Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets betänkande 1981/82:1

om barnomsorgen (prop. 1980/81:205)

Propositionen m. m.

I proposition 1980/81:205 om förenklade statliga regler inom barnomsor­gen föreslår regeringen (socialdepartementet) - efter föredragning av statsrådet Karin Söder - att riksdagen

1.      godkänner vad i propositionen förordats om förenklad statsbidragsgiv-
ning till barnomsorgen,

2.   godkänner vad i övrigt i proposifionen anförts beträffande den kommunala barnomsorgen,

3.   godkänner vad i proposifionen förordats beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor.

Utskottet har inhämtat yttrande från civilutskottet. Yttrandet. (CU 1981/82:1 y), fogas vid betänkandet som Bilaga.

I ärendet har inkommit ett antal skrivelser. Utskottet har uppvaktats av Svenska facklärarförbundet.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980

1 motion 1979/80:280 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en utvärdering av försöksverksamheten gällande samverkan mellan förskola och skola och det delade huvudmannaskapet.

1 motion 1979/80:282 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 1). att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motio­nen.

I motion 1979/80:496 av Ulla Tilländer (c) och Maj Pehrsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad söm i motionen anförts beträffande information (ill kommunerna om dessas möjligheter att i den kommunala förskoleplanen inräkna och ge ekonomiskt stöd till alternativa förskolor.

1 motion 1979/80:843 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om neutrala statsbidrag till barnomsorgen.

I  Riksdagen 1981/82. 12 samt. Nr I

SoU 1981/82:1

 

SoU 1981/82:1                                                                         2

I motion 1979/80:848 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs atfriksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av sådan ändring i lagen om barnomsorg att kommunerna åläggs att ge förfur till den som blivit ofrivilligt arbetslös, så att inget hinder föreligger i detta hänseende att anta erbjudet arbete.

I motion 1979/80:1192 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av behörighetsbestämmelser för tjänst inom barnomsorgen.

I motion 1979/80:1194 av Görel Bohlin m. fl. (m) hemställs aft riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av def nuvarande delade huvudmannaskapet mellan delfidsförskola och skola.

I motion 1979/80:1195 av Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernsfröm (fp) hemställs aff riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i mofionen anförts om önskvärda förenklingar för aff underlätta tillkomsten av daghem i lägenheter och småhus.

I motion 1979/80:1220 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) hemställs aft riksdagen hos regeringen anhåller att som underlag för erhållande av bidrag till drift av förskola och fritidshem skall icke räknas plats som upptas av barn med långvarigt hemmavarande förälder, om icke särskilt behov av kommu­nal barnomsorg föreligger.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981

I motion 1980/81:531 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en översyn av socialstyrelsens normer för beräkning av behovstäckningen av fritidshems- och barnstugeplatser ome­delbart genomförs.

I motion 1980/81:714 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn av huvudmannaskapet för fritidshemmen.

I motion 1980/81:926 av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m) hemställs att riksdagen uttalar att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör sträva efter en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern som förberedelse inför skolan.

I mofion 1980/81:933 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till statsbidrag för den öppna förskolan.

I motion 1980/81:1251 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 3 och 5),

 

SoU 1981/82:1                                                                        3

3. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motio­nen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans pedagogiska verksamhet m. m.

I motion 1980/81:1544 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar att allmän behörighet när det gäller tjänstgöring inom barnomsorgen bör fastställas och hemställer hos regeringen om förslag härom.

Motivering till yrkandet finns i motion 1980/81:976.

I motion 1980/81:1639 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar uttala sig för

1.    att förskolan ges samma etiska målsättning som den övriga skolan,

2.  att det klarare anges på vilka grunder barnens livsfrågor skall
besvaras.

I motion 1980/81:1644 av Lennart Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om översyn av statsbidragsbestämmelserna till kommunernas barnomsorgsverksamhet.

1 motion 1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 1-4),

1.  att riksdagen uttalar att målet för utbyggnaden av samhällets barnom­sorg skall vara att tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri barnstugeplats,

2.  att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av barnomsorgen under dé närmaste tre åren bör fastställas till 50 000 platser varje år.

3.      att riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar snarast bör
upptas med Svenska kommunförbundet, varvid målsättningen bör vara att
full utbyggnad skall uppnås under 1980-talet,

4.      att riksdagen hemställer hos regeringen om att vid de under punkt 3
föreslagna förhandlingarna även lösa frågan om barnomsorgens finansiering,
med målsättning att uppnå en kostnadsfördelning mellan stat och kommun
som gör utbyggnaden realiserbar.

I motion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 3 och 4).

3.  att riksdagen anhåller att regeringen presenterar förslag till program för barnomsorgen avseende daghem, familjedaghem, öppen förskola och fritidshem för den kommande femårsperioden,

4.  att riksdagen anhåller att regeringen utformar statsbidragsgivningen till kommunerna så att statsbidrag till familjedaghem och öppen förskola bättre anpassas till reglerna för statsbidrag till barnomsorg i övrigt.

 

SoU 1981/82:1                                                                     4

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81:205

I motion 1980/81:2213 av Bonnie Beriiström (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen vid sin utvärdering av det förändrade statsbidraget för barnomsorgen särskilt bör uppmärksamma dess konsekvenser för heldagsomsorgen.

I motion 1980/81:2214 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs att viksdagen

1. med bifall till proposition 1980/81:205 i övrigt avslår förslaget i
propositionen om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

2. begär förslag från regeringen om nytt statsbidragssystem för barnom­
sorgen enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1 motion 1980/81:2215 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) hemställs att riksdagen med bifall till förslaget i övrigt beslutar att det nya statsbidragssystemets ikraftträdande skall ske den I januari 1983.

1 motion 1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1 a) att riksdagen avslår förslaget i proposition  1980/81:205 om nytt

statsbidragssystem för barnomsorgen,

b) att riksdagen begär förslag från regeringen om nytt statsbidragssystem

för barnomsorgen enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

2.  att riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81:205 om slopande av räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor.

3.  att riksdagen - med avslag på proposition 1980/81:205 i denna del - begär förslag från regeringen om ett program, som innebär mer preciserade mål och riktlinjer och därmed skapar förutsättningar för en fastare, mer planerad och tydligare målinriktad verksamhet i förskolan och den kommu­nala familjedaghemsverksamheten.

I motion 1980/81:2217 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till höstriksdagen om ett skattefritt vårdnadsbidrag på 400 kr. i månaden per barn mellan ett och tre års ålder fr. o. m. 1982 som finansieras i enlighet med vad i motionen anförts.

1 motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1.  att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:205,

2.  att riksdagen uttalar att målsättningen bör vara att alla barn i ålder 0.5 till 12 år på sikt skall kunna beredas plats i samhällets barnomsorg.

3.  att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier med uppdrag att utarbeta en läroplan för samhällets barnomsorg i enlighet med vad som anförs i motionen.

 

SoU  1981/82:1                                                                        5

4.   att riksdagen uttalar

a)  att utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör ske i form av daghem och fritidshem och att familjedaghenunen diirvid på sikt endast bör utgöra ett komplement för barn i speciella situationer.

b)  att de öppna förskolorna bör ses som ett nödvändigt komplement till familjedaghemmen.

c)  att deltidsförskolan successivt bör avvecklas och dess resurser överföras till heltidsförskolan.

5.      att riksdagen uttalar att för komnumerna bindande kvalitetsnormer för
samhällets barnomsorg bör utarbetas och fastställas innebärande

a)  att ytkravet fastställs till 9-9.5 nr per plats men att dispens skall kunna ges ner till 7-7,5 nr per plats vid särskilt goda planlösningar.

b)  att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15 barn i åldrarna .3-7 och 7-12 år samt till 12-15 barn i s. k. utvidgad syskongrupp.

c)  att personaltätheten fastställs till 0.40 i åldersgruppen 0,5-3 år, 0.20 i åldersgruppen 3-7 år och 0.17 i åldersgruppen 7 år och däröver,

 

6.  att riksdagen uttalar att institutioner inom barnomsorgen bör innehålla minst två avdelningar och att arbetet bör organiseras så att ensamarbete undviks.

7.  att riksdagen uttalar att vid inrättande av åldersintegrerade avdelningar inom barnomsorgen behovet av att bedriva åldersanpassade verksamheter beaktas,

8.  att riksdagen uttalaratt fasta vikarier bör anställas inom barnomsorgen, motsvarande 1 vikarie per 5 anställda.

 

9.     att riksdagen uttalar att kommunen bör ges rätt att anlita den stödpersonal för barn med särskilda behov som befinns erforderlig och att i efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning från staten för denna stödpersonal.

10.  att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag innebärande

 

a)  att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas, varvid utbildningstiden förlängs till 4 år med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs i motionen,

b) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna kategori i ersättning skall utgå under utbildningstiden motsvarande full lön,

c)  att på grundval av under 10 a) föreslagen utbildning behörighetskrav för arbetet inom barnomsorgen fastställs.

11.    att riksdagen uttalar att uppdelningen i barnskötar- och förskollärar-
tjänster pä sikt bör avskaffas och ersättas av en tjänsteform benämnd
förskollärare.

 

SoU 1981/82:1                                                                         6

12.  att riksdagen uttalar att ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen bör vara utformat för att stimulera till en kraftig utbyggnad av barnomsorgen och dessutom garantera en hög och jämn kvalitet i landets samtliga kommuner,

13.  att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statsbidrag för barnomsorgen innebärande att staten tar på sig samtliga personalkostna­der,

14.  aft riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar
omedelbart bör upptas med kommunerna om den fortsatta utbyggnaden av
barnomsorgen, varvid

a)   ett första etappmål bör vara att minst 50 000 platser i daghem och fritidshem skall ha påbörjats senast hösten 1982,

b)  de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt utbyggnad bör klarläggas och staten bör ta på sig en skälig andel av investeringskostnaderna.

c)   ansträngningar bör göras att åstadkomma en sänkning av föräldraav-gifterna inom barnomsorgen i syfte att minska det hårda ekonomiska trycket på barnfamiljerna.

Utskottet

Huvudsakligt innehåll i propositionen

I proposifionen föreslås ett nytt och förenklat statsbidragssystem för barnomsorgen. Bidraget föreslås fr. o. m. den 1 januari 1982 utgå med 40 % av kommunens bruffokosfnader för barnomsorgen exkl. administrafionsut-gifter. I bidragsunderlagef får ingå kostnader för daghem, fritidshem och familjedaghem. Bidraget föreslås utgå även för barnomsorg i deltidsförsko­lor och i s. k. öppna förskolor samt för en schablonmässigt beräknad kostnad för pedagogisk ledning.

I proposifionen fas också upp vissa frågor, som brukar sammanfattas under beteckningen kvalitetsfrågor. Frågorna redovisas i fyra avsnitt, som rubri­ceras Ufrymmessfandard m.m. i daghem och fritidshem. Barngruppernas storlek. Personaldimensionering och Personalens utbildning m. m. Social­ministern uttalar sig i dessa avsnitt för ett långtgående kommunalt ansvar för barnomsorgens kvalitet. Riksdagen föreslås godkänna dels vad socialminis­tern anför i de angivna avsnitten, dels vad hon i eff inledande avsnitt uttalar om familjedaghem, öppna förskolor och delfidsförskolor.

Slutligen behandlas i proposifionen frågan om räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor.

I samband med propositionen behandlar utskottet ett antal motioner. Vissa av dessa har väckts redan under den allmänna motionstiden 1980. Behandlingen av dem har emellertid uppskjutits i avvaktan på propositio­nen, vilken av den dåvarande regeringen aviserats till våren 1980.

 

SoU 1981/82:1                                                                         7

Motionsvägen har yrkats avslag dels på propositionen i dess helhet, dels på vissa av förslagen i denna. Yrkandena behandlas i anslutning till utskottets överväganden rörande de olika förslagen i propositionen.

Inledning

Vid det kommande årsskiftet träder socialtjänstlagen (1980:620) i kraft. Samtidigt upphävs lagen (1976:381) om barnomsorg. De centrala bestäm­melserna i sistnämnda lag om samhällets service till barnfamiljerna tas in i socialtjänstlagen som en integrerad del av reglerna om socialtjänsten. Förde frågor som i övrigt regleras i barnomsorgslagen har bestämmelser tagits in i socialtjänstförordningen (1981:750).

Efter årsskiftet får begreppet omsorg om barn och ungdom en utvidgad betydelse. I socialtjänstlagen används nämligen begreppet som en samman­fattande beteckning för all den verksamhet som socialtjänsten skall bedriva för barn- och ungdomsgrupperna. I detta betänkande används den definition av begreppet barnomsorg som finns i barnomsorgslagen.

Utbyggnad av barnomsorgen

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen

Den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen enligt 1976 års riksdagsbeslut skall vara att det - utöver den allmänna förskolan -skall beredas plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning avser även fritidsverksamhet för barn i skolåldern.

Det finns inte anledning till omprövning av denna målsättning. Utskottet avstyrker därför motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) och motion 1980/81:1893 likaledes av Lars Werner m. fl. (vpk), båda motionerna i motsvarande del (yrkande 2 resp. yrkande 1). I den mån sistnämnda motion avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen hänvisar utskottet fill framställ­ningen i def följande. Då def gäller den i mofionen upptagna frågan om avgiftsfri barnsfugeplafs vill utskottet erinra om följande. I proposifion 1978/79:95 om den kommunala ekonomin undersfröks bl. a. att avgifterna inom den kommunala sektorn inte får ges en sådan utformning och sättas på en sådan nivå att man därigenom utestänger dem som bäst har behov av de socialt inriktade tjänsterna (nämnda prop. s. 39). I finansutskottets av riksdagen godkända betänkande över proposifionen (FiU 1978/79:35 s. 10) underströks detta uttalande.

