Skatteutskottets betänkande

1981/82:9

om avdragsregler för egenavgifter, m. m. (prop. 1981/82:10)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:10 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag fill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.

3. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,

7. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

10. lagom ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971:1072)omförmånsberättigade skattefordringar m.m.,

12. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

16. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

17. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

1 propositionen föreslås en viss begränsning av skyldigheten att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m. m. En motsvarande inskränkning görs på förmånssidan, dvs. vid beräkningen av underiaget för sjukpenning och ATP. Vidare föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Syftet med de nya bestämmelserna är bl. a. att underlätta den försäkrings- och skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.

De föreslagna ändringarna innebär i korthet följande.

Ersättningar som skall taxeras som inkomst av tjänst ger f. n. i undantagsfall upphov till skyldighet att betala egenavgifter. 1 praxis har sålunda den som haft royaltyinkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, 1 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 9

Kartong: S. I, punkterna 16 och 17 tillkommer

SkU 1981/82:9

SkU 1981/82:9 2

konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet påförts egenavgifter. Avgiftsskyldighet föreligger vidare för den som har fiera inkomster vilka från varje arbetsgivare/uppdragsgivare understiger 500 kr. för år men sammanlagt uppgår till minst 500 kr. Enligt förslaget skall nu nämnda tjänsteinkomster inte vara förmånsgrundande och inte heller föranleda skyldighet att betala egenavgifter.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall f. n. underskott i ett jordbruk dras av från inkomst av ett annat jordbruk. Motsvarande kvittning skall göras om den skattskyldige bedriver flera olika rörelser. Dessa kvittningsregler föreslås avskaffade.

Egenavgifter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse medges f. n. ett schablonavdrag för det löpande årets egenavgifter. De slutliga egenavgifterna som sedermera fastställs för året i fråga skall avstämmas mot det tidgare medgivna schablonavdraget. Enligt förslaget avskaffas systemet med schablonavdrag. Den skattskyldige får i stället avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Avsättningen får uppgå till högst 25 % av avsättningsunderiaget. Det avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. 1 fråga om egenavgifter som hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst får avdrag, liksom hittills, göras som ett s. k. allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då de slutliga avgifterna fastställts.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982 och skall - såvitt gäller avdragsreglerna — tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de i proposition 1981/ 82:30 framlagda lagförslagen rörande 53 § kommunalskattelagen (1928:370) och 4 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (jfr SkU 1981/82:8).

Det under 7. angivna förslaget angående lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. kommer utskottet att behandla i samband med de i proposition 1981/82:30 bilaga 4 framlagda förslagen rörande samma lag. Förslaget under 8 om ändring i taxeringslagen (1956:623) kommer att behandlas i samband med proposition 1981/ 82:73 som också innehåller förslag till ändringen i samma lag.

Det under 1. angivna förslaget angår bl. a. 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). Detta ändringsförslag har utskottet överlämnat till socialförsäkringsutskottet för att behandlas i samband med en annan redaktionell ändring i samma lagrum (prop. 1981/82:50).

De aktuella lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1981/82:9 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att 41 b § och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att gälla, dels att 28 § 1 mom., 35 § 1 mom., 41 d §, 53 § 1 mom., punkt 15 av anvisningarna till 21 §, punkterna 2 och 2 a av anvisningarna fill 22 §, punkt 10 av anvisningarna till 28 §, punkterna 9 och 9 a av anvisningarna till 29 §, anvisningarna fill 52 § samt punkt 3 av anvisningarna fill 53 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

/ mom. Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt. arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, bankiotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital, som tillhört rörelsen.

Royaity och periodiskt utgående Ersättning i form av royaity eller

avgift för utnyttjande av patent, periodiskt utgående avgift för ut-

mönster eller dylikt är att anse så- nyttjande av materiella eller imma-

som intäkt av rörelse, såvitt icke teriella tillgångar är att anse såsom

royaltyn eller avgiften är av beskaf- intäkt av rörelse, såvitt inte royal-

fenhet att böra hänföras till intäkt tyn eller avgiften är av beskaffenhet

av jordbruksfastighet eller av an- att böra hänföras till intäkt av fas-

nan fastighet. tighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalsfiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande av-

' Senaste lydelse av 41 b §1976:460 anvisningama till 41 b § 1981:40. Senaste lydelse 1976: 1099.

SkU 1981/82:9 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året fill pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring - varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

35 §

1 mom.' Till intäkt av fillfällig 1 mom. Till intäkt av tillfällig

förvärsverksamhet hänföres intäkt, förvärvsverksamhet hänförs

som skattskyldig haft av annan för- /) intäkt som skattskyldig haft

värvskälla än förut nämnts och som av annan förvärvskälla än förut har

ej heller härflutit av kapital. nämnts och som inte heller utgör

Till intäkt av tillfällig förvärvs- intäkt av kapital,

verksamhet räknas även lotteri- 2) sådan lotterivinst som inte är

vinst, som icke är frikallad från be- frikallad från beskattning enligt

skattning enligt 19 §. 19 §,

Belopp, varmed schablonavdrag 3) resfituerade, avkortade eller
för egenavgifter överstigit påförda avskrivna egenavgifter enligt lagen
avgifter, samt resfituerade, avkor- (1981:691) om socialavgifter, som
tade eller avskrivna egenavgifter inte utgör intäkt av jordbruksfas-
skall, i den omfattning som anges i tighet eller rörelse, i den mån av-
anvisningarna till 41 b §, upptagas drag har medgetts för avgifterna,

