Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1981/82:60

om reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)

Propositionen

Regeringen (budgetdeparfementet) föreslår i proposifion 1981/82:197 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1.  lag om ändring i lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt,

2.  lag om ikraftträdande av lagen (1982:) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

3.  lag om ändringi lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

4.  lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

5.  lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6.  lag om ändring i kommunaiskattelagen (1928:370),

7.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

8.  lag om allmän löneavgift,

9.  lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

I propositionen läggs förslag fram om en reformerad inkomstbeskattr ning. Reformen, som i huviidsakbara berör den statliga inkomstskatten för fysiska personer, har två väsentliga inslag.

För det första sänks marginalskatterna kraftigt och skattesatsen i den statiiga inkomstskaften föreslås uppgå till högst 20% för huvuddelen av de heltidsarbefande inkomsttagarna. För det andra begränsas det skattemäs­siga värdet av underskoftsavdragen och då också fill 20% vid den statliga beskattningen. Med antagande om 30% kommunal skattesats innebär det­ta att både marginalskatten och det skattemässiga värdet av underskotts­avdrag begränsas till 50%.

För skattskyldiga med inkomster över den s.k. brytpunkten vid 16 basenheter, vilket motsvarar 110400 kr. innevarande år, skall den särskil­da avdragsbegränsningen verka. För att uppnå detta föreslås att den stat­liga inkomstskatten klyvs i tvä delar vilka kallas grundbelopp och filläggs-belopp.

I fråga om grundbeloppet föreslås att det liksom dageiis inkomstskatt tas ut på den beskattningsbara inkomsten, dvs. på inkomsten efter under­skottsavdrag. Den högsta skattesatsen för grundbeloppet blir 20%. Denna skattesats skall gälla även för inkomstdelar över brytpunkten och utan någon begränsning uppåt.

1 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60


SkU 1981/82:60


 


SkU 1981/82:60                                                        2

Tilläggsbeloppet skall däremot beräknas i princip på inkomsten före underskottsavdrag. Detta underiag benämns underiag för tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp skall bara tas ut om underlaget överstiger brytpunkten. Skatteskalan för tilläggsbeloppet har därför ett nollskikf upp till brytpunk­ten. När underlaget för tilläggsbeloppet växer därutöver stiger skattesat­serna från 5% till som högst 30%. Progressivitefen i den statliga inkomst­skatten kommer därmed över brytpunkten att ligga helt i skatteskalan för tilläggsbeloppet. Reglerna om tilläggsbelopp beräknas komma att beröra endast ca 10% av samtliga inkomsttagare.

Reformen medför ändringar även i fråga om ett antal särskilda regler för skafteberäkningen. Bl. a. begränsas sambeskattningen av makars B-in-komster och vidare förenklas tillämpningen av den s.k. marginalskatte­spärren.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Genomförandet av reformen föreslås ske under en treårsperiod. Såväl marginalskaftesänkningen som avdragsbe­gränsningen föreslås alltså ske successivt.

Ändring föreslås även i fråga om sjömansskatten för att anpassa denna till skattereformen.

Samtidigt läggs förslag fram om vissa förenklingar i syfte att underlätta taxeringsförfarandet. Ett schablonavdrag om 1000 kr. föreslås för löntaga­re. Vidare föreslås att avdragsrätten för s. k. frivilliga periodiska understöd samt för premier på kapitalförsäkringar slopas. Dessa ändringar, som berör även den kommunala beskattningen, föreslås gälla fr. o. m. 1984 års taxering.

Slutligen föreslås att skaftereformens första steg skall finansieras genom införande av en allmän löneavgift om två procentenheter från den I januari 1983. Avgiften föreslås helt följa de regler som gäller för socialavgifter.


 


SkU 1981/82:60                                                                  3

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om staUig inkomst­skaft'

dels att i 20 § 2 mom. angivna 10 § 3 mom. och 11 § I mom. skall bytas ut mot 10b§ respektive 11 § 3 mom.,

dels att 9§ 1 och 3-5 mom., 10§ 1-3 mom., 10 a§, 11 § 1 mom. samt 12 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 9 a§, 10 § 4—6 mom., 10 b § och 11 § 3 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1    mom.    Skattskyldigs    be-      1 mom. Skatfskyldigs beskaft-

skattningsbara          inkomst      ningsbara inkomst skall, med

skall, med iakttagande av vad ne- beaktande av bestämmelserna i
dan i 11 § stadgas, fastställas enligt 11 §, fastställas enligt de i 2 och 4
de i 2-4 mom. angivna grunder.
   mom. angivna grunderna.

