SkU 1981/82:68

Skatteutskottets betänkande
1981/82:68

om ändrade regler för skogskonto, m. m. (prop. 1981/82: 182)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:182 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

3. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

4. lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa
skogsuttag.

I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av
skogsbruk. Förslagen, som bygger bl. a. på virkesförsörjningsutredningens
betänkande (SOU 1981:81) Skogsindustrins virkesförsörjning, syftar främst
till att stimulera utbudet av virkesråvara.

I fråga om skogsägares möjlighet att erhålla inkomstutjämning genom att
utnyttja skogskontosystemet föreslås två ändringar. Enligt nuvarande regler
skall medel på skogskonto tas upp till beskattning om den skattskyldige
överlåter en väsentlig del av sin skogsfastighet. Denna beskattning kan leda
till en minskad avverkning de närmaste åren före en tänkt överlåtelse och till
att överlåtelser, som medför bättre förutsättningar för skogsbruket, fördröjs.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att överlåtaren skall få behålla
skogskontot om fastigheten övergår till annan genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång eller genom gåva. En annan ändring avser löptiden när
stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse motiverar en
tidigareläggning av avverkningarna. Skogsägaren skall då få betala in medel
på ett konto med tjugoårig löptid (skogsskadekonto) i stället för det tioåriga
skogskontot. Minsta inbetalningsbelopp på skogsskadekontot föreslås bli
50 000 kr.

För markanläggningar, t. ex. skogsvägar, gäller f. n. som huvudregel att
avdrag medges enligt avskrivningsplan med 5 % årligen av ett belopp som
motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet. I propositionen föreslås att
avdrag för årlig värdeminskning av skogsvägar skall beräknas till 10 % av
hela anskaffningsvärdet.

I fråga om dikning i skogsbruket görs f. n. skillnad mellan skyddsdikning
och annan dikning. Till skyddsdikning räknas åtgärder som syftar till att

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 68

SkU 1981/82:68

vidmakthålla skogsmarkens avkastningsförmåga. Dikning som höjer produktionsförmågan
räknas som annan dikning. Omedelbart avdrag medges
för skyddsdikning medan annan dikning däremot följer reglerna om
avskrivning av markanläggningar. Enligt förslaget skall utgifter för all
dikning som främjar skogsbruket anses som driftkostnader och därmed bli
omedelbart avdragsgilla.

De nya reglerna om skogskonto skall gälla fr. o. m. 1983 års taxering
medan de nya reglerna om skogsvägar och dikning avses gälla fr. o. m. 1984
års taxering.

De s. k. skogsavdragsreglerna reformerades år 1979. Övergångsbestämmelserna
till denna lagstiftning har i rättspraxis ansetts ha den innebörden att
tidigare medgivna skogsavdrag kan eliminera en skogsägares möjlighet till
skogsavdrag på ett tillskottsförvärv. Detta kan i vissa situationer inverka
negativt på skogsägarnas intresse att medverka i åtgärder för att erhålla
lämpligare brukningsenheter. I propositionen föreslås därför att övergångsbestämmelserna
ändras så att det framgår att skogsavdrag enligt äldre regler
inte till någon del skall begränsa avdragsutrymmet beträffande skogsförvärv
som sker efter övergångstillfället. Den nya bestämmelsen föreslås bli
tillämplig redan vid 1981 års taxering, dvs. vid den taxering då de nya
skogsavdragsreglerna tillämpades första gången.

Propositionen innehåller slutligen förslag om att perioden för extra avdrag
för skogsuttag förkortas med ett år. Stimulansen kommer därigenom att
upphöra i och med utgången av juni 1982.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1981/82:68

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkterna 1 och 4 av anvisningarna till 22 i
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 22 §

l.1 Till driftkostnader hänförs lön
eller liknande vederlag liksom underhåll
åt personal, som använts för
jordbruket eller dess binäringar;
undantagsförmåner, pensioner, periodiska
utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fastigheten;
arrendeavgift; avgäld, som hänför
sig till fastigheten; ränta på lånat
kapital som nedlagts i fastigheten
eller använts för dess drift; kostnader
för inköp av djur, utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader
för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och
inventarier; kostnader för anläggning
av ny skog; kostnader för vård
och underhåll av skog, såsom förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,
skyddsdikning,
skogsindelning m. m., samt vid
skogsavverkning kostnader för virkets
huggning, tillredning, utdrivning,
flottning m. m.; kostnader för
försäkring av personal, byggnader,
skog, gröda, djur, förråd och inventarier
som inte är att hänföra till
personlig lösegendom, m. m. Skall
ersättning för avyttrade skogsprodukter
behandlas som engångsersättning
på grund av allframtidsupplåtelse
(jfr punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 35 §), är kostnaderna
för avverkningen ändå att
anse som driftkostnader i skogsbruket.

1. Till driftkostnader hänförs lön
eller liknande vederlag liksom underhåll
åt personal, som använts för
jordbruket eller dess binäringar;
undantagsförmåner, pensioner, periodiska
utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fastigheten;
arrendeavgift; avgäld, som hänför
sig till fastigheten; ränta på lånat
kapital som nedlagts i fastigheten
eller använts för dess drift; kostnader
för inköp av djur, utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader
för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och
inventarier; kostnader för anläggning
av ny skog; kostnader för dikning
sorn främjar skogsbruket; kostnader
för vård och underhåll av
skog, såsom förvaltning, bevakning,
väg- och byggnadsunderhåll, skogsindelning
m. m.; samt vid skogsavverkning
kostnader för virkets huggning,
tillredning, utdrivning, flottning
m. m.; kostnader för försäkring
av personal, byggnader, skog, gröda,
djur, förråd och inventarier som
inte är att hänföra till personlig
lösegendom, m. m. Skall ersättning
för avyttrade skogsprodukter behandlas
som engångsersättning på
grund av allframtidsupplåtelse (jfr
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna
till 35 §), är kostnaderna för
avverkningen ändå att anse som
driftkostnader i skogsbruket.

Till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av första stycket
kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som normalt kan
påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar
samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med

1 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning
av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär en
väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för att i
stället användas för helt annat ändamål, hänförs dock inte till reparation och
underhåll.

Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukteller
bärodling får efter den skattskyldiges eget val dras av antingen i sin
helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga
värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av odlingens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procentsatsen
för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknas
vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte och sjunde
styckena skall tillämpas.

Värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens
fortsatta drift, får föras av som driftkostnad men skall då samtidigt tas upp
som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för
pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av
anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2
av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats. Den skattskyldiges kostnad får med
motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till
skattskyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och
underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till 29 § äger motsvarande tillämpning
beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

4.2 Utgifter för anskaffande av en 4. Utgifter för anskaffande av en
markanläggning på en jordbruksfas- markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd tighet, vilken anläggning är avsedd

för driften i förvärvskällan, dras av för driften i förvärvskällan, dras -

genom årliga värdeminskningsav- om annat inte följer av punkt 1 - av

drag. Avdrag medges, om inte annat genom årliga värdeminskningsav följer

av andra eller sjätte stycket, drag. Avdrag medges, ominte annat

endast för sådana utgifter som har följer av andra eller sjätte stycket,

bestritts av den skattskyldige själv endast för sådana utgifter som har

och endast om utgifterna avser arbe- bestritts av den skattskyldige själv

ten som har utförts under tid då han och endast om utgifterna avser arbe har

ägt fastigheten. Avdraget beräk- ten som har utförts under tid då han

nas enligt avskrivningsplan till 10 har ägt fastigheten. Avdraget beräk procent

för år räknat av anskaff- nas enligt avskrivningsplan till 10

ningsvärdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaff 2

Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

procent för år räknat av tre fjärdede- ningsvärdet av täckdiken och skogs -

lar av anskaffningsvärdet av andra vägar och till 5 procent för år räknat

markanläggningar. Beräkningen av tre fjärdedelar av anskaffnings görs

från den tidpunkt då anlägg- värdet av andra markanläggningar,

ningen har färdigställts. I fråga om Beräkningen görs från den tidpunkt

en anläggning, som är avsedd att då anläggningen har färdigställts. I

användas endast ett fåtal år, får dock fråga om en anläggning, som är

anskaffningsutgifterna i sin helhet avsedd att användas endast ett fåtal

dras av det år då anläggningen år, får dock anskaffningsutgifterna i

anskaffades. sin helhet dras av det år då anlägg ningen

anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken
skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad
eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning
hänförs också körplan, parkeringsplats e. d., täckdike, öppet dike, invallnings-
och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till
anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning
som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör
intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt
täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett
täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att
användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs
till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är
belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier
hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärmingsanordning. Anskaffningsvärdet
för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten
bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas
mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av
ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive
byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras
till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om
utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en markanläggning skall som anskaffningsvärde för markanläggningen
anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med
fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne
fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett
moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3
mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på
jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången i fråga
om diken och skogsvägar som har färdigställts under beskattningsår för vilket
taxering sker år 1984.

SkU 1981/82:68

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1979:500) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. I fråga om skog som finns på fastigheten vid ingången av det
beskattningsår för vilket taxering sker första gången enligt de nya bestämmelserna
(övergångstillfället), bestäms anskaffningsvärdet och det gällande
ingångsvärdet med utgångspunkt i skogens ingångsvärde enligt äldre
bestämmelser.

Som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till den
del sistnämnda värde grundar sig på vederlag vid köp, byte eller därmed
jämförligt fång efter år 1951 och, i fråga om förvärv genom annat fång, på
taxeringsvärde för år 1952 eller senare år. I intet fall får anskaffningsvärdet
eller del av detta beräknas med stöd av äldre bestämmelser i punkt 7 andra
stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(20-årsregeln).

Som gällande ingångsvärde
anses anskaffningsvärdet, beräknat
enligt det föregående stycket,
minskat med avdrag som den skattskyldige
vid taxering år 1952 eller
senare år har medgetts för minskning
i skogens ingångsvärde o. d. Är
enligt äldre lydelse av punkt 7 andra
stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen makes eller
skyldemans förvärv avgörande för
beräkningen av ingångsvärdet, skall
avdrag som förvärvaren, eller i förekommande
fall senare ägare, har
medgetts, anses som avdrag som den
skattskyldige själv har erhållit. Kan
den skattskyldige göra sannolikt att
belopp, varmed avdrag medgetts,
hänför sig till fastighet för vilken
något anskaffningsvärde inte skall
beräknas enligt de nya bestämmelserna,
skall vid tillämpning av detta
stycke hänsyn inte tas till beloppet.

Som gällande ingångsvärd
e anses anskaffningsvärdet, beräknat
enligt det föregående stycket,
minskat med avdrag som den skattskyldige
vid taxering år 1952 eller
senare år har medgetts för minskning
i skogens ingångsvärde o. d. Är
enligt äldre lydelse av punkt 7 andra
stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen makes eller
skyldemans förvärv avgörande för
beräkningen av ingångsvärdet, skall
avdrag som förvärvaren, eller i förekommande
fall senare ägare, har
medgetts, anses som avdrag som den
skattskyldige själv har erhållit. Gällande
ingångsvärde skall dock inte tas
upp till lägre belopp än 50 procent av
anskaffningsvärdet eller, i fråga om
juridisk person som avses i de nya
bestämmelserna i punkt 7 femte
stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen, 25 procent av
anskaffningsvärdet. Kan den skattskyldige
göra sannolikt att belopp,
varmed avdrag medgetts, hänför sig
till fastighet för vilken något anskaffningsvärde
inte skall beräknas enligt

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dessa övergångsbestämmelser, skall
vid tillämpning av detta stycke hänsyn
inte tas till beloppet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första
gången vid 1981 års taxering.

SkU 1981/82:68

3 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1 § och 3-10 §§ skogskontolagen (1954:142) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid taxering till kommunal och
statlig inkomstskatt kan fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, på
de villkor och i den omfattning som
anges i denna lag, få uppskov med
beskattning av intäkt av skogsbruk
för belopp som sätts in på särskilt
konto i bank (skogskonto). Uppskov
medges inte delägare i handelsbolag
eller i dödsbo, för vilket reglerna om
handelsbolag skall tillämpas, för
inkomst av bolagets eller dödsboets
verksamhet.

1 Senaste lydelse 1979:501.

1* Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 68

Vid taxering till kommunal och
statlig inkomstskatt kan fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, på
de villkor och i den omfattning som
anges i denna lag, få uppskov med
beskattning av intäkt av skogsbruk
för medel som sätts in på ett särskilt
bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto).
Uppskov medges inte
delägare i handelsbolag eller i dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas, för inkomst av
bolagets eller dödsboets verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto
medges endast om stormfällning,
brand, insektsangrepp eller
liknande händelse har medfört att
mer än en tredjedel av förvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än
vad som annars skulle ha varit fallet
och om den skattskyldige med intyg
frän skogsvårdsstyrelsen i länet eller
på annat sätt visar att den huvudsakliga
delen av beskattningsårets skogsintäkter
hänför sig till avverkning
som nu har sagts.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto
medges inte om den
skattskyldige för det beskattningsår
och den förvärvskälla som uppskovet
avser också yrkar uppskov för insättning
på skogskonto.

