SkU 1981/82:71

Skatteutskottets betänkande
1981/82:71

om avdrag för mervärdeskatt i vissa fall, m. m. (prop. 1981/82:214)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:214 att
riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

I propositionen föreslås begränsningar i rätten till avdrag för s. k. fiktiv
mervärdeskatt. Avdrag för sådan skatt skall inte få göras vid förvärv av
vissa varor av guld, silver eller platina. Vidare föreslås att avdrag för fiktiv
mervärdeskatt skall återföras när begagnade varor av vissa slag exporteras.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 71

SkU 1981/82:71

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 15 och 18 §§, punkt 1 av anvisningarna till 2§
samt anvisningarna till 16 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser
genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den
period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran
skall beloppet åter upptagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s. k. villkorlig
rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för
vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den
tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i
den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående
skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota
eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen
av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag
för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket,
inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet
har meddelats, fastigheten eller del därav till någon som ej
bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall
beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet
eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre
men ej sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket
beslut om skattskyldighet har meddelats skall återföring göras med hälften
av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar
uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i
verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten
fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under
vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller
fastigheten har sålts.

Exporteras en vara, skall den ingående
mervärdeskatt som hänför
sig till förvärvet av varan återföras,
om den skattskyldige inte visar att
varan har innehafts endast av
skattskyldiga och varan är att hänföra
till något av följande slag,
nämligen

' Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

SkU 1981/82:71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1) andra varor än sådana som
avses i 18 § och sorn helt eller till
väsentlig del består av guld, silver
eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska
ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig
del består av koppar, mässing,
tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana
skjutvapen som omfattas av
vapenlagen (1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller
annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket

skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod
under vilken
varan har exporterats.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än
sådan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning.

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av
personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning
i det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som
medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt
vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser
den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning
efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent
av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1000 kronor för visst
förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående
skatt enligt 17 § femte
stycket vid förvärv av en vara som
helt eller till väsentlig del består av
guld, silver eller platina, om varans
inköpspris understiger 175 procent
av metallvärdet på inköpsdagen av
det guld, silver eller platina som
ingår i varan. Detsamma gäller i
fråga om skrot, avfall eller annan
liknande vara, som innehåller guld,
silver eller platina.

SkU 1981/82:71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående
skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande
som avses i 1 §.

Anvisningar
till 2 §

1. Verksamhet anses som yrkes- 1. Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör mässig när inkomsten därav utgör

skattepliktig intäkt av jordbruksfas- skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller av tighet, av annan fastighet eller av

rörelse enligt kommunalskattelagen rörelse enligt kommunalskattelagen

(1928: 370). Som yrkesmässig verk- (1928:370). Som yrkesmässig räk samhet

räknas även realisation av nas även omsättning av vara från

levande och döda inventarier i jord- fastighet som avses i 24 § 2 eller 3

bruksfastighet, även om intäkten mom. kommunalskattelagen, ut därav

icke är skattepliktig enligt hyrning enligt 2 § fjärde stycket av

kommunalskattelagen. Som yrkes- sådan fastighet och avyttring av

mässig räknas även omsättning av skogsprodukter i fall som avses i

vara från fastighet som avses i 24 § punkt 4 tredje stycket av anvisning 2

eller 3 mom. kommunalskattela- arna till 35 § nämnda lag samt angen
och uthyrning enligt 2 § fjärde nan verksamhet i vilken varor eller

stycket av sådan fastighet samt an- tjänster omsätts under rörel selik nan

verksamhet i vilken varor eller nande former,

tjänster omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2
eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet
omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på
fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock
enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad
eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig.
Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av
vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som
yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln
har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i
serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel
anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till den skattskyldiges förvärv av av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet
anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet
även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller
infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst
eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

SkU 1981/82:71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk
person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av
en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt
fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för
redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt
enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall
finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose
eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform
eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst
gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten,
när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till
den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet
anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran
av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och
gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns
omsättning av vara som avses i 8 § 4, transport i samband med
renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet,
som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är
att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig
verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen
(1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

till 16 §2

Faktura eller motsvarande hand- Faktura, avräkningsnota eller
ling skall utöver beskattningsvärde motsvarande handling skall utöver

och skattebelopp innehålla uppgift beskattningsvärde och skattebe om

utställarens och mottagarens lopp innehålla uppgift om utställanamn
och adress eller annan för rens och mottagarens namn och ad identifieringen

godtagbar angivelse, ress eller annan för identifieringen

transaktionens art samt platsen för godtagbar angivelse, transaktio varans

mottagande. Den som är re- nens art samt platsen för varans

dovisningsskyldig skall dessutom mottagande. / en sådan handling

ange sitt registreringsnummer. skall också anges registrerings numret

för den som är redovisningsskyldig
för omsättningen.
Länsstyrelsen får, när det finns särskilda
skäl, medge att uppgift om
registreringsnumret utelämnas i en
avräkningsnota som upprättas av
köparen. Vid förvärv som avses i
17 § femte stycket skall handlingen

2 Senaste lydelse 1981: 1276.
tl Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 71

SkU 1981/82:71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehålla uppgift om säljarens personnummer
eller organisationsnummer
eller, om sådant nummer
saknas, en likvärdig uppgift.

till 17 §3

Avdrag för ingående skatt skall Avdrag för ingående skatt skall
styrkas av skattedebitering på in- styrkas av skattedebitering på in köpsfaktura,

avräkningsnota eller köpsfaktura, avräkningsnota eller

motsvarande handling. Detta gäller motsvarande handling. Detta gäller

dock inte om säljaren enligt 16 § dock inte om säljaren enligt 16 §

tredje stycket är undantagen från tredje stycket är undantagen från

skyldighet att på sådan handling skyldighet att på sådan handling

ange skattens belopp och inte heller ange skattens belopp och inte heller

vid inköp från detaljhandeln, om vid inköp från detaljhandeln, om

vederlaget understiger 200 kronor. vederlaget understiger 200 kronor.