3 mom.' Ha makar, som under        3   mom.   Inkomst   utgör A-in-

beskattningsåret levt tillsammans komst eller B-inkomst enligt föl-och under någon del därav varit bo- jande. satta här i riket, båda haft taxerad inkomst, skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-in­komst för dem båda beräknas en­ligt följande.

Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst, dock icke periodiskt under­sföd eller därmed Jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 § kommunal­skattelagen, samt inkomst av Jordbruksfastighet och rörelse om den skatt­skyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Med B-inkomst förstås övriga inkomster.

Beskattningsbar A-inkomst ut­görs av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges A-inkomst minskat med allmänna avdrag, för­lustavdrag och sådant avdrag som avses i 2 mom. första stycket. Be­skattningsbar A-inkomst avrundas nedåt till helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Beskattningsbar B-inkomst ut­görs   av   skillnaden   mellan   den

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2          Senaste lydelse 1970:163.

3          Senaste lydelse 1979:1156.


 


SkU 1981/82:60


Nuvara/ide lydelse


Föreslagen lydelse


 


skattskyldiges beskattningsbara in­komst, beräknad enligt 2 eller 4 mom., och den beskattningsbara A-inkomsten.

4      mom.'* För annan skaftskyldig
än som i 2 mom. avses utgör den
taxerade inkomsten tillika beskatt­
ningsbar inkomst. Denna skall för
fysisk person, oskift dödsbo och fa­
miljestiftelse, varom för/näles i I0§
I mom., angivas i helt hundratal
kronor, så att överskjutande be­
lopp, som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller. 1 frå­
ga om makar, som levt tillsammans
men icke varit här i riket bosatta
under någon del av beskatt/iings-
året och som båda haft taxerad in­
komst, skall beskattningsbar A-in­
komst och beskattningsbar B-in­
komst beräknas för dem båda, var­
vid 3 /nom. gäller i tillämpliga de­
lar.

5  mom. Skatteplikt fill statlig
inkomstskatt inträder, då beräknad
beskattningsbar inkomst/ör skatt­
skyldig uppgår till minst 100 kro­
nor.


4 mom. För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade inkomsten tillika beskatt­ningsbar inkomst.

5 mo m. Skatteplikt till statlig in­komstskatt inträder / fråga om skattskyldiga som avses i 10 a §, då beräknad beskattningsbar inkomst uppgår till minst 100 kronor.


9a§

Statlig inkomstskatt utgår i form av grundbelopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp beräknas bara för skattskyldiga som avses i 10 § I mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för grundbeloppet. Un­derlaget för tilläggsbelopp fast­ställs enligt bestämmelserna i 10 § 3 mom.

Nuvarande lydelse 10§ 1 mom.* (första-tredje styckena) Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning be­stämd procent av nedan angivna grundbelopp.

•Senaste lydelse 1970:163.

5          Senaste lydelse 1970:163.

6          Senaste lydelse 1981:1000.


 


SkU 1981/82:60

Nuvarande lydelse

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: I07I) om basenhet enligt 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

2 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst översfiger


 

4 men

icke   7 basenheter

7"

8"

«"

9"

9"

"     10"

10 •'

"     12"

12"

"     13"

13"

"     14"

14"

"     15"

15"

"     16"

16 "

"     17"

17"

"     20"

20"

"    30"

30 basenheter


grundbeloppet för  4 basenheter och   4% av återstoden

7" 8" 9" 10" 12" 13" 14 " 15" 16" 17" 20" 30"

9%" 14% " 23%" 26%>" 29% " 33%" 38%" 44% " 45%" 48%> " 53%" 58% "


Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Föreslagen lydelse I0§

1 mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977; 1071) om basenhet;

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst översfiger


4 men inte  9 basenheter. 9"     "    10" 10 basenheter


grundbeloppet för 4 basenheter och  4%> av återstoden

"     9"                                  "    I5%"   "

"   10"                                  "    20%o"  "


Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen­heter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger


 


SkU 1981/82:60


19 men inte 21 basenheter 21 "      "    23 " 23"      "    26" 26"     "    45" 45 basenheter


Föreslagen lydelse

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden

"   21 "                                  "     75% ■■   "

'   23 "                                 "    20%>"   "

„   26"                                   ■■    25%>"   "

"   45 "                                  "    30%> "   "


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


W\


1 mom. (Qärde stycket) Med fa­miljestiftelse avses i denna lag stif­telse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsak­ligt ändamål att tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestäm­da personers ekonomiska intres­sen.


