskottet en ny punkt 8 i
bidragssystemet av följande lydelse.

8. Regler för enskilda institutioner. I stället för vad som sägs i punkt 1-7
skall i fråga om institutioner med annan huvudman än kommun gälla
följande. Statsbidrag utgår för daghem som är öppet minst sju timmar per
dag och utnyttjas minst fem timmar per barn och dag och för fritidshem som
är öppet minst fem timmar per dag. Bidrag utgår till kommunen med 40 % av

SoU 1981/82:1

31

en av socialstyrelsen beräknad genomsnittskostnad per plats. Beloppet skall
årligen räknas upp motsvarande den genomsnittliga årliga löneutvecklingen
för anställda i offentlig tjänst. Antalet platser bestäms av kommunen.
Socialstyrelsen får om särskilda skäl föreligger beräkna bidrag för ett annat
platsantal än det som bestämts av kommunen. Verksamheten skall vara
angiven i kommunens barnomsorgsplan. Socialstyrelsen betalar ut bidraget.
Betalning sker varje år genom fyra förskottsutbetalningar och en slutbetalning.
Det sammanlagda förskottsbeloppet skall vara 75 % av det totala
bidraget för nästföregående år.

I motion 1980/81:2215 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m)
yrkas att det nya statsbidragssystemet skall träda i kraft först den 1 januari
1983 eller således ett år senare än vad regeringen föreslagit. Det anförs i
motionen att de nya reglerna kommer att medföra betydande bidragsminskningar
för vissa kommuner vid en jämförelse med vad som skulle blivit fallet
om bidragsreglerna behållits oförändrade och att propositionen förelagts
riksdagen så sent att riksdagsbeslut och formellt fastställande av kommunernas
budget i stort sett sammanfaller i tiden. Ett ikraftträdande av de nya
reglerna i enlighet med regeringens förslag skulle därför inte ge kommunerna
tillräckligt rådrum att anpassa sig efter de nya reglerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Om ikraftträdandet av de nya
statsbidragsreglerna skjuts upp ett år får kommunerna möjlighet att anpassa
sin verksamhet efter de nya reglerna, som ger möjlighet till ett effektivare
utnyttjande av kommunernas resurser, och att beakta konsekvenserna av de
nya reglerna i den budgetberedning som avser år 1983. Utskottet tillstyrker
således motion 1980/81:2215 och föreslår att med ändring av regeringens
förslag det nya statsbidragssystemet skall träda i kraft den 1 januari 1983.

Den s. k. tvåtredjedelsregeln har visat sig leda till resultatet att vissa
kommuner har fått sitt statsbidrag väsentligt reducerat trots att det antal barn
i barnomsorgen för vilka bidrag fått beräknas endast obetydligt understigit
det antal som krävts för att fullt bidrag skulle utgå med stöd av regeln. Med
stöd av sin initiativrätt föreslår utskottet därför att om särskilda skäl
föreligger vid beräkningen av statsbidrag till barnomsorgen för år 1982
regeringen efter ansökan skall kunna ge dispens från tvåtredjedelsregeln.

I propositionen (s. 36) uttalas att, sedan effekterna och erfarenheterna av
det nya bidragssystemet kan överblickas, bidragsnivån kan behöva omprövas
med hänsyn till såväl utvecklingen av kostnaderna för verksamheten som den
statsfinansiella situationen samt allmänna kommunalekonomiska överväganden.

Utskottet vill framhålla att man därvid särskilt bör bedöma vilken effekt
spärregeln (punkt 3 ovan) haft och om det finns behov av denna. Även i
övrigt bör konsekvenserna av de nya reglerna övervägas, bl. a. såvitt avser
effekterna för kommuner som redan nu har en väl utbyggd omsorg på heltid.
I sammanhanget bör belysas möjligheterna och effekterna av att i vart fall

SoU 1981/82:1

32

viss del av statsbidraget görs prestationsrelaterat. Motion 1980/81:2214 som
redovisats tidigare (s. 28) blir därigenom i viss mån tillgodosedd.