Rätt till avdrag för ingående skatt
som anges i 17 § femte stycket föreligger
endast om köpehandlingen
innehåller sådan uppgift som avses
i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som
förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett
om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig
återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför
skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt
som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis
sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet
som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför
skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas
genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten
uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

3 Senaste lydelse 1981:1276.

SkU 1981/82:71

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 §
fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som
upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

SkU 1981/82:71

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:214

1981/82:2539 av Göthe Knutson (m) och Åke Polstam (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar utvidga undantaget för frimärke
i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt till att omfatta även sedel och
mynt.

1981/82: 2540 av Erik Wärnberg m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar om inskränkning i rätten till
avdrag för fiktiv mervärdeskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion väckt med anledning av proposition 1981/82: 151

1981/82:2436 av Ingegärd Oskarsson m.fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
momsbefrielse vid s. k. totalentreprenad i vad avser kalkning för att motverka
försurning i sjöar och vattendrag.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1981/82:217 av Wilhelm Gustafsson (fp) och Sven Andersson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförs om att utreda frågan om att undanröja mervärdeskattens
snedvridande effekter vid kommunal upphandling.

1981/82: 332 av Thure Jadestig m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
för att klarlägga reglerna för beskattningen av idrottsföreningars och andra
ideella föreningars insamling av returpapper samt i mån av behov begär en
skyndsam översyn av dessa regler.

1981/82:496 av Hans Alsén m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att momsändringar skall genomföras i samband med momsredovisningsperiod
och att föreberedelsetiden för prisommärkning m. m. bör vara minst
sex veckor.

1981/82:501 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
reglerna för redovisning av mervärdeskatt i syfte att begränsa rätten att
utnyttja kontantmetoden enligt vad som anförts i motionen.

1981/82:513 av Bengt Wiklund m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande befrielse för Konstfrämjandets
riksförbund från skyldighet att inleverera mervärdeskatt.

SkU 1981/82:71

1981/82:711 av Mona S: t Cyr (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att mervärdeskatten
ändras så att lika villkor skapas mellan kommunernas egenregi- och entreprenadverksamhet.

1981/82:904 av Birgitta Hambraeus (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i mervärdeskattelagen
att Stiftelsen Emmaus kan befrias från mervärdeskatt.

1981/82: 905 av Bertil Hansson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ändring i mervärdeskattelagen i vad gäller
kalkning av sjöar.

1981/82:916 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Alf
Wennerfors (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att vid framtida ändring av mervärdeskatten
denna skall uttryckas som ett tillägg till priset.

1981/82:1178 av Lennart Brunander (c) och Bertil Jonasson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om lagändring i vad gäller
mervärdeskattereglerna för kalkning av sjöar.

1981/82: 1195 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) och Bengt Silfverstrand

(s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
taxfree shopping enligt de riktlinjer som anförts i motionen. Dessa riktlinjer
innebär i huvudsak att tullverket bör medverka vid den kontroll som
erfordras för mervärdeskattefri försäljning till utomnordiska turister.

1981/82:1201 av Evert Svensson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att presstödsnämndens beslut om vilken tidning som skall anses vara
allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär skall vara grundläggande och
att skattemyndigheterna bör följa denna bedömning i sitt beslut om mervärdeskatt
skall utgå eller ej.

1981/82:1202 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt
förslag till sådan ändring av lagen om mervärdeskatt att mervärdeskatt inte
uttas vid ideella organisationers försäljning av gåvor.

1981/82:1581 (jfr- 1578) av Lars Werner m. fl. (vpk)

Såvitt avser yrkandena

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att ändra reglerna för leverans av mervärdeskatt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att slopa reglerna för fiktiv moms vid handel med guld

o.d.

SkU 1981/82:71

1981/82:1681 av Gunnel Jonäng (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förändringar av momsen bör ske vid redovisningsperioderna.

Utskottet

Avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt

Det förslag om begränsningar i rätten till avdrag för s. k. fiktiv mervärdeskatt
som läggs fram i propositionen skall bl. a. ses mot bakgrund av det
omfattande missbruk av dessa regler som ägt rum. Reglerna innebär i
huvudsak att en skattskyldig som köper begagnade varor från allmänheten
får göra avdrag såsom om säljaren varit skattskyldig och skatten ingått i
priset. Möjligheten att få tillbaka s. k. fiktiv mervärdeskatt i samband med
export av guld, som påstods vara inköpt från icke skattskyldiga, var en
förutsättning för mångmiljonsvindeln i ett nyligen uppmärksammat rättsfall.
Det bör med anledning av detta fall understrykas att skattereglernas
utformning inte i och för sig möjliggjorde dessa transaktioner som byggde
på förfalskade inköpsuppgifter och insmuggling av guld men att de kontrollproblem
som i detta och andra fall kunde påvisas i förening med det
materiellt oriktiga resultatet vid handel med och export av obearbetat eller
därmed jämförbart guld som köps upp från inte skattskyldiga motiverar de
nu föreslagna ändringarna.

I samband med att de ovan angivna problemen i samband med guldexport
blev kända framfördes olika förslag om slopande av avdragsrätten för
fiktiv mervärdeskatt. Sedan riksdagen på utskottets hemställan mot bl. a.
denna bakgrund begärt en översyn av dessa regler, uppdrog regeringen åt
mervärdeskatteutredningen att utvärdera systemet med avdragsrätt för
fiktiv skatt. Förslagen i propositionen bygger på den allmänna bedömning
av systemets lämplighet som utredningen gjort på grundval av en enkät till
länsstyrelserna och de ändringar som utredningen från bl. a. dessa utgångspunkter
förordar.

