Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1981/82:68

om ändrade regler för skogskonto, m. m. (prop. 1981/82: 182)

Propositionen

Regeringen (budgetdeparfementet) föreslår i proposition 1981/82:182 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370),

2.  lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370),

3.  lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

4.   lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa
skogsuffag.

I proposifionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av skogsbruk. Förslagen, som bygger bl. a. på virkesförsörjningsutredningens betänkande (SOU 1981:81) Skogsindustrins virkesförsörjning, syftar främst till att stimulera utbudet av virkesråvara.

I fråga om skogsägares möjUghet att erhålla inkomstutjämning genom att utnyttja skogskonfosystemet föreslås två ändringar. Enligt nuvarande regler skall medel på skogskonto fas upp fill beskattning om den skaffskyldige överlåter en väsentlig del av sin skogsfastighet. Denna beskattning kan leda till en minskad avverkning de närmaste åren före en tänkt överlåtelse och till att överlåtelser, som medför bättre förutsättningar för skogsbruket, fördröjs. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att överlåtaren skall få behålla skogskontot om fastigheten övergår till annan genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva. En annan ändring avser löptiden när sformfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse motiverar en tidigareläggning av avverkningarna. Skogsägaren skall då få betala in medel på eff konto med tjugoårig löptid (skogsskadekonto) i stället för det tioåriga skogskontot. Minsta inbetalningsbelopp på skogsskadekontot föreslås bli 50 000 kr.

För markanläggningar, t. ex. skogsvägar, gäller f. n. som huvudregel att avdrag medges enligt avskrivningsplan med 5 % årligen av ett belopp som motsvarar fre fjärdedelar av anskaffningsvärdet. I propositionen föreslås att avdrag för årlig värdeminskning av skogsvägar skall beräknas till 10 % av hela anskaffningsvärdet.

I fråga om dikning i skogsbruket görs f. n. skillnad mellan skyddsdikning och annan dikning. Till skyddsdikning räknas åtgärder som syftar till att

1 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 68


SkU 1981/82:68


 


SkU 1981/82:68                                                         2

vidmakthålla skogsmarkens avkastningsförmåga. Dikning som höjer pro­duktionsförmågan räknas som annan dikning. Omedelbart avdrag medges för skyddsdikning medan annan dikning däremot följer reglerna om avskrivning av markanläggningar. Enligt förslaget skall utgifter för all dikning som främjar skogsbruket anses som driftkostnader och därmed bli omedelbart avdragsgilla.

De nya reglerna om skogskonto skall gälla fr. o. m. 1983 års taxering medan de nya reglerna om skogsvägar och dikning avses gälla fr. o. m. 1984 års taxering.

De s. k. skogsavdragsreglerna reformerades år 1979. Övergångsbestäm­melserna till denna lagstiftning har i rättspraxis ansetts ha den innebörden att tidigare medgivna skogsavdrag kan eliminera en skogsägares möjlighet fill skogsavdrag på ett tillskotfsförvärv. Detta kan i vissa situationer inverka negativt på skogsägarnas intresse att medverka i åtgärder för att erhålla lämpligare brukningsenhefer. I proposifionen föreslås därför att övergångs­bestämmelserna ändras sä att det framgår att skogsavdrag enligt äldre regler inte till någon del skall begränsa avdragsutrymmet beträffande skogsförvärv som sker efter övergängsfillfället. Den nya bestämmelsen föreslås bli tillämpHg redan vid 1981 års taxering, dvs. vid den taxering då de nya skogsavdragsreglerna tillämpades första gången.

Propositionen innehåller slutligen förslag om att perioden för extra avdrag för skogsuffag förkortas med eff år. Stimulansen kommer därigenom att upphöra i och med utgången av juni 1982.

Lagförslagen har följande lydelse.


 


SkU 1981/82:68                                                                    3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkterna 1 och 4 av anvisningarna till 22 § kommunaiskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Anvisningar

till 22 §

1.' Till driftkostnader hänförs lön
eller liknande vederlag liksom un­
derhåll åt personal, som använts för
jordbruket eller dess binäringar;
undantagsförmåner, pensioner, pe­
riodiska utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fasfighe­
ten; arrendeavgift; avgäld, som hän­
för sig till fastigheten; ränta på lånat
kapital som nedlagts i fasfigheten
eller använts för dess drift; kostna­
der för inköp av djur, utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader
för reparation och underhåll av drift­
byggnader, markanläggningar och
inventarier; kostnader för anlägg­
ning av ny skog; kostnader för vård
och underhåll av skog, såsom för­
valtning, bevakning, väg- och bygg­
nadsunderhåll,
                           skyddsdikning,
skogsindelning m. m., samt vid
skogsavverkning kostnader för vir­
kets huggning, tillredning, utdriv-
ning, flottning m. m.; kostnader för
försäkring av personal, byggnader,
skog, gröda, djur, förråd och inven­
tarier som inte är att hänföra till
personlig lösegendom, m. m. Skall
ersättning för avyttrade skogspro­
dukter behandlas som engångser­
sättning på grund av allframtidsupp-
låtelse (jfr punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 35 §), är kostna­
derna för avverkningen ändå att
anse som driftkostnader i skogsbru­
ket.

1. Till driftkostnader hänförs lön eller liknande vederlag liksom un­derhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner, pensioner, pe­riodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fastighe­ten; arrendeavgift; avgäld, som hän­för sig till fastigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostna­der för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av drift­byggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader för anlägg­ning av ny skog; kostnader för dik­ning som främjar skogsbruket; kost­nader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogs­indelning m. m.; samt vid skogsav­verkning kostnader för virkets hugg­ning, tillredning, utdrivning, flott­ning m.m.; kostnader för försäkring av personal, byggnader, skog, grö­da, djur, förråd och inventarier som inte är att hänföra till personlig lösegendom, m. m. Skall ersättning för avyttrade skogsprodukter be­handlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse (jfr punkt 4 tredje stycket av anvisning­arna fill 35 §), är kostnaderna för avverkningen ändå att anse som driftkostnader i skogsbruket. Till reparation och underhåll hänförs vid fillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som normalt kan påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröpp­ningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med

1 Senaste lydelse 1981:295.


 


SkU 1981/82:68                                                        4

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieprodukfion till en annan. Åtgärd som innebär en väsenfiig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för aff i stället användas för helt annat ändamål, hänförs dock infe till reparation och underhäll.

Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt-eller bärodling får efter den skaftskyldiges eget val dras av antingen i sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligt avskriv­ningsplan fill viss procent för år räknat av odlingens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procent­satsen för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas.

Värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens fortsatta drift, får föras av som driftkostnad men skall då samtidigt tas upp som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions­utfästelse m.m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna fill 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfas­tighet.

Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaför­måner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigf vederlag för barnets arbetsinsats. Den skatfskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till skatfskyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag infe göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna fill 29 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

4. Utgifter för anskaffande av en    4. Utgifter för anskaffande av en

markanläggning på en jordbruksfas- markanläggning på en jordbruksfas­tighet, vilken anläggning är avsedd fighef, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras av för driften i förvärvskällan, dras -genom årliga värdeminskningsav- om annat inte följer av punkt 1 - av drag. Avdrag medges, om inte annat genom årliga värdeminskningsav-följer av andra eller sjätte stycket, drag. Avdrag medges, om inte annat endast för sådana utgifter som har följer av andra eller sjätte stycket, besfriffs av den skattskyidige själv endast för sådana utgifter som har och endast om utgifterna avser arbe- besfriffs av den skaftskyldige själv ten som har utförts under tid då han och endast om utgifterna avser arbe-har ägt fastigheten. Avdraget beräk- fen som har utförts under tid då han nas enhgt avskrivningsplan till 10 har ägt fastigheten. Avdraget beräk-procent för år räknat av anskaff- nas enligt avskrivningsplan till 10 ningsvärdet av tåckdike och till 5     procent för år räknat av anskaff-

2 Senaste lydelse 1981:295.


 


SkU 1981/82:68                                                        5

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

procent för år räknat av tre fjärdede-        ningsvärdet av täckdiken och skogs-
lar av anskaffningsvärdet av andra
  vägar och till 5 procent för är räknat
markanläggningar. Beräkningen
       av tre fjärdedelar av anskaffnings-
görs från den tidpunkt då anlägg-
   värdet av andra markanläggningar,
ningen har färdigställts. I fräga om
  Beräkningen görs från den tidpunkt
en anläggning, som är avsedd att
    då anläggningen har färdigställts. I
användas endast ett fätal år, får dock
       fråga om en anläggning, som är
anskaffningsutgifterna i sin helhet
   avsedd aff användas endast ett fåtal
dras av det är då anläggningen
       år, får dock anskaffningsutgifterna i
anskaffades.
                        sin helhet dras av det år då anlägg­
ningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan, parkeringsplats e. d., täckdike, öppet dike, invall-nings- och vaffenavledningsförefag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markan­läggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till eff täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda aff användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djursfall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärmingsanordning. Anskaff­ningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras fill markinventarier om utgifterna för ledningen till minst fre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna fill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga fill byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning skall som anskaffningsvärde för markan­läggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett


 


SkU 1981/82:68                                                        6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet fill en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastighe­ten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och fillämpas första gången i fråga om diken och skogsvägar som har färdigställts under beskattningsår för vilket taxering sker år 1984.


 


SkU 1981/82:68

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunal­skattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


3. I fråga om skog som finns på fastigheten vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering sker första gången enligt de nya bestäm­melserna (övergångsfillfället), bestäms anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet med utgångspunkt i skogens ingångsvärde enligt äldre bestämmelser.

Som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till den del sistnämnda värde grundar sig på vederlag vid köp, byte eller därmed jämförligt fång efter år 1951 och, i fråga om förvärv genom annat fång, på taxeringsvärde för är 1952 eller senare år. I intet fall får anskaffningsvärdet eller del av detta beräknas med stöd av äldre bestämmelser i punkt 7 andra stycket sista meningen av anvisningarna fill 22 § kommunalskattelagen (20-årsregeln).

Som gällande ingångsvär-d e anses anskaffningsvärdet, beräk­nat enligt det föregående stycket, minskat med avdrag som den skaft­skyldige vid taxering år 1952 eller senare år har medgetts för minsk­ning i skogens ingångsvärde o. d. Är enligt äldre lydelse av punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i före­kommande fall senare ägare, har medgetts, anses som avdrag som den skattskyldige själv har erhållit. Kan den skaffskyldige göra sannolikt att belopp, varmed avdrag medgetts, hänför sig fill fasfighet för vilken något anskaffningsvärde inte skall beräknas enligt de nya bestämmel­serna, skall vid fillämpning av detta stycke hänsyn inte fas till beloppet.


Som gällande ingångsvär­de anses anskaffningsvärdet, beräk­nat enligt det föregående stycket, minskat med avdrag som den skatt­skyldige vid taxering år 1952 eller senare år har medgetts för minsk­ning i skogens ingångsvärde o. d. Är enligt äldre lydelse av punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i före­kommande fall senare ägare, har medgetts, anses som avdrag som den skattskyldige själv har erhållit. Gäl­lande ingångsvärde skall dock inte tas upp till lägre belopp än 50 procent av anskaffningsvärdet eller, i fråga om juridisk person som avses i de nya bestämmelserna i pimkt 7 femte stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 25 procent av anskaffningsvärdet. Kan den skatt­skyldige göra sannolikt aff belopp, varmed avdrag medgetts, hänför sig till fastighet för vilken något anskaff­ningsvärde infe skall beräknas enligt


 


SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

dessa övergångsbestämmelser, skall vid fillämpning av detta stycke hän­syn inte tas till beloppet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gängen vid 1981 års taxering.


 


SkU 1981/82:68

3 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)


Härigenom föreskrivs att 1 § och 3-10 i ha nedan angivna lydelse.


(skogskontolagen (1954:142) skall


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Vid taxering fill kommunal och statlig inkomstskaft kan fysisk per­son, dödsbo och familjestiftelse, pä de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk för belopp som sätts in på särskilt konto i bank (skogskonto). Uppskov medges inte delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall fillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboefs verksamhet.


1§'

Vid taxering till kommunal och stafiig inkomstskatt kan fysisk per­son, dödsbo och familjestiftelse, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med -beskattning av intäkt av skogsbruk för medel som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogs­skadekonto). Uppskov medges inte delägare i handelsbolag eller i döds­bo, för vilket reglerna om handels­bolag skall tillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboets verksam­het.

Uppskov för insättning på skogs­skadekonto medges endast om storm­fällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskäl­lans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsak­liga delen av beskattningsårets skogs­intäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts.

Uppskov för insättning på skogs­skadekonto medges inte om den skattskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insätt­ning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villko­ren inte varit uppfyllda får den skatt­skyldige, när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär rned yrkan-


' Senaste lydelse 1979:501. 1* Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 68


SkU 1981/82:68


10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


de om uppskov för insättning på skogskonto i särskild ordning.. Be­svären skall ha inkommit senast sex månader efter det att taxeringen har vunnit laga kraft. Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.