Med hänsyn till det anförda påkallar motion 1980/81:2213 av Bonnie
Bernström (fp) inte någon riksdagens åtgärd. I motionen tas upp frågan om
en utvärdering av konsekvenserna för heldagsomsorgen av det nya statsbidragssystemet.

Sammanfattningsvis föreslår således utskottet att riksdagen dels godkänner
vad som förordats i propositionen om förenklad statsbidragsgivning till
barnomsorgen och som ovan redovisats i sju punkter, dels kompletterar det
föreslagna systemet med en åttonde punkt om enskilda daghem och
fritidshem, dels beslutar att det nya bidragssystemet skall träda i kraft den 1
januari 1983 i stället för den 1 januari 1982, dels ock beslutar att för år 1982
dispens skall kunna ges från den s. k. tvåtredjedelsregeln om särskilda skäl
föreligger.

Finansiering av barnstugor

I propositionen föreslås att man skall slopa den nuvarande möjligheten att
- efter medgivande av länsbostadsnämnden - i vissa fall få behålla
räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga.

Socialutskottet ansluter sig till den bedömning som gjorts av civilutskottet i
yttrande CU 1981/82: ly, som fogas vid betänkandet som bilaga. Detta
innebär att socialutskottet tillstyrker propositionen i här aktuell del och
avstyrker avslagsyrkanden som framställts, nämligen yrkande 2 i motion
1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) och yrkande 1 delvis i motion
1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem

I början av året tillkallades en kommitté (U 1981:01) om samverkan
mellan förskola och skola (dir. 1980:84). I direktiven till kommittén, som
antagit namnet Förskola - skola-kommittén, redovisas olika frågeställningar
rörande förhållandet mellan förskola och skola som skall belysas av
kommittén. Det framhålls bl. a. följande:

Behovet av en ökad samverkan mellan samhällets olika verksamheter för
barn har blivit starkare genom de senare årens snabba utbyggnad av
förskolan och omfattande reformering av grundskolan. Ett samarbete
omkring barnets totala situation har genom denna utveckling blivit allt
nödvändigare.

En försvårande omständighet för en samverkan kan enligt min mening
vara de skillnader mellan förskolan och skolan som finns när det gäller
arbetssätt och metoder. En ökad samverkan mellan barnomsorgen och
skolan bör bygga på ett likartat synsätt i fråga om barns utveckling och behov.
Samverkan bör innehålla ett närmande av arbetssätt och pedagogisk metod
till varandra.

SoU 1981/82:1

33

Mot bakgrund av bl. a. det allmänna önskemålet att de kommittéer som
tillsätts ej ges onödigt omfattande utredningsuppdrag skall kommittén
begränsa sitt arbete till att kartlägga och utvärdera erfarenheterna av den
försöksverksamhet med samverkan mellan förskola och skola som har
bedrivits eller som fortfarande bedrivs i olika delar av landet. Kommittén
skall komma in till regeringen med sin bedömning av till vilka områden ett
eventuellt fortsatt utredningsarbete för att åstadkomma en närmare samverkan
mellan förskola och skola bör koncentreras. Kommittén skall arbeta
skyndsamt.

Efter begäran av riksdagen har kommittén fått tilläggsdirektiv (dir.
1981:39) enligt vilka kommittén skall förutsättningslöst överväga de för- och
nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder.

Med hänsyn till det utredningsarbete som sålunda ankommer på Förskola-skola-kommittén
påkallar följande motioner, nämligen motion 1979/
80:280 av Stig Alftin m. fl. (s) och motion 1979/80:1194 av Görel Bohlin m. fl.
(m), inte någon riksdagens åtgärd. I motionerna tas upp frågan om
konsekvenserna av det nuvarande delade huvudmannaskapet mellan förskola
och skola.

I en annan motion, motion 1980/81:714 av Elisabeth Fleetwood (m) och
Ann-Cathrine Haglund (m), yrkas att regeringen skall begära en översyn av
huvudmannaskapet för fritidshemmen. Motionärerna menar att ett överförande
av huvudmannaskapet för fritidshemmen till skolan eller ett delat
huvudmannaskap skulle kunna medföra ett smidigare genomförande av den
samlade skoldagen.