Har uppskov för insättning på
skogsskadekonto vägrats på grund av
att de i andra stycket angivna villkoren
inte varit uppfyllda får den skattskyldige,
när taxeringen har vunnit
laga kraft, anföra besvär med yrkan -

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de om uppskov för insättning på
skogskonto i särskild ordning. Besvären
skall ha inkommit senast sex
månader efter det att taxeringen har
vunnit laga kraft.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt
föreningsbank.

Skattskyldig får för visst beskattningsår
och viss förvärvskälla göra
insättning på endast ett skogskonto.
Har skattskyldig i strid mot denna
bestämmelse lagt upp skogskonto i
mer än en bank medges uppskov
endast för insättning på det först
öppnade kontot.

En skattskyldig får för ett visst
beskattningsår och en viss förvärvskälla
göra insättning på endast ett
skogskonto eller skogss kade konto.
Har den skattskyldige i strid mot
denna bestämmelse gjort insättning
på skogskonto eller skogsskadekonto
i mer än en bank medges uppskov
endast för insättning på det först
öppnade kontot.

3 §2

Uppskov för visst beskattningsår
och viss förvärvskälla medges inte
med belopp som understiger 5 000
kronor. Uppskovsbeloppet avrundas
nedåt till helt hundratal kro -

Uppskov för visst beskattningsår
och viss förvärvskälla medges ifråga
om skogskonto inte med belopp som
understiger 5 000 kronor och i fråga
om skogsskadekonto inte med belopp
som understiger 50 000 kronor.
Uppskovsbeloppet avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.

4 §3

Skattskyldig som yrkar uppskov skall till självdeklarationen foga utredning
på blankett enligt av riksskatteverket fastställt formulär samt besked från
banken om insättningen. I förekommande fall skall utredning och besked
lämnas för samtliga de förvärvskällor för vilka den skattskyldige yrkar
uppskov.

Skattskyldig skall i självdeklaration
lämna uppgift om tillgodohavande
på skogskonto vid beskattningsårets
utgång.

Den skattskyldige skall i sin självdeklaration
lämna uppgift om tillgodohavande
på skogskonto och
skogsskadekonto vid beskattningsårets
utgång.

5 §4

Uppskov medges endast om det
ifrågavarande beloppet har betalats
in till banken senast den dag som den
skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen
(1956:623) skall avlämna allmän
självdeklaration.

2 Senaste lydelse 1979:501.

3 Senaste lydelse 1979:501.

4 Senaste lydelse 1979:501.

Uppskov medges endast om de
ifrågavarande medlen har betalats in
till banken senast den dag som den
skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen
(1956:623) skall avlämna allmän
självdeklaration.

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse

Skattskyldig får ta ut det insatta
beloppet tidigast fyra månader efter
insättning. Uttag får avse hela det
innestående beloppet eller del av
detta, dock inte lägre belopp än
1 000 kronor. Om särskilda förhållanden
föranleder det, får regeringen
medge att innestående medel tas
ut tidigare än som nu har sagts.

Sedan tio år förflutit från ingången
av det år då inbetalning enligt 5 §
senast skall ha gjorts, skall banken
betala ut kvarstående medel.

Räntesatsen för medel på skogskonto
bestäms av banken.

Medel på skogskonto, inklusive
ränta, tas upp som intäkt av skogs 5

Senaste lydelse 1979:501.

6 Senaste lydelse 1979:501.

7 Senaste lydelse 1979:501.

Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige yrkat uppskov
för insättning på skogskonto
med stöd av bestämmelserna i 1 §
fjärde stycket skall de medel, som
betalats in pä skogsskadekontot,
anses inbetalade på skogskonto den
dag då betalningen pä skogsskadekontot
gjordes. I fråga om medel på
skogsskadekonto som inte tagits ut
när yrkandet om uppskov för insättning
på skogskontot kom in till rätten,
gäller vad nu sagts dock endast
om den skattskyldige fört över medlen
på skogsskadekontot till skogskonto
hos samma bank. Överföring
som har skett senare än tio år efter
ingången av det år dä medlen enligt
första stycket senast skall ha betalats
in beaktas inte.

Den skattskyldige får ta ut de
inbetalade medlen tidigast fyra månader
efter inbetalningsdagen. Uttag
får avse hela det innestående beloppet
eller del av detta, dock inte lägre
belopp än 1 000 kronor. Om särskilda
förhållanden föranleder det, får
regeringen medge att innestående
medel tas ut tidigare än som nu har
sagts.

Sedan tio år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo är har förflutit
från ingången av det år då inbetalning
enligt 5 § senast skall ha
gjorts, skall banken betala ut kvarstående
medel.

§6

Räntesatsen för medel på skogskonto
och skogsskadekonto Destams
av banken.

§7

Medel på skogskonto och skogsskadekonto,
inklusive ränta på kon -

SkU 1981/82:68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bruk först för det beskattningsår då
utbetalning sker.

tona, tas upp sorn intäkt av skogsbruk
först för det beskattningsår då
utbetalning sker.

Övergår skattskyldigs fastighet till
annan skall, såvida fastigheten utgör
den väsentliga delen av förvärvskälla
för vilken insättning på skogskonto
har gjorts, innestående medel genast
tas upp som intäkt av skogsbruk.

9 §8

Övergår skattskyldigs fastighet till
annan på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång eller
genom gåva skall, såvida fastigheten
utgör den väsentliga delen av förvärvskälla
för vilken insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto
har gjorts, innestående medel genast
tas upp som intäkt av skogsbruk.
Har dödsbo innestående medel skall beskattning äga rum för det
beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på
dödsboet.

Har avtal träffats om överlåtelse
eller pantsättning av medel på skogskonto,
skall medlen genast tas upp
som intäkt av skogsbruk. Beskattning
skall inte ske av den anledningen
att den skattskyldige efter framställning
från skogsvårdsstyrelse har
förbundit sig att inte utan styrelsens
tillstånd förfoga över medel som står
inne på skogskonto.

Har avtal träffats om överlåtelse
eller pantsättning av medel på skogskonto
eller skogsskadekonto, skall
medlen genast tas upp som intäkt av
skogsbruk. Beskattning skall inte
ske av den anledningen att den
skattskyldige efter framställning
från skogsvårdsstyrelse har förbundit
sig att inte utan styrelsens tillstånd
förfoga över medlen.

10 §9

Regeringen kan förordna att affärsbank,
sparbank eller föreningsbank
som inte följer bestämmelserna
i denna lag eller med stöd av lagen
meddelade föreskrifter inte längre
skall få ta emot medel på skogskonto.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången vid 1983
års taxering.