 

SoU 1981/82:1                                                                        8

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen

Socialstyrelsen har gjort en sammanställning av kommunernas barnoni-sorgsplaner 1981. De avser perioden 1981-1985. Planerna bekräftar att det år 1976 uppställda målet för barnomsorgsutbyggnaden under femårsperioden 1977-1981 inte tillnärmelsevis kommer att uppnås. Under perioden beräknas det tillkomma 73 lOOnyadaghemsplatseroch 34 200nyafritidslienisplatser. I 1976 års riksdagsbeslut var målet 100 000 nya daghemsplatser och 5(1 000 nva fritidshemsplatser.

Kommunernasplanerade utbyggnad föråren 1981-1985 visarpå väsentligt sänkta ambitioner jämfört med föregående års planer. För daghemmens del ligger den planerade utbyggnadstakten drygt 20 % under den som angavs i 1980 års planer. Motsvarande siffra för fritidsheniinen är 15 %. Detta innebär att omkring 16 700 färre förskolebarn och 6 700 färre skolbarn kommer att beredas plats i daghem och fritidshem jämfört med planerna för perioden 1980-1984.      '

Enligt uppgifter från socialstyrelsen kan man inte längre skönja den tendens som tidigare funnits att kommunerna kompenserar en reducerad daghemsutbyggnad med fler platser i familjedaghem. Hälften av den minskade fritidshemsutbyggnadeii kommer dock enligt de nya planerna att kompenseras genom en ökad utbyggnad av familjedaghem.

1 den budgetproposition, som avgavs i januari i år. redovisas en undersökning av aktuell efterfrågan på kommunal barnomsorg och anges att antalet tillgängliga platser för förskolebarn beräknas till 305 000 år 1984. Det erinras vidare om att riksdagens år 1976 fattade beslut om utbyggnad av barnomsorgen också innebar ett fastläggande av en målsättning att hela behovet av barnomsorg för barn till förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt för barn med behov av särskilt stöd skulle tillgodoses inom en tioårsperiod, dvs. i realiteten i slutet av år 1986. Socialministern uttalar att det mot bakgrund av de gällande kommunala planerna inte är uteslutet att denna målsättning kan uppfyllas.

Då det gäller kommunal barnomsorg för skolbarn beräknas i propositio­nen antalet platser uppgå till 122 500 i slutet av år 1984. Den tidigare nämnda målsättning' n skulle därmed för skolbarnens del kunna tillgodoses inom den avsedda tioårsperioden, anför socialministern. Statsrådet tillägger att även här förutsättningen självfallet gäller att kommunerna genomför sina planer och att ändringar i förvärvsfrekvensen kan komma att påverka beräkning­arna.

Vid behandlingen av budgetpropositionen i här aktuell del i maj i år uttalade utskottet (SoU 1980/81:40) - under hänvisning till en av Svenska kommunförbundet under början av året gjord enkät om kommunernas planer rörande barnomsorgsutbyggnaden - att möjligheterna att uppnå full behovstäckning inom en tioårsperiod framstår som mycket ovissa. Den i det föregående lämnade redovisningen rubbar inte denna bedömning.

 

SoU 1981/82:1                                                                        9

Såväl i det angivna betänkandet SoU 1980/81:40 som i yttrande till finansutskottet över kompletteringspropositionen diskuterades de svårighe­ter som kommer att finnas för kommunerna att bygga ut barnomsorgen, eftersom det av samhällsekonomiska skäl är nödvändigt att begränsa den kommunala konsumfionsökningen. Socialutskottet framhöll sammanfatt­ningsvis att kommunerna troligtvis måste göra omdisponeringar för att skapa utrymme för fortsatt utbyggnad av barnomsorgen och att hög prioritet även i fortsättningen måste ges åt detta område. Vidare uttalade utskottet att de resurser som nu finns inom barnomsorgssektorn eller som kan tillföras denna måste utnyttjas effektivt och att alla möjligheter till omdisponeringar och rationaliseringar måste tillvaratas.

Finansutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande över kompletferingsproposifionen (FiU 1980/81:40) bl. a. aft konsumtionsök­ningen under kommande år måste begränsas till 1 % och att det därför är oundvikligt att avsevärda begränsningar måste göras i av kommunerna antagna planer och att statsmakterna måste frigöra kommunerna från en rad åtaganden och anvisningar som nu styr kommunernas planering och handlande. Finansutskottet drog slutsatsen att det reviderade budgetförsla­get borde godkännas; i kompletferingsproposifionen hade bl. a. angivits att utbyggnaden av barnomsorgen inte kunde ske i den takt som förutsatts i kommunerna, nya platser skulle tillskapas genom ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser och den statliga detaljregleringen slopas.

De socialdemokratiska ledamöterna i socialutskottet och finansutskottet hade vid behandlingen av kompletteringspropositionen en avvikande uppfattning från majoriteten. De ansåg att det finns utrymme för en tvåprocentig ökning av den kommunala sektorn - majoriteten och regering­en hade bedömt ökningsutrymmet till 1 % - och att def därför också finns utrymme för en fortsatt utbyggnad av bl. a. barnomsorgen.

I en rad motioner uttrycks betydande oro för att utbyggnaden av barnomsorgen inte kommer att ske i sådan takt att full behovstäckning nås inom den tioårsperiod som angavs år 1976 eller ens under 1980-talet. Med vissa inbördes variationer innebär yrkandena att krav ställs på att det utarbetas riktlinjer eller program för den fortsatta utbyggnaden av barnom­sorgen fills full behovstäckning nås. I någon av motionerna tas också upp frågor om personalbehov och behov av utbildningsinsatser. Beträffande det närmare innehållet i yrkandena hänvisar utskottet till mofion 1979/80:282 av Olof Palme m. fl. (s), motion 1980/81:1251 likaledes av Olof Palme m. fl. (s), mofion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) och motion 1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Socialutskottet tvingas konstatera aff, som av def föregående framgått, de mål som uppställdes 1976 för utbyggnaden av daghem och fritidshem under perioden 1977-1981 inte har uppnåtts. Stor ovisshet råder om vilket utrymme som finns för den kommunala expansionen för fiden efter 1982. Utskottet

1* Riksdagen 1981/82. 12 samt. Nr 1

 

SoU 1981/82:1                                                                       10

anser dock aft def bör utarbetas en plan för den fortsatta utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen fram fill full behovstäckning. Planen som också bör innefatta en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildnings­insatser liksom en värdering av olika instrument för aff säkerställa aff målet nås bör tas fram efter överläggningar med Svenska kommunförbundet och föreläggas riksdagen snarast möjligt.

Då def gäller utbyggnaden blir det av väsenfiig betydelse hur kommunerna kan tillskapa nya platser genom ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser, något som framhållits vid behandlingen av vårens kompletterings-proposition. I anslutning härtill kan erinras om att, enligt vad som anges i den här behandlade propositionen, socialstyrelsen kommer att få i uppdrag aff i samråd med Svenska kommunförbundet studera barnomsorgens nuvarande organisation i kommunerna för aft sammanställa erfarenheter och finna modeller för verksamheten som är anpassade till morgondagens behov av god barnomsorg.

Frågan om när full behovstäckning kan nås är naturligtvis beroende av den faktiska efterfrågan på barnomsorg. Som grundmaterial för den av utskottet förordade utbyggnadsplanen bör fas fram uppgifter som innefattar en samlad behovsbedömning. Som hjälpmedel härvidlag bör användas resultatet av en ny barnomsorgsundersökning motsvarande den som statistiska centralbyrån utförde 1980. En ny sådan undersökning bör således göras inom en nära framtid.

För den rullande planeringen av barnomsorgsutbyggnaden måste de enskilda kommunerna göra årliga behovsberäkningar. Utskottet anser i överensstämmelse med vad som förordas i motion 1980/81:531 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) att en översyn av socialstyrelsens normer för behovsbe­räkningen i fråga om förskole- och fritidshemsplatser bör göras. Därvid bör beaktas det utredningsarbete som gjorts av planeringsgruppen för barnom­sorg (SOU 1979:57 och 58).

Vad utskottet sålunda anfört om en plan för utbyggnaden av barnomsor­gen fram fill full behovsfäckning m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motion 1979/80:282 yrkande 1, motion 1980/81:531, motion 1980/81:1251 yrkande 3, motion 1980/81:1908 yrkande 3 och motion 1980/81:1893 yrkande 3.

Av det sagda följer att utskottet inte är berett atti detta sammanhang ställa upp visst etappmål för barnomsorgsutbyggnaden liknande det som gäller för åren 1977-1981. Yrkande härom framställs i mofion 1980/81:1893 (yrkande 2) och mofion 1980/81:2218 (yrkande 14 i motsvarande del) av Lars Werner m. fl. (vpk).

Utskoffef behandlar i def följande frågan om statsbidrag till barnomsor­gen. Med hänvisning fill vad därvid anförs och till vad utskottet anfört i det föregående avstyrker utskottet yrkande 14 i motion 1980/81:2218, såvitt däri tas upp frågan om klarläggande av de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt utbyggnad m. m.

 

SoU 1981/82:1                                                                       11

Inte heller kan utskottet tillstyrka nämnda motion i vad den syftar till förhandlingar med kommunerna om en sänkning av föräldraavgifterna (yrkande 14 delvis). Utskoffef hänvisar till de uttalanden om kommunala avgifter som gjordes 1979 vid behandlingen av frågan om den kommunala ekonomin och som ovan redovisats.

Kvalitetsfrågor m. m.

Familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor

I propositionen gör socialministern vissa allmänna uttalanden om famil­jedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor. Beträffande innehållet i uttalandena hänvisar utskottet till framställningen i proposifionen (s. 8) och till vad som anförs i det följande. Utskottet anser att riksdagen bör ta ställning till vad som i angivna hänseenden anförs i propositionen och avstyrker därför yrkande 1 i här aktuell del i motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk). Det i samma mofion framställda konkreta yrkandet behandlas nedan.

Nämnda yrkande (nr 4) avser inriktningen av barnomsorgsutbyggna­den.

Motionärerna vill ha uttalanden om (a) att utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör ske i form av daghem och fritidshem och att familjedag­hemmen därvid på sikt endast bör utgöra ett komplement för barn i speciella situationer, (b) att de öppna förskolorna bör ses som ett nödvändigt komplement till familjedaghemmen och (c) att deltidsförskolan successivt bör avvecklas och dess resurser överföras till heltidsförskolan.

Den öppna förskolans idé bygger på aft barn och vuxna tillsammans skall utforma en verksamhet som passar dem och aff de gemensamt skall utföra olika aktiviteter och sysslor. Barnen skall således delta i verksamheten tillsammans med de vuxna. Avsikten är inte aft föräldrarna skall lämna sina barn där för tillsyn genom kommunens försorg. Föräldrarna skall själva delta i verksamheten.

Som närmare redovisas i proposifionen har den öppna förskoleverksam­heten successivt byggts ut i landefs kommuner. Enligt kommunernas barnomsorgsplaner planerar kommunerna en fortsatt utbyggnad under de kommande åren.

Utskottet har tidigare understrukit de fördelar för barnomsorgen som kan stå att vinna om öppna förskolor inrättas (SoU 1978/79:1 s. 17). Därvid har utskottet uttalat att, såvitt utskottet kan bedöma, den öppna förskolan torde kunna bli av särskild betydelse för att få en ökad kontakt mellan dagbarnvårdarna och förskoleverksamheten i övrigt och därigenom ge dagbarnvårdarna eff önskvärt stöd. Även i propositionen understryks värdet av den öppna förskolan. Frågan om statsbidrag fill denna förskoleverksam­het behandlas i ett följande avsnitt. Utskottet anser inte att några ytterligare

 

SoU 1981/82:1                                                                       12

uttalanden om värdet av den öppna förskolan erfordras och anser därför att mofionen genom det anförda får anses besvarad i motsvarande del.

I proposifionen redovisas tidigare uttalanden av statsmakterna om familjedaghemsverksamheten, bl. a. av socialutskottet. Vidare anför social­ministern vissa synpunkter på familjedaghemmen (prop. s. 12). Hon uttalar aft de utgör eff värdefullt komplement till daghem och fritidshem samt anger vissa situafioner, där enligt hennes mening familjedaghemmen kan vara aff föredra framför dag- eller fritidshem, exempelvis i glesbygdsområden med långa reseavstånd fill dag- eller fritidshem.

Enligt utskottets mening kan def finnas situationer där def är lika lämpligt eller lämpligare att placera ett barn i familjedaghem som i daghem eller fritidshem. Med hänsyn till den frihet som kommunerna har och även i fortsättningen bör ha aff organisera barnomsorgen är det emellertid inte påkallat med något särskilt riksdagsuttalande om familjedaghemmens framtida ställning. Mofionen avstyrks i motsvarande del.

Vid behandlingen av socialfjänstreformen förra våren uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1979/80:44 s. 31) bl. a. att deltidsgrupp utgör ett värdefullt komplement fill den övriga förskoleverk­samheten och innebär ökade möjligheter aff erbjuda den form av service som behövs i varje särskilt fall. I proposifionen (s. 12) uttalas bl. a. aff deltidsförskolan har en viktig social och pedagogisk roll för de barn som har hemmavarande förälder eller har plats i familjedaghem. Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning och instämmer i vad som sägs i proposifio­nen. Motionen avstyrks i motsvarande del.

Frågor om preciserade mål och riktlinjer, läroplan samt kvalitetsnormer för barnomsorgsverksa/nheten

Barnstugeutredningen angav i betänkandet Förskolan II (SOU 1972:27) de övergripande målen för förskolan på följande sätt.

- Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn
bästa möjliga betingelser för att rikt och mångsidigt utveckla sina känslo-
och tankemässiga tillgångar.

-Förskolan kan därigenom lägga grunden fill att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och samverkan med andra i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlös­ningar.

- Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja aft önska och använda
kunskap för att förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor.

I flera motioner ställs krav som bl. a. syftar till mera preciserade målsättningar för barnomsorgsverksamheten. Kraven innebär sammanfatt­ningsvis följande.