I fråga om systemets lämplighet konstaterar utredningen att fördelarna
klart överväger nackdelarna och finnér en återgång till den tidigare ordningen
otänkbar. Med hänsyn härtill begränsar utredningen ändringsförslagen
till att gälla exporten av ädelmetallvaror, pärlor och ädelstenar, konstverk
och vissa andra varor som anges i förordningen om handel med
begagnade varor samt möbler. Om sålunda angivna varor exporteras föreslås
att åtnjutna avdrag för fiktiv skatt skall återföras till beskattning.
Återföringsmetoden har dock inte ansetts användbar i fråga om ädelmetallvarorna,
eftersom dessa kan ha smälts ner före exporten och därför inte
alltid är definierbara. För att förhindra de tidigare nämnda olägenheterna
vid guldexport föreslås att ädelmetallvaror, vars värde understiger 175 %
av metallvärdet, ställs utanför rätten till avdrag. Förslaget innebär att
avdragsrätt föreligger för vanliga guldsmedsvaror men att avdraget skall

SkU 1981/82:71

återföras till beskattning om varan exporteras. Flertalet remissinstanser
har anslutit sig till utredningens förslag som också förordas av departementschefen
med ett tillägg av att också fartyg och flygplan skall ingå i
gruppen av begagnade varor för vilka återföring av avdrag skall ske vid
export.

I motion 2540 av Erik Wärnberg m.fl. (s) yrkas att avdragsrättten för
fiktiv mervärdeskatt skall slopas inte bara för obearbetat guld utan även
för de varor som enligt förslaget i propositionen skall föranleda återföring
av avdrag vid export. Förslaget innebär alltså att avdrag för fiktiv skatt
slopas inom viss del av konsthandeln, guldsmedsbranschen, antikvitetshandeln
och den inte obetydliga sektor som handlar med andra begagnade
föremål.

Motionärerna menar att den ökade administration som förslaget innebär
för antikvitetshandlare m.fl. inte skall vara så betungande eftersom dessa
redan måste göra en bedömning huruvida avdragsrätt för fiktiv skatt föreligger
eller inte.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att gällande regler medger
villkorslöst avdrag i sådana fall och att de därför knappast kan bereda
köparen några som helst svårigheter. När motionärerna åberopar bestämmelserna
om anteckningsskyldighet för vissa begagnade varor som skäl för
att det inte skulle vara förenat med nämnvärt merarbete att genomföra
deras förslag bortser de från vad de senare säger sig vara medvetna om,
nämligen att förslaget leder till den form av okontrollerbar förmedlingsverksamhet
som man just genom avdraget för fiktiv mervärdeskatt ville
motverka och som också gör att de begagnade varorna kan falla utanför
denna anteckningsskyldighet. En bibehållen avdragsrätt, som måste styrkas
genom anteckningar om säljarens identitet, kan uppenbarligen medverka
till att på sikt sanera handeln med begagnade varor medan motionärernas
förslag kan antas få en rakt motsatt effekt. Det kan enligt utskottets
uppfattning inte vara rimligt att ställa en viss del av handeln helt utanför
avdragsrätten och samtidigt bibehålla den för andra delar, som bedrivs på
samma villkor och i många fall i samma rörelse. En antikvariatsbokhandlare
skulle exempelvis enligt motionärernas förslag väl få avdragsrätt för
de böcker han köper in men inte för de grafiska blad som han omsätter i
rörelsen. Följden av förslaget skulle också bli att auktionsförsäljning skulle
otillbörligt gynnas på den reguljära handelns bekostnad. De här angivna
förhållandena visar enligt utskottets mening att motionärerna inte i tillräcklig
grad har beaktat konsekvenserna av sitt förslag, som leder till onödigt
krångel och försämrade kontrollmöjligheter men knappast till några ökade
skatteinkomster.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2540 och tillstyrker
de i propositionen föreslagna begränsningarna av avdragsrätten. Detta
ställningstagande innebär att yrkande 5 i motion 1581 av Lars Werner m. fl.
(vpk) om slopad avdragsrätt för fiktiv mervärdeskatt på guld m.m. i

SkU 1981/82:71

huvudsak kan anses tillgodosett. Utskottet har inte heller funnit anledning
till erinran mot övriga i propositionen föreslagna ändringar av mera begränsad
räckvidd.

Vid granskning av lagförslaget har utskottet emellertid funnit att den
föreslagna ändringen av punkt 1 av anvisningarna till 2 § mervärdeskattelagen
(ML) — som syftar till att införa skattskyldighet för ersättning för
avyttrad skog inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet i likhet med
vad som gäller sådan ersättning inom inkomstslaget jordbruksfastighet —
väl reglerar avyttring av skogsprodukter men inte överlåtelse av avverkningsrätt.
Anvisningspunkten bör därför kompletteras på sätt som framgår
av utskottets hemställan, där även en redaktionell ändring av det föreslagna
nya stycket i 15 § ML redovisas. Utskottet har också blivit uppmärksammat
på att den grundläggande bestämmelsen om avdragsrätt för fiktiv
mervärdeskatt i femte stycket 17 § ML skulle kunna medföra vissa tolkningsproblem
i fråga om importerade varor. För att undvika varje tveksamhet
på denna punkt förordar utskottet det tillägget till lagtexten att
sådan avdragsrätt endast skall gälla vid förvärv inom landet.

I överensstämmelse med riksdagens nyligen fattade principbeslut (SkU
1981/82:50) om slopad avdragsrätt för mervärdeskatt på spritdrycker och
vin vid representation lägger utskottet också fram förslag till den lagändring
som påkallas härav.