8 Senaste lydelse 1979:501.

9 Senaste lydelse 1979:501.

SkU 1981/82:68

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa
skogsuttag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa
skogsuttag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Det extra avdraget utgör summan av

a) fem procent av köpeskillingen för skog som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b) tre procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) tre procent av saluvärdet av skogsprodukter som har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

Avdrag beräknas dock endast på Avdrag beräknas dock endast på
sådan intäkt som hänför sig till tiden sådan intäkt som hänför sig till tiden

den 1 januari 1981-den 30 juni den 1 januari 1981-den 30 juni

1983. 1982.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1981/82:68

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1981/82:2511 av Bertil Jonasson m. fl. (c och m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1. att reglerna om skogsskadekonton skall gälla även för skogsskador som
inträffat före 1982,

2. att minsta inbetalningsbelopp på skogsskadekonto skall vara 20 000
kr.

1981/82:2512 av Gunnar Olsson (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att löptiden på skogskonto
förlängs från tio till tjugo år för medel från skogsavverkningar på grund av
stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse och att
ändringen skall gälla fr. o. m. 1982 års taxering.

1981/82:2519 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

2. att avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

3. att avslå förslaget till lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

4. att godkänna vad som i motionen anförs om ändrad skogsbeskattning
och av regeringen begära åtgärder i enlighet därmed.

1981/82:2520 av Erik Wärnberg m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen

1. beslutar ändra reglerna för insättning på skogskonto i enlighet med vad
som anförs i motionen, nämligen så att uppskovsrätten begränsas till 60 % av
köpeskillingen för avverkningsrätt och till 40 % av köpeskillingen för
leveransvirke,

2. beslutar avslå regeringens förslag om att värdeminskning på skogsvägar
skall beräknas på hela anskaffningsvärdet,

3. beslutar anta förslaget i motionen om att avdrag för årlig värdeminskning
av skogsvägar skall beräknas till 10 % av ett belopp som motsvarar tre
fjärdedelar av anskaffningsvärdet,

4. beslutar avslå regeringens förslag om ändring i övergångsbestämmelserna
till de nya regler om skogsavdrag som beslutades 1979,

5. beslutar att hos regeringen begära förslag om avgifts- och stödsystem i
enlighet med vad som anförs i motionen.

SkU 1981/82:68

Motioner väckta vid allmänna motionstiden

1981/82:500 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att ändra 9 § i skogskontolagen
så att skogskonto kan överföras till ersättningsfastighet.

1981/82:506 av Björn Körlof (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring i skogsbeskattningen att skogsbrukets yttre rationalisering främjas i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:707 av Ove Karlsson m. fl. (s, m, c, fp och vpk)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande behovet av en skyndsam
utredning angående sådana ändringar i skattelagstiftningen att arbetet på att
förbättra fastighetsstrukturen i Kopparbergs län inte motverkas.

1981/82:878 (jfr 877) av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för ändrad
skogsbeskattning.

1981/82:1187 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som anges i motionen beträffande tidsbegränsade investeringsavdrag
för särskilt angivna investeringar motsvarande hela intäkten av
skogsbruk.

1981/82:1684 av Kjell Mattsson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag till
sådan ändring i punkt 4 fjärde och femte styckena av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen att värdeminskningsavdrag på markanläggningar
understigande 1 000 kr. får göras vid ett tillfälle i deklarationen.

1981/82:2029 (jfr 2018) av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser
yrkande

2. att riksdagen beslutar att det extra avdraget från inkomst av skogsbruk
höjs till 10 % för inkomståret 1982 och skall avse såväl rotposter och
awerkningsuppdrag som leveransvirke.

Utskottet

Propositionen grundar sig i huvudsak på förslag från virkesförsörjningsutredningen.
Utredningen har i sitt betänkande (SOU 1981:81) Skogsindustrins
virkesförsörjning bl. a. prövat möjligheterna att lägga om skogsbeskattningen
i syfte att stimulera avverkningarna. Departementschefen finner
i likhet med utredningen att de olika system som diskuterats skulle medföra

SkU 1981/82:68

problem och att det är alltför svårt att bedöma effekterna av dessa styrmedel.
Mot den bakgrunden har departementschefen funnit att den nuvarande
skogsbeskattningen, som genomfördes 1979, bör behållas. De förslag som
läggs fram i propositionen begränsar sig därför till vissa detaljfrågor.

I motionerna 878 och 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2520 av Erik
Wärnberg m. fl. (s) begär motionärerna förslag från regeringen om en
omläggning av skogsbeskattningen i syfte att få ett styrmedel för att påverka
skogsavverkningen m. m. i önskvärd riktning. Motionärerna anser att detta
styrmedel bör utformas som ett kombinerat avgifts- och stödsystem. I den
sistnämnda motionen föreslås att stödet till skogsnäringen skall finansieras
genom en höjning av skogsvårdsavgiften.

Det ankommer inte på skatteutskottet att gå in på en närmare prövning av
olika stödformer eller andra anslagsfrågor på skogsbrukets område. Utskottet
vill dock framhålla att det - som uttalas i propositionen - är svårt att
bedöma effekterna av sådana styrmedel och att de avgifts- och stödsystem
som diskuterats inom utredningen ansetts förenade med praktiska och
principiella problem eller andra olägenheter. Detta manar enligt utskottets
uppfattning till försiktighet i fråga om åtgärder av detta slag. Härtill kommer
att finansieringsfrågorna lämpligen bör prövas på samma sätt som hittills,
nämligen i anslutning tijl de aktuella anslagsfrågorna. Utskottet instämmer
också i departementschefens uppfattning att det f. n. inte finns anledning att
göra några principiella ändringar i det nuvarande skogsbeskattningssystemet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 878, 2519 yrkande 4
och 2520 yrkande 5.

I detta sammanhang behandlar utskottet det yrkande som Göte Jonsson
(m) framställer i motion 1187 om tidsbegränsade investeringsavdrag som
motsvarar hela intäkten av skogsbruk. Förslaget innebär att avdrag skall
medges från skogsintäkterna för samtliga kostnader för investeringar i
anläggningstillgångar av olika slag och bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter.

Utskottet vill inte bestrida att regler av detta innehåll skulle stimulera till
skogsavverkningar och främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranscherna
på det sätt som anges i motionen. Detta skulle emellertid ske till
priset av så långtgående skattelättnader att utskottet avstyrker motionen.

Utskottet övergår härefter till de detaljfrågor som tas upp i propositionen.

Reglerna om skogskonto innebär bl. a. att den som sätter in medel på
sådant konto får uppskov med beskattningen av dessa medel i högst 10 år.
Uppskovet får uppgå till högst köpeskillingen för upplåten avverkningsrätt
och 75 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Om fastigheten överlåts
skall medlen på skogskontot omedelbart tas upp till beskattning.

I propositionen föreslås att medlen skall få stå kvar på skogskontot även
om fastigheten byter ägare. Förslaget gäller om fastigheten avyttras genom

SkU 1981/82:68

köp, byte eller gåva eller på annat därmed jämförligt sätt, t. ex. i samband
med strukturrationalisering. De nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1983
års taxering och får således betydelse även för överlåtelser som redan har
skett under det nu innevarande beskattningsåret.