I motion 1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas aff riksdagen skall begära förslag från regeringen om ett program, som innebär mer preciserade mål och riktlinjer och därmed skapar förutsättningar för en fastare, mer

 

SoU 1981/82:1                                                                       13

planerad och tydligare målinriktad verksamhet i förskolan och den kommu­nala familjedaghemsverksamheten. I avvaktan på en sådan plan bör man behålla vissa av de rekommendationer som nu finns rörande förskolan, nämligen i vart fall rekommendationerna om gruppstorlek och personaldi­mensionering.

Enligt motionärerna bör den begärda planen innehålla dels mer precise­rade mål för verksamheten än vad som innefattas i de av barnstugeufred-ningen gjorda övergripande formuleringarna, vilka redovisats ovan, dels en precisering av hur innehåll och arbetsformer i förskolan skall vara utformade. En mer strukturerad verksamhet behövs. Motionärerna anser det nödvändigt att det klargörs från samhällets sida hur olika faktorer -exempelvis utbildning, fortbildning, arbetsplaner, försök, information -skall utformas och samspela. I sammanhanget framhåller motionärerna bl. a. aff en diskussion börjat om vilket innehåll daghemspedagogiken skall ha. I motionen framhålls också aft socialstyrelsen bör ge en samlad redovisning av arbetet inom myndigheten med frågorna om förskolans pedagogiska verksamhet. Vikfen av aff man uppmärksammar sambandet mellan förskola och skola understryks också.

Vissa av de redovisade frågorna har också tagits upp i en tidigare väckt mofion av Olof Palme m. fl. (s), nämligen motion 1980/81:1251.

I mofion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att det skall tillsättas en kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier med uppdrag att utarbeta en läroplan för samhällets barnomsorg. Även i denna motion framhålls aff formuleringarna om förskolans mål är alltför allmänna och infe ger någon egentlig vägledning för arbetet. Detsamma gäller begreppet dialogpedagogik som skall prägla arbefssäftef. På grund av det anförda krävs enligt motionärernas mening fastare målsättningar för verksamheten. Dessa bör vara olika för olika åldersgrupper eftersom man måste fa hänsyn till barnens olika utvecklingsstadier. Def skall klart anges vart arbetet skall leda och vilka medel som bör ställas till förfogande för att man skall nå målet. Det bör inte utarbetas en läroplan i grundskolans mening utan man bör snarare skapa "byggstenar" som verksamheten kan byggas upp av och struktureras kring.

Då riksdagen på hösten 1973 behandlade propositionen om förskoleverk­samhetens utbyggnad och organisation anslöt sig socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1973:30 till att förskoleverksamheten borde ha det i propositionen föreslagna syftet, nämligen att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighefsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som inte uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits. Dessa formuleringar har i princip oförändrade överförts fill barnomsorgslagen och socialtjänstlagen. I def angivna betän­kandet uttalade utskottet aff den gjorda avgränsningen av frågor som borde regleras i förskolelagen var lämpligt avvägd. Ufskoffet uttalade härefter följande (s. 23).

 

SoU 1981/82:1                                                                       14

Inom ramen för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation, som meddelas i lagen eller tillämpningsföreskrifter till denna och som får sitt närmare innehåll genom det material som presenteras av utredningen och i propositionen, får kommunerna stor frihet att utforma verksamheten. Detta innebär bl. a. att det överlämnas till kommunerna att själva ta ställning till många av de frågor som aktualiserats av barnstugeut­redningen eller under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som en följd härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information av största betydelse för kommunerna.

Utskottet uttalade vidare bl. a. att den vägledande informationen borde bli av särskilt värde i den mån den kunde grundas på utvärderingar som gjorts av den omfattande försöksverksamhet som pågick på förskoleområdet.

I ett påföljande år avgivet betänkande (SoU 1974:40) avvisade utskottet ett yrkande om att riksdagen snarast skulle beredas tillfälle att ta ställning till förslag om den allmänna målsättningen för den fortsatta förskoleverksam­heten. Utskottet hänvisade till sitt ställningstagande nästföregående år och erinrade härvid om det omfattande arbete på en arbetsplan för förskolan som pågick inom socialstyrelsen. Slutligen uttalade utskottet att det var väsentligt att tillsynsmyndigheten och huvudmännen för förskoleverksamheten under i vart fall de närmaste åren fick möjlighet att söka finna lämpliga former för det praktiska förskolearbetet utan att oroas av övergripande utredningar, som hade till syfte eller kunde leda till en omedelbar omprövning av de ställningstaganden rörande förskolan som gjorts i samband med 1973 års förskolereform.

I detta sammanhang bör noteras att den allmänna målsättningsparagrafen (1 §) i socialtjänstlagen kommer att avse även den nuvarande barnomsorgs­verksamheten. Påpekas bör också att det i socialtjänstlagen stadgas att socialstyrelsen till ledning för tillämpningen av lagen skall utfärda allmänna råd (67§).

Av särskild betydelse för prövningen av de här aktuella motionsyrkandena är två för några veckor sedan av socialstyrelsen utgivna delar av arbetsplanen för förskolan med namnen Förskolans pedagogiska verksamhet - mål och inriktning och Förskola - lågstadium. Samverkan för kontinuitet.

I den förstnämnda skriften görs - med utgångspunkt i en kortfattad redogörelse för förskolans roll i samhället, dess syften, mål och funktioner-en sammanfattning av utvecklingstendenserna inom verksamheten under 1970-talet. Därefter behandlas ett antal från kvalitetssynpunkt centrala områden som särskilt behöver uppmärksammas för att en önskvärd utveckling av förskolans inre verksamhet skall kunna ske. Bl. a. tas upp frågor om planering och strukturering av verksamheten, grupporienterat arbetssätt, töräldramedverkan och samarbete i närmiljön. I ett särskilt avsnitt tas upp ledningen och samordningen av den pedagogiska verksam­heten. Socialstyrelsen anser att förskolan behöver ett klarare angivet innehåll för att den kvalitativa utvecklingen av den inre verksamheten skall

 

SoU 1981/82:1

15

kunna bli jämnare. Det framhålls i skriften att socialstyrelsen har ett viktigt ansvar för utvecklingen av förskolans innehåll och att skriften inleder en bred satsning på förskolans kvalitativa utformning. En central uppgift i detta sammanhang är att förbättra ledningen och samordningen av verksamheten. Som ett hjälpmedel i detta sammanhang föreslår styrelsen aft förskolan skall vara målinriktad från fyra utgångspunkter. I detta hänseende anges följande.

Samhällsmål för barnomsorgen: Demokrati, jämlikhet, solidaritet, trygghet

Delområden för barns utveckling: Jagutveckling, kommunikationsförmåga, begrepps­bildning eller

Fysisk, social, emotionell,  intellektuell, språklig utveckling

Former för verksamheten: Arbete, lek, inlärning

 

Ämnes-

Språk

Omvärlds-

Natur-

Bild och

Ljud och

block:

 

orientering

orientering

form

rörelse

Exempel:

Samtal

Vardagsar-

Människo-

Bild- 0.

Sång 0

 

litteratur

bete

kroppen

form fram-

musik

 

teater

arbetsliv

naturliv

ställning

rytmik

 

förbere-

samhällsliv

naturveten-

i olika

roll- 0

 

dande  läs-

etik

skapliga

material

miljölek

 

ning 0

 

experiment

konstruk-

 

 

skrivning

 

matematiska begrepp

tions- o bygglek

 

De sålunda redovisade utgångspunkterna utvecklas närmare.

Socialstyrelsen anser att de politiskt ansvariga nämnderna - efter årsskiftet socialnämnderna - skall utarbeta och anta riktlinjer för verksamhetens inriktning och anvisa metoder för hur riktlinjerna skall förverkligas.

I den andra av de båda skrifter som nämnts ovan, nämligen Förskola -lågstadium. Samverkan för kontinuitet, uppmärksammar socialstyrelsen -med utgångspunkt i resultatet från forskning och försöksverksamhet samt andra erfarenheter av samverkan - frågor som är viktiga för den fortsatta utvecklingen av samverkan mellan förskolan och lågstadiet. Det understryks att frågorna även är viktiga för en kvalitativ utveckling av de båda verksamheterna.

Här vill utskottet också erinra om att familjestödsufredningen i betänkan-df', ' jOU 1981:25) Bra daghem för små barn behandlat vissa frågor om den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Mot bakgrunden av de förslag rörande olika kvalitetsfrågor som läggs fram i propositionen och utskottets ställningstagande till dessa anser utskottet liksom motionärerna att det är nödvändigt att personalen i förskolor och i barnomsorgen i övrigt får en mer preciserad målsättning för sitt arbete och

 

SoU 1981/82:1                                                                       16

klarare riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skall ha. Utskottet har haft anledning att ingående överväga hur detta resultat skall nås. Utskottet har kommit fram till följande slutsatser.

Socialstyrelsen bör- inom ramen för sin skyldighet att enligt socialtjänst­lagen ge ut allmänna råd - fortsätta och intensifiera sitt arbete på aff konkretisera förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. I enlighet med vad som sägs i skriften om förskolans pedagogiska verksamhet bör det samtidigt ankomma på socialnämnden i varje kommun aft - på grundval av de allmänna mål som fastställts för barnomsorgen i socialtjänstlagstiftningen och med hjälp av den vägledning som socialstyrelsen lämnar - fastställa riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom förskolan i kommunen. Motsvarande bör så långt som möjligt gälla även den övriga barnomsorgs­verksamheten.

Riksdagen bör få en redovisning för planerna då det gäller det fortsatta arbetet på aft ge kommunerna och personalen stöd och vägledning rörande barnomsorgsverksamheten. Redovisningen bör göras så utförlig att det blir möjligt för riksdagen att bedöma om och i vad mån det kan vara nödvändigt med särskilda åtgärder eller initiativ för att inom rimlig tid tillgodose personalens berättigade intresse att få stöd och vägledning i sitt arbete. Redovisningen bör innehålla en utförlig tidsplan. 1 sammanhanget bör beaktas de synpunkter som förts fram i motionerna. Utskottet vill dock framhålla att det inte bör komma i fråga att utarbeta en läroplan för förskolan motsvarande den som finns för den obligatoriska skolan. En sådan läroplan skulle nämligen inte kunna förenas med de fria arbetsformer som även i fortsättningen bör prägla förskolan och vara ägnad att reglera verksamheten på ett sätt som skulle stå i motsättning till önskemålet om att kommunerna infe skall vara bundna i detalj av centrala bestämmelser på barnomsorgsom­rådet.

Regeringen bör också ge en översiktlig redovisning för den forsknings- och försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på barnoin-sorgsområdet och för de resultat som därvid kommit fram och som är av betydelse för att uppnå de i lagstiftningen angivna målen. Särskild vikt bör läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten kominer huvudmännen till godo och, om så erfordras, vilka åtgärder som planeras för att förbättra informationen om resultaten. 1 sammanhanget bör också en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksam­heten redovisas för riksdagen. I den mån så är möjligt bör redovisningen avse även forskningen inom högskolans ram.

Def är angeläget aff den sålunda av utskottet förordade redovisningen för riksdagen sker så snabbt som möjligt. Utskottet föreslår i det följande att nya statsbidragsregler skall träda i kraft först den 1 januari 1983. Därmed skapas förutsättningar för regeringen  aff  lägga fram  sin  redovisning rörande

 

SoU 1981/82:1                                                                       17

målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten i sådan tid att den kan behandlas av riksdagen innan ett nytt statsbidragssystem träder i kraft. Tilläggas bör att det är uppenbart att anskaffande och sammanställning av material om forsknings- och försöksverksamhet kan bli relativt tidskrävande. Utskottet anser därför att regeringen bör vara oförhindrad att lämna redovisningen i denna del först vid en senare tidpunkt.

Vad utskottet sålunda anfört - med anledning av mofion 1980/81:1251 yrkande 5, motion 1980/81:2218 yrkande 3 och motion 1980/81:2216 yrkande 3 utom såvitt avser avslagsfrågan - om viss redovisning för riksdagen rörande målsättning och riktlinjer m. m. för barnomsorgsverksamhefen bör riksda­gen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1980/81:1639 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) föreslås att förskolan skall ges samma etiska målsättning som den övriga skolan och att det klarare skall anges på vilka grunder barnens livsfrågor skall besvaras.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten. Motionen får därigenom anses besvarad. I sammanhanget finner utskottet också anledning nämna följan­de.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska frågor och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid förutsatte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom förskolan utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörs­mål för att positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många föräldrar finns, anförde utskottet, otvivelaktigt farhågor för att personalen vid behandlingen av sådana spörsmål kan komma att på barnen överföra ensidiga värderingar. Utskottet betonade vikten av att personalen uppmärk­sammas på riskerna för att så sker. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen bl. a. de stora religiösa högtiderna ägnas uppmärksamhet. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen.

1 motion 1980/81:926 av Görel Bohlin (m) och Ewy Möller (m) föreslås aft riksdagen uttalar att kommunerna vid planeringen av barnomsorgen bör sträva efter en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsåldern som förberedelse inför skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det i början av året tillsatts en kommitté - Förskola - skola-kommittén (U 1981:01) - för att belysa frågor om samverkan mellan förskola och skola (dir. 1980:84). Kommittén har sedermera genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder (dir. 1981:39). En närmare redovisning för kommitténs uppgifter lämnas i det följande (s. 32).

Med hänsyn till det uppdrag som ankommer på den angivna utredningen och under hänvisning till den ovannämnda skriften från socialstyrelsen

1** Riksdagen 1981/82. 12 saml. Nr 1

 

SoU 1981/82:1                                                                       18

Förskola - lågstadium anser utskottet att nägot riksdagens initiativ med anledning av motion 1980/81:926 inte är erforderligt.