Skattskyldig får för visst beskatt­ningsår och viss förvärvskälla göra insättning på endast eff skogskonto. Har skattskyldig i strid mot denna bestämmelse lagt upp skogskonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot.


En skatfskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvs­källa göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot;


Uppskov för visst beskattningsår och viss förvärvskälla medges infe med belopp som understiger 5 000 kronor. Uppskovsbeloppef avrun­das nedåt till helt hundratal kro-

3f

Uppskov för visst beskattningsår och viss förvärvskälla medges ifråga om skogskonto infe med belopp som understiger 5 000 kronor och ifråga om skogsskadekonto inte med be­lopp som understiger 50 000 kronor. Uppskovsbeloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor.


4 §3 Skaftskyldig som yrkar uppskov skall fill självdeklarationen foga utredning på blankett enligt av riksskatteverket fastställt formulär samt besked från banken om insättningen. I förekommande fall skall utredning och besked lämnas för samfliga de förvärvskällor för vilka den skaffskyldige yrkar uppskov.

Skattskyldig skall i självdeklara­tion lämna uppgift om tillgodoha­vande på skogskonto vid beskatt­ningsårets utgång.

Den skattskyldige skall i sin själv­deklaration lämna uppgift om tillgo­dohavande på skogskonto och skogsskadekonto vid beskattnings­årets utgång.


Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skaftskyldige enligt 34 § taxeringsla­gen (1956:623) skall avlämna allmän självdeklarafion.

sr

Uppskov medges endast om det ifrågavarande beloppet har betalats in fill banken senast den dag som den skaffskyldige enligt 34 § taxeringsla­gen (1956:623) skall avlämna allmän självdeklaration.

2 Senaste lydelse 1979:501.

3 Senaste lydelse 1979:501.
• Senaste lydelse 1979:501.


 


SkU 1981/82:68


11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Har den skattskyldige yrkat upp­skov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelserna i 1 § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskade­kontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insätt­ning på skogskontot kom in till rät­ten, gäller vad nu sagts dock endast om den skattskyldige fört över med­len på skogsskadekontot till skogs­konto hos samma bank. Överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år dä medlen enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.


Skattskyldig får ta ut det insatta beloppet tidigast fyra månader efter insättning. Uttag får avse hela det innestående beloppet eller del av detta, dock infe lägre belopp än 1 000 kronor. Om särskilda förhål­landen föranleder det, får regering­en medge aff innestående medel tas uf tidigare än som nu har sagts.

Sedan tio år förflutit från ingången av det år då inbetalning enligt 5 § senast skall ha gjorts, skall banken betala ut kvarstående medel.


6 §5

Den skattskyldige får fa ut de inbetalade medlen tidigast fyra må­nader efter inbetalningsdagen. Uttag får avse hela det innestående belop­pet eller del av detta, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Om särskil­da förhållanden föranleder det, får regeringen medge att innestående medel tas ut tidigare än som nu har sagts.

Sedan tio år eller, i fråga om skogsskadekonto, tjugo år/lar förflu­tit från ingången av det år då inbe­talning enligt 5 § senast skall ha gjorts, skall banken betala ut kvar­stående medel.


 


7§«


Räntesatsen för medel på skogs­konto bestäms av banken.


Räntesatsen för medel på skogs­konto och skogsskadekonto Destams av banken.


 


Medel på skogskonto, inklusive ränta, tas upp som intäkt av skogs-


Medel på skogskonto och skogs­skadekonto, inklusive ränta på kon-


5 Senaste lydejse W9:501.

6 Senaste lydelse 1979:501.
 Senaste lydelse 1979:501.


 


SkU 1981/82:68


12


 


Nuvarande lydelse

bruk först för det beskattningsår då utbetalning sker.


Föreslagen lydelse

tona, tas upp som intäkt av skogs­bruk först för det beskattningsår då utbetalning sker.


9 §8

Övergår skattskyldigs fastighet fill annan skall, såvida fastigheten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på skogskonto har gjorts, innestående medel genast tas upp som intäkt av skogsbruk.

Övergår skaftskyldigs fastighet till annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva skall, såvida fastigheten utgör den väsentliga delen av för­värvskälla för vilken insättning på skogskonto eller skogsskadekonto har gjorts, innestående medel genast tas upp som intäkt av skogsbruk. Har dödsbo innestående medel skall beskattning  äga rum för  det

beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på

dödsboet.

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogs­konto eller skogsskadekonto, skall medlen genast tas upp som intäkt av skogsbruk. Beskattning skall infe ske av den anledningen att den skaftskyldige efter framställning från skogsvårdsstyrelse har förbun­dit sig att inte utan styrelsens till­stånd förfoga över medlen.

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogs­konto, skall medlen genast tas upp som intäkt av skogsbruk. Beskatt­ning skall inte ske av den anledning­en aff den skaffskyldige efter fram­ställning från skogsvärdssfyrelse har förbundit sig att inte utan styrelsens tillstånd förfoga över medel som står inne på skogskonto.


10 §'


Regeringen kan förordna att af­färsbank, sparbank eller förenings­bank som infe följer bestämmelser­na i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter inte längre skall få ta emot medel på skogskon­to.


Regeringen kan förordna att af­färsbank, sparbank eller förenings­bank som inte följer bestämmelser­na i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter infe längre skall fä fa emot medel på skogskonto eller skogsskadekonto.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

8 Senaste lydelse 1979:501. « Senaste lydelse 1979:501.


 


SkU 1981/82:68                                                                  13

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa

skogsuttag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa skogsuffag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ Det extra avdraget utgör summan av

a)   fem procent av köpeskillingen för skog som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)   tre procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)   tre procent av saluvärdet av skogsprodukter som har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Avdrag beräknas dock endast på Avdrag beräknas dock endast på

sådan intäkt som hänför sig till tiden sådan intäkt som hänför sig fill tiden

den   1  januari   1981-den   30  juni den   1  januari   1981-den   30  juni

1983.                                                                1982.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


SkU 1981/82:68                                                                  14

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1981/82:2511 av Bertil Jonasson m. fl. (c och m) I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1.  att reglerna om skogsskadekonfon skall gälla även för skogsskador som inträffat före 1982,

2.  att minsta inbetalningsbelopp på skogsskadekonfo skall vara 20 000 kr.

1981/82:2512 av Gunnar Olsson (s)

I mofionen hemställs att riksdagen beslutar att löptiden på skogskonto förlängs från fio till tjugo är för medel från skogsavverkningar på grund av sformfällning, brand, insekfsangrepp eller liknande händelse och att ändringen skall gälla fr. o. m. 1982 års taxering.