Utskottet kan så till vida ansluta sig till motionärernas uppfattning att det
kan vara motiverat att man överväger vilka konsekvenser den samlade
skoldagen får för fritidshemsverksamheten. Utskottet anser därför att
regeringen i lämpligt sammanhang bör överväga formerna för denna
verksamhet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
1980/81:714 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor

Ove Karlsson m. fl. (s) vill i motion 1979/80:848 att barnomsorgslagen
skall ändras så att kommunerna åläggs att ge förtur till den som blivit
ofrivilligt arbetslös, så att inget hinder föreligger i detta hänseende att anta
erbjudet arbete.

Med anledning av motionen finns skäl anföra följande.

Planeringsgruppen för barnomsorg behandlade relativt utförligt frågan om
barnomsorg för barn med arbetslösa föräldrar. I betänkandet (SOU 1979:57)
Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag behandlade planeringsgruppen
följande frågeställningar beträffande arbetslösa, nämligen dels
hur barnomsorgsplaneringen skall ta hänsyn till deras behov, dels hur barnen

SoU 1981/82:1

34

skall kunna erbjudas plats inom barnomsorgen. I sistnämnda hänseende
anförde planeringsgruppen följande (s. 107).

Planeringsgruppen har inte i uppdrag att utreda i vilken utsträckning olika
barngrupper behöver behålla en barnomsorgsplats i samband med att
föräldern inte längre förvärvsarbetar. Vi vill emellertid framhålla att det för
barnens del är angeläget att inte plötsliga avbrott görs i barnomsorgen.
Barnomsorgen har utvecklats för att barnen skall erhålla en god omvårdnad
under det att föräldrarna förvärvsarbetar m. m. I det bör också ligga att det
finns en vistelsetrygghet i omvårdnaden så att avbrott i omsorgen undviks så
långt möjligt. Vi vill också peka på de svåra avvägningar som kan uppstå om
vissa barn, enligt ALF-utredningen (1974 års utredning om en allmän
arbetslöshetsförsäkring), skall ha rätt till barnomsorg före andra barn. Det
kan vara mera humant och vålla mindre problem vid förtursplaceringar om
de arbetslösas barn stannar kvar på sin barnomsorgsplats. Den kontinuerliga
utbyggnaden av barnomsorgen till full behovstäckning bör innebära utrymme
för detta.

Enligt utskottets mening framstår det som angeläget att den som förlorar
en barnomsorgsplats till följd av att han eller hon blir arbetslös skall kunna få
tillbaka platsen om han eller hon erbjuds ett arbete. Detta står inte i
motsättning till vad planeringsgruppen anfört och utskottet kan ansluta sig
till gruppens uppfattning att det i och för sig kan vålla mer problem att låta
barn till arbetslösa som erbjuds arbete få förtur till barnomsorgsplats än att
låta barnet eller barnen behålla den plats de har då arbetslösheten inträffar.
Utskottet vill tillägga att den av motionärerna upptagna frågan ytterst är en
fråga om fördelning av tillgängliga platser inom barnomsorgen. Utskottet är
inte berett att i vidare mån än vad som följer av bestämmelserna i
barnomsorgslagen-eller fr. o. m. den 1 januari 1982 - i socialtjänstlagen om
barn med särskilda behov reglera kommunernas rätt att besluta om
fördelningen av tillgängliga platser. Det kan emellertid finnas skäl för
socialstyrelsen att exempelvis i samband med information till kommunerna
om den i detta betänkande behandlade reformen erinra om vad utskottet
ovan anfört. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion
1979/80:848 får anses besvarad.

Slutligen behandlar utskottet motion 1979/80:496 av Ulla Tillander (c) och
Maj Pehrsson (c). Motionärerna vill att kommunerna skall få information om
sina möjligheter att i den kommunala förskoleplanen inräkna och ge
ekonomiskt stöd till alternativa förskolor. Motionärerna uttalar bl. a. att
t. ex. Montessori-, Waldorf- eller ekumeniskt-kristna förskolor kan bedriva
verksamhet med lika mycket kommunalt stöd som den allmänna förskolan.
Riksdagsbeslutet förutsätter naturligtvis att dessa förskolor uppfyller de
allmänna krav som gäller för den vanliga förskolan.