Vad utskottet i det föregåeiide anfört innebär att regeringen bör förelägga riksdagen en redovisning rörande målsättning och riktlinjer för barnom­sorgsverksamheten i sådan tid, att riksdagen kan ta ställning till regerings­förslaget innan ett nytt statsbidragssystem träder i kraft den 1 januari 1983. Utskottet anser att förslaget inte behöver avvaktas för att riksdagen i princip skall kunna ta ställning till de kvalitetsfrågor som tas upp i propositionen. Det slutgiltiga ställningstagandet till frågor om normer och rekommendationer inom barnomsorgen får ske i anslutning till riksdagens behandling av regeringsförslaget rörande målsättning och riktlinjer för barnomsorgsverk­samheten. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1980/ 81:2216 (yrkande 3 i vad avser avslag på proposifionen i här aktuell del) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt däri yrkas avslag på propositionen i här aktuell del (yrkande 1 delvis). De i motionen framställda konkreta yrkandena behandlas nedan.

I propositionen framhålls att det är angeläget att samhällets barnomsorg ges ett bra pedagogiskt innehåll samt att de barnomsorgsresurser som finns måste utnyttjas på ett sådant sätt att så många som möjligt av de barn som i dag står utanför barnomsorgen blir delaktiga av den verksamhet som bedrivs i daghem och fritidshem. Det framhålls att det av samhällsekonomiska skäl framstår som allt angelägnare att en utveckling och lokal anpassning av verksamhetsformerna kan ske. Socialministern uttalar bl. a. att vissa av de krav som olika statliga myndigheter f. n. ställer på framför allt lokalernas och miljöns utformning hindrar eller försvårar en sådan lokal anpassning. Hon pekar i sammanhanget på att tillämpningen av det nuvarande statsbidrags­systemet har försvårats genom de senaste årens utveckling i samhället. Det ökande deltidsarbetet, omsorgerna under obekväm arbetstid och den pedagogiska uppläggningen av arbetet i daghem och fritidshem bar urholkat begreppet "plats". Detta har lett till tolkningssvårigheter, merarbete och byråkratiskt krångel. Socialministern för härefter en allmän diskussion om kvalitetsfrågorna och uttalar mot bakgrunden av att kommunerna har ansvaret för barnomsorgen att enligt hennes mening statsmakterna inte genom anvisningar eller rekommendationer bör ange den nivå som skall gälla i fråga om bl. a. barngruppernas storlek, antalet anställda per barngrupp och personalens utbildning. Inom varje kommun bör finnas möjlighet att anpassa kvaliteten alltefter förhållandena vid de olika dag- och fritidshemmen och efter andra lokala förutsättningar. Någon rekommendation för eller regle­ring av kvalitetskraven, som skulle kunna medföra stelbenta preciseringar utan variationsmöjligheter, bör därför inte göras.

Socialutskottet kan ansluta sig till vad socialministern sålunda anfört. Utskottet har i olika sammanhang uttalat (se bl. a. SoU 1973:30 och SoU 1975/76:28) att kommunerna har stor frihet att utforma verksamheten i dag-

 

SoU 1981/82:1                                                                       19

och fritidshem. I sistnämnda betänkande uttalade utskottet att kommunerna vad gäller barnomsorgsverksamheten inte bör bindas av detaljerade före­skrifter som fastslagits av statsmakterna. Enligt utskottet innebär detta samtidigt att ett stort ansvar läggs på kommunerna då det gäller kvalitets­kraven på barnomsorgen. Den omständigheten att utskottet nu ansluter sig till socialministerns ovan redovisade ställningstagande innebär bl. a. att ansvaret för kommunerna ytterligare accentueras. Ställningstagandet får inte leda till att kommunerna sänker sina ambitioner då det gäller kvalitetskra­ven. Genom mera preciserade mål- och riktlinjer för förskoleverksamheten, något som utskottet i det föregående förordat, bör kommunerna få ett gott stöd för att efter eget bedömande vidareutveckla verksamheten och därigenom åstadkomma en god kvalitet på barnomsorgen. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har enligt socialtjänstlagen en tillsynsfunktion bl. a. då det gäller barnomsorgen. Utskottet förutsätter att myndigheterna noggrant följer utvecklingen på området och uppmärksammar konsekvenserna av det nu aktuella beslutet. Som tidigare påpekats skall vidare socialstyrelsen till ledning för tillämpningen av nämnda lag utfärda allmänna råd. Utskottet vill understryka att regeringen inte föreslagit någon ändring därvidlag.

1 det följande går utskottet närmare in på vissa av de centrala kvalitetsfrågorna.

Utrymmesstandard m. m. I daghem och fritidshem

Storleken av statsbidrag för dag- och fritidshem är knuten till platsantalet, som fastställs av socialstyrelsen med hänsyn till lokalernas utrymmen och ändamålsenlighet. Den s. k. avdelningsytan ligger till grund för beräkningen av antalet platser i dag- och fritidshem.

Som framgår av den utförliga redovisning som lämnas i propositionen (s. 13-15) är de ytnormer som nu finns mycket komplicerade.

Det föreslås i propositionen att ytnormen skall slopas. Fördelarna med en central norm har enligt socialministerns mening varit att den garanterat en någorlunda jämn standard över hela landet vad gäller lokalernas utrymmen. Slopandet av ytnormen ger emellertid ökade möjligheter till kommunala initiativ och prövning av nya idéer. Det innebär dessutom minskade krav på redovisning till en central instans och minskade krav på en central administration. I det följande uttalar socialministern vidare att hon i likhet med socialstyrelsen förutsätter att kommunerna i dag är tillräckligt medvetna om betydelsen av en god utrymmesstandard för att kunna planera och iordningställa förskolornas/fritidshemmens fysiska miljö. Hon anför att socialstyrelsen även fortsättningsvis bör förmedla erfarenheter om hur lokaler och utemiljöer lämpligen kan utformas.

I sammanhanget erinras om de lokalkrav som ställts upp i arbetsmiljölag­stiftningen och byggnadslagstiftningen. I viss utsträckning har krav som tidigare ställts upp tagits bort eller förändrats.

 

SoU 1981/82:1                                                                       20

I överensstämmelse med det övergripande ställningstagande till frågan om statlig reglering av kvalitetsfrågorna som utskottet gjort i det föregående och på de särskilda skäl som redovisas för ett slopande av ytnormerna tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad socialministern anfört om slopandet av socialstyrelsens ritningsgranskning och fastställande av platsantal, vilket sker med utgångspunkt i uppställda ytnormer. Utskottet avstyrker därför motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt i motionen föreslås att bindande normer beträffande ytkrav skall fastställas i enlighet med vad som anges i motionen (yrkande 5 a).

1 samma motion, 1980/81:2218. vill motionärerna ha ett riksdagsuttalande av innehåll att institutioner inom barnomsorgen bör innehålla minst två avdelningar och att arbetet bör organiseras så att ensamarbete undviks (yrkande 6). Motionen kan sägas innebära ett avståndstagande från en mera allmän inriktning av den fortsatta utbyggnaden mot s. k. lägenhetsdag­hem.

Utskottet ansluter sig till vad i propositionen anförs om lägenhefsdaghem (s. 19) och avstyrker motionsyrkandet. I propositionen understryks värdet av aft små daghem kan placeras ut i bostadsområdena. En sådan lokalisering har fiera fördelar. I nya områden kan vissa toppbelastningar mötas genom att lägenheter eller småhus temporärt används som barnstuga. Verksamheten blir en naturlig del av bostadsområdets liv och ökar möjligheterna till kontakter mellan barnen och de vuxna. Närheten till hemmet ökar tryggheten för barnen som har lätt att känna igen sig i omgivningen. Föräldrarnas möjligheter att ta del av och påverka verksamheten ökar. anförs det vidare i propositionen.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionen tillägga följande. Självfallet måste personalfrågorna ägnas stor uppmärksamhet, då det gäller små daghem, och stor omsorg läggas ner på schemaläggningen. Detta är av vikt av hänsyn såväl till personalen som till barnen. 1 sammanhanget vill utskottet erinra om att det inom arbetarskyddsstyrelsen pågår ett arbete som avser nya anvisningar rörande ensamarbete.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1979/80:1195 av Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernström (fp). Motionärerna vill att förenklingar bl. a. då det gäller lokalkraven skall vidtas för att underlätta tillkomsten av daghem i lägenheter och småhus.

Av propositionen framgår att en rad förenklingar har vidtagits av det slag som motionärerna åsyftar. Motionen får därför i huvudsak anses tillgodo­sedd. Utskottet vill dock understryka vikten av att förenklingsarbetet fortsätter.

 

SoU 1981/82:1                                                                       21

Barngruppernas storlek

Frågan om barngruppernas storlek i dag- och fritidshem redovisas relativt utföriigt i propositionen. Utskottet hänvisar (ill framställningen däri (prop. s. 19). Socialministern uttalar uppfattningen att den exakta bestämningen av barngruppsorganisationen måste göras lokalt utifrån de förutsättningar som gäller för den enskilda anläggningen. Hon anför att hittillsvarande erfaren­heter tyder på att med en traditionell syskongruppsindelning och där så gott som samtliga barn är närvarande på heltid samt i övrigt normala förhållanden råder stor försiktighet bör visas med att låta barngruppen omfatta mer än 15 barn. 1 sammanhanget pekas på en rad faktorer som bör påverka barngruppernas storlek, exempelvis antalet samtidigt närvarande barn, barnens vistelsetider och antalet barn med behov av särskilt stöd.

Utskottet ansluter sig till den gjorda bedömningen. Utskottet vill tillägga att socialministerns uttalande självfallet inte får tolkas på det sättet att det är acceptabelt att i vart fall 15 barn ingår i grupperna. Inte minst i de fall där det finns flera barn med behov av särskilt stöd kan således en barngrupp som omfattar 15 barn vara för stor.

I det här aktuella avsnittet i propositionen görs också vissa särskilda uttalanden om s. k. utvidgade syskongrupper. Det framhålls bl. a. att utvidgade syskongrupper är en organisationsform som många gånger kan vara lämplig. Den ger möjlighet för barn i olika åldrar att växa upp tillsammans och stimulera varandra. De äldre barnen kan på ett naturligt sätt få möjligheter att ta ansvar för de yngre. Barnen behöver inte heller byta grupp för att de uppnår en viss ålder utan de kan ha möjlighet att vistas i samma grupp under hela den period de är i daghem och fritidshem. Socialministern anser att detta ger barn och vuxna möjligheter till att lära känna varandra och knyta mer varaktiga kontakter. Samarbetet med hemmen kan därmed utvecklas bättre. Vidare framhåller socialministern att för glesbygdskommuner denna organisationsform har fördel då den kan underlätta för kommunerna att organisera barnomsorgsverksamheten i områden med få barn i varje åldersgrupp. En verksamhet av detta slag måste emellertid, framhålls det i propositionen, få utvecklas efter lokala övervä­ganden. En övergång till åldersblandade barngrupper innebär bl. a. krav på ett förändrat arbetssätt för personalen såväl inom en barngrupp som t. ex. mellan olika avdelningar i ett daghem.

Utskottet ansluter sig till socialministerns uppfattning beträffande organi­sationsformerna men vill framhålla att alla barns behov av åldersanpassad verksamhet måste beaktas. Något särskilt uttalande av riksdagen är inte påkallat med anledning av motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. ri. (vpk), såvitt däri tas upp frågan om behovet av att bedriva åldersanpassade verksamheter i åldersblandade avdelningar (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär samtidigt att utskottet avstyrker den nämnda motionen, 1980/81:2218, såvitt däri yrkas att

 

SoU 1981/82:1                                                                       22

bindande normer beträffande gruppstorlek skall fastställas i enlighet med vad som anges i motionen (yrkande 5 b).

Personaldi/tiensionering

Utvecklingen av den genomsnittliga personaltätheten under senare år visar en förbättring, dvs. att antalet barn per anställd successivt har sjunkit. I propositionen framhålls att den genomsnittliga personaltätheten har närmat sig den rekommendation som socialstyrelsen utfärdat på området men att det finns stora variationer mellan kommunerna.

Socialministerns överväganden mynnar ut i att kommunerna själva är mest kapabla aft avgöra sin organisation av barnomsorgen. En viss variation är naturlig med hänsyn till olika förhållanden i kommunerna. Hon ärdärför inte beredd förorda bindande bestämmelser eller rekommendationer för perso­naltätheten.

Också då det gäller personaldimensioneringen pekas på en rad faktorer som bör påverka bedömningen, exempelvis öppethållandetider, vistelseti­der, schemaläggning av personalens arbetstider och barngruppernas sam­mansättning.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker därmed motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt i motionen yrkas att bindande normer av visst innehåll bör utarbetas då det gäller personaltät­heten (yrkande 5 c).

Utskottet avstyrker också yrkande 8 i samma motion, vilket yrkande innebär krav på ett uttalande om att fasta vikarier bör anställas inom barnomsorgen, motsvarande en vikarie per fem anställda. 1 överensstäm­melse med det tidigare ställningstagandet får det ankomma på kommunerna att själva avgöra på vilket sätt personalfrågor skall lösas då det uppstår behov av vikarier.

Personalens utbildning m. m.

Personalen i förskolor och fritidshem består av barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. I viss omfattning arbetar emellertid inom barnomsor­gen även personal utan adekvat utbildning. Några särskilda behörighetsreg­ler för rätten aft inneha tjänst i förskola eller fritidshem har inte uppställts.

Det framhålls i propositionen att arbetet med barn i förskolor och fritidshem förutsätter ingående kunskaper om barns utveckling och behov samt om barns förmåga aft samarbeta med varandra och med andra vuxna. Utbildningsbakgrund kombinerad med praktisk erfarenhet är därmed av väsenfiig betydelse för kvaliteten inom barnomsorgsverksamheten. Social­ministern ser def som angeläget aff på sikt få fill stånd en jämnare fördelning än den som nu finns mellan och inom kommunerna av personal med

 

SoU 1981/82:1                                                                       23

förskollärar-, fritidspedagog- och barnskötarufbildningar. Den ökade till­gången på utbildad personal underlättar självfallet en sådan utveckling. Hon påpekar i detta sammanhang även att formell utbildning infe ensamt kan utgöra mätare på personalens kunskaper och kompetens. Många som i dag arbetar inom barnomsorgen har genom erfarenhet tillägnat sig betydande kunskaper inom området. I anslutning härtill uttalar socialministern att hon inte är beredd att förorda aff behörighet fastställs vad gäller utbildningsni­vån. Hon ser infe heller någon anledning till farhågor för att kommunerna infe skulle anställa utbildad personal i tillräcklig omfattning.