Ett yrkande i samma riktning framställs i motion 500 av Stig Josefson m. fl.
(c), nämligen att skogskonto skall kunna överföras till en ersättningsfastighet.

I motion 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen,
eftersom skogsägarna enligt motionärernas mening favoriseras på ett sätt
som inte är acceptabelt och åtgärden inte har nämnvärd betydelse från
virkesförsörjningssynpunkt.

Som anförs i propositionen kan en omedelbar beskattning av medel på
skogskonto verka avverkningshämmande för den som har medel på
skogskonto och som avser att överlåta sin fastighet inom några år. Nuvarande
bestämmelser kan också verka hämmande på strukturrationaliseringen. Med
anledning av vad som anförs i den sistnämnda motionen bör också framhållas
att förslaget inte innebär några definitiva skattelättnader utan endast att
beskattningen uppskjuts ett antal år. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion 2519 yrkande 3 i
motsvarande del. Därmed är yrkandet i motion 500 tillgodosett.

I propositionen föreslås att löptiden för medel på skogskonto förlängs från
högst 10 till högst 20 år om medlen avser avverkningar på grund av brand,
insektsangrepp eller liknande skador på skogen. Förslaget avser de fall då
den skattskyldige på grund av skadorna tvingats till för tidig avverkning av
mer än en tredjedel av skogen och den huvudsakliga delen av skogsintäkterna
hänför sig till denna avverkning. Det minsta uppskovsbeloppet är
50 000 kr., och beloppet skall sättas in på ett särskilt skogsskadekonto. De
nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1983 års taxering.

Det yrkande som Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) framställer i motion 2511
innebär att den förlängda uppskovstiden i skadefallen skall gälla även för
belopp som har satts in på skogskonto i samband med 1982 års taxering eller
tidigare och att minimibeloppet bestäms till 20 000 kr. I motion 2512 av
Gunnar Olsson yrkas att ändringen skall gälla fr. o. m. 1982 års taxering. I
motion 2519 yrkar däremot Lars Werner m. fl. (vpk) avslag på propositionen.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att insektsangrepp
eller andra skador på skogen kan föranleda så stora avverkningar att en
inkomstutjämning över mer än 10 år är rimlig. Utskottet anser att uppskovstiden
i sådana fall skall kunna förlängas till 20 år och avstyrker således
motion 2519 i denna del.

Som anförs i propositionen bör uppskovstiden kunna förlängas endast om
det är fråga om så väsentliga belopp att en uppskovstid på 10 år kan anses
otillräcklig. Utskottet anser att detta inte är fallet om uppskovsbeloppet

SkU 1981/82:68

understiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således yrkandet i motion 2511 om
ett lägre minimibelopp.

Skälet till att reglerna om skogsskadekonton enligt propositionen bör gälla
först fr. o. m. 1983 års taxering är att en retroaktiv tillämpning leder till
praktiska problem. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid inte
bortse från att vissa skogsägare under tidigare år har drabbats av mycket
omfattande skador. De efterföljande skogsvårdsåtgärderna kan i sådana fall
sträcka sig över en avsevärt längre period än 10 år. Med hänsyn till de stora
belopp som det här kan röra sig om kan det i undantagsfall vara förenat med
alltför stora problem att tvingas ta upp skogskontomedlen till beskattning vid
10-årsperiodens utgång, om kostnaderna för att återställa skogen då till
väsentlig del kvarstår. Kan den skattskyldige styrka att förhållandena är
sådana att denna situation sannolikt uppkommer, bör riksskatteverket - om
starka skäl även i övrigt talar härför - efter ansökan kunna medge att belopp
som insatts på skogskonto före ikraftträdandet av de nya reglerna om
skogsskadekonto skall få stå inne på skogskontot i sammanlagt högst 20 år.
Utskottet vill åter understryka att det i så fall skall vara fråga om väsentliga
belopp, i vart fall minst 50 000 kr., och att omständigheterna även i övrigt är
sådana att en förlängning framstår som klart motiverad.

Ansökan om dispens bör enligt utskottets mening kunna göras hos
riksskatteverket före utgången av juni månad 1983. Verkets beslut bör inte
kunna överklagas.

I den mån yrkandena i motionerna 2511 och 2512 i denna del inte därmed
är tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Frågan om uppskovsbeloppets höjd tas upp i motion 2520 av Erik
Wärnberg m. fl. (s). De nuvarande maximigränserna - högst 100 % av
köpeskillingen för avverkningsrätt och 75 % av köpeskillingen för leveransvirke
m. m. - fastställdes hösten 1981 (SkU 1981/81:8). Motionärerna yrkar
att maximigränserna bestäms till de tidigare beloppen högst 60 resp.
40%.

Utskottet vill framhålla att procentsatserna redan före 1981 års beslut i
vissa fall varit högre än som nu föreslås i motionen. För skogsintäkter som
hänför sig till perioden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 var maximibeloppet
80 resp. 60 %, och vid för tidig avverkning på grund av skogsskador
medgavs uppskov med högst 80 resp. 50 %.

Den höjning av procentsatserna som genomfördes så sent som i höstas
byggde på ett förslag från virkesförsörjningsutredningen och syftade till att
stimulera de enskilda skogsägarna att höja avverkningsvolymen i avvaktan
på en sänkning av marginalskatterna. Enligt utskottets uppfattning är det för
tidigt att redan nu ompröva dessa procentsatser.

Utskottet avstyrker således motion 2520 i denna del (yrkande 1).

Markanläggningar får enligt gällande regler skrivas av med 5 % av tre
fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Värdeminskning av täckdiken beräknas

SkU 1981/82:68

dock till 10 % av hela anskaffningsvärdet. Tillfälliga markanläggningar och
kostnader för skyddsdikning får skrivas av omgående.

I propositionen föreslås att hela anskaffningsvärdet för skogsvägar skall få
skrivas av på 10 år och att kostnader för skogsdikning skall få dras av
omedelbart.

I motion 2519 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen i
denna del. Erik Wärnberg m. fl. (s) yrkar i motion 2520 att avskrivningsunderlaget
liksom hittills begränsas till tre fjärdedelar av anskaffningskostnaden,
eftersom skogsvägarna har ett bestående värde.

Det i propositionen framlagda förslaget syftar bl. a. till att få till stånd ett
ökat vägbyggande. Det kan också framhållas att vägkostnaderna alltmer har
fått karaktär av avverkningskostnader. Utskottet finner vidare att dikning
som främjar skogsbruket bör jämställas med andra skogsvårdsinsatser och
anses avdragsgilla. Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa delar
och avstyrker motionerna 2519 och 2520 i motsvarande del.