1981/82:2519 av Lars Werner m.fl' (vpk) I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1.  aff avslå förslaget till lag om ändring i kommunaiskattelagen
(1928:370),

2.   att avslå förslaget fill lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3.   att avslå förslaget till lag om ändring i skogskonfolagen (1954:142),

4.   att godkänna vad som i mofionen anförs om ändrad skogsbeskattning och av regeringen begära åtgärder i enlighet därmed.

1981/82:2520 av Erik Wärnberg m. fl. (s) I motionen hemställs aff riksdagen

1.  beslutar ändra reglerna för insättning på skogskonto i enlighet med vad som anförs i motionen, nämligen så att uppskovsräften begränsas till 60 % av köpeskillingen för avverkningsrätt och till 40 % av köpeskillingen för leveransvirke,

2.  beslutar avslå regeringens förslag om att värdeminskning på skogsvägar skall beräknas på hela anskaffningsvärdet,

3.  beslutar anta förslaget i motionen om aff avdrag för årlig värdeminsk­ning av skogsvägar skall beräknas till 10 % av eff belopp som motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet,

4.  beslutar avslå regeringens förslag om ändring i övergångsbestämmel­serna fill de nya regler om skogsavdrag som beslutades 1979,

5.  beslutar att hos regeringen begära förslag om avgifts- och stödsystem i enlighet med vad som anförs i mofionen.


 


SkU 1981/82:68                                                                     15

Motioner väckta vid allmänna motionstiden

1981/82:500 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att ändra 9 § i skogskontolagen så att skogskonto kan överföras till ersättningsfastighet.

1981/82:506 av Björn Köriof (m)

I mofionen hemställs aff riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skogsbeskatfningen aff skogsbrukefs yttre rationalisering främjas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:707 av Ove Karisson m. fl. (s, m, c, fp och vpk) I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande behovet av en skyndsam utredning angående sådana ändringar i skattelagstiftningen att arbetet på att förbättra fasfighefsstrukturen i Kopparbergs län inte motverkas.

1981/82:878 (jfr 877) av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar aff som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för ändrad skogsbeskaffning.

1981/82:1187 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anges i motionen beträffande tidsbegränsade investerings­avdrag för särskilt angivna investeringar motsvarande hela intäkten av skogsbruk.

1981/82:1684 av Kjell Mattsson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag fill sådan ändring i punkt 4 fjärde och femte styckena av anvisningarna till 22 § kommunaiskattelagen aff värdeminskningsavdrag på markanläggningar understigande 1 000 kr. får göras vid ett tillfälle i deklarationen.

1981/82:2029 (jfr 2018) av Gösta Bohman m.fl. (m) såvitt avser yrkande

2. att riksdagen beslutar att det extra avdraget från inkomst av skogsbruk höjs fill 10 % för inkomståret 1982 och skall avse såväl rotposter och awerkningsuppdrag som leveransvirke.

Utskottet

Propositionen grundar sig i huvudsak på förslag från virkesförsörjnings-utredningen. Utredningen har i sitt betänkande (SOU 1981:81) Skogsindu­strins virkesförsörjning bl. a. prövat möjhgheferna aff lägga om skogsbe­skattningen i syfte att stimulera avverkningarna. Departementschefen finner i Ukhef med utredningen att de olika system som diskuterats skulle medföra


 


SkU 1981/82:68                                                       16

problem och att det är alltför svårt att bedöma effekterna av dessa styrmedel. Mot den bakgrunden har departementschefen funnit att den nuvarande skogsbeskatfningen, som genomfördes 1979, bör behållas. De förslag som läggs fram i proposifionen begränsar sig därför fill vissa detaljfrågor.

I motionerna 878 och 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2520 av Erik Wärnberg m. fl. (s) begär mofionärerna förslag från regeringen om en omläggning av skogsbeskaftningen i syfte att få ett styrmedel för att påverka skogsavverkningen m. m. i önskvärd riktning. Motionärerna anser att detta styrmedel bör utformas som ett kombinerat avgifts- och stödsystem. I den sistnämnda mofionen föreslås att stödet till skogsnäringen skall finansieras genom en höjning av skogsvårdsavgiften.

Det ankommer infe på skatfeufskotfef att gå in på en närmare prövning av olika stödformer eller andra anslagsfrågor på skogsbrukets område. Utskot­tet vill dock framhålla att det - som uttalas i proposifionen - är svårt att bedöma effekterna av sådana styrmedel och aff de avgifts- och stödsystem som diskuterats inom utredningen ansetts förenade med praktiska och principiella problem eller andra olägenheter. Detta manar enligt utskottets uppfattning till försikfighef i fråga om åtgärder av detta slag. Härfill kommer att finansieringsfrågorna lämpligen bör prövas på samma sätt som hitfills, nämligen i anslutning fi|l de aktuella anslagsfrågorna. Utskottet instämmer också i departementschefens uppfattning att det f. n. inte finns anledning att göra några principiella ändringar i det nuvarande skogsbeskattningssyste-met. Med det anförda avstyrker utskottet mofionerna 878, 2519 yrkande 4 och 2520 yrkande 5.

I detta sammanhang behandlar utskottet det yrkande som Göte Jonsson (m) framställer i mofion 1187 om fidsbegränsade investeringsavdrag som motsvarar hela intäkten av skogsbruk. Förslaget innebär att avdrag skall medges från skogsintäkterna för samfliga kostnader för investeringar i anläggningstillgångar av olika slag och bostadsbyggnader på jordbruksfas­tigheter.

Utskottet vill inte bestrida att regler av detta innehåll skulle sfimulera fill skogsavverkningar och främja sysselsättningen inom bygg- och anläggnings­branscherna på det sätt som anges i motionen. Detta skulle emellertid ske fill priset av så långtgående skatfeläffnåder att utskottet avstyrker mofionen.

Utskottet övergår härefter till de detaljfrågor som fas upp i propositio­nen.

Reglerna om skogskonto innebär bl. a. att den som sätter in medel på sådant konto får uppskov med beskattningen av dessa medel i högst 10 är. Uppskovet fär uppgå fill högst köpeskillingen för upplåten avverkningsrätt och 75 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Om fasfigheten överlåts skall medlen på skogskontot omedelbart fas upp till beskattning.

I proposifionen föreslås att medlen skall få stå kvar på skogskontot även om fasfigheten byter ägare- Förslaget gäller om fasfigheten avyttras genom


 


SkU 1981/82:68                                                       17

köp, byte eller gåva eller på annat därmed jämförligt sätt, t. ex. i samband med sfrukturrafionaHsering. De nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1983 års taxering och får således betydelse även för överlåtelser som redan har skett under det nu innevarande beskattningsåret.

