SkU 1981/82:9

Skatteutskottets betänkande
1981/82:9

om avdragsregler för egenavgifter, m. m. (prop. 1981/82:10)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:10 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning,

7. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

12. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370),

13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

16. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

17. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

I propositionen föreslås en viss begränsning av skyldigheten att betala
egenavgifter till socialförsäkringarna m.m. En motsvarande inskränkning
görs på förmånssidan, dvs. vid beräkningen av underlaget för sjukpenning
och ATP. Vidare föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen
för egenavgifter. Syftet med de nya bestämmelserna är bl. a. att underlätta
den försäkrings- och skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.

De föreslagna ändringarna innebär i korthet följande.

Ersättningar som skall taxeras som inkomst av tjänst ger f. n. i undantagsfall
upphov till skyldighet att betala egenavgifter. I praxis har sålunda
den som haft royaltyinkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär,
1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 9

Kartong: S. 1, punkterna 16 och 17 tillkommer

SkU 1981/82:9

konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet påförts egenavgifter. Avgiftsskyldighet
föreligger vidare för den som har flera inkomster vilka från
vaije arbetsgivare/uppdragsgivare understiger 500 kr. för år men sammanlagt
uppgår till minst 500 kr. Enligt förslaget skall nu nämnda tjänsteinkomster
inte vara förmånsgrundande och inte heller föranleda skyldighet
att betala egenavgifter.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall f. n. underskott i ett
jordbruk dras av från inkomst av ett annat jordbruk. Motsvarande kvittning
skall göras om den skattskyldige bedriver flera olika rörelser. Dessa
kvittningsregler föreslås avskaffade.

Egenavgifter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Vid beräkning av
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse medges f. n. ett schablonavdrag
för det löpande årets egenavgifter. De slutliga egenavgifterna som sedermera
fastställs för året i fråga skall avstämmas mot det tidgare medgivna
schablonavdraget. Enligt förslaget avskaffas systemet med schablonavdrag.
Den skattskyldige får i stället avdrag för det belopp som han i sin
bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter.
Avsättningen får uppgå till högst 25 % av avsättningsunderlaget. Det
avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår och
avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. I fråga om egenavgifter som
hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst får avdrag,
liksom hittills, göras som ett s. k. allmänt avdrag vid taxeringen för det
beskattningsår då de slutliga avgifterna fastställts.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982 och skall — såvitt
gäller avdragsreglerna - tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de i proposition 1981/
82:30 framlagda lagförslagen rörande 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 4 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (jfr
SkU 1981/82:8).

Det under 7. angivna förslaget angående lagen (1980:954) om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m. kommer utskottet att behandla
i samband med de i proposition 1981/82:30 bilaga 4 framlagda
förslagen rörande samma lag. Förslaget under 8 om ändring i taxeringslagen
(1956:623) kommer att behandlas i samband med proposition 1981/
82:73 som också innehåller förslag till ändringen i samma lag.

Det under 1. angivna förslaget angår bl. a. 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Detta ändringsförslag har utskottet överlämnat till socialförsäkringsutskottet
för att behandlas i samband med en annan redaktionell
ändring i samma lagrum (prop. 1981/82:50).

De aktuella lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1981/82:9

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att 41 b § och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att gälla,
dels att 28 § 1 morn., 35 § 1 morn., 41 d §, 53 § 1 morn., punkt 15 av
anvisningarna till 21 §, punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 §,
punkt 10 av anvisningarna till 28 §, punkterna 9 och 9 a av anvisningarna
till 29 §, anvisningarna till 52 § samt punkt 3 av anvisningarna till 53 § skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

1 morn.2 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket
bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;
värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter,
som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars
räkning eller för avlöning åt. arbetspersonal, som icke tillhört
rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit
honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska
föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital,
som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående Ersättning i form av royalty eller
avgift för utnyttjande av patent, periodiskt utgående avgift för ut mönster

eller dylikt är att anse så- nyttjande av materiella eller imma som

intäkt av rörelse, såvitt icke tenella tillgångar är att anse såsom

royaltyn eller avgiften är av beskaf- intäkt av rörelse, såvitt inte royal fenhet

att böra hänföras till intäkt tyn eller avgiften är av beskaffenhet

av jordbruksfastighet eller av an- att böra hänföras till intäkt av fas nan

fastighet. tighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till
annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt
av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för
pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som
intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i
sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623),
under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa
vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande av -

1 Senaste lydelse av
41 b § 1976:460
anvisningarna till 41 b § 1981:40.

2 Senaste lydelse 1976: 1099.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än
motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas
skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången
av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till
summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och
avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas
endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas
under särskild underrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare
minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande
vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare
i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation
fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller
vad som föreskrives där och i 4 mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets
ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse,
som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under
särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens
pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande
i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid
sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid
avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas
enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel
skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som
redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

35 §

1 mom. Till intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet hänförs

1) intäkt som skattskyldig haft
av annan förvärvskälla än förut har
nämnts och som inte heller utgör
intäkt av kapital,

2) sådan lotterivinst som inte är
frikallad från beskattning enligt
19 §,

3) restituerade, avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, som
inte utgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse, i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna,

3 Senaste lydelse 1976:460.

1 morn.3 Till intäkt av tillfällig
förvärsverksamhet hänföres intäkt,
som skattskyldig haft av annan förvärvskälla
än förut nämnts och som
ej heller härflutit av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas även lotterivinst,
som icke är frikallad från beskattning
enligt 19 §.

Belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit påförda
avgifter, samt restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter
skall, i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §, upptagas

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas vidare i den omfattning
som angives i 2—4 mom.
vinst genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst).

Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet och annan rörelse
än penning- och försäkringsrörelse
medges avdrag för belopp som
i räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond.
Avdraget får
uppgå till högst 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsåret har
erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekostnad).
I fråga om skattskyldig, som
är fysisk person, får avdraget uppgå
till högst summan av 20 procent av
lönekostnaden och 15 procent av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för
den lönebaserade men före avdrag
för den inkomstbaserade fondavsättningen
och - i förekommande
fall - före avdrag för avsättning till
allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv
och före uppskov enligt
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
samt före schablonavdrag
för egenavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar
i penningar som anges i 19 kap.
1 § andra stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Hänsyn
skall dock inte tas till lön till arbetstagare
för vilken avgiftsskyldighet
enligt fjärde stycket första meningen
nämnda paragraf inte föreligger
och inte heller till ersättning till arbetstagare,
som varit bosatt utomlands
och utfört arbete utom riket,

Föreslagen lydelse
och

4) vinst — i den omfattning som
anges i 2—4 mom. — genom icke
yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

§4

Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet och annan rörelse
än penning- och försäkringsrörelse
medges avdrag för belopp som
i räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond.
Avdraget får
uppgå till högst 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsåret har
erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekostnad).
I fråga om skattskyldig, som
är fysisk person, får avdraget uppgå
till högst summan av 20 procent av
lönekostnaden och 15 procent av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för
den lönebaserade men före avdrag
för den inkomstbaserade fondavsättningen
och före — i förekommande
fall - avdrag för avsättning
till allmän investeringsreserv enligt
lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar
i pengar som anges i 2 kap. 3 §
lagen (1981:691) om socialavgifter.
Hänsyn skall dock inte tas till lön
till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet
enligt 2 kap. 4 § första
stycket 1 nämnda lag inte föreligger
och inte heller till ersättning till arbetstagare,
som varit bosatt utomlands
och utfört arbete utom riket,
såvida ersättningen avsett arbete

4 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan

som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 2 kap.

att anställning förelegat (jfr 19 kap. 5 § andra stycket andra meningen

1 § fjärde stycket andra meningen nämnda lag),

nämnda lag).

I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas
som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag
eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag,
av annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte
beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styckena samt punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.