I detta sammanhang behandlar utskottet även Kjell Mattssons (c) yrkande
i motion 1684 som innebär att hela avskrivningsunderlaget för markanläggningar
skall få dras av vid ett enda tillfälle, om värdeminskningsavdraget enligt
nuvarande regler skulle uppgå till högst 1 000 kr.

Utskottet kan i och för sig instämma i syftet att förenkla reglerna. Förslaget
innebär emellertid omotiverade ändringar i avskrivningsreglema. Utskottet
avstyrker därför motion 1684.

De nya regler om skogsavdrag som infördes 1979 innebär att det gällande
ingångsvärdet på skogen vid äldre fastighetsinnehav kan uppgå till mindre än
50 % av anskaffningsvärdet. Detta innebär att en skogsägare som gör ett
tillskottsförvärv i så fall helt eller delvis saknar möjlighet att göra
skogsavdrag avseende värdet av den nyförvärvade skogen.

I propositionen föreslås att det gällande ingångsvärdet för skogen på den
äldre fastigheten inte skall tas upp till lägre belopp än 50 % av anskaffningsvärdet.

I motionerna 2519 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2520 av Erik Wärnberg
m. fl. (s) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna i den
sistnämnda motionen anför att de nya skogsbeskattningsreglerna är alltför
gynnsamma och finner ingen anledning att gå in i detta system och göra
justeringar.

Som anförs i propositionen kan nuvarande regler inverka negativt på
skogsägarnas intresse att medverka i strukturrationaliseringsåtgärder. De
konsekvenser som den nu gällande lagstiftningen kan medföra i de aktuella,
mycket speciella fallen är enligt utskottets uppfattning olämpliga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2519 och 2520 i denna del
och tillstyrker det i propositionen föreslagna tillrättaläggandet.

För att stimulera skogsavverkningen infördes under våren 1981 ett extra
avdrag för enskilda skogsägare under perioden den 1 januari 1981-den 30

SkU 1981/82:68

juni 1983. Avdraget uppgår till 5 % av köpeskillingen för avverkningsrätter
och till 3 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Stimulansavdraget och
vissa andra åtgärder finansierades genom en höjning av skogsvårdsavgiften
från 3 till 6 %o av skogsbruksvärdet.

I årets budgetproposition förutskickades ett förslag om att förkorta
perioden för det extra avdraget med ett år (prop. 1981/82:100 bil. 13 s. 54).
Den besparing detta skulle komma att medföra har därefter beaktats i
samband med en sänkning av skogsvårdsavgiften till 5 %c (prop. 1981/82:100
bil. 13 D 6 punkt 1, SkU 1981/82:31 och 53).

I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram det aviserade
förslaget att stimulansen skall upphöra i och med utgången av juni 1982.

I motion 2029 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas att det extra avdraget höjs
till 10 % för inkomståret 1982.

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden i denna fråga
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion 2029 i
denna del.

Till sist behandlar utskottet två motioner angående vissa skattefrågor i
samband med jord- och skogsbrukets strukturrationalisering, nämligen
motionerna 506 av Björn Körlof (m) och 707 av Ove Karlsson m. fl. (s, m, c,
fp, vpk). Motionärerna belyser svårigheterna att förbättra fastighetsstrukturen
framför allt i Kopparbergs län och begär en skyndsam utredning om
sådana ändringar i skattelagstiftningen att arbetet med dessa frågor
underlättas.

Som framgår av direktiven för den s. k. strukturutredningen (Jo 1981:05,
Dir. 1981:22) har utredningen i uppdrag att undersöka om strukturförbättringar
kan främjas genom ändringar i skattelagstiftningen. Enligt utskottets
uppfattning kan de skatteproblem som behandlas i motionerna visa sig svåra
att lösa. Utskottet utgår emellertid från att utredningen vid planeringen av
sitt arbete kommer att bedöma om dessa frågor är av den art att de kan
behandlas med förtur. Enligt utskottets uppfattning saknas f. n. skäl till
några närmare uttalanden från riksdagens sida i dessa frågor. Med det
anförda avstyrker utskottet dessa motioner.

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsbeskattningens utformning
att riksdagen avslår

a) motionerna 1981/82:878, 1981/82:2519 yrkande 4 och 1981/
82:2520 yrkande 5,

b) motion 1981/82:1187,

2. beträffande skogskonto vid fastighetsöverlåtelse

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:500 och med
avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 3 i denna del bifaller
proposition 1981/82:182 i denna del,

SkU 1981/82:68

3. beträffande uppskovstidens längd vid skogsskador

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 3 i
denna del bifaller propositionen i denna del,

4. beträffande minimibeloppet för uppskov

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2511 i denna del
bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande ikraftträdandet av skogsskadekontot

att utskottet med anledning av motionerna 1981/82:2511 i
denna del och 2512 i denna del godtar vad utskottet anfört i
fråga om dispens i vissa fall för medel på skogskonto,

6. beträffande maximibeloppet för uppskov

att riksdagen avslår motion 1981/82:2520 yrkande 1,

7. beträffande avskrivningsunderlaget för skogsvägar

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2519 yrkande 1
i denna del och 2520 yrkande 2 och 3 i denna del bifaller
propositionen i denna del,

8. beträffande avskrivningstiden för skogsvägar

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 1 i
denna del och med anledning av motion 1981/82:2520 yrkande 3
i denna del bifaller propositionen i denna del,

9. beträffande värdeminskningsavdrag under 1 000 kr.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1684,

10. beträffande skogsdikning

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2519 yrkande 1 i
denna del bifaller propositionen i denna del,

11. beträffande gällande ingångsvärde på skog i vissa fall

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2519 yrkande 2
och 2520 yrkande 4 bifaller propositionen i denna del,

12. beträffande det extra skogsavdraget

att riksdagen med avslag på motion 1981/82: 2029 yrkande 2
bifaller propositionen i denna del,

13. beträffande jord- och skogsbrukets yttre rationalisering
att riksdagen avslår motionerna 1981/82:506 och 707,

14. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

c) lag om ändring i skogskontolagen (1954:142) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1981/82:68

Utskottets förslag

1983 års taxering.

Riksskatteverket får om synnerliga
skäl föreligger på ansökan som inkommer
till verket före den 1 juli 1983
medge att den i 6 § andra stycket
skogskontolagen (1954:142) angivna
uppskovstiden får förlängas med
högst tio år för medel som vid ikraftträdandet
innestår på skogskonto.
Mot verkets beslut får talan inte
föras.

d) lag om ändring i lagen (1981:342) om extra avdrag för vissa
skogsuttag.