' Senaste lydelse 1976:460.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfasfighet och annan rörelse än penning- och försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts fill resultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå fill högst 20 procent av summan av de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad). I fråga om skattskyldig, som. är fysisk person, får avdraget uppgå fill högst summan av 20 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade fondavsättningen och - i förekommande fall - före avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv och före uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt/öre schablonavdrag för egenavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. / § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inte tas till lön fill arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enhgt fjärde stycket första meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning fill arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörelse än penning- och försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst 20 procent av summan av de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad). I fråga om skattskyldig, som är fysisk person, får avdraget uppgå till högst summan av 20 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen fill statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade fondavsättningen och före - i förekommande fall - avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Hänsyn skall dock inte tas fill lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avsett arbete

SkU 1981/82:9 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan

som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat Gft P-

att anställning förelegat (jfr 19 kap. 5 § andra stycket andra meningen

/ fjärde stycket andra meningen nämnda lag),
nämnda lag).

1 fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styckena samt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.

53 §

/ mom.'' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förinån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enhgt lagen för pension enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring till (1962:381) om allmän försäkring till
den del beloppet överstiger 6000 den del beloppet överstiger 7500
kronor och för annan ersättning en- kronor och för annan ersättning en
ligt nämnda lag; ligt nämnda lag;*

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956; 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-

* Senaste lydelse 1980: 1096.

Se prop. 1981/82: 30 bil. 4, SkU 1981/82:8.

SkU 1981/82:9 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonav- för återfört avdrag för egenav-

drag {öv egex\&wg\heT överstigit på- gifter enhgt lagen (1981:691) om

förda avgifter, samt restituerade, socialavgifter saml — i den mån av-

avkortade eller avskrivna egenav- drag har medgetts för avgifterna -

gifter, allt i den omfattning, som restituerade, avkortade eller av-

anges i anvisningarna till 41 b §; skrivna egenavgifter;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser alt tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen, eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan
för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som
enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänföriig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsned-läggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekar-societetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt

Kartong: S. 42, rad 37 Slår: mom. 12 Rättat till; mom. 13

SkU 1981/82:9 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samarbete med u-Iänder, Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks-kassan. Svenska UNlCEF-kommittén, Sveriges exportråd. Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst
syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än
damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be
stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under
stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk
samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam
fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän
föriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso
ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt förtattning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-
samfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i rike; eller å utländsk ort förvärvats:

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till 21 §
15. Belopp, varmed schablon- 15. Till intäkt av jordbruksfas-

avdrag för egenavgifter överstigit tighet räknas avdrag för egenav-påförda avgifter, samt restituerade, gifter som har återförts enligt punkt

Senaste lydelse 1976:460.

2. Till driftkostnad hänförs även speciella skatter och avgifter till det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter får inte dras av (se 20§).

2. Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter fill det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter/å icke dragas av (se 20§).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna fill 29 § om avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt 6 av anvisningarna fill 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av jordbruksfasfighet.

2. a. Vid beräkning av nettoiit-täkt av här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges schablonavdrag för egenavgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på ett underiag som motsvarar den skatteskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen (1947:576) om stafiig in-

2 a. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till jordbruksfastigheten .

Fysisk person, som brukat en här i riket belägen jordbruksfastighet, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Den som enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen (1947:576) om stafiig

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

komstskatt före schablonavdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 §, dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skattskyldige, dels — om den skattskyldige begär det — intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Motsvarande gäller beträffande skattskyldig som är delägare i handelsbolag (jfr 53 § 2 motn.).

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § medhjälpande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra maken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av makarna.

Schablonavdraget utgör - såvida annat icke följer av sjätte och sjunde styckena — 10 procent av den del av underlaget som icke överstiger 10000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som överstiger 10000 men icke lOOOOO kronor samt 15 procent av den del av

Föreslagen lydelse

inkomstskatt, före avdraget, minskad med

/) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 §,

2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. och

3) Intäkt som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fy'sisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket belägen jordbruksfastighet och att delägaren genom bolaget har brukat fastigheten. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna fill 52 § en medhjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

SkU 1981/82:9 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

underlaget som överstiger 100000 kronor.

Schablonavdraget utgör 2 procent av underlaget otn

a) den skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år,

b) den skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt 15 kap. 2 § samma lag,

c) den skattskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före taxeringsåret, eller

d) bruttointäkten av fastigheten
uteslutande eller så gott som ute
slutande omfattas av överenskom
melse som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

I fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del därav för vilket egenavgift enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift vid taxeringen bedömes komma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lagrum.

fill 28 §
10.'" Belopp, varmed schablon- 10. Till intäkt av rörelse räknas

avdrag för egenavgifter överstigit avdrag för egenavgifter som har
påförda avgifter, samt restituerade, återförts enligt punkt 9 a av anvis-
avkortade eller avskrivna egenav- ningarna till 29 § samt - i den mån
gifter skall, i den omfattning som avdrag har medgetts för avgifterna
anges i anvisningarna till 41 b §, vid beräkning av nettointäkten av
upptagas som intäkt av rörelse. rörelsen — restituerade, avkortade

eller avskrivna egenavgifter.