Det framhålls också att frågan om åldersfördelning och om könsfördelning bland dem som är anställda vid daghem, fritidshem eller i deltidsgrupper är av stor betydelse för kvaliteten i verksamheten. Barnens kontakter med vuxna i olika åldrar samt med män och kvinnor ger dem viktiga erfarenheter inför framtiden. Under förskoleåldern grundläggs barnefs attityder till t. ex. äldre människor liksom barnens könsrollsuppfattning. Def gäller därför att medvetet arbeta för förändringar inom dessa områden på kort och lång sikt, såväl på lokal som central nivå.

I propositionen diskuteras också frågan om fortbildning för personalen inom barnomsorgen. Den framhålls såsom varande en viktig förutsättning för att verksamheten skall utvecklas och hållas levande. Den är nödvändig för att underlätta samarbetet mellan de personalgrupper som finns inom verksamheten och de som finns inom angränsande verksamheter, t. ex. socialvården, skolan, barnhälsovården m. m. För dagbarnvårdarna, fram­hålls det, bör fortbildningen dessutom syfta till att skapa en brygga mellan verksamheten i hemmet och kommunens övriga barnomsorgsverksamhet, t. ex. den öppna förskolan.

Utskottet anser i likhet med vad som kommer till uttryck i propositionen att det är utomordentligt viktigt att det finns personal inom barnomsorgen som är utbildad för uppgiften. Den som arbetat länge inom området men som saknar formell utbildning kan ha goda förutsättningar för att på ett bra sätt svara för uppgifter inom barnomsorgen, och han eller hon kan tillföra verksamheten erfarenheter som är av stort värde. Detta gäller inte minst i fall där på en avdelning också arbetar personal som har en adekvat utbildning men som saknar någon längre tids yrkeserfarenhet. Tillgången på personal med lång erfarenhet av arbetet vid förskolor och fritidshem kan emellertid inte ersätta behovet av personal som är utbildad för området. Utskottet vill därför framhålla angelägenheten av att det vid förskolor och fritidshem anställs personal som genomgått utbildning till förskollärare, fritidspedagog eller barnskötare och att personal som redan är anställd bereds möjlighet aft genomgå sådan utbildning. Av en av socialstyrelsen nyligen publicerad rapport framgår atf tillgången på utbildad personal successivt ökar och på sikt beräknas bli mycket god. Detta underlättar möjligheterna för kommunerna atf anställa sådan personal. Ufskoffet utgår från att kommunerna tar fill vara

 

SoU 1981/82:1                                                                       24

de sålunda ökande möjligheterna att stärka barnomsorgens kvalitet. Det skulle strida mot det synsätt på kommunernas frihet då def gäller aft ordna barnomsorgen som utskottet inledningsvis anslutit sig till, om riksdagen fattade beslut om särskilda behörighetsregler för rätt atf inneha tjänst inom barnomsorgen eller om att viss andel av personalen skulle ha genomgått visst slag av utbildning.

Under hänvisning fill det anförda avstyrker utskottet två motioner i vilka krävs att särskilda behörighetskrav för tjänst inom barnomsorgen skall fastställas, nämligen motion 1979/80:1192 av Lennart Bladh m. fl. (s) och motion 1980/81:1544 av Lars Werner m. fl. (vpk). Ett likartat motionsyr­kande behandlas nedan (yrkande 10 c i motion 1980/81:2218).

I motion 1980/81:2218 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas (10 a) att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas, varvid utbildningstiden förlängs till fyra år med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs i motionen, (10 b) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell kompetens bereds möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna kategori ersättning skall utgå under utbildningstiden motsvarande full lön samt (10 c) att på grundval av den i motionen föreslagna utbildningen behörighetskrav för arbetet inom barn­omsorgen skall fastställas.

Yrkandena 10 a och 10 b hänför sig i första hand till utbildningsutskottets område. Då utbildningsutskottet flera gånger och senast under våren (UbU 1980/81:24) behandlat yrkanden med i huvudsak samma innehåll har socialutskottet inte funnit det motiverat att inhämta yttrande över motionen från utbildningsutskottet.

Socialutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning att det inte finns skäl ompröva 1977 års beslut om en reformering av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna: reformen beslöts i huvudsak enligt de riktlin­jer som barnstugeutredningen förordat. Socialutskottet vill dock i detta sammanhang nämna att universitets- och högskoleämbetet har tagit initiativ till ett utvecklingsprojekt rörande samverkan mellan förskollärar-, fritidspe­dagog- och klasslärarutbildningen. Ämbetet har också startat ett försök rörande dels samverkan mellan förskollärar-, fritidspedagog- och lågstadie­lärarutbildning, dels en särskild lågstadielärarutbildning med viss inriktning mot förskolan.

Till följd av beslutet 1977 om reformering av förskollärar- och fritidspe­dagogutbildningarna anordnas 50-poängsutbildningar för dem som under lång tid, minst fyra år, tjänstgjort som förskollärare eller fritidspedagog utan kompetensgivande utbildning. Utbildningsutskottet har avstyrkt det här aktuella motionsyrkandet och under hänvisning härtill framhållit atf frågan om löneförmånerna för kommunalt anställd personal är en förhandlingsfrå­ga. Socialutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets bedömning i detta avseende. Socialutskottet vill vidare framhålla följande. För vissa bristyrken

 

SoU 1981/82:1                                                                       25

kan arbetsmarknadsutbildning beviljas utan att den enskilde är arbetslös på grund av behovet av arbetskraft inom speciella yrkesområden. Inom vårdområdet anordnas kurser för barnskötare såväl med som utan praktisk erfarenhet. Vidare anordnas en verksamhet med beredskapsarbete i kombination med arbetsmarknadsutbildning (BAMU) sedan hösten 1972. Verksamheten bedrivs av arbetsmarknadsverket i arbetslöshefsbekänipande syfte och efter bemyndigande av statsmakterna. Verksamheten avser bl. a. att bereda möjlighet till utbildning för redan anställd personal inom primär-och landstingskommunerna.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 10 a och 10 b i motion 1980/81:2218. Som en följd av att yrkande 10 a avstyrks och med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört avstyrks även yrkande 10 c i motionen, vilket avser frågan om behörighetsbestämmelser.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen yrkande 11 i motion 1980/81:2218. Motionärerna vill ha ett uttalande av innehåll att uppdelningen i barnskötar- och förskollärartjänster på sikt bör avskaffas och ersättas av en tjänsteform benämnd förskollärare.

Utskottet anser det inte motiverat att göra något uttalande om vilka tjänster kommunerna bör inrätta inom barnomsorgen och avstyrker därför motionsyrkandet.

Statsbidrag

Det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen'är utformat på följande sätt.

För daghem utgår statsbidrag med ett årligt belopp för varje plats. För år 1981 är beloppet före slutlig uppräkning 19 750 kr. (SFS 1981:251). Bidrag utgår för plats i avdelning som är öppen under minst sju timmar om dagen. Statsbidrag utgår för alla platserna i en avdelning, om minst 2/3 av platserna i avdelningen eller i kommunen som helhet utnyttjas minst fem timmar per barn och dag (den s. k. tvåtredjedelsregeln).

För plats i fritidshem är statsbidraget hälften av bidraget till en daghemsplats. Bidragskrav är att avdelningen är öppen under minst fem timmar per dag.

Antalet platser i daghem och fritidshem som är statsbidragsberättigande bestäms av socialstyrelsen i förhållande dels till en ytnorm, dels till en s. k. pedagogisk norm (se prop. s. 13).

Statsbidrag utgår till kommunen. Detta gäller även för sådant daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommunen, t. ex. en religiös eller annan ideell organisation, om institutionen ingår i kommunens barnomsorgsplan. Kommunen förmedlar vanligen statsbidraget till huvudmannen. 1 vissa fall lämnar kommunen härutöver vtterligare driftbidrae.

 

SoU 1981/82:1                                                                       26

För familjedaghem utgår statsbidrag med 35 % av kommunens brutto­kostnader. Därutöver utgår i vissa fall ett grundbelopp - f. n. 3 550 kr. - för barn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghem samt ett hälften så stort grundbelopp för förskolebarn som vistas i sådant hem mindre än sju timmar per dag och för skolbarn.

Bidragen till barnomsorgen räknas årligen upp med hänsyn till den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

I propositionen (s. 32 och 33) redovisas de svårigheter som kunnat konstateras vid tillämpningen av det nuvarande statsbidragssystemet. Det konstateras bl. a. att nuvarande system med samma bidrag för yngre och äldre barn i daghem gör det förmånligare för kommunerna att i daghem i första hand bereda plats för de äldre förskolebarnen. Vidare innebär svstemet med halvt bidrag för skolbarn i dag- och fritidshem att åldersinte­grerade grupper i daghem motverkas. Andra svårigheter som redovisats är oklarheter i platsbegreppet, den s. k. tvåtredjedelsregelns tillämpning, kravet på öppethållandetider, bidragen till privat verksamhet m. m. Även redovisningen av verksamheterna i samband med statsbidragsansökan har berörts.

I den promemoria som ligger till grund för beredningen av regeringsför­slaget redovisades två olika alternativ till ett nytt statsbidragssystem, dels ett avseende bidrag per barn, dels ett avseende bidrag med viss procent av kommunernas bruttokostnader.

Remissinstanserna har niistan genomgående förordat en övergång till ett procentuellt statsbidragssystem.

1 propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem som bygger på den sålunda föroidade principen. Förslaget läggs fram för att tillgodose krav pä att statsbidragssystemet bör vara enkelt, överskådligt och lättadministrerat, alt kommunerna utifrån vissa grundläggande förhållanden själva bör få avgöra i vilka former barnomsorgen skall anordnas oc/i nrrdet antal uppgifter som skall lämnas i anslutning till ansökan om statsbidrag bör minimeras. Vidare är syftet bl. a. att underlätta kommunernas administration och att underlätta tillkomsten av nya platser inom barnomsorgen. Önskvärdheten av att dessa krav tillgodoses utvecklas ytterligare. Särskilt framhålls vikten av att ett nytt statsbidragssystem bör byggas upp utifrån principen att kommunerna skall lämnas så stor frihet som möjligt att utnyttja sina resurser.

L'tskottet sammanfattar regeringens förslag till statsbidragssystem för barnomsorgen i följande sju punkter.

/. Procentregel. Statsbidrag utgår till kommun med 40 % av kommunens bruttokostnader för barnomsorgen. Kostnaderna beräknas på ett bidragsun­derlag, som fastställs enligt p. 2.

2. Beräkning av bidragsunderlag. Följande kostnader för daghem, fritidshem, kommunala familjedaghem, deltidsförskolor och öppna försko-

 

SoU 1981/82:1                                                                       27

lor är bidragsgrundande, nämligen dels kostnader för personal, inklusive vikarier, fortbildning samt enligt en schablonmässig beräkning för den pedagogiska ledningen, dels kostnader för lokaler, inventarier, kost, lekmaterial, utflykter och liknande.

Socialstyrelsen utformar närmare bestämmelser om beräkning av bidrags­underlaget.

3.  Spärregel beträffande befintlig verksamhet. Statsbidraget för befintlig verksamhet i daghem och fritidshem i viss kommun får öka i förhållande till föregående år högst motsvarande den genomsnittliga årliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Kostnaderna för under budgetåret nedlagd verksamhet skall dras ifrån bidragsunderlaget före uppräkningen.

4.  Kompletterande regel beträffande ny verksamhet. Om kostnaderna för nytillkommande verksamhet väsentligt avviker frän kommunens kostnader för barnomsorgen i övrigt per enhet får socialstyrelsen frångå kommunens redovisning, såvida avvikelsen inte beror på särskilda omständigheter.

5.  Plankrav. Verksamheten skall vara angiven i kommunens barnom­sorgsplan.

6.  Bidragsutbetalande myndighet. Socialstyrelsen skall betala ut statsbidra­get.

7.  Utbetalningsperioder. Statsbidrag skall betalas ut varje år genom fyra förskottsbetalningar och en slutbetalning. Det sammanlagda förskottsbelop­pet skall vara 75 % av det totala bidraget för nästföregående år.

Regeringen föreslår att det nya statsbidraget skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1982.

1 partimotioner från socialdemokraterna och vänsterpartiet koninninister-na samt i en motion från enskilda motionärer tillhörande moderata samlingspartiet yrkas avslag på de nya statsbidragsreglerna. Motionärerna vill med skilda motiveringar att ett nytt förslag (ill ändrat statsbidragssystem skall föreläggas riksdagen.

1 den socialdemokratiska partimotionen. 1980/81:2216. förordas ett nytt förslag - efter överläggningar med Svenska kommunförbundet - enligt följande riktlinjer (yrkande 1). Liksom enligt propositionen skall systemet vara utformat som ett procentbidrag som utgår för daghem, fritidshem, familjedaghem och öppna förskolor. Däremot skall bidrag inte utgå för deltidsförskolan. Bidragsunderlaget skall beräknas på samma bidragsunder­lag som enligt propositionen. Bidraget bör motsvara personalkostnaderna. Dock bör bidragsprocenten t. v. bestämmas så att bidrag utgår med belopp motsvarande dem som skulle utgå om nuvarande bidragsregler behölls: enligt motionärerna innebär propositionsförslaget att kommunerna förlorar 200 ;i 250 milj. kr. Ett belopp om 100 milj. kr. bör utgå till särskilda insatser inom förskolan.

