Skatteutskottets betänkande

1981/82:60

om reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)

Propositionen

Regeringen (budgetdeparfementet) föreslår i proposifion 1981/82:197 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt,

2. lag om ikraftträdande av lagen (1982:) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

3. lag om ändringi lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

4. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370),

7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

8. lag om allmän löneavgift,

9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

I propositionen läggs förslag fram om en reformerad inkomstbeskattr ning. Reformen, som i huviidsakbara berör den statliga inkomstskatten för fysiska personer, har två väsentliga inslag.

För det första sänks marginalskatterna kraftigt och skattesatsen i den statiiga inkomstskaften föreslås uppgå till högst 20% för huvuddelen av de heltidsarbefande inkomsttagarna. För det andra begränsas det skattemässiga värdet av underskoftsavdragen och då också fill 20% vid den statliga beskattningen. Med antagande om 30% kommunal skattesats innebär detta att både marginalskatten och det skattemässiga värdet av underskottsavdrag begränsas till 50%.

För skattskyldiga med inkomster över den s.k. brytpunkten vid 16 basenheter, vilket motsvarar 110400 kr. innevarande år, skall den särskilda avdragsbegränsningen verka. För att uppnå detta föreslås att den statliga inkomstskatten klyvs i tvä delar vilka kallas grundbelopp och filläggs-belopp.

I fråga om grundbeloppet föreslås att det liksom dageiis inkomstskatt tas ut på den beskattningsbara inkomsten, dvs. på inkomsten efter underskottsavdrag. Den högsta skattesatsen för grundbeloppet blir 20%. Denna skattesats skall gälla även för inkomstdelar över brytpunkten och utan någon begränsning uppåt.

1 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60

SkU 1981/82:60

SkU 1981/82:60 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om staUig inkomstskaft'

dels att i 20 § 2 mom. angivna 10 § 3 mom. och 11 § I mom. skall bytas ut mot 10b§ respektive 11 § 3 mom.,

dels att 9§ 1 och 3-5 mom., 10§ 1-3 mom., 10 a§, 11 § 1 mom. samt 12 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 9 a§, 10 § 4—6 mom., 10 b § och 11 § 3 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

1 mom. Skattskyldigs be- 1 mom. Skatfskyldigs beskaft-

skattningsbara inkomst ningsbara inkomst skall, med

skall, med iakttagande av vad ne- beaktande av bestämmelserna i
dan i 11 § stadgas, fastställas enligt 11 §, fastställas enligt de i 2 och 4
de i 2-4 mom. angivna grunder. mom. angivna grunderna.

3 mom.' Ha makar, som under 3 mom. Inkomst utgör A-in-

beskattningsåret levt tillsammans komst eller B-inkomst enligt föl-och under någon del därav varit bo- jande. satta här i riket, båda haft taxerad inkomst, skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst för dem båda beräknas enligt följande.

Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst, dock icke periodiskt undersföd eller därmed Jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 § kommunalskattelagen, samt inkomst av Jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Med B-inkomst förstås övriga inkomster.

Beskattningsbar A-inkomst utgörs av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges A-inkomst minskat med allmänna avdrag, förlustavdrag och sådant avdrag som avses i 2 mom. första stycket. Beskattningsbar A-inkomst avrundas nedåt till helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Beskattningsbar B-inkomst utgörs av skillnaden mellan den

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1970:163.

3 Senaste lydelse 1979:1156.

Nuvarande lydelse

10 § 2 mom.

Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, spar
banker, sparbankernas säkerhets
kassa, ekonomiska föreningar som
ingå i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska för
säkringsanstalter som icke äro ak
tiebolag samt sådana utländska ju
ridiska personer som ej beskattas
enligt I /nom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska cko/iomis-
ka föreningar än sådana, som ingå
i jordbrukskasserörelsen, och sam
bruksföreningar ävensom för Sveri
ges allmänna hypotcksbank. Ko
nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, hypoteksföreningar samt så
dana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämför
ligt sätt bildats för att förvalta sa//i-
fällighet och som skola erlägga
skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter så
vitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i I mom. eller under
a), b) eller c) här ovan:

Föreslagen lydelse

lånet har lämnats till sådan den
skattskyldige närståe/ide person
som avses i 35 § 1 a mom. nionde
stycket ko/nmunalskattelagen

(1928:370). Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta stycke till-lämpas inte ifall som avses i fjärde stycket av nyssnätn/ida /noment.

10 a §

För nedan angivna skattskyldiga utgör grundbeloppet:

a) för svenska aktiebolag, spar
banker, sparbankernas säkerhets
kassa, ekonomiska föreningar som
ingår i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska för
säkringsanstalter so/n inte är aktie
bolag sa/nt sådana ullä/idska juri
diska personer som ej beskattas en
ligt 10 § I mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten inte skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomis
ka föreningar än sådana, som ingår
i jordbrukskasserörelsen, och sa/n-
bruksföreningar ävensom för Sveri
ges allmä/ina hypotcksbank. Ko
nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, hypoteksföreningar samt så
dana juridiska personer som enligt
jo/fattning eller på därmed jämför
ligt sätt bildats för att förvalla sam
fällighet och som skall erlägga
skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter så
vitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara inko/nsten; samt

d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i 10 § I mom. eller
under a), b) eller c) här ovan:

ningsbara inkomst. Skatten på makarnas B-inkomster utgör skillnaden mellan den sålunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nä/nnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Bestämmelser/ia i 10 § 3 mom. skall därvid iakttas.

Vid tillämpning av detta moment skall, om det sammanlagda beloppet av makars B-inkomster inte överstiger 2000 kronor, dessa inkomster anses som A-inkomst. Vidare skall minst 4500 kronor av vardera markens beskattningsbara inkomst anses so/n beskattningsbar A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskatt/iingsbara A-inkomst och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

10 a §'»

Vid beräkning av statlig inkomstskatt gäller följande i fråga o/n fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, och för oskiftat dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomstskatt tas inte ut i den mån den tillsammans med kommunal inkomstskatt överstiger 80 procent av någon del av den beskattningsbara inkomsten upp till 30 basenheter och 85 procent av någon del av den beskattningsbara nkomsten därutöver.

Har skattskyldig inkomst som enligt kommunalskattelagen (1928: 370) beskattas i annan kommun än he/nortskommunen anses inkomst i hetnortskommunen utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten. Har skattskyldig inkomst i två eller fiera kommuner utom hemortskommunen skall den största av dessa inkomster anses '" Senaste lydelse 1979:11.56.

mellan undertaget för tilläggsbelopp och B-underlaget.

Tilläggsbelopp på A-underlag beräknas för vardera maken Jör sig.

B-underlag hos make, som har det lägsta A-underlaget, sa/nman-läggs med andra makens underlag för tilläggsbelopp, varefter tilläggsbelopp beräk/ias på summan. Skillnaden mellan del sålunda beräknade tilläggsbeloppet och tilläggsbeloppet på det i nä/nnda summa ingående A-underlaget fördelas på //lakarna efter förhållandet /nellan deras B-underlag. Vad so/n belöper på vardera maken utgör, avrundat enligt bestä/nmelserna i 10 b §, till-läggsbelopp på makens B-underlag.

Sammanlagda beloppet av sålunda beräknade tilläggsbelopp på makes A-underlag och B-underlag utgör makens tilläggsbelopp.

12 §

Vid beräkning av tilläggsbelopp gäller följande i fråga om fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, samt för dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Tilläggsbelopp tas inte ut i den mån det på någon del av underlaget överstiger vad som /notsvarar 60 procent minskal med den kom-/nunala skattesatsen.

Med den kommunala skattesatsen avses skattesatsen i den kommun, där den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst är störst. Är därvid inkomsterna lika stora i två eller flera kommuner, avses den högsta av skattesatserna i dessa kommuner. Om inkomsten i den kommun, vars skattesats enligt vad nu sagis skall ligga till grund för beräkningen, skall beskattas ijlera församlingar, gäller motsvarande i

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Lagen (1982:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gängen vid 1984 ärs taxering om inte annat följer av 2-13 §§ nedan. Denna lag träder i kraft den 1Juh 1982.

2 § Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i I0§ I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte 7 basenheter:	grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden
7" " 8" :	"7"	' 7%" '
8" " 9" :	"8"	' 11%" '
9" " 10"	"9"	' 20% " '
10" " 12" :	„ ,Q„	' 24%" '
12" " 13" :	" 12"	' 26%" '
13" " 14" :	" 13"	' 29%" '
14" " 15"	„ ,4,,	' 32%" '
15" " 17" ;	" 15"	' 36%" '
17" " 19"	„ p„	' 38%" '
19" " 20" :	„ jg„	' 39%" '
20" " 26" ;	" 20"	' 40%" '
26" " 30"	" 26"	' 41%" '
30 basenheter :	" 30"	' 44%" '

3 § Vid 1984 års taxering utgör tilläggsbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft:

när underlaget inte överstiger 19 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

2 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;

när underlaget översfiger

19 men inte 20 basenheter	tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 3 % av återstoden
20" " 23"	„ 20" •' s%," "
23" " 26"	" 23" " 7%" "
26" " 45"	" 26" " 8%" "
45 basenheter	" 45 " " 10%" "

4 § Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947; 576) om statlig inkomstskaft:

när beskattningsbar inkomst inte översfiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

5 § Vid 1985 års taxering utgör tilläggsbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när underlaget inte överstiger 19 basenheter enligt lagen (1977; 1071) om basenhet:

3 procent av den del av underlaget som översfiger 16 basenheter;

när underiaget överstiger

19 men inte 20 basenheter	tilläggsbeloppet för 19 basenht	;ter och 7 % av återstoden
20" " 21"	" 20"	" 8%" "
21" " 23"	" 21 "	„ ,Q„ „
23" " 26"	" 23"	" 13%" "
26" " 45"	" 26"	" 17%" "
45 basenheter	" 45"	" 20%" "

6 § Vid 1984 och 1985 års taxeringar skall de nya bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte tillämpas. I stället tillämpas vid dessa taxeringar äldre bestämmelser i 9§ 3 och 4 mom. samt 11 § 1 mom. fjärde-nionde styckena samma lag. Därvid skall dock, i stället för de äldre bestämmelserna i 11 § 1 mom. åttonde stycket första meningen nyssnämnda lag, tillämpas de nya bestämmelserna i !1§ 3 mom. tredje stycket andra meningen samma lag.

7 § Vid 1984 ärs taxering skall, i stället för de nya reglerna i 12 § andra
stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, gälla att grundbelopp inte
skall tas ut i den mån det överstiger ett belopp motsvarande

72 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som inte överstiger 30 basenheter,

76 procent minskat med den kommunala skattesatsen pä inkomstdelar som överstiger 30 men inte 45 basenheter,

74 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 45 basenheter.

8 § Vid 1985 års taxering skall, i stället för de nya reglerna i 12 § andra
stycket lagen (1947; 576) om statlig inkomstskatt, gälla att grundbelopp inte
skall tas ut i den mån det överstiger ett belopp motsvarande

63 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som inte överstiger 30 basenheter.

SkU 1981/82:60 15

65 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 30 men inte 45 basenheter,

62 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 45 basenheter.

9 § Vid 1984 och 1985 års taxeringar skall vad som i 12 § första och fjärde
styckena lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt sägs om tilläggsbelopp.
A-underlag och B-underlag i stället avse grundbelopp, beskattningsbar A-
inkomst och beskattningsbar B-inkomst.

10 § Vid 1984 års taxering skall i fråga om förvärvskälla för vilken
beskattningsåret har bvörjat före den 17 april 1982 iakttas följande. Underla
get för tilläggsbelopp skall inte ökas med sådant avdrag för underskott i
förvärvskällan som avses i 10§ 3 mom. första stycket 1 lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt i den mån underskottet belöper på tid före nyss
nämnda dag. Härvid skall - om den skattskyldige inte visar annat - så
stor del av underskottet anses hänförligt till tid före den 17 april 1982 som
svarar mot förhållandet melian den del av beskattningsåret som infaller
före nämnda dag och hela beskattningsåret. Motsvarande skall gälla i fråga
om räntetillägg enligt 10§ 6 mom. första-tredje styckena.

11 § Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skall den beskattnings
bara inkomsten inte ökas med

förlustavdrag som hänför sig fill beskattningsår för vilket taxering skall ske år 1983 eller tidigare,

avdrag för underskott som hänför sig till beskattningsår som nyss nämnts men enligt 4§ 1 mom. första stycket 3 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte fått dras av,

underskott som har uppkommit till följd av att reparationskostnader hänförliga till sådant beskattningsår som nyss nämnts fördelats med stöd av reglerna i punkt 8 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (1928:370).

12 § Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp får avräkning enligt de nya bestämmelserna i 10 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte ske av underskott som har uppkommit under beskattningsår för vilket taxering skall ske år 1983 eller tidigare.

13 § Beslut enligt äldre bestämmelser i 12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tillämpas sista gången i fråga om förra hälften av budgetåret 1982/83.

Föreslagen lydelse

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst och det underlag för tillläggsbelopp som beräknats för den skaffskyldige enligt lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

Nuvarande Ivdelse

3 §

Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten, minskad med 4500 kronor, skall

ökas med särskilt investeringsavdrag,

ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter,

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter samt till beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpenning som är skattepliktig enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskaft.

allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.

Om den skaftskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den fill sjömansskatt beskaftningbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. Senaste lydelse 1981: 1151.

2 Riksdagen 1981182. 6 samt Nr 60

Nuvarande lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatf*

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1770- 1800	12,40	-1-32,0%
1800- 2400	22	-F32.5 %
2400- 3 000	217	+ 34,0 %
3000- 3 600	421	-1-38,0%
3600- 4 200	649	4-42,0 %
4200- 4800	901	-1-48,5 %
4 800- 5400	1 192	-1-51,5%
5400- 6000	1501	-1-56,5 %
6000- 6600	1840	4-61,5%
6600- 7 200	2 209	+68,0 %
7200- 7800	2617	+ 72,5 %
7800- 8400	3 052	+74,5 %
8400- 9000	3499	+76,0 %
9000- 9600	3955	+ 77,0 %
9600-10000	4417	+81,0%
10000-14400	4741	+ 80,0 %
14400-	8261	+ 85,0 %
Tabell F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskauningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2250- 2 400	11,25	+ 32,5 %
2400- 3 000	60	+ 34,5 %
3000- 3600	267	+ 37,5 %
3600- 4200	492	+42,0 %
4 200- 4800	744	+48,0 %
4800- 5400	1032	+ 52,0 %
5 400- 6000	1344	+ 56,0 %
6000- 6600	1680	+61,5 %
6600- 7 200	2049	+67,5 %
7200- 7800	2454	+72,5 %
7800- 8400	2889	+75,0%
8400- 9000	3 339	+76,0 %
9000- 9600	3 795	+76,5 %
9600-10000	4 254	+ 81.0%
10000-14400	4 578	+ 80.0 %
14400-	8098	+ 85,0 %

" Senaste lydelse 1979:1160

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månads	inkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns. kr.	nedre gräns
2420-	3 000	11,70	+ 33,5 % ' . .
3000-	3600	206	+37,0 %
3600-	4 200	428	+40,5 %
4 200-	4 800	671	+46,5 % ■
4 800-	5400	950	+50,5 %
5400-	6000	1 253	+ 55,0 %
6000-	6600	1583	+ 60.5 %
6600-	7 200	1946	+ 65,5 %
7 200-	7800	2 339	+ 71,5%
7800-	8400	2 768	+ 74.0 %
8400-	9000	3212	+ 76,0 %
9000-	9600	3 668	+ 76,0 %
9600-	10000	4 124	+ 80,0 %
10000-	14600	4444	+80,0%
14600-		8124	+ 85,0 %
Tabell F kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst,		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns. kr.	nedre gräns
1850-	2400	10,00	+ 8,0%
2400-	3000	■ 54	+ 31,0% ■
3000-	3600	240	+34,0 %
3600-	4200	444	+ 37,5 % ■
4 200-	4800	669	+43,5 %
4800-	5 400	930	+46,5 %
5 400-	6000	1209	+ 50,5 %
6000-	6600	1512	+ 55,0% .
6600-	■ 7 200	1842	+61,0%'
7 200-	7800	2 208	+65,5 % .
7 800-	■ 8400	2601	+ 67,0 %
8400-	• 9000	3 003	+68,5 %
9000-	9600	3414	+69,0 %
9600-	•10000	3 828	+73,0 %
10000-	14400	4 120	+72,0 %
14400-		7 288	+76.5 %

Nuvarande lydelse

Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskatti	lingsbar	Skatt på inkomst	SkaU på inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
850-	1200	11,00	+ 30.0 %-
1200-	1800	116	+ 31,0%
1800-	2400	302	+ 32,5 %
2400-	3000	497	+ 35,0%
3000-	3 600	707	+ 39,0%
3600-	4 200	941	+ 44,0 %
4 200-	4 800	1205	+49,0 %
4 800-	5 400	1499	+ 53,0 %
5 400-	6000	1817	+58,0%
6000-	6600	2165	+63,5 %. .
6600-	7 200	2546	+69.5 %
7 200-	7 800	2963	+ 72.5 %
7 800-	8400	3 398	+75,5 %
8400-	9000	3851	+76,0%' ■
9000-	9600	4 307	+ 78,5 %
9600-	10000	4 778	+ 80,5 %
10000-	14 200	5100	+ 80,0 %
14 200-		8460	+85,0 %
Tabell N kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskatt	ningsbar	Skatt på inkomst	SkaU på inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1370-	1800	11,70	+ 3i.0%
1800-	2400	145	+ 32,5 %
2400-	3000	340	+ 35,0%
3 000-	3 600	550	+ 39;0 %
3600-	4200	784	+44,0 %
4200-	4 800	1048	+ 49.0 %
4800-	5400	1342	+ 52,5 %
5400-	6000	1 657	+ 58,0 %.
6000-	6600	2005	+63.0 %
6600-	7 200	2 383	+69.5 %
7 200-	7 800	2800	+ 72,5 %
7 800-	8400	3235	+ 75.5 <7r
8400-	9000	3688	+ 76,0%
9000-	9600	4144	+ 78.5 %
9600-	10000	4615	+ 80,5 %
10000-	14 200	4937	+80.0 %
14200-		8 297	+ 85,0 %

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre grans
1530-	1800	11.00	+ 30,0 %
1800-	2 400	92	+32.0 %
2400-	3 000	284	+34,5 %
3000-	3 600	491	+ 38,0 %
3 600-	4 200	719	+41,5%
4 200-	4 800	968	+48,5 %
4 800-	5 400	1259	+51.5 %.
5 400-	60(JO	1568	+ 56,5 %.
6000-	6600	1907	+61.0%
6600-	7200	2 273	+68,0 %
7 200-	7800	2681	+72.0 %
7 800-	8400	3113	+ 75.0 %
8400-	9000	3 563	+76,0 %
9000-	9600	4019	+ 76,5 %
9600-	10000	4 478	+ 81,0%
10000-	14400	4802	+80,0 %
14400-		8 322	+ 85.0 %
Tabell N kolumn U
(Utland	sk sjöman)
Beskattningsbar		Skatt på inkomst	SkaU på inkomst
månadsinkomst,		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
870-	1200	10,95	+ 18,5%
1200-	1800	72	+ 19,0%
1800-	2400	186	+ 20,0 %
2400-	300(1	306	+ 31,5%
3 000-	3 600	495	+35.0 %
3 600-	4 200	705	+ 39,5 %
4 200-	4 800	942	+44,0 %
4 800-	5 400	1206	+47,5 %
5400-	6000	1491	+ 52,0 %
6000-	6600	1803	+ 57,0 %
6600-	7 200	2 145	+62,5 %
7200-	7 800	2520	+65,5 %
7 800-	8400	2913	+68,0 %
8400-	9000	3321	+68.0 %
9000-	9600	3 729	+ 70.5 %
9600-	10000	4152	+ 73,0 %
10000-	14 200	4444	+72,0 %
14 200-		7468	+ 76,5 %

Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.	gräns. kr.	nedre gräns
2 310- 3 600	10,30	+ 33,0 % ■
3 600- 4 200	436	+ 34.0 %
4200- 4 800	640	+ 37.0%. '
4 800- 5 400	862 '	+42,0 %
5 400- 6000	1 114	+ 50,0%
6000- 7 200	1414	+ 53.0%
7 200- 7 800	2050	+ 56,0 %
7800- 8400	2 386	+58,5%"
8400- 9000	2737 ■	+ 61,5%.
9000-10200	3106 ,	+ 65,0 %
10 200-11400	3 886 ■	+67.0%
11400-12000	4690	+68.5 %
12000-15600	5 101	+69.0 %
15600-18000	7 585	+ 7(),0 %
18000-	9 265	+73,0%
Tabell F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skall pä inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2 770- 3 600	12,10	+ 33,0 %
3600- 4 200	286	+ 34,0%
4 200- 4 800	490	+ 37,0 %
4 800- 5 400	712 .	+42,0%.
5 400- 6000	964	+50,0 %
6000- 7200	1264	+ 53,0%
7 200- 7800	1900	+ 56,0 %
7 800- 8400	2 236	+ 58,5 %
8400- 9000	2 587	+61,5%
9000-10200	2956	+65,0 %
10 200-11400	3736	+ 67,0 %
11400-12000	4 540	+ 68,5 %
12000-15600	4951	+69,0 %
15600-18000	7435	+70.0 %
18000-	9115 ..	+ 73,0 %