' Senaste lydelse 1976:460.

9." Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Däremot/a svenska allmänna skatter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 § 2 mom.

9. Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull-och hamnumgälder m.m. dyl. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 §).

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed inte utgör omkostnad i rörelsen erhålls allmänt avdrag under de förutsättningar som anges i 46 § 2 mom.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift fill erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av rörelse.

stället för sjukpenning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § beaktas sjukpenning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §.

belöpande egenavgifterna. Den sotn enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkeit-skaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1) .sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §,

2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt II kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3) intäkt som omfattas av över-enskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket bedriven rörelse och att delägaren genom bolaget har drivit rörelsen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpande make för en del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena gö-

Ha makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i andrå-sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken ej har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat ej följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. 1 sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres till medhjälpande make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för

Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gäller bestämmelserna i andra—sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och Qärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 rimmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, hänförs till medhjälpande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vedertag för medhjälpande makens arbete jämte egen

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

medhjälpande makens arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna fill 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därfill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter ej hinder att - utöver vad som anges i tredje stycket -hänföra ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Ha makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn fill hans arbete och övriga insatser i verksamheten skäli-gen fillkommer honom.

Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i förs-ta-femte styckena minskat med .schablonavdrag för egenavgifter utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser som avse gift skattskyldig i vissa fall skola tillämpas i fråga om

Föreslagen lydelse

sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre fid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt la-.gen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter inte hinder att — utöver vad som anges i tredje stycket -hänföra ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i förs-ta-femte styckena, sedan därifrån avräknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter, utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa fall skall tillämpas i fråga om

SkU 1981/82:9 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dem som, utan att vara gifta, leva dem som, utan att vara gifta, lever
tillsammans. tillsammans.

fill 53 §
3. Inkomst av rörelse i form av 3. Ersättning i form av royaity

royaity eller periodvis utgående av- eller periodvis utgående avgift för
gift för utnyttjande av patent, utnyttande av materiella eller im-
mönster eller dyl., som härflyter materiella tillgångar skall, såvida
från här i riket bedriven rörelse, ersättningen skall hänföras till in
anses som inkomst av rörelse, som takt av rörelse och ersättningen
här bedrivits. härrör från här i riket bedriven rö-

relse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.

1. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slufiig skatt för beskattningsår för vilket taxering har skett år 1982 eller tidigare och har den skattskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenavgifter enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § eller den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges avdrag för de påförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har överstigit schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har medgetts med belopp översfigande summan av de påförda egenavgifterna skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt.

2. Har schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid 1982 eller tidigare års taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen, får avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Ä andra sidan skall som intäkt tas upp belopp varmed schablonavdrag i samband med ändring av 1982 eller tidigare års taxering har medgetts utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller fillkom-mande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden inte föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras fill det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställs i första hand det inkomstslag inom vilket underiaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underiag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

SkU 1981/82:9 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Vid 1983 års taxering tillämpas 41 d § första, andra och sjätte styckena i paragrafens lydelse intill den 1 juli 1981. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

5. Vid 1983 års taxering tillämpas inte punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 § och punkt 9 femte stycket av anvisningama till 29 § i fråga om resor som har ägt rum före den 1 juli 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

I §=

Vid debitering av slutlig och till- Vid debitering av slutlig och till-

kommande skatt skall statlig in- kommande skatt skall statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt komstskatt och förmögenhetsskatt samt avgift enligt 4 § lagen begränsas enligt bestämmelsema i (1968:419) om allmän arbetsgivar- denna lag. avgift begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.

Med skatt avses i denna lag även sådan avgift sorn angives i första stycket.

3 f

Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947; 576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten, minskad med 4500 kronor, skall

ökas med avdrag enligt lagen ökas med särskilt investeringsav-

(1975:1147) om särskilt investe- drag, ringsavdrag vid ta.xering till statlig inkomstskatt eller därmed jämförlig författning,

ökas med sådant schablonav- ökas med påförda egenavgifter

drag för egenavgifter som avses i enligt lagen (1981:691) om socialpunkt 2 a av anvisningarna till 22 § avgifter och avdrag för avsättning och punkt 9 a av anvisningarna för egenavgifter, till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), samt

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. - Senaste lydelse 1976: 1095. ' Senaste lydelse 1979: 1163.

t2 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 9

Nuvarande lydelse

ökas med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av anvisningarna till 41 b § nämnda lag.

Föreslagen lydelse

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter samt till beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

alh under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.

4§

Spärrbelopp enligt 3 § jämföres med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel och egenavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Med egenavgifter förstås avgifter som avses i första stycket av anvisningarna till 41 b § kommunalskattelagen (1928:370).

Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skatteredukfion som avses i 2 § 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 § lagen (1980:1047) om skatteredukfion för akfieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt och egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 § lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall

Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet, nedsattes den stadiga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt avgift enligt 4 § tagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift med överskjutande belopp. Den statliga förmögenhetsskatten får dock med tillämpning av denna lag ej bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten, om ej en annan ordning kan antagas vara förmånligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses i 4 § tredje stycket verkställes sedan nedsättning har skett enligt första stycket i denna paragraf.

Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten med överskjutande belopp. Förmögenhetsskatten får dock med fillämpning av denna lag inte bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten om inte en annan ordning kan antas vara förmånligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses i 4 § tredje stycket verkställs sedan nedsättning har skett enligt första stycket i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1978:401) om exportkreditstöd skall ha nedan angivna lydelse.

5 §' Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kostnadsdel som avses i 3 §.

' Se prop. 1981/82:30 bil. 4, SkU 1981/82:8. * Senaste lydelse 1976:1095. ' Senaste lydelse 1978:952.

SkU 1981/82:9 20

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan, härunder inbegripet särskilt investeringsavdrag men inte avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan, härunder inbegripet investeringsavdrag enligt lagen (1975:1147) otn särskilt investering sa vdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därtned jämförlig författning men ej sådant schablonavdrag för egenavgifter som avses i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock inte för avsättning som understiger 10000 kronor.

2 §

Föreslagen lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock inte för avsättning som understiger 10000 kronor.

SkU 1981/82:9 21

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§
Uppskov medges för visst be- Uppskov medges för visst be
skattningsår högst med ett belopp skattningsår högst med ett belopp
uppgående till två tredjedelar av uppgående till två tredjedelar av
den vid taxering till statlig inkomst- den vid taxering till statlig inkomst
skatt beräknade nettointäkten av skatt beräknade nettointäkten av
förvärvskällan före uppskov och förvärvskällan före uppskov och
schablonavdrag för egenavgifter avdrag för avsättning för egenav-
och högst med sådant belopp att gifter enligt lagen (1981:691) om
nämnda nettointäkt, efter uppskov socialavgifter och högst med så-
men före schablonavdrag för egen- dant belopp att nämnda nettointäkt,
avgifter, uppgår till minst 30000 efter uppskov men före avt/rag/ör
kronor. avsättning för egenavgifter, uppgår

till minst 30000 kronor.

Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.

Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skattskyldige själv har tillverkat - färdigställts.

Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag med-

ges högst med ett belopp som mot- ges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före — i före- steringsavdrag och före - i förekommande fall - avdrag för in- kommande fall - avdrag för in-

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d § kommunalskattelagen (1928: 370), avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagits fill det pä det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.

Föreslagen lydelse

komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investerings-reserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagits fill det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inte översfiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.

1 §

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter, sådana socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 § lagen (1962:38!) om allmän försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, delpensionsförsäkringsavgifter enligt 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, socialavgifter enligt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole-och fritidshemsverksamhet, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.

Regeringen må, om särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats skall, där icke annat angivits, vad i denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som medföreskriften avses.

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, om inte annaX anges, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) amt annuitet på avdikningslån.

Regeringen/år, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskriften.

1 mom.' I den omfattning nedan angives skall skattskyidig utgöra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slufiiga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeförsäkringsavgift, delpensionsförsäkringsavgift, socialavgift enligt 3 § lagen (1981; 15) om finansiering av statsbidrag till försköte- och fritidshemsverksamhet, avgift enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landstingsmedel.

I mom. I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, egenavgifter och kommunal inkomstskatt.

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller särskilda skäl eljest föreligga, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slufiig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller särskilda skäl annars föreligger, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas:

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen uträknas med tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift uträknas med tillämpning av 19 kap. 2 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmänförsäkring;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret bestämts för utdebitering i beskattningsorten; dock må regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om särskilda omständigheter y<5e//gö, förordna ätt utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten aren annan.

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om det föreligger särskilda omständigheter, förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att (■ / § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring;

att i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arhetsskadeförsäkring;

att i I § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

att i 1 § nämnd socialavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 3 § lagen (1981:15} om finansiering av statsbidrag till försköte- och fritidshemsverksamhet; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

SkU 1981/82:9 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 § / mom. Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: fill det belopp som betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det - utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten - kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav,

4) om taxeringen har bhvit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som befingas av förbiseendet,

5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fasfighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen,

6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderiag för egen-avgift som avses i anvisningarna avgifter har bestämts till för högt /(// 41 b § kommunalskattelagen belopp: till det belopp som befingas (1928:370) har bestämts till för högt av felaktigheten,

belopp; fill det belopp som befingas av felaktigheten,

7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen; till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8) om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket; till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.

85 §

1 mom.* Den, som icke åtnöjes 1 mom. Den lokala skattemyn-

mec/beslut enligt denna lag av/oÅ:a/ dighetens beslut enligt denna lag

skattemyndighet, äger i beslutet överklagas hos länsrätten genom

söka ändring hos länsrätten genom besvär,
besvär.