Ett yrkande i samma riktning framställs i motion 500 av Stig Josefson m.fl. (c), nämligen att skogskonto skall kunna överföras fill en ersättningsfasfig-het.

I mofion 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på proposifionen, eftersom skogsägarna enligt motionärernas mening favoriseras på ett sätt som inte är acceptabelt och åtgärden inte har nämnvärd betydelse från virkesförsörjningssynpunkf.

Som anförs i propositionen kan en omedelbar beskattning av medel på skogskonto verka avverkningshämmande för den som har medel på skogskonto och som avser att överlåta sin fastighet inom några år. Nuvarande bestämmelser kan också verka hämmande på strukturrationaliseringen. Med anledning av vad som anförs i den sistnämnda mofionen bör också framhållas att förslaget infe innebär några definitiva skattelättnader utan endast att beskattningen uppskjuts ett antal år. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet proposifionen i denna del och avstyrker mofion 2519 yrkande 3 i motsvarande del. Därmed är yrkandet i motion 500 tillgodosett.

I propositionen föreslås att löptiden för medel på skogskonto förlängs från högst 10 till högst 20 år om medlen avser avverkningar på grund av brand, insektsangrepp eller liknande skador på skogen. Förslaget avser de fall då den skattskyldige på grund av skadorna tvingats till för tidig avverkning av mer än en tredjedel av skogen och den huvudsakliga delen av skogsintäk-ferna hänför sig fill denna avverkning. Det minsta uppskovsbeloppet är 50 000 kr., och beloppet skall sättas in på ett särskilt skogsskadekonto. De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1983 års taxering.

Det yrkande som Bertil Jonasson m. fl. (c,m, fp) framställer i motion 2511 innebär att den förlängda uppskovstiden i skadefallen skall gälla även för belopp som har satts in på skogskonto i samband med 1982 års taxering eller fidigare och att minimibeloppet bestäms till 20 000 kr. I motion 2512 av Gunnar Olsson yrkas att ändringen skall gälla fr. o. m. 1982 års taxering. I motion 2519 yrkar däremot Lars Werner m. fl. (vpk) avslag på propositio­nen.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att insektsan­grepp eller andra skador på skogen kan föranleda så stora avverkningar att en inkomstutjämning över mer än 10 år är rimlig. Utskottet anser att upp­skovstiden i sädana fall skall kunna föriängas till 20 år och avstyrker således motion 2519 i denna del.

Som anförs i proposifionen bör uppskovstiden kunna förlängas endast om det är fråga om så väsentliga belopp att en uppskovstid på 10 år kan anses otillräcklig. Utskottet anser att detta inte är fallet om uppskovsbeloppet


 


SkU 1981/82:68                                                                     18

understiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således yrkandet i motion 2511 om ett lägre minimibelopp.

Skälet till att reglerna om skogsskadekonton enligt propositionen bör gälla först fr. o. m. 1983 års taxering är att en retroaktiv tillämpning leder till praktiska problem. Enligt utskottefs uppfattning bör man emellertid inte bortse från att vissa skogsägare under tidigare år har drabbats av mycket omfattande skador. De efterföljande skogsvårdsåtgärderna kan i sådana fall sträcka sig över en avsevärt längre period än 10 år. Med hänsyn till de stora belopp som det här kan röra sig om kan det i undantagsfall vara förenat med alltför stora problem att tvingas fa upp skogskontomedlen till beskattning vid 10-årsperiodens utgång, om kostnaderna för att återställa skogen då fill väsenfiig del kvarstår. Kan den skaftskyldige styrka att förhållandena är sådana att denna situation sannolikt uppkommer, bör riksskatteverket - om starka skäl även i övrigt talar härför- efter ansökan kunna medge att belopp som insatts på skogskonto före ikraftträdandet av de nya reglerna om skogsskadekonfo skall få stå inne på skogskontot i sammanlagt högst 20 år. Utskottet vill äter understryka att det i så fall skall vara fråga om väsentliga belopp, i vart fall minst 50 000 kr., och att omständigheterna även i övrigt är sådana att en förlängning framstår som klart motiverad.

Ansökan om dispens bör enligt utskottets mening kunna göras hos riksskatteverket före utgången av juni månad 1983. Verkets beslut bör inte kunna överklagas.

I den mån yrkandena i motionerna 2511 och 2512 i denna del inte därmed är tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Frågan om uppskovsbeloppets höjd tas upp i motion 2520 av Erik Wärnberg m. fl. (s). De nuvarande maximigränserna - högst 100 % av köpeskillingen för avverkningsrätt och 75 % av köpeskillingen för leverans­virke m. m. - fastställdes hösten 1981 (SkU 1981/81:8). Motionärerna yrkar att maximigränserna bestäms fill de tidigare beloppen högst 60 resp. 40%.

Utskottet vill framhålla att procentsatserna redan före 1981 års beslut i vissa fall varit högre än som nu föreslås i motionen. För skogsintäkter som hänför sig till perioden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 var maximibe­loppet 80 resp. 60 %, och vid för tidig avverkning på grund av skogsskador medgavs uppskov med högst 80 resp. 50 %.

Den höjning av procentsatserna som genomfördes så sent som i höstas byggde på ett förslag från virkesförsörjningsufredningen och syftade till att stimulera de enskilda skogsägarna aff höja avverkningsvolymen i avvaktan på en sänkning av marginalskatterna. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att redan nu ompröva dessa procentsatser.

Utskottet avstyrker således motion 2520 i denna del (yrkande 1).

Markanläggningar får enligt gällande regler skrivas av med 5 % av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Värdeminskning av täckdiken beräknas


 


SkU 1981/82:68                                                                     19

dock till 10 % av hela anskaffningsvärdet. Tillfälliga markanläggningar och kostnader för skyddsdikning får skrivas av omgående.

I propositionen föreslås att hela anskaffningsvärdet för skogsvägar skall få skrivas av på 10 år och aff kostnader för skogsdikning skall få dras av omedelbart.

I motion 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen i denna del. Erik Wärnberg m. fl. (s) yrkar i motion 2520 att avskrivningsun­derlaget liksom hittills begränsas till fre fjärdedelar av anskaffningskostna­den, eftersom skogsvägarna har ett bestående värde.

Det i proposifionen framlagda förslaget syftar bl. a. till att få till stånd ett ökat vägbyggande. Det kan också framhållas att vägkostnaderna alltmer har fått karaktär av avverkningskostnader. Utskottet finner vidare att dikning som främjar skogsbruket bör jämställas med andra skogsvårdsinsatser och anses avdragsgilla. Utskottet tillstyrker således proposifionen i dessa delar och avstyrker motionerna 2519 och 2520 i motsvarande del.