53 §

I morn.6 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen för pension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring till (1962:381) om allmän försäkring till

den del beloppet överstiger 6000 den del beloppet överstiger 7500

kronor och för annan ersättning en- kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag; ligt nämnda lag;6a

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst -

6 Senaste lydelse 1980: 1096.

Se prop. 1981/82:30 bil. 4, SkU 1981/82:8.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonav- för återfört avdrag för egenav drag

för egenavgifter överstigit på- gifter enligt lagen <1981:691) om

förda avgifter, samt restituerade, socialavgifter samt — i den mån avavkortade
eller avskrivna egenav- drag har medgetts för avgifterna —

gifter, allt i den omfattning, som restituerade, avkortade eller av anges

i anvisningarna till 41 b §; skrivna egenavgifter;

b) staten;

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan
för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som
enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond
som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar
som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser
som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd
eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens
Finansieringsinstitut Aktiebolag. Dag Hammarskjölds minnesfond,
Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt

Kartong: S. 42, rad 37 Står: mom. 12 Rättat till: mom. 13

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samarbete med u-länder. Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommissionen
i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets
bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd. Sveriges
turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet
eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i
första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det
föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar
till 21 §

15. Belopp, varmed schablon- 15. Till intäkt av jordbruksfas avdrag

för egenavgifter överstigit tighet räknas avdrag för egenav påförda

avgifter, samt restituerade, gifter som har återförts enligt punkt

7 Senaste lydelse 1976:460.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avkortade eller avskrivna egenavgifter
skall, i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §,
upptagas som intäkt av jordbruksfastighet.

2 a av anvisningarna till 22 § samt
— i den mån avdrag har medgetts
för avgifterna vid beräkning av nettointäkten
av fastigheten — restituerade,
avkortade eller avskrivna
egenavgifter.

till 22 §

2. Till driftkostnad hänförs även
speciella skatter och avgifter till det
allmänna, såsom till exempel
skogsvårdsavgift. Svenska allmänna
skatter får inte dras av (se
20 §).

2.8 Till driftkostnad hänföres
även speciella skatter och avgifter
till det allmänna, såsom till exempel
skogsvårdsavgift. Svenska allmänna
skatter få icke dragas av (se
20 §).

Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för
premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i
punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa
gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande
inkomst av jordbruksfastighet.

2. a.9 Vid beräkning av nettointäkt
av här i riket belägen jordbruksfastighet
som brukats av
skattskyldig, som är fysisk person,
medges schablonavdrag för egenavgifter
enligt bestämmelserna i
denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på
ett underlag som motsvarar den
skatteskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten,
beräknad enligt
lagen (1947:576) om statlig in -

2 a. Avdrag medges för påförda
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter i den
mån avgifterna hänför sig till jordbruksfastigheten
.

Fysisk person, som brukat en här
i riket belägen jordbruksfastighet,
får dessutom avdrag för belopp
som har avsatts för att täcka de på
beskattningsåret belöpande egenavgifterna.
Den som enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141) är
skyldig att upprätta årsbokslut
skall ha satt av ett mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna
för beskattningsåret. Medgivet avdrag
skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas
på ett underlag som motsvarar
den skattskyldiges nettointäkt
av jordbruksfastigheten, beräknad
enligt lagen (1947:576) om statlig

8 Senaste lydelse 1981:388.

9 Senaste lydelse 1977: 1172.

11 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 9

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

komstskatt före schablonavdraget,
minskad med dels sjukpenning eller
annan ersättning som avses i punkt
14 av anvisningarna till 21 §, dels
underskott av annan här i riket belägen
jordbruksfastighet som brukats
av den skattskyldige, dels -om den skattskyldige begär det —
intäkt som är att hänföra till inkomst
av anställning enligt 11 kap.
2 § första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Motsvarande gäller beträffande
skattskyldig som är delägare i handelsbolag
(jfr 53 § 2 morn.).

Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 § medhjälpande
make för del av inkomst av
verksamhet, som bedrives av den
andra maken, skall schablonavdrag
för egenavgifter beräknas särskilt
för envar av makarna.

Schablonavdraget utgör — såvida
annat icke följer av sjätte och
sjunde styckena — 10 procent av
den del av underlaget som icke
överstiger 10000 kronor, 20 procent
av den del av underlaget som överstiger
10000 men icke 100000 kronor
samt 15 procent av den del av

Föreslagen lydelse

inkomstskatt, före avdraget, minskad
med

1) sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 21 §,

2) intäkt som är att hänföra till
inkomst av anställning enligt 11
kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
och

3) intäkt som omfattas av överenskommelse
enligt 3 kap. 2 § andra
stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 25 procent av underlaget,
beräknat enligt tredje
stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde
styckena gäller också för en
fysisk person, som är delägare i ett
handelsbolag, under förutsättning
att bolaget har haft inkomst av en
här i riket belägen jordbruksfastighet
och att delägaren genom bolaget
har brukat fastigheten. Avdrag
enligt första och andra styckena
skall därvid göras av delägaren.
Vad som nu har sagts gäller också i
fråga om en delägare i ett dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 § en medhjälpande
make för del av inkomst av
en verksamhet, som bedrivs av den
andra maken, skall avdrag enligt
första och andra styckena göras
särskilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag
enligt andra stycket skall vid
självdeklarationen foga uppgifter
om avdragets beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt
formulär som fastställs av riksskatteverket.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

underlaget som överstiger 100000
kronor.

Schablonavdraget utgör 2 procent
av underlaget om

a) den skattskyldige vid ingången
av året näst före taxeringsåret
har fyllt 65 år,

b) den skattskyldige för december
månad året näst före taxeringsåret
har åtnjutit förtidspension eller
hel ålderspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och pensionsgrundande inkomst
icke skall beräknas för honom enligt
15 kap. 2 § samma lag,

c) den skattskyldige icke är inskriven
i allmän försäkringskassa
vid utgången av året näst före taxeringsåret,
eller

d) bruttointäkten av fastigheten
uteslutande eller så gott som uteslutande
omfattas av överenskommelse
som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

I fall som avses i sjätte stycket
beräknas schablonavdrag endast
på underlag eller del därav för vilket
egenavgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
vid taxeringen bedömes komma
att utgå. Vid denna bedömning
anses underlaget utgöra sådan inkomst
av annat förvärvsarbete som
avses i första stycket nämnda lagrum.

till 28 §

10.10 Belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit
påförda avgifter, samt restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter
skall, i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §,
upptagas som intäkt av rörelse.

10. Till intäkt av rörelse räknas
avdrag för egenavgifter som har
återförts enligt punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § samt - i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
vid beräkning av nettointäkten av
rörelsen — restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter.

10 Senaste lydelse 1976:460.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 29 §

9.n Såsom speciella för rörelse
utgående skatter eller avgifter till
det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter,
tull- och hamnumgälder m. m. dyl.

Däremot få svenska allmänna skatter
icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring,
som tecknats av fysisk person i
hans egenskap av utövare av viss
rörelse, utgör avdragsgill omkostnad
i rörelsen. Om den ersättning,
som kan komma att utfalla på grund
av försäkringen, utgår efter förmånligare
grunder än vad som gäller enligt
grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall
dock endast den del av premien
som kan anses motsvara förmåner
enligt grupplivförsäkring för
nämnda befattningshavare räknas
som omkostnad i rörelsen. För den
del av premien som i enlighet härmed
icke utgör omkostnad i rörelsen
erhålles allmänt avdrag under
de förutsättningar som angivas i
46 § 2 mom. mom.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri
sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift
till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande
inkomst av rörelse.

9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder m. m. dyl. Däremot
får svenska allmänna skatter
inte dras av (se 20 §).

Premie för grupplivförsäkring,
som tecknats av fysisk person i
hans egenskap av utövare av viss
rörelse, utgör avdragsgill omkostnad
i rörelsen. Om den ersättning,
som kan komma att utfalla på grund
av försäkringen, utgår efter förmånligare
grunder än vad som gäller enligt
grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall
dock endast den del av premien
som kan anses motsvara förmåner
enligt grupplivförsäkring för
nämnda befattningshavare räknas
som omkostnad i rörelsen. För den
del av premien som i enlighet härmed
inte utgör omkostnad i rörelsen
erhålls allmänt avdrag under de
förutsättningar som anges i 46 § 2

9.a.12 Vid beräkning av nettointäkt
av här i riket bedriven rörelse
skall punkt 2 a av anvisningarna till
22 § äga motsvarande tillämpning.
Vid tillämpning av nämnda anvisningspunkt
skall i stället för inkomst
eller underskott av jordbruksfastighet
beaktas inkomst eller
underskott av rörelse samt i

9 a. Avdrag medges för påförda
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter i den
mån avgifterna hänför sig till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörelse
här i riket, får dessutom avdrag
för belopp som har avsatts för
att täcka de på beskattningsåret

11 Senaste lydelse 1981:388.

12 Senaste lydelse 1976: 1094.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

stället för sjukpenning som avses i
punkt 14 av anvisningarna till 21 §
beaktas sjukpenning sorn avses i
punkt 9 av anvisningarna till 28 §.