2 mom. Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som en­ligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ända­mål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.


3 mom. Underlaget för tilläggs­belopp utgörs av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst

1.                                                    ökad med belopp varmed av­
drag har medgetts enligt 4§ 1 mom.
för eget underskott i förvärvskälla,
om inte annat följer av 4 mom.,
eller enligt 11 § 1 mom. för makes
underskott i förvärvskälla

2.    ökad med förlust för vilken av­drag har medgetts enligt 4 a §

3.    minskad med underskott som skall avräknas enligt 5 mom.

4.                                                     ökad med räntetillägg enligt 6
mom.

Har summan av skattskyldigs un­derskottsavdrag och övriga all­männa avdrag överstigit det sam­manlagda beloppet av inkomsterna från olika förvärvskällor, skall den skattskyldige anses ha fått avdrag för underskott först sedan övriga allmänna avdrag har utnyttjats. Motsvarande gäller för det fall att, sedan den skattskyldiges egna all­männa avdrag har utnyttjats, av­räkning har skett av andra makens icke utnyttjade avdrag.

Underlaget för tilläggsbelopp av­rundas nedåt till helt hundratal kro-

4 mom.   Vid tillämpning av 3 mom. första  stycket I  skall den


 


SkU 1981/82:60

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

skattskyldiges underskott av fastig­het som avses i 24§ 2 mom. kom­munalskattelagen (1928:370) mins­kas med den vid taxeringen fast­ställda inkomsten av kapital, dock högst 30000 kronor. Vidare skall -om den skattskyldige yrkar det -den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxe­ringen fastställda inkomsten

a v tjänst: i den mån underskot­tet hänför sig till ränta på skuld avseende förvärv av den skattskyl­dige vid beskattningsårets utgång tillhöriga aktier eller andelar i få­mansföretag som är aktiebolag el­ler ekonomisk förening, dock att underskottet inte får minskas med större belopp än vad den skattskyl­dige under beskattningsåret har uppburit i kontant lön från företa­get,

av jordbruksfastighet, annan fastighet som avses i 24§ 1 mom. kommunalskatte­lagen eller rörelse: i den mån underskottet hänför sig till

a)    ränta på skuld för arvsskatt eller gåvoskatt avseende fastighe­ten eller rörelsen eller

b)    ränta på den skattskyldiges skuld avseende förvärv av andelar i handelsbolag som innehar eller be­driver fastigheten eller rörelsen.

5 mom. Underskott av jord­bruksfastighet, annan fastighet som avses i24 §4 mom. kommunal­skattelagen (1928:370) eller rörelse får — om den skattskyldige yrkar det - avräknas vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp vid en senare taxering, dock högst med belopp motsvarande den vid taxe­ringen fastställda inkomsten av samma förvärvskälla. Avräkning får ske senast vid den taxering som sker sjätte året efter det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Avräkningen får fördelas på två el­ler flera år. Avräkning får ske bara för underskott som har uppkommit


 


SkU 1981/82:60

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

under beskattningsår för vilket den skattskyldige enhgt 22 § I mom. första stycket 1, 2 eller 3 eller tredje stycket taxeringslagen (1956:623) har varit skyldig att avlämna själv­deklaration och även har fullgjort deklarationsskyldigheten under laxeringsåret. Den skattskyldige skall visa i vad mån rätt till avräk­ning föreligger.

6 mom. Skall den skattskyldige ta upp värde av bostadsförmån som intäkt av jordbruksfastighet skall vid beräkning av underlag jör tilläggsbelopp tillägg göras med ett belopp motsvarande den del av räntekostnaderna på låneskulderna i förvärvskällan som belöper på den egna bostaden. På bostadsbyggna­den och därtill hörande tomtmark skall anses belöpa så stor del av dessa räntekostnader som byggna­dens och tomtmarkens taxerings­värde utgör av värdet av samtliga tillgångar i förvärvskällan.

