SkU 1981/82:67

Skatteutskottets betänkande
1981/82:67

om skatteregisterlagen m. m. (prop. 1981/82:100 bil 11 punkt C och
prop. 1981/82:160)

Propositionerna

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:100 bil.
11 Litt C Skatte- och kontrollväsen att riksdagen godkänner vissa riktlinjer
i fråga om terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa uppgifter
i det centrala skatteregistret.

I proposition 1981/82:160 föreslås att riksdagen antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

I proposition 1981/82:160 föreslås att kronofogdemyndigheterna skall få
tillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret via dataterminal.
Vidare föreslås att det sekretesskydd som uppgifterna har i skatteregistret
bevaras hos kronofogdemyndigheterna om uppgifterna inte har tillförts ett
mål. De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1982.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 67

SkU 1981/82:67

1 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ skatteregisterlagen (1980: 343) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett
regionalt skatteregister för vaije län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska
och juridiska personer,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions-,
grundande inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272).

Det centrala skatteregistret skall
också användas för utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva
verksamhet.

10§

Terminalåtkomst till uppgifter i Terminalåtkomst till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas register enligt denna lag får finnas

endast för de ändamål som anges i endast för de ändamål som anges i

1 § och i den utsträckning i övrigt 1 § och i den utsträckning i övrigt

som anges i andra—fjärde styck- som anges i andra—femte styckena.

en£änsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter
som avses i 5 och 6§§, 7§ 1—6 samt de uppgifter därutöver som
behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåtkomst
till uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig till länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6 §§ samt 7§ 1-15.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst
till det centrala skatteregistret
i fråga om uppgifter enligt
5 och 6§§ samt 7§ 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där
ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst
i fråga om uppgifter
enligt 7§ 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten
får avse den som är registrerad
som gäldenär hos krono -

SkU 1981/82:67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fogdemyndighet eller make till gäldenären
eller annan som sambeskattas
medgäldenären. Ifråga om
uppgifter enligt 7§ 1 får terminalåtkomsten
avse också den som är delägare
i fåmansföretag där någon
som avses i tredje meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

19 §

Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående
exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den
sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogdemyndighet
för uppgift i det centrala
skatteregistret om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Har uppgiften tillförts ett mål gäller
dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år,
såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i
högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

'Lagen omtryckt 1980:880.

11 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 67

SkU 1981/82:67

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1211 av Åke
Wictorsson (s)

I motionen hemställs att lokal skattemyndighet skall få terminalåtkomst
till inkomstdeklaration enligt skatteregisterlagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Yttrande från annat utskott

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (1981/ 82:17 y) över proposition
1981/82:160. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

I budgetpropositionen läggs - i huvudsak i enlighet med en framställning
från riksskatteverket - fram förslag att kronofogdemyndigheterna
skall få terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret
som kronofogdemyndigheterna behöver för sin verksamhet. Förslaget innehåller
endast vissa allmänna riktlinjer om utformningen av terminalåtkomsten.

I proposition 160 ges ett detaljerat författningsförslag om en sådan
terminalåtkomst. Terminalåtkomsten skall enligt detta omfatta vissa identifieringsuppgifter
om gäldenärerna samt vissa uppgifter om deras inkomstoch
förmögenhetsförhålladen, ägandeförhållanden i fåmansföretag m. m.

Enligt förslaget skall terminalåtkomsten för kronofogdemyndigheterna
begränsas till uppgifter som rör den som är registrerad som gäldenär hos
kronofogdemyndigheten samt dennes make eller med honom/henne sambeskattad
person. Om någon av dem äger ett fåmansföretag skall åtkomsten
dessutom omfatta uppgifter om samtliga delägare i detta företag och
deras ägareförhållanden.

Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av restförda skatter och avgifter
— enligt budgetpropositionen uppgår beloppet av dessa f. n. till 8,5 miljarder
kronor - är det enligt utskottets mening angeläget att skatteindrivningen
förbättras och effektiveras. Detta bör dock givetvis ske med beaktande
av att rimliga integritetskrav inte åsidosätts.