Föreslagen lydelse

belöpande egenavgifterna. Den
som enligt bokföringslagen
(1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall ha satt av ett mot
avdraget svarande belopp i räkenskaperna
för beskattningsåret.
Medgivet avdrag skall återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas
på ett underlag som motsvarar
den skattskyldiges nettointäkt
av rörelsen, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 9 av anvisningarna
till 28 §,

2) intäkt som är att hänföra till
inkomst av anställning enligt 11
kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
och

3) intäkt som omfattas av överenskommelse
enligt 3 kap. 2 § andra
stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 25 procent av underlaget,
beräknat enligt tredje
stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde
styckena gäller också för en
fysisk person, som är delägare i ett
handelsbolag, under förutsättning
att bolaget har haft inkomst av en
här i riket bedriven rörelse och att
delägaren genom bolaget har drivit
rörelsen. Avdrag enligt första och
andra styckena skall därvid göras
av delägaren. Vad som nu har
sagts gäller också i fråga om en
delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna
om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 § en medhjälpande
make för en del av inkomst
av en verksamhet, som bedrivs av
den andra maken, skall avdrag enligt
första och andra styckena gö -

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ras särskilt för envar av makarna.

till 52 §13

Ha makar tillsammans deltagit i
förvärvsverksamhet avseende inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse gälla bestämmelserna i andra-sjätte
styckena.

Verksamheten anses bedriven av
den ena av makarna om han med
hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter
och övriga omständigheter kan
anses ha en ledande ställning i verksamheten
och den andra maken ej
har en sådan ledande ställning. Den
make som sålunda driver verksamheten
beskattas för hela inkomsten
av verksamheten om annat ej följer
av tredje och fjärde styckena. Har
ingen av makarna en sådan ledande
ställning som nu har sagts anses
verksamheten bedriven av makarna
gemensamt. I sådana fall sker beskattning
enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av
den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat
i verksamheten minst 400 timmar
under beskattningsåret, får makarna
fördela inkomsten sig emellan
så att en del av hela inkomsten
av förvärvskällan, beräknad enligt
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
före schablonavdrag
för egenavgifter enligt punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § och punkt
9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres
till medhjälpande make. Denna
del får icke upptagas till högre
belopp än som kan anses motsvara
marknadsmässigt vederlag för

Har makar tillsammans deltagit i
förvärvsverksamhet avseende inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse gäller bestämmelserna i
andra-sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av
den ena av makarna om han med
hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter
och övriga omständigheter kan
anses ha en ledande ställning i verksamheten
och den andra maken inte
har en sådan ledande ställning. Den
make som sålunda driver verksamheten
beskattas för hela inkomsten
av verksamheten om annat inte
följer av tredje och fjärde styckena.
Har ingen av makarna en sådan ledande
ställning som nu har sagts
anses verksamheten bedriven av
makarna gemensamt. I sådana fall
sker beskattning enligt femte
stycket.

När verksamheten bedrivits av
den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat
i verksamheten minst 400 timmar
under beskattningsåret, får makarna
fördela inkomsten sig emellan
så att en del av hela inkomsten
av förvärvskällan, beräknad enligt
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
före avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, hänförs
till medhjälpande make. Denna
del får inte tas upp till högre belopp
än som kan anses motsvara marknadsmässigt
vederlag för medhjälpande
makens arbete jämte egen

13 Senaste lydelse 1976: 1094.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

medhjälpande makens arbete jämte
egen sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 21 § eller punkt 9
av anvisningarna till 28 §. Omfattar
beskattningsåret kortare eller
längre tid än 12 månader, jämkas
antalet arbetstimmar med hänsyn
härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får
medräknas om med hänsyn till rörelsens
art och andra omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om medhjälpande make
under beskattningsåret arbetat föreskrivet
antal arbetstimmar skall
anses att han under tid, då han uppburit
sjukpenning eller föräldrapenning
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring eller därmed jämförlig
ersättning enligt annan författning,
arbetat i samma omfattning
som närmast före den tid, då
sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits
av den ena av makarna och den
andra maken ägt del i förvärvskällan
eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter ej hinder att - utöver
vad som anges i tredje stycket —
hänföra ytterligare en del av inkomsten
till sistnämnda make, motsvarande
skälig ränta som han kan
ha uppburit på grund av sin äganderätt
eller kapitalinsats.

Ha makarna gemensamt bedrivit
verksamheten, skall vardera maken
taxeras för den inkomst därav som
med hänsyn till hans arbete och övriga
insatser i verksamheten skäligen
tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belöper
enligt bestämmelserna i första-femte
styckena minskat med
schablonavdrag för egenavgifter
utgör den skattskyldiges nettointäkt
av förvärvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser
som avse gift skattskyldig i vissa
fall skola tillämpas i fråga om

Föreslagen lydelse

sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 14 av anvisningarna
till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna
till 28 §. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än
12 månader, jämkas antalet arbetstimmar
med hänsyn härtill. Arbetsinsats
i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas om
med hänsyn till rörelsens art och
andra omständigheter skäl därtill
föreligger. Vid bedömande av om
medhjälpande make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal
arbetstimmar skall anses att han
under tid, då han uppburit sjukpenning
eller föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller därmed jämförlig ersättning
enligt annan författning, arbetat
i samma omfattning som närmast
före den tid, då sådan ersättning
uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits
av den ena av makarna och den
andra maken ägt del i förvärvskällan
eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter inte hinder att — utöver
vad som anges i tredje stycket —
hänföra ytterligare en del av inkomsten
till sistnämnda make, motsvarande
skälig ränta som han kan
ha uppburit på grund av sin äganderätt
eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit
verksamheten, skall vardera
maken taxeras för den inkomst därav
som med hänsyn till hans arbete
och övriga insatser i verksamheten
skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belöper
enligt bestämmelserna i första—femte
styckena, sedan därifrån
avräknats på maken belöpande del
av avsättning för egenavgifter, utgör
den skattskyldiges nettointäkt
av förvärvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser
som avser gift skattskyldig i vissa
fall skall tillämpas i fråga om

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dem som, utan att vara gifta, leva
tillsammans.

3. Inkomst av rörelse i form av
royalty eller periodvis utgående avgift
för utnyttjande av patent,
mönster eller dyl., som härflyter
från här i riket bedriven rörelse,
anses som inkomst av rörelse, som
här bedrivits.

dem som, utan att vara gifta, lever
tillsammans.

3. Ersättning i form av royalty
eller periodvis utgående avgift för
utnyttande av materiella eller immateriella
tillgångar skall, såvida
ersättningen skall hänföras till intäkt
av rörelse och ersättningen
härrör från här i riket bedriven rörelse,
anses som intäkt av rörelse,
som här bedrivits.

till 53 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.

1. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för beskattningsår
för vilket taxering har skett år 1982 eller tidigare och har den
skattskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenavgifter
enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § eller
den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges avdrag
för de påförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har
överstigit schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har
medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgiftema
skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt.

2. Har schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid 1982 eller
tidigare års taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen, får
avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan
skall som intäkt tas upp belopp varmed schablonavdrag i samband med
ändring av 1982 eller tidigare års taxering har medgetts utöver tidigare
åtnjutet schablonavdrag.

3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra
punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande
skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har
skett. Har schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare
medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden inte föranleder
omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget
eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående
taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller
bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket,
skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras
till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag.
Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både
brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställs i första hand det
inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag
hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst
underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat
jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt
avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. Vid 1983 års taxering tillämpas 41 d § första, andra och sjätte styckena
i paragrafens lydelse intill den 1 juli 1981. Därvid skall dock vad som i
paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse
avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

5. Vid 1983 års taxering tillämpas inte punkt 2 tredje stycket av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 29 § i
fråga om resor som har ägt rum före den 1 juli 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning
av skatt i vissa fall1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 §2

Vid debitering av slutlig och tillkommande
skatt skall statlig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt
begränsas enligt bestämmelserna i
denna lag.