Vid tillämpning av första stycket skall räntetillägget minskas med

dels underskott som har upp­kommit i den ifrågavarande för­värvskällan,

dels den vid taxeringen fast­ställda inkomsten av kapital, dock högst 30000 kronor, till den del denna inkomst inte har avräknats enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräk­ning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag för kost/iader för en i räkenskaperna upptagen bil, båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp mot­svarande en beräknad ränta på till­gångens värde i den mån denna har använts för privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare eller uppdragsgi­vare och understiger den faktiskt erlagda räntan på lånet sedvanlig ränta skall tillägg göras med ett be­lopp motsvarande skillnaden. Så­dant tillägg skall göras även om


 


SkU 1981/82:60


Nuvarande lydelse

10 § 2 mom.

Den statliga inkomstskatten ut­gör:

a) för svenska aktiebolag, spar­
banker, sparbankernas säkerhets­
kassa, ekonomiska föreningar som
ingå i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska för­
säkringsanstalter som icke äro ak­
tiebolag samt sådana utländska ju­
ridiska personer som ej beskattas
enligt I /nom.:

fyrtio procent av den beskatt­ningsbara inkomsten, i den mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska cko/iomis-
ka föreningar än sådana, som ingå
i jordbrukskasserörelsen, och sam­
bruksföreningar ävensom för Sveri­
ges allmänna hypotcksbank. Ko­
nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, hypoteksföreningar samt så­
dana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämför­
ligt sätt bildats för att förvalta sa//i-
fällighet och som skola erlägga
skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskatt­ningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter så­
vitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattnings­bara inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i I mom. eller under
a), b) eller c) här ovan:


Föreslagen lydelse

lånet har lämnats till sådan den
skattskyldige närståe/ide person
som avses i 35 § 1 a mom. nionde
stycket
       ko/nmunalskattelagen

(1928:370). Med lån från arbetsgi­vare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta stycke till-lämpas inte ifall som avses i fjärde stycket av nyssnätn/ida /noment.

10 a §

För nedan angivna skattskyldiga utgör grundbeloppet:

a) för svenska aktiebolag, spar­
banker, sparbankernas säkerhets­
kassa, ekonomiska föreningar som
ingår i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska för­
säkringsanstalter so/n inte är aktie­
bolag sa/nt sådana ullä/idska juri­
diska personer som ej beskattas en­
ligt 10 § I mom.:

fyrtio procent av den beskatt­ningsbara inkomsten, i den mån skatten inte skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomis­
ka föreningar än sådana, som ingår
i jordbrukskasserörelsen, och sa/n-
bruksföreningar ävensom för Sveri­
ges allmä/ina hypotcksbank. Ko­
nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, hypoteksföreningar samt så­
dana juridiska personer som enligt
jo/fattning eller på därmed jämför­
ligt sätt bildats för att förvalla sam­
fällighet och som skall erlägga
skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskatt­ningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter så­
vitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattnings­bara inko/nsten; samt

d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i 10 § I mom. eller
under a), b) eller c) här ovan:


'Senastelydel.se 1975:261.


 


SkU 1981/82:60


10


 


Nuvarande lydelse

femton procent av den beskatt­ningsbara inko/nsten.

10 § 3 mom.'*

Statlig inkomstskatt skall utgå i helt antal kro/ior, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid an­nat öretal avrundas nedåt till när­maste hela kro/ital.


Föreslagen lydelse

femlon procent av den beskatt­ningsbara inko/nsten.

10 b §

Statlig inkomstskatt skall utgå i helt antal kronor, varvid skattebe­loppet vid öretal över femtio skall avrundas uppåt och vid annat öre­tal nedåt till närmaste hela krontal.


II  §


1 mom.' Äkta makar, som un­der beskattningsåret levt tillsam­mans, taxeras en var för sin in­komst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928: 370) äga motsvarande tillämpning.

Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4 § I mom. förmäles, helt eller delvis ej kun/iat utnyttjas å den ena makens inkomst, må bris­ten avräknas å den andra makens inkomst.


I mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras e/tvar för sin inkomst, var­vid anvisningarna till 52 § kommu­nalskattelagen (1928: 370) tilläm­pas.

Har ena maken helt eller delvis inte kunnat utnyttja sådant avdrag som avses i 4 § I mom., avräknas bristen från andra makens inkomst.


Avdrag, som i 9 § 2 mom. första stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmelserna i 52 § 1 mom. Qärde och femte styckena kommunalskattelagen (1928: 370) tillämpas.


/ fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skatten på hans beskattningsbara inko/nst utan uppdel/iing i beskatt­ningsbar A-inkomst och beskatt­ningsbar B-inkomst.

Har båda makarna beskattnings­bar inkomst, beräk/ias skatten en­ligt sjätte—åttonde styckena.

Skatt på beskattningsbar A-in­komst beräknas för vardera maken för sig.

Beskattningsbar B-inkomst hos make, som har den lägsta beskatt­ningsbara A-inkomsten, samman­läggs med andra makens beskatt­ningsbara inkomst. Därefter beräk­nas skatt med tillämpning av 10 § I mom. på summan av nämnda B-inkomst och andra makens beskatt-


3 mom. Vid beräkning av till-läggsbelopp för makar, so/n under beskattningsåret levt tillsammans, gäller följande..

Har makarna B-inkomster som sammanlagt överstiger 5000 kro­nor skall A-underlag och B-under-lag beräknas för var och en av dem enligt följande.

B-underlag utgörs av den skatt­skyldiges B-inko/nst. Av B-inko/ns-ten beha/idlas dock som A-inkomst ett belopp om 2500 kro/tor samt - i förekommande fall — det belopp varmed a/idra /nakens B-inkomst understiger 2500 kro/ior. B-under-laget, som avrundas nedåt till helt hundratal kronor, får inte överstiga underlaget för tilläggsbelopp.

A-underlag utgörs av skillnaden


' Senaste lydelse 1953:275. ** Senaste lydelse 1979: 1156.


 


SkU 1981/82:60


11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


ningsbara inkomst. Skatten på ma­karnas B-inkomster utgör skillna­den mellan den sålunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nä/nnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkoms­ter. Bestämmelser/ia i 10 § 3 mom. skall därvid iakttas.

Vid tillämpning av detta moment skall, om det sammanlagda belop­pet av makars B-inkomster inte överstiger 2000 kronor, dessa in­komster anses som A-inkomst. Vi­dare skall minst 4500 kronor av vardera markens beskattningsbara inkomst anses so/n beskattningsbar A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskatt/iingsbara A-in­komst och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

10 a §'»

Vid beräkning av statlig inkomst­skatt gäller följande i fråga o/n fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, och för oskiftat dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomstskatt tas inte ut i den mån den tillsammans med kommunal inkomstskatt överstiger 80 procent av någon del av den be­skattningsbara inkomsten upp till 30 basenheter och 85 procent av någon del av den beskattningsbara nkomsten därutöver.

Har skattskyldig inkomst som en­ligt kommunalskattelagen (1928: 370) beskattas i annan kommun än he/nortskommunen anses inkomst i hetnortskommunen utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten. Har skattskyldig in­komst i två eller fiera kommuner utom hemortskommunen skall den största av dessa inkomster anses '" Senaste lydelse 1979:11.56.


mellan undertaget för tilläggsbe­lopp och B-underlaget.

Tilläggsbelopp på A-underlag beräknas för vardera maken Jör sig.

B-underlag hos make, som har det lägsta A-underlaget, sa/nman-läggs med andra makens underlag för tilläggsbelopp, varefter tilläggs­belopp beräk/ias på summan. Skill­naden mellan del sålunda beräkna­de tilläggsbeloppet och tilläggsbe­loppet på det i nä/nnda summa in­gående A-underlaget fördelas på //lakarna efter förhållandet /nellan deras B-underlag. Vad so/n belöper på vardera maken utgör, avrundat enligt bestä/nmelserna i 10 b §, till-läggsbelopp på makens B-under­lag.

Sammanlagda beloppet av så­lunda beräknade tilläggsbelopp på makes A-underlag och B-underlag utgör makens tilläggsbelopp.

12 §

Vid beräkning av tilläggsbelopp gäller följande i fråga om fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, samt för dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Tilläggsbelopp tas inte ut i den mån det på någon del av underla­get överstiger vad som /notsvarar 60 procent minskal med den kom-/nunala skattesatsen.

Med den kommunala skattesat­sen avses skattesatsen i den kom­mun, där den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskatt­ningsbara inkomst är störst. Är därvid inkomsterna lika stora i två eller flera kommuner, avses den högsta av skattesatserna i dessa kommuner. Om inkomsten i den kommun, vars skattesats enligt vad nu sagis skall ligga till grund för beräkningen, skall beskattas ijlera församlingar, gäller motsvarande i


 


12


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


utgöra den högsta delen av den samma/dagda inkomsten i nämnda ko/nmuner. Uppgår inkomst i två eller flera kommuner till samma be­lopp skall inkomst i den kommun som har den högsta skattesatsen, a/ises utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten. Mot­svarande skall gälla vid sådan för­delning som avses i 60 § kommu-/lalskattelagen.