Bakgrunden till motionsyrkandet är följande. I sitt av riksdagen godkända
förskolebetänkande år 1973 (SoU 1973:30) uttalade utskottet bl. a. att
kommunerna fick stor frihet att inom ramen för de allmänna riktlinjer för
förskoleverksamheten som togs upp i propositionen i ämnet (1973:136)

SoU 1981/82:1

35

utforma verksamheten inom förskolan. Något hinder att i viss utsträckning
låta verksamheten variera mellan olika förskolor inom samma kommun
skulle inte finnas (se även SoU 1975/76:28 s. 32). Då det nuvarande
statsbidragssystemet tillkom beslöts att driftbidrag skulle utgå endast till
kommun men att daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun
skulle få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i
kommunens barnomsorgsplan. Det skulle sedan ankomma på kommunen att
besluta om bidrag till den som driver verksamheten. Som framgår av
avsnittet om statsbidrag ovan föreslår utskottet viss förändring av reglerna
för bidrag till förskolor som drivs av annan huvudman än kommun.

Då socialstyrelsen går ut med information till kommunerna om innehållet i
de nya statsbidragsreglerna för barnomsorgen bör naturligtvis informationen
innefatta även uppgifter om innehållet i de nya reglerna för enskilda
förskolor. Enligt utskottets mening kan det vara lämpligt att man i detta
sammanhang informerar även om de riksdagsuttalanden som föreligger då
det gäller möjligheterna att variera innehållet i förskoleverksamheten även i
de fall då kommunen är huvudman. Utskottet anser med hänsyn till det
anförda att motion 1979/80:496 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utöver vad ovan anförts föranleder propositionen inte något uttalande
eller någon erinran från utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utbyggnad av barnomsorgen

1. beträffande målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 1 och motion
1980/81:2218 yrkande 2,

2. beträffande plan för utbyggnad av barnomsorgen, m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:282 yrkande 1,
motion 1980/81:531, motion 1980/81:1251 yrkande 3, motion
1980/81:1908 yrkande 3 och motion 1980/81:1893 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
plan för utbyggnaden av barnomsorgen fram till full behovstäckning,
m. m.,

3. beträffande etappmål för utbyggnaden av barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 2 och motion
1980/81:2218 yrkande 14 i motsvarande del,

4. beträffande klarläggande av de ekonomiska förutsättningarna
för fortsatt utbyggnad av barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 14 i motsvarande
del,

SoU 1981/82:1

36

5. beträffande förhandlingar om en sänkning av föräldraavgifterna att

riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 14 i motsvarande
del,

Kvalitetsfrågor m. m.

6. beträffande frågan om avslag på proposition 1980/81:205 såvitt
avser vissa uttalanden om familjedaghem, öppna förskolor och
deltidsförskolor (punkt 2 delvis i propositionens hemställan)
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsvarande
del,

7. beträffande inriktningen av barnomsorgsutbyggnaden
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 4,

8. beträffande frågor om preciserade mål och riktlinjer samt
läroplan för barnomsorgsverksamheten

att riksdagen - med anledning av motion 1980/81:1251 yrkande
5, motion 1980/81:2218 yrkande 3 och motion 1980/81:2216
yrkande 3 utom såvitt avser avslagsfrågan - som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning för
riksdagen rörande målsättning och riktlinjer m. m. för barnomsorgsverksamheten
,

9. beträffande den etiska målsättningen för förskolan m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:1639,

10. beträffande pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern att

riksdagen avslår motion 1980/81:926,

11. beträffande frågan om avslag på proposition 1980/81:205 såvitt
avser kvalitetsfrågor (punkt 2 i propositionens hemställan i den
män den inte behandlats i mom. 6)

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2216 yrkande 3 i
motsvarande del och motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om slutgiltigt ställningstagande till frågor om normer och
rekommendationer inom barnomsorgen,

12. beträffande bindande ytnormer för daghem och fritidshem
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 5 a,

13. beträffande institutionsstorlek m. m. inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 6,

14. beträffande underlättande av tillkomsten av lägenhetsdaghem
m. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:1195,

15. beträffande verksamheten i åldersblandade barngrupper
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 7,

SoU 1981/82:1

37

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

Statsbidrag

23.

