SkU 1981/82:65

Skatteutskottets betänkande
1981/82:65

om vissa frågor rörande företagsbeskattning (prop.l981/82:191)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:191 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

I propositionen läggs fram förslag som syftar till att underlätta de mindre
och medelstora företagens försörjning med riskkapital.

Först och främst föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad vinst i icke
börsnoterade aktiebolag lindras. Lindringen åstadkoms genom att avdrag
medges med 70 % av utdelat belopp. Avdragsrätten tillkommer aktiebolag
som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk.

Vissa begränsningar föreslås för avdraget. Avdrag medges således i princip
inte för utdelning som tillfaller företag som är frikallade från skattskyldighet
för denna. Det årliga avdragsbeloppet får vidare inte överstiga 15 % av
aktiekapitalet och får dessutom inte överstiga 700 000 kr. Genom det
föreslagna avdraget kommer skatten på den vinst som ligger till grund för
avdraget att ungefär halveras. Utdelning av vinst och vinstuttag i form av lön
medför då i stort sett samma skatte- och avgiftsbelastning.

I propositionen föreslås vidare en ändring i förmögenhetsskattereglerna
som innebär att aktierna i alla rörelsedrivande aktiebolag som inte är
börsnoterade får värderas enligt de i allmänhet förmånligare regler som
gäller för familjeföretag. F. n. kan lättnaderna vid förmögenhetsbeskattningen
gå förlorade om aktierna i ett familjeföretag blir föremål för
omsättning på kapitalmarknaden även om aktierna inte blir noterade på
börsen. Genom den föreslagna ändringen slås det fast att aktierna i ett
familjeföretag kan bli föremål för handel utanför börsen utan att det
skattemässiga förmögenhetsvärdet ändras. Genom ändringen klarläggs även
att de lättnader i förmögenhetsbeskattningen som medges vid direkt ägande
av aktier i rörelsedrivande företag också skall omfatta indirekt ägande av
aktier i sådana företag genom ett förvaltningsföretag.

De nya reglerna om avdrag för utdelning föreslås bli tillämpliga fr. o. m.
1984 års taxering och de nya förmögenhetsskattereglerna fr. o. m. 1983 års
taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 65

SkU 1981/82:65

1 Förslag till

Lag om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
har svenska aktiebolag rätt till avdrag för utdelning på aktier i enlighet
med bestämmelserna i denna lag.

Avdrag för ett och samma beskattningsår får göras i endast en förvärvskälla.

Som förutsättning för avdragsrätten gäller

1. att aktiebolagets huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk
eller rörelse samt

2. att aktierna inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs då
utdelningen förfaller till betalning.

Ett förvaltningsföretag, som fått dispens enligt punkt 1 sjunde stycket av
anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen, skall anses uppfylla villkoret i
tredje stycket 1 ovan. Har ett företag, som inte är förvaltningsföretag, fått
dispens enligt samma lagrum skall företaget inte anses uppfylla nämnda
villkor.

2 § Avdrag medges med 70 procent av den utdelning i pengar som har
förfallit till betalning under beskattningsåret.

Vid beräkning av avdraget får hänsyn inte tas till utdelning på aktier som
vid utdelningstillfället ägs av

1. svenskt företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen
enligt bestämmelserna i punkt 1 tredje-femte styckena av anvisningarna till
54 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. svenskt förvaltningsföretag

a) vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller

b) vars aktier eller andelar till minst tio procent ägs - direkt eller indirekt -av ett svenskt förvaltningsföretag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms
fondbörs, eller av ett företag som enligt punkt 1 tredje-femte styckena
av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen är frikallat från skattskyldighet
för utdelning från förvaltningsföretaget eller

3. utländskt företag såvida företaget - om det hade haft hemvist i Sverige -skulle ha varit sådant företag som anges i detta stycke 1.

Med förvaltningsföretag förstås sådant företag som vid tillämpning av
punkt 1 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen skall i beskattningshänseende
behandlas som förvaltningsföretag.

Har bolaget för beskattningsåret yrkat avdrag enligt lagen (1967:94) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall utdelningsbeloppet
enligt första stycket - i förekommande fall minskat med utdelning som

SkU 1981/82:65

avses i andra stycket - minskas med det utdelningsbelopp som legat till grund
för nyssnämnda avdragsyrkande.

3 § Avdraget får inte överstiga 700 000 kronor. Avdraget får inte heller
överstiga 15 procent av aktiekapitalet vid utgången av det beskattningsår till
vilket utdelningen hänför sig. Vid tillämpning av sistnämnda begränsningsregel
gäller

1. att aktier som avses i 2 § andra stycket och aktier som hänför sig till
avdragsyrkande enligt 2 § fjärde stycket inte skall beaktas samt

2. att - om bolaget har aktier som medför olika rätt till utdelning - varje
aktieslag skall behandlas för sig.

Omfattar det beskattningsår till vilket utdelningen hänför sig kortare eller
längre tid än tolv månader skall det högsta tillåtna avdraget i första stycket
jämkas i motsvarande mån.

4 § Bolag som yrkar avdrag skall lämna de upplysningar angående aktieägarna
i bolaget och den utredning i övrigt som påkallas av bestämmelserna i
denna lag. Avdragsyrkandet skall göras på särskild blankett enligt formulär
som riksskatteverket fastställer.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

SkU 1981/82:65

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var
sådant värde inte åsatt då eller har det under beskattningsåret inträffat
omständighet, som kan föranleda ändrad värdering under taxeringsperioden,
tas fastigheten upp till det taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret.
Finns det sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken,
skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning
av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha
betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med
vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är
nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, skall om den inte är tillgång i rörelse, tas
upp till sitt'kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för
tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt
vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper, som noteras på Värdepapper, som noteras på
inländsk eller utländsk börs eller är inländsk eller utländsk börs, upp föremål

för liknande notering, upp- skattas till det noterade värdet, eller,

skattas till det noterade värdet, eller, om detta inte motsvarar vad som

om detta inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försälj skulle

kunna påräknas vid försälj- ning under normala förhållanden,

ning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat

till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning,

påräknas vid en sådan försäljning. Även värdepapper i övrigt uppskattas

Sådana värdepapper, som i övrigt enligt den nyss angivna grunden,

omsätts på kapitalmarknaden eller varvid dock följande skall iakttas. I

vars värde inte skall beräknas med den mån uppskattningen grundas på

ledning av bestämmelserna i punkt 2 värdet av tillgångar, som ingår i

av anvisningarna till 3 och 4 §§, förvärvskälla inom inkomstslagen

uppskattas enligt den nyss angivna jordbruksfastighet och rörelse,

grunden. beräknas tillgångarnas värde med

tilllämpning av reglerna i punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta; avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse av 1980:1055.

SkU 1981/82:65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har uppgått

till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller
viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under
beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är av
obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den
skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det
värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad
till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast
delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde
motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på
andelen om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som
motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som
gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång
och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder
enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli
under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat vid
försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse
gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och
4 §§.

(Se vidare anvisningarna)

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1983 års taxering.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1981/82:2515 av Erik Hovhammar m. fl. (m, c, fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i
enlighet med vad som i motionen anförts angående avsevärt reducerad,
alternativt ett slopande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i
familjeföretag.

1981/82:2521 av Johan Olsson (c) och Esse Petersson (fp)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående lättnader i förmögenhetsbeskattningen av
kapital som arbetar i mindre och medelstora företag.

SkU 1981/82:65

1981/82:2522 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär förslag om slopande av kapitalbeskattningen
av arbetande kapital i små och medelstora företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dubbelbeskattning av aktier i såväl börsnoterade som
icke börsnoterade företag.

1981/82:2523 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om avdrag för utdelning
på icke börsnoterade aktier,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

3. att riksdagen beslutar att av regeringen begära att till riksdagen återkomma
med förslag om upphävande av Annell-lagen (1967:94) med därefter
vidtagna förändringar,

4. att riksdagen beslutar att av regeringen begära att till riksdagen
återkomma med förslag om upphävande av bestämmelserna om skattereduktion
för aktieutdelning (1980:1047),

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:118

1981/82:2300 av Gösta Bohman m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen av regeringen skall begära förslag om förändrad
kapitalbeskattning av arbetande kapital i fåmansbolag i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen av regeringen skall begära förslag om avskaffande av
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1981/82:2304 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i kapitalbeskattningen
innebärande att skatten på det i företaget arbetande kapitalet
slopas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kapitalbeskattningen
skall baseras på de gamla taxeringsvärdena intill dess att förslaget ovan
genomförts.

1981/82:2305 av Gullan Lindblad m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
förändringar av reglerna - framför allt skattereglerna - för fåmansföretag i
syfte att skapa rättvisa villkor i förhållande till anställda.

SkU 1981/82:65

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1981/82:165 av Rune Torwald (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att investeringsfonderna får
ianspråktagas för marknadsföring.