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med bara)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2930- 4200	9,90	+ 33,0%
4 200- 4800	429	+ 36,0 %
4 800- 5400	645	+40,0 %
5 400- 6000	885	+48,5 %
6000- 7 200	1 176	+53,0 %
7 200- 7 800	1812	+ .S4,5%
7 800- 8400	2 139	+58,0% .
8400- 9000	2487	+ 60,5 %
9000- 9600	2850	+64,5 %
9600-10 200	3 237	+65,0 %
10 200-11600	3 627	+67.0 %
11600-12200	4 565	+68.0 %
12 200-15 800	4973	+69,0 %
15 800-18 200	7457	+70,0 %
18200-	9137	+73,0 %
Tabell F kolumn V
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2370- 2400	9,85	+ 10,5%
2400- 3000	13	+11,0 %
3000- 3600	79	+ 29,5 %
3 600- 4 200	256	+ 30,5 %
4 2tX)- 4800	439	+33,5 %
4 800- 5 400	640	+ 38,0%
5 400- 6000	868	+45,0 %
6000- 6600	1 138	+47.5 %
6600- 7 200	1423	+48.0 %
7 200- 7800	1711	+ 50,0 %
7 800- 8400	2011	+ 52,5 %
8 400- 9000	2326	+ 55,5 %
9000- 9600	2659	+ 59,0 %
9600-10 200	3013	+60.5 %
10200-11400	3 376	+62,0 %
11400-12000	4120	+64,5 %
12000-13800	4 507	+66,5 %
13 800-15600	5704	+68,5 %
15600-18000	6937	+70,0 %
18000-27 200	8617	+ 73,0 %
27200-	15 333	+74,5 %

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskatt	ningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1050-	1800	11,00	+ 32,0 %
1800-	3 600	251	+ 33,0%
3 600-	4 200	845	+ 35.0 %
4200-	4800	1055	+ 38,5 %
4 800-	5 400	1286	+46,0 %
5400 -	6000	1562	+ 51,5 %
6000-	6 600	1871	+ 53.0 %
6600-	7200	2 189	+ 54,0 %
7 200-	7 800	2513	+ 57,0 %
7 800-	8400	2 855	+ 59,5 %
8400-	9000	3 12	+ 63.5 %
9000-	9600	3.593	+65,0 %
9600-	IIOOO	3983	+66,5 %
11 000-	11 800	4914	+68,0 %
11800-	15400	5458	+69,0 %
15 400-	17800	7942	+ 70,0 %
17 800-		9622	+ 73,0 %

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskatt	ningsbar	Skatt	pä inkomst	Skatt på inkomst
månads	inkomst.	vid skiktels nedre		utöver skiktets
kr.		gräns,	kr.	nedre gräns
! 520-	1800	11,40		+ 32,0 %
1 800-	3 600	101		+ 33,0%
3 600-	4 200	695		+ 35,0%
4 200-	4 800	905		+ 38.5 %
4 800-	5 400	1 1.36		+46,0 %
5 400 -	6000	1412		+ 51,5 %
6000-	6 600	1721		+ 53,0%
66(H)-~	7 200	2039		+54.0 %
7 200-	7 800	2 363		+ 57,0 %
7 800-	S400	2 705		+ 59,5 %
8400-	9000	3 062		+ 63,5 %
yooo-	9600	3 443		+ 65,0%
9600-	11000	3 833-		+ 66,5 %
11000-	11800	4 764		+ 68.0 %
11 800-	15 400	5 308		+69,0 %
15 400-	17 800	7 792		+ 70,0 %
17 800-		9472		+ 73,0 %

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogifi sjöman med barn)

Beskattningsbar		Skatt	3å inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre		utöver skiktels
kr.		gräns.	kr.	nedre gräns
1680-	1800	9,60		+ 32,0%
1800-	2400	48		+ 32,5 %
2400-	3 600	243		+ 33,0%
3 600-	4 200	639		+ 34,0 %
4 200-	4 800	843		+ 37,5 %
4800-	5 400	1068		+ 43,5 %
5 400-	6000	1329		+ 50,5 %
6000-	6 600	1632		+ 53,0%-
6600-	7 200	1950		+ 53,5 %
7 200-	7800	2271		+ 56.0 %
7 800-	8400	2 607		+ 59.0%
8400-	9000	2961		+ 62,0 %
9000-	10000	3 333.		+ 65,0 %
10000-	11200	3 983		+ 67,0 %
11200-	11800	4 787		+68,0 %
11 800-	15600	5 195		+ 69,0 %
15600-	18000	7817		+70,0 %
18000-		9497		+ 73,0 %

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar		Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr. ]	nedre gräns
1070-	1200	11.75	+ 22,5 %
1200-	1800	41	+ 22.0%
1 800-	2 400	173	+ 23,0%
2 400-	3 000	311 .	+ 22,5 %
3000-	3 600	446	+ 30,0 %
3 600-	4 200	626	+ 31,5 %
4 200-	4 800	815	+ 34,5 %
4 800-	5400	1022	+ 41,5 %■
5 400-	6000	1271	+46,0 %
6000-	6600	1547	+48,0 %:
6 600-	7 200	1 835	+49,0 %
7 200-	7 800	2 129 ■	+ 51.0% ■
7 800-	8400	2435	+ 53,5 %
8400-	9000	2756	+ 57,0 %
9000-	9600	3098	+ 59.5 %
9600-	11000	3 455	+62.0 %
11000-	11800	4 323	+63,5 %
11 SOO-	13 600	4 831	+67,0 %
13 600-	15400	6 037	+ 68,0 %
15 400-	17 800	7 261	+ 70,5 %
17 800-	27 000	8953	+ 73.0 %
27000-		15 669	+ 74,.s %

Föreslagen lydelse

Tabell NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman ulan barn samt gift sjöman)

Beskattningsbar	Skatt 1	på inkomst		Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre			utöver skiktels
kr.	gräns.	kr.		nedre gräns
9000- 9600	0			+ 1,0%
9600-11000	6			+ 2,0%
11000-11800	34			+ 3,5 %
11800-13 600	62			+ 5,0%
13600-15400	152			+ 7,0%
15400-27000	278			+ 8,0%
27000-	1206			+ 10,0%
Tabell NT kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar	Skall	på i	nkomsl	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre			utöver skiktels
kr.	gräns.	kr.		nedre gräns
9000- 9600	0			+ 0,5%
9600-11200	3			+ 2,0%
11 200-11 800	35			+ 3,0%
11800-13 600	53			+ 5,0%
13 600-15600	143			+ 7,0%
15 600-27 000	283			+ 8,0%
27000-	1 195			+ 10,0%

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1983. Äldre lydelse gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts eller skulle ha erlagts före ikraftträdandet.

3 Riksdagen 1981/82. 6 .laml. Nr 60

SkU 1981/82:60 35

Nuii.iranJe lydelse Föreslagen lydelse

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter .som inte får dras av från inko.Tisten av särskild förvärvskälla;

3] för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs UV honom själv eller, i fört kommande fall, hans /nake eller hans omyndiga harn. nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 .rsäkri/ig;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid sjålvdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat lör eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Hsr skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och iiiiderhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vi'.l beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den män det belöper på .rjämnda tid.

Avdrag fö'' premier och andra avgifter som avses i första stycket 3i medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och lev! tillsammans med andra /naken, /rudgcs dock sådant avdrag för den: öåda gemensamt //led högst 500 kronor. A vdrag. som nu sagts, med högst 500 kronor /nedges vidare otn skatlskyidig under beskatt-

SkU 1981/82:60 36

Nuvtircnde Ivdelse FaresUigen lydelse

niiig.såret varit ogijt — varmedJuin-stölls änka, änkling eller frånskilil - o(l; l\aft hcnimiiyarunde hdrn under 18 år.

.•\vdrag för avgift som avses i forsla stycket 6) får inte översliga den skaitskylJiges A-inkomsl för anlini;en beskattEiingsaret eiler årei närmast tiessförinnan ticb beräknas iiied liänsyn till storleken av s;'idan inkom.st. 1 fraya om sådan .\inkomst som hånfö;' sip tii! jorilbi-iiksfashgiiet eller n')rc)sc elier so.ni hiinför sig til! anställning, om den skattskylJiee helt saknat pcnsionsiail i anställni'ig och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening \ari han har sådant bestänir.iandc inflyiando som ;\vscs i ;:'Unkt 2 e femte .slyekel av anvisningarna till 29 §. far avdraget uppgå till sammanlagt högsi .v'- procent av Irkomsien till den del di.n itite överstiger tju.eo gånger dei basbelopp som eniiei lagen 11962:.'SI i om alin:än försäkring bestämts för året närmas* i"öre ia,\er:rigs;ir';t saml högst 25 procent fv den del av mkomslei) som överstiger i.iugi.-. :T!en inte irettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om (ivrig A-inkornsi får avdiayet uppgå till högst 10 procent av inkomsten till 'icn del den lillsammans tncii .A-inkoinst etilig! föregående n-ening inte ö\erstiger litieo gånger niimnda basbelopp ! siället för vad som angivits i ;mdra och tredje meninjjarna av detta siycke fär avdraget beräknas till höp.-.t ett belopp motsvarande angivet hu-bcloppJämte 30 procent av inkomst som hänför sig till joidlnuksfns-tighct eller röielse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande ii." g;'inger samm;i basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst :';om skall las upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst ;"srei närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 S 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ;u att anse som .»\-inko mst. Till .A-inkornst räknas även inkomst ombord enligt kigcn (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt I § 2 mom. nämnda lag skiiltcplik-tig dagpenning.

Om s:irskilda skäl föreligger får riksskatieverket efter ansökcin beslnta alt avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än S(>m !'"ölier ,tv besiäinmelserna i föregående stycke. Därvid skall J.i.>ck föliaiuic gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är air anse som A-iukomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pen:-;ionsrätt i ansuillning. får avdrag medges högst med bekspp. ber.iknat som för in-kom.st av Jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skaiiskyldic erhållit särskild eisiutniny i samband med ait anställning upphört och har han ej skaffat sig eit betr\ g-gande pensionsskydd, får dock avdrag medges rned högre belopp. Avtlrajz som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkoms! som härrör från aktiebolac eiler ekonomisk förening vari den skattskyidige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 c femie stycket av anvisningarna till 29 S. Har skattskvldig. som - själv cHet genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk eUer löreise. upphön med driflen i förvärvskäiian och har han under verksamhetstiden ei 'kaffat sig ett betryggande pensionsskydd, tär avdrag beräknas iiven pä sådan inkomst som enligt 9 S 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkonisiskatt är an. anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal ar den skattskyidige drivit jordbruket. skogsbru'KCi. cUer rö'elsen dock högst för tio år. Hänsyn

Föreslagen lydelse

taxeringsåret. Med barn avses Jämväl styvbarn och fosterbarn. Barn. som bor hos sina föräldrar, skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag enligt 46 § 3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

Nuvarande lydelse

taxeringsåret. Med barn avses Jämväl styvbarn och fosterbarn. Barn. som bor hos sina föräldrar, ska", såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag enligt 46 § 2 mom. första stycket vid 3) och 46 § 3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelse;- som avse gift skattskyldig skola i fråga om makai, som levt tillsammans, iillämpas Jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skatlskyidig vars make avlidit före den I Juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning Jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 29 § 9.'' Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa lillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m. m. dyl. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras a\ (se 20 §).

6. Fysisk person, som skall ef-terbeskattas enligt 9 § lagen (1978:970) om ui pskov med beskattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det beskattningsår som efterbeskattningen avser. Detta gäller dock endast vid efterbeskattning av sådan realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av Jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om efterbeskattning delgavs den skattskyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 § 2 mom. sjätte stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader frän dagen för riksskatteverkets beslut med anledning av ansökningen.

6. Fysisk person, som skall efterbeskattas enligt 9 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det beskattningsår som efterbeskattningen avser. Detta gäller dock endast vid efterbeskattning av sådan realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av Jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om efterbeskattning delgavs den skattskyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 § 2 mom. fei/ite stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader från dagen för riksskatteverkets beslut med anledning av ansökningen.

Har en skattskyldig med stöd av första stycket erhållit avdrag för avgift för pensionsförsäkring för det beskattningsår som efterbeskattningen avser fär avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat beskattningsår. ' Senaste lydelse 1980:71.

SkU 1981/82:60 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 46 §

5.* Förutsättning för allmänt avdrag för periodiskt understöd eller därmed Jämförlig periodisk utbetalning enligt denna punkt är att understödet inte utgått till mottagaie i givarens hushåll eller, om understödet infe utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad.

Avdrag medges med utgivet belopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats;

till tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll;

som utgör livränta eller därmed Jämförligt vederlag vid förvärv av egendom genom köp, byte eller därmed Jämföriigt fång;

på grund av föreskrift i testamente;

från Juridisk person.

' För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning medges avdrag med högst 5000 kronor. Utger skattskyldig sådana understöd till mer än en person med belopp som samma/ilagt överstiger 5000 kronor, skall avdraget fördelas mellan dessa understöd på sätt den skattskyldige önskar.

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om 1984 ärs taxering.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestämmelser som gällde före den 1 Januari 1974 alltjämt tillämpas.

* Senaste lydelse 1980: 1062.

SkU 1981/82:60 41

7 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 4 § 3 mom., 25 § samt 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

3 mom.' Skattetabellerna skall 3 mom. Skattetabellerna skall

ange den preliminära skatten under ange den preliminära skatten under

förutsättning att statlig inkomst- förutsättning att kommunal in-

skatt beräknas /ned tillä/npning av komstskatt beräknas för skattekro-

det procenttal av gru/tdbeloppet, na och skatteöre fill vissa i hela

som har bestämts för inkomståret krontal bestämda belopp, som rege-

samt att kommunal inkomstskatt ringen eller myndighet som rege-

beräknas för skattekrona och skat- ringen bestämmer fastställer för

feöre till vissa i hela krontal be- varje inkomstår,
stämda belopp, som regeringen el
ler myndighet som regeringen be
stämmer fastställer för varje in
komstår.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga, avseende en skattesats för kommunalt ändamål i femtiotal ören, sarht meddela de närmare föreskrifter, som kan behövas för tillämpning av fabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall betalas av vederbörande kommun.

25 § Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med att egenavgifter uträknas med

ledning av bestämmelserna i lagen ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter; (1981:691) om socialavgifter samt

att för skattskyldiga, som avses i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tUlämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. Senaste lydelse 1979: 11.59. ' Senaste lydelse 1981: 1156.

SkU 1981/82:60 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

myndighet regeringen bestämmer, om det föreligger särskilda omständigheter, förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

27 § / mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att för skattskyldiga, som avses i 10§ I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, sorn har fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas /not den slutliga skatten:

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i I § lagen (1946; 324) om skogsvårdsavgift;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter och på grundval av uppgifterom försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuitcter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den I Juli 1982 och tillämpas första gången ifråga om debitering av preliminär skatt för år 1983 och slutlig skatt på grund av 1984 års taxering.

■* Senaste lydelse 1981:1156

SkU 1981/82:60 43

8 Förslag till

Lag om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs följande.

i § .•\rbe isgivare skall för varje år betala allmän löneavgift. L.i)iK;ivcifi;Mi beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpe,'■ol■'.!•-ringen enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter.

2 § !'örsäkrad som avses i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavtjifier skall för varie år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som enligt nämnda lag gäller för egenavgift till folkpctÉSionerin.K-en.

3 S Allmän löneavgift utgår ined två procent av avgiftsunderlaget och tillfaller staten.

1 frå-ga om sjömän skall allmän löneavgift beräknas etter den higre procentsats som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer årligen (aiitstiiller. Procentsatsen skall sättas ned enligt de grunder som anges i 2 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

4 § 1 fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981: 691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar är
föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:

1. kommunaiskattelagen (1928: 370)

2. taxeringslagen (1956: 623)

3. skattebrottslagen (1971:69)

4. lagen (1971; 1072) om förmånsberättigade skattefordringar ni. ni.

5. lagen (1978:401) om exportkieditstöd

6. lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv

7. lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto

8. lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag Rir inventarieanskaffning

9. lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsariieten m. m.

10. lagen (1982: 2) om uppfinnarkonto.

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas pä ersättningar enligt 1 5 som har utgetts efter utgången av år 1982 saint på inkoins! ;i\' annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 S lagen (1962:381) om alimän försäkring och som skall tas upp till beskattning vid 1984 och senare år*-: taxeringar. Inkomst som hänför sig till tiden före den 1 januari 1983 skall dock inte beaktas. Omfattar beskattningsår tid såväl före sorn efter utgången av år 1982, skall så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänföriig till tiden före den I januari 1983 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av är 1982 och hela beskati-ningsåiet.

SkU 1981/82:60 45

Mofionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:197

1981/82:2524 av Rune Torwald (c)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande oskiffade dödsbons möjlighet att utnyttja de underskottsavdrag vid inkomsttaxeringen, vilka den avlidne företagaren eljest kunnat tillgodogöra sig.

1981/82:2527 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) I motionen hemställs att riksdagen bifaller vad i motionen anförts

1. om kvittningsrätten mellan makar,

2. om räntetillägg för bil,

3. om räntefria lån.

1981/82:2528 (jfr. 2529) av Arne Andersson m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp något tillägg inte skall göras med den del av räntekostnaderna på låneskulderna i förvärvskällan jordbruksfastighet som belöper på den egna bostaden.

1981/82:2529 av Gösta Bohman m. fl. (m) I motionen hemställs

1. att riksdagen godkänner det i bilaga 1 intagna förslaget till skatteskala,

2. att riksdagen avslår propositionens förslag om begränsning i rätten till underskottsavdrag,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag om begränsning av inflationsskyddet i inkomstbeskattningen,

4. att riksdagen avslår propositionens förslag om införande av en allmän löneavgift på 3 %,

5. att riksdagen beslutar att schablonavdraget från inkomst av tjänst bestäms till 5 %, högst 500 kr.,

6. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet vid tillämpningen av begränsningsregeln bestäms till 75 %,

7. att riksdagen beslutar att sambeskattningen vid tillämpning av begränsningsregeln slopas,

8. att riksdagen beslutar att vid tillämpning av begränsningsregeln egenavgifterna skall påverka skattenedsättningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att marginalskattespärren
successivt nedjusteras till 75 % i takt med marginalskattesänkningen.

1981/82:2530 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) I motionen hemställs att riksdagen beslutar ]. att höja gränsen för skattefrihet beträffande periodiskt understöd resp.

SkU 1981/82:60 46

gåvor inom familjekretsen på sätt som anförts i motionen,

2. att medge avdragsrätt för reparationer och underhåll även beträffande villafastigheter på sätt som anförts i motionen.

1981/82:2531 av Elisabeth Fleetwood (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att nu gällande avdragsrätt för periodiska understöd skall kvarstå vad beträffar i utlandet bosatta svenskar med minderåriga barn.

1981/82:2532 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen utom vad som gäller om begränsning av underskottsavdragen,

2. att godkänna de riktlinjer för en skattereform som anges i motionen innebärande

a) ändrad kostnadsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn vilket kan skapa möjligheter för en kommunal skattesänkning utan att äventyra utbyggnaden av kommunal service och utgöra en bojan till ett system med progressiv statskommunal enhetsskatt,

b) skärpt progressivitet i den statliga inkomstskatten för inkomstlägena över 125 000 kr. i nuvarande penningvärde,

c) slopande av mervärdeskatten på viktiga livsmedel till den 1 januari 1985,

d) inledning av en övergång till ett skattesystem främst baserat på
produktionsbeskattning,

e) skärpning av kapitalvinst-, bolagsvinst-, förmögenhets- och realisations
vinstbeskattningen,

f) införande av omsättningskatt på börshandeln med aktier och värdepap
per,

g) sanering av avdragssystemet med minskning av ränteavdragen för stora
lån och borttagande av vissa avdrag som t. ex. vid skatte- och aktiefondspa
rande,

h) skärpt kamp mot skattefusk, skatteflykt och övrig ekonomisk brottslighet.

Motion väckt med anledning av proposition 1981/82:118

1981/82:2300 av Gösta Bohman m. fl. (m)

såvitt avser yrkande

6. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till upphävande av sambeskattningen av B-inkomster.