Skall makars inkomster läggas sam/nan enligt II § I mom. beräk­nas statlig inkomstskatt med ut-gå/tgspunkt i de regler som enligt tredje stycket ovan gäller för make som har den högsta beskattnings­bara A-inkomsten. Bestämmelser­na tillämpas därvid som om denne make var skattskyldig även för and­ra makens beskattningsbara B-in­komst. Har makarna skilda hem­ortskommuner anses hemortskom­munen för maken med den högsta beskattningsbara A-inkomsten vara makar/ias gemensamma. Är makarnas beskattningsbara A-in­komster lika stora skall den kom­mun där skattesatsen är högst anses som hemortsko/nmun.


fråga om skattesatserna i de olika församlingarna.

Vid beräkning av tilläggsbelopp på underlag, som sammanläggs en­ligt II § 3 mom., tillämpas den kommunala skattesats som enligt tredje stycket gäller för den make som har det högsta A-underlaget eller — om makarnas A-underlag är lika stora — den högsta kommunala skattesats so//i enligt tredje stycket gäller för någon av makarna.


12 §

Varje år bestäm/nes /ned vilka procenttal av de i 10 § I /nom. om-förmälda grundbelopp statlig in­komstskatt skall ingå i preliminär skatt dels för nästkommande bud­getårsförra hälft dels ock för detta budgetårs senare hälft; därvid iakt­tages att procenttalet för nästko/n-mande budgetårs förra hälft skall vara lika med procenttalet för det löpande budgetårets senare hälft. Slutlig skatt på grund av taxering visst år skall utgå efter det procent­tal av grundbeloppen, som be­stämts med avseende å preliminär skatt för året näst före taxerings­året. .

Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen (1982:000) om ikraftträdande av lagen (1982:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.


 


SkU 1981/82:60


13


 


2    Förslag till

Lag om ikraftträdande av lagen (1982: (1947:576) om statlig inkomstskatt


) om ändring i lagen


Härigenom föreskrivs följande.

1   § Lagen (1982:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gängen vid 1984 ärs taxering om inte annat följer av 2-13 §§ nedan. Denna lag träder i kraft den 1Juh 1982.

2   § Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i I0§ I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

 

4 men inte   7 basenheter:

grundbeloppet för  4 basenheter och  4 % av återstoden

7"     "      8"               :

"7"

'      7%"   '

 

8"      "      9"               :

"8"

'     11%"   '

 

9"      "     10"

"9"

'    20% "   '

 

10"     "     12"               :

„            ,Q„

'    24%"   '

 

12"      "     13"               :

"   12"

'    26%"   '

 

13"      "     14"               :

"    13"

'    29%"   '

 

14"      "     15"

„    ,4,,

'    32%"   '

 

15"      "     17"                ;

"    15"

'    36%"   '

 

17"      "     19"

„   p„

'    38%"   '

 

19"      "     20"               :

„    jg„

'    39%"   '

 

20"      "     26"               ;

"   20"

'    40%"   '

 

26"      "     30"

"   26"

'    41%"   '

 

30 basenheter                      :

"   30"

'     44%"   '

 

3 § Vid 1984 års taxering utgör tilläggsbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft:

när underlaget inte överstiger 19 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

2 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;

när underlaget översfiger

 

19 men inte 20 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och   3 % av återstoden

20"      "     23"

„   20"                •'      s%,"  "

23"      "     26"

"   23"                "      7%"   "

26"     "    45"

"   26"                "      8%"   "

45 basenheter

"   45 "                "     10%"   "

4 §   Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947; 576) om statlig inkomstskaft:

när beskattningsbar inkomst inte översfiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:


 


SkU 1981/82:60


14


 


I procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger


1 basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger

grundbeloppet för

 

4 men inte   7 basenheter

7"      '

8"

8"      '

9"

9"      •

'     10"

10"      '

•     12"

12 "      '

,     ,3 „

13 "      '

'     14"

14"      '

,     ,5 .,

15 "      '

'     16"

16"      '

'     20"

20"     