1981/82:499 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av en enhetlig skattesats för aktiebolag.

1981/82:703 av Kerstin Ekman m. fl. (fp)

I motionen hemställs att riksdagen antar följande förslag till lag om
ändring i lagen om särskilt investeringsavdrag vid redovisning av mervärdeskatt: Nuvarande

lydelse Motionärernas förslag

Avdrag medges minst 2 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket 3
gäller inte släpvagn som dras av gäller inte släpvagn som dras av

traktor eller motorredskap och som traktor eller motorredskap och som

används endast på sätt som anges i används endast på sätt som anges i

vägtrafikskattelagen (1973:601) i vägtrafikskattelagen (1973:601) i

fråga om traktor klass II. fråga om traktor klass II. Bestäm melserna

i första stycket 3 gäller ej
heller för husvagn som används i
uthyrningsverksamhet.

Omfattar en motsvarande månad.

1981/82:902 av Olle Grahn (fp)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilt investeringsavdrag vid redovisning
av mervärdeskatt.

1981/82:907 av Egon Jacobsson (s) och Bengt Silfverstrand (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
förändrade avskrivningsregler för kommunala bolag som drivs utan enskilt
vinstintresse blir föremål för utredning.

1981/82:912 av Göthe Knutson m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att
ägare till icke börsnoterade aktier medges ett schablonavdrag från utdelningsintäkter
av samma storlek som gäller för aktier i börsnoterade
företag.

1981/82:1179 av Rolf Clarkson m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till

SkU 1981/82:65

sådana förändringar i kommunalskattelagen att avdrag till egen frivillig
pensionsförsäkring betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen och inte som
eget uttag.

1981/82:1196 av Eric Rejdnell m. fl. (fp, m, c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn
av kommunalskattelagen så att aktier som gåva från arbetgivaren jämställs
med övriga minnesgåvor vid beskattningen.

1981/82:1205 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag
om likabehandling mellan arbetsgivares och egenföretagares avdragsrätt för
pensioneringskostnad.

1981/82:1206 av Knut Wachtmeister (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att åldersgränsen då barns
arbetsinkomst i föräldrars företag blir avdragsgill för fadern (modern) sänks
från 16 till 15 år.

1981/82:1574 av Håkan Winberg m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att avskrivningsreglerna vid beskattning av fastigheter i Norrlandslänen
bör överses.

1981/82:1624 (jfr 1623) av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen antar följande förslag till ändrad lydelse
av kommunalskattelagen:

20 §

Vid beräkningen 43 § 3 mom. Avdrag må ransoneringslagen

(1978:268),

förlust, som är att hänföra till kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får
ske enligt 36 §.

allmänna skadestånd enligt lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
m. m., lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, lagen (1970:943)
om arbetstid m. m. i husligt arbete, lagen (1972:650) om rätt till ledighet för
utbildning, lagen (1976:981) om arbetstagarens rätt till ledighet för
utbildning, lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, semesterlagen
(1977:480) arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn m. m., lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet och lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för
vissa föreningsuppdrag inom skolan m. m.

1981/82:1674 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s)
såvitt avser yrkandet

2. att riksdagen skall besluta att tillåtna avdragsbelopp för måltider i
samband med representation t. v. inte får höjas utöver nuvarande nivå.

SkU 1981/82:65

1981/82:1680 av Göte Jonsson (m) och Sten Svensson (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
till komplettering av 1 § lagen om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen
av mervärdeskatt så att även icke mervärdeskatteskyldiga och endast
delvis mervärdeskatteskyldiga fullt ut kommer att omfattas av lagstiftningen.

1981/82:1687 (jfr 506) av Sven Munke (m) och Ingvar Eriksson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att på nytt anhålla hos
regeringen att frågan om särskilt odlingskonto för grönsaksodlare med det
snaraste utreds.

1981/82:1688 av Johan Olsson (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar ersätta orden ”byggnads- eller
anläggningsrörelse” i anvisningarna till 41 § KL med orden ”byggnads-,
anläggnings- eller bygghantverksrörelse”.

1981/82:1689 av Johan Olsson m. fl. (c, m, fp)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna att frisläppande av de allmänna investeringsreserverna
bör ske samtidigt och på samma villkor som frisläppande sker av de allmänna
investeringsfonderna.

1981/82:1693 av Rune Rydén (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
grupperna byggnadsindustri och byggnadshantverk behandlas på samma sätt
i fråga om rätten till förlustriskreservering, dvs. värdet av pågående arbete
får skrivas ner till 85 % av de direkta kostnaderna på balansdagen fr. o. m.
1984 års taxering.

Skrivelser

Till utskottet har inkommit skrivelser från Sveriges industriförbund,
SHIO-företagen, Målarmästarnas riksförening och Sveriges byggnadsentreprenörförening.

1* Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 65

SkU 1981/82:65

Utskottet

Inledning

På grundval av företagsskatteberedningens slutbetänkande (SOU
1977:86) Beskattning av företag och i huvudsaklig överensstämmelse med
förslag i propositionerna 1978/79:210 och 1980/81:68 beslutade riksdagen
1979 och 1981 genomgripande ändringar av reglerna om beskattning av
företag. 1979 års regler omfattade två huvudområden av företagsbeskattningen,
nämligen företagens möjligheter att utjämna inkomster mellan olika
beskattningsår och att bygga upp obeskattade reserver samt dubbel- och
kedjebeskattningen inom bolagssektorn, medan 1981 års beslut rörde bl. a.
avskrivningsreglerna för inventarier och byggnader, förlustbegreppet och
den skatterättsliga behandlingen av pågående arbeten i byggnads- och
anläggnings- samt hantverks- och konsultrörelse.

De mindre företagens skatteförhållanden har under senare tid tagits upp i
olika sammanhang. Sålunda har utredningen angående de små och
medelstora företagens finansiella situation i ett i november förra året
avlämnat delbetänkande (SOU 1981:85) Tillväxtkapital lagt fram olika
förslag i syfte att underlätta sådana företags försörjning med riskkapital.

I en rapport (Tillväxtinvest, ett system att förse mindre företag med eget
kapital) publicerad av styrelsen för teknisk utveckling (STU) har föreslagits
en ny typ av investmentföretag (s. k. Tillväxtinvest) med inriktning på
förvärv av minoritetsandelar i småföretag. I rapporten föreslås ändringar i
beskattningsreglerna som skall underlätta bildandet av sådana investmentföretag.
I rapporten har aktualiserats också andra ändringar i skattereglerna
för att öka intresset för investeringar i mindre företag. Bl. a. har föreslagits
att alla aktiebolag vid beskattningen skall få göra ett avdrag för utdelad vinst
med ett belopp motsvarande 10 % av aktiekapitalet, dock högst 400 000
kr.

Slutligen kan nämnas att 1980 års företagsskattekommitté (FSK) i ett
delbetänkande (Ds B 1981:13) föreslagit att arbetande kapital i mindre och
medelstora företag i princip undantas från förmögenhetsbeskattning.

I den nu aktuella propositionen tas några av de förslag upp som förts fram
av STU och de berörda utredningarna.

Främst föreslås en lindring i dubbelbeskattningen av utdelad vinst i icke
börsnoterade företag. Vidare föreslås vissa lättnader i förmögenhetsbeskattningen
av aktier i sådana företag och av Tillväxtinvests innehav av icke
börsnoterade minoritetspostaktier i rörelsedrivande företag.

Inom utskottet har rått principiell enighet om att småföretagens egenkapitalförsörjning
bör underlättas. Meningarna har däremot varit delade när
det gäller att bestämma arten och omfattningen av de åtgärder som bör vidtas
för att åstadkomma sådana lättnader.

Utskottet behandlar i det följande först frågor om dubbelbeskattning av
aktieutdelning, om avdrag för sådan utdelning och om förmögenhetsbeskatt -

SkU 1981/82:65

ning av egendom i småföretag. Därefter tar utskottet upp vissa företagsskattefrågor
som aktualiserats i motioner väckta under den allmänna motionstiden
och i skrivelser som getts in till utskottet.

Avdrag för aktieutdelning m. m.

Lindringen i dubbelbeskattningen av utdelad vinst i icke börsnoterade
aktiebolag skall enligt förslaget i propositionen ske genom att aktiebolag,
vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse, jordbruk eller skogsbruk,
erhåller ett avdrag för aktieutdelning. För avdraget skall - i enlighet med
förslaget i STU-rapporten - gälla såväl en absolut som en relativ beloppsspärr.
Spärrarna har dock satts högre än i rapporten eller vid 700 000 kr. resp.
15 % av aktiekapitalet. För att utdelningsavdraget från skatte- och avgiftssynpunkt
skall bli ungefär lika högt belastat som en löneutbetalning har
avdraget vidare begränsats till 70 % av aktieutdelningen.