Motion väckt under riksmötet 1980/81

1980/81:1504 (jfr 1503) av Lars Werner-m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande

SkU 1981/82:60 47

2. att riksdagen skall besluta att hos regeringen begära förslag till en engångsskatt på stora förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1981/82:508 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande inkomst av annan fastighet.

1981/82:701 av Bonnie Bernström (fp) och Eva Winther (fp)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av utredning kring det samlade familjesfödets marginaleffekter på jämställdheten.

1981/82:704 av Ing-Marie Hansson (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen utreder och framlägger förslag som likställer barnpension med bidragsförskott i omnämnda avseende.

1981/82:708 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till åtgärder ägnade att redan för inkomståret 1982 motverka sambeskaftningens nackdelar.

1981/82:861 (jfr 859) av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)

såvitt avser yrkande

4. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om de s. k. skattefria förmånerna.

1981/82:901 av Tommy Franzén m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om avdragsrätt för fackföreningsavgifter och hemställer om förslag härom.

1981/82:903 av Pär Granstedt m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av rätten till avdrag för konsumtionsräntor och åläggande av skaftskyldiga och kreditgivare att på lämpligt sätt möjliggöra kontroll av ränteuppgifterna.

1981/82:917 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen uttalar att en reformering av skattesystemet bör utgå från de i motionen anförda principerna och hos regeringen hemställer om förslag i enlighet härmed.

SkU 1981/82:60 48

1981/82:1185 av Eric Hägelmark m. fl. (fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med uppgift att behandla frågan angående marginalbeskattningens negativa inverkan på utländska experters medverkan i svenska företag och institutioner.

1981/82:1191 av Eivor Nilson (c) och Nils-Olof Gustafsson (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att plockning av mossa i skattehänseende jämställs med plockning av vilda bär och svamp.

1981/82:1204 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) I motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar att frigränsen för individuell beskattning av B-inkomster ersätts med ett till 5 000 kr. höjt fribelopp redan för 1982 års inkomster,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av de övriga skattereglerna som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för samboende par, tillkomsten av barn,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till åtgärder innebärande att den som arbetar i och med egen fastighet A-beskattas och därmed får möjlighet till ATP. sjukpenning samt avdragsrätt för frivillig pensionsförsäkring.

1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att i motionen angivna värdegränser uppjusteras så att de motsvarar samma reella värde som när resp. nominella belopp fastställdes.

1981/82:1213 av Bengt Wittbom (m)

I motionen hemställs att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om den i motionen angivna kontoformen.

1981/82:1568 (jfr 1567) av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

3. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1981/82:1567 anförs om en särskild arbetsgivaravgift, som skall vara progressiv och beräknas på förädlingsvärdet, för arbetsskapande insatser.

4. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1567 anförs om ett slopande av momsen på mat och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i enlighet därmed,

6. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1567 anförs om omsättningsskatt på börshandeln och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i enlighet därmed.

8. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1981/82:1567 anförs om en engångsskatt på stora förmögenheter och hos regeringen begära förslag i enlighet därmed.

SkU 1981/82:60 49

1981/82:1677 av Sven Johansson (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion vid vårdnad av barn.

1981/82:1678 av Sven Johansson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler som medger rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för privat barntillsyn.

1981/82:1686 av Sven Munke (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att periodiskt understöd som t. ex. utgår till anhörig eller annan person över 18 år som bedriver studier eller vidareutbildning skall befraktas som avdragbart för givaren upp till ett årligt belopp på 5 000 kr.

1981/82:1690 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att barnpensionen från den allmänna försäkringen blir helt eller delvis skattefri.

1981/82:1699 av Erik Wärnberg m. fl. (s) såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1947:577) om stadig
förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för frivilligt periodiskt understöd inte
skall tillåtas fr. o. m. 1984 års taxering.

1981/82:2025 (hänv. 2018) av Gösta Bohman m. fl. (m)

I mofionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande familjebeskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1981/82:2028 (hänv. 2018) av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida skattepolitiken.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har beretts tillfälle att yttra sig (FiU 1981/82:6y) över proposifionen och motionerna. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit till utskottet från Sveriges Industriförbund och Sveriges 'Villaägareförbund.

4 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60

SkU 1981/82:60 50

Utskottet

Inled/mig

I april 1981 träffades mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna en överenskommelse om grunderna för en skattereform med början inkomståret 1983. Målet skulle var att sänka marginalskatten till högst 50 % för huvuddelen av de heltidsarbetande inkomsttagarna och att samtidigt begränsa det skattemässiga värdet av underskoffsavdrag till högst 50 % av avdragsbeloppef.

En expertgrupp med företrädare för de tre partierna har därefter på grundval av överenskommelsen utformat ett konkret förslag till reform att genomföras i tre steg inkomståren 1983, 1984 och 1985.

Propositionen bygger i huvudsak på expertgruppens förslag. Begränsningen av det skattemässiga värdet av underskottsavdrag åstadkoms sålunda genom att den statliga inkomstskatten föreslås utgå i form av två delbelopp, grundbelopp och tilläggsbelopp med skilda skatteskalor och med olika underlag för beräkningen. För grundbeloppet utgörs underlaget av den beskattningsbara inkomsten, som i princip bestäms på samma sätt som f. n. Uttaget skall, när reformen är fullt genomförd, utgöra högst 20 %. Tilläggsbeloppet utgår endast i inkomstskikt över den s. k. brytpunkten vid 16 basenheter (motsvarande 110 400 kr. år 1982). Underlag för tilläggsbelopp utgör den beskattningsbara inkomsten ökad med främst sådant underskott i egen eller samfaxerad makes förvärvskälla, som dragits av vid bestämmande av den skatteskyldiges beskattningsbara inkomst. Sådana underskott skall således - med vissa undantag - återföras till beskattning. Skatt på tilläggsbeloppet skall utgå med högt 30 % (över 45 basenheter).

Propositionen innehåller också förslag till ändringar i fråga om ett antal särskilda regler för skatteberäkningen. Bl. a. begränsas sambeskattningen av makars B-inkomster och förenklas tillämpningen av den s. k. marginalskaf-tespärren.

Slutligen föreslås - i syfte att underlätta taxeringsarbetef - att ett schablonavdrag om 1 000 kr. införs i inkomstslaget tjänst och att rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd och för kapitalförsäkringspremier slopas.

Finansutskottet, som av skatteutskottet beretts rillfälle yttra sig över propositionen jämte motioner, har belyst några av den föreslagna reformens samhällsekonomiska effekter. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Skaffeutskoftef har fidigare framhållit angelägenheten av att en sänkning av marginalskatterna kommer till stånd. Det måste enligt utskottet därför hälsas med tillfredsställelse att ett förslag, som innebär väsentligt lägre marginalskatter för huvuddelen av de heltidsarbetande inkomsttagarna, nu förelagts riksdagen och att det kunnat ske under bred parlamentarisk

SkU 1981/82:60 51

uppslutning. Vad gäller de föreslagna avdragsbegränsningarna är utskottet medvetet om att kritik från skilda utgångspunkter kan riktas mot ett förslag som innebär avsteg från principer som hittills tillämpats vid beskattningen. Mot de nackdelar som detta kan medföra måste ställas de betydande fördelar för bl. a. arbete och sparande som reformen innebär. Skatteutskottet, som i allt väsentligt delar de synpunkter som framförts av finansutskottet, tillstyrker således i princip propositionen.

I det följande uppehåller skatteutskottet sig företrädesvis vid de delar av propositionen som tagits upp i motioner väckta i anslutning till proposifionen och under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tar också upp vissa andra motionsvis aktualiserade frågor som ansetts lämpligen böra behandlas i detta sammanhang.

Skatteskala, underskottsavdrag m. m.

Förslaget i propositionen innebär som nämnts en kombination av sänkt marginalskatt och en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. Vidare föreslås en ändring av inflationsskyddet för skatteskalan. Ändringen innebär att den årliga uppräkningen av basenheten för de tre reformåren fastställs på förhand till 7 300, 7 700 resp. 8 100 kr.

I vpk-motionen 1981/82:2532 yrkas avslag på proposifionen. Mofionärerna godtar dock den föreslagna begränsningen av underskottsavdragen. (M) kritiserar i sin partimotion 1981/82:2529 den mellan c, fp och s träffade skafteuppgörelsen. Motionärerna menar att begränsningen av indexregleringen urholkar marginalskattesänkningen och höjer skaftetrycket. Avdragsbegränsningen bryter - menar de - symmetrin i skattesystemet och kommer att medföra att ett stort antal inkomsttagare, inte minst villaägare, förlorar på skatteomläggningen. Motionärerna pekar också på att de nya bestämmelserna kan väntas försvåra skatteadministrationen och ytterligare komplicera deklarationsarbetet för enskilda och företag. Motionärerna motsätter sig därför såväl en begränsning av det nuvarande inflationsskyddet som en begränsning av rätfen till avdrag för underskott. De presenterar en skafteskala som i förhållande till förslaget i propositionen för slutåret innebär ett lägre skafteuttag i inkomstskikten 16-18, 21-24 och 26-30 basenheter samt i skikten över 45 basenheter. Yrkanden om bl. a. bibehållande av nuvarande inflationsskydd och underskottsavdrag har också framförts i moderatmofionen 1981/82:2028, väckt under den allmänna motionstiden i år.

En grundprincip i det svenska inkomstskaftesystemef är att skaft skall utgå efter förmåga. Detta har ansetts innebära att det är inkomsten efter avdrag för alla omkostnader för dess förvärvande som skall utgöra beskattningsunderlag. Frågan gäller då i vad mån denna princip går att upprätthålla fullt ut vid en sänkning av stafsskatfeuttaget till en nivå som även i höga inkomstskikt ligger lägre än enligt nuvarande regler.

SkU 1981/82:60 52

Det torde inte kunna bestridas att avdrag för underskott numera förekommer i en alltmer stigande omfattning och att detta är en indirekt följd av de höga marginalskatterna. Det förhållandet att en skattskyldig haft en i princip generell rätt att räkna av en förlust i en verksamhet mot inkomster i andra förvärvskällor har otvivelaktigt lett till att de skattskyldiga blivit mer eller mindre okänsliga för de kostnader som föranleder underskott. Detta torde i särskilt hög grad gälla i fråga om ränteutgifter.

Det är ett känt faktum att storleken av underskottsavdrag ökar med stigande inkomst inte bara i kronor räknat utan också som relativ andel av inkomsten. Också det torde vara en naturlig följd av marginaleffekterna, som ger en höginkomsttagare med underskottsavdrag en i kronor räknat större skattelättnad än en skattskyldig med samma avdrag men med lägre inkomst.

Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening nödvändigt att, i samband med en marginalskatfesänkning av den omfattning som föreslås i propositionen, begränsa det skattemässiga värdet av underskottsavdrag i inkomstlägen över viss nivå. En sådan ordning innebär visserligen att man bryter symmetrin i beskattningen. 'Vill man emellertid begränsa underskottsavdragens skattemässiga värde så att skattelättnaden i möjligaste mån inte påverkas av den skattskyldiges inkomster är en lösning av föreslagen modell lämplig.

Utskottet vill - i likhet med finansutskottet - understryka att skatteomläggningen inte berör näringsverksamhet som bedrivs av aktiebolag eller av ekonomisk förening. För fysiska personer innebär den inte heller någon ändring i fråga om avdragsrätten för kostnader inom varje förvärvskälla. Utskottet vill också erinra om de särskilda undantag från förbudet alt dra av underskott från inkomster av andra förvärvskällor som föreslås i propositionen.

Den föreslagna lösningen skapar emellertid vissa problem. Underlaget för tilläggsbelopp innefattar nämligen underskott i förvärvskälla. Det kommer i fortsättningen därför att vara av största betydelse att avdragsgilla kostnader belastar rätt förvärvskälla. De problem som sammanhänger med förvärvskällebegreppet skall - som framgår av departementschefens uttalande i propositionen - utredas med förtur av kommittén om underskottsavdrag (KUSK).

Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört tillstyrker utskottet bifall till den föreslagna begränsningen av underskoftsavdragens skattemässiga värde.

De ändringar av inflationsskyddet som föreslås i propositionen och som innebär att basenheterna för de tre reformåren fastställs på förhand bygger på en strävan att pressa ned pris- och kostnadsökningarna till ca 5,5 % om året. Om en sådan anpassning inte sker blir följden en viss skatteskärpning. Skatteutskottet delar finansutskottets uppfattning att det i nuläget är särskilt olämpligt att utforma skattepolitiken med utgångspunkt i ett antagande om

SkU 1981/82:60 53

hög inflation och stora nominella löneökningar. Med hänsyn till marginal-skattesänkningen och de effekter den kan väntas få för löneutvecklingen kan en inflationstakt av i genomsnitt 5,5 % om året inte anses orealistisk. Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del.

Skatteutskottet godtar också i övrigt propositionens förslag till skatteskala och avstyrker följaktligen bifall till samtliga i detta avsnitt behandlade motioner.

Marginalskattespärr och begränsni/igsregel

Som fidigare nämnts skall den statliga inkomstskatten delas upp i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Marginalskatfespärren skall tillämpas uteslutande vid beräkningen av tilläggsbelopp. Spärren har utformats så att tilläggsbelopp inte skall tas ut i den mån sådant belopp på någon inkomstdel skulle utgå med högre belopp än som motsvarar 60 % minskat med den kommunala skattesatsen. Detta innebär tillsammans med ett grundbelopp beräknat efter 20 % en spärr vid en marginalskatt på 80 %.

1 (m)-motionen 1981/82:2529 yrkas att marginalskattespärren successivt nedjusteras till 75 %.

Utskottet har tidigare godtagit den i propositionen föreslagna skatteskalan och är inte berett att f. n. medverka till en marginalskattesänkning som går utöver den i propositionen föreslagna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.

I fråga om begränsningsregeln föreslås också vissa ändringar. Spärrbeloppet är i dag 80 % av underlaget upp till 30 basenheter och 85 % av överskjutande del. Underlaget utgörs av den till statlig inkomstskaft beskattningsbara inkomsten minskad med 4 500 kr. och ökad med bl. a. investeringsavdrag och avdrag för egenavgifter. Det skaftebelopp som begränsningsregeln gäller utgörs av summan av statlig och kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt, egenavgifter och sjömansskatt. Äkta makar behandlas enligt gällande bestämmelser vid tillämpningen av begränsningsregeln som en skattskyldig. Någon ändring på denna punkt föreslås inte i propositionen. Däremot föreslås- förutom en teknisk omkonstruktion av begränsningsregeln - att egenavgifterna inte längre skall få påverka skattenedsättningen.

I motion 1981/82:2529 yrkar (m) avslag på propositionen i denna del. Mofionärerna yrkar vidare aff sambeskaftningen av äkta makar slopas vid tillämpningen av begränsningsregeln och att spärrbeloppet bestäms till 75%.

Utskottet har godtagit den i propositionen föreslagna skafteskalan och avstyrker följaktligen yrkandet om en nedsättning av spärrbeloppet fill 75 %. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att slopa sambeskattningen av makar vid tillämpningen av begränsningsregeln. Som anförts av den expertgrupp, på vars förslag propositionen bygger, skulle ett bifall till

SkU 1981/82:60 54

motionärernas förslag möjliggöra dispositioner mellan makar som kunde få mycket stora konsekvenser i de fall då regeln är tillämplig. 'Vad särskilt angår egenavgifterna kan inte bestridas aff begränsningsregeln i sin nuvarande utformning ger egenföretagaren en omotiverad skatteförmån jämfört med den som bedriver sin näringsverksamhet i aktiebolagsform. Någon möjhghet för den senare att vid tillämpning av begränsningsregeln beakta av bolaget erlagda egenavgifter föreligger inte. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet förslaget att egenavgifterna lämnas utanför bestämmelserna om nedsättning av skatt.

Kvittning av underskott mot överskott

Som fidigare nämnts skall vid beräkning av tilläggsbelopp avdrag för underskott i princip inte medges. I propositionen föreslås emellertid särskilda undantag från denna huvudregel om kvittningsförbud. Undantagen har alla det gemensamt att de är en följd av förvärvskällornas nuvarande utformning.

Det första undantaget har tillkommit bl. a. med tanke på att ett förbud aff kvitta underskott av schablontaxerad fastighet mot överskott av kapital kan ge upphov fill ojämnheter i beskattningen och skapa icke önskvärda styrningseffekter. Undantaget innebär att underskott av schablontaxerad fasfighet får kvittas mot överskott av kapital upp till ett belopp av 30 000 kr. Kvittningsrätten gäller endast egna underskott och inte underskott hos andra maken.

I syfte att underlätta startandet och vidareutvecklandet av näringsverksamhet har vidare föreslagits att underskott av kapital i vissa fall får kvittas mot överskott av andra inkomstslag och att en näringsidkare under en sexårsperiod får utnyttja ett tidigare underskott mot ett senare överskott i samma förvärvskälla.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) yrkar i motion 1981/ 82:2527 att makar skall ha rätt att sinsemellan kvitta såväl underskott av schablonfastighef mot överskott av kapital som underskott mot överskott av samma förvärvskälla. Yrkandet gäller under förutsättning att yrkandet i (m)-motionen 1981/82:2529 om avslag på förslaget om begränsning av underskottsavdragen inte skulle vinna bifall. Motionären hänvisar fill att ett stort antal remissinstanser riktat grava anmärkningar av kontrollteknisk och annan art mot propositionen i den här delen och menar att makar med betydande underskott av eget hem men med motsvarande kapitalinkomster-om förslaget antas - kommer att beskattas helt olika beroende på tillgångarnas fördelning mellan makarna.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att sambeskattning av makars B-inkomster i fortsättningen endast skall ske vid beräkning av tilläggsbelopp. En kvittning mellan makar skulle - som departementschefen framhåller- innebära att underskott skulle kunna komma att kvittas på olika

SkU 1981/82:60 55

sätt vid beräkning av underlagen för grundbelopp resp. tilläggsbelopp. Enligt utskottets mening bör - om rimliga enkelhetskrav skall kunna tillgodoses -rätten aff avräkna underskott mot överskott vara individualiserad dvs. tillkomma den skattskyldige personligen. Bestämmelserna kan eljest komma att bli alltför svårtillämpade. Utskottet anser sig därför böra avstyrka motion 1981/82:2527 i denna del.

Rätten till avräkning av underskott mot överskott tillkommer som nämnts den skaffskyldige personligen. Säljer en rörelseidkare sin verksamhet till någon annan får alltså tidigare underskott i princip inte längre utnyttjas. Avlider en näringsidkare får tidigare underskott utnyttjas av dödsboet under det beskattningsår då dödsfallet inträffade men inte vid senare års taxeringar. Detta följer av de allmänna reglerna i KL om beskattning av dödsbo.

Rune Torwald (c) anser att det i undantagsfall kan vara betydelsfullf för dödsbodelägarna att ha möjlighet utnyttja de underskott som arvlåtaren ådragit sig under åren närmast före dödsfallet. Han begär därför i motion 1981/82:2524 att riksdagen ger regeringen till känna att ett dödsbo skall ha rätt att utnyttja de underskoffsavdrag vid inkomsttaxeringen som den avlidne skulle ha kunnat tillgodogöra sig om han varit i livet. Yrkandet innebär att dödsboet under en sexårsperiod skall kunna utnyttja sådana avdrag.

I motsats till mofionären anser utskottet aff rätten för dödsbo att utnyttja fidigare underskott bör begränsas till det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade. Infe minst konfrolltekniska skäl talar mot att man medger undantag från denna regel. Utskottet avstyrker därför mofionen.

Tilläggsposter

För att verkningarna av avdragsreformen skall bli likformiga för olika kategorier av inkomsttagare föreslås i proposifionen att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp hänsyn skall tas fill vissa förmåner som en skattskyldig åtnjutit. Sålunda skall en näringsidkare påföras ett särskilt schablonmässigt beräknat förmånsvärde för bil eller annan rörelsetillgång (båt, flygplan) som han utnyttjat privat. Förmånsvärdet bör motsvara värdet av att inte privat behöva redovisa en räntekostnad för bilförvärvef. Det bör bestämmas schablonmässigt och anknyta till det s. k. finanseringsfillägg som ingår i värdet av bilförmån för löntagare.

'Vid beräkning av underlaget för jordbrukares tilläggsbelopp skall tillägg göras för de faktiska ränteutgifter i förvärvskällan som kan anses belöpa på bostadsdelen.

Vidare skall förmånen av ett räntefrift lån eller ett lån mot lägre ränta än normalt från arbetsgivare till anställd tas upp som en särskild tilläggspost.