24.

25.

26.
27.

28

beträffande bindande normer för gruppstorlek i daghem och
fritidshem

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 5 b,
beträffande bindande normer för personaltätheten i daghem och
fritidshem

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 5 c,
beträffande anställande av fasta vikarier inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 8,
beträffande fastställande av behörighetsbestämmelser för tjänst
inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1979/80:1192 och motion 1980/
81:1544,

beträffande vissa utbildningsfrågor m. m. rörande barnomsorgen att

riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 10,

beträffande tjänsteformer inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 11,

beträffande kvalitetsfrågor m. m. inom barnomsorgen

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts (punkt 2 i

propositionens hemställan) i den mån frågorna inte behandlats i

tidigare morn.,

beträffande frågor om avslag på proposition 1980181:205, såvitt
avser nytt statsbidragssystem för barnomsorgen (punkt 1 i
propositionens hemställan) och begäran om nytt förslag till
bidragssystem

att riksdagen avslår motion 1980/81:2214, motion 1980/81:2216
yrkande 1 och motion 1980/81:2218 yrkandena 1 i motsvarande
del, 12 och 13,

beträffande vissa förhandlingar om finansieringen av barnomsorgsutbyggnaden att

riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 4,

beträffande införande av vårdnadsbidrag

att riksdagen avslår motion 1980/81:2217,

beträffande statsbidrag till den öppna förskolan

att riksdagen avslår motion 1980/81:933,

beträffande större neutralitet i fråga om bidrag till olika former

av barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1979/80:843, motion 1980/81:1908
yrkande 4 och motion 1980/81:1644,

beträffande bidrag till stödpersonal för barn med särskilda
behov

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 9,

SoU 1981/82:1

38

29. beträffande bidrag för plats inom förskola och fritidshem som
upptas av barn till långvarigt hemmavarande föräldrar

att riksdagen avslår motion 1979/80:1220,

30. beträffande tidpunkten för ikraftträdande av nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2215 och med avslag
på regeringens förslag beslutar att nytt bidragssystem skall
träda i kraft den 1 januari 1983,

31. beträffande frågan om en förenklad statsbidragsgivning till
barnomsorgen

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
(punkt 1 i propositionens hemställan) i den mån frågan inte
behandlats i tidigare morn.,

32. beträffande regler för statsbidrag till enskilda institutioner inom
barnomsorgen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

33. beträffande den s. k. tvätredjedelsregeln i det nuvarande statsbidragssystemet
för barnomsorgen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

34. beträffande utvärdering av konsekvenserna för heldagsomsorgen
av det nya statsbidragssystemet

att riksdagen avslår motion 1980/81:2213,

Finansiering av barnstugor

35. beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till
barnstugor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:2216 yrkande 2 och motion 1980/81:2218
yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad i propositionen
förordats beträffande räntebidrag i angivna fall (punkt 3 i
propositionens hemställan),

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem

36. beträffande konsekvenserna av det delade huvudmannaskapet
mellan förskola och skola

att riksdagen avslår motion 1979/80:280 och motion 1979/
80:1194,

37. beträffande huvudmannaskapet för fritidshemmen

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:714 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
formerna för fritidshemsverksamheten.

SoU 1981/82:1

39

Övriga frågor

38. beträffande förtursplats inom barnomsorgen vid ofrivillig
arbetslöshet för vårdnadshavaren

att riksdagen avslår motion 1979/80:848,

39. beträffande information om ekonomiskt stöd till alternativa
förskolor

att riksdagen avslår motion 1979/80:496.

Stockholm den 11 november 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Ivar
Nordberg (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m), Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Ann-Cathrine Haglund (m),
Maria Lagergren (s) och Anita Persson (s).