Departementschefen anser övervägande skäl tala mot ett genomförande
av FSK:s förslag att i princip undanta arbetande kapital i småföretag från
förmögenhetsbeskattning. Flan föreslår emellertid vissa ändringar i förmögenhetsskattereglerna.
Ändringarna innebär att aktierna i alla rörelsedrivande,
icke börsnoterade aktiebolag får värderas enligt de regler som gäller för
familjeföretag. Dessa regler innebär att det s. k. substansvärdet, dvs.
skillnaden mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan, får reduceras med
70%.

I en partimotion från vpk, 2523, yrkas avslag på propositionen. Motionärerna
begär också att Annellagen skall upphävas och åberopar till stöd för
sina krav såväl principiella som fördelningspolitiska skäl.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkar i motion 2522 att regeringen skall
lägga fram förslag om slopande av dubbelbeskattningen av aktieutdelning i
såväl börsnoterade som icke börsnoterade företag. Motionärerna anser att
den i propositionen föreslagna begränsningen av utdelningsavdraget till
15 % av aktiekapitalet, dock högst 700 000 kr., är omotiverad. De anser
också att det arbetande kapitalet i småföretag av såväl materiella som
tekniska skäl bör undantas från förmögenhetsbeskattning. Också partimotionen
från (m), 2300, innehåller yrkande att dubbelbeskattningen av
aktieutdelning tas bort helt. I motionen begärs också att arbetande kapital i
företag befrias från förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt så länge
kapitalet stannar i företaget. Ytterligare tre motioner behandlar frågor om
kapitalbeskattning av tillgångar i småföretag. Göte Jonsson (m) yrkar i
motion 2304 att skatten på i företaget arbetande kapital slopas och menar att
kapitalbeskattningen, i avvaktan på en sådan reform, bör baseras på 1980 års
fastighetstaxeringsvärden. Erik Hovhammar m. fl. (m, c, fp) vill att
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i familjeföretag avsevärt reduceras
eller helt slopas och begär i motion 2515 att förslag av den innebörden
föreläggs riksdagen i höst. Johan Olsson (c) och Esse Petersson (fp),
slutligen, anser också att grundprincipen bör vara att det arbetande kapitalet

SkU 1981/82:65

i mindre och medelstora företag inte skall förmögenhetsbeskattas och begär i
motion 2521 att regeringen snarast möjligt samt på grundval av företagsskattekommitténs
förslag och remissyttrandena däröver företar ytterligare
överväganden som grund för förslag till riksdagen.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har frågan om småföretagens
skattesituation under senare tid tagits upp i olika sammanhang och förslag i
syfte att underlätta små och medelstora företags försörjning med riskkapital
har lagts fram i utredningar och i propositioner till riksdagen.

Departementschefen understryker i propositionen önskvärdheten av att
den verksamhet som bedrivs i småföretagen stimuleras och att småföretagen
snabbt ges möjligheter att på rimliga villkor dra till sig nytt riskkapital. Som
departementschefen framhåller är en av de viktigaste uppgifterna därvidlag
att se till att beskattningsreglerna är utformade på ett lämpligt sätt.

Förslaget i propositionen innebär betydande lättnader i fråga om
dubbelbeskattningen av utdelad vinst i icke börsnoterade aktiebolag och
även en viss lindring i förmögenhetsbeskattningen av aktier i sådana
bolag.

Företagsskattekommitténs förslag att från förmögenhetsbeskattning
undanta det i egentlig mening arbetande kapitalet i små och medelstora
företag har vid remissbehandlingen bemötts kritiskt från flera håll. Inte minst
har man pekat på de svårigheter i den praktiska tillämpningen som ett
genomförande av kommittéförslaget skulle komma att medföra.

Förslaget i propositionen måste enligt utskottets mening ses som ett
provisorium. Dubbelbeskattningsproblematiken är föremål för fortsatta
överväganden inom kapitalvinstkommittén, medan företagsskattekommittén
enligt sina direktiv har att undersöka vad som kan göras för att underlätta
familjeföretagens försörjning med riskkapital. Som departementschefen
framhåller kan det finnas anledning att, i samband med att sistnämnda
kommitté redovisar sina överväganden angående arvs- och gåvobeskattningen,
åter ta upp förmögenhetsbeskattningen till behandling. Utskottet
förutsätter att så kommer att ske.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att f. n. medverka till
lättnader i dubbelbeskattningen av utdelad vinst eller av förmögenhet i
småföretag som går utöver dem som föreslås i propositionen. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till de motionsyrkanden som går ut på att
dubbelbeskattningen av aktievinster skall avskaffas och det arbetande
kapitalet undantas från kapitalbeskattning. Utskottet avstyrker också bifall
till yrkandet i vpk-motionen att propositionen skall avslås och Annellagstiftningen
upphävas.

Skattereduktion för aktieutdelning

Enligt bestämmelser som antogs av riksdagen i december 1980 är fysiska
personer och dödsbon berättigade till ett schablonavdrag för utdelning på

SkU 1981/82:65

svenska börsnoterade aktier och på andelar i svensk aktiefond som till minst
två tredjedelar består av sådana aktier. Avdraget, som tillkommit för att
stimulera ett ökat sparande i aktier, är utformat som ett avdrag från
inkomstskatten. Avdrag medges med 30 % av en skattepliktig utdelning av
högst 7 500 kr. för ogift och 15 000 kr. för gifta. Avdraget är således
maximerat till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för gifta.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 2523 begär vpk ett
förslag från regeringen att bestämmelserna om skattereduktion för aktieutdelning
upphävs. Ett yrkande av rakt motsatt innehåll har ställts av Göthe
Knutson m. fl. (m) i motion 912 från den allmänna motionstiden. Motionärerna
menar att bestämmelserna om skattereduktion bör gälla också i fråga
om utdelning på icke börsnoterade aktier och begär förslag från regeringen
om en sådan ändring av bestämmelserna.

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört har utskottet tillstyrkt
förslaget i propositionen om ett särskilt avdrag för aktieutdelning. Med
hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört ovan under avsnittet
Avdrag för aktieutdelning m. m. är utskottet inte berett att nu medverka till
att bestämmelserna om skattereduktion utvidgas till att avse även utdelning
på icke börsnoterade aktier. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till yrkandet i vpk-motionen att schablonavdraget för aktieutdelning
skall upphävas.

Gåva av aktie

En gåva måste för att vara fri från inkomstskatt vara rent benefik. Gåva
från arbetsgivaren jämställs i princip med ersättning för utfört arbete
(remuneratorisk gåva). Sådan gåva utgör alltid skattepliktig intäkt för
mottagaren och värderas med utgångspunkt i marknadsvärdet.

Undantagna från skatteplikt är i allmänhet sedvanliga gåvor av minneskaraktär
från arbetsgivaren, exempelvis klockor, medaljer, smycken e. d.
som arbetstagaren får med anledning av lång tids anställning eller särskild
högtidsdag.

Eric Rejdnell m. fl. (fp, m, c) anser att gåva av aktie bör jämställas med
övriga minnesgåvor vid beskattningen och begär i motion 1196 en utredning i
syfte att åstadkomma sådan jämställdhet.

Den fråga motionärerna tar upp har tidigare prövats av skatteutskottet.
Utskottet har därvid - med riksdagens godkännande - ansett sig inte kunna, i
strid mot grundläggande principer vid beskattningen, medverka till att gåvor
av lätt realiserbara tillgångar, som t. ex. aktier, jämställs med skattefria
minnesgåvor. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således
bifall till motion 1196.

SkU 1981/82:65

Avskrivning av inventarier och byggnader

I inkomstslaget rörelse finns f. n. två system för avskrivning av inventarier,
den räkenskapsenliga och den planenliga. Dessa får användas även i
inkomstslaget jordbruksfastighet, där det finns en tredje metod, restvärdeavskrivning.

Genom beslut av riksdagen förra våren utmönstras fr. o. m. 1984 års
taxering den planenliga avskrivningen ur lagstiftningen. Vid sidan av den
räkenskapliga avskrivningen, som utgår från det historiska anskaffningsvärdet,
kommer således endast restvärdemetoden att finnas. Tillämpningsområdet
för denna metod utvidgas emellertid till att avse även rörelse, och
metoden kompletteras med en bestämmelse att nedskrivning till verkligt
värde alltid skall berättiga till avdrag.

Egon Jacobsson och Bengt Silfverstrand (båda s) tar i motion 907 upp
frågan om avskrivningsreglerna för kommunala bolag som drivs utan enskilt
vinstintresse. Sådana bolag bör enligt motionärernas mening ges möjlighet
att tillämpa andra avskrivningsregler än de som gäller i dag, detta för att
underlätta och säkra tillkomsten av ersättningsanläggningar.

Vad motionärerna närmast synes avse torde vara att de kommunala
bolagen skall ha rätt att skriva av på återanskaffningsvärden i stället för på
det historiska anskaffningsvärdet.