Vid debitering av slutlig och tillkommande
skatt skall statlig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt
samt avgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
begränsas enligt bestämmelserna
i denna lag.

Med skatt avses i denna lag även
sådan avgift som angives i första
stycket.

3 §3

Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med
hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyldige
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skatten
hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten, minskad med 4500 kronor, skall

ökas med avdrag enligt lagen
(1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig
inkomstskatt eller därmed jämförlig
författning,

ökas med sådant schablonavdrag
för egenavgifter som avses i
punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
(1928:370), samt

ökas med särskilt investeringsavdrag.

ökas med påförda egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
och avdrag för avsättning
för egenavgifter.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.

2 Senaste lydelse 1976: 1095.

3 Senaste lydelse 1979: 1163.

t2 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 9

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ökas med avdrag och minskas
med intäkt som avses i andra och
tredje styckena av anvisningarna
till 41 b § nämnda lag,

minskas med restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter
samt till beskattning återfört avdrag
för avsättning för egenavgifter,

allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den
beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av
här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall
den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt
skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt
första stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller minskad enligt andra
och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.

4 §4

Spärrbelopp enligt 3 § jämföres
med sammanlagda beloppet av statlig
inkomstskatt, förmögenhetsskatt,
allmän kommunalskatt,
landstingsmedel och egenavgifter
som beräknats för den skattskyldige
på grund av taxeringen (skattebeloppet).
I skattebeloppet inräknas
även sjömansskatt, om den
skattskyldige erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.

Med egenavgifter förstås avgifter
som avses i första stycket av
anvisningarna till 41 b § kommunalskattelagen
(1928:370).

Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomstskatt
eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i
2 § 4 eller 5 mom. uppbördslagen
(1953:272), 2 § lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer
eller 5 § lagen (1980: 1047) om skattereduktion
för aktieutdelning eller
genom avräkning av utländsk skatt
enligt särskilda föreskrifter, skall

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs
med sammanlagda beloppet av statlig
inkomstskatt, förmögenhetsskatt,
kommunal inkomstskatt
och egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter som
beräknats för den skattskyldige på
grund av taxeringen (skattebeloppet).
I skattebeloppet inräknas
även sjömansskatt, om den skattskyldige
erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomstskatt
eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i
2 § 4 mom. uppbördslagen

(1953:272), 2 § lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer
eller 5 § lagen (1980:1047) om skattereduktion
för aktieutdelning eller
genom avräkning av utländsk skatt
enligt särskilda föreskrifter, skall

4 Senaste lydelse 1980: 1052.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

skattebelopp enligt första stycket
beräknas som om skattereduktion
eller avräkning av skatt inte hade
skett.

Föreslagen lydelse

skattebelopp enligt första stycket
beräknas som om skattereduktion
eller avräkning av skatt inte hade
skett.5

Om skattebeloppet enligt 4 § är
högre än spärrbeloppet, nedsattes
den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten
samt avgift enligt
4 § lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift med överskjutande
belopp. Den statliga förmögenhetsskatten
får dock med
tillämpning av denna lag ej bli lägre
än skatten på 50 procent av den
skattskyldiges beskattningsbara
förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga
förmögenhetsskatten, om ej en annan
ordning kan antagas vara förmånligare
för den skattskyldige.
Skattenedsättning som avses i 4 §
tredje stycket verkställes sedan
nedsättning har skett enligt första
stycket i denna paragraf.

Om skattebeloppet enligt 4 § är
högre än spärrbeloppet nedsätts
den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten
med överskjutande
belopp. Förmögenhetsskatten
får dock med tillämpning av
denna lag inte bli lägre än skatten
på 50 procent av den skattskyldiges
beskattningsbara förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga
förmögenhetsskatten om inte en annan
ordning kan antas vara förmånligare
för den skattskyldige. Skattenedsättning
som avses i 4 § tredje
stycket verkställs sedan nedsättning
har skett enligt första stycket i
denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i
fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1978:401) om exportkreditstöd skall
ha nedan angivna lydelse.

5 §'

Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt
enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kostnadsdel
som avses i 3 §.

5 Se prop. 1981/82:30 bil. 4, SkU 1981/82:8.

6 Senaste lydelse 1976:1095.

1 Senaste lydelse 1978:952.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Avdrag får medges från och med
det beskattningsår då exportkreditavtalet
har ingåtts till och med det
år då krediten enligt avtalet skall
vara till fullo återbetald. Avdrag får
dock för vatje beskattningsår åtnjutas
högst med belopp som svarar
mot skillnaden mellan bruttointäkten
och övriga avdrag i förvärvskällan,
härunder inbegripet
investeringsavdrag enligt lagen
(1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig
inkomstskatt eller därmed jämförlig
författning men ej sådant schablonavdrag
för egenavgifter som
avses i punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.

Föreslagen lydelse

Avdrag får medges från och med
det beskattningsår då exportkreditavtalet
har ingåtts till och med det
år då krediten enligt avtalet skall
vara till fullo återbetald. Avdrag får
dock för varje beskattningsår åtnjutas
högst med belopp som svarar
mot skillnaden mellan bruttointäkten
och övriga avdrag i förvärvskällan,
härunder inbegripet särskilt investeringsavdrag
men inte avdrag
för avsättning för egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.

Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag
för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte
därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:610) om allmän investeringsre -

serv skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla
och för ett och samma beskattningsår
inte överstiga hälften av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten
av förvärvskällan, före avsättningen
och före schablonavdrag för
egenavgifter. Avdrag medges med
helt tusental kronor, dock inte för
avsättning som understiger 10000
kronor.

Föreslagen lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla
och för ett och samma beskattningsår
inte överstiga hälften av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten
av förvärvskällan före avsättningen
och före avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Avdrag
medges med helt tusental kronor,
dock inte för avsättning som
understiger 10000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.

SkU 1981/82:9

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov medges för visst beskattningsår
högst med ett belopp
uppgående till två tredjedelar av
den vid taxering till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av
förvärvskällan före uppskov och
schablonavdrag för egenavgifter
och högst med sådant belopp att
nämnda nettointäkt, efter uppskov
men före schablonavdrag för egenavgifter,
uppgår till minst 30000
kronor.

6 §

Föreslagen lydelse

Uppskov medges för visst beskattningsår
högst med ett belopp
uppgående till två tredjedelar av
den vid taxering till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av
förvärvskällan före uppskov och
avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och högst med sådant
belopp att nämnda nettointäkt,
efter uppskov men före avdrag för
avsättning för egenavgifter, uppgår
till minst 30000 kronor.

Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.
Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket
inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skattskyldige
själv har tillverkat - färdigställts.

Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som mot- ges högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig svarar den vid taxeringen till statlig

inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten

av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före — i före- steringsavdrag och före — i förekommande
fall — avdrag för in- kommande fall - avdrag för in -

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d §
kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt schablonavdrag för egenavgifter.
Vad som inte kunnat utnyttjas
på detta sätt får vid senare
taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senast vid den
taxering som sker tredje året efter
det år då taxering enligt andra
stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag
får - i förekommande
fall sedan hänsyn tagits till
det på det aktuella beskattningsåret
belöpande avdraget - inte överstiga
det belopp som har beräknats
enligt första meningen.

Föreslagen lydelse

komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d §
kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Vad
som inte kunnat utnyttjas på detta
sätt får vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan,
dock senast vid den taxering som
sker tredje året efter det år då taxering
enligt andra stycket har skett.
Ett förskjutet investeringsavdrag
får - i förekommande fall sedan
hänsyn tagits till det på det aktuella
beskattningsåret belöpande avdraget
- inte överstiga det belopp som
har beräknats enligt första meningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.

SkU 1981/82:9

9 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 §, 3 § 1 morn., 22 §, 25 §, 27 § 1 morn., 49 § 1
mom. och 85 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, där
icke annat angives, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, landstingsmedel,
skogsvårdsavgifter, sådana
socialförsäkringsavgifter till
folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter
som avses i 19
kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, sjukförsäkringsavgifter
enligt 19 kap. 2 § sistnämnda
lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter
enligt 7 kap. 2 § tredje stycket
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
delpensionsförsäkringsavgifter
enligt 21 § andra
stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
socialavgifter enligt
3 § lagen (1981:15) om finansiering
av statsbidrag till förskoleoch
fritidshemsverksamhet, skattetillägg
eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen, ävensom annuitet å
avdikningslån.