Vänsterpartiet kommunisterna vill atl statsbidragssystemet skall vara utformat för att stimulera till en krnftiu utbvaenad av barnbnisoraen och att

 

SoU 1981/82:1                                                                       28

det skall garanteras en hög och jämn kvalitet i landets samtliga kommuner (motion 1980/81:2218 yrkandena 1 delvis, 12 och 13). Reglerna bör innebära att staten svarar för samtliga personalkostnader inom barnomsorgen.

I den tredje motionen, 1980/81:2214 av Nils Carlshamre m. fl. (m), förordas ett bidragssystem med prestationsrelaterade bidrag. De skall utgå med visst belopp för barn i barnomsorgen och således inte som enligt nuvarande sysfem per plats.

Utskottet anser att det material som finns då det gäller faktorer som är av betydelse för att bedöma statsbidragsfrågan är tillräckligt för att man nu skall kunna ta ställning i frågan och ansluter sig till det redovisade förslaget till nytt statsbidragssystem. Förslaget är enkelt och lättöverskådligt, och det har den fördelen att samma regler kommer att gälla för kommunala familjedaghem som för förskolor och fritidshem. Utskottet har i olika sammanhang framhållit värdet av den öppna förskolan, bl. a. för familjedaghemsverksam­heten, och det nya systemet är ägnat att stimulera utbyggnaden av denna. Förslaget bör kunna leda till administrativa förenklingar både för stat och kommun. Som utskottet ser det är det stora värdet med förslaget att det ger kommunerna betydande möjligheter att effektivisera sin barnoinsorgsverk-samhet utan att hindras av ett regelsystem, som binder verksamheten i vissa organisatoriska former utan egenvärde. Det sagda ligger i linje med det synsätt som kommit till uttryck då riksdagen tidigare i år diskuterat den kommunala ekonomin (se bl. a. ovan s. 9). Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen (s. 36) anger att statsbidragets nivå bör bestämmas utifrån den kostnadsfördelning som i dag föreligger mellan stat och kommun och att det skall göras en utvärdering av det nya bidragssyste­met. Utskottet berör frågan om utvärderingen närmare i det följande och återkommer till den i motion 1980/81:2214 upptagna frågan om prestations-relaterat stöd.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyr­kandena (1980/81:2214, 1980/81:2216yrkandel och 1980/81:2218 yrkandena 1 delvis, 12 och 13) och tillstyrker att riksdagen godkänner de i propositionen angivna huvudprinciperna för ett nytt statsbidragssystem för barnomsor­gen.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker även yrkande 4 i motion 1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk). I motionen, som väcktes under den allmänna motionstiden, förordas att vid förhandlingar mellan regeringen och Kommunförbundet rörande barnomsorgsutbyggnaden frågan om barn­omsorgens finansiering skall lösas på visst sätt.

Då det gäller enskildheterna i regeringens förslag finns med anledning av motioner skäl anföra ytterligare följande.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vill i motion 1980/81:2217 att det fr. o. m. 1982 skall införas ett skattefritt vårdnadsbidraa

 

SoU 1981/82:1                                                                       29

på 400 kr. i månaden per barn mellan ett och tre års ålder. Bidraget skulle finansieras genom en sänkning av bidragsprocenten i det nu aktuella regeringsförslagef från 40 fill 33.

Enligt vad utskottet inhämtat behandlar familjeekonomiska kommittén f. n. olika frågor som avser införande av vårdnadsbidrag. Utskottet utgår från att kommitténs överväganden redovisas snarast möjligt. Under hänvis­ning härtill avstyrks motionen.

I enlighet med vad som föreslås i proposifionen och som ovan berörts bör bidragsprocenten i det nya statsbidragssystemet fastställas fill 40.

Karin Israelsson (c) föreslår i den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1980/81:933 aft statsbidrag för den öppna förskolan skall infö­ras.

Motionen tillgodoses genom godkännande av reglerna om beräkning av bidragsunderlaget, Mofionen påkallar därför infe någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte heller i övrigt något atf erinra mot punkt 2 om beräkning av bidragsunderlagef. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att, då socialstyrelsen utfärdar bestämmelser om beräkning av bidragsunderlagef, myndigheten bl. a. anger hur kapifaltjänstkostnaden skall redovisas.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till större neutralitet i fråga om bidrag fill olika former av förskole- eller fritidshemsverksamhet eller för olika barngrupper. Även dessa yrkanden - i motionerna 1979/80:843 av Britta Hammarbacken m. fl. (c), 1980/81:1908 (yrkande 4) av Rune Gustavsson m.fl. (c) och 1980/81:1644 av Lennart Nilsson m.fl. (s) -tillgodoses vid eff genomförande av regeringsförslaget. Inte heller dessa yrkanden påkallar därför någon riksdagens åtgärd.

Kommunerna bör enligt motion 1980/81:2218 (yrkande 9) ges rätt att anlita den stödpersonal för barn med särsilda behov som befinns erforderlig och att i efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning från staten för denna personal.

Yrkandet har viss likhet med kravet i det ovan behandlade yrkandet i motion 1980/81:2216 om bl. a. 100 milj. kr. till särskilda insatser för förskolan.

Utskottet vill framhålla att enligt barnomsorgslagen - liksom enligt socialtjänstlagen - kommunerna har särskilda skyldigheter gentemot barn med behov av särskilt stöd. Om kostnaderna ökar som en följd av kommunens insatser för sådana barn kommer också statsbidraget atf öka. Differentierade statsbidrag skulle innebära att en av de stora fördelarna med det nya statsbidragssystemet försvann, nämligen den administrativa förenk­lingen för stat och kommun. Utskottet avstyrker mofionsyrkandet. Utskottet vill dock hänvisa till vad utskottet i det följande anför om utvärderingen av det nya bidragssystemet.

Ingrid Sundberg m. fl. (m) vill i motion 1979/80:1220 atf vid beräkning av

 

SoU  1981/82:1                                                                      30

underlag för erhållande av bidrag till drift av förskola och fritidshem det inte skall räknas in plats som upptas av barn med långvarigt hemmavarande förälder, om inte särskilt behov av kommunal barnomsorg föreligger.

Det i motionen framlagda förslaget kan uppenbarligen inte förenas med det nya statsbidragssystemet. Ett bifall till motionsyrkandet skulle innebära en betydande administrativ komplikation vid beräkningen av bidragsunder­laget i det nya statsbidragssystemet. Med hänsyn härtill finns det inte skäl att gå in i någon närmare diskussion av förslaget. Motionen avstyrks.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att driftbidrag fill barnomsorgen liksom hitintills skall utgå endast till kommun. I p. 5 ovan har angivits att en bidragsförufsättning är att verksamheten finns angiven i kommunens barnomsorgsplan. Häri ligger att kommunen liksom nu skall kunna besluta om bidrag fill enskild huvudman. I propositionen berörs härutöver inte frågan om bidrag till institutioner som har sådan huvudman. Utskottet finner anledning ta upp denna fråga till närmare prövning.

Utskottet anser atf då det gäller enskilda institutioner det inte finns skäl att nu ändra de huvudregler enligt vilka bidrag i princip utgår för heldagsomsorg i enskilda daghem och fritidshem. En av fördelarna med att i huvudsak bibehålla det nuvarande systemet är att man slipper genomföra en detaljgranskning av de enskilda institutionernas ekonomi. Med hänsyn till det ändrade statsbidragssystemet i övrigt bör dock följande ändringar av vad som nu gäller vidtas. Kommunen bör med utgångspunkt i nu gällande bestämmelser och de kompletterande regler som socialstyrelsen utfärdar pröva hur många platser en enskild institution kan godkännas för. Vidare bör socialstyrelsen på grundval av stickprovsundersökningar beräkna genom­snittskostnaden under 1982 per plats för kommunala daghem och fritidshem med huvudsakligen heltidsbarn. Bidrag bör utgå till kommunen med 40 % av detta belopp för varje godkänd plats. En uppräkning av beloppet bör årligen ske motsvarande den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Socialstyrelsen bör om särskilda skäl föreligger få beräkna bidrag för ett annat platsanfal än def som fastställts av kommunen. Ett sådant fall kan exempelvis vara att en kommun vid det nya statsbidragssystemets ikraftträdande godkänner enskilda institutioner för ett antal platser som avviker från vad som gäller enligt nuvarande system.

Utskottet förordar således att riktlinjerna för det nya statsbidragssystemet kompletteras med de regler som utskottet sålunda angivit i fråga om enskilda daghem och fritidshem. I enlighet härmed föreslår utskottet en ny punkt 8 i bidragssystemet av följande lydelse.

8. Regler för enskilda institutioner. I stället för vad som sägs i punkt 1-7 skall i fråga om institutioner med annan huvudman än kommun gälla följande. Statsbidrag utgår för daghem som är öppet minst sju timmar per dag och utnyttjas minst fem timmar per barn och dag och för fritidshem som är öppet minst fem timmar per dag. Bidrag utgår till kommunen med 40 % av

 

SoU 1981/82:1                                                                       31

en av socialstyrelsen beräknad genomsnittskostnad per plats. Beloppet skall årligen räknas upp motsvarande den genomsnittliga årliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Antalet platser bestäms av kommunen. Socialstyrelsen får om särskilda skäl föreligger beräkna bidrag för ett annat platsanfal än def som bestämts av kommunen. Verksamheten skall vara angiven i kommunens barnomsorgsplan. Socialstyrelsen betalar uf bidraget. Betalning sker varje år genom fyra förskottsutbetalningar och en slutbetal­ning. Def sammanlagda förskotfsbeloppef skall vara 75 % av def totala bidraget för nästföregående år.

I motion 1980/81:2215 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) yrkas aff def nya statsbidragssystemet skall träda i kraft först den 1 januari 1983 eller således eff år senare än vad regeringen föreslagit. Det anförs i mofionen aft de nya reglerna kommer aft medföra betydande bidragsminsk­ningar för vissa kommuner vid en jämförelse med vad som skulle blivit fallet om bidragsreglerna behållits oförändrade och att propositionen förelagts riksdagen så sent att riksdagsbeslut och formellt fastställande av kommun­ernas budget i stort sett sammanfaller i tiden. Ett ikraftträdande av de nya reglerna i enlighet med regeringens förslag skulle därför inte ge kommunerna tillräckligt rådrum aff anpassa sig efter de nya reglerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Om ikraftträdandet av de nya stafsbidragsreglerna skjuts upp ett år får kommunerna möjlighet att anpassa sin verksamhet efter de nya reglerna, som ger möjlighet till ett effektivare utnyttjande av kommunernas resurser, och aft beakta konsekvenserna av de nya reglerna i den budgetberedning som avser år 1983. Utskottet tillstyrker således motion 1980/81:2215 och föreslår atf med ändring av regeringens förslag def nya statsbidragssystemet skall träda i kraft den 1 januari 1983.

Den s. k. tvåfredjedelsregeln har visat sig leda fill resultatet atf vissa kommuner har fått sitt statsbidrag väsentligt reducerat trots att det antal barn i barnomsorgen för vilka bidrag fått beräknas endast obetydligt understigit det antal som krävts för att fullt bidrag skulle utgå med stöd av regeln. Med stöd av sin initiativrätt föreslår utskottet därför att om särskilda skäl föreligger vid beräkningen av statsbidrag till barnomsorgen för år 1982 regeringen efter ansökan skall kunna ge dispens från tvåtredjedelsregeln.

I propositionen (s. 36) uttalas atf, sedan effekterna och erfarenheterna av det nya bidragssystemet kan överblickas, bidragsnivån kan behöva omprövas med hänsyn till såväl utvecklingen av kostnaderna för verksamheten som den stafsfinansiella situationen samt allmänna kommunalekonomiska övervä­ganden.

Utskottet vill framhålla aft man därvid särskilt bör bedöma vilken effekt spärregeln (punkt 3 ovan) haft och om def finns behov av denna. Även i övrigt bör konsekvenserna av de nya reglerna övervägas, bl. a. såvitt avser effekterna för kommuner som redan nu har en väl utbyggd omsorg på heltid. I sammanhanget bör belysas möjligheterna och effekterna av atf i vart fall

 

SoU  1981/82:1                                                                      32

viss del av statsbidraget görs prestafionsrelaferaf. Mofion 1980/81:2214 som redovisats tidigare (s. 28) blir därigenom i viss mån tillgodosedd.

Med hänsyn fill det anförda påkallar mofion 1980/81:2213 av Bonnie Bernsfröm (fp) inte någon riksdagens åtgärd. I motionen fas upp frågan om en utvärdering av konsekvenserna för heldagsomsorgen av def nya statsbi­dragssystemet.

Sammanfattningsvis föreslår således utskottet att riksdagen dels godkän­ner vad som förordats i propositionen om förenklad sfafsbidragsgivning till barnomsorgen och som ovan redovisats i sju punkter, dels kompletterar det föreslagna systemet med en åttonde punkt om enskilda daghem och fritidshem, dels beslutar atf det nya bidragssystemet skall träda i kraft den 1 januari 1983 i stället för den 1 januari 1982, dels ock beslutar att för år 1982 dispens skall kunna ges från den s. k. tvåfredjedelsregeln om särskilda skäl föreligger.

Finansiering av barnstugor

I propositionen föreslås atf man skall slopa den nuvarande möjligheten att - efter medgivande av länsbostadsnämnden - i vissa fall få behålla räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga.

Socialutskottet ansluter sig till den bedömning som gjorts av civilufskottet i yttrande CU 1981/82:ly, som fogas vid betänkandet som bilaga. Detta innebär atf socialutskottet fillstyrker propositionen i här aktuell del och avstyrker avslagsyrkanden som framställts, nämligen yrkande 2 i motion 1980/81:2216 av Olof Palme m. fl. (s) och yrkande 1 delvis i mofion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem

I början av året tillkallades en kommitté (U 1981:01) om samverkan mellan förskola och skola (dir. 1980:84). I direktiven till kommittén, som antagit namnet Förskola - skola-kommittén, redovisas olika frågeställningar rörande förhållandet mellan förskola och skola som skall belysas av kommittén. Det framhålls bl. a. följande:

Behovet av en ökad samverkan mellan samhällets olika verksamheter för barn har blivit starkare genom de senare årens snabba utbyggnad av förskolan och omfattande reformering av grundskolan. Ett samarbete omkring barnets totala situation har genom denna utveckling blivit allt nödvändigare.