En förutsättning för tillämpning av den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden
är att avskrivning sker med utgångspunkt i det historiska anskaffningsvärdet.
Vid sidan om den räkenskapsenliga avskrivningen finns, som nämnts,
numera bestämmelser om restvärdeavskrivning som får tillämpas även i
inkomstslaget rörelse och som - i likhet med den räkenskapsenliga
avskrivningen - kompletteras med regler att avskrivning ned till verkligt
värde alltid skall berättiga till avdrag.

Enligt utskottets mening bör enhetliga bestämmelser gälla i fråga om
företagens avskrivningsmetoder. Någon anledning att införa särskilda regler
i fråga om vissa kommunala bolag föreligger inte. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion 907.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för avdraget
bestäms efter den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. De procentsatser
som enligt RSV:s anvisningar i ämnet bör tillämpas för rörelsebyggnader
varierar i allmänhet från 1,5 till 5 % av anskaffningsvärdet.

I motion 1574 framhåller Håkan Winberg m. fl. (m) att anläggnings- ,
byggnads- och uppvärmningskostnader generellt sett är högre i Norrlandslänen
än i övriga Sverige. Dessa klimatiskt betingade olikheter bör enligt
motionärerna utjämnas genom fördelaktigare avskrivningsregler vid
beskattningen, och de begär en översyn av avskrivningsreglerna för
fastigheter i Norrlandslänen.

SkU 1981/82:65

Skattelagstiftningen har endast i begränsad omfattning använts i regionalpolitisk!
syfte, och riksdagen - liksom skatteutskottet - har vid upprepade
tillfällen i princip gett uttryck åt uppfattningen att regionala skattelättnader
från rent tekniska utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena
undantagsfall. Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen
att ompröva denna ståndpunkt. Utskottet är således inte berett att förorda
några regionala skattelättnader i form av särskilda avskrivningsregler för
Norrlandslänen utan avstyrker bifall till motion 1574.

Pågående arbeten till fast pris

Tidigare saknades uttryckliga regler för hur pågående arbeten i byggnadseller
anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skulle behandlas
i skattehänseende. Genom riksdagsbeslut förra våren infördes emellertid
särskilda bestämmelser som anger hur resultatredovisningen skall ske. Dessa
skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering och innebär att ett system
skall gälla för löpande räkning och ett annat för uppdrag till fast pris.

I fråga om pågående arbeten till fast pris skall de direkta kostnaderna
aktiveras. Med direkta kostnader avses utgifter för material och insatsvaror
samt löner och andra ersättningar till anställda som är verksamma med ett
projekt. I fråga om byggnads- och anläggningsarbeten skall aktiveringen
avse lägst 85 % av de direkta kostnaderna, medan i hantverks- och
konsultverksamhet samtliga direkta kostnader skall aktiveras. Den skattskyldige
är emellertid i detta fall berättigad till ett grundavdrag motsvarande
högst basbeloppet (f. n. 17 800 kr.). Detta innebär att reserveringsutrymmet
i byggnads- och anläggningsrörelse enligt riksdagens beslut kommer att
motsvara - förutom eventuell vinst - 15 % av de direkta kostnaderna och
samtliga indirekta kostnader, medan motsvarande utrymme för företag som
bedriver hantverks- och konsultverksamhet - om man bortser från vinsten -utgör summan av de indirekta kostnaderna och grundavdraget.

Johan Olsson (c) framhåller i motion 1688 att bygghantverksföretagen i
princip har samma kostnadsstruktur som byggnadsföretagen, att de vid
pågående arbeten till fast pris står samma risk som dessa och att de
följaktligen har samma reserveringsbehov. I företag med blandad byggnadsoch
hantverksrörelse uppkommer - menar motionären - gränsdragningsproblem
som taxeringsmyndigheterna torde ha begränsade möjligheter att
hantera. Han yrkar därför att hantverksföretagen - i likhet med företag inom
byggnads- och anläggningsbranschen - skall få reservera 15 % av kostnaderna
för pågående arbeten till fast pris.

Liknande synpunkter och yrkanden framförs av Rune Rydén (m) i motion
1693 och i skrivelser från bl. a. SHIO-Familjeföretagen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen
och Plåtslageriernas riksförbund.

I samband med att riksdagen förra våren behandlade den proposition som
innehöll förslaget om den skattemässiga regleringen av pågående arbeten

SkU 1981/82:65

avstyrkte utskottet en motion med samma yrkande som motion 1688.
Utskottet åberopade därvid att hantverks- och konsultföretagen hade rätt att
bokföra a conto-belopp som skuld och dessutom kunde utnyttja möjligheterna
till lönebaserad resultatutjämning. Samma lönekostnader som utgjorde
bas för avsättningar till resultatutjämningsfond skulle komma att helt eller
delvis ingå i nedlagda kostnader för pågående arbeten, och indirekta
kostnader för sådana arbeten behövde inte aktiveras. Mot den bakgrunden
och då enligt utskottets mening de indirekta kostnaderna för hantverks- och
konsultföretagen kunde beräknas vara relativt höga, fanns det enligt
utskottets mening anledning att begränsa dessa företags reserveringsmöjligheter
i förhållande till byggnads- och anläggningsföretagen.

I skrivelser som nu getts in till utskottet görs gällande att gränsen mellan å
ena sidan byggnads- och anläggningsrörelse och å andra sidan hantverksrörelse
är svår att dra. Ren nyproduktion av byggnader förekommer - uppges
det - i utpräglat hantverksmässiga former, medan det å andra sidan finns
företag inom exempelvis måleri-, el- och ws-sektorerna som arbetar under
förhållandevis hög mekanisering. Ersättningar till underentreprenörer
betraktas som en direkt kostnad hos huvudentreprenören. Denne har således
möjlighet att göra riskreserveringar för risker som bärs av underentreprenören,
medan underentreprenören i sin tur kan komma att förmenas
riskreserveringsrätt för sin de! av objektet trots att han står samma risker och
hans företag har samma kostnadsstruktur som huvudentreprenören.

Utskottet finner de i motionerna och skrivelserna framförda synpunkterna
värda beaktande. Om rättvisesynpunkter skall kunna tillgodoses och
tillämpningssvårigheter i taxeringsarbetet undvikas bör samma nedskrivningsregler
i fråga om pågående arbeten till fast pris gälla inom såväl
byggnads- och anläggnings- som hantverksrörelse. Utskottet förordar att
punkt 3 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen ändras i enlighet
härmed. Motionerna 1688 och 1693 är härigenom tillgodosedda.

Inom utskottet har aktualiserats frågan huruvida periodiseringsproblemen
för arbeten som utförs till fast pris bör lösas på samma sätt för konsultföretagen
som för övriga företag inom byggnadsbranschen. De gränsdragningsproblem
som är ett motiv för att jämställa hantverksrörelse med byggnadsoch
anläggningsrörelse torde kunna uppkomma även när det gäller
konsultföretagen. För de rena konsultföretagen torde emellertid den
lönebaserade resultatutjämningen och gällande bestämmelser i övrigt
tillgodose ett rimligt reserveringsbehov. Utskottet anser sig därför inte böra
förorda någon ändring i fråga om dessa företags möjligheter att skriva ned
värdet av pågående arbeten till fast pris.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på RSV att vid behov utfärda
anvisningar för tillämpning av bestämmelserna om riskreservering.

SkU 1981/82:65

Representation

Utgifter för representation är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla
endast om de har omedelbart samband med verksamheten. Avdrag får i det
enskilda fallet inte medges med större belopp än som kan anses skäligt. För
att vinna en likformig lagtillämpning har riksskatteverket (RSV) angett vissa
prisramar för representationsmåltider i samband med affärsförhandlingar.
Dessa utgör för kalenderåret 1982 (1983 års taxering) 175 kr. för middag eller
supé och 110 kr. för lunch. Enligt beslut av riksdagen under hösten 1980
medges numera inte i något fall avdrag för kostnader för sprit och vin i
samband med representation.

Jan Bergqvist och Lennart Pettersson (båda s) kritiserar i motion 1674
rätten till representationsavdrag, som enligt deras mening grovt missbrukas
och leder till orättvisor vid taxeringen. Motionärerna yrkar att de nuvarande
prisramarna tills vidare lämnas oförändrade.

I den proposition (1980/81:68) som innehöll förslaget om förbud mot
avdrag för sprit och vin i samband med representation uttalade departementschefen
att han för sin del ansåg representationskostnader även i
fortsättningen böra behandlas som driftkostnader och vara i princip
avdragsgilla. Riksdagen biföll propositionen och godkände således detta
uttalande.

Genom den av riksdagen beslutade begränsningen av rätten till avdrag för
representation torde riskerna för det av motionärerna påtalade missbruket
av avdragsrätten ha minskat. En garanti härför utgör också skattedomstolarnas
restriktiva tillämpning av bestämmelserna. Med hänsyn härtill och då
de av RSV utfärdade normalbeloppen för representation med hänsyn till
kostnadsutvecklingen under senare år måste anses mycket måttliga avstyrker
utskottet bifall till motion 1674 yrkande 2.