Förslaget om filläggsposter kritiseras i flera motioner.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) yrkar i motion 1981/ 82:2527 att något tillägg för beräknad ränta för bil inte skall ske. Hon yrkar vidare att räntefillägg för lån med låg eller ingen ränta skall få kvittas mot

SkU 1981/82:60 56

överskott av kapital och mot underskott på schablontaxerad fastighet. Båda dessa yrkanden är andrahandsyrkanden och gäller endast under förutsättning att yrkandet i partimotionen 1981/82:2529 om avslag på begränsningen av underskoftsavdragen inte bifalls.

Arne Andersson m. fl. (m) yrkar i motion 1981/82:2528 - med hänvisning till motivering i motion 1981/82:2529 - att något tillägg i förvärvskällan jordbruksfastighet inte skall göras med någon del av räntekostnaderna för den egna bostaden. Motionärerna framhåller att - om en jordbrukare tar upp ett lån för att förbättra ekonomibyggnader - en viss del av de ökade räntekostnaderna automatiskt kommer att hänföras till bostaden och därmed inte kommer att bli avdragsgill trots att det rör sig om en investering i jordbruksrörelsen.

I det fall en personbil, som redovisas som tillgång i enskild näringsverksamhet, används privat sker vid beskattningen en fördelning av kostnaderna mellan den privata användningen och den yrkesmässiga. Vid denna fördelning beaktas normalt inte eventuella räntekostnader, eftersom sådana kostnader f. n. alltid är avdragsgilla. Genom de nya reglerna om avdragsbegränsning kommer - om inte särskild hänsyn fas till ränteutgifterna - en näringsidkare i ett bättre läge än en löntagare med bilförmån i tjänsten. I värdet av denna förmån ingår ett särskilt finansieringstillägg motsvarande en schablonmässigt beräknad räntekostnad för bilförvärvet. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson stöder sin uppfattning att något räntetillägg för bil inte bör ske pä att en skattskyldig, som inte har någon räntekostnad, genom förslaget får en omotiverad skattehöjning, som inte kan kvittas mot ett eventuellt överskott av kapital.

Ränfetillägget för bil bygger, liksom löntagares bilförmån, på en schablon. Det ligger enligt utskottets mening i sakens natur att en sådan infe kan utformas med beaktande av förhållanden i enskilda fall. Utskottet tillstyrker förslaget om räntetillägg för bil och avstyrker således bifall till motion 1981/82:2527 i denna del.

Utskottet biträder också förslaget om räntetillägg för jordbrukares bostäder. Den föreslagna begränsningen av underskoftsavdragen berör normalt inte jordbrukarens låneräntor för bostadsändamål, eftersom jordbrukarens bostadsbyggnad är att anse som en driftbyggnad i inkomstskattehänseende. En villaägares räntor däremot leder regelmässigt till underskott och påverkas därför direkt av avdragsbegränsningen. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening motiverat att - på samma sätt som i fråga om bil i näringsverksamhet - göra ett räntetillägg för jordbrukarens bostadsbyggnad. Utskottet vill understryka att tillägget enligt förslaget uteslutande skall avse de räntekostnader som hänför sig till låneskulderna i förvärvskällan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1981/82:2528.

Utskottet är inte heller berett biträda yrkandet i motion 1981/82:2527 att räntetillägg för lån utan eller till låg ränta skall kunna kvittas mot överskott av kapital eller mot underskott på villafastighef. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1981/82:2527 även i denna del.

SkU 1981/82:60 57

Makebeskattni/igen m. m.

F. n. gäller att makars B-inkomster - hit hör främst inkomst av annan fasfighet och av kapital - vid beräkning av statlig inkomstskaft läggs på toppen hos den make som har den högsta A-inkomsten. Sambeskattning blir alltså aktuell bara i de fall maken med den lägsta A-inkomsten också har B-inkomst. Om makarnas sammanlagda B-inkomster uppgår till högst 2 000 kr. räknas de som A-inkomst. Överstiger de detta belopp beskattas de i sin helhet som B-inkomst. Vidare gäller att minst 4 500 kr. av vardera makens beskattningsbara inkomst alltid behandlas som beskattningsbar A-inkomst.

Förslaget i propositionen innebär att sambeskattning av B-inkomster fr. o. m. 1986 års taxering endast skall ske vid beräkning av tilläggsbelopp. Redan fr. o. m. 1984 års taxering (inkomståret 1983) ändras det nuvarande gränsbeloppet 2 000 kr. till ett grundavdrag om 5 000 kr.

I partimofion 1981/82:2300 (m) begär motionärerna skyndsamt förslag att sambeskattningen av B-inkomster helt skall upphävas. Ett annat yrkande avseende B-inkomst har ställts i motion 1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. Motionärerna anser att gränsbeloppet bör beräknas med hänsyn till penningvärdeutvecklingen sedan det fastställdes.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) begär i motion 1981/82:708 skyndsamma förslag till åtgärder som redan för inkomståret 1982 kan motverka sambeskattningens nackdelar.

I motion 1981/82:508 av Bo Lundgren och Rolf Dahlberg (båda m) yrkas sådan ändring av gällande bestämmelser att inkomst av annan fastighet kan hänföras till A-inkomst, om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

I en motion 1981/82:1204 av fyra m-ledamöter med förste vice talmannen Ingegerd Troedsson som första namn begärs att de bestämmelser om beskattning av B-inkomster som föreslås i propositionen skall gälla redan fr. o. m. 1983 års taxering. Mofionärerna begär-i likhet med motionärerna i motion 1981/82:508 - att den som arbetar i och med egen fastighet skall beskattas såsom för A-inkomst. De begär också att andra skatteregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för samboende, tillkomsten av barn skall ses över.

Ett utredningsyrkande avseende familjebeskattningen har även framställts i partimotion 1981/82:2025 (m). I denna begär motionärerna - med hänvisning till motivering i motion 1981/82:2018 - utredning och en allsidig utvärdering av familjebeskattningen i syfte bl. a. att minska effekterna av marginalskatter och inkomstrelaterade bidrag och att anpassa skatten efter bärkraft. Detta kan - menar motionärerna - exempelvis ske antingen genom en frivillig tudelning av familjeinkomsten upp till ett belopp som varierar efter antalet barn eller genom att inrikta skatteskalan mot en mer proportionell beskattning. Motionärerna anser också att rätt till avdrag bör föreligga för nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn. Enligt Sven

SkU 1981/82:60 58

Johansson (c) bör barnfamiljerna få större frihet att fördela sin tid mellan förvärvsarbete och vård av barnen. Han yrkar därför i motion 1981/82:1677 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att familjer där endast en av föräldrarna förvärvsarbetar skall bli berättigade till skattereduktion med förslagsvis 15 000 kr. per år. Vidare yrkar han i motion 1981/82:1678 att föräldrar som ordnar sin barntillsyn på privat väg skall bli berättigade till avdrag för sina kostnader härför.

I motion 1981/82:701 slutligen av Bonnie Bernström och Eva Winther (båda fp) begär motionärerna en utredning kring det samlade familjestödets marginaleffekter på jämställdheten.

De förslag om makebeskattning som läggs fram i propositionen innebär en väsentlig begränsning av sambeskattningen av makar. Sådan beskattning skall vid inkomsttaxeringen i fortsättningen endast ske vid beräkning av tilläggsbelopp. Vidare gäller ett fribelopp om 5 000 kr. Utskottet anser sig inte kunna nu medverka fill att helt avveckla makars sambeskattning. Som departementschefen framhåller torde en sådan åtgärd kräva ytterligare överväganden.

Utskottet anser sig inte heller kunna biträda förslagen om andra begränsningar i sambeskatfningsreglerna. Yrkandet i motion 1981/82:1212 om en uppräkning av beloppsgränsen får genom förslaget i propositionen anses tillgodosett.

Med det anförda och då de föreslagna reglerna om makebeskattning enligt utskottets mening bör träda i kraft samtidigt som skatteomläggningen i övrigt eller vid 1984 års taxering avstyrker utskottet bifall till mofionerna 1981/82:508 och 708, 1981/82:1204 yrkandena 1 och 3 samt motion 1981/82:2300 yrkande 6.

De övriga frågor rörande familjebeskattningen som aktualiseras i motionerna har enligt utskottets mening kommit i ett delvis annat läge genom de förslag till betydande marginalskattelättnader som läggs i propositionen. Någon anledning att tillsätta nya utredningar på familjebeskattningens område föreligger enligt utskottets mening inte innan närmare erfarenheter vunnits av de nya reglernas tillämpning i praktiken. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1981/82:1204 yrkande 2, 1981/82:2025 yrkandena 1 och 3 samt 1981/82:701.

'Vad särskilt angår de i motionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 aktualiserade frågorna om barntillsyn har utskottet nyligen (SkU 1981/82:8) avstyrkt liknande motionsyrkanden med hänvisning till att frågor om det ekonomiska stödet till barnfamiljer f. n. utreds av familjepolitiska kommittén. Med hänsyn härtill och till att frågan om vårdnadsersätfning till barn enligt utskottets mening bör lösas på annat sätt än genom skaftereduktion avstyrker utskottet bifall till mofionerna 1981/82:1677, 1981/82:1678 och 1981/82:2025 i denna del.

SkU 1981/82:60 59

Barnpe/ision

Bidrag till barns underhåll beskattas inte vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott. Barnpension utgör däremot skattepliktig intäkt för barnet.

Ing-Marie Hansson (s) anser att barnpension och bidragsförskott bör jämställas i skattehänseende och yrkar i mofion 1981/82:704 att regeringen efter vederbörlig utredning lägger fram förslag härom för riksdagen.

Ett liknande yrkande återfinns i mofion 1981/82:1690 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c). Motionärerna vill ha ett tillkännagivande av riksdagen att barnpensionen skall vara helt eller delvis skattefri.

Pensionskommittén har i sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande behandlat frågan om barnpension. Kommittén konstaterar bl. a. att det rent principiellt är rimligt att underhållsbidrag inte utgör skattepliktig intäkt, medan motsatsen är fallet i fråga om barnpension. Skälet härtill är att underhållsbidrag- med undantag för det allmänna avdrag om 3 000 kr. per år som medges i vissa fall - inte är avdragsgillt för den underhållsskyldige och att det följaktligen skall betalas av beskaffad inkomst. Barnpension grundas däremot på arbetsgivaravgifter som inte har inkomstbeskatfafs hos den avlidne. Kommittén menar att man kan jämföra barnpension med en privat pensionsförsäkring, där premierna är avdragsgilla men där den utfallande pensionen beskattas. Det kan därför- menar kommittén - knappast hävdas att samstämmighet skulle uppkomma om barnpension helt undantogs från beskattning. De överväganden som kommittén redovisar i fråga om nivåerna för pension har skett under hänsynstagande till att barnpension i princip utgör skatteplikfig inkomst för barnet och innebär en höjning av garantinivån för barnpension från folkpensioneringen i de fall då barnets båda föräldrar har avlidit. En motsvarande höjning föreslås beträffande garantinivåerna i situafioner då barnet samfidigt har rätt till antingen bidragsförskott i förhållande till båda sina föräldrar eller också bidragsförskott i förhållande till en förälder och barnpension efter den andra föräldern. Kommitténs förslag är föremål för överväganden inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Avdrag

Som tidigare nämnts föreslås i propositionen i förenklingssyfte vissa ändringar i nuvarande avdragsregler. Förslagen innebär att ett schablonavdrag om 1 000 kr., dock högst 5 % av intäkten, införs i inkomstslaget tjänst och att rätten fill avdrag för kapitalförsäkringspremier och för frivilliga periodiska undersföd slopas.

SkU 1981/82:60 60

Frivilliga periodiska understöd

Utskottet delar departementschefens uppfattning att avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd bör avskaffas. Inte bara kontroll- och förenklingsskäl utan också rättvisesynpunkter talar för en sådan åtgärd. Behovet att genom skattelättnader främja frivilliga understöd torde vara betydligt mindre nu än fidigare.

Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del. Enligt utskottet bör avdragsförbudet gälla utan annat undantag än det som föreslås i propositionen. Det innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i mofion 1981/82:1686 av Sven Munke (m) att periodiskt understöd till anhörig eller annan som bedriver studier under vissa förutsättningar skall vara avdragsgillt för givaren. Utskottet avstyrker också yrkandena i mofion 1981/82:2530 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) att frivilligt periodiskt understöd inom en familj skall vara avdragsgillt intill ett belopp av 20 000 kr. och att gåva under samma förutsättning skall vara skattefri under förutsättning att värdet av den infe överstiger 5 000 kr. Även yrkandet i motion 1981/82:2531 av Elisabeth Fleetwood (m) att avdragsrätten skall bibehållas för understöd som utgår fill i utlandet bosatta svenskar med minderåriga barn avstyrks av utskottet.

Genom utskottets ställningstagande är yrkande 3 i motion 1981/82:1699 av Erik Wärnberg m. fl. (s) tillgodosett.

Schablonavdrag i tjänst m. m.

I sin partimotion 1981/82:2529 framhåller moderaterna att de anser det principiellt felaktigt att medge avdrag för kostnader som en skattskyldig infe haft. De anser därför att schablonavdraget i inkomstslaget tjänst bör begränsas till 500 kr., dock högst 5 % av intäkten.

Enligt utskottets mening bör schablonavdraget, om önskemålet om förenklingar skall kunna tillgodoses, inte sättas för lågt. En 1 000-kronorsgräns får anses innebära en skälig avvägning. Utskottet har vid besök på riksskatteverket erfarit att schablonavdraget av förenklingsskäl egentligen skulle behöva bestämmas till ett högre belopp än 1 000 kr. Man har därvid pekat på att den tjänsteinkomst som ligger till grund för beräkning av taxerad inkomst inte överensstämmer med den som ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst (pgi). Enligt utskottefs mening bör emellertid detta problem lösas inom ramen för bestämmelserna om pgi.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Vad särskilt angår försäkringsavdraget vill utskottet erinra om de försäkringsförmåner som anställda i allmänhet åtnjuter och om att jordbrukare och rörelseidkare har rätt till avdrag i förvärvskällan för premier för grupplivförsäkring, om förmånerna inte är större än för befattningshavare i statlig tjänst. Enligt vad utskottet erfarit kan ett betydande antal skattskyldiga inte utnyttja försäkringsavdraget fullt ut. Mot den bakgrunden och då ett slopande av avdraget kan väntas medföra icke obetydliga förenklingsvins-

SkU 1981/82:60 61

ter tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i motion 1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. (m) om uppräkning av försäkringsavdraget.

I detta sammanhang behandlar utskottet det av Bengt Wittbom (m) i mofion 1213 framställda utredningsyrkandet om ett särskilt bankkonto för försäkringssjälvrisker. Insättning på ett sådant konto bör enligt motionären vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen och uttag beskattas men med rätt till avdrag för styrkt kostnad för självriskinträde vid försäkringsskada.

Utskottet vill framhålla att de kostnader som avses i motionen är av privat natur och att kostnader av detta slag inte bör påverka beskattningen.

Reparationsavdrag

Gunnar Biörck i Värmdö (m) tar i motion 1981/82:2530 upp frågan om rätt till avdrag för reparation, och underhåll av schablontaxerad fastighet. Motionären menar att införandet av en sådan avdragsrätt skulle minska arbetslösheten inom byggnadsverksamheten och bidra till att bostadsbeståndet hölls i gott skick. Samfidigt skulle frestelsen att anlita svartjobbare upphöra.

Utskottet behandlade vid 1978/79 års riksmöte ett motionsyrkande som gick ut på att villaschablonen skulle slopas och villaägarna således ta upp ett bosfadsvärde och göra avdrag för omkostnader för fastigheten. Motionsyrkandet motiverades främst med att villaägarna därigenom skulle få ett direkt intresse av att redovisa kostnader för material och utgivna arbetslöner.

Utskottet begärde med anledning av mofionen en utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget härför.

Med hänsyn härtill och då den av motionären aktualiserade frågan enligt vad utskottet erfarit kommer att fas upp av en kommitté inom budgetdepartementet som skall behandla bostadsbeskattningen avstyrker utskottet motionen. Utskottet förutsätter emellertid att den aviserade utredningen snarast kommer till stånd.

Fackföreningsavgiffer

Frågan om avdrag för fackföreningsavgifter tas upp i motion 1981/82:901 av Tommy Franzén m. fl. (vpk), där motionärerna begär förslag från regeringen om en sådan avdragsrätt.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av denna fråga (SkU 1981/82:2) kritiserat skillnaden i den skattemässiga behandlingen av avgifter till fackföreningar och till vissa arbetsgivarorganisationer och förutsatt att riksdagen kommer att föreläggas en proposition i ämnet. Samtidigt har utskottet framhållit att regeringen - innan riksdagen tar slutlig ställning till

SkU 1981/82:60 62

frågorna - bör lämna en fullständig redovisning och kartläggning bl. a. av de konfliktbidrag som betalas ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer och att målet bör vara att åstadkomma ett system som är så neutralt som möjligt. Utskottet utgår från att regeringen så snart som möjligt kommer att tillgodose detta önskemål utan ytterligare framställningar från riksdagens sida. Någon åtgärd kan inte anses påkallad, varför utskottet avstyrker motionen.

Konsumtionskredifer

Pär Granstedt m. fl. (c) vänder sig mot att kostnaderna för konsumtionskredifer är avdragsgilla vid beskattningen och alltså delvis får betalas av samhället. De anser att det bör vara möjligt att slopa denna avdragsräft utan att avvakta resultatet av underskottsavdragskommitténs arbete. I mofion 1981/82:903 begär de sådant förslag från regeringen.

Som motionärerna konstaterar i mofionen är ett av syftena med propositionen att begränsa olägenheterna med den nuvarande obegränsade avdragsrätten för underskottsavdrag. Utskottet är i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet inte berett att gå längre än som föreslås i proposifionen, eftersom ytterligare begränsningar, enligt vad utskottet nu kan bedöma, skulle fordra genomgripande ändringar i skaftelagstiftningen, och kontrollfrågorna inte är tillräckligt belysta. Utskottet avstyrker således mofionen.

Sparavdrag

Håkan Winberg m. fl. (m) begär i motion 1981/82:1212 en uppräkning av det s. k. sparavdraget i inkomstslaget kapital. Ett motsvarande yrkande har nyligen avvisats av riksdagen i enlighet med skatteutskottets hemställan (SkU 1981/82:58). Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Utländska experter

Eric Hägelmark (fp) far i motion 1981/82:1185 upp frågan om beskattningen av utländska experter och ifrågasätter om man inte genom särregler vid beskattningen bör underlätta utländska forskares medverkan vid uppbyggnaden av nya forskningsinsfitutioner i Sverige. Svårigheterna att rekrytera utländsk expertis till svenska företag har belysts också av Sveriges industriförbund i en till utskottet ingiven skrivelse. Förbundet anvisar olika möjligheter att genom skatteförmåner underlätta anställning av utländska experter för forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet förstärks. Insatser på FoU-området utgör naturligtvis ett viktigt inslag om man vill tillgodose kraven på teknisk utveckling i den svenska industrin.

SkU 1981/82:60 63

Utskottet har således viss förståelse för de synpunkter som framförts i motionen och av Industriförbundet. Samtidigt måste konstateras att det är förenat med betydande svårigheter att närmare precisera vilken omfattning skattelättnader av det här slaget bör ha och vem som bör komma i åtnjutande av dem.

Enligt vad utskottet erfarit är de frågor som tas upp i motionen och skrivelsen föremål för uppmärksamhet inom regeringskansliet. Någon riksdagens åtgärd är därför inte påkallad. Utskottet avstyrker med det anförda mofion 1981/82:1185.

Beskattning av mossa

Genom beslut av riksdagen förra våren undantogs vissa inkomster av bär-och svampplockning från beskattning. Skattefriheten är knuten till det vederlag som en plockare uppbär vid försäljning av vilt växande bär och svampar och gäller till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr.

Eivor Nilson (c) och Nils-Olof Gustafsson (s) framhåller i motion 1981/82:1191 att mossa under de senaste 30-40 åren varit en viktig inkomstkälla för många innevånare i Härjedalen och i Särna-Idreområdet i Dalarna. Mossan säljs till uppköpare på samma sätt som bär och svamp. Motionärerna anser att inkomster av plockning av mossa i skattehänseende bör jämställas med plockning av vilda bär och svamp och vill att riksdagen begär förslag härom från regeringen.

Utskottet kan för sin del infe utan vidare dela mofionärernas uppfattning att inkomst av mossplockning bör jämställas med inkomster av bär- och svampplockning. I fråga om bär och svamp kan göras gällande att en partiell skattefrihet kan vara ägnad att främja tillvaratagandet av för folkhushållet viktiga konsumtionsvaror. Något sådant skäl att befria inkomster av mossplockning från beskattning finns enligt utskottets mening inte. Vad som förevarit vid en uppvaktning inför utskottet föranleder inte annan bedömning.