Tidpunkten för mervärdeskatteändringar

I motion 496 begär Hans Alsén m.fl (s) ett riksdagsuttalande om att
ändringar av mervärdeskattens höjd bör gälla fr. o. m. början av en redovisningsperiod
och samma yrkande ställer Gunnel Jonäng (c) i motion
1681. 1 båda motionerna torde avses redovisningsperioder om två månader.
I den förstnämnda motionen krävs också en förberedelsetid på sex
veckor före redovisningsperiodens början. Yrkandena motiveras med de
olägenheter som uppstår för handeln om ändringar beslutas med kort
varsel och gäller fr. o. m. viss dag inom en redovisningsperiod. Bakgrunden
till motionerna får främst antas vara den under hösten 1981 beslutade
mervärdeskattesänkningen som genomfördes med kort varsel och inte
gällde fr. o.m. en redovisningsperiod. I samband härmed inträffade också
att skattesatsen efter utskottsbehandling sattes något högre än vad regeringen
föreslagit, vilket fick till följd att de som tryckt omräkningstabeller i
god tid på grundval av förslaget i propositionen blev tvungna att makulera
dessa och trycka nya tabeller. Utskottet fann i samband med sänkningen
anledning att uttala sin förståelse för de svårigheter som skapades för
handeln men ansåg sig med hänsyn till syftet med sänkningen inte kunna
förorda en senareläggning av ändringen.

Mot denna bakgrund finner utskottet att det knappast ter sig meningsfullt
att försöka fastställa några tidsgränser för skattesatsändringar. Både
regering och riksdag får under normala omständigheter antas ha önskemå -

SkU 1981/82:71

let att sådana ändringar skall leda till så få olägenheter som möjligt. Att
hänsynen till handeln i vissa lägen fått stå tillbaka för att andra krav skall
kunna tillgodoses ingår i den ekonomiska politikens villkor. Motionärernas
yrkande innebär att man i viss mån skulle inskränka regeringens och
riksdagens handlingsfrihet. Utskottet anser sig inte kunna förorda en sådan
begränsning och avstyrker därför bifall till motionerna.

Skattskyldigheten vid kommunal upphandling

Frågan om mervärdeskatten på tjänster snedvrider den kommunala upphandlingen
genom att verksamhet i egen regi inte beläggs med den skatt
som utgår vid entreprenader har varit föremål för åtskilliga motioner under
årens lopp. Mervärdeskatteutredningen har tidigare lagt fram förslag som
syftade till att lösa dessa problem för vissa tjänstesektorer, men som på
grund av remissinstansernas invändningar inte ledde till lagstiftning. När
Wilhelm Gustafsson och Sven Andersson (båda fp) i motion 217 och Mona
S:t Cyr (m) i motion 711 nu återkommer till denna fråga kan utskottet
meddela att utskottet erfarit att mervärdeskatteutredningen f. n. i samarbete
med Stockholms kommun håller på att närmare kartlägga den kommunala
verksamhet där skatten kan verka konkurrensbegränsande. Syftet är
givetvis att på grundval av kartläggningen söka finna lösningar som tillgodoser
de önskemål motionärerna aktualiserat. Med hänsyn härtill anser
utskottet att motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ideella organisationer

Thure Jadestig m.fl. (s, c) begär i motion 332 en översyn av de skatteregler
som gäller för idrottsföreningars insamling av returpapper. Yrkandet
avser såväl inkomstskatt som mervärdeskatt. Enligt motionen skulle sådan
insamlingsverksamhet inte behandlas på samma sätt i alla län. De nya
regler som gäller fr. o.m. 1979 års taxering i fråga om ideella föreningar
och den information som riksskatteverket lämnat i anslutning härtill har
enligt motionärernas mening komplicerat läget.

Utskottet vill först understryka att bedömningen av frågan om en
idrottsförenings inkomster av insamling av returpapper skall anses vara
rörelseinkomster eller ej i första hand måste ske med utgångspunkt i
verksamhetens omfattning. Sådana förhållanden som att föreningen använder
inkomsterna för vällovligt ändamål eller att insamling av returpapper
är samhällsnyttig får man därvid bortse från. RSV har i sin information
framhållit att en insamlingskampanj avseende returpapper betraktas som
en sådan verksamhet som traditionellt använts för att finansiera ideella
föreningar och därför av hävd inte beskattas. Om däremot en förening
förbinder sig att samla in returpapper under en längre sammanhängande
period mot ersättning kan verksamheten inte betraktas som en kampanj.
Sådana inkomster torde därför bli skattepliktiga i sin helhet. Passerar
verksamheten gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt -

SkU 1981/82:71

10000 kronors omsättning per år - inträder också skyldighet att erlägga
sådan skatt.

Enligt utskottets mening borde föreningarna inte ha några större svårigheter
att med ledning av RSV:s information tolka skattebestämmelserna.
Huvudsyftet med motionen synes mellertid inte vara att få skattereglerna
klarlagda utan att utverka skattefrihet för ali returpappersinsamling i ideella
föreningars regi. Även om utskottet har förståelse för önskemålet att
stödja ideell verksamhet, finnér utskottet det dock mindre lämpligt att låta
sådant stöd få formen av avsteg från eljest vedertagna beskattningsprinciper.
Det bör ju också erinras om att den statliga inkomstskatten på
ideella föreningars beskattningsbara inkomst endast är 15% och att den
kommunala skatten är avdragsgill vid den statliga taxeringen samt att
föreningarna åtnjuter ett flertal skatteförmåner som inte kommer vanliga
rörelsedrivande verksamheter till del. Med hänsyn till de här redovisade
omständigheterna är utskottet inte berett att förorda någon översyn av de
ideella föreningarnas skatteförhållanden i syfte att avveckla beskattningen
av föreningarnas insamlingsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit kommer
emellertid RSV att i samband med en intern granskning av skattereglerna
på detta område att ta upp vissa frågor till närmare prövning. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motion 332.