Regeringen må, om särskilda omständigheter
därtill föranleda, föreskriva
att i samband med uppbörden
av skatt må uppbäras jämväl
annan avgift än sådan som i första
stycket sägs. Har dylik föreskrift
meddelats skall, där icke annat angivits,
vad i denna lag stadgas angående
skatt äga motsvarande
tillämpning beträffande avgift som
med föreskriften avses.

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter,
egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623)
$amt annuitet på avdikningslån.

Regeringen/år, om särskilda omständigheter
föranleder det, föreskriva
att i samband med uppbörden
av skatt skall uppbäras även
andra avgifter än sådana som
anges i första stycket. Har sådan
föreskrift meddelats skall, om inte
annat anges, vad i denna lag stadgas
angående skatt tillämpas beträffande
den avgift som avses med
föreskriften.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
2 Senaste lydelse 1981:41.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

1 mom.3 I den omfattning nedan
angives skall skattskyldig utgöra
preliminär skatt med belopp, vilket
så nära som möjligt kan antagas
motsvara i den slutliga skatten ingående
statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift,
arbetsskadeförsäkringsavgift, delpensionsförsäkringsavgift,
socialavgift
enligt 3 § lagen (1981:15) om
finansiering av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet,
avgift enligt 4 § lagen om allmän
arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt
och landstingsmedel.

Lokal skattemyndighet beslutar i
fråga om beräkning av preliminär
A-skatt samt debitering av preliminär
B-skatt och slutlig, kvarstående
och tillkommande skatt.

Beslut som avses i första stycket
meddelas av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där beskattningsorten
är belägen. I fråga om
fysisk person eller dödsbo beslutar
dock lokala skattemyndigheten i
det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Om sådan skattskyldig
saknar hemortskommun eller särskilda
skäl eljest föreligga, beslutar
lokala skattemyndigheten i beskattningsort
för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatteverket
meddelar.

Länsstyrelsen medverkar i debi
meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse

1 mom. I den omfattning nedan
anges skall skattskyldig betala preliminär
skatt med belopp, vilket så
nära som möjligt kan antas motsvara
i den slutliga skatten ingående
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
egenavgifter och
kommunal inkomstskatt.

§4

Lokal skattemyndighet beslutar i
fråga om beräkning av preliminär
A-skatt samt debitering av preliminär
B-skatt och slutlig, kvarstående
och tillkommande skatt. Lokal
skattemyndighet fastställer också
avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket
meddelas av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där beskattningsorten
är belägen. 1 fråga om
fysisk person eller dödsbo beslutar
dock lokala skattemyndigheten i
det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Om sådan skattskyldig
saknar hemortskommun eller särskilda
skäl annars föreligger, beslutar
lokala skattemyndigheten i beskattningsort
för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatteverket
meddelar.

ringsarbetet enligt föreskrifter som

3 Senaste lydelse 1981:41.

4 Senaste lydelse 1974:771.

SkU 1981/82:9

Föreslagen lydelse
25 §5

Nuvarande lydelse

Vid debitering av preliminär liska»
med ledning av preliminär
taxering skall iakttagas:
att socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen uträknas med
tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§
lagen (1962:381) om allmän försäkring; att

tilläggspensionsavgift uträknas
med tillämpning av den procentsats
för avgiftsuttaget, som
fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift uträknas
med tillämpning av 19 kap. 2
och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring;

att för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt,
sådan skatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts
för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel uträknas med ledning
av de belopp för skattekrona
och skatteöre, som för inkomståret
bestämts för utdebitering i beskattningsorten;
dock må regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer, om särskilda omständigheter
föreligga, förordna att utdebitering
i hemortskommunen får
läggas till grund vid debitering av
preliminär B-skatt för fysisk person
eller dödsbo även om beskattningsorten
är en annan.

Vid debitering av preliminär Bskatt
med ledning av preliminär
taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med
ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter;

att för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, sådan skatt
uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som
bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt
uträknas med ledning av den skattesats,
som för inkomståret gäller i
beskattningsorten; dock får regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer, om det föreligger
särskilda omständigheter, förordna
att utdebitering i hemortskommunen
får läggas till grund vid
debitering av preliminär B-skatt för
fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorten är en annan.

27 §

1 morn.6 Vid debitering av slut- 1 mom. Vid debitering av slutlig
lig skatt skall iakttagas: skatt skall iakttas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som
för inkomståret gäller i beskattningsorten;

5 Senaste lydelse 1974:771.

6 Senaste lydelse 1981:41.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid
öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 § lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift;

att tilläggspensionsavgift uträknas
med tillämpning av den för inkomståret
fastställda procentsatsen
för avgiftsuttaget, varvid öretal
bortfaller;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av
lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att i 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift
debiteras enligt 19 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring på
grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av
allmän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen såvitt gäller
person med inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning debiteras
med tillämpning av bestämmelserna
i 11 kap. 4 § samt 19 kap.
3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring; att

i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift
debiteras med ledning
av bestämmelserna i 7 kap. 2 §
tredje stycket lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring;

att i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift
debiteras med ledning
av bestämmelserna i 21 § andra
stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring; att

i 1 § nämnd socialavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna
i 3 § lagen (1981:15) om finansiering
av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet;
samt

att egenavgifter debiteras med
ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter och på
grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av
den allmänna försäkringskassan,
varvid öretal bortfaller; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal
bortfaller.

SkU 1981/82:9 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

I morn.1 Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd
med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yrkande
om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som
betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut
om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt
besvären eller ansökan om anstånd eller det - utan att yttrande har
inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären
kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts
beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har
tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas
härav,

4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning
eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet,

5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma
inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som
svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med
anledning av taxeringen,

6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenavgift
som avses i anvisningarna avgifter har bestämts till för högt

till 41 b § kommunalskattelagen belopp: till det belopp som betingas

(1928:370) har bestämts till för högt av felaktigheten,

belopp: till det belopp som betingas
av felaktigheten,

7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av
fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8) om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den
skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli
avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt
bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som
kan antas bli avkortad.

85 §

1 morn.8 Den, som icke åtnöjes 1 mom. Den lokala skattemyn med

beslut enligt denna lag av lokal dighetens beslut enligt denna lag

skattemyndighet, äger i beslutet överklagas hos länsrätten genom

söka ändring hos länsrätten genom besvär,

besvär.

I fråga om preliminär taxering, Beslut om preliminär taxering,

sättet för uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär

skatt, debitering eller jämkning av skatt, debitering eller jämkning av

sådan skatt, verkställande av skat- sådan skatt, verkställande av skat -

7 Senaste lydelse 1980:316.

8 Senaste lydelse 1979:174.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning
av skatt föres dock talan hos
länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär
över lokal skattemyndighets
beslut endast vad avser arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares
skatt.

Talan får ej föras mot lokal skattemyndighets
beslut om revision
enligt 78 § 1 mom. eller varigenom
vite har förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens
utgång inkommit till annan
länsrätt eller länsstyrelse än
den som har att pröva besvären,
skall de ändå upptagas till prövning.
Handlingarna skall då omedelbart
översändas till den länsrätt
eller länsstyrelse som skall pröva
besvären.

Föreslagen lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning
av skatt överklagas dock hos
länsstyrelsen genom besvär.

De allmänna ombuden får överklaga
lokala skattemyndigheters
beslut endast i fråga om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares
skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut
om revision enligt 78 § 1 mom.
eller varigenom vite har förelagts
får inte överklagas.

Om en besvärshandling före besvärstidens
utgång inkommit till någon
annan länsrätt eller länsstyrelse
än den som har att pröva besvären,
skall de trots detta tas upp till
prövning. Handlingarna skall då
omedelbart översändas till den
länsrätt eller länsstyrelse som skall
pröva besvären.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i
fråga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig skatt på
grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid
debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982
eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare år.