I detta sammanhang behandlar utskottet även Kjell Mattssons (c) yrkande i motion 1684 som innebär att hela avskrivningsunderlaget för markanlägg­ningar skall få dras av vid ett enda fillfälle, om värdemiiiskningsavdraget en­ligt nuvarande regler skulle uppgå till högst 1 000 kr.

Utskottet kan i och för sig instämma i syftet aff förenkla reglerna. Förslaget innebär emellertid omotiverade ändringar i avskrivningsreglerna. Utskottet avstyrker därför mofion 1684.

De nya regler om skogsavdrag som infördes 1979 innebär aff det gällande ingångsvärdet på skogen vid äldre fastighetsinnehav kan uppgå till mindre än 50 % av anskaffningsvärdet. Detta innebär aff en skogsägare som gör eff tillskotfsförvärv i så fall helt eller delvis saknar möjlighet att göra skogsavdrag avseende värdet av den nyförvärvade skogen.

I propositionen föreslås att det gällande ingångsvärdet för skogen på den äldre fasfigheten inte skall fas upp fill lägre belopp än 50 % av anskaffnings­värdet.

I motionerna 2519 av Lars Werner m.fl. (vpk) och 2520 av Erik Wärnberg m. fl. (s) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna i den sistnämnda motionen anför att de nya skogsbeskattningsreglerna är alltför gynnsamma och finner ingen anledning att gå in i detta system och göra justeringar.

Som anförs i proposifionen kan nuvarande regler inverka negativt på skogsägarnas intresse att medverka i strukturrationaliseringsåtgärder. De konsekvenser som den nu gällande lagsfiftningen kan medföra i de aktuella, mycket speciella fallen är enligt utskottets uppfattning olämpliga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2519 och 2520 i denna del och fillstyrker det i proposifionen föreslagna tillrättaläggandet.

För att stimulera skogsavverkningen infördes under våren 1981 ett extra avdrag för enskilda skogsägare under perioden den 1 januari 1981-den 30


 


SkU 1981/82:68                                                                     20

juni 1983. Avdraget uppgår fill 5 % av köpeskillingen för avverkningsrätter och till 3 % av köpeskillingen för leveransvirke m.m. Sfimulansavdragef och vissa andra åtgärder finansierades genom en höjning av skogsvårdsavgiften från 3 till 6 %c av skogsbruksvärdef.

I årets budgetproposition förufskickades ett förslag om att förkorta perioden för det extra avdraget med ett år (prop. 1981/82:100 bil. 13 s. 54). Den besparing detta skulle komma att medföra har därefter beaktats i samband med en sänkning av skogsvårdsavgiften till 5 %c (prop. 1981/82:100 bil. 13 D 6 punkt 1, SkU 1981/82:31 och 53).

I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram det aviserade förslaget aff stimulansen skall upphöra i och med utgången av juni 1982.

I motion 2029 av Gösta Bohman m.fl. (m) yrkas att det extra avdraget höjs till 10 % för inkomståret 1982.

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden i denna fråga tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker mofion 2029 i denna del.

Till sist behandlar ufskoffet två motioner angående vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets strukturrationalisering, nämligen motionerna 506 av Björn Körlof (m) och 707 av Ove Karlsson m. fl. (s, m, c, fp, vpk). Motionärerna belyser svårigheterna att förbättra fastighetsstruktu­ren framför allt i Kopparbergs län och begär en skyndsam utredning om sådana ändringar i skattelagstiftningen att arbetet med dessa frågor underlättas.

Som framgår av direktiven för den s. k. strukturutredningen (Jo 1981:05, Dir. 1981:22) har utredningen i uppdrag att undersöka om strukturförbätt­ringar kan främjas genom ändringar i skattelagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning kan de skatteproblem som behandlas i motionerna visa sig svåra att lösa. Utskottet utgår emellertid från att utredningen vid planeringen av sitt arbete kommer att bedöma om dessa frågor är av den art att de kan behandlas med förtur. Enligt utskottets uppfattning saknas f. n. skäl till några närmare uttalanden från riksdagens sida i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet dessa motioner.

Utskottet hemställer

1.  beträffande skogsbeskattningens utformning
aff riksdagen avslår

a)   motionerna 1981/82:878, 1981/82:2519 yrkande 4 och 1981/ 82:2520 yrkande 5,

b)  motion 1981/82:1187,

2.               beträffande skogskonto vid fastighetsöverlåtelse

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:500 och med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 3 i denna del bifaller proposition 1981/82:182 i denna del.


 


SkU 1981/82:68                                                                     21

3.              beträffande uppskovstidens längd vid skogsskador

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 3 i denna del bifaller propositionen i denna del,

4.              beträffande minimibeloppet för uppskov

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2511 i denna del bifaller propositionen i denna del,

5.              beträffande ikraftträdandet av skogsskadekontot

att utskottet med anledning av motionerna 1981/82:2511 i denna del och 2512 i denna del godtar vad ufskoffet anfört i fråga om dispens i vissa fall för medel på skogskonto,

6.              beträffande maximibeloppet för uppskov

att riksdagen avslår motion 1981/82:2520 yrkande 1,

7.              beträffande avskrivningsunderlaget för skogsvägar

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2519yrkande 1 i denna del och 2520 yrkande 2 och 3 i denna del bifaller proposifionen i denna del,

8.              beträffande avskrivningstiden för skogsvägar

att riksdagen med avslag på mofion 1981/82:2519 yrkande 1 i denna del och med anledning av mofion 1981/82:2520 yrkande 3 i denna del bifaller proposifionen i denna del,

9.  beträffande värdeminskningsavdrag under 1 000 kr.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1684,

10.            beträffande skogsdikning

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,

11.            beträffande gällande ingångsvärde på skog i vissa fall

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2519yrkande 2 och 2520 yrkande 4 bifaller propositionen i denna del,

12.            beträffande det extra skogsavdraget

att riksdagen med avslag på motion 1981/82: 2029 yrkande 2 bifaller proposifionen i denna del,

13.     beträffande jord- och skogsbrukets yttre rationalisering att riksdagen avslår motionerna 1981/82:506 och 707,

14.     beträffande lagförslagen

aff riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a)   lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370),

b)   lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunai­skattelagen (1928:370),

c)   lag om ändring i skogskontolagen (1954:142) med den ändringen att ikraffträdandebesfämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse;


 


SkU 1981/82:68                                                                      22

Regeringens förslag                       Utskottets förslag

Denna lag-------------------------- 1983 års taxering.