Frågan huruvida mossa i skattehänseende kan jämställas med svamp kommer enligt vad utskottet erfarit att prövas av riksskatteverket i ett förhandsbesked. Utskottet avstyrker bifall fill motionen.

Skattefria förmåner

Åke Polstam och Stig Josefson (båda c) yrkar i mofion 1981/82:861 (motiveringen för yrkandet finns i motion 1981/82:859) att riksdagen hos regeringen skall begära en parlamentarisk utredning om de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst. Motionärerna pekar bl. a. på den snabbt ökande omfattningen av sådana förmåner och på svårigheterna att rätt uppskatta deras värde.

SkU 1981/82:60 64

Det av motionärerna aktualiserade problemet har uppmärksammats av riksskatteverket, som i skrivelse till budgetdepartementet framställt ett liknande krav.

Utskottet finner de av motionärerna framförda synpunkterna värda beaktande och fillstyrker därför den begärda utredningen.

Förmögenhetsskatten

Mot bakgrund av de höjningar av taxeringsvärdena som väntades med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering har bl. a. förmögenhetsbeskattningen justerats med verkan fr. o. m. 1982 års taxering (prop. 1980/81:42, SkU 11). Erik Wärnberg m.fl. (s) fullföljer i motion 1981/ 82:1699 sin tidigare kritik mot detta beslut och yrkar (yrkande 2 i motionen) skatteskärpningar framför allt för större förmögenheter i kombination med ett fribelopp på 50 000 kr. för banktillgodohavanden m.m. Lars Werner m. fl. (vpk) begär i motionerna 1980/81:1504 yrkande 2 och 1981/82:1568 yrkande 8 också skärpningar av förmögenhetsskatten men i form av en engångsskatt på stora förmögenheter. Yrkandena om skärpningar av bl. a. förmögenhetsskatten framställs också i motionerna 1981/82:917 och 2532, som utskottet återkommer till senare.

'Vid sin senaste behandling av motionsyrkanden om skärpt förmögenhetsskatt (SkU 1980/81:44) har utskottet avstyrkt motionerna och framhållit att avsikten med det nyss angivna beslutet inte varit att ändra grunderna för förmögenhetsskatten utan endast att anpassa skatteskalorna til den allmänna prisutvecklingen. Något nytt som bör leda till ändrad ståndpunkt i denna fråga har inte framkommit, varför utskottet avstyrker de nu aktuella mofionsyrkandena.

Den framtida skattepolitiken

I mofionerna 1981/82:917 och 2532 yrkande 2 lägger Lars Werner m. fl. (vpk) fram sitt skaffepolitiska program och begär att riksdagen godkänner riktlinjerna för en skattereform som bl. a. innefattar en skärpt progressivitet i inkomstbeskattningen, skärpt kapitalbeskattning och bolagsbeskatfning, slopande av olika avdrag vid beskattningen, avskaffande av mervärdeskatt på viktiga livsmedel, en progressiv statskommunal enhetsskatt, övergång till produktionsbeskaftningoch kamp mot skatteflykt m.m. Krav på slopande av moms på mat och omsättningsskatt på aktier framställs också i vpk-motion 1568 yrkandena 4 och 6.

Gösta Bohman m. fl. (m) yrkar i motion 1981/82:2028 att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1981/82:2018 om den framtida\ skattepolifiken, nämligen aff en produktionsbeskattning bör motverkas, att kapitalbeskattningen bör överses för att underlätta företagsamheten, att realisationsvinstbeskattningen bör förenklas, att rundgången i skatte- och

SkU 1981/82:60 65

bidragssystemet bör minskas och att skattesystemet i ökad utsträckning bör fa hänsyn till den fakfiska försörjningsbördan.

Utskottet vill framhålla att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna behandlats av riksdagen vid upprepade tidigare tillfällen och fortlöpande uppmärksammas av regeringen och i pågående utredningsarbete. Utskottet finner för sin del inte anledning att härutöver nu ta ställning till de politiska program som presenteras i de angivna mofionerna eller att på nytt föranstalta om en genomgripande översyn av beskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet dessa mofionsyrkanden.

Utskottet avstyrker också bifall fill yrkandet i mofion 1981/82:1568 om en särskild avbetsgivaravgiff på arbetsskapande insatser.

Finansiering

Kostnaden för den i propositionen föreslagna skatteomläggningen skall för det första året täckas genom införande av en allmän löneavgift om 2 %. Avgiften är av principiellt samma karaktär som den tidigare allmänna arbetsgivaravgiften.

Moderaterna yrkar i mofion 1981/82:2529 avslag på propositionen i denna del. Kostnaderna för skafteomläggningen och de ändringar i denna som föreslås i motionen bör enligt moderatema täckas genom bl. a. utgiftsminskningar.

Utskottet instämmer i de synpunkter som finansutskottet framfört i fråga om finansieringen och avstyrker därför bifall fill motionen i denna del.

Mot de delar av proposifionen som utskottet infe tagit upp fill särskild behandling har utskottet inte funnit anledning fill erinran.

Lagförslagen

1 proposifionen föreslås bl. a. en ändring i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Denna ändring innefattar även ett i proposifion 1981/82:113 föreslaget fillägg fill samma lagrum. Förslaget i den delen har godtagits av arbetsmarknadsutskottet (AU 1981/82:23), som förklarat att lagstiftningsfrågan bör anstå fill behandlingen av proposition 197.

Skatfeufskotfef har infe funnit anledning fill erinran mot förslaget att lagen om socialavgifter skall tillämpas även i fråga om löneavgift.

Utskottet har heller ingen erinran mot författningsförslagen i övrigt eller mot de delar av propositionen som utskottet infe tagit upp fill särskild behandling.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalan och inflationsskyddet

att riksdagen bifaller proposifion 1981/82:197 och avslår

5 Riksdagen 1981/82. 6 saml., Nr 60

SkU 1981/82:60 66

motionerna 1981/82:2529 yrkandena 1, 3 och 9 och 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del,

2. beträffande begränsning av underskottsavdrag

att riksdagen med bifall fill proposifionen och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del, avslår motionerna 1981/82:2524 och 1981/82:2529 yrkande 2,

3. beträffande kvittning

att riksdagen bifaller proposifionen och avslår mofionerna 1981/82:2527 yrkande 1 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

4. beträffande tilläggsposter

att riksdagen bifaller proposifionen och avslår mofionerna 1981/82:2527 yrkandena 2 och 3,1981/82:2528 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

5. beträffande begränsningsregeln

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motionerna 1981/82:2529 yrkandena 6,7 och 8 samt 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

6. beträffande slopande av sambeskattning

att riksdagen avslår motion 1981/82:2300 yrkande 6,

7. beträffande gräns för individuell beskattning

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1212 i denna del och med bifall fill proposifionen avslår mofion 1981/82:1204 yrkande 1,

8. beträffande sambeskattningsfrågor i övrigt
att riksdagen avslår

a) mofion 1981/82:508,

b) mofion 1981/82:708,

c) mofion 1981/82:1204 yrkande 3,

9. beträffande vissa familjebeskattningsfrågor
att riksdagen avslår

a) mofion 1981/82:701,

b) mofion 1981/82:1204 yrkande 2,

c) mofion 1981/82:2025 i denna del,

10. beträffande barntillsyn

att riksdagen avslår mofionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 i denna del,

11. beträffande skattereduktion för vård av barn att riksdagen avslår mofion 1981/82:1677,

12. beträffande barnpension att riksdagen avslår

, a) mofion 1981/82:704, b) motion 1981/82:1690,

SkU 1981/82:60 67

13. beträffande schablonavdrag i tjänst

aff riksdagen med bifall till proposifionen avslår mofionerna 1981/82:2529 yrkande 5 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

14. beträffande frivilliga periodiska understöd m. m.

att riksdagen bifaller proposifionen och motion 1981/82:1699 yrkande 3 samt avslår motionerna 1981/82:1686, 1981/82:2530 yrkande 1, 1981/82:2531 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

15. beträffande reparationsavdrag

att riksdagen avslår mofion 1981/82:2530 yrkande 2,

16. beträffande fackföreningsavgifter

att riksdagen avslår mofion 1981/82:901,

17. beträffande konsumtionskrediter

aff riksdagen avslår motion 1981/82:903,

18. beträffande försäkringsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1212 i denna del och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

19. beträffande konto för försäkringssjälvrisker att riksdagen avslår mofion 1981/82:1213,

20. beträffande utländska experter

att riksdagen avslår motion 1981/82:1185,

21. beträffande inkomst av mossplockning att riksdagen avslår mofion 1981/82:1191,

22. beträffande skattefria förmåner

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:861 yrkande 4 hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst,

23. beträffande finansieringsfrågan

aff riksdagen bifaller propositionen och avslår mofion 1981/ 82:2529 yrkande 4,

24. beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår mofionerna 1980/81:1504 yrkande 2, 1981/82:1568 yrkande 8 och 1981/82: 1699 yrkande 2,

25. beträffande den framtida skattepolitiken m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:917, 1981/82:1568 yrkandena 3, 4 och 6, 1981/82:2028 och 1981/82:2532 yrkande 2,

26. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen fill

a. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

b. lag om ikraftträdande av lagen (1982:000) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

c. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enUgt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

SkU 1981/82:60

d. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skaft i
vissa fall,

e. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

f. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

g. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
h. lag om allmän löneavgift,

i. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stockholm den 18 maj 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Stig Josefson (c), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste vice falmannen Ingegerd Troedsson (m), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Bo Södersfen (s) och Arne Svensson (m).

Reservationer

Till betänkandet har förste vice falmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) lämnat följande 12 reservationer.

1. Inledning

Reservanterna anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 50 med "Skatteutskottet har" och slutar på s. 51 med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:

I sin första regeringsförklaring i oktober 1976 uttalade den borgerliga trepartiregeringen;

Skattesystemet måste reformeras. En varaktig skattereform skall innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflafionsskydd i skattesystemet samt åtgärder för att hålla fillbaka de kommunala skattehöjningarna.

I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 vid den andra treparfirege-ringens tillträde sades;

En fortsatt reformering av skatterna är nödvändig. Regeringen slår vakt

om inflafionsskyddet i skattesystemet. Regeringen ser förslaget för

1980 som ett led i eff målmedvetet arbete - som skall föras vidare under
mandatperioden - för att reformera skattesystemet och minska marginalef
fekterna, så att det blir mer över av en löneökning eller en extra förtjänst
---- . Rätten att göra avdrag för räntekostnader bibehålls.

I februari 1981 offentliggjorde den borgerliga treparriregeringen ett

SkU 1981/82:60 69

ekonomiskt handlingsprogram med en rejäl marginalskattesänkning som viktigaste beståndsdel. I handlingsprogrammet hette det:

Inriktningen bör vara att sänka marginalskaften till 50 procent för den helt dominerande andelen heltidsarbefande inkomsttagare. Detta förutsätter motsvarande justering av gällande marginalskatfetak. En reform med den inriktningen bör genomföras i tre steg med början 1982 och fullföljas 1983 och 1984.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget uttalades att skafteomläggningen skulle fofalfinansieras. Hur detta skulle ske angavs inte (bortsett från ett uttalande om att ett lagfäst sparande kunde övervägas). I handlingsprogrammet föreslogs inga åtgärder som syftade fill att begränsa värdet av underskottsavdrag eller urholka inflafionsskyddet.

I april 1981 träffades en överenskommelse mellan centerpartiet, folkpar-fiet och socialdemokraterna om en skatteomläggning. Denna omläggning innebär följande:

- Skatteomläggningen påbörjas först 1983 och inte som angavs av trepartiregeringen 1982.

- Marginalskatfesänkningarna blir mindre omfattande än vad som föreslogs av trepartiregeringen.

- Skatteomläggningen skall i sin helhet finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter eller genom införande av en s. k. produktionsfakforsskatf, proms.

- Indexregleringen av den statliga skatteskalan skall inte bibehållas i sin nuvarande form.

- Rätten till underskoffsavdrag skall inskränkas.

Proposifionen om en reformerad inkomstbeskattning bygger i huvudsak på det förslag som mot bakgrund av överenskommelsen lades fram av en expertgrupp med företrädare för centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna. Expertgruppens förslag remissbehandlades under hösten 1981.

Remissinstanserna välkomnade de föreslagna marginalskatfesänkningarna men ställde sig mycket krifiska på andra viktiga punkter. Kritiken avsåg främst den föreslagna metoden för avdragsbegränsning och de konsekvenser för framför allt villaägare, företagare och jordbrukare som denna skulle leda fill. Att den föreslagna omläggningen medför ett krångligare skattesystem, som är svåröverblickbart för de skattskyldiga var man överens om, liksom om att kringgående dispositioner för att parera förslaget kommer aff öka på ett drastiskt sätt. Det bör påpekas att remissomgången infe omfattade finansieringen.

I det förslag fill skatteomläggning som återfinns i proposifionen har man synbarligen inte tagit något intryck av den krifik som framfördes vid remissomgången.

Den skatteomläggning som föreslås i propositionen är av stor omfattning och bryter mot hittills vedertagna principer för beskattningen. Det måste

SkU 1981/82:60 70

därför anses anmärkningsvärt att inget utförligt utredningsarbete genomförts innan förslag förelagts riksdagen. En arbetsgrupp inom budgetdepartemen-fet har under en tidsperiod av endast sex månader tagit fram ett förslag som lett till omfattande kritik vid remissbehandlingen. Trots detta läggs förslaget fill grund för en proposition. Varken i deparfementsufredningen eller i proposifionen finns någon tillfredsställande analys av de ekonomiska konsekvenserna för samhällsekonomin och de enskilda medborgarna av finansieringen, urholkningen av indexregleringen samt avdragsbegränsningen.

Som redovisas i mofion 1981/82:2529 kommer skattetrycket under 1983 som en följd av proposifionens förslag att höjas med i storleksordningen 5-6 miljarder kronor. Ett höjt skaftetryck leder till negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Sysselsättningsläget förvärras genom den försämrade konkurrenskraft som blir följden av bl. a. införandet av en s. k. allmän löneavgift. Avtalsrörelsen försvåras också genom de föreslagna åtgärderna.

Urholkningen av det av den borgerliga trepartiregeringen införda inflafionsskyddet av skatteskalan kommer att leda till att hela marginalskaffere-formen efter hand urholkas så att såväl skiktgränserna i inkomsfskalan som brytpunkten kommer att förskjutas nedåt, räknat i fast penningvärde.

Avdragsbegränsningen leder till negativa konsekvenser för företagsamheten. Många villaägare kommer att drabbas av kostnadsökningar för sitt boende som gör deras individuella situation mycket svår. Avdragsbegränsningen strider mot givna utfästelser.

Skatteutskottet delar de synpunkter som framförs i mofion 1981/82:2529 och i den avvikande mening som fogats till finansutskottets yttrande.

2. Skatteskalan och inflationsskyddet samt begränsning av underskottsavdrag (mom. 1 och 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 51 med "En grundprincip" och slutar på s. 53 med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse;

En grundprincip i det svenska inkomstskaftesystemef är att skaft skall utgå efter förmåga. Detta innebär att det är inkomsten efter avdrag för alla omkostnader för dess förvärvande somskall-utgöra beskattningsunderlag.

Denna principiella uppfattning var underlag fill det uttalande som gjordes i den borgerliga trepartiregeringens regeringsförklaring 1979 om aff rätten till ränteavdrag skulle finnas kvar. Klara utfästelser gjordes också i valrörelsen 1979 i detta avseende.

Den borgerliga treparfiregeringen tillsatte 1980 en utredning med syfte att kartlägga s. k. otillbörligt utnyttjande av underskottsavdragen och också

SkU 1981/82:60 71

föreslå åtgärder riktade att undanröja dessa. Som en följd av den skatteuppgörelse som träffades mellan mitfenpartierna och socialdemokraterna våren 1981 avstannade i stort sett denna utrednings arbete.

Utskottet förutsätter att kommittén om underskottsavdrag skyndsamt återupptar sitt arbete enligt de ursprungligen givna direkfiven och att kommittén snarast framlägger förslag som syftar till att undanröja möjligheter aff utnyttja rätfen fill underskoffsavdrag otillbörligt.

'Vad avser den i propositionen föreslagna avdragsbegränsningen får den flera negativa effekter, vilket bl. a. framgått av den massiva kritiken vid remissbehandlingen. Den föreslagna ordningen innebär att man bryter den symmetri i beskattningen som hittills funnits. Detta är enligt utskottets mening infe acceptabelt.

Med hänsyn härfill och vad utskottet i övrigt anfört avstyrker utskottet bifall till den föreslagna begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde, liksom mofion 1981/82:2532 i vad den innehåller yrkande om bifall fill en sådan begränsning. Genom utskottets ställningstagande är motion 1981/82:2524 tillgodosedd.

Reglerna om inflafionsskydd i inkomsfskafteskalan infördes 1978 efter förslag från den dåvarande treparfiregeringen. I proposifionen framhölls att införandet av ett inflationsskydd för den statliga inkomsfskafteskalan var nödvändigt för att skapa en garanfi för att de fördelningspolifiska avvägningar som uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan skulle bli bestående tills beslut fattats om ändrad avvägning. Av det skatteufskottet då anförde framgick att utskottet delade regeringens uppfattning om nödvändigheten att införa eff inflationsskydd för den statliga inkomsfskafteskalan.

Proposifionens förslag beträffande inflafionsskyddet innebär att detta urholkas väsentligt. Inflafionen måste bekämpas med all kraft. I det fall man skulle lyckas nedbringa inflationstakten kraftigt finns ingen anledning att begränsa inflationsskyddet. Vad som nu föreslås innebär emellertid att om inflationen översfiger 5,5 %, de nya reglerna kommer att leda till såväl skärpt skaftetryck som urholkningar av marginalskattesänkningen.

Det kan f. ö. konstateras att redan nu i maj 1982 har basbeloppsindex, som ligger fill grund för inflationsskyddet i skafteskalan, för den mätperiod fr. o. m. augusti 1981 t.o.m. augusti 1982 som är underlag för skatteskalan 1983, ökat med 6,5 %. Sannolikheten är således stor för att inflafionstakten under denna tidsperiod kommer att ligga mellan 8 och 9 %. Det innebär att redan för 1983 leder det begränsade inflafionsskydd som föreslås i propositionen fill en automatisk skaftehöjning, som uppgår fill ungefär 1,5 miljarder kronor.

Den skatteskala som föreslås i proposifionen avviker på flera punkter från förslag som lades fram av den borgerliga treparfiregeringen våren 1981. Det marginalskattetak på 80 % som föreslås är enligt utskottets uppfattning alltför högt. Det kan noteras att i många andra länder har på senare fid de

SkU 1981/82:60 72

högsta marginalskattesatserna nedjusterats. I Danmark och Norge är den högsta marginalskaf tesatsen 70 %, i Finland är den 71 %, i England 60 % och Västtyskland 56 %.

Skatteutskottet förordar således den skatteskala för 1983 som föreslås i motion 1981/82:2529 ochavsfyrker proposifionen i motsvarande del samt när det gäller förslaget om en begränsning av inflafionsskyddet. Utskottets ställningstagande innebär avslag också på vpk:s parfimotion 1981/82:2532 i denna del.

dels ansett att utskottets hemställan i mom. 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skatteskalan och inflationsskyddet

att riksdagen bifaller mofion 1981/82:2529 yrkandena 1,3 och 9 och avslår proposifion 1981/82:197 och motion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

2. beträffande begränsning av underskottsavdrag

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2529 yrkande 2 samt med anledning av motion 1981/82:2524 avslår propositionen och mofion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

3. Kvittning (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottefs yttrande som börjar på s. 54 med "Utskottet vill" och slutar på s. 55 med "därför motionen" bort ha följande lydelse:

Vid remissbehandlingen av det förslag fill skatteomläggning på vilket proposifionen bygger har riktats kritik i skilda hänseenden mot bestämmelserna om förbud att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp kvitta underskott mot överskott. Som motionären framhåller har många remissinstanser ansett det vara en alldeles särskild brist att bestämmelserna inte ger samfaxerade makar möjlighet att sinsemellan kvitta underskott på annan fastighet mot överskott av kapital.

Utskottet kan i princip ansluta sig fill den i proposifionen framförda uppfattningen att kvittningsrätten som huvudregel bör vara individualiserad, dvs. fillkomma den skaffskyldige personligen. I fråga om samtaxerade makar leder emellertid den föreslagna begränsningen av underskotts- och förlustavdragen fill konsekvenser som enligt utskottets mening inte kan accepteras.

Utskottet finner det infe rimligt att makar, i det fall underskott och överskott är jämnt fördelade mellan dem, gemensamt skall kunna räkna av underskott infill föreskrivet maximum, (30 000 + 30 000=) 60 000 kr., medan någon kvittningsrätt inte skall föreligga i det fall underskottet på fasfighet finns hos ena maken och överskottet av kapitalinkomst hos den andre.