10 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen
(1928: 370), förordningen
(1933:395) om ersättnings -

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen
(1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen
(1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättnings -

1 Senaste lydelse 1978:145.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, lagen (1958:
295) om sjömansskatt, förordningen
(1970:99) om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten, lagen
(1977:322) om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, förordningen (1943:477)
om skatt å vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953:396) om
accis å fettemulsion m.m., lagen
(1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning
av fettemulsion m.m., lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på
motorfordon, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker,
lagen (1960:258) om utjämningsskatt
på vissa varor, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961: 394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:
308), förordningen (1964:352) om
gasolskatt, förordningen (1966:21)
om särskild skatt på motorbränslen,
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
förordningen (1971:170) om
annonsskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen
(1973:602) om särskild vägtrafikskatt,
lagen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter,
bilskrotningslagen (1975:
343), lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor,

Föreslagen lydelse

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1953:397) om avgift
för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion
m.m., lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1968: 430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter,
bilskrotningslagen (1975: 343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor,

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
i vad avser obligatorisk
försäkring, lagen (1955:469)
angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni
1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m.m., lagen
(1960:77) om byggnadsforskningsavgift,
lagen (1961:300) om redareavgift
för sjöfolks pensionering, lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1962:398) om finansiering
av folkpensioneringen, lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,
lagen (1971:282) om
arbetarskyddsavgift, lagen

(1975:358) om vuxenutbildningsavgift,
lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller
avgiften fastställes eller uppbäres
i den ordning som gäller för
tull och ej heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Lagen tillämpas inte om skatten
eller avgiften fastställs eller uppbärs
i den ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande
avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1 Senaste lydelse 1978:895.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och
kupongskattelagen (1970:624),

2. skatt enligt förordningen
(1959:507) om allmän varuskatt
och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen
(1908: 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper, lagen (1928:376)
om särskild skatt å vissa lotterivinster,
lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, förordningen (1943:477)
om skatt å vissa pälsvaror, förordningen
(1948:85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953:396) om
accis å fettemulsion m.m., lagen
(1953: 397) om avgift för fett varor
som användas för framställning
av fettemulsion m.m., lagen
(1956:545) om omsättningsskatt
på motorfordon, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker,
lagen (1960:258) om utjämningsskatt
på vissa varor, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961: 394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:
308), förordningen (1964: 352) om
gasolskatt, förordningen (1966:21)
om särskild skatt på motorbränslen,
förordningen (1971: 170) om
annonsskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen (1973:
1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon
samt lagen (1978:144) om skatt
på vissa resor,

2. skatt enligt lagen (1968:430)
om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1908: 129) med vissa bestämmelser
om handel med fondpapper, lagen
(1928:376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror som användas
för framställning av fettemulsion
m. m., lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen (1973:
1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon
samt lagen (1978:144) om skatt
på vissa resor,

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen
(1973:601) samt lagen
(1976:339) om saluvagnsskatt,

4. skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobilskatt, kungörelsen
(1951:750) om saluvagnsskatt,
förordningen (1963:

116) om trafikomläggnings skatt,
traktorskatteförordningen (1969:

297), vägtrafikskattelagen (1973:

601), lagen (1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, kungörelsen

(1973:781) om saluvagnsskatt samt
lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt
39 § tullagen (1973:670) samt avgift
enligt kungörelsen (1960:235) om
avgift för växtskyddskontroll vid införsel
av växter och förordningen
(1968:361) om avgift vid införsel av
vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

5. tull och särskild avgift enligt
39 § tullagen (1973:670) samt avgift
enligt lagen (1968:361) om avgift
vid införsel av vissa bakverk,

7. avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter.

7. avgift, som uppbäres med
tillämpning av lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m., i
den mån avgiften icke omfattas
av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

12 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

SkU 1981/82:9 33

13 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953:272)

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953:272) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

3 §

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade; c)

ersättning i penningar eller c) ersättning för arbete för nå naturaförmåner

i form av kost eller gon annans räkning i pengar eller

bostad för arbete för annans räk- naturaförmåner i form av kost, boning;
samt stad eller bil; samt

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i
stället för inkomst som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomsten inte enligt
2 § är att hänföra till inkomst av ligt 2 § är att hänföra till inkomst av

anställning. anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av anvisningarna
till 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928:370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i
förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första
stycket a), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b) inte uppgått till

till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inte i

den ej i beräkning. beräkning. Ej heller tas sådan er sättning

som avses i första stycket
c) i beräkning, om ersättningen
från den, för vilken arbetet utförts,

1 Lagen omtryckt 1977:630.

SkU 1981/82:9

.34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under året inte uppgått till 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller
dock i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som
framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av
kost, bostad eller bil till arbetstagare,
som avses i 1 § första stycket
lagen om sjömansskatt, skall uppskattas
i enlighet med vad regeringen
eller efter regeringens bemyndigande
riksförsäkringsverket föreskriver.
Värdet av bilförmån skall
uppskattas enligt de grunder som
gäller för värdering av förmånen
vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter
enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Vad nyss sagts skall jämväl äga
tillämpning beträffande förmån av
kost, bostad eller bil i fall som
avses i 3 § första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning
skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren haft
att bestrida i innehavd anställning, i
den mån kostnaderna minskade
med erhållen kostnadsersättning
överstiga ettusen kronor.

Värdet av naturaförmån i form av
kost, bostad eller bil till arbetstagare,
som avses i 1 § första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt,
skall uppskattas i enlighet med vad
regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksförsäkringsverket
föreskriver. Värdet av bilförmån
skall uppskattas enligt de grunder
som gäller för värdering av förmånen
vid debitering och uppbörd
av arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1981: 691) om socialavgifter. Vad
nyss sagts gäller också beträffande
förmån av kost, bostad eller bil i fall
som avses i 3 § första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning
skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren haft
att bestrida i innehavd anställning, i
den mån kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning,
överstiger ettusen kronor.

' Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.
2 Senaste lydelse 1979:651.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Riksförsäkringsverket äger meddela
särskilda föreskrifter angående
be åkning av sådan inkomst av anställning,
som enligt lagen om statlig
inkomstskatt hänföres till intäkt
av jordbruksfastighet eller intäkt av
rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete skall från inkomst
av rörelse avdragas underskott
å rörelse under beskattningsåret.
I fråga om inkomst av jordbruksfastighet
skall motsvarande
gälla beträffande underskott å sådan
jordbruksfastighet, som brukats
av den försäkrade.

Föreslagen lydelse

Riksförsäkringsverket får meddela
särskilda föreskrifter angående beräkning
av sådan inkomst av anställning,
som enligt lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt hänförs
till intäkt av jordbruksfastighet
eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete får från inkomst
av en viss förvärvskälla inte dras av
underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring
i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i
nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981: 692) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaförmåner,
i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad kan antas för år
räknat komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund
(inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten
fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.

Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst bortses från så- grundande inkomst bortses från sådan
inkomst av anställning och an- dan inkomst av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger nät förvärvsarbete som överstiger

sju och en halv gånger det vid årets sju och en halv gånger det vid årets

ingång gällande basbeloppet. Det ingång gällande basbeloppet. Det

belopp som sålunda skall undantas belopp som sålunda skall undantas

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

skall i första hand räknas av från
inkomst av annat förvärvsarbete.
Ersättning i pengar eller naturaförmåner
för arbete som någon utför
för någon annans räkning utan att
vara anställd i dennes tjänst skall
anses såsom inkomst av anställning,
om ersättningen under ett år
uppgått till minst femhundra kronor.
Är ersättningen att hänföra till
inkomst av rörelse som bedrivits av
den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet
som denne brukat,
skall vad nu sagts gälla endast om
denne och den som utgivit ersättningen
är ense om detta. I dessa fall
skall den som utfört arbetet anses
såsom arbetstagare och den som utgivit
ersättningen såsom arbetsgivare.