Förslaget att kronofogdemyndigheterna skall få terminalåtkomst till vissa
uppgifter i det centrala skatteregistret tillgodoser enligt utskottets mening
rimliga rättssäkerhetskrav samtidigt som det kan antas medföra vinster
i form av ett förbättrat indrivningsresultat och en minskad administration.

Vad särskilt angår frågan huruvida kronofogdemyndigheternas möjligheter
att få tillgång till vissa uppgifter i centralregistret innebär risker från
integritetssynpunkt anser skatteutskottet i likhet med konstitutionsutskot -

SkU 1981/82:67

tet, vars yttrande är fogat som bilaga till detta betänkande, att särskild vikt
bör fästas vid det förhållandet att de aktuella uppgifterna redan i dag finns
tillgängliga för kronofogdemyndigheterna på annat sätt. Ingen av de aktuella
uppgifterna är enligt skatteutskottet sådan att dess tillgänglighet via
bildskärm för kronofogdemyndigheterna kan sägas vara speciellt känslig
från integritetssynpunkt.

Förslaget innebär också att sekretessen gentemot allmänheten för de
ifrågavarande uppgifterna består till dess att uppgifterna har tillförts ett
mål hos kronofogdemyndigheten. Detta innebär enligt skatteutskottets
mening en tillfredsställande lösning av sekretessproblemen.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att indrivningen av skatter
och avgifter hör nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten.
Redan i samband med skatteregisterlagens tillkomst framhölls att det var
naturligt att kronofogdemyndigheterna i framtiden kunde få tillgång till
uppgifterna i skatteregistren i den mån uppgifterna behövdes för indrivnings
verksamheten .

Datainspektionen har invänt att uppgifterna är ”preliminära” under
större delen av året och därför otillförlitliga från kvalitetssynpunkt. Utskottet
utgår, liksom budgetministern, från att kronofogdemyndigheterna
känner till att uppgifterna kan vara behäftade med vissa brister och därför
behandlar dem med varsamhet.

Med det sagda tillstyrker skatteutskottet propositionerna.

I detta sammanhang behandlar skatteutskottet motion 1211 av Åke
Wicktorsson (s) vari begärs att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
skall få terminalåtkomst till sådana uppgifter som avses i 7 § 17 p.
skatteregisterlagen, dvs. bl. a. uppgifter som ingår i arbetskorten för rörelseidkare.
Dessa uppgifter kan inte avläsas på bildskärm utan endast tas ut i
läsbar form på papper. Motionären anser att en stor del av arbetet med att
rekvirera och eftersöka inkomstdeklarationer inom skatteförvaltningen
skulle undvikas om denna information fanns tillgänglig på terminal.

Enligt vad skatteutskottet erfarit har frågan uppmärksammats inom riksskatteverket.
Ett förberedande utredningsarbete har igångsatts inom verket
i syfte att undersöka förutsättningarna att ta in de berörda uppgifterna i
företagsskatteregistret i samband med att det nya ADB-systemet för mervärdeskatt
tas i bruk. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte
påkallad med anledning av motionen, varför utskottet avstyrker bifall till
den.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 11 Litt. C Skatteoch
kontrollväsen godkänner de i avsnittet Effektivering av skatteindrivningen
angivna riktlinjerna i fråga om terminalåtkomst
för kronofogdemyndigheterna till vissa uppgifter i det centrala
skatteregistret,

SkU 1981/82:67

2. med bifall till proposition 1981/82:160 antar de vid propositionen
fogade förslagen till

a) lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. avslår motion 1981/82:1211.

Stockholm den 13 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp)*, Rune Carlstein (s),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s),
Bo Södersten (s)* och Arne Svensson (m).

Särskilt yttrande

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m):
Kronofogdemyndigheternas möjlighet att få ökad terminalåtkomst till en
del uppgifter i det centrala skatteregistret har till syfte att förbättra och
effektivisera skatteindrivningen. Detta är naturligtvis positivt.

Emellertid har datainspektionen i sitt yttrande över det förslag från
riksskatteverket som bildar underlag för propositionen anfört en rad kritiska
synpunkter, varav en del kvarstår trots att regeringsförslaget inte är
lika långtgående som riksskatteverkets.

Med tanke på det önskvärda i att få en effektivare skatteindrivning har vi
inte velat gå emot förslaget. Vi vill dock understryka det absoluta kravet
på en för allmänheten betryggande sekretess.

Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt följer frågan och snabbt vidtar
åtgärder om det skulle visa sig att fullgott sekretesskydd inte erhålls.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1981/82:67

Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga

1981/82:17 y

över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen.

Skatteregisterlagen medger f. n. att det med hjälp av automatisk databehandling
förda centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren
används vid beskattning för vissa i lagen närmare angivna ändamål. Riksskatteverket
förfogar över det centrala registret och länsstyrelsen över det
regionala registret för det egna länet. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
förfogar dessutom över det centrala registret såvitt gäller uppgifter
som hänför sig till länet resp. fögderiet.

Terminalåtkomst medges f. n. samma myndigheter som har förfogande
över registren, dvs. riksskatteverket, länsstyrelse och lokal skattemyndighet.
Omfattningen av terminalåtkomsten är ingående reglerad i 10 §
skatteregisterlagen.

Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen ändringar i skatteregisterlagen
av innebörd av registren skall få användas inte bara för beskattning
utan också i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. Förslaget
innebär inte att kronofogdemyndigheterna får förfoganderätt över
registren men väl att de får terminalåtkomst till vissa uppgifter i det
centrala registret. Vidare föreslås en ändring i sekretesslagen, som innebär
en skärpning av sekretessen hos kronofogdemyndigheterna i vad avser
uppgifter i det centrala skatteregistret om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, dock endast så länge uppgiften inte tillförts ett mål hos
kronofogdemyndighet. Skärpningen gäller skaderekvisitet. Liksom på
skattesekretessområdet föreslås för ifrågavarande uppgifter en s. k. absolut
sekretess, dvs. utan skaderekvisit.

I propositionen med förslag till skatteregisterlag (1979/80:146) aviserades
att kronofogdemyndigheterna skulle kunna få tillgång även till uppgifterna
i skatteregistren i den mån det behövdes för indrivningsverksamheten.

Vid riksdagsbehandlingen berördes detta uttalande inte särskilt. Skatteutskottet
underströk dock allmänt att det ”från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt
var ett oavvisligt krav att systemet fick en sådan utformning
att man så långt det var möjligt, eliminerade riskerna för att hemliga
beskattningsuppgifter blev tillgängliga utanför den begränsade krets av
myndigheter och tjänstemän som behövde den för beskattningsverksamheten”
(SkU 1979/80:56).

SkU 1981/82:67

Frågan om kronofogdemyndigheternas tillgång till olika register, bl. a.
de centrala och regionala skatteregistren, togs upp av lagutskottet vid
riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till utsökningsbalk
(prop. 1980/81:8, LU 1980/81:23). I sitt av riksdagen godkända betänkande
anförde lagutskottet bl. a. följande (s. 18 f.):

Enligt utskottets uppfattning är det en nödvändig förutsättning för att
indrivningen skall bli effektiv att kronofogdemyndigheternas möjligheter
att erhålla tillgång till register som förs hos myndigheter och andra förbättras.
När det gäller möjligheten till ökad registeråtkomst pågår, som utskottet
redovisat i det föregående, överläggningar mellan regeringen och RSV.
Utskottet vill understryka vikten av att dessa överläggningar slutförs
snabbt och att de leder till ett resultat som förbättrar kronofogdemyndigheternas
effektivitet.

Även möjligheten för kronofogdemyndigheterna att utnyttja ADB i den
exekutiva verksamheten bör vidgas. Utskottet instämmer i de synpunkter i
frågan som civilutskottet anfört i sitt nyssnämnda betänkande och vill
tillägga att den förenkling av handläggningsrutinerna som skulle bli följden
av ett ökat utnyttjande av ADB skulle skapa utrymme för kronofogdemyndigheterna
att i större utsträckning än vad som nu är möjligt ägna sig åt
mera komplicerade utsökningsmål. Kronofogdemyndigheterna skulle vidare
få möjlighet att effektivare delta i bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten.