SkU 1981/82:60 73

Utskottet anser det vara ett rättvisekrav att reglerna utformas så att de fungerar på samma sätt oavsett vem av markarna som sfär för skulderna resp. fillgångarna. Eljest kan effekterna - särskilt för makar som inte har möjlighet att vidta interna transaktioner eller omfördela dllgångar - bli stötande. För undvikande av rättsförluster och/eller transaktioner mellan makarna som har fill enda syfte aff neutralisera skatteeffekter av angivet slag bör enligt utskottefs mening makar ha rätt att kvitta underskott mellan sig.

I likhet med motionären anser utskottet att kvittningsrätten bör gälla såväl i fråga om underskott på schablontaxerad fastighet mot överskott av kapital som i fråga om underskott mot överskott av samma förvärvskälla.

dels att utskottefs hemsfällan i mom. 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande kvittning

att riksdagen - vid bifall fill utskottets hemställan i mom. 2 -beslutar att med bifall till motion 1981/82:2527 yrkande 1 och med avslag på proposifionen i denna del och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del anta en bestämmelse av innebörd att kvittning av underskott mot överskott skall kunna ske mellan makar i enlighet med vad reservanterna anfört,

4. Tilläggsposter (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "I det" och slutar nederst på sidan med "denna del" bort ha följande lydelse;

I de fall en personbil (båt, flygplan e. d.), som redovisas som fillgång i enskild näringsverksamhet, används privat sker vanligen en uppdelning av kostnaderna mellan den del som avser den skattskyldiges användning av tillgången för privat bruk och den del av utnyttjandet som skett i rörelsen. I de flesta fall tas då inte hänsyn till räntekostnaderna, då dessa är avdragsgilla under alla förhållanden antingen i inkomstslaget kapital eller i inkomst slagen rörelse eller jordbruk.

Förslaget i proposifionen innebär att vid bestämmande av underlag för filläggsbelopp ett schablonmässigt fillägg skall göras med belopp motsvarande en beräknad räntekostnad för förvärvet av fillgången, till den del denna används för privat bruk. Som mofionären framhåller kommer ränfetillägget aff orättvist drabba den som infe har någon räntekostnad. Med hänsyn härfill och då bestämmelserna om räntefillägg kan väntas komma att leda fill betydande svårigheter i den praktiska tillämpningen för såväl myndigheter som enskilda fillstyrker utskottet bifall till mofion 1981/82:2527 i denna del.

Även förslaget om räntefillägg för jordbrukares bostäder kommer, såvitt utskottet kan bedöma, att leda till effekter som frän rättvisesynpunkt är otillfredsställande. Om en jordbrukare tar upp ett lån för att förbättra

SkU 1981/82:60 74

ekonomibyggnaderna på sin fasfighet kommer en viss del av de ökade räntekostnaderna till följd av detta lån - om propositionen antas oförändrad -att automatiskt hänföras till bostaden. De blir härigenom inte avdragsgilla -om den skattskyldige har en inkomst över brytpunkten - trots aff det är fråga om en investering i jordbruksrörelsen.

Utskottet vill också erinra om att underskotfsavdraget på en villa inte i sin helhet motsvaras av räntekostnader. Det är i stället räntekostnaderna minskade med schablonintäkten som utgör underskottet. Detta är en omständighet som man i propositionen helt bortsett ifrån vid utformningen av det nu aktuella räntetillägget. Men hänsyn härfill och då - som utskottet tidigare påpekat - bestämmelserna om räntefillägg kan väntas bli mycket svårtillämpade i praktiken tillstyrker utskottet bifall också till motion 1981/82:2528.

Vad slutligen angår frågan om räntefillägg för lån utan eller fill låg ränta anser utskottet sig böra i princip godta förslaget i proposifionen. I likhet med mofionären i mofion 1981/82:2527 anser utskottet det emellertid rimligt att sådant räntefillägg får kvittas mot överskott av kapital eller mot underskott på villafastighef.

dels aff utskottets hemställan i mom. 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande tilläggsposter

att riksdagen - vid bifall till utskottets hemställan i mom. 2 -beslutar att med bifall till motionerna 1981/82:2527 yrkandena 2 och 3 och 1981/82:2528 samt med avslag på proposifionen och motion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del utforma bestämmelserna om filläggsposter i enlighet med vad reservanterna anfört,

5. Begränsningsregeln (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottefs yttrande som börjar på s. 53 med "Utskottet har godtagit" och slutar på s. 54 med "av skaft" bort ha följande lydelse;

Utskottet har tidigare fillstyrkf de yrkanden om marginalskaffesänkningar som ställts i motion 1981/82:2529 och som innebär en maximering av marginalskatten till 75 %. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet yrkandet i . nämnda mofion om en motsvarande begränsning av spärrbeloppet.

Förslaget aff egenavgifter inte längre skall få påverka skattenedsättningen har i propositionen mofiverats med att begränsningsregeln i sin nuvarande utformning ger egenföretagaren en omotiverad skatteförmån jämfört med den som bedriver sin näringsverksamhet i aktiebolagsform, eftersom den senare vid fillämpning av begräsningsregeln inte har någon möjlighet att beakta av bolaget erlagda egenavgifter. Även om detta - formellt sett - är eff

SkU 1981/82:60 75

rikfigt påstående är det enligt utskottets mening infe en omständighet som kan åberopas till stöd för att ändra begränsningsregeln. Egenavgifterna - i vart fall de mer betydande - har numera i huvudsak karaktären av skatt genom att de fas ut även på inkomstdelar som infe påverkar försäkringsförmånerna. Anledning saknas därför att inte låta egenavgifterna påverka skattenedsättningen. Utskottet tillstyrker följakfligen bifall till motion 1981/82:2529 i denna del. Utskottet fillstyrker också yrkandet i samma mofion att makar vid tillämpning av begränsningsregeln inte skall anses som en skattskyldig utan beskattas var för sig.

dels att utskottefs hemsfällan i mom. 5 bort ha följande lydelse; 5. beträffande begränsningsregeln

att riksdagen med bifall till mofion 1981/82:2529 yrkandena 6,7 och 8 samt med avslag på propositionen och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del beslutar att begränsningsregeln skall utformas i enlighet med reservanternas förslag,

6. Slopande av sambeskattning och sambeskattningsfrågor i övrigt (mom. 6 och 8)

Reservanterna anser

dels aff det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "De förslag" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att förslaget i propositionen innebär att mer än en fjärdedel av hela statsskaftens belopp skall lyftas av och ersättas av andra skafteformer är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att det infe ansetts lämpligt att i sammanhanget helt slopa sambeskaftningen av makar. Särskilt den kraftiga sänkningen av marginalskatterna bör enligt utskottets mening vara ägnad att motverka transaktioner av skatteundandragande karaktär mellan makarna. Utskottet har ovan (avsnittet Kvittning av underskott mot överskott) pekat på att de nya bestämmelserna kan få egendomliga effekter på det skattemässiga utfallet beroende på hur makar disponerar en totalt Uka förmögenhetsmassa.

Utskottet vill infe bestrida aff förslaget i proposifionen innebär en förbättring så till vida, att antalet sambeskattningsfall radikalt minskas. För makar där någon eller båda har inkomster över brytpunkten och där sambeskattning således även i fortsättningen skall ske kan emellertid förslaget i proposifionen i många fall väntas medföra försämringar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet sig böra biträda förslaget i motion 1981/82:2300 om en snabb avveckling av sambeskaftningen av makar.

Genom vad utskottet nu anfört får också yrkandena i motionerna 1981/82:508, 1981/82:708 och 1981/82:1204 avseende särbeskaffning av B-inkomst anses ti)) viss de) besvarade. I avvaktan på att sambeskaftningen av makar helt slopas bör emellertid snarast möjligt vissa ändringar göras i sambeskatfningsreglerna.

SkU 1981/82:60 76

Inkomst av annan fastighet är f. n. att anse som B-inkomst. Denna regel gäller utan undantag, vilket innebär aff sådan inkomst aldrig kan särbeskaf-tas. I likhet med motionärerna i motionerna 1981/82:508 och 1981/82:1204 anser utskottet det naturligt att - på samma sätt som gäller i fråga om jordbruksfastighet och rörelse - hänföra inkomst av annan fastighet fill A-inkomst i de fall den skattskyldige utfört verkligt arbete i förvärvskällan.

Utskottet förordar således att riksdagen hos regeringen begär förslag redan till hösten om sådan ändring av gällande regler, att inkomst av annan fastighet skall anses hänförlig till A-inkomst under samma förutsättning som gäller i fråga om inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.

dels att utskottets hemställan i mom. 6 och 8 bort ha följande lydelse:

6. beträffande slopande av sambeskattning

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2300 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om en snabb avveckling av dubbelbeskattningen av makar,

8. beträffande sambeskattningsfrågor i övrigt

att riksdagen med anledning av mofionerna 1981/82:508, 1981/82:708 och 1981/82:1204 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till hösten 1982 om sådan ändring av gällande skatteregler att inkomst av annan fastighet, vari den skaffskyldige varit verksam i ej blott ringa omfattning, skall hänföras fill A-inkomst,

7. Vissa familjebeskattningsfrågor (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "De övriga" och slutar med "samt 1981/82:701" bort ha följande lydelse: Som framgår av motion 1981/82:2018 sfär det klart att skattesystemet

- inte tar hänsyn till ekonomisk bärkraft. Tvärtom blir skattebelastningen
per familjemedlem vanligtvis allt större ju fler barn som finns i
familjen;

- ger svårare marginaleffekter ju större behovet av en inkomstökning är;

- styr familjernas arbetsfördelning, varvid flerbarnsfamiljer, som oftare än andra är hänvisade till en enda inkomst, och hushåll i glesbygd har svårast att anpassa sig fill skaftesystemet;

- gynnar konstlade inkomstfördelningar och t. o. m. kan leda fill "skatteskilsmässor".

Bristerna i den nuvarande familjebeskatfningen är således påfallande och leder till problem som blir allt svårare att bemästra. En allsidig utvärdering av familjebeskattningen bör därför komma till stånd och förslag läggas fram som bättre far hänsyn till ekonomisk bärkraft.

SkU 1981/82:60 77

Som framhålls i motionen finns olika tänkbara åtgärder. En sådan kan vara frivillig tudelning av familjeinkomsten upp till belopp som skulle kunna variera med antalet barn.

En annan åtgärd kan vara att inrikta skatteskalan mot en mer proportionell beskattning med undantag för de allra högsta inkomsterna. Avdrag skulle vidare bli lika mycket värda, vilket bl. a. underlättar åtgärder som tar större hänsyn fill familjesforlek. Familjerna skulle vidare få bättre möjlighet aff välja den arbetsfördelning som är bäst i det enskilda fallet.

Med hänvisning fill det anförda tillstyrker utskottet bifall till mofion 1981/82:2025 i denna del.

dels att utskottets hemställan i mom. 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande vissa familjebeskattningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2025 såvitt nu är i , fråga samt med anledning av mofionerna 1981/82:701 och 1981/82:1204 yrkande 2 hos regeringen begär utredning och förslag beträffande familjebeskattningen i enlighet med de riktlinjer som anges i motion 1981/82:2018,

8. Barntillsyn (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Vad särskilt" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Vad gäller de i motionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 aktualiserade frågorna om barntillsyn anser utskottet det naturligt att nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn betraktas som kostnad för intäktemas förvärvande och därmed blir avdragsgilla vid beskattningen. Barnfamiljerna skulle därigenom kunna betala en mer marknadsmässig ersättning för barnomsorgen och på så sätt fä större valfrihet i fråga om barnomsorgen. Utskottet anser att den ovan förordade utredningen om familjebeskatfningen också bör lägga fram förslag härom.

Utskottet tillstyrker därför bifall fill mofion 1981/82:2025 i denna del. Härigenom fillgodoses också yrkandet i motion 1981/82:1678.

dels att utskottets hemställan i mom. 10 bort ha följande lydelse; 10. beträffande barntillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2025 såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1981/82:1678 hos regeringen begär utredning och förslag om avdrag vid beskattningen för nödvändiga och styrkta barnfillsynskostnader,

SkU 1981/82:60 78

9. Schablonavdrag i tjänst (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i princip till att ett schablonavdrag införs i inkomstslaget tjänst. Avdraget bör emellertid avpassas så att praktiskt taget alla inkomsttagare kan förmodas ha kostnader som uppgår fill schablonavdragets belopp. Att medge avdrag för kostnader som den skaffskyldige inte harhaft måste, som motionärerna i mofion 1981/82:2529 framhåller, anses principiellt felaktigt och strider dessutom mot skatteförmågeprincipen.

Av nu anförda skäl och då ett schablonavdrag om 1 000 kr. i inkomstslaget tjänst innebär eff betydande skattebortfall fillstyrker ufskoffet att avdraget begränsas till 500 kr.

dels att utskottets hemsfällan i mom. 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande schablonavdrag i tjänst

aff riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2529 yrkande 5,
med anledning av proposifionen och med avslag på motion
1981/82:2532 yrkande 1 i denna del beslutar att schablonavdra
get i tjänst skall utgöra 500 kr., dock högst 5 % av tjänsfein-
, takten,

10. Finansieringsfrågan (mom. 23)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Kostnaden för" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att en s. k. allmän löneavgift införs och att den tas ut med 2 % på lönesumman. Avgiften beräknas ge en bruttoinkomst till statskassan pä 5,8 miljarder kronor. Enligt propositionen utgår man från att löneavgiften kommer att avräknas mot tillgängligt löneutrymme. Nettoeffekten på de totala inkomsterna av löneavgiften beräknas därmed till 2,8 miljarder kronor.

Det kan enligt utskottets mening starkt ifrågasättas om en avräkning, som förutsätts i propositionen, av den allmänna löneavgiften verkligen kommer att ske. Erfarenheterna från förutsagda avräkning av höjda arbetsgivaravgifter under 1970-talets början visar att endast en mindre del kan sägas faktiskt ha avräknats mot tillgängligt löneutrymme. Med det i dag ännu mer begränsade löneutrymmet torde förutsättningarna för någon avräkning vara ännu mindre. Löneavgiften kommer alltså att fill största delen slå igenom i form av ökade kostnader och därmed höjda priser. Konkurrenskraften för näringslivet försvagas.

I motion 1981/82:2529 föresläs en finansiering av den i mofionen framlagda

SkU 1981/82:60 79

skattereformen genom dels den automatiska inkomstförstärkning som 1983 följer av att den särskilda skatteredukfionen har slopats, dels besparingar i de statliga utgifterna.

På sikt kommer en marginalskattereform enligt utskottefs mening att vara självfinansierande. Reformens syfte är aff öka utbudet av arbete. Därmed ökas också skatteunderlaget, dvs. de inkomster på vilka skatteuttaget beräknas.

Det är däremot inte rimligt att räkna med att effekterna av marginalskaffesänkningar inträder omedelbart. På kort sikt krävs därför, i nuvarande stafsfinansiella läge, åtgärder som kompenserar de minskade inkomsterna. ■ Detta kan ske på två sätt. Statens utgifter kan minskas eller andra skatter eller avgifter kan höjas.

Då det höga skattetrycket starkt bidragit till de ekonomiska problem vi har i dag bör självfallet skattehöjningar undvikas.

Enligt utskottets mening bör således strävan vara att i första hand kompensera marginalskatfesänkningarna geom besparingar i de offentliga utgifterna. Det är f. ö. samma princip som förordades av regeringen när den hösten 1981 skulle kompensera inkomstbortfallet till följd av den sänkta mervärdeskatten.

Utskottet tillstyrker därför bifall till mofion 1981/82:2529 i denna del och avstyrker propositionen.

dels att utskottets hemställan i mom. 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande finansieringsfrågan

att riksdagen med bifall till mofion 1981/82:2529 yrkande 4 avslår förslaget i propositionen om allmän löneavgift,

11. Den framtida skattepolitiken m. m. (mom. 25)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "arbetsskapande insatser" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i mofion 1981/82:2018 om den framtida skattepolitiken. Detta bör också ges regeringen fill känna. Utskottet fillstyrker således yrkandet i den nämnda motionen och avstyrker motionerna 1981/82:917 och 1981/82:2532 yrkande 2. Utskottet avstyrker också motion 1981/82:1568 i vad den innehåller yrkanden om en progressiv arbetsgivaravgift, slopande av mervärdeskatten på mat och en omsättningsskaft på börshandeln.

dels att utskottets hemställan i mom. 25 bort ha följande lydelse;

SkU 1981/82:60 81

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft'

dels att 12 § skall upphöra att gälla,

dels att 9§ 4 mom., 10 § 1 mom. och 10 a § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§
4 m o m .■ För annan skatfskyl- 4 mom. För annan skaftskyldig

dig än som i 2 mom. avses utgör den än som i 2 mom. avses utgör den taxerade inkomsten fillika beskatt- taxerade inkomsten fillika beskattningsbar inkomst. Denna skall för ningsbar inkomst. I fråga om makar, fysisk person, oskift dödsbo och som levt tillsammans men icke varit familjestiftelse, varom förmäles ilO § här i riket bosatta under någon del av 1 mom., angivas i helt hundratal beskattningsåret och som båda haft kronor, så att överskjutande belopp, taxerad inkomst, skall beskatfnings-som icke uppgår till helt hundratal bar A-inkomst och beskattningsbar kronor, bortfaller. I fråga om makar, B-inkomst beräknas för dem båda, som levt tillsammans men icke varit varvid 3 mom. gäller i tillämpliga här i riket bosatta under någon del av delar, beskattningsåret och som båda haft taxerad inkomst, skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas för dem båda, varvid 3 mom. gäller i tillämpliga delar.

Nuvarande lydelse

10 §

1 m o m .- Statlig inko/nslskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grimdbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

• Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1970:163. 'Senaste lydelse 1981:1000.

6 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60

SkU 1981/82:60 82

2 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men icke 7 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden;

7 men icke 8 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 9 % av återstoden;

8 men icke 9 basenheter: grundbeloppet för 8 basenheter och 14 % av återstoden;

9 men icke 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 23 % av återstoden;
10 men icke 12 basenheter: grundbeloppet för 10 basenheter och 26 % av återstoden;

12 men icke 13 basenheter: grundbeloppet för 12 basenheter och 29 % av återstoden;

13 men icke 14 basenheter: grundbeloppet för 13 basenheter och 33 % av återstoden;

14 men icke 15 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och i8 % av återstoden;

15 men icke 16 basenheter: grundbeloppet för 15 basenheter och 44 % av återstoden;

16 men icke 17 basenheter: grundbeloppet för 16 basenheter och 45 % av återstoden;

17 men icke 20 basenheter: grundbeloppet för 77 basenheter och 48 % av återstoden; 20 men icke 30 basenheter: grundbeloppet för 20 basenheter och 53 % av återstoden; 30 basenheter: grundbeloppet för 30 basenheter och 58 % av återstoden.

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål aff fillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

3 Senaste lydelse 1981:1000.

4 men icke 7 basenheter

7 men icke 8 basenheter

8 men icke 9 basenheter

9 men icke 10 basenheter
10 men icke 12 basenheter

12 men icke 13 basenheter:

13 men icke 14 basenheter

14 men icke 15 basenheter

15 men icke 16 basenheter

16 men icke 17 basenheter 77 men icke iS basenheter

18 men icke 19 basenheter:

19 men icke 20 basenheter

20 men icke 24 basenheter 24 men icke 26 basenheter 26 men icke 30 basenheter: 30 men icke 45 basenheter 45 basenheter:

grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden grundbeloppet för 7 basenheter och 7 % av återstoden grundbeloppet för 8 basenheter och 11 % av återstoden grundbeloppet för 9 basenheter och 20 % av återstoden grundbeloppet för 10 basenheter och 24 % av återstoden grundbeloppet för 12 basenheter och 26 % av återstoden grundbeloppet för 13 basenheter och 29 % av återstoden grundbeloppet för 14 basenheter och 32 % av återstoden grundbeloppet för 15 basenheter och 36 % av återstoden grundbeloppet för 16 basenheter och 37 % av återstoden grundbeloppet för 17 basenheter och 39 % av återstoden grundbeloppet för 18 basenheter och 40 % av återstoden grundbeloppet för 19 basenheter och 42 % av återstoden grundbeloppet för 20 basenheter och 45 % av återstoden grundbeloppet för 24 basenheter och 47 % av återstoden grundbeloppet för 26 basenheter och 48 % av återstoden grundbeloppet för 30 basenheter och 52 % av återstoden grundbeloppet för VJ basenheter och 53 % av återstoden Med familjestiftelse avses i denna lag sfiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att fillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse

del av den beskattningsbara inkomsten därutöver.