,     3Q,-

30 basen

heter


4 basenheter och

7"

9' 10' 12' 13' 14' 15' 16' 20' 30'


4% av återstoden 6%'

7%' 17%' 22%' 23%' 25%' 26%' 28%' 29%' 30%' 32%'


5 § Vid 1985 års taxering utgör tilläggsbeloppet i stället för vad som anges i 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när underlaget inte överstiger 19 basenheter enligt lagen (1977; 1071) om basenhet:

3 procent av den del av underlaget som översfiger 16 basenheter;

när underiaget överstiger

 

19 men inte 20 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenht

;ter och   7 % av återstoden

20"      "     21"

"   20"

"      8%"   "

21"      "     23"

"   21 "

„                ,Q„          „

23"      "     26"

"   23"

"     13%"   "

26"      "     45"

"   26"

"     17%"   "

45 basenheter

"   45"

"    20%"   "

6 § Vid 1984 och 1985 års taxeringar skall de nya bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte tillämpas. I stället tillämpas vid dessa taxeringar äldre bestämmelser i 9§ 3 och 4 mom. samt 11 § 1 mom. fjärde-nionde styckena samma lag. Därvid skall dock, i stället för de äldre bestämmelserna i 11 § 1 mom. åttonde stycket första meningen nyssnämnda lag, tillämpas de nya bestämmelserna i !1§ 3 mom. tredje stycket andra meningen samma lag.

7  § Vid 1984 ärs taxering skall, i stället för de nya reglerna i 12 § andra
stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, gälla att grundbelopp inte
skall tas ut i den mån det överstiger ett belopp motsvarande

72 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som inte överstiger 30 basenheter,

76 procent minskat med den kommunala skattesatsen pä inkomstdelar som överstiger 30 men inte 45 basenheter,

74 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 45 basenheter.

8  § Vid 1985 års taxering skall, i stället för de nya reglerna i 12 § andra
stycket lagen (1947; 576) om statlig inkomstskatt, gälla att grundbelopp inte
skall tas ut i den mån det överstiger ett belopp motsvarande

63 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som inte överstiger 30 basenheter.


 


SkU 1981/82:60                                                                     15

65 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 30 men inte 45 basenheter,

62 procent minskat med den kommunala skattesatsen på inkomstdelar som överstiger 45 basenheter.

9 § Vid 1984 och 1985 års taxeringar skall vad som i 12 § första och fjärde
styckena lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt sägs om tilläggsbelopp.
A-underlag och B-underlag i stället avse grundbelopp, beskattningsbar A-
inkomst och beskattningsbar B-inkomst.

10 § Vid 1984 års taxering skall i fråga om förvärvskälla för vilken
beskattningsåret har bvörjat före den 17 april 1982 iakttas följande. Underla­
get för tilläggsbelopp skall inte ökas med sådant avdrag för underskott i
förvärvskällan som avses i 10§ 3 mom. första stycket 1 lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt i den mån underskottet belöper på tid före nyss­
nämnda dag. Härvid skall - om den skattskyldige inte visar annat - så
stor del av underskottet anses hänförligt till tid före den 17 april 1982 som
svarar mot förhållandet melian den del av beskattningsåret som infaller
före nämnda dag och hela beskattningsåret. Motsvarande skall gälla i fråga
om räntetillägg enligt 10§ 6 mom. första-tredje styckena.

11 § Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skall den beskattnings­
bara inkomsten inte ökas med

förlustavdrag som hänför sig fill beskattningsår för vilket taxering skall ske år 1983 eller tidigare,

avdrag för underskott som hänför sig till beskattningsår som nyss nämnts men enligt 4§ 1 mom. första stycket 3 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte fått dras av,

underskott som har uppkommit till följd av att reparationskostnader hänförliga till sådant beskattningsår som nyss nämnts fördelats med stöd av reglerna i punkt 8 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (1928:370).

12    § Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp får avräkning enligt de nya bestämmelserna i 10 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte ske av underskott som har uppkommit under beskattningsår för vilket taxering skall ske år 1983 eller tidigare.

13    § Beslut enligt äldre bestämmelser i 12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tillämpas sista gången i fråga om förra hälften av budgetåret 1982/83.


 


SkU 1981/82:60


16


3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt l-3§§ lagen skall ha nedan angivna lydelse.


Lag om basenhet

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Basenhet enligt 10 § 1 mom. la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt fastställes av regeringen varje år före utgången av september må­nad.