Pensionsförsäkring

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares pensionsförsäkringspremier
innebär att den som driver rörelse eller jordbruk utan förmedling av
aktiebolag eller ekonomisk förening (egenföretagare) får göra avdrag för
pensionsförsäkringspremier i form av allmänt avdrag. Härigenom kommer
hela inkomsten av förvärvskällan, även den del som används för att betala
premier för egenföretagarens pensionering, att utgöra underlag för egenavgifter.
Om verksamheten däremot bedrivs genom aktiebolag eller ekonomisk
förening, utgör bolagets kostnader för pensionering av en anställd
- även en anställd som är huvudaktieägare - inte underlag för arbetsgivaravgifter.
Dessa skillnader medför - vid lika förhållanden i övrigt - att
underlaget för socialförsäkringsavgifter blir högre för egenföretagare än för
den som bedriver sin verksamhet genom t. ex. ett aktiebolag.

I syfte att undanröja denna olikhet, som motionärerna anser vara en

SkU 1981/82:65

orättvisa, begär Rolf Clarkson m. fl. (m) i motion 1179 och förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) i motion 1205 förslag om en
författningsändring av innebörd att egenföretagares kostnader för egen
pensionsförsäkring blir avdragsgill kostnad i förvärvskälla.

Den av motionärerna aktualiserade frågan behandlades av utredningen
om beskattning av tjänstepensioner i dess betänkande (Ds B 1978:13)
Avdragsrätt för utländska pensionsförsäkringspremier m. m. Utredningen
konstaterade därvid att det förhållandet att en egenföretagare får göra
avdrag för premie för pensionsförsäkring avseende sin egen pensionering
som allmänt avdrag, medan arbetsgivare i övrigt skall göra avdraget i
förvärvskälla, i allmänhet medför att avgifterna blir högre för egenföretagaren
än för den som exempelvis driver verksamheten i aktiebolagsform och att
skillnaderna ökar med stigande inkomst. En ändring av nuvarande regler
skulle - menade utredningen - bidra till att öka neutraliteten i beskattningshänseende
mellan verksamheter som bedrivs i skilda företagsformer.

I proposition 1979/80:68 om vissa ändringar i beskattningsreglerna för
pensionsförsäkringar konstaterade departementschefen - i likhet med utredningen-
att en överflyttning av avdraget skulle medföra ökad neutralitet
mellan olika företagsformer. Han ansåg sig emellertid för tillfället inte
beredd att tillstyrka någon ändring av bestämmelserna och hänvisade i
sammanhanget till att en överflyttning - förutom besvärande skattetekniska
och administrativa problem - skulle kunna leda till minskade socialförsäkringsförmåner
för många egenföretagare i vanliga inkomstlägen och samtidigt
ett betydande avgiftsbortfall för det allmänna.

Utskottet konstaterar inledningsvis att utskottet i olika sammanhang gett
uttryck åt uppfattningen att en företagare bör beskattas för sin inkomst enligt
regler som så långt möjligt ger lika resultat oavsett företagsform. Riksdagen
har också under senare år i syfte att åstadkomma sådan likabehandling
genomfört ändringar i beskattningsreglerna som innebär att egenföretagares
avdrag för vissa kostnader skall medges som avdrag i förvärvskälla i stället för
som allmänt avdrag.

Enligt utskottets mening har den i motionerna aktualiserade frågan
numera kommit i delvis ett annat läge, sedan den övre gränsen vid beräkning
av ATP-avgift slopats. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i höstas
beslutat ersätta egenföretagares schablonavdrag för egenavgifter i förvärvskällorna
jordbruksfastighet och rörelse med en rätt till avdrag för belopp som
i den skattskyldiges bokföring avsätts för att täcka de på beskattningsåret
belöpande egenavgifterna. Avdraget återförs till beskattning påföljande år,
då den skattskyldige erhåller avdrag för såväl de faktiskt påförda egenavgifterna
som den avsättning som avser beräknade avgifter för detta år.

Såvitt utskottet kan bedöma har de skäl av statsfinansiell och administrativ
art som tidigare åberopats mot att omkonstruera avdraget för pensionsförsäkringspremier
till ett avdrag i förvärvskällan genom dessa riksdagsbeslut - i
vart fall delvis - bortfallit. Det finns alltså enligt utskottets mening skäl att nu

SkU 1981/82:65

ompröva frågan om egenföretagares avdrag för kostnader för pensionsförsäkring.
Målet bör därvid vara att samma regler skall gälla för egenföretagare
som för anställda. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
Motionerna får härigenom anses besvarade.

Lön till barn m. m.

Löner och andra ersättningar till anställd personal är avdragsgilla vid
taxeringen. För att lön till eget barn skall vara avdragsgill krävs emellertid att
barnet fyllt 16 år senast den 1 november året före taxeringsåret och att lönen
är marknadsmässig. Något krav på att lönen skall ha uppgått till viss minsta
storlek eller att barnet skall ha varit hemmavarande ställs däremot inte.

Motionären bakom motion 1206, Knut Wachtmeister (m), anser att man
- i syfte att ge fler ungdomar möjlighet att få arbete i föräldrarnas företag och
därmed minska ungdomsarbetslösheten - bör sänka åldersgränsen till 15
år.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att fåmansföretagens
skatteförhållanden är föremål för överväganden inom företagsskattekommittén.
I avvaktan på resultatet av dessa överväganden är utskottet
inte berett medverka till den i motionen begärda författningsändringen.

Vad härefter angår den av Gullan Lindblad m. fl. (m) i motion 2305
aktualiserade frågan om ändringar av skattereglerna för fåmansföretag i syfte
att skapa rättvisa mellan egenföretagare och anställda när det gäller vissa
förmåner och avdrag är också det ett spörsmål som faller inom företagsskattekommitténs
utredningsuppdrag. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att utskottet i sitt betänkande SkU 1981/82:60 - ännu inte behandlat av
riksdagen - med anledning av en motion i ämnet begärt en parlamentarisk
utredning angående de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst.
Utskottet avstyrker bifall även till denna motion.

Arbetsrättsligt skadestånd

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall från
bruttointäkterna avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för
intäkternas förvärvande och bibehållande. Skadestånd som utgått på grund
av brott mot ett i en skattskyldigs förvärvsverksamhet ingånget avtal har i
praxis så gott som regelmässigt bedömts som driftkostnad och därför ansetts
utgöra en i verksamheten avdragsgill utgift.

I partimotionen 1624 (s) yrkas att arbetsrättsliga skadestånd inte skall vara
avdragsgilla vid taxeringen. Motionärerna menar att det förhållandet att en
arbetsgivare tillåts göra avdrag för allmänna skadestånd som om de skulle
vara en normal kostnad för verksamhetens bedrivande väcker oro för att
sanktionssystemet blir utan verkan.

SkU 1981/82:65

Frågan om förbud mot avdrag för arbetsrättsligt skadestånd prövades av
riksdagen förra våren. Skatteutskottet avstyrkte då bifall till en motion i
ämnet med hänvisning bl. a. till att skadeståndsfrågorna i det arbetsrättsliga
sanktionssystemet var föremål för uppmärksamhet inom nya arbetsrättskommittén
och till att skadeståndsfrågorna enligt utskottets mening hade
nära samband med ett avdragsförbud.

Resultatet av kommitténs arbete föreligger ännu inte, varför utskottet
avstyrker bifall till motion 1624.

Odlingskonto

Sven Munke och Ingvar Eriksson (båda m) har i motion 1687 ånyo
aktualiserat frågan om ett särskilt odlingskonto för grönsaksodlare. De anser
att frågan om ett sådant konto snarast bör utredas.

Även detta spörsmål prövades förra våren av riksdagen som då - i enlighet
med skatteutskottets hemställan (SkU 1980/81:25) - avvisade ett motionsyrkande
av samma innehåll med hänvisning bl. a. till att riksdagen borde
avvakta resultatet av skördeskadeskyddsutredningens arbete innan ställning
togs till frågan om kontoavsättning för grönsaksodlare. Den i motionen
aktualiserade frågan tas enligt vad utskottet erfarit upp av trädgårdsnäringsutredningen,
som väntas avlämna ett betänkande inom kort.

Något skäl för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt i denna fråga
föreligger inte. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1687.

In ves terings a v drag

Riksdagen antog i höstas ett nytt system för investeringsavdrag för
inventarier. Tidigare fick sådant avdrag ske med 20 % av anskaffningsvärdet
exkl. mervärdeskatt vid beräkning av den i deklarationen redovisade
nettointäkten av jordbruksfastighet eller rörelse. Enligt de nya reglerna får
avdrag göras med 10 % av anskaffningsvärdet exkl. mervärdeskatt i samband
med redovisningen av sådan skatt. Det nya investeringsavdraget är
tidsbegränsat och gäller till utgången av år 1982.