Föreslagen lydelse

skall i första hand räknas av från
inkomst av annat förvärvsarbete.
Ersättning i pengar eller naturaförmåner
för arbete som någon utför
för någon annans räkning utan att
vara anställd i dennes tjänst skall,
såvida ersättningen under ett år
uppgår till minst 500 kronor, anses
som inkomst av anställning. I fråga
om ersättning som utgör inkomst
av rörelse som bedrivs av den som
utför arbetet eller av jordbruksfastighet
som denne brukar, gäller vad
nu har sagts endast under förutsättning
att den försäkrade och den
som utger ersättningen är ense om
detta. I nu angivna fall skall den
som utför arbetet anses såsom arbetstagare
och den som utger ersättningen
såsom arbetsgivare. Kan
ersättning för arbete för någon annans
räkning under äret inte antas
uppå till minst 500 kronor, skall ersättningen
från denne inte tas med
vid beräkningen av den sjukpenninggrundande
inkomsten i annat
fall än då den utgör inkomst av rörelse
eller jordbruksfastighet.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena
inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar
som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller
som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den
försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas
högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans
räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av
kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som
tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form
av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av
förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen.

1. Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1982.

2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 11 § gäller fortfarande för försäkrade för
vilka undantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet.

3. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka
undantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet, gäller
fortfarande bestämmelserna i 12 kap. 2 § och 15 kap. 1 § i deras förutvarande
lydelse. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för

1 1981:692.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vilka sådant undantagande varit gällande under år 1981 gäller alltjämt äldre
bestämmelser i 3 kap. 2 och 5 §§, 11 kap. 7 §, 13 kap. 2 § och 17 kap. 1 §.
Anmälan som avses i 11 kap. 7 § första stycket i dess äldre lydelse får utan
hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan från och
med ingången av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny anmälan
får inte göras.

4. Äldre bestämmelser i 11 kap. 2 och 6 §§, 19 kap. samt 20 kap. 4 §
gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

5. Äldre bestämmelser i 3 kap.
2 § andra stycket gäller fortfarande
i fråga om inkomst som belöper på
tid före ikraftträdandet.

6. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts av en bestämmelse i
denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

5. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts av en bestämmelse i
denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
skall bortses från inkomst
som avses i 11 kap. 3 § första
stycket d) lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
skall bortses från ersättning
för arbete för någon annans
räkning, om ersättningen från denne
under året inte uppgått till 500
kronor. Vad nu sagts gäller dock
inte om ersättningen utgör inkomst
av rörelse eller jordbruksfastighet.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
skall vidare bortses från inkomst
som avses i 11 kap. 3 § första
stycket d) lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 11 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

SkU 1981/82:9

Motionen

Med anledning av propositionen har väckts en motion 1981/82:6 av
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m). I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad gäller förslag till lag
om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. att riksdagen beslutar att överskott inom inkomstslaget jordbruk får
kvittas mot underskott inom inkomstslaget rörelse och tvärtom vid beräkning
av egenavgifterna.

Yttrande från annat utskott

Socialförsäkringsutskottet har avgivit ett yttrande (SfU 1981/82:1 y)
som fogas som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

1 ärendet har inkommit skrivelser från Finansbolagens förening och från
Ulf Malmgård, Göteborg.

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att det nuvarande schablonavdraget för
egenavgifter till den allmänna försäkringen m. m. slopas och att den skattskyldige
i stället skall få avdrag för ett belopp som han sätter av för att
täcka de beräknade egenavgifterna. Till skillnad från vad som är fallet med
schablonavdraget skall avsättningen kunna godtas även om den framstår
som något för hög eller låg. Därmed uppnås den förenklingen att man
slipper att räkna om avdraget vid smärre ändringar av nettointäkten av
jordbruksfastighet eller rörelse.

Utskottet instämmer i syftet att såvitt möjligt förenkla reglerna och
tillstyrker propositionen i denna del.

Skyldighet att betala egenavgifter föreligger inte endast i jordbruksfastighet
och rörelse utan även i fråga om vissa inkomster av tjänst och - i
speciella fall — inkomster av annan fastighet, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet.
Avdrag medges här endast i form av allmänt avdrag för de
debiterade egenavgiftema, vilket medför en eftersläpningseffekt och att
avgifterna beräknas på en för hög inkomst. Som anförs i propositionen är
detta otillfredsställande. Det föreslagna systemet med avsättningar för
avgifterna passar emellertid inte för kontantbeskattade inkomster. Propositionen
innehåller därför inte något förslag om ändrade avdragsregler i
dessa fall. I stället föreslås att försäkringsförmåner och avgifter inte längre
skall beräknas på ersättningar under 500 kr. per år från en och samma

SkU 1981/82:9

arbetsgivare eller uppdragsgivare eller på sådana ersättningar för tillfälligt
bedriven verksamhet som inte grundas på ett anställnings- eller uppdragsförhållande.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande anfört att förslagen innebär
administrativa förenklingar samtidigt som de kan antas få en begränsad
praktisk betydelse för den enskilde. Skatteutskottet instämmer i denna
bedömning och tillstyrker propositionen även i denna del.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete än anställning får
underskott i en rörelse kvittas mot överskott i en annan rörelse och likaså
underskott i en jordbruksfastighet mot överskott i en annan jordbruksfastighet.
Däremot får kvittning inte ske mellan olika inkomstslag.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om kvittning slopas.

I motion 1981/82:6 yrkas att riksdagen dels avslår propositionen i denna
del, dels beslutar att de nuvarande bestämmelserna om kvittning vidgas till
att gälla också förvärvskällor som tillhör olika inkomstslag. Även i två
skrivelser som inkommit till utskottet yrkas avslag på propositionen i
denna del.

I motionen anförs bl. a. att nettot av den sammanlagda verksamheten
bör ligga till grund för beräkningen av egenavgifter. I övrigt är bakgrunden
till de framställda yrkandena bl. a. uppfattningen att de egenföretagare som
inte kan slå ihop skilda verksamhetsgrenar till en förvärvskälla missgynnas
av förslaget i propositionen genom att egenavgiftema blir för höga.

Som socialförsäkringsutskottet har anfört i sitt yttrande måste det i
propositionen framlagda förslaget bedömas även med hänsyn till försäkringsskyddet
och till att det ger administrativa fördelar. Socialförsäkringsutskottet
delar departementchefens uppfattning att det inte kan godtas att
en försäkrads framtida pension begränsas genom möjligheter till kvittning
vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten.

Skatteutskottet har inte något att erinra mot vad socialförsäkringsutskottet
anfört och vill för sin del endast understryka värdet av att reglerna
förenklas och blir mer enhetliga. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen även i denna del och avstyrker motion 1981/82:6.

Som föreslagits i propositionen bör de nya bestämmelserna träda i kraft
den 1 januari 1982 och tillämpas fr. o. m. 1983 års taxering. I förtydligande
syfte bör övergångsbestämmelserna kompletteras med en uttrycklig regel
om att de föreslagna reglerna för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter
bör gälla även beträffande egenavgifter enligt lagen om allmän försäkring
och andra äldre typer av egenavgifter. Innebörden av detta är
exempelvis att en egenföretagare, som till följd av en höjning av 1982 års
taxering får betala tillkommande egenavgifter, får avdrag för dessa även
om de påförs under ett beskattningsår som taxeras år 1983 eller senare.
Förutom detta tillägg beträffande kommunalskattelagen bör övergångsbestämmelserna
till lagen om begränsning av skatt i vissa fall kompletteras

SkU 1981/82:9

med en uttrycklig regel om att de nya reglerna bör gälla även i fråga om
äldre typer av egenavgifter som påförs sedan det nya avdragssystemet
böljat tillämpas. Vid tillämpningen av begränsningsregeln i samband med
1983 års taxering bör - till följd av reglernas konstruktion - den beskattningsbara
inkomsten ökas med skillnaden mellan egenavgiftema och det
tidigare medgivna schablonavdraget. Utskottet föreslår att reglerna förtydligas
genom en uppräkning av de intäkter och avdrag som vid 1983 års
taxering bör beslutas särskilt vid fastställande av spärrbeloppet. Samtidigt
föreslås en redaktionell ändring i 5 §.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:6 antar här ovan s.
3-37 återgivna i propositionerna 1981/82:10 och 30 framlagda
förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar
att övergångsbestämmelserna kompletteras med en ny
punkt 1 av nedan angivna lydelse och att de av regeringen föreslagna
punkterna 1—5 betecknas 2-6:

Övergångsbestämmelserna

1. Vad som i den nya lagen sägs om egenavgifter enligt lagen (1981:681)
om socialavgifter gäller även i fråga om sådana egenavgifter som anges i
första stycket av anvisningarna till 41 b § kommunalskattelagen (1928:370)
enligt anvisningarnas lydelse intill den 1 januari 1982.

