Skatteutskottets betänkande
1981/82:67
om skatteregisterlagen m.m. (prop. 1981/82:100 bil 11 punkt C och prop. 1981/82:160)
Propositionerna
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:100 bil. 11 Lift C Skatte- och kontrollväsen att riksdagen godkänner vissa riktiinjer i fråga om terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa uppgifter i det centrala skatteregistref.
I proposition 1981/82:160 föreslås att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i skatteregisferlagen (1980:343),
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
I proposition 1981/82:160 föreslås att kronofogdemyndigheterna skall få tillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistref via dataterminal. Vidare föreslås att det sekretesskydd som uppgifterna har i skatferegistret bevaras hos kronofogdemyndigheterna om uppgifterna inte har tillförts ett mål. De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1982.
Lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1981182. 6 saml. Nr 67
SkU 1981/82:67
SkU 1981/82:67 2
1 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ skatteregisterlagen (1980:343) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter
beträffande fysis
ka och juridiska personer,
2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions-, grundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272).
Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.
10§
Terminalåtkomst till uppgifter i Terminalåtkomst
till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—fiärde styck- som anges i andra—femte styckena.
Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6§§, 7§ 1—6 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Länsstyrelse och lokal skattemyndighet fär vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig till länet.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6§§samt7§ 1-15.
Kronofogde/nyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret ifråga om uppgifter enligt 5 och 6§§ samt 7§ 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan ter-mi/ialåtko/nst i fråga om uppgifter enligt 7§ 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad so/n gäldenär hos krono-
SkU 1981/82:67
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fogdemyndighet eller make till gäl-de/iären eller annan so/n sambe-skaitas med gäldenären. Ifråga om uppgifter enligt 7§ 1 får terminalåtkomsten avse också den so/n är delägare i få/nansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap. I9§ Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.
Sekretess gäller hos kronofogde-/nyndighet för uppgift i det centrala skaiteregistrel om enskilds personliga eller ekono/niska förhållanden. Har uppgiften tillförts ett mål gäller dock första stycket.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
'Lagen omtryckt 1980:880.
11 Riksdagen 1981182. 6 saml. Nr 67
SkU 1981/82:67 4
Motionen
I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1211 av Åke Wictorsson (s)
I motionen hemställs att lokal skattemyndighet skall få terminalåtkomst till inkomstdeklaration enligt skatteregisterlagen i enlighet med vad som anförts i mofionen.
Yttrande från annat utskott
Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (1981/ 82:17 y) över proposition 1981/82:160. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
I budgetpropositionen läggs - i huvudsak i enlighet med en framställning från riksskatteverket - fram förslag att kronofogdemyndigheterna skall få terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret som kronofogdemyndigheterna behöver för sin verksamhet. Förslaget innehåller endast vissa allmänna riktlinjer om utformningen av terminalät-komsten.
I proposifion 160 ges ett detaljerat författningsförslag om en sådan terminalåtkomst. Terminalåtkomsten skall enligt detta omfatta vissa identifieringsuppgifter om gäldenärerna samt vissa uppgifter om deras inkomst-och förmögenhefsförhålladen, ägandeförhållanden i fåmansföretag m. m.
Enligt förslaget skall terminalåtkomsten för kronofogdemyndigheterna begränsas fill uppgifter som rör den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndigheten samt dennes make eller med honom/henne sambeskattad person. Om någon av dem äger ett fåmansföretag skall åtkomsten dessutom omfatta uppgifter om samtliga delägare i detta företag och deras ägareförhållanden.
Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av restförda skatter och avgifter - enligt budgetpropositionen uppgår beloppet av dessa f. n. till 8,5 miljarder kronor - är det enligt utskottets mening angeläget att skatteindrivningen förbättras och effektiveras. Detta bör dock givetvis ske med beaktande av att rimliga integritetskrav inte åsidosätts.
Förslaget att kronofogdemyndigheterna skall få terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret tillgodoser enligt utskottets mening rimliga rättssäkerhetskrav samtidigt som det kan antas medföra vinster i form av ett förbättrat indrivningsresultat och en minskad administration.