/ fråga om preliminär taxering, Beslut om preliminär taxering,

sättet för uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär

skatt, debitering eller jämkning av skatt, debitering eller jämkning av

sådan skatt, verkställande av skat- sådan skatt, verkställande av skat-

■ Senaste lydelse 1980:316. ' Senaste lydelse 1979:174.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt/öre* dock talan hos länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal skattemyndighets beslut endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skaft.

Talan får ej föras mot lokal skattemyndighets beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de ändå upptagas till prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

Föreslagen lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt överklagas dock hos länsstyrelsen genom besvär.

De allmänna ombuden får överklaga lokala skattemyndigheters beslut endast ifråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

Om en besvärshandling före be-svärstidens utgång inkommit till någon annan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de trots delta tas upp fill prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas fill den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om bränn-oljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308). förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om meryäTåe-skatt, förordningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978; 144) om skatt på vissa resor.

Föreslagen lydelse

2. lagen (1941:251) om särskild värnskatt, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skaft på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.

SkU 1981/82:9 30

Ntivarande lydelse Föreslagen lydelse

3. lagen (1954:243) otn yrkesska- 3. lagen (1981:691) om socialav-

deförsäkring i vad avser obligato- gifter,
risk försäkring, lagen (1955:469)
angående omreglering av vissa er
sättningar enligt lagen den 17 juni
1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m.m., lagen
(1960:77) om byggnadsforsknings
avgift, lagen (1961:300) om redare
avgift för sjöfolks pensionering, la
gen (1962:381) om allmän försäk
ring, lagen (1962:398) om finansi
ering av folkpensioneringen, lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivar
avgift, lagen (1970:742) om löne
garantiavgift, lagen (1971:282) om
arbetarskyddsavgift, lagen

(1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten el- Lagen fillämpas inte om skatten
ler avgiften fastställes eller upp- eller avgiften fastställs eller upp-
bäres i den ordning som gäller för bärs i den ordning som gäller för
tull och ej heller beträffande restav- tull och inte heller beträffande rest-
gift, skattetillägg eller liknande av- avgift, skattetillägg eller liknande
gift. avgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 § gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971; 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

' Senaste lydelse 1978:895.

2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild \airuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om bränn-oljeskatt, stämpelskattelagen (1964; 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1908:129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.

SkU 1981/82:9 32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. skatt     enligt    förordningen 4. skatt enligt vägtrafikskattela-
(1922:260) om automobilskatt, kun- gen      (1973:601)      samt      lagen
görelsen    (1951:750)    om    salu- (1976:339) om saluvagnsskatt,
vagnsskatt,   förordningen    (1963:

116) om trafikomläggningsskatt,
traktorskatteförordningen (1969:
297), vägtrafikskattelagen (1973:
601), lagen (1973:602) om särskild
vägtraftkskatt, kungörelsen

(1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagns-skaft,

5. tull och särskild avgift enligt        5. tull och särskild avgift enligt
39 § tullagen (1973:670) samt avgift     39 § tullagen (1973:670) samt avgift
enligt kungörelsen (1960:235) om     enligt lagen (1968:361) om avgift
avgift för växtskyddskontroll vid in-     vid införsel av vissa bakverk,
försel av växter och förordningen

(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift, som uppbäres med 7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om fillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt la- uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m., i gen (1981:691) om socialavgifter, den mån avgiften icke omfattas

av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av I § gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på fid före ikraftträdandet.

12 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928; 370) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

SkU 1981/82:9 33

13 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen

(1953:272)

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953:272) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 3§ Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som bmkas av den försäkrade;

c) ersättning i penningar eller c) ersättning för arbete för nå-naturaförmåner i form av kost eller gon annans räkning i pengar eller bostad för arbete för annans räk- naturaförmåner i form av kost, boning; samt stad eller bil; samt

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskade
försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i
stället för inkomst som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomsten inte en-

ligt 2 § är att hänföra till inkomst av ligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning. anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av anvisningarna till 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första

stycket a), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b) inte uppgått till
till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inte i
den ej i beräkning. beräkning. Ej heller tas sådan er-

sättning som avses i första stycket c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts,

' Lagen omtryckt 1977:630.

Värdet av naturaförmån i form av kost, bostad eller bil till arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 § första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kronor.

Värdet av naturaförmån i form av kost, bostad eller bil till arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 § första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Nuvarande lydelse

Riksförsäkringsverket äger meddela särskilda föreskrifter angående bciåkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen om statlig inkomstskatt hänföres fill intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse avdragas underskott å rörelse under beskattningsåret. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande tmderskott å sådan jordbruksfastighet, som brukats av den försäkrade.

Föreslagen lydelse

Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbmksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete/år från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott / annan förvärvskälla.

SkU 1981/82:9

Nuvarande lydelse

skall i första hand räknas av frän inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall anses såsom inkomst av anställning, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kronor. Ar ersättningen att hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukat, skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersättningen är ense om detta. I dessa fall skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetsgivare.

Föreslagen lydelse

skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses som inkomst av anställning. Ifråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse som bedrivs av den som utför arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukar, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning utider året inte antas uppå till minst 500 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

Beräkningen av den sjukpenninggmndande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil skall uppskattas enligt de gmnder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift fill sjukförsäkringen.

1. Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1982.

2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 11 § gäller fortfarande för försäkrade för vilka iindantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet.

3. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet, gäller fortfarande bestämmelsema i 12 kap. 2 § och 15 kap. 1 § i deras förutvarande lydelse. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för

1981:692,

vilka sådant undantagande varit gällande under år 1981 gäller alltjämt äldre bestämmelser i 3 kap, 2 och 5 §§, 11 kap, 7 §, 13 kap, 2 § och 17 kap, 1 §, Anmälan som avses i 11 kap, 7 § första stycket i dess äldre lydelse får utan hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan från och med ingången av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny anmälan får inte göras.

4. Äldre bestämmelser i II kap. 2 och 6 §§, 19 kap. samt 20 kap. 4 §
gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan
det.

5. Äldre bestämmelser i 3 kap. 2 § andra stycket gäller fortfarande ifråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.

5. Förekommer i lag eller annan 6. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts av en bestämmelse i som har ersatts av en bestämmelse i
denna lag fillämpas i stället den nya denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen. bestämmelsen.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1981/82:9 38

Motionen

Med anledning av propositionen har väckts en mofion 1981/82:6 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.fl. (m). I mofionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposifionen vad gäller förslag till lag
om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande in
komst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

2. att riksdagen beslutar att överskott inom inkomstslaget jordbmk får
kvittas mot underskott inom inkomstslaget rörelse och tvärtom vid beräk
ning av egenavgifterna.

Yttrande från annat utskott

Socialförsäkringsutskottet har avgivit ett yttrande (SfU 1981/82: t y) som fogas som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

I ärendet har inkommit skrivelser från Finansbolagens förening och från Ulf Malmgård, Göteborg.

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att det nuvarande schablonavdraget för egenavgifter till den allmänna försäkringen m. m. slopas och att den skattskyldige i stället skall få avdrag för ett belopp som han sätter av för att täcka de beräknade egenavgifterna. Till skillnad från vad som är fallet med schablonavdraget skall avsättningen kunna godtas även om den framstår som något för hög eller låg. Därmed uppnås den förenklingen att man slipper att räkna om avdraget vid smärre ändringar av nettointäkten av jordbruksfastighet eller rörelse.

Utskottet instämmer i syftet att såvitt möjligt förenkla reglema och fillstyrker proposifionen i denna del.

Skyldighet att betala egenavgifter föreligger inte endast i jordbmksfastighet och rörelse utan även i fråga om vissa inkomster av tjänst och - i speciella fall - inkomster av annan fasfighet, kapital och fillfällig förvärvsverksamhet. Avdrag medges här endast i form av allmänt avdrag för de debiterade egenavgifterna, vilket medför en efteisläpningseffekt och att avgiftema beräknas på en för hög inkomst. Som anförs i propositionen är detta otillfredsställande. Det föreslagna systemet med avsättningar för avgifterna passar emellertid inte för kontantbeskattade inkomster. Propositionen innehåller därför inte något förslag om ändrade avdragsregler i dessa fall. I stället föreslås att försäkringsförmåner och avgifter inte längre skall beräknas på ersättningar under 500 kr. per år från en och samma

SkU 1981/82:9 39

arbetsgivare eller uppdragsgivare eller på sådana ersättningar för tillfälligt bedriven verksamhet som inte gmndas på ett anställnings- eller uppdragsförhållande.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande anfört att förslagen innebär administrativa förenklingar samtidigt som de kan antas få en begränsad praktisk betydelse för den enskilde. Skatteutskottet instämmer i denna bedömning och tillstyrker propositionen även i denna del.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete än anställning får underskott i en rörelse kvittas mot överskott i en annan rörelse och likaså underskott i en jordbmksfastighet mot överskott i en annan jordbmksfastighet. Däremot får kvittning inte ske mellan olika inkomstslag.

I propositionen föreslås att bestämmelsema om kvittning slopas.

I motion 1981/82:6 yrkas att riksdagen dels avslår proposifionen i denna del, dels beslutar att de nuvarande bestämmelserna om kvittning vidgas till att gälla också förvärvskällor som tillhör olika inkomstslag. Även i två skrivelser som inkommit till utskottet yrkas avslag på propositionen i denna del.

I mofionen anförs bl. a. att nettot av den sammanlagda verksamheten bör ligga till gmnd för beräkningen av egenavgifter. I övrigt är bakgmnden till de framställda yrkandena bl. a. uppfattningen att de egenföretagare som inte kan slå ihop skilda verksamhetsgrenar till en förvärvskälla missgynnas av förslaget i proposifionen genom att egenavgifterna blir för höga.

Som socialförsäkringsutskottet har anfört i sitt yttrande måste det i propositionen framlagda förslaget bedömas även med hänsyn till försäkringsskyddet och till att det ger administrativa fördelar. Socialförsäkringsutskottet delar departementchefens uppfattning att det inte kan godtas att en försäkrads framfida pension begränsas genom möjligheter till kvittning vid beräkningen av den pensionsgmndande inkomsten.