Sådana inventarier som hör till gruppen motordrivna fordon och
släpfordon har undantagits från investeringsavdrag. Avdrag medges dock för
släpvagnar som används i jordbruksdrift.

Kerstin Ekman m. fl. (fp) framhåller i motion 703 att investeringsavdrag
bör kunna medges också för husvagnar som används i uthyrningsverksamhet.
Motionärerna menar att en sådan avdragsrätt skulle kunna få en näringspolitisk
betydelse som ett stöd för företag med anknytning till turistnäringen
och därigenom medverka till att förbättra det svenska turistnettot.

Utskottet har tidigare haft att ta ställning till frågan om utvidgningar av
rätten till investeringsavdrag och därvid bl. a. konstaterat att sådana
utvidgningar kan komma att leda till krav från andra grupper på liknande
förmåner. Den särregel som gäller i fråga om släpvagnar i jordbruksdrift

SkU 1981/82:65

tillkom i syfte att undanröja vissa oklarheter om vilka typer av fordon som på
grund av sin huvudsakliga funktion borde berättiga till investeringsavdrag.
Något motsvarande skäl att utvidga investeringsavdraget till husvagnar i
uthyrningsverksamhet föreligger inte, och utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motion 703.

Investeringsavdraget är som tidigare nämnts knutet till mervärdeskatteredovisningen.
Avdrag får göras i deklaration för den redovisningsperiod
under vilken inventariet levererades.

Göte Jonsson och Sten Svensson (båda m) anser det principiellt föga
tilltalande att stora grupper näringsidkare, genom att de inte är med i
mervärdeskattesystemet, avskärs från den stimulansmöjlighet som investeringsavdraget
innebär. Motionärerna yrkar därför i motion 1680 att
regeringen förelägger riksdagen förslag att även icke mervärdeskatteskyldiga
och endast partiellt mervärdeskatteskyldiga skall omfattas av lagstiftningen.

Syftet med att samordna investeringsavdraget med mervärdeskatteuppbörden
har varit att få ett effektivare styrmedel och en stimulans som ger en
snabbare effekt för företagen än det tidigare avdraget. I ett system med ett
mervärdeskatteanknutet investeringsavdrag är det - som också departementschefen
framhöll i propositionen med förslaget till det nya avdraget -naturligt att begränsa kretsen avdragsberättigade till dem som är redovisningsskyldiga
till mervärdeskatt. En utvidgning av avdragsmöjligheten till
andra företag skulle uppenbarligen leda till administrativt merarbete. Härtill
kommer att behovet av investeringsstimulanser för andra än dem som är
redovisningsskyldiga till mervärdeskatt torde vara begränsat.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1680.

Mervärdeskatten redovisas för perioder om en kalendermånad, två
kalendermånader, halvt eller helt beskattningsår. Investeringsavdrag medges
inte för inventarier för vilka anskaffningsvärdet under en redovisningsperiod
om två kalendermånader inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kr.
Omfattar redovisningsperioden annan tid skall detta belopp justeras i
motsvarande mån. För den som redovisar mervärdeskatt en gång i månaden
utgör minimibeloppet 1 000 kr., för halvårsredovisaren 6 000 kr. och för den
som har årsredovisning 12 000 kr.

Olle Grahn (fp) gör i motion 902 gällande att en person med två månaders
redovisningsperiod får rätt till investeringsavdrag med ett belopp som i
kronor räknat är sex gånger lägre än den som har årsredovisning av
mervärdeskatt. Vad motionären i själva verket avser torde vara att en
skattskyldig med årsredovisning måste investera sex gånger mer än
tvåmånadersredovisaren för att få rätt till avdrag.

Utskottet anser det inte minst av administrativa skäl naturligt att det för
rätt till avdrag skall krävas en investering av viss minsta omfattning. Eftersom

SkU 1981/82:65

investeringsavdraget är mervärdeskatteanknutet är det enligt utskottets
mening också naturligt att bestämma minimibeloppet med utgångspunkt i
redovisningsperiodenslängd. Med hänsyn härtill och då investeringskravet
ligger på en låg nivå avstyrker utskottet motionen.

Investeringsreserv m. m.

Enligt en lag om allmän investeringsreserv, som antogs av riksdagen under
våren 1979 och som tillämpades första gången i fråga om beskattningsår för
vilket taxering i första instans skedde år 1980, är fysisk person med inkomst
av jordbruksfastighet eller av rörelse berättigad till avdrag för belopp som
avsätts till allmän investeringsreserv. Avdrag medges med lägst 10 000 kr.
och högst 50 % av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen,
kan besluta att investeringsreserv och allmän investeringsfond får tas i
anspråk för vissa särskilt angivna ändamål. F. n. gäller att företag får utnyttja
sina investeringsreserver och investeringsfonder för bl. a. byggnads- och
maskininvesteringar. Frisläppet gäller i fråga om investeringsreserv avsättningar
t. o. m. 1980 års bokslut och i fråga om investeringsfond avsättningar
t. o. m. 1981 års bokslut.

Johan Olsson m. fl. (c) yrkar i motion 1689 att riksdagen skall ge
regeringen till känna att investeringsreserverna bör få tas i anspråk samtidigt
och på samma villkor som de allmänna investeringsfonderna.

Som tidigare nämnts ankommer det på regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen att besluta om frisläpp av de
allmänna investeringsreserverna. Enligt utskottets mening kan det - mot
bakgrund av att de allmänna investeringsreserverna är en relativt ny
företeelse i den svenska skattelagstiftningen - finnas anledning att iaktta viss
försiktighet när det gäller beslut om ianspråktagande. Utskottet vill också
erinra om att hela investeringsreserven kan - utan beslut om frisläpp - fritt
disponeras redan efter en treårsperiod, medan en allmän investeringsfond är
bunden i fem år och därefter kan disponeras endast till 30 %.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1689.

Allmän investeringsfond får tas i anspråk för att bestrida kostnader
avsedda att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas här i
riket.

Rune Torwald och Kerstin Andersson i Hjärtum (båda c) anser att
investeringsfonderna bör få användas för marknadsföring även här i riket och
begär i motion 165 lagändring av den innebörden.

Rätten att ta i anspråk investeringsfondsmedel för att bestrida kostnader
för marknadsföring utomlands har tillkommit på grund av att sådan
marknadsföring ofta medför särskilda finansiella påfrestningar. Några skäl
att medge frisläpp för vid taxeringen avdragsgilla kostnader för marknadsföring
i Sverige anser utskottet inte föreligga, och utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motionen.

SkU 1981/82:65

Bolagsskatt

Aktiebolag är f. n. skyldiga att erlägga statlig inkomstskatt med 40 % av
den beskattningsbara inkomsten. Det kommunala skatteuttaget varierar
mellan kommunerna på samma sätt som för fysiska personer och ligger f. n.
på i genomsnitt 30 kr. per skattekrona. Eftersom kommunalskatten är
avdragsgill vid den statliga taxeringen blir den totala bolagsskatten omkring
58%.

Stig Josefson m. fl. (c) begär i motion 499 förslag om införande av en
enhetlig skattesats. Motionärerna ifrågasätter från skilda utgångspunkter
lämpligheten av en uppdelning på en statlig och en rörlig kommunal skatt och
pekar på att företagsskatteberedningen i sitt slutbetänkande uttalat sig för ett
slopande av den kommunala beskattningen och föreslagit en fast skattesats
om 55 %.

I enlighet med förslag i proposition 1981/82:100 bilaga 2 punkt B 2 har
riksdagen nyligen beslutat att beskattningsunderlaget från juridiska personer
skall reduceras helt för landstingskommuner och till 40 % för kommuner.
Det därefter erhållna underlaget reduceras med 1 % för både landsting och
kommuner. De kommuner och landsting som drabbas särskilt hårt av
åtgärderna skall erhålla särskild kompensation med 300 milj. kr. Riksdagen
har vidare beslutat att en särskild expertgrupp skall få i uppdrag att utarbeta
förslag till en permanent konstruktion av indragningen liksom till mer
verksamma metoder att motverka kommunala skattehöjningar.

Utskottet kan ha förståelse för de i motionen framförda synpunkterna på
en enhetlig statlig bolagsskatt. Ett ställningstagande till motionärernas
yrkande bör emellertid anstå i avvaktan på resultatet av den särskilda
expertgruppens överväganden. Utskottet avstyrker därför bifall till motion
499.

Lagförslagen

Utskottet har i det föregående tillstyrkt bifall till den föreslagna ändringen
av 4 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslag om ändring av
detta lagrum har också lagts fram i proposition 1981/82:210 om vissa
ändringar i reglerna för värdering av fastigheter vid arvs- och gåvobeskattningen
m. m. Den författningsmässiga regleringen av 4 § förmögenhetsskattelagen
bör därför anstå till behandlingen av proposition 210.