Reservationer

Tre reservationer har avgivits av de socialdemokratiska ledamöter som
deltagit i ärendets avgörande, nämligen Göran Karlsson, Evert Svensson,
John Johnsson, Ivar Nordberg, Stig Alftin, Maria Lagergren och Anita
Persson.

1. Beträffande nytt statsbidragssystem för barnomsorgen (mom. 23 i
hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”för barnomsorgen” bort ersättas med text
av följande lydelse.

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag till nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen. Skälen härför har utförligt redovisats i den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:2216. Skälen kan sammanfattas på följande
sätt.

När det nuvarande statsbidraget tor daghem och fritidshem infördes var
syftet att statens andel i princip skulle motsvara personalkostnaden. Vid
bidragssystemets införande år 1977 motsvarade bidraget ca 55 % av
kommunens kostnader för daghem. Andelen har successivt sjunkit och
uppgick 1980 i genomsnitt till 49,5 % enligt Svenska kommunförbundets
beräkningar.

I det nu föreslagna bidragssystemet är bidragsprocenten 40 %. Systemet

SoU 1981/82:1

40

innebär bl. a. att även deltidsförskolor och öppna förskolor blir bidragsberättigade.
Det sagda får den konsekvensen att det kommer att ske en
betydande omfördelning mellan kommunerna av nu utgående bidrag. Vidare
innebär reglerna att - enligt Svenska kommunförbundets beräkningar -staten skär ner sitt totala bidrag till barnomsorgen med åtminstone 200 milj.
kr. räknat på 1980 års siffror. Som anges i motion 1980/81:2216 är det ett
belopp på uppskattningsvis 700 milj. kr. som kommer att omfördelas eller
skäras bort från nuvarande statsbidragsberättigade verksamheter. Den
tillsynsform som drabbas mest är daghem eller således den verksamhet där
den beslutade utbyggnaden kraftigt sackar efter och där de största köerna
finns. Även familjedaghemsverksamheten drabbas.

Det av regeringen framlagda förslaget innebär således att kommuner som
lojalt följt riksdagens beslut år 1976 om att daghems- och fritidshemsverksamheten
skall byggas ut i första hand straffas härför medan kommuner som
nöjt sig med att ha den allmänna förskolan och en begränsad daghems- och
fritidshemsverksamhet tjänar på regeringens förslag. Genom utredningsmaterial
som utskottet haft tillgängligt vid ärendets behandling och genom
vad som framgår av skrivelser som kommit in från olika kommuner har de
beräknade konsekvenserna för ett antal enskilda kommuner fått en bred
belysning. För vissa kommuner skulle det föreslagna bidragssystemet leda till
ett bortfall av betydande belopp i statsbidrag, något som i sin tur
uppenbarligen skulle kräva icke obetydliga skattehöjningar. Utskottet kan
inte acceptera sådana konsekvenser i all synnerhet som kommunernas
ekonomi är utsatt för mycket hårda påfrestningar f. n.

Utskottet kan således inte biträda regeringsförslaget. Detta har dock en
förtjänst, nämligen så till vida att det skulle innebära fördelar om man gick
över till ett procentbidrag. Ett sådant system har tillstyrkts av Svenska
kommunförbundet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringsförslaget och hemställer
att regeringen efter överläggningar med Svenska kommunförbundet återkommer
till riksdagen med ett nytt förslag efter följande riktlinjer.

Statens bidrag till daghem, fritidshem, familjedaghem och öppna förskolor
bör utgå som ett procentbidrag. Bidragsunderlaget bör kunna utformas
enligt de grunder som återfinns i propositionen. Statens insats bör därvid i
princip motsvara personalkostnaderna; av statsfinansiella skäl bör dock
bidragsprocenten t. v. motsvara vad en tillämpning av nuvarande regler
medger.

Som ett moment i det nya statsbidragssystemet bör vidare ingå ett särskilt
stöd om 100 milj. kr. för behovsorienterade insatser, i första hand i
daghemmen. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen. De bör utgå till
kommuner som behöver göra särskilda insatser för barn som kräver speciellt
stöd och stimulans, bl. a. barn som är handikappade eller från invandrarfamiljer.