En försvårande omständighet för en samverkan kan enligt min mening vara de skillnader mellan förskolan och skolan som finns när det gäller arbetssätt och metoder. En ökad samverkan mellan barnomsorgen och skolan bör bygga på ett likartat synsätt i fråga om barns utveckling och behov. Samverkan bör innehålla ett närmande av arbetssätt och pedagogisk metod till varandra.

 

SoU 1981/82:1                                                                       33

Mot bakgrund av bl. a. det allmänna önskemålet atf de kommittéer som tillsätts ej ges onödigt omfattande utredningsuppdrag skall kommittén begränsa sitt arbete till aft kartlägga och utvärdera erfarenheterna av den försöksverksamhet med samverkan mellan förskola och skola som har bedrivits eller som fortfarande bedrivs i olika delar av landet. Kommittén skall komma in fill regeringen med sin bedömning av till vilka områden ett eventuellt fortsatt utredningsarbete för atf åstadkomma en närmare samver­kan mellan förskola och skola bör koncentreras. Kommittén skall arbeta skyndsamt.

Efter begäran av riksdagen har kommittén fått tilläggsdirektiv (dir. 1981:39) enligt vilka kommittén skall förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder.

Med hänsyn till def utredningsarbete som sålunda ankommer på Försko­la-skola-kommittén påkallar följande motioner, nämligen motion 1979/ 80:280avStig Alftinm. fl. (s)ochmotion 1979/80:1194avGörelBohlinm. fl. (m), inte någon riksdagens åtgärd. I motionerna tas upp frågan om konsekvenserna av det nuvarande delade huvudmannaskapet mellan försko­la och skola.

I en annan motion, motion 1980/81:714 av Elisabeth Fleetwood (m) och Änn-Cafhrine Haglund (m), yrkas atf regeringen skall begära en översyn av huvudmannaskapet för fritidshemmen. Motionärerna menar att ett överfö­rande av huvudmannaskapet för fritidshemmen till skolan eller eff delat huvudmannaskap skulle kunna medföra ett smidigare genomförande av den samlade skoldagen.

Utskottet kan så fill vida ansluta sig till motionärernas uppfattning att det kan vara motiverat att man överväger vilka konsekvenser den samlade skoldagen får för fritidshemsverksamheten. Utskoffef anser därför att regeringen i lämpligt sammanhang bör överväga formerna för denna verksamhet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1980/81:714 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor

Ove Karlsson m. fl. (s) vill i mofion 1979/80:848 aft barnomsorgslagen skall ändras så att kommunerna åläggs att ge förtur till den som blivit ofrivilligt arbetslös, så aff inget hinder föreligger i detta hänseende aft anta erbjudet arbete.

Med anledning av mofionen finns skäl anföra följande.

Planeringsgruppen för barnomsorg behandlade relafivt utförligt frågan om barnomsorg för barn med arbetslösa föräldrar. I betänkandet (SOU 1979:57) Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderiag'behandlade plane­ringsgruppen följande frågeställningar beträffande arbetslösa, nämligen dels hur barnomsorgsplaneringen skall ta hänsyn till deras behov, dels hur barnen

 

SoU 1981/82:1                                                                       34

skall kunna erbjudas plats inom barnomsorgen. I sistnämnda hänseende anförde planeringsgruppen följande (s. 107).

Planeringsgruppen har inte i uppdrag att utreda i vilken utsträckning olika barngrupper behöver behålla en barnomsorgsplats i samband med att föräldern inte längre förvärvsarbetar. Vi vill emellertid framhålla aff def för barnens del är angeläget atf inte plötsliga avbrott görs i barnomsorgen. Barnomsorgen har utvecklats för atf barnen skall erhålla en god omvårdnad under def aft föräldrarna förvärvsarbetar m. m. I det bör också ligga atf def finns en vistelsetrygghef i omvårdnaden så aff avbrott i omsorgen undviks så långt möjligt. Vi vill också peka på de svåra avvägningar som kan uppstå om vissa barn, enligt ALF-utredningen (1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring), skall ha rätt till barnomsorg före andra barn. Def kan vara mera humant och vålla mindre problem vid förtursplaceringar om de arbetslösas barn stannar kvar på sin barnomsorgsplats. Den kontinuerliga utbyggnaden av barnomsorgen till full behovstäckning bör innebära utrym­me för detta.

Enligt utskottets mening framstår def som angeläget att den som förlorar en barnomsorgsplats fill följd av aft han eller hon blir arbetslös skall kunna få tillbaka platsen om han eller hon erbjuds ett arbete. Detta står inte i motsättning fill vad planeringsgruppen anfört och utskottet kan ansluta sig till gruppens uppfattning aff det i och för sig kan vålla mer problem att låta barn till arbetslösa som erbjuds arbete få förtur till barnomsorgsplats än aff låta barnet eller barnen behålla den plats de har då arbetslösheten inträffar. Utskottet vill tillägga att den av mofionärerna upptagna frågan ytterst är en fråga om fördelning av tillgängliga platser inom barnomsorgen. Utskottet är inte berett att i vidare mån än vad som följer av bestämmelserna i barnomsorgslagen - eller fr. o. m. den 1 januari 1982 - i socialtjänstlagen om barn med särskilda behov reglera kommunernas rätt atf besluta om fördelningen av tillgängliga platser. Def kan emellerfid finnas skäl för socialstyrelsen att exempelvis i samband med information fill kommunerna om den i detta betänkande behandlade reformen erinra om vad utskottet ovan anfört. Med hänsyn till det anförda anser utskottet atf motion 1979/80:848 får anses besvarad.

Slutligen behandlar utskottet motion 1979/80:496 av Ulla Tilländer (c) och Maj Pehrsson (c). Motionärerna vill att kommunerna skall få information om sina möjligheter att i den kommunala förskoleplanen inräkna och ge ekonomiskt stöd till alternativa förskolor. Motionärerna uttalar bl. a. att t. ex. Montessori-, Waldorf- eller ekumeniskt-kristna förskolor kan bedriva verksamhet med lika mycket kommunalt stöd som den allmänna förskolan. Riksdagsbeslutet förutsätter naturligtvis att dessa förskolor uppfyller de allmänna krav som gäller för den vanliga förskolan.

Bakgrunden till motionsyrkandet är följande. I sitt av riksdagen godkända förskolebetänkande år 1973 (SoU 1973:30) uttalade utskottet bl. a. att kommunerna fick stor frihet aff inom ramen för de allmänna riktlinjer för förskoleverksamheten som togs upp i propositionen i ämnet (1973:136)

 

SoU 1981/82:1                                                                       35

utforma verksamheten inom förskolan. Något hinder atf i viss utsträckning låta verksamheten variera mellan olika förskolor inom samma kommun skulle inte finnas (se även SoU 1975/76:28 s. 32). Då def nuvarande statsbidragssystemet tillkom beslöts aft driftbidrag skulle utgå endast till kommun men att daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun skulle få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan. Def skulle sedan ankomma på kommunen aft besluta om bidrag till den som driver verksamheten. Som framgår av avsnittet om statsbidrag ovan föreslår utskottet viss förändring av reglerna för bidrag till förskolor som drivs av annan huvudman än kommun.

Då socialstyrelsen går uf med information fill kommunerna om innehållet i de nya stafsbidragsreglerna för barnomsorgen bör naturligtvis informationen innefatta även uppgifter om innehållet i de nya reglerna för enskilda förskolor. Enligt utskottets mening kan def vara lämpligt att man i detta sammanhang informerar även om de riksdagsuftalanden som föreligger då def gäller möjligheterna att variera innehållet i förskoleverksamheten även i de fall dä kommunen är huvudman. Utskottet anser med hänsyn till det anförda aft mofion 1979/80:496 infe påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utöver vad ovan anförts föranleder propositionen infe något uttalande eller någon erinran från utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utbyggnad av barnomsorgen

1.    beträffande målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen att riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 1 och motion 1980/81:2218 yrkande 2,

2.    beträffande plan för utbyggnad av barnomsorgen, m. /n.

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:282 yrkande 1, motion 1980/81:531, motion 1980/81:1251 yrkande 3, motion 1980/81:1908 yrkande 3 och motion 1980/81:1893 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en plan för utbyggnaden av barnomsorgen fram till full behovs­täckning, m. m.,

3.              beträffande etappmål för utbyggnaden av barno/nsorgen

att riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 2 och motion 1980/81:2218 yrkande 14 i motsvarande del,

4. beträffande klarläggande av de ekonomiska förutsättningarna
för fortsatt utbyggnad av bar/wmsorgen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 14 i motsva­rande del.

 

SoU 1981/82:1                                                                      36

5. beträffande/ör/ianrf/ingflr o/n en sänkning av föräldraavgifter­
na

aft riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 14 i motsva­rande del.

Kvalitetsfrågor m. m.

6.     beträffande/ragfl/7 o/n avslag på proposition 1980181:205 såvitt avser vissa uttalanden om fa/niljedaghe/n, öppna förskolor och deltidsförskolor (punkt 2 delvis i propositione/is hemställan) att riksdagen avslår mofion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsva­rande del,

7.     beträffande inriktningen av bar/w//isorgsutbygg/iaden atf riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 4,

8.     beträffande frågor om preciserade mål och  riktlinjer samt läroplan för barno/nsorgsverksa/nheten

att riksdagen - med anledning av motion 1980/81:1251 yrkande 5, motion 1980/81:2218 yrkande 3 och motion 1980/81:2216 yrkande 3 utom såvitt avser avslagsfrågan - som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning för riksdagen rörande målsättning och riktlinjer m. m. för barnom­sorgsverksamheten,

9. beträffande den etiska målsättningen för förskolan /n. m.
aff riksdagen avslår motion 1980/81:1639,

10. beträffande pedagogisk gruppverksamhet för barn i sexårsål­
dern

att riksdagen avslår motion 1980/81:926,

11. beträffande/rågan om avslag på proposition 1980/81:205 såvitt
avser kvalitetsfrågor (punkt 2 i propositionens hemställan i den
mån den inte behandlats i /?io/n. 6)

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2216 yrkande 3 i motsvarande del och motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsva­rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om slutgiltigt ställningstagande till frågor om normer och rekommendationer inom barnomsorgen,

12.     beträffande bindande ytnormer för daghem och fritidshem att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 5 a,

13.     beträffande institutionsstorlek m. m. i/iom bar/to/nsorgen aft riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 6,

14.     beträffande underlättande av tillkomsten av lägenhetsdaghem //i. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:1195,

15. beträffande verksamheten i åldersbla/tdade barngrupper
att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 7,

 

SoU 1981/82:1                                                                      37

16. beträffande bindande normer för gruppstorlek i daghem och
fritidshem

aff riksdagen avslår mofion 1980/81:2218 yrkande 5 b,

17. beträffande bindande normer för personaltätheten i daghem och
fritidshem

aff riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 5 c,

18.    beträffande anställande av fasta vikarier inom barnomsorgen att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 8,

19.    beträffande fastställande av behörighetsbestämmelser för tjänst inom barnomsorgen

atf riksdagen avslår mofion 1979/80:1192 och motion 1980/ 81:1544,

20. beträffande vissa utbildningsfrågor m. m. rörande barnomsor­
gen

aff riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 10,

21.            beträffande tjänsteformer inom barno/nsorgen

aft riksdagen avslår mofion 1980/81:2218 yrkande 11,

22.             beträffande kvalitetsfrågor m. m. ino/n bar/io/nsorgen

aff riksdagen godkänner vad i propositionen anförts (punkt 2 i propositionens hemsfällan) i den män frågorna inte behandlats i tidigare mom..

Statsbidrag

23. beträffande/rrtgorow avslag på proposition 1980/81:205, såvitt
avser nytt statsbidragssystem för barnomsorgen (pimkt 1 i
propositio/iens he/nställan) och begäran om nytt förslag till
bidragssystem

att riksdagen avslår motion 1980/81:2214, motion 1980/81:2216 yrkande 1 och motion 1980/81:2218 yrkandena 1 i motsvarande del, 12 och 13,

24. beträffande vissa förhandlingar o/n finansieringen av barnom­
sorgsutbyggnaden

att riksdagen avslår motion 1980/81:1893 yrkande 4,

25.     beträffande införande av vårdnadsbidrag atf riksdagen avslår motion 1980/81:2217,

26.     beträffande statsbidrag tdl den öppna förskolan aff riksdagen avslår motion 1980/81:933,

27.     beträffande större neutralitet ifråga om bidrag till olika former av barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1979/80:843, motion 1980/81:1908 yrkande 4 och motion 1980/81:1644,

28. beträffande bidrag till stödpersonal för barn med särskilda
behov

att riksdagen avslår motion 1980/81:2218 yrkande 9,

 

SoU 1981/82:1                                                                      38

29. beträffande bidrag för plats inom förskola och fritidshem som
upptas av barn tdl långvarigt hemmavarande föräldrar

att riksdagen avslår motion 1979/80:1220,

30. beträffande tidpunkten för ikraftträdande av nytt statsbidrags­
system för barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2215 och med avslag på regeringens förslag beslutar att nytt bidragssystem skall träda i kraft den 1 januari 1983,

31. beträffande frågan om en förenklad statsbidragsgivning till
barnomsorgen

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen (punkt 1 i propositionens hemställan) i den mån frågan inte behandlats i tidigare mom.,

32. beträffande regler för statsbidrag till enskilda institutioner inom
barnomsorgen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande den s. k. tvåtredjedelsregeln i det nuvarande stats­
bidragssystemet för barnomsorgen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande utvärdering av konsekvenserna för heldagsomsor­
gen av det nya statsbidragssystemet

att riksdagen avslår mofion 1980/81:2213,

Finansieri/ig av barnstugor

35. beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyr/ii/ig av bostäder tdl
barnstugor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1980/81:2216 yrkande 2 och motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordats beträffande räntebidrag i angivna fall (punkt 3 i propositionens hemställan).