Ett närbesläktat problem med mera omedelbar anknytning till mervärdeskatten
gäller stiftelsen Emmaus försäljning av gåvor, s.k. loppmarknadsartiklar.
Stiftelsen driver ett internat för personer med anpassningssvårigheter,
vilka sysselsätts med insamling och försäljning av loppmarknadsartiklar.
Överskottet går till ett handikapprojekt i Gambia som drivs
med SIDA-stöd. Stiftelsen har av regeringsrätten förklarats skyldig att
erlägga mervärdeskatt för sin försäljning.

Med anledning härav yrkar Birgitta Hambraeus (c) i motion 904 sådan
lagändring att Emmaus befrias från mervärdeskattskyldighet. Förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson (m) begär i motion 1202 med hänvisning till
Emmaus problem att regeringen skyndsamt skall lägga fram förslag om att
mervärdeskatt inte skall tas ut vid ideella organisationers försäljning av
gåvor.

Båda motionärerna hänvisar till att skattskyldigheten leder till att projektet
i Gambia måste läggas ned.

Frågan om Emmaus skyldighet att betala mervärdeskatt är så till vida
besläktad med problemet med idrottsföreningarnas returpappersinsamling
att motionärerna i båda fallen främst åberopar de behjärtansvärda syftena
med verksamheterna men bortser från att en skattebefrielse kan leda till
konkurrenssnedvridningar och andra svåröverblickbara konsekvenser.
Yrkandet att man skulle göra ett särskilt undantag för Emmaus i lagstiftningen
strider enligt utskottets mening mot vedertagna principer för skattelagstiftningen.
Vill man tillgodose motionärernas önskemål bör det ske på
det sätt som förordas i motion 1202, nämligen att man tar in en bestämmel -

SkU 1981/82:71

se om att ideella föreningars försäljning av gåvor inte skall anses vara
yrkesmässig. Utskottet, som är medvetet om att frågan inrymmer åtskilliga
gränsdragningsproblem och kan påverka konkurrensförhållandena, förutsätter
att mervärdesutredningen uppmärksammar frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 904 och 1202.

Konstfrämjandets riksförbund

Motion 513 av Bengt Wiklund m. fl. (s) tar upp en av riksdagen tidigare
behandlad fråga om skattelättnader för Konstfrämjandets riksförbund.
Motionärerna synes enligt motiveringen godta utskottets ståndpunkt att
stödet till Konstfrämjandet bör ske anslagsvägen och inte genom undantag
vid beskattningen. De föreslår därför ett extra anslag för nästa budgetår
men i motionens hemställan begär de befrielse för Konstfrämjandet från
skyldighet att inleverera mervärdeskatt.

Utskottet som främst måste ta ställning till motionens hemställan finnér
inte anledning att frånträda sitt tidigare ställningstagande i frågan och
avstyrker således bifall till motion 513.

Kalkning av sjöar

Ett förhandsbesked om skattefrihet för ett visst företag vid kalkning av
sjöar är bakgrunden till tre motioner med yrkanden om skattefrihet för alla
led i sådan verksamhet. I motionerna 905 av Bertil Hansson (fp), 1178 av
Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) och 2136 av Ingegärd
Oskarsson (c) framförs dessa krav med i huvudsak samma motivering.
Förhandsbeskedet innebär att den som från eget kalkbrott transporterar
och sprider kalk över en sjö blir skattefri, medan den som köper kalken
och anlitar särskilt transportföretag får betala skatt för varan resp. tjänsten.
Denna olikhet vid beskattningen har också föranlett framställningar
till budgetdepartementet, som överlämnat dem till mervärdeskatteutredningen.
Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning att gå in på
någon prövning av sakfrågan, som utskottet förutsätter att utredningen tar
upp till behandling utan dröjsmål.

Med det anförda anser utskottet motionerna besvarade.

Tidningen Broderskap

Evert Svensson (s) begär i motion 1201 att presstödsnämndens beslut
om vilka organ som skall betraktas som allmänna nyhetstidningar av
dagspresskaraktär skall vara avgörande för frågan om vilka tidningar av
sådant slag som skall åtnjuta s. k. kvalificerad mervärdeskattefrihet, dvs.
inte betala skatt på utgivningen, men ändå erhålla återbäring av ingående
skatt. Motionären motiverar yrkandet med hänvisning till att tidningen
Broderskap som är organ för Sveriges kristna socialdemokraters förbund
väl får produktionsstöd i egenskap av allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär,
men att regeringsrätten fastställt ett förhandsbesked om att tid -

SkU 1981/82:71

ningen i mervärdeskattesammanhang inte fyller kvalifikationerna att betraktas
som sådan allmän nyhetstidning som undantas från skatt.

Utskottet vill i denna fråga först framhålla att tolkningen av skattelagstiftningen
stundom kan avvika från bidragsbeviljande myndigheters ställningstagande
till en och samma definition. Att som i detta fall presstödsnämnden
haft en generösare tolkning av begreppet allmän nyhetstidning
bör enligt utskottets mening inte vara avgörande för lagtolkningen. Av det
angivna förhandsbeskedet framgår att tidningen Broderskap inte bedömts
innehålla allmänt nyhetsmateriel i sådan omfattning att den ansetts uppfylla
kvalifikationerna för undantag. Det skulle också med hänsyn till de
tidigare avgöranden som skett i fråga om pressen kunna innebära betydande
förskjutningar om man i begreppet allmän nyhetstidning även skulle
räkna in tidningar som mera bevakar vissa specialområden än allmänna
nyheter. Med hänsyn till svårigheterna att uppehålla klara gränser mellan
dagspress och veckopress är utskottet inte f. n. berett att förorda någon
utvidgning av begreppet allmän nyhetstidning i mervärdeskattesammanhang.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1201.