Har skatlskyidig inkomst som
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) beskattas i annan kommun än hemortskommunen anses inkomst i hemortskommunen utgöra den högsta dele/i av den sam/nanlag-da inko/nsten. Har skatlskyidig inkomst i två eller flera kommuner utom hemorlsko/nmunen skall den största av dessa inkomster a/tses utgöra den högsta delen av de/i sammanlagda inko/nsten i näm/ida ko/nmu-/ler. Uppgår inkomst i två eller flera kommuner till samma belopp skall inkomst i den kom/mm som har den högsta skattesatsen, anses utgöra den högsta delen av den sa/nmanlagda inkomsten. Motsvarande skall gälla vid sådan fördelning som avses i 60 § kommunalskattelagen.

Skall makars inkomster läggas sa/n/nan enligt 11 § 1 mom. beräknas stadig inkomstskatt med utgångspunkt i de regler som enligt tredje stycket ovan gäller för make som har den högsta beskattningsbara A-inkomslen. Bestäm/nelserna tillämpas därvid som om denne make var skattskyldig även för andra makens beskattningsbara B-inkomst. Har makarna skilda he/nortskom/nimer anses hemortskommunen för maken med den högsta beskattningsbara A-i/ikomsten vara makarnas gemensamma. Är makarnas beskattningsbara A-inkomster lika stora skall den kommun där skattesatsen är högst anses som hemortskommun.

Föreslagen lydelse

Med den kommunala skattesatsen avses skattesatsen i den kommun, där den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst är störst. Är därvid inkomsterna lika stora i två eller flera kommuner, avses den högsta av skattesatserna i dessa kommuner. Om inkomsten i den kommun, vars skattesats enligt vad nu sagts skall ligga till grund för beräkningen, skall beskattas i flera församlingar, gäller motsvarande i fråga om skattesatserna i de olika församlingarna.

Vid beräkning av statlig inkomstskatt på beskattningsbara inkomster, som sammanläggs enligt 11 § 1 mom., tillämpas den kommunala skattesats som enligt tredje stycket gäller för den make som har den högsta beskattningsbara A-inkomsten eller-om makarnas beskattningsbara A-inkomster är lika stora - den högsta kommunala skattesats som enligt tredje stycket gäller för någon av makarna.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

4 mom. Vid tillämpning av 3 4 m o m . Vid fillämpning av 3

mom. första stycket 1 skall den mom. första stycket 1 skall den
skattskyldiges underskott av fastig- skatfskyldiges underskott av fasfig
het som avses i 24 § 2 mom. kommu- het som avses i 24 § 2 mom. kommu
naiskattelagen (1928:370) minskas nalskaftelagen (1928:370) minskas
med den vid taxeringen fastställda med den vid taxeringen fastställda
inkomsten av kapital, dock högst inkomsten av kapital, dock högst
30 000 kronor. Vidare skall - om den 30 000 kronor. Om den skattskyldi-
skatfskyldige yrkar det - den skaft- ges inkomst av kapital inte uppgår till
skyldiges underskott av kapital nyssnämnda belopp, får avräkning
minskas med den vid taxeringen med felande belopp ske för makes
fastställda inkomsten inkomst av kapital, som denne inte

själv har kunnat utnyttja. Vidare skall - om den skaffskyldige yrkar det - den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten

av tjänst;---------------- eller rörelsen.

6 mom. Skall den--------------- i förvärvskällan.

Vid tillämpning---------------- enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag för kostnader för en i räkenskaperna upptagen bil, båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp motsvarande en beräknad ränta på tillgångens värde i den mån denna har använts för privat bruk.

Har den skaffskyldige--------- -

- -:--------------------------------------- nyssnämnt moment.

Vid tillämpning av tredje stycket skall räntetillägget minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten av den förvärvskälla, där avdrag för erlagd ränta på lånet har gjorts eller skulle ha gjorts.

c. att riksdagen vid bifall till reservafion 5 antar följande

SkU 1981/82:60 86

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Vid prövning av skatfebegränsningen fasfställes ett spärrbelopp med hänsyn fill den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten. Den beskattningsbara inkomsten

mi/iskad med 4 500 Ä:ronor, skall skaW öka med vid taxeringen medgi-ökas med särskilt investeringsav- vet särskilt investeringsavdrag, drag,

ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter,

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter samt fill beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

allt under förutsättning att den skaftskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskaffats för intäkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den fill sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskaft skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent av Spärrbeloppet utgör 75 procent av
den del av den skatfskyldiges enligt den del av den skattskyldiges enligt
första stycket beskattningsbara in- första stycket beskattningsbara in
komst, ökad eller minskad enligt komst, ökad eller minskad enligt
andra och tredje styckena, som ej andra och tredje styckena, som ej
överstiger 30 basenheter enligt lagen överstiger 30 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § (1977:1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och 85 procent av över- inkomstskaft och 80 procent av över
skjutande belopp. skjutande belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1984 års taxering.

d. att riksdagen vid bifall fill reservafion 9 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370) med den ändringen att i 33 § 2 mom. beloppet 1 000 ersätts av beloppet 500,

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. Senaste lydelse 1981:1151.

SkU 1981/82:60 87

Till betänkandet har också fogats en reservation av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Hagar Normark, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s).

13. Förmögenhetsskatt (mom. 24)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Vid sin" och slutar med "aktuella motionsyrkandena", bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade hösten 1980 att sänka förmögenhetsskatten. Beslutet föranleddes av de höjda taxeringsvärden som väntades bli resultatet av 1981 års allmänna fastighetstaxering men tillkom också för att anpassa skiktgränserna fill den allmänna prisutvecklingen sedan 1971, då den tidigare gällande skatteskalan trädde i kraft.

Utskottet vill inte bestrida att det stundom kan vara nödvändigt att anpassa skatteskalorna fill penningvärdeutvecklingen. Samtidigt måste konstateras att den förmögenhefsskaftesänkning som skedde 1980 var alltför förmånlig, och det gäller alldeles särskilt i fråga om större förmögenheter. Ufskoffet anser således, i likhet med motionärerna i motion 1981/82:1699, aff det av fördelningspolifiska skäl och i nuvarande kärva ekonomiska läge finns anledning att skärpa skatten på förmögenhefer överstigande 1 milj. kr. Utskottet biträder också förslagen i samma motion om en ny högsta skattesats om 3 % för förmögenhefsdelar över 2 milj. kr. och om eff särskilt fribelopp av högst 50 000 kr. vid förmögenhetsbeskattningen. Skaffeskärp-ningen bör träda i kraft först vid 1984 års taxering. Genom utskottets ställningstagande är yrkande 8 i motion 1981/82:1568 delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan i mom. 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen med anledning av mofionerna 1981/82:1699 yrkande 2,1980/81:1504 yrkande 2 och 1981/82:1568 yrkande 8 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade

SkU 1981/82:60 90

BUaga

Finansutskottets yttrande 1981/82:6 y

över proposition 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 27 april 1982 beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposifion 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning jämte motioner.

Finansutskottet uppehåller sig främst vid några av den föreslagna reformens samhällsekonomiska effekter. Utskottet tar också upp kostnaderna för och finansieringen av reformen. Avslutningsvis berör utskottet effekterna på småhusmarknaden och småhusbyggandet med anledning av vad som anförs på denna punkt i den moderata parfimofionen 1981/82:2529. Utskottet har inte funnit anledning aff närmare beröra de yrkanden beträffande enstaka komponenter i reformen som väckts av enskilda motionärer med anledning av proposifionen.

En reformering av inkomstbeskattningen utgör ett centralt inslag i en ekonomisk poUfik för att återvinna balansen i den svenska ekonomin. Målen för skattepolitiken bör vara att skattesystemet skall främja ökade arbetsinsatser, sparande och inkomstutjämning samt motverka inflation, spekulafion och skattefusk. Den föreslagna reformeringen av inkomstbeskattningen innebär en kraftig sänkning av marginalskatterna. Huvuddelen av de heltidsarbefande inkomsttagarna får en marginalskatt som inte översfiger 50 %. Samtidigt motverkas vissa snedvridande effekter av den nuvarande avdragsrätten genom att det skattemässiga värdet av underskottsavdragen maximeras till 50 % av avdragsbeloppet. Vidare föreslås att inflafionsskyddet i skatteskalan ändras så att den årliga uppräkningen av den s. k. basenheten bestäms redan nu för åren 1983, 1984 och 1985.

Reformen föreslås bli totalfinansierad och genomförd i tre ungefär lika stora etapper. Första etappen föreslås bli finansierad med en löneavgift på 2%.

Enhgt utskottets mening är det en styrka om en skattereform av den omfattning som nu är aktuell kan genomföras med stöd av en bred parlamentarisk majoritet. Saknas detta stöd är det stor risk att reformen förlorar i trovärdighet och inte får den avsedda ekonomiska sfimulanseffek-ten. Hushåll och förefagvågar då inf e.ufgä från att de nya reglerna,verkligen blir bestående. Det är enhgt utskottet vidare värdefullt att skattepolifiken läggs fast för flera år framöver. Detta är en förutsättning för aff hushållen skall kunna planera sin ekonomi och agera på ett rationellt sätt. Vidare vill

SkU 1981/82:60 91

utskottet erinra om att reformens uppläggning förutsätter att såväl finansieringen söm effekterna av marginalskattesänkningen beaktas i avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden. Även i detta avseende torde förutsättningarna bli gynnsammare genom att en bred förankring kunnat uppnås.

Moderata samlingspartiet ansluter sig i mofion 2529 fill nödvändigheten av en marginalskattesänkning men riktar stark kritik mot propositionen i praktiskt taget alla andra avseenden. Av intresse vid finansutskottets bedömning i detta sammanhang är därvid främst följande punkter:

- Den på förhand bestämda indexuppräkningen av skiktgränserna i
skatteskalan sägs leda till att reformen urholkas och att skattetrycket
höjs.

- Den särskilda avdragsbegränsningen sägs föra med sig en rad mycket negativa verkningar.

- Reformens finansiering sägs vara olämphg och leda till en kraftig överfinansiering.

- Eff stort antal inkomsttagare, däribland många villaägare, sägs förlora
på reformen.

Indexuppräkning av skatteskalan

Inflationsbekämpningen måste vara ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken under de kommande åren. Alla krafter borde samverka mot detta mål. Utskottet finner det därför beklagligt och oroande att moderata samlingspartiet i sin kritik mot skattereformen så ohämmat spekulerar i en fortsatt hög inflationstakt. Utskottet vill framhålla att inflationens negafiva verkningar och orättvisor gör sig gällande på många sätt och att det på intet sätt bara är en eventuell urholkning av skattereformen som hotar vid en sådan utveckling.

Ett inslag i skatteuppgörelsen mellan centern, folkparfiet och socialdemokraterna är att den automafiska indexanknyfningen av skiktgränserna i skatteskalan under reformperioden 1983-1985 skall ersättas med en på förhand fastställd uppräkning, motsvarande i genomsnitt 5,5 % om året. Beträffande motiveringen för detta vill utskottet citera ur den departementspromemoria (Ds B 1981:16) Reformerad inkomstbeskattning som ligger till grund för propositionen:

"Under reformperioden, dvs. åren 1983-85, kommer särskilda förhållanden att gälla. Marginalskattesänkningen ger då avsevärda bidrag till hushållens disponibla inkomster och detta måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen. Bruttoinkomsterna måste under perioden öka långsammare än de skulle göra reformen förutan. Särskilt gäller detta för de högre inkomsterna._Detta innebäri sin.tur_aft indexuppräkningen_av_skaffeskalan också bör hållas på en låg nivå. Sker nämUgen infe detta, utan indexuppräkningen görs i en takt som avsevärt överstiger inkomsternas ökning, kommer inkomsterna att successivt förskjutas nedåt i skatteskalan. Detta

SkU 1981/82:60 92

innebär i sin tur dels att det genomsnittliga skatteuttaget sjunker och statens inkomster blir mindre, dels att inkomstfördelningen efter skaft påverkas utöver vad som ligger i själva marginalskattereformen."

Utskottet, som anser den återgivna argumentationen bärande, vill hävda att det saknas grund för de långtgående påståendena i den moderata partimotionen om höjt skattetryck och urholkning av skattereformen. I ett läge där alla är ense om att utrymmet för kosfnadsstegringar i den svenska produktionen är mycket litet och om vikten av ansvarsfulla löneavtal vore det tvärtom olämpligt att utforma skattepolitiken med utgångspunkt i ett antagande om hög inflation och stora nominella inkomstökningar.

A vdragsreformen

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp en ofta förbisedd effekt av avdragsreformen. Likviditeten i företagssektorn är god. Avgörande för hur dessa pengar används är den förväntade avkastningen på alternativa placeringar. Genom kombinationen hög marginalskatt och nuvarande avdragsregler har hushållen blivit alltmer okänsliga för höga räntor. I konkurrens om det tillgängliga kreditutrymmet har hushållen därför ofta dragit det längsta strået. Detta har lett till att medlen har lånats ut till konsumtion pä kredit i stället för att användas till industriinvesteringar.

Reformen innebär att underskottsavdragens skattemässiga värde begränsas till 50%. Detta innebär i många fall en kraftigt ökad kostnad för konsumfionskrediter. Räntekänsligheten ökar. Den största effekten uppstår i de högsta inkomstlägena. Genom denna kostnadsökning minskar hushållens vilja och förmåga att fa pä sig skulder. I konkurrens om kreditutrymmet möjliggörs en relafiv förskjutning fill förmån för industriinvesteringar. I framtiden bör företagen vidare bli mer benägna att använda sina finansiella resurser till investeringar som ger produktion och sysselsättning jämfört med alfernafiva placeringar.

Ett avståndstagande från avdragsreformen, som sker i motion 2529, innebär således i prakfiken att man värderar konsumfion på kredit för olika ändamål högre än sysselsättningsskapande investeringar. En sådan politik kan utskottet självfallet infe ansluta sig till.

I motion 2529 förs också fram att reformen skulle ha särskilt ogynnsamma effekter pä nyföretagande och risktagande. Utskottet vill något dröja vid detta påstående.

Grunden för den framförda kritiken är att reformen bryter nuvarande symmetri i skattesystemet. Enligt mofionen sjunker den förväntade avkastningen av en investering genom att eventuella vinster alltjämt blir beskattade i_fulLutsträckning medan eventuella .förluster_bara_ kompenseras upp _till 50 %. Detta påstås hämma drivkrafterna bakom företagande och risktagande.

SkU 1981/82:60 93

Det är enligt utskottets mening viktigt att erinra om några grundläggande drag i skattereformens utformning för att sätta in mofionens kritik i sitt rätta perspektiv.

För det första ändrar reformen över huvud taget inte reglerna för näringsverksamhet i aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens form. Några försämrade villkor för nyföretagande eller risktagande är det alltså inte fråga om inom denna sektor.

För det andra innebär reformen inte heller för fysiska personer någon ändring i fråga om avdragsrätten för kostnader inom varje förvärvskälla. För en jordbrukare eller rörelseidkare som gör en nyinvestering i sin verksamhet gäller alltså symmetrin på samma sätt som hitfills. Snarast kan den sägas öka, eftersom marginalskaftekurvan blir mindre brant än i dag.

Skattereformens begränsning av det skattemässiga värdet av avdragen kan alltså påverka villkoren för nysatsningar endast i de fall där det rör sig om en fysisk person som har sin inkomst från ett annat håll än den investeringen avser. Det krävs vidare aff denna inkomst är så hög att begränsning inträder, dvs. att den når upp över brytpunkten. Inte ens då är det emellerfid alltid så att bristen på symmetri ökar i förhållande fill dagens system, där ju skatten på en viss inkomstökning i allmänhet bhr större än skatfeminskningen vid en lika stor inkomstminskning.

Utskottet vill med det anförda inte förneka att det finns vissa situationer där avdragsreformen kan framstå som en nackdel i det nu aktuella avseendet. Saken har emellerfid i motion 2529 givits orimliga proportioner. Utskottet har också noterat att de inslag i reformen som eventuellt kan få negativa konsekvenser för seriös näringsverksamhet kommer att bli föremål för vidare utredning.

Finansiering

Det har för centern, folkpartiet och socialdemokraterna hela tiden stått klart att skattereformen i sin helhet måste finansieras på så sätt att budgetsaldot inte försämras till följd härav. I principöverenskommelsen från april 1981 angavs att detta skulle ske genom en höjning av arbetsgivaravgiften eller genom införande av en vidare produkfionsfakforskatt.

I propositionen föreslås att kostnaden för det första året (1983) täcks genom att införa en allmän löneavgift om två procentenheter. En sådan avgift måste påverka utrymmet för löneökningar. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det uttalande som gjordes i anslutning till att utredningsförslaget presenterades.

"Genomförandet av skattereformen måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen under de år då sänkningen av marginalskatten sker. Kravet på återhållsamhet riktar sig med särskild styrka mot höginkomsttagarna. Tillgängligt utrymme för löneförbättringar bör i huvudsak fillfalla de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta

SkU 1981/82:60 94

marginalskatterna. I överenskommelsen förutsätts att arbetsmarknadens parter visar sig beredda aff verka för en sådan inriktning av lönepolitiken. Om löneutvecklingen i praktiken avviker från denna inriktning kan stegen i marginalskattesänkningen under treårsperioden bli föremål för omprövning."

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i uttalandet. En höjning av arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter motsvarar ungefär 1,5 % av de totala lönekostnaderna. Kostnaderna för reformens första steg (1983) enligt proposifionen resp. i motion 2529 beräknas fill följande belopp.

Tabell. Kostnader för skatteomläggning for år 1983 räknat i 1982 års pris- och lönenivå.

	Prop 197	Motion 2529
Sänkta skattesatser m. m.	-3 860	- 3 930
Avdragsbegränsningar	-H 450	0
Slopat kapitalförsäkringsavdrag	-1- 350	-1- 350
Slopat avdrag för frivilliga periodiska
understöd	-1- 250	-1- 250
Schablonavdrag (5% av inkomsten, högst
1 000 kr.)	- 1200	- 500
Höjd skattesats (frän 2 till 3 % mellan 1
och 4 basenheter)	-h 1 090	-■ 1090
Summa	-2 920	-2 740

Löneavgiften om 2% beräknas motsvara 5 700 milj. kr. brutto i ökade inkomster. Det tillgängliga löneutrymmet minskar emellertid genom avgiftshöjningen. Detta minskar underlaget för inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Nettoeffekten på totala inkomsterna av löneavgiften kan beräknas fill 2 800 milj. kr. Därmed blir reformen totalfinansierad.

I motion 2529 föresläs en skatteomläggning som för 1983 beräknas kosta 2 740 milj. kr. Kostnaderna för att sänka marginalskatterna utöver regeringens förslag uppgår fill 70 milj. kr. och faller på skattskyldiga med inkomster över 110 000 kr. Moderaterna förordar dessutom att nuvarande system för indexreglering av skafteskalorna bibehålls, vilket enligt deras uppfattning innebär en budgetförsvagning för 1983 med ca 1 500 milj. kr jämfört med propositionen. Det i propositionen föreslagna finansieringssättet avvisas. I stället föresläs finansiering ske dels genom aff hänsyn tas fill den automatiska inkomstförstärkning som följer av att den särskilda skattereduktionen har slopats, dels genom vissa utgiftsnedskärningar.

Utskottet ställer sig av flera skäl kritiskt mot det synsätt i finansieringsfrågan som kommer till uttryck i motionen. Den automatiska inkomstförstärkning 1983 som följer av att den särskilda skattereduktionen har slopats är kraftigt överskattad i mofionen. Av större betydelse är emellertid att

SkU 1981/82:60 95

beslutet om att slopa den särskilda skattereduktionen fattades av riksdagen redan hösten 1981 och att inkomsteffekterna härav har beaktats såväl i budget- och kompletteringspropositionerna som i de olika partimotioner som har väckts med anledning av dessa. Det är därför enhgt utskottets mening felaktigt att nu åberopa denna åtgärd som en finansieringskälla i samband med skattereformen.

Återstående kostnad uppges i mofionen till 1 300 milj. kr. Denna skall enligt motionärerna täckas genom utgiftsnedskärningar. Några konkreta förslag till sådana lämnas emellerfid infe i motionen. Det uppges endast att hälften av kostnaden förutses bli täckt genom icke närmare specificerade nedskärningar av utgifter för sysselsättningsändamål och för industristödet. Redan det förhållandet att utgift snedskärningarna är av engångskaraktär gör att de infe rimligen kan åberopas som finansieringsmetod för en varaktig skattereform. Den sistnämnda besparingen måste enligt utskottets mening ifrågasättas också av det skälet att den förutsätts ske i förhållande fill ett regeringsförslag som infe föreligger utan väntas bli framlagt först hösten 1982.

Sammantaget innebär förslagen i mofionen att man förordar en inkomst-försvagning med (2 740 4- 1 500 =) 4 240 milj. kr. för år 1983 genom att konkreta finansieringsförslag inte anges. Enligt utskottets mening är det oförsvarligt att i rådande statsfinansiella läge förorda en sådan försvagning av statsbudgeten.