SoU 1981/82:1

41

dels att utskottets hemställan under mom. 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande frågor om avslag på regeringens förslag lill nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen (punkt 1 i propositionens
hemställan) och begäran om nytt förslag till bidragssystem
att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:2214 yrkande 1, motion
1980/81:2216 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1980/
81:2218 yrkande 1 i motsvarande del avslår regeringens förslag
(punkt 1 i propositionens hemställan),

b) med bifall till motion 1980/81:2216 yrkande 1 i motsvarande
del, med anledning av motion 1980/81:2218 yrkandena 12 och
13 och med avslag på motion 1980/81:2214 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett
nytt förslag till bidragssystem för barnomsorgen,

2. Beträffande viss följdfråga till regeringens förslag till nytt statsbidragssystem
anser reservanterna - under förutsättning av bifall till reservaton 1 - att
utskottets hemställan under mom. 30-32 bort ha följande lydelse:

30-32. att riksdagen avslår motion 1980/81:2215,

3. Beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor
(mom. 35 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 32 som börjar med "I
propositionen” och slutar med "m. fl. (vpk)” bort ersättas med text av
följande lydelse.

I propositionen föreslås att man skall slopa den nuvarande möjligheten att
- efter medgivande av länsbostadsnämnden - i vissa fall få behålla
räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga.

Socialutskottet ansluter sig till den bedömning som gjorts av de socialdemokratiska
ledamöterna i civilutskottet i yttrande CU 1981/82:1 y. som fogas
vid betänkandet som bilaga. Detta innebär att socialutskottet avstyrker
propositionen i här aktuell del och tillstyrker de avslagsyrkanden som
framställs i motioner, nämligen yrkande 2 i motion 1980/81:2216 av Olof
Palme m. fl. (s) och yrkande 1 delvis i motion 1980/81:2218 av Lars Werner
m. fl. (vpk).

dels att utskottets hemställan under mom. 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till
barnstugor

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2216 yrkande 2 och
motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsvarande del avslår
regeringens förslag (punkt 3 i propositionens hemställan).

SoU 1981/82:1

42

Bilaga

Civilutskottets yttrande
1981/82:1 y

om förenklade statliga regler inom barnomsorgen, såvitt avser
finansieringen av barnstugor (prop. 1980/81:205)

Till socialutskottet

Socialutskottet har beslutat inhämta yttrande frän civilutskottet över

1. proposition 1080181:205 om förenklade statliga regler inom barnomsorgen.
sävitt avser hemställan 3. nämligen att riksdagen godkänner vad
socialministern förordat beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av
bostäder till barnstugor,

2. motion 1080181:2216 (s) yrkande 2, vari hemställs att riksdagen avslar
förslaget i prop. 1980/81:205 om slopande av räntebidrag vid tillfällig
uthyrning av bostäder till barnstugor.

3. motion 1080/81.2218 (vpk) yrkande 1 delvis, vari föresläs att riksdagen
beslutar avslä proposition 1980/81:205.

Regeringens förslug innebär att man slopar möjligheten att i vissa fall få
behålla räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga, något
som nu ar möjligt efter medgivande från länsbostadsnämnden. Bostadsstyrelsen
har på förfrågan upplyst att sådana medgivanden lämnats endast
beträffande ett tjugotal lägenheter i hela riket. Det kan dock inte uteslutas att
bostäder används som barnstugor även i fall där medgivande inte begärts.

Mot detta förslag står avslagsyrkandena i motionerna - avslagsyrkanden
som i (s)-motionen är uppdelade pä avsnittet om räntebidragen och
propositionen i övrigt och i (vpk)-motioncn omfattar regeringsförslagct i dess
helhet Det här aktuella avslagsyrkande! i (s)-motionen grundas inte pä
nagra specifika argument i denna del: man vill avvakta förhandlingar om ett
nytt statsbidragssystem. Del generella avslagsyrkande! i (vpk)-motionen har
inte heller kopplats till nagra särskilda motiv for alt inte ändra räntebidragsreglerna.