Vad särskilt angår frägan huruvida kronofogdemyndigheternas möjligheter att få tillgång fill vissa uppgifter i centralregistret innebär risker från integritetssynpunkt anser skatteutskottet i likhet med konstitutionsutskot-
SkU 1981/82:67 5
tet, vars yttrande är fogat som bilaga till detta betänkande, att särskild vikt bör fästas vid det förhållandet att de aktuella uppgifterna redan i dag finns tillgängliga för kronofogdemyndigheterna på annat sätt. Ingen av de aktuella uppgifterna är enligt skatfeutskottet sådan att dess tillgänglighet via bildskärm för kronofogdemyndigheterna kan sägas vara speciellt känslig från integritetssynpunkt.
Förslaget innebär också att sekretessen gentemot allmänheten för de ifrågavarande uppgifterna består fill dess aff uppgifterna har tillförts eff mål hos kronofogdemyndigheten. Detta innebär enligt skatteutskottets mening en tillfredsställande lösning av sekretessproblemen.
Utskottet vill i sammanhanget understryka aff indrivningen av skatter och avgifter hör nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Redan i samband med skafteregisterlagens tillkomst framhölls att det var naturligt att kronofogdemyndigheterna i framtiden kunde få tillgång till uppgifterna i skatteregisfren i den mån uppgifterna behövdes för indrivningsverksamheten .
Datainspektionen har invänt att uppgifterna är "prehminära" under större delen av året och därför otiltförlitliga från kvalitetssynpunkt. Utskottet utgår, liksom budgetministern, från att kronofogdemyndigheterna känner till att uppgifterna kan vara behäftade med vissa brister och därför behandlar dem med varsamhet.
Med det sagda tillstyrker skatteutskottet propositionerna.
I detta sammanhang behandlar skatteutskottet motion 1211 av Åke Wicktorsson (s) vari begärs att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna skall få terminalåtkomst till sådana uppgifter som avses i 7 § 17 p. skatteregisterlagen, dvs. bl. a. uppgifter som ingår i arbetskorten för rörelseidkare. Dessa uppgifter kan inte avläsas pä bildskärm utan endast tas ut i läsbar form på papper. Motionären anser att en stor del av arbetet med att rekvirera och eftersöka inkomstdeklarafioner inom skatteförvaltningen skulle undvikas om denna information fanns tillgänglig pä terminal.
Enligt vad skatteufskottet erfarit har frågan uppmärksammats inom riksskatteverket. Ett förberedande utredningsarbete har igångsatts inom verket i syfte att undersöka förutsättningarna att ta in de berörda uppgifterna i företagsskatteregistret i samband med att det nya ADB-systemet för mervärdeskatt tas i bruk. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte påkallad med anledning av motionen, varför utskottet avstyrker bifall till den.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 11 Litt. C Skatte-och kontrollväsen godkänner de i avsnittet Effektivering av skatteindrivningen angivna riktlinjerna i fräga om ferminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret.
SkU 1981/82:67
2. med bifall fill proposifion 1981/82:160 antar de
vid propositionen
fogade förslagen till
a) lag om ändring i skafteregisterlagen (1980:343),
b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. avslår motion 1981/82:1211.
Stockholm den 13 maj 1982
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp)*, Rune Caristein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s)* och Arne Svensson (m).
Särskilt yttrande
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m);
Kronofogdemyndigheternas möjlighet att få ökad terminalåtkomst till en del uppgifter i det centrala skatteregistref har till syfte att förbättra och effektivisera skatteindrivningen. Detta är naturligtvis positivt.
Emellertid har datainspektionen i sitt yttrande över det förslag från riksskatteverket som bildar underlag för propositionen anfört en rad kritiska synpunkter, varav en del kvarstår trots att regeringsförslaget inte är lika långtgående som riksskatteverkets.
Med tanke på det önskvärda i aff få en effektivare skatteindrivning har vi inte velat gå emot förslaget. Vi vill dock understryka det absoluta kravet på en för allmänheten betryggande sekretess.
Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt följer frågan och snabbt vidtar åtgärder om det skulle visa sig att fullgott sekretesskydd inte erhålls.
* Ej närvarande vid justeringen.
SkU 1981/82:67 7
Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga
1981/82:17 y
över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82; 160 om ändring i skatteregisterlagen.
Skatteregisterlagen medger f. n. att det med hjälp av automatisk databehandling förda centrala skafteregistret och de regionala skatteregistren används vid beskattning för vissa i lagen närmare angivna ändamål. Riksskatteverket förfogar över det centrala registret och länsstyrelsen över det regionala registret för det egna länet. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar dessutom över det centrala registret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till länet resp. fögderiet.
Terminalåtkomst medges f. n. samma myndigheter som har förfogande över registren, dvs. riksskatteverket, länsstyrelse och lokal skattemyndighet. Omfattningen av terminalåtkomsten är ingående reglerad i 10 § skatteregisterlagen.
Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen ändringar i skatteregisterlagen av innebörd av registren skall få användas inte bara för beskattning utan också i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. Förslaget innebär inte att kronofogdemyndigheterna får förfoganderätt över registren men väl att de får terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala registret. Vidare föresläs en ändring i sekretesslagen, som innebär en skärpning av sekretessen hos kronofogdemyndigheterna i vad avser uppgifter i det centrala skatteregistret om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, dock endast så länge uppgiften infe tillförts ett mål hos kronofogdemyndighet. Skärpningen gäller skaderekvisitef. Liksom på skattesekretessområdet föreslås för ifrågavarande uppgifter en s. k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit.
I propositionen med förslag till skatteregisferlag (1979/80:146) aviserades att kronofogdemyndigheterna skulle kunna få tillgång även till uppgifterna i skatteregisfren i den mån det behövdes för indrivningsverksamheten.
Vid riksdagsbehandlingen berördes detta uttalande infe särskilt. Skatteufskottet underströk dock allmänt att det "från rättssäkerhets- och infe-gritetssynpunkt var ett oavvisligt krav att systemet fick en sådan utformning att man så långt det var möjligt, eliminerade riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blev tillgängliga utanför den begränsade krets av myndigheter och tjänstemän som behövde den för beskattningsverksamheten" (SkU 1979/80:56).
SkU 1981/82:67 8
Frågan om kronofogdemyndigheternas tillgång till olika register, bl. a. de centrala och regionala skatteregistren, togs upp av lagutskottet vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag fill utsökningsbalk (prop. 1980/81:8, LU 1980/81:23). I sitt av riksdagen godkända betänkande anförde lagutskottet bl. a. följande (s. 18 f.):
Enligt utskottets uppfattning är det en nödvändig förutsättning för att indrivningen skall bli effektiv att kronofogdemyndigheternas möjligheter att erhålla tillgång fill register som förs hos myndigheter och andra förbättras. När det gäller möjligheten till ökad registeråfkomsf pågår, som utskottet redovisat i det föregående, överläggningar mellan regeringen och RSV. Utskottet vill understryka vikfen av att dessa överläggningar slutförs snabbt och att de leder till ett resultat som förbättrar kronofogdemyndighetemas effektivitet.
Även möjligheten för kronofogdemyndigheterna att utnyttja ADB i den exekutiva verksamheten bör vidgas. Utskottet instämmer i de synpunkter i frågan som civilutskotfet anfört i sitt nyssnämnda betänkande och vill tillägga att den förenkling av handläggningsrufinerna som skulle bli följden av ett ökat utnyttjande av ADB skulle skapa utrymme för kronofogdemyndigheterna att i större utsträckning än vad som nu är möjligt ägna sig ät mera komplicerade utsökningsmål. Kronofogdemyndigheterna skulle vidare få möjlighet att effektivare delta i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.