Utskottets ställningstagande i fråga om pågående arbeten till fast pris
föranleder som tidigare nämnts en ändring av punkt 3 a av anvisningarna till
41 § KL.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

SkU 1981/82:65

Hemställan
Utskottet hemställer
Riskkapital

1. beträffande dubbelbeskattning av aktieutdelning

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:191 oc]? med
avslag på motionerna 1981/82:2300 yrkande 2, 1981/82:2522
yrkande 2 och 1981/82:2523 yrkande 1 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om avdrag för utdelning på icke
börsnoterade aktier,

2. beträffande Annell-lagen

att riksdagen avlår motion 1981/82:2523 yrkande 3,

3. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:912 och 1981/82:2523
yrkande 4,

4. beträffande kapitalbeskattning av arbetande kapital

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2300 yrkande
1, 1981/82:2304, 1981/82:2515, 1981/82:2521, 1981/82:2522
yrkande 1 och 1981/82:2523 yrkande 2 godkänner de i
propositionen angivna riktlinjerna för värdering av aktier i icke
börsnoterade företag,

Gåva av aktie

5. beträffande gåva av aktie

att riksdagen avslår motion 1981/82:1196,

Avskrivning

6. beträffande vissa kommunala bolag

att riksdagen avslår motion 1981/82:907,

7. beträffande värdeminskningsregler i Norrland
att riksdagen avslår motion 1981/82:1574,

Pågående arbeten

8. beträffande pågående arbeten

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:1688 och
1981/82:1693 antar följande som utskottets förslag betecknade -

SkU 1981/82:65

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Anvisningar
till 41 §i

3 a. I fråga om skattskyldiga, som
bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse
eller hantverks- eller
konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna
gjorda redovisningen av
pågående arbeten vid inkomsttaxeringen
om redovisningen inte står i
strid med bestämmelserna i denna
anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande räkning
gäller bestämmelserna i tredje,
åttonde och nionde styckena. Beträffande
arbeten, som utförs till fast
pris, gäller bestämmelserna i fjärde-nionde
styckena. Enskild näringsidkare,
i vars verksamhet den
årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller under den
sista månaden av räkenskapsåret,
får tillämpa bestämmelserna för
arbeten som utförs på löpande räkning
även i fråga om arbeten som

utförs till fast pris.

Ett arbete fast pris.

Värdet av under beskattningsåret.

3 a. I fråga om skattskyldiga, som
bedriver byggnads-, hantverks- eller
anläggningsrörelse eller konsultrörelse,
godtas den i räkenskaperna
gjorda redovisningen av pågående
arbeten vid inkomsttaxeringen om
redovisningen inte står i strid med
bestämmelserna i denna anvisningspunkt.
Utförs de pågående arbetena
på löpande räkning gäller bestämmelserna
i tredje, åttonde och nionde
styckena. Beträffande arbeten,
som utförs till fast pris, gäller
bestämmelserna i fjärde-nionde
styckena. Enskild näringsidkare, i
vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar
20 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
som gäller under den sista
månaden av räkenskapsåret, får tilllämpa
bestämmelserna för arbeten
som utförs på löpande räkning även i
fråga om arbeten som utförs till fast
pris.

Värdet av pågående arbeten som
utförs till fast pris såvitt gäller byggnads-
eller anläggningsrörelse, tas
upp till lägst ett belopp motsvarande
85 procent av de vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta kostnaderna
avseende de arbeten för
vilka slutlig resultatredovisning då
inte har skett. I fråga om hantverkseller
konsultrörelse får värdet av
pågående arbeten, som utförs till
fast pris, tas upp till lägst ett belopp

Värdet av pågående arbeten som
utförs till fast pris får, såvitt gäller
byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse,
tas upp till lägst ett
belopp motsvarande 85 procent av
de vid beskattningsårets utgång nedlagda
direkta kostnaderna avseende
de arbeten för vilka slutlig'resultatredovisning
då inte har skett. I fråga
om konsultrörelse får värdet av
pågående arbeten, som utförs till
fast pris, tas upp till lägst ett belopp

1 Senaste lydelse 1981:1202.

SkU 1981/82:65

Nuvarande lydelse
motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnader avseende de arbeten för
vilka slutlig resultatredovisning då
inte har skett. Från sistnämnda värde
får avdrag åtnjutas med högst ett
belopp motsvarande det basbelopp
som gäller under den sista månaden
av räkenskapsåret, dock inte med
högre belopp än som svarar mot de
direkta kostnaderna. Har den skattskyldige
erhållit ersättning för arbete,
som avses i detta stycke, skall
beloppet inte redovisas som intäkt
utan som en skuld till den för vars
räkning arbetet utförs.

Som direkt

Uppgår värdet av pågående arbeten
i byggnads- eller anläggningsrörelse
till lägre belopp än medeltalet
av värdena av sådana arbeten vid
utgången av de två närmast föregående
beskattningsåren (jämförelseåren),
får värdet av pågående arbeten
vid beskattningsårets utgång tas
upp till lägst ett belopp motsvarande
skillnaden mellan värdet av pågående
arbeten vid nämnda tidpunkt och
15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden.
Blir skillnaden negativ
får bestämmelserna i de två sista
meningarna av punkt 2 sjätte stycket
tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit

Har den skattskyldige i eller

Kan den

Utskottets förslag

motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnader avseende de arbeten för
vilka slutlig resultatredovisning då
inte har skett. Från sistnämnda värde
får avdrag åtnjutas med högst ett
belopp motsvarande det basbelopp
som gäller under den sista månaden
av räkenskapsåret, dock inte med
högre belopp än som svarar mot de
direkta kostnaderna. Har den skattskyldige
erhållit ersättning för arbete,
som avses i detta stycke, skall
beloppet inte redovisas som intäkt
utan som en skuld till den för vars
räkning arbetet utförs.

i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten
i byggnads-, hantverks- eller
anläggningsrörelse till lägre belopp
än medeltalet av värdena av sådana
arbeten vid utgången av de två
närmast föregående beskattningsåren
(jämförelseåren), får värdet av
pågående arbeten vid beskattningsårets
utgång tas upp till lägst ett
belopp motsvarande skillnaden mellan
värdet av pågående arbeten vid
nämnda tidpunkt och 15 procent av
jämförelseårens medeltalsvärden.
Blir skillnaden negativ får bestämmelserna
i de två sista meningarna av
punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

som skäligt.

faktureras.

jämkas nedåt.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

Representation

9. beträffande representation

att riksdagen avslår motion 1981/82:1674, yrkande 2,

Egenföretagares pensionsförsäkring

10. beträffande egenföretagares pensionsförsäkring

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:1179 och
1981/82:1205 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SkU 1981/82:65

Lön till barn m.m.

11. beträffande lön till barn m. m
att riksdagen avslår

a. motion 1981/82:1206,

b. motion 1981/82:2305,

Arbetsrättsligt skadestånd

12. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motion 1981/82:1624,

Odlingskonto

13. beträffande odlingskonto

att riksdagen avslår motion 1981/82:1687,

Investeringsavdrag

14. beträffande husvagnar

att riksdagen avslår motion 1981/82:703,

15. beträffande utvidgning av avdragsrätten
att riksdagen avslår

a. motion 1981/82:902,

b. motion 1981/82:1680,

In vesteringsreserv

16. beträffande investeringsreserv

att riksdagen avslår motion 1981/82:1689,

Investeringsfond

17. beträffande investeringsfond

att riksdagen avslår motion 1981/82:165,

Bolagsskatt

18. beträffande bolagsskatt

att riksdagen avslår motion 1981/82:499.

Stockholm den 29 april 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1981/82:65

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m)*, Bo Forslund (s)*, Olle Grahn (fp), Egon
Jacobsson (s), Anita Johansson (s)*, Bo Södersten (s)*, Kerstin Andersson i
Hjärtum (c)* och Arne Svensson (m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Dubbelbeskattning av aktieutdelning och kapitalbeskattning av arbetande
kapital (mom. 1 och 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”Annellagstiftningen upphävas.” bort ha
följande lydelse:

Småföretagens förmåga att locka till sig riskkapital är beroende av deras
möjligheter att lämna utdelning på satsat kapital. En förutsättning för att ett
företag skall kunna lämna utdelning är i sin tur att dubbelbeskattningen
lindras. Mot den bakgrunden är förslaget om ett schablonavdrag för
utdelning på icke börsnoterade aktier välkommet. Mot förslaget kan
emellertid riktas kritik i flera avseenden. Den absoluta beloppspärren på
700 000 kr. innebär - som motionärerna i motion 2522 framhåller - att de
något större företagen inte kommer att ha möjlighet att utnyttja avdraget
fullt ut, medan den relativa spärren vid 15 % av aktiekapitalet för mindre
företag med lågt aktiekapital kommer att innebära att en icke oväsentlig del
av utdelningen inte kan räknas in i avdragsbeloppet.