Samlarmynt

Det sista yrkandet i den rad av motioner om undantag från beskattningen
som utskottet tar upp i detta sammanhang har framställts med anledning av
propositionen och gäller undantag för sedlar och mynt. Göthe Knutson (m)
och Åke Polstam (c) motiverar i motion 2539 anknytningen till propositionen
med att mynten till viss del är av ädelmetall och att avdragsrätten för
fiktiv mervärdeskatt därför i viss omfattning kan gå förlorad om förslaget i
propositionen genomförs. En lösning skulle enligt motionärerna vara att
undanta sedlar och mynt från beskattningen och till stöd för yrkandet
åberopas främst det undantag som redan gäller för frimärken.

Utskottet vill inte bestrida att det föreligger viss likhet mellan frimärksoch
myntsamlande men anser att det från beskattningssynpunkt också
finns vissa skillnader. Ett av de avgörande skälen för att utskottet med viss
tvekan på sin tid gick med på undantaget för frimärken var av kontrollteknisk
art. Införsel av samlarmärken förekom nämligen i stor omfattning i
vanliga brevförsändelser och tullverket förklarade sig inte ha möjligheter
att utöva någon effektiv kontroll över denna import. Några motsvarande
svårigheter föreligger inte i fråga om sedlar och mynt. Denna omständighet
i förening med en allmän strävan att begränsa undantagen vid beskattningen
gör att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka bifall till motion 2539.

Beskattningsvärdet

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Alf Wenneifors tar i
motion 916 upp frågan om beskattningsvärdet bör inbegripa mervärdeskatten
och finnér att olika praktiska skäl talar för en övergång till värde
exklusive skatt. Man skulle därvid nå överensstämmelse med vad som

SkU 1981/82:71

gäller i alla andra mervärdeskatteländer och slippa att i alla lägen räkna
med decimaler.

Utskottet vill i denna fråga konstatera att det i och för sig kan anföras
goda skäl för båda sätten att beräkna beskattningsvärdet. Att det i den
svenska mervärdeskatten råkade bli värdet inklusive skatt torde delvis ha
sin förklaring i att detta värde gällde under den allmänna varuskattens tid.
Vid övergången till mervärdeskatt kunde därför en ändring av beskattningsvärdet
ha uppfattats som en skattehöjning.

De skäl som enligt utskottets mening främst talar mot en ändring av
beskattningsvärdet är att näringslivet under många år lärt sig att använda
den nuvarande metoden och att en ändring därför skulle medföra risker för
onödiga fel i redovisningen men även det förhållandet att vilket värde man
än väljer måste de skattskyldiga ändå ha tillgång till såväl den officiella
skattesatsen som den alternativt beräknade. Man kan också till stöd för det
nuvarande värdet anföra att handeln genomgående använder tabeller som
visar skattebeloppen i kronor och ören och att decimalerna i skattesatserna
därför inte medför några praktiska problem.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl förorda någon
ändring av beskattningsvärdet, varför utskottet avstyrker motion 916.

Kontantmetoden vid avbetalningsköp

Från och med den 1 januari 1981 är den s.k. faktureringsmetoden
huvudmetod för redovisningen av mervärdeskatt med ett par undantag.
Den som säljer en vara med förbehåll om återtaganderätt har alltid rätt att
tillämpa kontantmetoden och redovisa skatten när den inflyter. Om fordring
som avser sådan vara diskonteras eller överlåts inträder dock redovisningsskyldighet
därmed. Ett annat undantag gäller de företag som av
likviditetsskäl fått dispens för fortsatt användning av kontantmetoden och
denna grupp torde f. n. vara större än man hade anledning att förutsätta då
dispensregeln infördes.

Med hänvisning till att vissa skattevinster kan uppnås genom att kringgå
faktureringsmetoden och låta finansbolag inträda som mellanhand mellan
köpare och säljare begär Stig Josefson m. fl. (c) i motion 501 att rätten att
utnyttja kontantmetoden i sådant syfte begränsas.

Såvitt utskottet kan finna måste vinsterna i de i motionen avsedda fallen
främst hänföra sig till sådana äldre avbetalningsavtal där räntan ingick i
beskattningsvärdet. Genom att ett finansbolag köper en sådan avbetalningsvara
kontant och sedan säljer den till den tidigare ägaren kommer
räntan att falla utanför beskattningsvärdet. Eftersom kontantmetoden alltid
kan få tillämpas i dessa fall saknar det f. n. betydelse vilken redovisningsmetod
som säljaren använder.

Enligt vad utskottet erfarit har inte sådana förfaranden som motionärerna
påtalar någon större spridning och de skatteförluster som kan uppkomma
därigenom måste anses vara begränsade. Såvitt utskottet kan finna är

SkU 1981/82:71

det knappast möjligt att lösa det här behandlade problemet på annat sätt än
att man föreskriver att faktureringsmetoden skall tillämpas av alla och utan
några undantag. Mervärdeskatteutredningen skall i sitt fortsatta arbete
undersöka möjligheterna att avveckla de nuvarande dispenserna för fortsatt
användning av kontantmetoden och utskottet förutsätter att utredningen
därvid också tar upp frågan om avveckling av kontantmetoden vid
försäljning med ägarförbehåll.

Med det anförda anser utskottet motionen 501 besvarad.