Med anledning av de ofta framförda synpunkterna att ett ökat användande av ADB hos myndigheterna skulle leda till ett opåkallat intrång i den personliga integriteten vill utskottet erinra om att civilutskottet nyligen i yttrande till justitieutskottet med anledning av motionsyrkanden om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten enhälligt anfört att befogade hänsyn till den personliga integriteten inte träds för när även med vidgade möjligheter till effektiv samordning av åtgärder mot ekonomisk brottslighet med anknytning till näringsverksamhet (CU 1980/81:1 y). Med åtgärder avser utskottet bl. a. en samordning mellan REX-systemet och andra ADB-system i avsikt att ge kronofogdemyndigheterna möjlighet att hämta information om gäldenärerna ur olika register. I sitt yttrande hänvisar civilutskotfet vidare till departementschefens uttalande i föreliggande proposition (s. 370) om införskaffandet av uppgifter rörande gäldenärens tillgångar genom kontroll av tillgängliga register. Civilutskotfet förutsätter att regeringen utan riksdagens uttryckliga anhållan därom undersöker hur denna kontroll skall utföras så effektivt som möjligt.
Lagutskottet delar civilutskottets uppfattning att hänsynen till den enskildes integritet infe lägger hinder i vägen för en ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet, exempelvis i form av en samordning mellan REX-systemet och andra ADB-register, i första hand de centrala och regionala skafteregistren.
Som framhålls i motion 894 kan eff förverkligande av önskemålen om ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet komma att nödvändiggöra såväl ytterligare investeringar i dataterminaler m. m. som vissa författningsändringar. Enligt utskottets mening är det angeläget att det erforderliga förberedelsearbetet härför kommer i gång snabbt.
Vad utskottet i det föregående anfört om kronofogdemyndigheternas fillgång till registerinformation och om användning av ADB inom exekutionsväsendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
SkU 1981/82:67 9
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker bifall till motion 894 i denna del (yrkande 3).
Utskottet får för sin del anföra följande.
Propositionens förslag innebär en utvidgning av användningsområdet för det centrala skatteregistret. Redan när skatteregisferlagen tillkom förutsattes att tillgång till skatteregisfren i framfiden skulle kunna medges kronofogdemyndigheterna. Behovet härav underströks av ett enhälligt lagutskott vid behandlingen av utsökningsbalken.
Med de begränsningar som regeringsförslaget innebär i fråga om kronofogdemyndigheternas ferminalåtkomst kan mot bakgrund av de intressen utskottet har att bevaka tungt vägande skäl inte anföras mot att det centrala skatteregistref får användas även av kronofogdemyndigheterna. Utskottet faster därvid särskilt avseende vid att det är fråga om uppgifter som kronofogdemyndigheterna redan i dag kan få del av på annat sätt. Delvis rör det sig om uppgifter som inte är sekretesskyddade i annan verksamhet än hos skattemyndigheterna.
Utskottet har heller inte något att erinra mot den föreslagna ändringen av sekretesslagen.
Stockholm den 22 april 1982
På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Sture Thun (s).
Avvikande mening
av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m), vilka ansett att utskottet fr. o. m. det stycke på denna sida som börjar "Propositionens förslag" t. o. m. utskottstextens slut bort anföra följande;
Propositionens förslag innebär att användningsområdet för det centrala skatteregistret utvidgas avsevärt. Detta leder till att integritetskänsliga uppgifter kommer att spridas till en betydligt större krets än som från böljan var avsett. Det är dessutom i vissa delar fråga om fillgång till uppgifter som infe är "färdiga", dvs. de är fortfarande att befrakta som arbetsmaterial hos beskattningsmyndigheterna. Om regeringsförslagef skulle bifallas av riksdagen kommer kronofogdemyndigheterna således i viss utsträckning att som underlag för sin verksamhet bygga på uppgifter som måste betraktas som osäkra. Från rättssäkerhetssynpunkt är detta naturligtvis inte tillfredsställande.
SkU 1981/82:67 10
Datainspektionen har i sitt yttrande över det förslag från riksskatteverket som utgör underlag för propositionen anfört en rad kritiska synpunkter på förslaget. Även om regeringsförslaget inte är lika långtgående kvarstår dock datainspektionens kritik i viktiga hänseenden.
Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet kritiskt till propositionen så länge konsekvenserna av dess förslag inte säkert låter sig överblickas.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982