Effekter på fastighetsmarknaden och småhusbyggandet

I mofion 2529 hävdas att skattereformens särskilda avdragsbegränsning har inneburit eff kraffigt prisfall på villamarknaden, som gjort att många människor förlorat det kapital de satsat. Vidare påstås att produktionen av småhus av samma anledning sjunkit, vilket skapat sysselsätfningssvårighefer inom byggnadsindustrin.

Det är i och för sig riktigt att villapriserna realt sett har fallit, att småhusproduktionen har gått ned och att detta inneburit sysselsätfningssvårighefer inom branschen. Det kan också, i samband med avyttring under senare tid, ha förekommit förluster av kontantinsatser. Men utskottet vänder sig bestämt mot det kategoriska påståendet i motionen att detta beror på den avdragsbegränsning som ingår i den föreslagna skattereformen.

Fastighetspriserna steg kraffigt under framför allt senare delen av 1970-talef. Hösten 1979 skedde en uppbromsning som mot slutet av året övergick i stagnation. Först nu i vår har på sina håll en svag tendens fill prisökningar kunnat förmärkas. Fastighetsmarknaden har således kännetecknats av ett betydande realt prisfall sedan 1979.

Den avdragsbegränsning som ingår i skattereformen blev känd först våren 1981. Den kan således knappast ha orsakat stagnationen på fastighetsmarknaden sedan 1979. Orsaken härtill och fill det prisfall som skett sedan dess får

SkU 1981/82:60 96

enligt utskottet i allt väsentligt tillskrivas helt andra faktorer. Sådana faktorer bedömer utskottet vara den kraftigt höjda räntenivån hösten 1979 samt de successivt allt högre driftkostnaderna och då främst uppvärmningskosfna-derna. Även begränsningar av ränfe- och bostadsbidragen, de sjunkande reallönerna, ökade pendlingskostnader samt 1981 års fastighetstaxering torde ha bidragit till prisfallet.

Boendekostnaden för egna hem ökar genom reformen eftersom kapitalkostnaden efter skatt stiger. Men kostnadsökningarna beror bara till en mindre del på avdragsbegränsningen. För alla med inkomster under brytpunkten är kostnadsökningen helt hänförlig till marginalskaftesänkningen. Även för många personer med inkomster över brytpunkten beror fördyringen i huvudsak på de sänkta marginalskatterna. För en person med 120 000 kr. i inkomst och 30 000 kr. i underskottsavdrag föranleds t. ex. endast ca 400 kr. av avdragsbegränsningen av en total ökning av boendekostnaden om drygt 6 200 kr. Återstående drygt 5 800 kr. beror på marginalskaftesänkningen. Förslaget i moderata samlingsparfiefs parfimo-fion leder i detta fall fill en lika stor total boendekosfnadsökning. Skillnaden är aff kostnadsökningen i det senare fallet uteslutande beror på sänkt marginalskatt.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att de beräkningar som utförts av PK-bankens ekonomiska sekretariat, och som åberopas i mofion 2529, också visar att det är marginalskaftesänkningen som för flertalet småhusägare ger den stora effekten.

För tydlighets skull vill utskottet påpeka aff när det här talas om höjda kapitalkostnader till följd av en marginalskattesänkning så avses inte därmed att de boende behöver betala mer, utan endast att de går miste om motsvarande inkomstskaftelättnad.

I den mån fastighetspriserna påverkas genom reformen är detta enligt utskottet således i huvudsak en följd av marginalskattesänkningen. Utskottet noterar att moderata samlingspartiet vill gå längre i detta avseende än vad som föresläs i propositionen.

Även nedgången i småhusbyggandet får enligt utskoffef i allt väsenfligt tillskrivas andra faktorer än skattereformen. Till de tidigare angivna faktorerna bakom kostnadsökningarna måste emellerfid här läggas ytterligare en omständighet av stor betydelse, nämligen de starkt stegrade byggnadskostnaderna. Produktionskostnaderna för småhus har sedan 1976 mer än fördubblats. När det gäller större villor kan reformen innebära ett minskat byggande. En sådan utveckling ser emellertid utskottet inte som något negafivt. Tvärtom bör småhusbyggandet, av bl. a. samhällsekonomiska och energipolifiska skäl, mer än tidigare inriktas mot mindre enheter. Det är troligt aff skattereformen bidrar fill en sådan förskjutning i bostadsbyggandets sammansättning.

I motion 1981/82:2532 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag pä hela skattereformen utom vad gäller begränsning av underskottsavdragen.

SkU 1981/82:60 97

Mofionärerna föreslår i stället en skattereform innebärande sänkt kommunalskatt, skärpt progressivitet i skatteskalan och slopande av mervärdeskatt på viktiga livsmedel. Förslagen skall finansieras genom införande av produktionsskaft, skärpt beskattning av kapitalvinster, bolagsvinster, förmögenhefer och realisationsvinster, minskningar av vissa avdrag och omsättningsskatt på börshandeln.

Som utskottet anfört utgör marginalskattesänkningen ett centralt inslag i en politik för att återställa den ekonomiska balansen. Utskottet ställer sig därför bestämt avvisande till en skattepolitik som skulle innebära en skärpning av progressivitefen. Med denna grundläggande skillnad i inställning fill hur skattepolifiken bör utformas finner inte utskoffef anledning att närmare bemöta motionärernas invändningar till förslagen i proposifionen och infe heller att ta upp de i motionen framförda enskilda skafteförslagen till närmare granskning. Mofionärerna visar enligt utskottet total oförståelse för de ekonomiska problem som vårt land står inför. Utskottet vill därför för sin del avstyrka ett bifall fill mofion 2532.

Variation i skatteuttag

I proposifionen föreslås att möjligheterna slopas att proporfionellf variera skatteuttaget. Något motionsyrkande med anledning av förslaget har infe väckts. I lagtexten där denna möjlighet regleras används begreppet grundbelopp. Denna benämning kommer genom den föreslagna reformen aff användas pä annat sätt. I proposifionen föreslås att begreppet med hittillsvarande innebörd slopas. Möjligheten aff tillfälligt variera skatteuttaget bortfaller därmed.

Budgefufredningen föreslog att skattesystemet i högre grad än tidigare skulle användas i sfabiliseringspolitiskt syfte. Bl. a. föreslog man att utfagsprocenfen för den preliminära inkomstskatten skulle kunna varieras med exempelvis 10 % under löpande år. Detta avstyrktes av riksdagen med mofiveringen att möjligheten fanns att i stället variera det årligen fastställda procenttalet för grundbeloppet. Denna möjlighet har emellertid inte utnyttjats. En proportionell ändring av skaften kan dessutom åstadkommas på annat sätt. Utskottet har därför inte något att invända mot den föreslagna ändringen.

Stockholm den 13 maj 1982

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

SkU 1981/82:60 98

Närvarande: Eric Enlund (fp), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Tore Fritzson (c).

Avvikande mening

Bo Siegbahn, Lennart Blom och Mona S:t Cyr (alla m) anser att den del av utskottefs yttrande som på s. 1 börjar med "En reformering" och på s. 7 slutar med "bostadsbyggandets sammansäfffning" bort ha följande lydel-

En reformering av inkomstbeskattningen utgör ett centralt inslag i en ekonomisk politik för att återvinna balansen i den svenska ekonomin. Målen för skattepolitiken bör vara att skattesystemet skall främja ökade arbetsinsatser, sparande och inkomstutjämning samt motverka inflafion, spekulation och skattefusk.

Ur dessa synpunkter är den sänkning av marginalskatterna som föreslagits i propositionen av central betydelse. Utskottet ansluter sig därför fill grundtanken bakom detta förslag. Detta så mycket lättare som moderata samlingsparfiet under många år haft en sådan reform på sitt program. Man kan dock med beklagande notera aff propositionen på två punkter frångår den överenskommelse som förra våren förelåg i själva utformningen av marginalskatterna mellan de tre dåvarande regeringspartierna. Man har sålunda i det nu föreliggande förslaget dels sänkt brytpunkten för marginalskattesänkningen, dels höjt taket för marginalskatterna till 75/80 %. Därfill kommer att reformen försenas med åtminstone ett år.

En bedömning av den föreslagna skattereformen kan dock inte inskränkas fill frågan om marginalskatternas sänkning utan man måste även analysera de ekonomiska konsekvenserna för medborgarna av finansieringen, urholkningen av indexregleringen samt avdragsbegränsningen. En sådan analys saknas nästan helt i propositionen.

Finansieringen

Som framgår av tabell 4 i mofionen 2529 skulle de direkta kostnaderna för marginalskattesänkningen uppgå till 3 410 milj. kr. under det att motsvarande siffra enligt moderaternas mofion blir 3 930 milj. kr. Om man därefter tar hänsyn till föreslagna ändringar i skattelagarna skulle det återstå aff finansiera 2 920 milj. kr. resp. 2 740 milj. kr.

Med hänsyn fill landets och speciellt statens ekonomiska situation är det nödvändigt att denna inkomstsänkning fofalfinansieras. Detta kan ske på i princip fre olika sätt.

SkU 1981/82:60 99

1) Självfinansiering genom ökning av skatteunderlaget.

2) Minslcning av statens utgifter.

3) Höjning av andra skatter eller avgifter.

På sikt kommer en marginalskattereform enligt utskottets uppfattning att betala sig själv. Reformens syfte är ju att öka utbudet av arbete och därmed också öka skatteunderlaget, dvs. de inkomster på vilka skatteuttaget beräknas.

Det är dock infe realistiskt aff räkna med att effekterna av stimulansen inträder omedelbart. Marginalskaffesänkningar måste därför övergångsvis kompenseras med beparingar på statsbudgetens utgiftssida eller höjningar av andra skatter eller avgifter. Detta är särskilt nödvändigt i en situation med ett mycket stort budgetunderskott. I första hand bör strävan vara aff den övergängsvisa kompensafionen skall ske genom besparingar. Det är en princip som också regeringen bekände sig fill, när den hösten 1981 skulle kompensera inkomstbortfall fill följd av den sänkta momsen.

Utskottet konstaterar att moderata samlingspartiet fidigare i är i motion 2018 framlagt förslag om besparingar som sammantagna överskrider regeringens förslag med ca 6 miljarder kronor.

De utgiftsnedskärningar som tidigare förordats av moderata samlingsparfiet har emellertid i första hand syftat till att förbättra den statsfinansiella situationen. Ytterligare utgiftsnedskärningar är nödvändiga för aff kunna finansiera marginalskaftesänkningen 1983.

Förslag fill ytterligare besparingar budgetåret 1982/83, som kan minska statsutgifterna första halvåret 1983, har lagts fram i den moderata partimotionen med anledning av kompletferingsproposifionen, vartill skall komma förslag under hösfriksdagen om minskning av bl. a. det fortsatta industristödet. Härigenom uppstår full kostnadstäckning för marginalskaftesänkningen för första halvåret 1983.

Vad gäller den hälft av 1983 som faller på budgetåret 1983/84 saknas i dag möjlighet att ta ställning till vilka ytterligare utgiftsnedskärningar som är möjliga och lämpliga för att uppnå en ansvarsfull finansiering. Det får avgöras i samband med utarbetandet av 1983 års budgetproposition.

Det kan anföras att delar av den av moderaterna för år 1983 förordade finansieringen med utgiftsnedskärningar utgör besparingar av engångskaraktär. Dessa neddragningar av engångsanslag ingår dock i en medveten strävan att bringa ner utgifterna av denna typ av verksamhet under en längre tidsperiod. Det framgår av såväl avstämningen av långtidsutredningen som den av regeringen presenterade långtidsbudgeten att en neddragning av industrisubvenfionerna utgör en alldeles avgörande komponent i en strategi för att nedbringa de offentliga utgifternas ökningstakt.

Regeringen anvisar helt andra vägar för finansiering av reformen. Man föreslår att en löneavgift på 2 % skall införas, vilket under förutsättning av en fullständig löneavräkning skulle motsvara omkring 5 700 milj. kr. brutto i ökade statsinkomster. Det tillgängliga löneutrymmet skulle emellertid då

SkU 1981/82:60 100

minskas liksom. underlaget för inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Nettoeffekten skulle kunna beräknas till omkring 2 800 milj. kr.

Redan genom detta förslag skulle sålunda regeringens skatteomläggning för det första året i stort sett vara finansierad, under den nämnda förutsättningen att löneskattehöjningen fas från det för lönehöjningar fillgängliga utrymmet. Erfarenheterna under de gångna åren ger emellertid klart vid handen att en sådan avräkning i praktiken i gynnsammaste fall endast uppgår till en mindre del, ca 20-30 %. Effekten av en sådan löneavgift skulle därför innebära en stegring av kostnadsnivån och en därav följande fördyring av den svenska produktionen. Detta strider mot våra strävanden att uppnå en gynnsam kostnadsutveckling, vilket i sin tur är en förutsättning för att återvinna inre och yttre balans. Under dessa förutsättningar skulle samtidigt det totala skatteuttaget öka med ett belopp uppgående fill ca 2 miljarder kronor. Det hade varit naturligt om propositionen närmare analyserat denna frågeställning.

Finansieringen m.ed en allmän löneavgift driver också upp den kommunala utdebiteringen. Om löneavgiften avräknas sjunker kommunernas skatteunderlag. Sker ingen avräkning - vilket är troligare - då stiger kommunernas kostnader. I båda fallen försämras kommunernas ekonomi.

Indexregleringen

Regeringen har vidare frångått det beslut som trepartiregeringen och riksdagen 1978 träffade om inflationsskydd i skattesystemet i så måtto att man under de kommande tre åren kommer att utgå från en beräknad årlig prisstegring på 5,5 % oavsett inflationstakten. För tiden efter reformens genomförande finns inga utfästelser alls.

En sådan prisutveckling är självfallet önskvärd men den historiska erfarenheten ger tyvärr inget stöd för sådana optimisfiska förhoppningar. Under de senaste åtta åren har den genomsnittliga årliga prisstegringen legat på omkring 10 %.

Vad dagens situation beträffar har prisstegringarna från augusti 1981 till och med april 1982 uppgått fill 6,5 % och i den reviderade finansplanen har regeringen själv räknat med en prisökning för 1982 på åtminstone 8 %. Det innebär att priserna under den tidsperiod som skall utgöra grunden för nästa års basbelopp, dvs. augusti 81-augusti 82, kommer att stiga med ca 8 %.

Det står sålunda redan nu klart att den eftersträvade nedgången av prishöjningarna till 5,5 % inte kommer att kunna uppnås det första året. Detta är självfallet inget spekulerande i inflation utan endast ett konstaterande av historiska och aktuella fakta.

För varje procentenhet som inflationen överstiger 5,5 % skärps skattetrycket med 550 milj. kr. Om inflationen blir mellan 7,6 och 9 %, torde basenheten för år 1983 bli 7 500 kr. i stället för de 7 300 kr. som överenskommelsen innebär. Skattehöjningseffekten på grund av inflafionen

SkU 1981/82:60 101

blir då ca 1,5 miljarder kronor för enbart 1983. Om inflafionen skulle översfiga 9 % blir skattehöjningen i stället över 2 miljarder kronor.

Det synes sålunda uppenbart att det framlagda förslaget kommer att i betydande utsträckning innebära en överfinansiering av kostnaderna för sänkningen av marginalskatterna.

En viktig fråga i detta sammanhang är hur frångåendet av hitfills gällande indexreglering av skattesatserna kommer att påverka löneförhandlingarna. I den departementspromemoria (Ds B 1981:16) Reformerad inkomstbeskattning som legat fill grund för proposifionen utgick man från att lönekraven, särskilt för högre inkomsttagare, skulle läggas på en mycket låg nivå. Men om man antar att de anställdas förhandlare vet att prisstegringarna för 1983 kommer att ligga betydligt över 5,5 % och att de samtidigt räknar med att samma blir förhållandet följande år är det möjligt att de anser sig tvungna att välja ett av följande två alternativ. Antingen söker de fa till sina lönekrav så kraftigt att de tror sig kunna säkra kompensafion för dessa prishöjningar eller också söker de i avtalen få in priskompensationsklausuler. Tanken att man genom att vid indexuppräkningen utgå från en osannolikt låg prisstegring kan påverka avtalsförhandlingarna i positiv riktning torde sålunda vara felaktig. I stället kan det försvagade indexskyddet försvåra löneförhandlingarna och få en spiraleffekt på löner och priser. Då är man i realiteten fillbaka i den socialdemokrafiska politiken från 1970-talet med kompenserande skattesänkning varje år för lämpligt utvalda kategorier.

Härtill kommer det förhållandet man på olika håll deklarerat att "oskäliga lönestegringar" kan medföra att hela skatfeöverenskommelsen kan sättas på spel.

Avdragsbegränsningen

En annan nyhet i reformförslaget, i jämförelse med det av treparfiregeringen tidigare framlagda principförslaget, är att man inför en begränsning av rätten till underskottsavdrag. Från moderat sida har man varit klar över att avdragsreglerna borde ses över, då de i vissa fall kan få icke önskvärda konsekvenser, även om dessa främst hänger samman med de hitfills orimligt höga marginalskattesatserna. I det syftet har en särskild utredning filisatts. När det gäller en principiellt så allvarlig fråga som att bryta symmetrin i skattesystemet med betydande effekter både för villaägare och en stor grupp företagare och bönder hade det varit ganska naturligt att, som tidigare alltid varit bruk i Sverige, avvakta de resultat som utredningen kommer fram fill.

Konsekvensen av det nya förslaget är att villapriserna, särskilt för större villor,. gått_ned-betydligt, jvilket dels_sprider sig till mindre villor, dels försvårar nybyggnation. Detta tvingas man nu kompensera genom särskilda stödåtgärder för byggnadssektorn.

SkU 1981/82:60 103

Innehåll

Propositionen.................................................................. 1

Författningsförslagen .................................................... 3

Yttrande från annat utskott, skrivelser........................... 49

Utskottet

Inledning......................................................................... 50

Skatteskala, underskottsavdrag m. m............................ ..... 51

Marginalskatfespärr och begränsningsregel .................. ..... 53

Kvittning av underskott mot överskott............................ ..... 54

Tilläggsposfer.................................................................. ..... 55

Makebeskatfningen m.m................................................. ..... 57

Barnpension.................................................................... 59

Avdrag............................................................................ ..... 59

Frivilliga periodiska understöd........................................ ..... 60

Schablonavdrag i tjänst m.m........................................... ..... 60

Reparationsavdrag......................................................... 61

Fackföreningsavgifter...................................................... ..... 61

Konsumtionskrediter....................................................... 62

Sparavdrag..................................................................... ..... 62

Utländska experter......................................................... 62

Beskattning av mossa..................................................... 63

Skattefria förmåner......................................................... 63

Förmögenhetsskatten..................................................... 64

Den framtida skattepolitiken........................................... ..... 64

Finansiering ................................................................... ..... 65

Lagförslagen................................................................... 65

Hemställan...................................................................... 65

Reservationer

Inledning......................................................................... 68

Skatteskalan, inflafionsskydd, underskoffsavdrag.......... 70

Kvittning.......................................................................... 72

Tilläggsposter................................................................. 73

Begränsningsregeln........................................................ 74

Slopande av sambeskattning m.m.................................. 75

Vissa familjebeskattningsfrågor ..................................... 76

Barntillsyn....................................................................... 77

Schablonavdrag i tjänst ................................................. 78

Finansieringsfrågan........................................................ 78

Den framfida skattepolitiken m.m.................................... 79

Lagförslagen................................................................... 80

Förmögenhetsskatt_____________________ .............. 87

Yttrande från finansutskottet ......................................... 90

4 men	icke 7 basenheter
7"	8"
«"	9"
9"	" 10"
10 •'	" 12"
12"	" 13"
13"	" 14"
14"	" 15"
15"	" 16"
16 "	" 17"
17"	" 20"
20"	" 30"
30 basenheter

4 men inte 7 basenheter
7" '	8"
8" '	9"
9" •	' 10"
10" '	• 12"
12 " '	, ,3 „
13 " '	' 14"
14" '	, ,5 .,
15 " '	' 16"
16" '	' 20"
20" ■	, 3Q,-
30 basen	heter

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
9000- 9600 9600-11400 11400-12000 12000-13800 13800-15600 15600-27 200 27 200-	0 3 39 57 147 273 1201	+ 0,5 % + 2,0% + 3,0% + 5,0% + 7,0 % + 8,0% + 10.0%
Tabell FT kolumn 4 (Ogift sjöman med bara)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
9600-11600 11600-12200 12 200-14000 14000-15 800 15 800-27 400 27400-	0 40 58 148 274 1202	+ 2,0% + 3,0% + 5,0% + 7,0%. + 8,0% + 10,0%