Stockholm den 11 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle
Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m)*, Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Bo
Södersten (s)* och Arne Svensson (m)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

1. beträffande skogsbeskattningens utformning (mom. 1)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande:

Det i motion 2520 framställda yrkandet om ett avgifts- och stödsystem för
skogsbruket har sin bakgrund i att de låga avverkningarna och råvarubristen i
skogsindustrin har lett till förluster av exportinkomster på åtskilliga miljarder
varje år. Dessutom har tusentals människor i onödan förlorat jobben, ofta på
orter där det inte funnits möjligheter till alternativ sysselsättning. Enligt vår
uppfattning bör kraftfulla ekonomiska styrmedel sättas in för att öka
avverkningarna. De förslag som har lagts fram i propositionen får ingen eller
endast marginell betydelse i detta hänseende. Regeringen avvisar i propositionen
de mer genomgripande förslag som utretts av virkesförsörjningsutredningen.
Som anförts i motionen måste regeringens passiva politik på detta

Regeringens förslag
Denna lag

SkU 1981/82:68

område snarast brytas genom ekonomiska åtgärder som verkar påtryckande
och stimulerande på avverkningsbenägenheten. Samtidigt bör framhållas att
det efter de senaste årens goda inkomster för skogsägarna inte är
fördelningspolitiskt rimligt att skogsägarna gynnas ytterligare. De åtgärder
som kommer i fråga bör därför finansieras genom avgifter så att skogsbruket
får bära sina egna kostnader.

Behovet av åtgärder är akut med hänsyn till de låga avverkningarna, och vi
förordar därför ett sådant avgifts- och stödsystem som föreslås i motionen.
Förslaget innebär att skogsvårdsavgiften höjs för att få den avverkningsbefrämjande
effekt som eftersträvas och för att finansiera ett ökat
stöd till skogsbruket framför allt i form av bidrag till återväxtkostnader och
produktionsbefrämjande åtgärder. Som vi har sagt i tidigare motioner bör
man också i samband med detta göra en bedöming av samtliga övriga
stödformer för att se om ytterligare förenklingar kan göras.

Det i motion 2520 föreslagna systemet är enligt vår mening nödvändigt för
att lösa problemen med virkesförsörjningen. Systemet har den fördelen att
det är enkelt och att det innebär en utveckling av en redan etablerad politik.
Förslag i denna riktning läggs också fram i motionerna 878 och 2519.

Vi föreslår med anledning av dessa motioner att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om ett avgifts- och stödsystem i enlighet med vad vi
anfört som ett styrinstrument för en bättre skogsvård, jämnare avverkning
och tryggare sysselsättning.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:878, 1981/
82:2519 yrkande 4 och 1981/82:2520 yrkande 5 hos regeringen
begär förslag till ett avgifts- och stödsystem för skogsbruket i
enlighet med vad som anförts i reservationen.

2. beträffande maximibeloppet för uppskov (mom. 6)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande:

Hösten 1981 genomfördes - trots protester från vår sida - otillständigt
förmånliga regler för insättning på skogskonto. Man tillåter bl. a. en
avsättning på hela 75 % av köpeskillingen för leveransvirke, vilket innebär
att uppskov medges med ett belopp som är större än vinsten på avverkningen,
och att en skogsägare kan undgå beskattning för andra inkomster inom
samma förvärvskälla. De tidigare reglerna var. enligt vår uppfattning
tillräckliga för att uppnå den inkomstutjämning som har varit det ursprungliga
syftet med reglerna. Vi tillstyrker därför det i motion 2520 framställda
yrkandet att procentsatserna för insättning på skogskonto fastställs till sin
förra nivå, dvs. normalt 60 % av köpeskillingen för avverkningsrätter och

SkU 1981/82:68

40 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Vid omfattande skador på
skogen bör procentsatserna liksom tidigare vara något högre, dvs. 80 resp.
50%.

dels ansett att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2520 yrkande 1 antar
följande förslag till

Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2 § skogskontolagen (1954:142) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma
beskattningsår avse högst ett belopp
motsvarande summan av

1) den på beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för skog, som
har avyttrats genom upplåtelse av
avverkningsrätt,

2) sjuttiofem procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

3) sjuttiofem procent av saluvärdet
av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling
i egen rörelse.

Reservanternas förslag

2 §

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma
beskattningsår, om annat ej följer av
andra och tredje styckena, avse högst
ett belopp motsvarande summan
av

a) sextio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

fyrtio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp
eller liknande händelse
att en betydande del av förvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än
vad som annars skulle ha varit fallet,
får skattskyldig, om och i den mån
han med intyg från skogsvårdsstyrelsen
i länet eller pä annat sätt visar att
intäkt hänför sig till avverkning som
nu har sagts, uppskov med högst ett
belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den pä beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt.

SkU 1981/82:68

Regeringens förslag Reservanternas förslag

b) femtio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) femtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i
andra stycket medges också i fråga
om sådan ersättning för skog eller
skogsprodukter som avses i punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Vid tillämpningen av första stycket Vid tillämpningen av iöTsta-tredje

avses med köpeskilling även försäk- styckena avses med köpeskilling

ringsersättning för skog och skogs- även försäkringsersättning för skog
produkter. och skogsprodukter.

Uppskov medges enligt kommunalskattelagen.

Har i drivit själv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering.

3. beträffande avskrivningsunderlaget för skogsvägar (mom. 7)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande:

Förslaget i propositionen att öka avdragsrätten för permanenta skogsvägar
från nuvarande 75 % av anskaffningsvärdet till att omfatta hela anskaffningsvärdet
läggs fram trots att departementschefen konstaterar att detta strider
mot gällande principer och trots det omfattande statliga stöd som lämnas för
byggande av skogsvägar.

Eftersom skogsvägar av detta slag medför en bestående ökning av
fastighetens värde, avstyrker vi propositionen i denna del och tillstyrker
motion 2520 i denna del.

dels ansett att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen bifaller motion 1981/82:2519 yrkande 1 i denna del
och 1981/82:2520 yrkande 2 och 3 i denna del och avslår
propositionen i denna del.

SkU 1981/82:68

4. beträffande lagförslagen i de frågor som behandlas under mom. 7-10, dvs.
mom. 14 a

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s).

Under förutsättning av bifall till dels reservation 3, dels utskottets
hemställan under mom. 8-10 hemställer reservanterna vid mom. 14 a

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att punkt 4 första stycket av anvisningarna till 22 §
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag

4. Utgifter för anskaffande av en
markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd
för driften i förvärvskällan, dras -om annat inte följer av punkt 1 - av
genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om inte annat
följer av andra eller sjätte stycket,
endast för sådana utgifter som har
bestritts av den skattskyldige själv
och endast om utgifterna avser arbeten
som har utförts under tid då han
har ägt fastigheten. Avdraget beräknas
enligt avskrivningsplan till 10
procent för år räknat av anskaffningsvärdet
av täckdiken och skogsvägar
och till 5 procent för år räknat
av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet
av andra markanläggningar.
Beräkningen görs från den tidpunkt
då anläggningen har färdigställts. I
fråga om en anläggning, som är
avsedd att användas endast ett fåtal
år, får dock anskaffningsutgifterna i
sin helhet dras av det år då anläggningen
anskaffades.