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall med de ändringar att dels hänvisningen i 5 § andra
stycket till 4 § tredje stycket ändras till 4 § andra stycket, dels
övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 januari
1982 och tillämpas första nuari 1982 och tillämpas första

gången i fråga om skatt som påförs gången i fråga om skatt som påförs

på grund av 1983 års taxering. på grund av 1983 års taxering. I

samband därmed iakttas följande.

1. Vad som i den nya lagen sägs
om egenavgifter enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter gäller
även i fråga om sådana egenavgifter
som anges i första stycket av
anvisningarna till 41 b § kommunalskattelagen
(1928:370) enligt anvisningarnas
lydelse intill den 1 januari
1982.

2.1 fråga om skatt som påförs på
grund av 1983 års taxering skall vid
tillämpning av 3 § andra stycket
den beskattningsbara inkomsten,
minskad med 4 500 kr.,
ökas med särskilt investeringsavdrag,

SkU 1981/82:9

Regeringens förslag Utskottets förslag

ökas med avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
ökas med avdrag och minskas
med intäkt som avses i andra och
tredje styckena av anvisningarna
till 41 b § kommunalskattelagen
(1928:370) i anvisningarnas lydelse
intill den 1 januari 1982,

allt under förutsättning att den
skattskyldige vid beräkningen av
den beskattningsbara inkomsten
erhållit avdrag eller beskattas för
intäkt av här angivet slag.

3. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning,

7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

8. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

9. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.,

10. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370),

11. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

12. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

13. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

14. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stockholm den 17 november 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s)*,
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten
(s), Arne Svensson (m) och Erling Bager (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1981/82:9

Reservation

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Sorn
socialförsäkringsutskottet” och slutar med ”motion 1981/82:6” bort ha
följande lydelse:

Förslaget i propositionen skulle leda till väsentligt högre socialavgifter
för de inkomsttagare som är skyldiga att erlägga egenavgifter och som
bedriver verksamhet i flera rörelser eller jordbruk av vilka någon går med
underskott. Detta i jämförelse med motsvarande inkomsttagare som bedriver
all verksamhet i samma rörelse eller med företagare som bedriver
verksamheter i aktiebolagsform. Enligt utskottets mening innebär detta en
väsentlig försämring för företagsformen enskild firma/handelsbolag i förhållande
till aktiebolaget. Denna försämring föreslås samtidigt som antalet
verksamheter bedrivna utanför aktiebolagsramen ökar på grund av de
ökade kapitalkrav som ställs på aktiebolagsformen.

Det argument som framförs i propositionen, nämligen att företagarens
ATP-skydd med nuvarande kvittningssystem försämras på ett icke godtagbart
sätt, skall ses i belysning av att företagaren i så fall får erlägga
egenavgift med drygt 33 % av inkomsten för ett skydd som enligt riksdagsbeslut
skall kosta ca 10%. Till yttermera visso skulle en borttagen kvittningsrätt
ytterligare försvåra en företagares eller jordbrukares möjlighet att
rätta upp en, genom underskott i en verksamhetsgren, uppkommen besvärlig
situation, vilket inte är ägnat att stärka den sociala tryggheten.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer ett borttagande av kvittningsrätten
inte heller att leda till några nämnvärda förenklingar vare sig i regelsystemet
eller av det administrativa förfarandet.

Sammanfattningsvis går förslaget stick i stäv mot såväl de uttalanden
som gjorts om att det bör ske en utjämning mellan företagsformen aktiebolag
och övriga företagsformer som uttalanden om att nyetablering inte bör
försvåras utan tvärtom underlättas.

Förslaget, som inte framförts av den utredning som ligger till grund för
propositionen i övrigt, har inte heller remissbehandlats.

Med hänsyn till förslagets negativa konsekvenser avstyrker utskottet
propositionen i denna del och tillstyrker motionens yrkande om att kvittningsmöjligheterna
inte bara bör bestå utan också utvidgas till att gälla
mellan inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:6 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring med den ändringen att 4 § erhåller följande
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

SkU 1981/82:9

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

Vid bestämmande gälla följande.

Värdet av första stycket.

Vid beräkning ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket får av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete får från inkomst nät förvärvsarbete skall från in av

en viss förvärvskälla inte dras av komst av jordbruksfastighet eller

underskott i annan förvär\’skälla. rörelse avdragas underskott under

beskattningsåret å sådan jordbruksfastighet
som brukats av den
försäkrade och underskott i rörelse.

SkU 1981/82:9

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1981/82: ly

över proposition 1981/82:10 om ändrade avdragsregler för egenavgifter,
m. m., jämte motion

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut den 7 oktober 1981 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över dels proposition 1981/82:10 om
ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m., dels eventuella motioner.

Utskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen som
direkt berör utskottets ämnesområde. Utskottet yttrar sig dessutom över
motion 1981/82:6 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m).

I propositionen föreslås att förmåner och avgifter på grund av vissa
ersättningar inte skall beräknas såvida ersättningarna inte hänförs till inkomst
av rörelse eller jordbruksfastighet. Detta gäller dels ersättningar
under 500 kr. per år från en och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare,
dels ersättningar för tillfälligt bedriven verksamhet, som inte grundas på
ett anställnings- eller uppdragsförhållande. Förslagen innebär administrativa
förenklingar samtidigt som de kan antas få en mycket begränsad praktisk
betydelse för den enskilde. Utskottet tillstyrker förslagen, som inte
föranlett något motionsyrkande.

Gällande bestämmelser om beräkning av en försäkrads pensionsgrundande
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning innebär bl. a. att
kvittning sker av underskott i en rörelse mot överskott i annan rörelse och
likaså underskott i en jordbruksfastighet mot överskott i annan jordbruksfastighet.
Däremot kan kvittning inte ske mellan olika inkomstslag. Samma
regler tillämpas vid beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om kvittning slopas.

Motionärerna i motion 1981/82:6 begär att riksdagen dels skall avslå
propositionen i denna del, dels besluta att de nuvarande bestämmelserna
om kvittning vidgas till att gälla också förvärvskällor tillhörande olika
inkomstslag. Enligt motionärerna innebär ett slopande av kvittningsbestämmelserna
att en företagares eller jordbrukares möjligheter att komma
till rätta med en, genom underskott i en verksamhetsgren, uppkommen
besvärlig situation blir ytterligare urholkade. Dessutom blir företagare som
har möjlighet att slå samman verksamhetsgrenarna också mer gynnsamt
behandlade än andra vad gäller avgiftsuttaget. Motionärerna anser att
nettot av den sammanlagda verksamheten bör ligga till grund för beräkningen
av egenavgifter och att kvittningsrätten därför skall ökas i stället för
slopas.

SkU 1981/82:9 Bilaga

Motionen berör ensidigt de konsekvenser som ett kvittningsförbud får
vid avgiftsberäkningen. Förslaget måste emellertid enligt utskottets mening
bedömas även med hänsynstagande till att det medför en förstärkning
av ATP-skyddet och till att det ger administrativa fördelar. Utskottet delar
departementschefens uppfattning att det inte kan godtas att en försäkrads
framtida pension begränsas genom möjligheter till kvittning vid beräkningen
av den pensionsgrundande inkomsten. Utskottet föreslår sålunda att
skatteutskottet bifaller propositionens förslag i nu nämnd del och avstyrker
bifall till motion 1981/82:6.

Stockholm den 3 november 1981
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s),
Margareta Andrén (fp). Doris Håvik (s). Allan Åkerlind (m), Boije Nilsson
(s)*, Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m)*, Elis Andersson (c), Ulla
Johansson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m). Arne Andersson i
Gustafs (c)* och Lars-Erik Lövdén (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anför:

Propositionens förslag om förbud mot en kvittning av underskott i en
förvärvskälla mot överskott i en annan förvärvskälla vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst och egenavgifter är enligt vår mening inte
godtagbart. Vi anser i likhet med motionärerna i motion 1981/82:6 att
nettot av en försäkrads sammanlagda verksamhet bör ligga till grund för
beräkningen av förmåner och avgifter. Skatteutskottet bör därför avstyrka
propositionen i nu nämnd del samt förelägga riksdagen förslag till ändring i
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring av innebörd att kvittning av underskott
mot överskott får ske mellan olika förvärvskällor, oavsett inkomstslag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

■