Skatteutskottet har inte något att erinra mot vad socialförsäkringsutskottet anfört och vill för sin del endast understryka värdet av att reglerna förenklas och blir mer enhetliga. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker mofion 1981/82:6.

Som föreslagits i propositionen bör de nya bestämmelsema träda i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas fr. o. m. 1983 års taxering. I förtydligande syfte bör övergångsbestämmelserna kompletteras med en uttrycklig regel om att de föreslagna reglema för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter bör gälla även beträffande egenavgifter enligt lagen om allmän försäkring och andra äldre typer av egenavgifter. Innebörden av detta är exempelvis att en egenföretagare, som fill följd av en höjning av 1982 års taxering får betala tillkommande egenavgifter, får avdrag för dessa även om de påförs under ett beskattningsår som taxeras år 1983 eller senare. Fömtom detta tillägg beträffande kommunalskattelagen bör övergångsbe-stämmelsema fill lagen om begränsning av skatt i vissa fall kompletteras

SkU 1981/82:9 40

med en uttrycklig regel om att de nya reglerna bör gälla även i fråga om äldre typer av egenavgifter som påförs sedan det nya avdragssystemet börjat tillämpas. Vid tillämpningen av begränsningsregeln i samband med 1983 års taxering bör - till följd av reglemas konstmktion - den beskattningsbara inkomsten ökas med skillnaden mellan egenavgifterna och det tidigare medgivna schablonavdraget. Utskottet föreslår att reglema förtyd-hgas genom en uppräkning av de intäkter och avdrag som vid 1983 års taxering bör beslutas särskilt vid fastställande av spärrbeloppet. Samtidigt föreslås en redaktionell ändring i 5 §. Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på mofion 1981/82:6 antar här ovan s.

3-37 återgivna i propositionerna 1981/82:10 och 30 framlagda

förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de änd
ringar att övergångsbestämmelsema kompletteras med en ny
punkt 1 av nedan angivna lydelse och att de av regeringen före
slagna punkterna 1-5 betecknas 2-6:

Övergångsbestämmelserna

1. Vad som i den nya lagen sägs om egenavgifter enligt lagen (1981:681) om socialavgifter gäller även i fråga om sådana egenavgifter som anges i första stycket av anvisningarna fill 41 b § kommunalskattelagen (1928:370) enligt anvisningarnas lydelse intill den 1 januari 1982.

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall med de ändringar att dels hänvisningen i 5 § andra
stycket tUl 4 § tredje stycket ändras till 4 § andra stycket, dels
övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets för
slag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 ja-

nuari 1982 och tillämpas första nuari 1982 och tillämpas första
gången i fråga om skatt som påförs gången i fråga om skatt som påförs
på gmnd av 1983 års taxering. på gmnd av 1983 års taxering. /

samband därmed iakttas följande.

1. Vad som i den nya lagen sägs
om egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter gäller
även i fråga om sådana egenav
gifter som anges i första stycket av
anvisningarna till 41 b § kommu
nalskattelagen (1928:370) enligt an
visningarnas lydelse intill den 1 ja
nuari 1982.

2. Ifråga om skatt som påförs på
grund av 1983 års taxering skall vid
tillämpning av 3 § andra stycket
den beskattningsbara inkomsten,
minskad med 4 500 kr.,

ökas med särskilt investeringsavdrag.

SkU 1981/82:9 41

Regeringens förslag Utskottets förslag

ökas med avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

ökas med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av anvisningarna till 41 b § kommimalskattelagen (1928:370) i anvisningarnas lydelse intill den I januari 1982,

allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattas för intäkt av här angivet slag.

3. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,

7. lag om ändring i uppbördslagen (1953; 272),

8. lag om ändring i skattebrottslagen (1971; 69),

9. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

10. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

11. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

12. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

13. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

14. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stockholm den 17 november 1981

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Caristein (s)*, Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s), Arne Svensson (m) och Eriing Bager (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1981/82:9 42

Reservation

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Som socialförsäkringsutskottet" och slutar med "motion 1981/82:6" bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen skulle leda till väsentligt högre socialavgifter för de inkomsttagare som är skyldiga att erlägga egenavgifter och som bedriver verksamhet i flera rörelser eller jordbruk av vilka någon går med underskott. Detta i jämförelse med motsvarande inkomsttagare som bedriver all verksamhet i samma rörelse eller med företagare som bedriver verksamheter i aktiebolagsform. Enligt utskottets mening innebär detta en väsentlig försämring för företagsformen enskild firma/handelsbolag i förhållande till aktiebolaget. Denna försämring föreslås samtidigt som antalet verksamheter bedrivna utanför aktiebolagsramen ökar på grund av de ökade kapitalkrav som ställs på aktiebolagsformen.

Det argument som framförs i propositionen, nämligen att företagarens ATP-skydd med nuvarande kvittningssystem försämras på ett icke godtagbart sätt, skall ses i belysning av att företagaren i så fall får eriägga egenavgift med drygt 33 % av inkomsten för ett skydd som enligt riksdagsbeslut skall kosta ca 10%. Till yttermera visso skulle en borttagen kvitt-ningsrätt ytterligare försvåra en företagares eller jordbrukares möjlighet att rätta upp en, genom underskott i en verksamhetsgren, uppkommen besvärlig situation, vilket inte är ägnat att stärka den sociala tryggheten.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer ett borttagande av kvittningsrätten inte heller att leda till några nämnvärda förenklingar vare sig i regelsystemet eller av det administrativa förfarandet.