Reservanternas förslag

4. Utgifter för anskaffande av en
markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd
för driften i förvärvskällan,
dras - om annat inte följer av punkt
1 - av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om
inte annat följer av andra eller sjätte
stycket, endast för sådana utgifter
som har bestritts av den skattskyldige
själv och endast om utgifterna
avser arbeten som har utförts under
tid då han har ägt fastigheten.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till 10 procent för år räknat
av anskaffningsvärdet av täckdiken
till 10 procent för är räknat av tre
fjärdedelar av anskaffningsvärdet av
skogsvägar och till 5 procent för år
räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet
av andra markanläggningar.
Beräkningen görs från
den tidpunkt då anläggningen har
färdigställts. I fråga om en anläggning,
som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det år då anläggningen
anskaffades.

SkU 1981/82:68

5. beträffande gällande ingångsvärde på skog i vissa fall (morn. 11)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s) som

dels anfört följande:

De nya skogsbeskattningsregler som genomfördes 1979 innebär att
skogsägarna får tillgodoräkna sig värdeminskningsavdrag även vid avverkningar
som begränsar sig till ren avkastning. De stora skattelättnaderna som
detta innebär är oerhört utmanande i en tid när de flesta löntagargrupper fått
vidkännas betydande realinkomstminskningar.

Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att en skogsägare som
förvärvar tillskottsskog i vissa fall skall kunna få värdeminskningsavdrag
även om han före ikraftträdandet av de nya reglerna förbrukat sina
avdragsmöjligheter.

Förslaget är en speciallagstiftning som strider mot principen att avdragsutrymmet
skall bedömas för förvärvskällan i sin helhet. Vi anser att det inte
finns anledning att gå in i det nya skogsbeskattningssystemet och skapa
ytterligare förmåner. Vi tillstyrker alltså det i motion 2520 framställda
yrkandet om avslag på propositionen i denna del.

dels ansett att utskottet under mom. 11 och 14 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2519 yrkande 2 och
1981/82:2520 yrkande 4 avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1979:500) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

6. beträffande det extra skogsavdraget (mom. 12)

av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren (m) och Arne Svensson (alla m)
som

dels anfört följande:

Av Sveriges totala export kommer ca 20 % eller 28 miljarder från
skogsindustrin. Skogsexporten är betydligt importsnålare än övriga sektorers.
Detta gör att nettoeffekten på handelsbalansen blir större vid en
exportökning från skogsindustrin än vid en motsvarande exportökning från
t. ex. verkstadsindustrin.

I virkesförsörjningsutredningen (SOU 1981:81) beräknas den långsiktigt
möjliga avverkningsnivån i skogsbruket till ca 70 miljoner m3 sk. För
närvarande ligger dock virkesawerkningen ungefär 10 miljoner m3 sk under
denna nivå. Därigenom utnyttjas inte skogsindustrins kapacitet och exporten
blir lägre än vad som är möjligt. I virkesförsörjningsutredningen anges också
att under den kommande konjunkturcykeln kommer bruttoavverkningsbehovet
att uppgå till i genomsnitt 70 miljoner m3 sk.

Det är inte den fysiska tillgången på skogsråvara som orsakar den låga

SkU 1981/82:68

avverkningen. Denna beror i stället i första hand på att de priser
skogsindustrin kan erbjuda de privata skogsägarna är för låga med
nuvarande skatte- och avgiftsregler.

Skatteomläggningen sägs i den reviderade finansplanen vara en viktig
åtgärd för att öka virkesutbudet. Marginalskattereformen kan visserligen på
sikt få positiva effekter på virkesutbudet, men den verkar under de närmaste
åren snarast i motsatt riktning då det kan bli lönsamt att i stället vänta med
avverkningar. En marginalskattesänkning 1985 leder sannolikt inte till ett
ökat virkesutbud under konjunkturuppgången 1983.

Genom att möjligheterna att avsätta medel på skogskonto ökas väsentligt,
kan man, åtminstone i viss mån, motverka de negativa effekterna av
skattereformens försening. Men även denna åtgärd kommer sannolikt inte
att ha någon avgörande inverkan på virkesförsörjningen. Skälet är att det kan
vara mer lönsamt att ha kvar skogen på rot än att avverka den och sätta in
medlen på skogskonto, eftersom virkespriserna torde stiga under konjunkturuppgången.
Det är därför tveksamt om en utvidgad rätt till skogskontoavsättningar
kommer mer än marginellt att motverka skattereformens
senareläggning.

Mot den bakgrunden bör stimulansavdragen på 3 resp. 5 % som infördes
genom riksdagsbeslut våren 1981 ökas till 10 % för såväl rotposter som
leveransvirke och egna uttag som föreslås i motion 2029. Kostnaderna för en
sådan höjning kan beräknas till mellan 500-600 milj. kr. per år. Denna
kostnad bör emellertid ställas i relation till de kraftigt ökade exportintäkterna
som kan erhållas om virkesutbudet höjs från nuvarande ca 60 miljoner
m3 sk till 70 miljoner m3 sk. En sådan höjning av virkesuttaget förbättrar
bytesbalansen med mellan 4—5 miljarder kronor årligen. Genom den ökning
av awerkningsnivån som uppkommer ökar också skatteinkomsterna.

Stimulansavdraget skall vara tidsbegränsat i avvaktan på verkliga sänkningar
av marginalskatterna. De föreslagna reglerna bör gälla till den 30 juni
1984.

Vi tillstyrker således bifall till motion 2029.

dels ansett att utskottet under mom. 12 och 14 d bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2029 yrkande 2 och
med avslag på propositionen i denna del antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:342) om extra avdrag för vissa skogsuttag med de
ändringar att 2 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

SkU 1981/82:68

Regeringens förslag

Det extra avdraget utgör summan

a) fem procent av köpeskillingen
för skog som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b) tre procent av köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter samt

c) tre procent av saluvärdet av
skogsprodukter som har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

Avdrag beräknas dock endast på
sådan intäkt sorn hänför sig till tiden
den 1 januari 1981-den 30 juni
1982.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

Reservanternas förslag

Det extra avdraget utgör tio procent
av intäkten av skogsbruk.

Avdrag beräknas dock endast på
sådan intäkt som hänför sig till tiden
den 1 januari 1981-den 30 juni

1984.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande ifråga
om intäkter som hänför sig till tid
före den 1 juli 1982.

GOTAB 72197 Stockholm 1982