Taxfree shopping

I motion 1195 tar Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand
(båda s) upp vissa problem i fråga om den mervärdeskattefria försäljningen
till utomnordiska turister och konstaterar påtagliga brister i det nuvarande
systemet. Dessa brister sammanhänger enligt motionärernas mening med
att den skattefria exportförsäljningen sköts av två privata företag med
olika metoder för återbetalning av skatten vilket i vissa fall lett till att
köparna gått miste om återbäringen eftersom det företag de anlitat inte
varit representerat på utreseorten. En fastare och bättre organisation anser
motionärerna att man skulle få om tullen fick ta över ansvaret.

Enligt vad utskottet erfarit är den nuvarande ordningen otillfredsställande
och RSV har mot denna bakgrund beslutat att genomföra en intern
utvärdering av den skattefria försäljningen till turister. Utskottet vill inte
utesluta att den av motionärerna förordade lösningen kan vara lämplig men
anser sig inte böra ta någon slutlig ställning i denna fråga innan resultatet
av utvärderingen föreligger.

Med det anförda anser utskottet motionen besvarad.

Leverans av mervärdeskatt

Avslutningsvis tar utskottet också upp ett yrkande i motion 1581 av Lars
Werner m.fl. (vpk) om ändrade regler för leverans av mervärdeskatt.
Motiveringen finns i motion 1578 där samma motionärer påstår att nya
regler för leverans av mervärdeskatt nyligen införts som skulle medföra en
omotiverad kredit för de skattskyldiga. Med anledning härav krävs återgång
till tidigare regler.

Utskottet har inte lyckats utröna vad motionärerna avser. Reglerna för
leverans av mervärdeskatt har varit oförändrade sedan skatten infördes.
Riksdagen har nyligen beslutat om ändring av tidpunkten för avdrag av
mervärdeskatten vid import. Detta beslut innebär emellertid ingen återgång
till tidigare regler. I den mån yrkandet avser skärpning av reglerna för
importkredit är det således redan tillgodosett. Skulle yrkandet avse någon
annan ändring under senare år, exempelvis övergången till faktureringsmetoden
eller avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt, anser utskottet sig inte
kunna biträda yrkandet. Utskottet avstyrker alltså yrkande 4 i motion
1581.

SkU 1981/82:71

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avdragsrättenför fiktiv mervärdeskatt

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2540 och med anledning
av motion 1981/82:1581 yrkande 5 samt med bifall till
proposition 1981/82:214 antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
med den ändringen att ingressen, 15, 17 och 18 §§, punkt 1 av
anvisningarna till 2 § samt i ikraftträdandebestämmelserna erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs att 15 och
18 §§, punkt 1 av anvisningarna till
2 § samt anvisningarna till 16 och 17
§§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Redovisning av

Lämnas återbäring

Handling som

Uthyr eller

Vad som

Återföring skall

Exporteras en vara, skall den ingående
mervärdeskatt som hänför
sig till förvärvet av varan återföras,
om den skattskyldige inte visar att
varan har innehafts endast av skattskyldiga
och varan är att hänföra
till något av följande slag nämligen

1) andra varor än sådana som
avses i 18 § och som helt eller till
väsentlig del består av rent guld,
silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och
syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig
del består av koppar, mässing,
tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana
skjutvapen som omfattas av
vapenlagen (1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller
annan keramik,

7) möbler.

U tskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 15, 17
och 18 §§, punkt 1 av anvisningarna
till 2 § samt anvisningarna till 16
och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt
skall ha nedan angivna
lydelse.

15 §

i redovisningen.

och skatt.

skattepliktig omsättning.

nu sagts.

fastighet säljs.

har sålts.

Exporteras en vara av det slag
som anges nedan, skall den ingående
mervärdeskatt som hänför sig till
förvärvet av varan återföras, om
den skattskyldige inte visar att
varan har innehafts endast av skattskyldiga.
De varor som avses är

1) andra varor än sådana som
avses i 18 § fjärde stycket och som
helt eller till väsentlig del består av
rent guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och
syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig
del består av koppar, mässing,
tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana
skjutvapen som omfattas av
vapenlagen (1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller
annan keramik,

7) möbler,

SkU 1981/82:71

Regeringens förslag

Utskottets förslag

8) fartyg eller luftfartyg. 8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt har exporterats.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse

17 §

Skattskyldig sorn före konkursutbrottet.

Vid kreditköp av honom.

Delägare i medför skattskyldighet.

Äger ett helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot ve- Förvärvar skattskyldig mot vederlag
skattepliktig vara från den derlag skattepliktig vara inom lansom
ej är skattskyldig för omsätt- det från den som ej är skattskyldig

ning av varan- skall som ingående för omsättning av varan skall som

mervärdeskatt för den skattskyldi- ingående mervärdeskatt för den

ge anses det belopp som skulle ha skattskyldige anses det belopp som

utgjort utgående mervärdeskatt för skulle ha utgjort utgående mervär säljaren

om denne hade varit skatt- deskatt för säljaren om denne hade

skyldig för omsättningen. Vad nu varit skattskyldig för omsättningen,

sagts gäller även den som är skatt- Vad nu sagts gäller även den som är

skyldig för förmedling som avses i skattskyldig för förmedling som

punkt 3 första stycket av anvisning- avses i punkt 3 första stycket av

arna till 2 §. anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig som av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig annan verksamhet.

Om återbetalning i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Regeringens förslag

18 §

Avdragsrätt föreligger icke för in- Avdragsrätt föreligger icke för ingående
skatt som belöper på gående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad, 1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller 2) anskaffning av personbil eller

motorcykel för annan verksamhet motorcykel för annan verksamhet

än sådan som avser yrkesmässig än sådan som avser yrkesmässig

återförsäljning eller uthyrning. återförsäljning eller uthyrning.