Riksskatteverket får om synnerliga skäl föreligger på ansökan som in­kommer till verket före den 1 juli 1983 medge att den i 6 § andra stycket skogskonlolagen (1954:142) angivna uppskovstiden får förlängas med högst tio år för medel som vid ikraft­trädandet innestår på skogskonto. Mot verkets beslut får talan inte föras.

d)  lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa skogsuttag.

Stockholm den 11 maj 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefspn (c), Valter Krisfenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m)*, Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s)* och Arne Svensson (m)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

1. beträffande skogsbeskattningens utformning (mom. 1)

av Erik Wärnberg, Valter Krisfenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande;

Det i mofion 2520 framställda yrkandet om ett avgifts- och stödsystem för skogsbruket har sin bakgrund i att de låga avverkningarna och råvarubristen i skogsindustrin har lett fill förluster av exportinkomster på åtskilliga miljarder varje år. Dessutom har tusentals människor i onödan föriorat jobben, ofta på orter där det inte funnits möjligheter till alternativ sysselsättning. Enligt vår uppfattning bör kraftfulla ekonomiska styrmedel sättas in för att öka avverkningarna. De förslag som har lagts fram i propositionen får ingen eller endast marginell betydelse i detta hänseende. Regeringen avvisar i propo­sitionen de mer genomgripande förslag som utretts av virkesförsörjningsuf­redningen. Som anförts i motionen måste regeringens passiva politik pä detta


 


SkU 1981/82:68                                                                     23

område snarast brytas genom ekonomiska åtgärder som verkar påtryckande och stimulerande på avverkningsbenägenheten. Samtidigt bör framhållas aff det efter de senaste årens goda inkomster för skogsägarna inte är fördelningspolitiskt rimligt att skogsägarna gynnas ytteriigare. De åtgärder som kommer i fråga bör därför finansieras genom avgifter så att skogsbruket får bära sina egna kostnader.

Behovet av åtgärder är akut med hänsyn till de låga avverkningarna, och vi förordar därför ett sådant avgifts- och stödsystem som föresläs i motionen. Förslaget innebär aff skogsvårdsavgiften höjs för att få den av-verkningsbefrämjande effekt som eftersträvas och för aff finansiera ett ökat stöd fill skogsbruket framför allt i form av bidrag fill återväxtkostnader och produktionsbefrämjande åtgärder. Som vi har sagt i fidigare motioner bör man också i samband med detta göra en bedöming av samfliga övriga stödformer för att se om ytterligare förenklingar kan göras.

Det i motion 2520 föreslagna systemet är enligt vår mening nödvändigt för att lösa problemen med virkesförsörjningen. Systemet har den fördelen att det är enkelt och aff det innebär en utveckling av en redan etablerad politik. Förslag i denna riktning läggs också fram i motionerna 878 och 2519.

Vi föreslår med anledning av dessa motioner att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett avgifts- och stödsystem i enlighet med vad vi anfört som ett styrinstrument för en bättre skogsvård, jämnare avverkning och tryggare sysselsättning.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:878, 1981/ 82:2519 yrkande 4 och 1981/82:2520 yrkande 5 hos regeringen begär förslag fill ett avgifts-och stödsystem för skogsbruket i enlighet med vad som anförts i reservationen.

2. beträffande maximibeloppet för uppskov (mom. 6)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersfen (alla s) som

dels anfört följande:

Hösten 1981 genomfördes - trots protester från vår sida - otillständigt förmänliga regler för insättning på skogskonto. Man tillåter bl. a. en avsättning på hela 75 % av köpeskillingen för leveransvirke, vilket innebär att uppskov medges med ett belopp som är större än vinsfen på avverkning­en, och att en skogsägare kan undgå beskattning för andra inkomster inom samma förvärvskälla. De tidigare reglerna var. enligt vår uppfattning tillräckliga för att uppnå den inkomstutjämning som har varit det ursprung­liga syftet med reglerna. Vi tillstyrker därför det i motion 2520 framställda yrkandet att procentsatserna för insättning på skogskonto fastställs till sin förra nivå, dvs. normalt 60 % av köpeskillingen för awerkningsrätfer och


 


SkU 1981/82:68


24


40 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Vid omfattande skador pä skogen bör procentsatserna liksom tidigare vara något högre, dvs. 80 resp. 50%.

dels ansett att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2520 yrkande 1 antar följande förslag fill

Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2 § skogskonfolagen (1954:142) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst ett belopp motsvarande summan av

1)    den på beskattningsåret belö­pande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

2)    sjuttiofem procent av den på beskattningsåret belöpande köpe­skillingen för avyttrade skogspro­dukter samt

3)      sjuttiofem procent av saluvärdet
av skogsprodukter, som under be­
skattningsåret har tagits ut för föräd-
Hng i egen rörelse.


2§


Reservanternas förslag

Beträffande viss förvärvskälla fär uppskovet för ett och samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst ett belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpe­skillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverknings­rätt,

fyrtio procent av den på beskatt­ningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt­ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, in­sektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskäl­lans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrel­sen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig till avverkning sorn nu har sagts, uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskatt­ningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt.


 


SkU 1981/82:68                                                                      25

Regeringens förslag                       Reservanternas förslag

b)                                                     femtio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskil­
lingen för avyttrade skogsprodukter
saml

c)                                                    femtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskatt­
ningsåret har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i

andra stycket medges också i fråga

om sådan ersättning för skog eller

skogsprodukter som avses i punkt 4

tredje stycket av anvisningarna till

35 §            kommunalskattetagen

(1928:370).

Vid tillämpningen av första stycket        Vid tillämpningen av första-rred/e

avses med köpeskilling även försäk-     styckena   avses   med   köpeskilling

ringsersättning för skog och skogs-     även försäkringsersättning för skog

produkter.                                   och skogsprodukter.

Uppskov medges -'--- enligt kommunalskattelagen.

Har i-------------------- drivit själv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

3. beträffande avskrivningsunderlaget för skogsvägar (mom. 7)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersfen (alla s) som

dels anfört följande:

Förslaget i propositionen aff öka avdragsrätten för permanenta skogsvägar från nuvarande 75 % av anskaffningsvärdet till att omfatta hela anskaffnings­värdet läggs fram trots aff departementschefen konstaterar att detta strider mot gällande principer och trots det omfattande statliga stöd som lämnas för byggande av skogsvägar.

Eftersom skogsvägar av detta slag medför en bestående ökning av fasfighetens värde, avstyrker vi propositionen i denna del och tillstyrker motion 2520 i denna del.

dels ansett att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen bifaller mofion 1981/82:2519 yrkande 1 i denna del och 1981/82:2520 yrkande 2 och 3 i denna del och avslår proposifionen i denna del.


 


SkU 1981/82:68


26


4. beträffande lagförslagen i de frågor som behandlas under mom. 7-10, dvs. mom. 14 a

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Caristein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s).