Sammanfattningsvis går förslaget stick i stäv mot såväl de uttalanden som gjorts om att det bör ske en utjämning mellan företagsformen aktiebolag och övriga företagsformer som uttalanden om att nyetablering inte bör försvåras utan tvärtom underlättas.

Förslaget, som inte framförts av den utredning som ligger till grund för propositionen i övrigt, har inte heller remissbehandlats.

Med hänsyn till förslagets negativa konsekvenser avstyrker utskottet propositionen i denna del och tillstyrker motionens yrkande om att kvitt-ningsmöjligheterna inte bara bör bestå utan också utvidgas till att gälla mellan inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:6 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 4 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

4§

Vid bestämmande----- gälla följande.

Värdet av------------ första stycket.

Vid beräkning------ ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket får---- av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av an-

nat förvärvsarbete/år från inkomst nat förvärvsarbete skall från in-av en viss förvärvskälla inte dras av komst av jordbruksfastighet eller underskott i annan förvärvskälla. rörelse avdragas underskott under

beskattningsåret å sådan jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade och underskott i rörelse.

SkU 1981/82:9 44

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1981/82:1 y

över proposition 1981/82:10 om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m.m., jämte motion

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut den 7 oktober 1981 berett socialförsäkringsutskottet fillfälle att yttra sig över dels proposition 1981/82:10 om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m., dels eventuella motioner.

Utskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen som direkt berör utskottets ämnesområde. Utskottet yttrar sig dessutom över mofion 1981/82:6 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m).

1 propositionen föreslås att förmåner och avgifter på gmnd av vissa ersättningar inte skall beräknas såvida ersättningarna inte hänförs fill inkomst av rörelse eller jordbmksfastighet. Detta gäller dels ersättningar under 500 kr. per år från en och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare, dels ersättningar för tillfälligt bedriven verksamhet, som inte grundas på ett anställnings- eller uppdragsförhållande. Förslagen innebär administrativa förenklingar samtidigt som de kan antas få en mycket begränsad prak-fisk betydelse för den enskilde. Utskottet fillstyrker förslagen, som inte föranlett något motionsyrkande.

Gällande bestämmelser om beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning innebär bl. a. att kvittning sker av underskott i en rörelse mot överskott i annan rörelse och likaså underskott i en jordbmksfastighet mot överskott i annan jordbmksfastighet. Däremot kan kvittning inte ske mellan oUka inkomstslag. Samma regler tillämpas vid beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om kvittning slopas.

Mofionärerna i mofion 1981/82:6 begär att riksdagen dels skall avslå proposifionen i denna del, dels besluta att de nuvarande bestämmelserna om kvittning vidgas fill att gälla också förvärvskällor tillhörande olika inkomstslag. Enligt mofionärerna innebär ett slopande av kvittningsbe-stämmelsema att en företagares eller jordbmkares möjligheter att komma fill rätta med en, genom underskott i en verksamhetsgren, uppkommen besvärlig situafion blir ytterligare urholkade. Dessutom blir företagare som har möjlighet att slå samman verksamhetsgrenama också mer gynnsamt behandlade än andra vad gäller avgiftsuttaget. Motionärerna anser att nettot av den sammanlagda verksamheten bör ligga till grund för beräkningen av egenavgifter och att kvittningsrätten därför skall ökas i stället för slopas.

SkU 1981/82:9 Bilaga 45

Motionen berör ensidigt de konsekvenser som ett kvittningsförbud får vid avgiftsberäkningen. Förslaget måste emellertid enligt utskottets mening bedömas även med hänsynstagande fill att det medför en förstärkning av ATP-skyddet och till att det ger administrativa fördelar. Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inte kan godtas att en försäkrads framtida pension begränsas genom möjligheter till kvittning vid beräkningen av den pensionsgmndande inkomsten. Utskottet föreslår sålunda att skatteutskottet bifaller propositionens förslag i nu nämnd del och avstyrker bifall fill mofion 1981/82:6.

Stockholm den 3 november 1981

På socialförsäkringsutskottets vägnar

SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s)*, Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m)*, Elis Andersson (c), Ulla Johansson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Arne Andersson i Gustafs (c)* och Lars-Erik Lövdén (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anför: Propositionens förslag om förbud mot en kvittning av underskott i en förvärvskälla mot överskott i en annan förvärvskälla vid beräkning av pensionsgmndande inkomst och egenavgifter är enligt vår mening inte godtagbart. Vi anser i likhet med motionärerna i motion 1981/82:6 att nettot av en försäkrads sammanlagda verksamhet bör ligga till gmnd för beräkningen av förmåner och avgifter. Skatteutskottet bör därför avstyrka proposifionen i nu nämnd del samt förelägga riksdagen förslag till ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring av innebörd att kvittning av underskott mot överskott får ske mellan olika förvärvskällor, oavsett inkomstslag.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1981