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem

36. beträffande konsekvenserna av det delade huvudmannaskapet
mellan förskola och skola

att riksdagen avslår mofion 1979/80:280 och mofion 1979/ 80:1194,

37.            beträffande huvud/nan/iaskapet för fritidshemmen

att riksdagen med anledning av mofion 1980/81:714 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om formerna för fritidshemsverksamheten.

 

SoU 1981/82:1                                                                       39

Övriga frågor

38. beträffande förtursplats   inom   barnomsorgen   vid  ofrivillig
arbetslöshet för vårdnadshavaren

att riksdagen avslår motion 1979/80:848,

39. beträffande i/tfor/nation om ekonomiskt stöd till alternativa
förskolor

aft riksdagen avslår motion 1979/80:496.

Stockholm den 11 november 1981

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvara/ide: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s) och Anita Persson (s).

Reservationer

Tre reservationer har avgivits av de socialdemokratiska ledamöter som deltagit i ärendets avgörande, nämligen Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Stig Alftin, Maria Lagergren och Anita Persson.

1.  Beträffande  nytt  statsbidragssystem  för  barnomsorgen   (mom.   23  i hemställan) anser reservanterna

dels aff det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för barnomsorgen" bort ersättas med text av följande lydelse.

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. Skälen härför har utförligt redovisats i den socialdemo­kratiska partimotionen 1980/81:2216. Skälen kan sammanfattas på följande sätt.

När det nuvarande statsbidraget för daghem och fritidshem infördes var syftet att statens andel i princip skulle motsvara personalkostnaden. Vid bidragssystemets införande år 1977 motsvarade bidraget ca 55 % av kommunens kostnader för daghem. Andelen har successivt sjunkit och uppgick 1980 i genomsnitt till 49,5 % enligt Svenska kommunförbundets beräkningar.

I det nu föreslagna bidragssystemet är bidragsprocenten 40 %. Systemet

 

SoU 1981/82:1                                                                       40

innebär bl. a. att även deltidsförskolor och öppna förskolor blir bidragsbe-räftigade. Det sagda får den konsekvensen atf det kommer att ske en betydande omfördelning mellan kommunerna av nu utgående bidrag. Vidare innebär reglerna att - enligt Svenska kommunförbundets beräkningar -staten skär ner sitt totala bidrag till barnomsorgen med åtminstone 200 milj. kr. räknat på 1980 års siffror. Som anges i motion 1980/81:2216 är det ett belopp på uppskattningsvis 700 milj. kr. som kommer att omfördelas eller skäras bort från nuvarande stafsbidragsberätfigade verksamheter. Den tillsynsform som drabbas mest är daghem eller således den verksamhet där den beslutade utbyggnaden kraftigt sackar efter och där de största köerna finns. Även familjedaghemsverksamheten drabbas.

Det av regeringen framlagda förslaget innebär således atf kommuner som lojalt följt riksdagens beslut år 1976 om att daghems- och fritidshemsverk­samheten skall byggas ut i första hand straffas härför medan kommuner som nöjt sig med att ha den allmänna förskolan och en begränsad daghems- och fritidshemsverksamhet tjänar på regeringens förslag. Genom utrednings­material som utskottet haft tillgängligt vid ärendets behandling och genom vad som framgår av skrivelser som kommit in från olika kommuner har de beräknade konsekvenserna för ett antal enskilda kommuner fått en bred belysning. Förvissa kommuner skulle det föreslagna bidragssystemet leda till ett bortfall av betydande belopp i statsbidrag, något som i sin tur uppenbarligen skulle kräva icke obetydliga skattehöjningar. Utskottet kan inte acceptera sådana konsekvenser i all synnerhet som kommunernas ekonomi är utsatt för mycket hårda påfrestningar f. n.

Utskottet kan således inte biträda regeringsförslaget. Detta har dock en förtjänst, nämligen så till vida att det skulle innebära fördelar om man gick över till ett procentbidrag. Ett sådant system har tillstyrkts av Svenska kommunförbundet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringsförslagef och hemställer atf regeringen efter överläggningar med Svenska kommunförbundet åter­kommer till riksdagen med ett nytt förslag efter följande riktlinjer.

Statens bidrag till daghem, fritidshem, familjedaghem och öppna förskolor bör utgå som ett procentbidrag. Bidragsunderlaget bör kunna utformas enligt de grunder som återfinns i propositionen. Statens insats bör därvid i princip motsvara personalkostnaderna; av statsfinansiella skäl bör dock bidragsprocenten t. v. motsvara vad en tillämpning av nuvarande regler medger.

Som ett moment i det nya statsbidragssystemet bör vidare ingå ett särskilt stöd om 100 milj. kr. för behovsorienferade insatser, i första hand i daghemmen. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen. De bör utgå till kommuner som behöver göra särskilda insatser för barn som kräver speciellt stöd och stimulans, bl. a. barn som är handikappade eller från invandrarfa­miljer.

 

SoU 1981/82:1                                                                      41

dels att utskottets hemställan under mom. 23 bort ha följande lydelse: 23.   beträffande frågor om avslag på regeri/igens förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen (punkt 1 i propositionens hemställan) och begäran om /lytt förslag till bidragssystem att riksdagen

a)                  med bifall till motion 1980/81:2214 yrkande 1, motion
1980/81:2216 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1980/
81:2218 yrkande 1 i motsvarande del avslår regeringens förslag
(punkt 1 i propositionens hemställan).

b)                  med bifall till motion 1980/81:2216 yrkande 1 i motsvarande
del, med anledning av motion 1980/81:2218 yrkandena 12 och
13 och med avslag på motion 1980/81:2214 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett
nytt förslag till bidragssystem för barnomsorgen,

2. Beträffande viss följdfråga till regeringens förslag till nytt statsbidragssys­
tem anser reservanterna - under förutsättning av bifall till reservaton 1 - att
utskottets hemställan under mom. 30-32 bort ha följande lydelse:

30-32.   att riksdagen avslår motion 1980/81:2215.

3. Beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor
(mom. 35 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 32 som börjar med "I propositionen" och slutar med "m. fl. (vpk)" bort ersättas med text av följande lydelse.

I propositionen föreslås att man skall slopa den nuvarande möjligheten att - efter medgivande av länsbostadsnämnden - i vissa fall få behålla räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga.

Socialutskottet ansluter sig till den bedömning som gjorts av de socialde­mokratiska ledamöterna i civilutskottet i yttrande CU 1981/82:1 y. som fogas vid betänkandet som bilaga. Detta innebär att socialutskottet avstyrker propositionen i här aktuell del och tillstyrker de avslagsyrkanden som framställs i motioner, nämligen yrkande 2 i motion 1980/81:2216 av Olof Palme in. fl. (s) och yrkande 1 delvis i motion 1980/81:2218 av Lars Werner m. fl. (vpk).

dels att utskodets hemställan under mom. 35 bort ha följande lydelse: 35.   beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av bostäder till barnstugor

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2216 yrkande 2 och motion 1980/81:2218 yrkande 1 i motsvarande del avslår regeringens förslag (punkt 3 i propositionens hemställan).

 

SoU 1981/82:1                                                                    42

Bilaga

Civilutskottet.s yttrande

1981/82:1 y

om   förenklade  statliga   regler  inom  barnomsorgen,   såvitt  avser finansieringen av barnstugor (prop. 1980/81:205)

Till socialiiiskottct

Socialutskottel har beslutat inhämta yttrande från civilutskotiet över

1. proposition 1980/81:205 om förenklade ställiga regler inom barnomsor­
gen, säviti avser hemställan 3. nämligen att riksdagen godkänner vad
socialministern liirordat beträffande räntebidrag vid tillfällig uthyrning av
bostiider till barnstugor,

2.   motion 1980/81:2216 (s) yrkande 2, vari hemställs att riksdagen avsliir förslaget i prop. 1980/81:205 om slopande av räntebidrag vid tillfiillig uthyrning av bostäder till barnstugor,

3.   motion 1980/81:2218 (vpk) yrkande 1 delvis, vari föreslås att riksdagen beslutar iivslä proposition 1980/81:205.

Regeringens förslag innebär att man slopar möjligheten att i vissa fall få behålla räntebidraget när en bostad tillfälligt utnyttjas som barnstuga, något som nu är möjligt efter medgivände från liinsbosladsnämnden. Bostads­styrelsen har på förfrågan upplyst att sådana medgivanden lämnats endast beträffande ett tjugotal lägenheter i hela riket. Det kan dock inte uteslutas att bostader används som barnstugor även i fall där medgivande inte begärts?

Mot detta förslag står avslagsyrkandena i motionerna - avslagsyrkanden som i (s)-motioncn är uppdelade på avsnittet om räntebidragen och propositionen i övrigt och i (vpk )-niotionen omfattar regeringsförslaget i dess helhet. Del har aktuella avslagsyrkandet i (s)-motionen grundas inte pä några specifika argument i denna dcb man vill avvakta förhandlingar om ett nytt statsbidragssystem. Det generella avslagsyrkande! i (vpk)-motionen har inte heller kopplats till några silrskikla motiv för all inte ändra riinlebidrags-reglerna.

Det a\ socialministern efter samråd med bostadsniinistern formulerade motivet tor regeringsförslaget i härakluelldel iiratt i sak liintebidragi princip endast skall utgä för bostäder och inte för lokaler. Undantaget vid tillfällig uthvriiing är en kvarstående del av en undantugsmöjlighet som öppnades för att underlätta ulhyrning av liigenheter som inte kunde hyras ut som bostäder.

Ci\ilii(skottel delar uppfattningen att det är mest formellt konsekvent att enligt regeringsförslaget slopa möjligheten att bibehålla räntebidraget i samtliga fall dä bostäder hyrs ut som lokaler, sålunda även som barnstugor. Praktiskt innebär fegeringsförslaget att en kommun där detta är aktuellt får

 

SoU 1981/82:1                                                                       43

hogie hyreskostnader för barnstugor som tillfälligt inryms i bostadslägenhe­ ter, och stålens utgifter för räntebidrag sjunker i motsvarande mån. Kommunens ökade bruttoutgifier tiicks emellertid av statsbidrag, enligt regeringsförslagei till 40 %.

Som exempel kan noteras att en liigenhet som färdigställts 1979 med ett laneunderlag om 350 000 kr. är 1982 far ett räntebidrag om ca 29 500 kr. Vid bifall till regeringsförslagef ökar kommunens nettokostnad med 60 % därav eller med ca 17 700 kr.

De ekonomiska effekterna av det hiir behandlade regeringsförslagef inom de fåtaliga medgivandenas ram är sålunda ytterst begränsade för de här berörda kommunerna och även för statsbudgeten. De är små även i relation till felmarginalerna vid beräkning av statsbidragskostnaderna.

Mot bakgrund av det anförda finns enligt civilutskottets mening inte ett så markerat faktiskt samband mellan de aktuella räntebidragsreglerna och förslaget till ändrade statsbidragsreglcr att det finns anledning att, som enligt (s)-motionen, låta äldre regler kvarstå i avvaktan på eventuella ytterligare ö\er\äganden om statsbidragssystemet.

Socialutskottet bör - oavsett ställningstagandet till ett nytt statsbidrags­system - enligt civilutskottets mening tillstyrka propositionens hemställan 3 och avstyrka motionerna i här behandlade delar.

Stockholm den 15 oktober 1981

Pa civilutskottets vägnar KJELL A. M.ATTSSON

N-irvarmide: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Ingvar Eriksson (m), Per Olof Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Erik Börjesson (fp).

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att den del av utskottets yttrande som pä s. I börjar "Civilutskottet delar" och på s. 2 slutar "behandlade delar" bort lyda:

Skäl talar allmänt sett för en princip att kanalisera stödet till barnstugorna över ett direkt statsbidrag och förbehålla räntebidraget för dess bostadspo­litiska syfte. Utvecklingen har dock gett en faktisk koppling mellan stödformerna som inte är betydelsekis för vissa kommuner. Det måste också

 

SoU 1981/82:1                                                                   44

Nära rikligast att bedöma de löreslagna iindringarna och deras effekter i ett sammanhang. Socialutskottet bör därför enligt förslagen i motionerna 1980/81:2216 (s) och 2218 (vpk) avstyrka iiven hemstiillan 3 i proposition 1980/81:205.

 

SoU 1981/82:1                                                                      45

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen m.m..........................................................         1

Motioner..........................................................................         1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980                    1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981                    2

Motioner väckta med anledning av prop. 1980/81:205   ....... 4

Utskottet   ......................................................................         6

Huvudsakligt innehåll i proposifionen   ........................... ....... 6

Inledning   ...................................................................... ....... 7

Utbyggnad av barnomsorgen  ........................................ ....... 7

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen    ......... ....... 7

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen   ...............         8

Kvalitetsfrågor.................................................................       11

Familjedaghem, öppna förskolor och deltidsförskolor . .        11
Frågor om preciserade mål och riktlinjer, läroplan samt

kvalitetsnormer för barnomsorgsverksamheten .............      12

Utrymmesstandard m. m. i daghem och fritidshem   ....         19

Barngruppernas storlek   ................................................      21

Personaldimensionering ................................................. ..... 22

Personalens utbildning m.m............................................      22

Statsbidrag .....................................................................      25

Finansiering av barnstugor  ........................................... ..... 32

Huvudmannaskapet för förskolor och fritidshem.............       32

Övriga frågor   ................................................................       33

Hemställan...................................................................... ..... 35

Reservationer.................................................    .............       39

Bilaga (civilutskottets yttrande CU 1981/81:1 y)............ ..... 42