Under förutsättning av bifall fill dels reservation 3, dels utskottets hemställan under mom. 8-10 hemställer reservanterna vid mom. 14 a

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370) med den ändringen att punkt 4 första stycket av anvisningarna fill 22 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:


Regeringens förslag

4. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på eri jordbruksfas­tighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras -om annat inte följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminskningsav­drag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbe­ten som har utförts under tid då han har ägt fasfigheten. Avdraget berä­knas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaff­ningsvärdet av täckdiken och skogs­vägar och till 5 procent för år räknat av fre fjärdedelar av anskaffnings­värdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anlägg­ningen anskaffades.


Reservanternas förslag

4. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruks­fastighet, vilken anläggning är av­sedd för driften i förvärvskällan, dras - om annat infe följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminsk­ningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har besfriffs av den skaftskyldi­ge själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under fid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskriv­ningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken till 10 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av skogsvägar och fill 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anskaff­ningsvärdet av andra markan­läggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en an­läggning, som är avsedd att använ­das endast ett fätal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.


 


SkU 1981/82:68                                                                  27

5. beträffande gällande ingångsvärde på skog i vissa fall (mom. 11)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande:

De nya skogsbeskattningsregler som genomfördes 1979 innebär aff skogsägarna får tillgodoräkna sig värdeminskningsavdrag även vid avverk­ningar som begränsar sig till ren avkastning. De stora skattelättnaderna som detta innebär är oerhört utmanande i en tid när de flesta löntagargrupper fått vidkännas betydande realinkomsfminskningar.

Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att en skogsägare som förvärvar fillskotfsskog i vissa fall skall kunna få värdeminskningsavdrag även om han före ikraftträdandet av de nya reglerna förbrukat sina avdragsmöjligheter.

Förslaget är en speciallagstiftning som strider mot principen att avdrags­utrymmet skall bedömas för förvärvskällan i sin helhet. Vi anser att det infe finns anledning att gå in i det nya skogsbeskaffningssysfemet och skapa ytterligare förmåner. Vi tillstyrker alltså det i motion 2520 framställda yrkandet om avslag på propositionen i denna del.

dels ansett aff utskottet under mom. 11 och 14 b bort hemsfälla

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2519 yrkande 2 och 1981/82:2520 yrkande 4 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

6. beträffande det extra skogsavdraget (mom. 12)

av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren (m) och Arne Svensson (alla m) som

dels anfört följande:

Av Sveriges totala export kommer ca 20 % eller 28 miljarder från skogsindustrin. Skogsexporten är betydligt importsnålare än övriga sekto­rers. Detta gör att nettoeffekten på handelsbalansen blir större vid en exportökning från skogsindustrin än vid en motsvarande exportökning från t. ex. verkstadsindustrin.

I virkesförsörjningsufredningen (SOU 1981:81) beräknas den långsiktigt möjliga awerkningsnivån i skogsbruket till ca 70 miljoner m-' sk. För närvarande ligger dock virkesavverkningen ungefär 10 miljoner m-' sk under denna nivå. Därigenom utnyttjas infe skogsindustrins kapacitet och exporten blir lägre än vad som är möjligt. I virkesförsörjningsufredningen anges också att under den kommande konjunkturcykeln kommer bruftoavverkningsbe-hovet aff uppgå till i genomsnitt 70 miljoner m sk.

Det är inte den fysiska tillgången på skogsråvara som orsakar den låga


 


SkU 1981/82:68                                                                     28

avverkningen. Denna beror i stället i första hand på att de priser skogsindustrin kan erbjuda de privata skogsägarna är för låga med nuvarande skatte- och avgiftsregler.

Skatteomläggningen sägs i den reviderade finansplanen vara en viktig åtgärd för att öka virkesutbudet. Marginalskattereformen kan visserHgen på sikt få positiva effekter på virkesutbudet, men den verkar under de närmaste åren snarast i motsatt riktning då det kan bli lönsamt att i stället vänta med avverkningar. En marginalskatfesänkning 1985 leder sannolikt infe till ett ökat virkesutbud under konjunkturuppgången 1983.

Genom att möjligheterna att avsätta medel på skogskonto ökas väsentligt, kan man, åtminstone i viss mån, motverka de negativa effekterna av skattereformens försening. Men även denna åtgärd kommer sannolikt inte att ha någon avgörande inverkan på virkesförsörjningen. Skälet är aff det kan vara mer lönsamt aff ha kvar skogen på rot än att avverka den och sätta in medlen på skogskonto, eftersom virkespriserna torde stiga under konjunk­turuppgången. Det är därför tveksamt om en utvidgad rätt fill skogskonto-avsättningar kommer mer än marginellt att motverka skattereformens senareläggning.

Mot den bakgrunden bör stimulansavdragen på 3 resp. 5 % som infördes genom riksdagsbeslut våren 1981 ökas till 10 % för såväl rofposfer som leveransvirke och egna uttag som föreslås i mofion 2029. Kostnaderna för en sådan höjning kan beräknas till mellan 500-600 milj. kr. per år. Denna kostnad bör emellertid ställas i relafion fill de kraftigt ökade exportintäk­terna som kan erhållas om virkesutbudet höjs från nuvarande ca 60 miljoner m sk till 70 miljoner m sk. En sådan höjning av virkesutfaget förbättrar bytesbalansen med mellan 4-5 miljarder kronor årligen. Genom den ökning av avverkningsnivån som uppkommer ökar också skatteinkomsterna.

Stimulansavdraget skall vara tidsbegränsat i avvaktan på verkliga sänk­ningar av marginalskatterna. De föreslagna reglerna bör gälla till den 30 juni 1984.

Vi tillstyrker således bifall till motion 2029.

dels ansett att utskottet under mom. 12 och 14 d bort hemsfälla

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2029 yrkande 2 och med avslag på propositionen i denna del antar det vid proposifionen fogade förslaget fill lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa skogsuttag med de ändringar att 2 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:


 


SkU 1981/82:68


29


 


Regeringens förslag

Det extra avdraget utgör summan av

a)  fem procent av köpeskillingen för skog som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)  tre procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)  tre procent av saluvärdet av
skogsprodukter som har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

Avdrag beräknas dock endast på sådan intäkt som hänför sig fill tiden den 1 januari 1981-den 30 juni 1982.


Reservanternas förslag

Det extra avdraget utgör tio pro­cent av intäkten av skogsbruk.

Avdrag beräknas dock endast på sådan intäkt som hänför sig fill tiden den 1 januari 1981-den 30 juni 1984.


 


Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i frå­ga om intäkter som hänför sig till tid före den 1 juli 1982.