Enligt utskottets mening får förslaget i propositionen ses som ett
provisorium. På sikt är det angeläget att dubbelbeskattningen av aktievinster
slopas helt för både börsnoterade och icke börsnoterade aktiebolag. Detta
har också kraftigt understrukits av näringslivets representanter vid remissbehandlingen
av bl. a. STU-rapporten. Utskottet, som tillstyrker bifall till
motion 2522 i denna del, förutsätter således att riksdagen i det fortsatta
reformarbetet ägnar frågan om dubbelbeskattningen av aktievinster särskild
uppmärksamhet.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. Genom utskottets
ställningstagande, som innebär avslag på vpk-motionäremas yrkande om
avslag på propositionen och om Annellagens upphävande, får yrkandet i
motion 2300 yrkande 2 anses vara tillgodosett.

Vad härefter angår frågan om beskattning av det i små och medelstora
företag arbetande kapitalet måste det enligt utskottets mening anses
beklagligt att departementschefen inte ansett det lämpligt att i detta
sammanhang lägga ett förslag i denna fråga.

SkU 1981/82:65

Företagsskattekommittén har undersökt olika beskattningsmodeller i
syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter på näringslivet och
därvid kommit fram till att den bästa lösningen härvidlag är att i princip helt
undanta arbetande kaptial i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning.
Utskottet delar denna uppfattning och vill understryka att
den kritik som framförts mot kommitténs förslag i stor utsträckning gällt dess
tekniska utformning och mindre rört sig om invändningar i sak.

Utskottet tillstyrker med det anförda yrkandet i motion 2522 om slopande
av kapitalbeskattningen såvitt avser förmögenhetsskatten. Härigenom är
också motsvarande yrkanden i motionerna 2300, 2304, 2515 och 2521
tillgodosedda. Utskottet avstyrker vpk-yrkandet i motion 2523 om avslag på
propositionen, som utskottet tillstyrker i avvaktan på att förslag om slopande
av kapitalbeskattningen av arbetande kapital kan föreläggas riksdagen.

dels att utskottet bort hemställa

under mom. 1

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:191 och motion
1981/82:2522 yrkande 2, med anledning av motion 1981/82:2300
yrkande 2 samt med avslag på motion 1981/82:2523 yrkande
1

a. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om avdrag
för utdelning på icke börsnoterade aktier,

b. ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dubbelbeskattning
av aktieutdelning,

under mom. 4

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:2300 yrkande
1, 1981/82:2304,1981/82:2515,1981/82:2521 och 1981/82:2522,
yrkande 1 samt med avslag på motion 1981/82:2523 yrkande
2

a. godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
värdering av aktier i icke börsnoterade bolag,

b. hos regeringen begär förslag om slopande av förmögenhetsbeskattningen
av arbetande kapital i små och medelstora
företag.

2. Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 12)

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Hagar Normark, Bo Forslund, Egon
Jacobsson, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”motion 1624.” bort ha följande lydelse:

Skatteutskottet behandlade förra våren i sitt betänkande SkU 1980/81:55
en motion med samma yrkande som motion 1624. Av ett över motionen

SkU 1981/82:65

avgivet yttrande från arbetsmarknadsutskottet, fogat som bilaga till skatteutskottets
betänkande, framgår att huvudsyftet med det allmänna skadeståndet
i det arbetsrättsliga sanktionssystemet är att upprätthålla respekten
för lag och avtal. Det primära är således den preventiva funktionen.

Mot den bakgrunden kan det enligt skatteutskottets mening inte anses
rimligt att ett arbetsrättsligt skadestånd skall ha karaktären av driftkostnad
enligt 29 § KL. Utskottet anser det i stället naturligt att jämställa sådant
skadestånd med böter, vitén och andra liknande sanktionsavgifter, vilka
enligt 20 % KL utgör inte avdragsgill kostnad i förvärvskälla.

Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till motionen.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1624 antar följande
som reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

20 §

Vid beräkningen 43 § 3 mom.

Avdrag får enligt 36 §;

allmänna skadestånd enligt lagen
(1939:727) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare
med anledning av värnpliktstjänstgöring,
m. m., lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt, lagen
(1970:943) om arbetstid m. m. i husligt
arbete, lagen (1972:650) om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare,
lagen (1974:12) om anställningsskydd,
lagen (1974:358) om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen,
lagen (1974:981) om arbetstagares
rätt till ledighet för utbildning,
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet, semesterlagen
(1977:480), arbetsmiljölagen
(1977:1160), lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn,
m. m., lagen (1979:1118) om jämställdhet
mellan kvinnor och män i

SkU 1981/82:65

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

arbetslivet och lagen (1979:1184) om
rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag
inom skolan m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och skall tillämpas första gången
vid 1984 års taxering.

Särskilt yttrande

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Hagar Normark, Bo Forslund, Egon
Jacobsson, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) anför:

En grundprincip i det svenska skattesystemet är att skatt skall utgå efter
bärkraft och att taxeringarna skall vara rättvisa och likformiga. Det är enligt
vår uppfattning inte rimligt att göra genomgripande reformer inom vissa
områden av skattesystemet utan en noggrann analys av dessa reformers
effekter på beskattningen i övrigt, på statsinkomsterna och på fördelningspolitiken.

I propositionen behandlas i huvudsak två frågor, dubbelbeskattningen av
aktievinster och beskattningen av det i ett företag arbetande kapitalet.

I dubbelbeskattningen av utdelad vinst föreslås betydande lättnader i form
av ett schablonavdrag för aktieutdelning. Vidare föreslås vissa lättnader i
förmögenhetsbeskattningen av aktier i alla rörelsedrivande, icke börsnoterade
aktiebolag. Med anledning av ett av företagsskattekommittén
framlagt förslag av innebörd att det arbetande kapitalet i mindre och
medelstora företag skall undantas från förmögenhetsbeskattning framhåller
departementschefen att det kan finnas anledning att åter ta upp
förmögenhetsbeskattningen till behandling i samband med att kommittén
redovisar sina överväganden om arvs- och gåvobeskattningen.

Under senare år har gjorts genomgripande ändringar av inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen av vilka åtskilliga varit ägnade att väsentligt
förbättra företagens likviditet. Framtida lättnader i beskattningen av
företagsförmögenhet bör enligt vår uppfattning inte ske utan mycket tungt
vägande skäl. Redan i dag gäller regler som de facto medför att betydande
delar av företagskapitalet inte blir föremål för någon förmögenhetsskatt. Vi
vill i sammanhanget särskilt erinra om de bestämmelser om reducering av
substansvärdet av i jordbruk eller rörelse nedlagd förmögenhet som antogs
av riksdagen 1977 och som numera - efter författningsändring 1981 - torde
innebära att även betydande passiva förmögenhetsinnehav undgår beskattning.
Vi vill särskilt understryka att de förmögenhetsskattelättnader som nu
föreslås i propositionen och som kan antas även framdeles komma att
aktualiseras av de borgerliga partierna kommer inte bara små och medelstora
utan samtliga icke börsnoterade företag till godo. En ökad omfördelning av
skattebördan från företag till enskilda kan leda till konsekvenser som från
fördelnings- och rättvisesynpunkt ter sig utmanande.

SkU 1981/82:65

Med det anförda har vi velat markera att vi i princip anser förmögenhetsskatten
vara ett olämpligt näringspolitiskt instrument. Ansträngningarna
måste i stället inriktas på en så långt möjligt likformig värdering av
förmögenhetstillgångar oavsett hur de är placerade. Eljest skapar man
betydande orättvisor mellan olika förmögenhetsägare men också mellan
företagare och anställda.

Vi delar i princip de borgerliga ledamöternas uppfattning att de små
företagens verksamhet bör stimuleras och vi är också medvetna om att
svårigheter i vissa fall kan uppkomma då en företagare tvingas betala
förmögenhetsskatt genom löneuttag. Mot den bakgrunden har vi ansett oss
böra godta de i propositionen framlagda förslagen utom på en punkt.

Socialdemokraterna har i en partimotion 1981/82:1691 - väckt under den
allmänna motionstiden i år - yrkat att rätten till skattereduktion för
aktieutdelning skall avskaffas. Yrkandet har avstyrkts av skatteutskottets
borgerliga majoritet (betänkande SkU 1981/82:58), och socialdemokraterna
i utskottet har reserverat sig mot beslutet.

Med hänsyn till att frågan om skattereduktion inte närmare behandlas i
proposition 1981/82:191 har vi inte ansett det påkallat att i detta sammanhang
ånyo väcka motion i ämnet. Vi vill emellertid markera att vi vid voteringen i
kammaren kommer att stödja yrkandet 4 i vpk-motionen 2523 (mom. 3).

GOTAB 72186 Slockholm 1982