Med anledning av de ofta framförda synpunkterna att ett ökat användande
av ADB hos myndigheterna skulle leda till ett opåkallat intrång i den
personliga integriteten vill utskottet erinra om att civilutskottet nyligen i
yttrande till justitieutskottet med anledning av motionsyrkanden om åtgärder
mot den ekonomiska brottsligheten enhälligt anfört att befogade hänsyn
till den personliga integriteten inte träds för när även med vidgade
möjligheter till effektiv samordning av åtgärder mot ekonomisk brottslighet
med anknytning till näringsverksamhet (CU 1980/81:1 y). Med åtgärder
avser utskottet bl. a. en samordning mellan REX-systemet och andra
ADB-system i avsikt att ge kronofogdemyndigheterna möjlighet att hämta
information om gäldenärerna ur olika register. I sitt yttrande hänvisar
civilutskottet vidare till departementschefens uttalande i föreliggande proposition
(s. 370) om införskaffandet av uppgifter rörande gäldenärens
tillgångar genom kontroll av tillgängliga register. Civilutskottet förutsätter
att regeringen utan riksdagens uttryckliga anhållan därom undersöker hur
denna kontroll skall utföras så effektivt som möjligt.

Lagutskottet delar civilutskottets uppfattning att hänsynen till den enskildes
integritet inte lägger hinder i vägen för en ökad användning av ADB
inom exekutionsväsendet, exempelvis i form av en samordning mellan
REX-systemet och andra ADB-register, i första hand de centrala och
regionala skatteregistren.

Som framhålls i motion 894 kan ett förverkligande av önskemålen om
ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet komma att nödvändiggöra
såväl ytterligare investeringar i dataterminaler m. m. som vissa författningsändringar.
Enligt utskottets mening är det angeläget att det erforderliga
förberedelsearbetet härför kommer i gång snabbt.

Vad utskottet i det föregående anfört om kronofogdemyndigheternas
tillgång till registerinformation och om användning av ADB inom exekutionsväsendet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

SkU 1981/82:67

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker bifall till motion
894 i denna del (yrkande 3).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Propositionens förslag innebär en utvidgning av användningsområdet för
det centrala skatteregistret. Redan när skatteregisterlagen tillkom förutsattes
att tillgång till skatteregistren i framtiden skulle kunna medges
kronofogdemyndigheterna. Behovet härav underströks av ett enhälligt
lagutskott vid behandlingen av utsökningsbalken.

Med de begränsningar som regeringsförslaget innebär i fråga om kronofogdemyndigheternas
terminalåtkomst kan mot bakgrund av de intressen
utskottet har att bevaka tungt vägande skäl inte anföras mot att det centrala
skatteregistret får användas även av kronofogdemyndigheterna. Utskottet
fäster därvid särskilt avseende vid att det är fråga om uppgifter som
kronofogdemyndigheterna redan i dag kan få del av på annat sätt. Delvis
rör det sig om uppgifter som inte är sekretesskyddade i annan verksamhet
än hos skattemyndigheterna.

Utskottet har heller inte något att erinra mot den föreslagna ändringen
av sekretesslagen.

Stockholm den 22 april 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck
(m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist
(s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt
Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin
Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Sture Thun (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m), vilka
ansett att utskottet fr. o. m. det stycke på denna sida som börjar ”Propositionens
förslag” t. o. m. utskottstextens slut bort anföra följande:

Propositionens förslag innebär att användningsområdet för det centrala
skatteregistret utvidgas avsevärt. Detta leder till att integritetskänsliga
uppgifter kommer att spridas till en betydligt större krets än som från
böljan var avsett. Det är dessutom i vissa delar fråga om tillgång till
uppgifter som inte är ”färdiga”, dvs. de är fortfarande att betrakta som
arbetsmaterial hos beskattningsmyndigheterna. Om regeringsförslaget
skulle bifallas av riksdagen kommer kronofogdemyndigheterna således i
viss utsträckning att som underlag för sin verksamhet bygga på uppgifter
som måste betraktas som osäkra. Från rättssäkerhetssynpunkt är detta
naturligtvis inte tillfredsställande.

SkU 1981/82:67

Datainspektionen har i sitt yttrande över det förslag från riksskatteverket
som utgör underlag för propositionen anfört en rad kritiska synpunkter
på förslaget. Även om regeringsförslaget inte är lika långtgående kvarstår
dock datainspektionens kritik i viktiga hänseenden.

Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet kritiskt till propositionen
så länge konsekvenserna av dess förslag inte säkert låter sig överblickas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982