Det av socialministern efter samråd med bostadsministern formulerade
motivet för regeringsförslagct i här aktuell del är att isak räntebidrag i princip
endast skall utgå för bostäder och inte för lokaler. Undantaget vid tillfällig
uthyrning är en kvarstående del av en undantagsmöjlighet som öppnades för
att underlätta uthyrning av lägenheter som inte kunde hyras ut som
bostäder.

Civilutskottet delar uppfattningen att det är mest formellt konsekvent att
enligt regeringsförslagct slopa möjligheten att bibehålla räntebidraget i
samtliga fall dä bostäder hyrs ut som lokaler, sålunda även som barnstugor.
Praktiskt innebär regeringsförslagct att en kommun där detta är aktuellt får

SoU 1981/82:1

43

högre hyreskostnader för barnstugor sorn tillfälligt inryms i bostadslägenheter.
och statens utgifter för räntebidrag sjunker i motsvarande mån.
Kommunens ökade bruttoutgifter täcks emellertid av statsbidrag, enligt
regeringsförslaget till 40 %.

Som exempel kan noteras att en lägenhet som färdigställts 1979 med ett
laneunderlag om 350 000 kr. är 1982 far ett räntebidrag om ca 29 500 kr. Vid
bifall till regeringsförslaget ökar kommunens nettokostnad medbo % därav
eller med ca 17 7(X) kr.

De ekonomiska effekterna av det hiir behandlade regeringsförslaget inom
de fataliga medgivandenas ram är sålunda ytterst begränsade för de här
berörda kommunerna och även för statsbudgeten. De är små även i relation
till felmarginalerna vid beräkning av statsbidragskostnaderna.

Mot bakgrund av det anförda finns enligt civilutskottets mening inte ett så
markerat faktiskt samband mellan de aktuella räntebidragsreglerna och
förslaget till ändrade statsbidragsrcgler att det finns anledning att, som enligt
(s)-motionen, låta äldre regler kvarstå i avvaktan pä eventuella ytterligare
överväganden om statsbidragssystemet.

Socialutskottet bör - oavsett ställningstagandet till ett nytt statsbidragssystem
- enligt civilulskottets mening tillstyrka propositionens hemställan 3
och avstyrka motionerna i här behandlade delar.

Stockholm den 15 oktober 1981

Pa civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s).
Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s). Knut Billing (m). Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s). Bertil Danielsson fm), Birgitta Dahl
(s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Ingvar Eriksson (m), Per Olof
Hakansson (s). Margareta Palmqvist (s) och Erik Börjesson (fp).

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Per Olof I läkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser
att den del av utskottets yttrande som pä s. 1 börjar "Civilutskottet delar"
och på s. 2 slutar "behandlade delar" bort lyda:

Skäl talar allmänt sett för en princip att kanalisera stödet till barnstugorna
över ett direkt statsbidrag och förbehålla räntebidraget för dess bostadspolitiska
syfte. Utvecklingen har dock gett en faktisk koppling mellan
stödformerna som inte är betydelselös för vissa kommuner. Det måste också

SoU 1981/82:1

44

vara riktigast alt bedöma de föreslagna ändringarna och deras effekter i ett
sammanhang. Socialutskottet bör därför enligt förslagen i motionerna
1980/81:2216 (s) och 2218 (vpk) avstyrka även hemställan 3 i proposition
1980/81:205.

SoU 1981/82:1 45

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen m.m 1

Motioner 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981 2

Motioner väckta med anledning av prop. 1980/81:205 4

Utskottet 6

Huvudsakligt innehåll i propositionen 6

Inledning 7

Utbyggnad av barnomsorgen 7

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen 7

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen 8

Kvalitetsfrågor 11

Familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor .. 11

Frågor om preciserade mål och riktlinjer, läroplan samt

kvalitetsnormer för barnomsorgsverksamheten 12

Utrymmesstandard m. m. i daghem och fritidshem .... 19

Barngruppernas storlek 21

Personaldimensionering 22

Personalens utbildning m.m 22

Statsbidrag 25

Finansiering av barnstugor 32

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem 32

Övriga frågor 33

Hemställan 35

Reservationer 39

Bilaga (civilutskottets yttrande CU 1981/81:1 y) 42

GOTAB 69815 Stockholm 1981