3) utgifter för spritdrycker och
vin för vilka avdrag vid inkomsttaxeringen
inte medges enligt punkt
1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Avdragsrätt föreligger medför skattskyldighet.

Medför verksamhet skälig grund.

Avdragsrätt föreligger eller platina.

Regeringen kan avses i 1 §.

Anvisningar
till 2 §

1. Verksamhet anses som yrkes- 1. Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör mässig när inkomsten därav utgör

SkU 1981/82:71

Regeringens förslag

Utskottets förslag

skattepliktig intäkt av jordbruksfas- skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller av tighet, av annan fastighet eller av

rörelse enligt kommunalskattelagen rörelse enligt kommunalskattelagen

(1928:370). Som yrkesmässig verk- (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet
räknas även realisation av samhet räknas även omsättning av

levande och döda inventarier i jord- vara från fastighet som avses i 24 §

bruksfastighet, även om intäkten 2 eller 3 mom. kommunalskattela därav

icke är skattepliktig enligt gen, uthyrning enligt 2 § fjärde

kommunalskattelagen. Som yrkes- stycket av sådan fastighet, upplå mässig

räknas även omsättning av telse av avverkningsrätt och avytt vara

från fastighet som avses i 24 § ring av skogsprodukter i fall som

2 eller 3 mom. kommunalskattela- avses i punkt 4 tredje stycket av

gen och uthyrning enligt 2 § fjärde anvisningarna till 35 § nämnda lag

stycket av sådan fastighet samt an- samt annan verksamhet i vilken

nan verksamhet i vilken varor eller varor eller tjänster omsätts under

tjänster omsätts under rörelselik- rörelseliknande former,

nande former.

Den som för fritidsändamål.

Försäljning av har förelegat.

Utgivning av som yrkesmässig.

Utländsk företagare annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet hos representanten.

Verksamhet som även landstingskommun.

Bedriver staten, av vara.

Om särskilda yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som som yrkesmässig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1982.

Denna lag träder i kraft, såvitt
avser 17 §, den 1 september 1982
och i övrigt den 1 juli 1982.

2. beträffande tidpunkten för mervärdeskatteändringar

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:496 och 1981/82:1681,

3. beträffande skattskyldighet vid kommunal upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:217 och 1981/82:711,

4. beträffande ideella organisationer

a) att riksdagen avslår motion 1981/82: 332,

b) att riksdagen avslår motionerna 1981/82:904 och
1981/82:1202,

5. beträffande Konstfrämjandets riksförbund
att riksdagen avslår motion 1981/82:513,

6. beträffande kalkning av sjöar

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:905, 1981/82: 1178 och
1981/82:2436,

7. beträffande tidningen Broderskap

att riksdagen avslår motion 1981/82:1201,

SkU 1981/82:71

8. beträffande samlarmynt

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2539,

9. beträffande beskattningsvärdet

att riksdagen avslår motion 1981/82:916,

10. beträffande kontantmetoden vid avbetalningsköp
att riksdagen avslår motion 1981/82:501,

11. beträffande taxfree shopping

att riksdagen avslår motion 1981/82:1195,

12. beträffande leverans av mervärdeskatt

att riksdagen avslår motion 1981/82:1581 yrkande 4.

Stockholm den 18 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande'. Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c),
Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Olle Grahn (fp), Anita Johansson (s) och Erling Bager (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

beträffande avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt (mom. 1)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i

Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s) som

dels anför följande:

Vi har i motion 2540 närmare utvecklat skälen till att vi vill gå ett steg
längre i begränsningen av avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt än vad
som föreslås i propositionen och vi ansluter oss i denna del till de synpunkter
som riksskatteverket anfört i sitt yttrande över mervärdeskatteutredningens
betänkande i frågan. Förslaget i propositionen innebär att
avdragsrätten för fiktiv skatt slopas endast för obearbetade ädelstenar men
att denna rätt bibehålls vid försäljning inom landet av bearbetade ädelmetallvaror
och andra inom handeln vanligen förekommande begagnade
varor av typen konsthantverk, prydnadsföremål och möbler m.m. Vid
export av sådana begagnade varor skall dock avdraget återföras till beskattning.
Enligt vår uppfattning måste det vara betydligt enklare att i
stället slopa avdragsrätten för dessa varor. Det merarbete som eventuellt

SkU 1981/82:71

kan uppkomma för handeln härigenom kan knappast vara av den omfattningen
att det kan åberopas mot en sådan förenkling. Utskottet har ansett
att förslaget i otillbörlig grad skulle gynna auktionsförsäljning på den
reguljära handelns bekostnad. Denna invändning kan vi till viss del godta,
och vi förutsätter därför att mervärdeskatteutredningen vid bifall till vårt
förslag får i uppdrag att ånyo överväga en beskattning av auktionsförsäljning.

dels ansett att utskottet i mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1581 yrkande 5 och
proposition 1981/82:214 och med bifall till motion 1981/82:2540
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt med den ändringen av utskottets
förslag att den föreslagna lydelsen av 15 § utgår, att ingressen
ändras i enlighet härmed och att 18 § erhåller följande som reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

18 §

Avdragsrätt föreligger kommunalskattelagen (1928:370).

Avdragsrätt föreligger medför skattskyldighet.

Medför verksamhet skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående
skatt enligt 17 § femte
stycket vid förvärv av

1) varor, som helt eller till väsentlig
del består av rent guld, silver
eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska
ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig
del består av koppar, mässing,
tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana
skjutvapen som omfattas av
vapenlagen (1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller
annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.
Detsamma gäller i fråga om

skrot, avfall eller annan liknande
vara, som innehåller guld, silver eller
platina.

Regeringen kan avses i 1 §.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982