Basenhet enligt 10§ 1 mom. la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt fastställes av regeringen från och med år 1985 varje år före ut­gången av september månad.


 


Basenhet utgör för varje taxe­ringsår ett belopp som motsvarar 6400 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till helt hundratal kro­nor.


Basenhet utgör för varje taxe­ringsår ett belopp som motsvarar 8100 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till helt hundratal kro­nor.


3 §=


Jämförelsetalet för taxeringsåret är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i au­gusti månad två är före taxerings­året och augusti månad år 1980. Därvid skall förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i ener­gipriser samt tillägg göras för sub­ventioner.


Jämförelsetalet för taxeringsåret är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i au­gusti månad två år före taxerings­året och augusti månad år 1984. Därvid skall förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i ener­gipriser samt tillägg göras för sub­ventioner.


Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Basenheten skall vara 7 300 kronor för taxeringsåret 1984. 7 700 kronor för taxeringsåret 1985 och 8 100 kronor för taxeringsåret 1986.

' Senaste lydelse 1980: 1060.  Senaste lydelse 1980: 1060.


 


SkU 1981/82:60


17


4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3-6 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.


Föreslagen lydelse

Vid prövning av skattebegräns­ningen fastställs ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattnings­bara inkomst och det underlag för tillläggsbelopp som beräknats för den skaffskyldige enligt lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan ju­stering som skall ske enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen med­givet särskilt investeringsavdrag.

Nuvarande Ivdelse

3 §

Vid prövning av skattebegräns­ningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattnings­bara inkomst som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkoms­ten, minskad med 4500 kronor, skall

ökas med särskilt investeringsav­drag,

ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social­avgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter,

minskas med restituerade, avkor­tade eller avskrivna egenavgifter samt till beskattning återfört av­drag för avsättning för egenav­gifter,

Om den skattskyldige erlagt sjö­mansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkoms­ten och underlaget för tilläggsbe­lopp ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpenning som är skattepliktig en­ligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskaft.

allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.

Om den skaftskyldige erlagt sjö­mansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkoms­ten ökas med den fill sjömansskatt beskaftningbara inkomsten och en­ligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skattepliktig dagpen­ning.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.  Senaste lydelse 1981: 1151.

2 Riksdagen 1981182. 6 samt Nr 60


 


SkU 1981/82:60


18


 


Nuvara/ide lydelse


Föreslagen lydelse


 


Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges en­hgt första stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter enligt la­gen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) o/n statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.


Spärrbeloppet utgörs av sunutian av

1. 50 p/ocent av den justerade
beskattningsbara inkomsten,

2.      25 procent av det Justerade un­
derlaget för tilläggsbelopp till den
del detta underlag inte överstiger
45 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet,

3.      30 procent av det justerade un­
derlaget för tilläggsbelopp till den
del detta underlag överstiger 45
basenheter enligt nämnda lag.


4 §'


eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 2§ lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 § lagen (1980: 1047) om skattereduktion för ak­tieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda före­skrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattere­duktion eller avräkning av skatt inte hade skett.

Spärrbelopp enligt 3 § Jämförs med sammanlagda beloppet av stat­lig inkomstskaft, förmögenhets­skatt, kommunal inkomstskatt och egenavgifter enligt lagen (1981-691) om socialavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebelop­pet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skatt­skyldige eriagt sådan skatt under beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad ti


Spärrbelopp enligt 3 § Jämförs med sammanlagda beloppet av stat­lig inkomstskatt, förmögenhets­skatt och kommunal inkomstskatt som beräknats för den skattskyldi­ge på grund av taxeringen (skatte­beloppet). 1 skattebeloppet inräk­nas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt un­der beskattningsåret.

nedsättning av statlig inkomstskatt


5 S"*


Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten med över­skjutande belopp. Förmögenhets­skatten får dock med tillämpning av denna lag inte bli lägre än skatten på 50 procent av den skatfskyldiges beskattningsbara förmögenhet.


Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och-för-mögenhetsskatten med överskju­tande belopp. Nedsättning av stat-Ug inkomstskatt får avse både grundbelopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp får dock inte ned­sättas med större belopp än so/n motsvarar tilläggsbelopp beräknat på den beskattningsbara inkomsten enligt lagen (1947:576) otn statlig


-'Senaste lydelse 1981:1151. " Senaste lydelse 1981: 1151.


 


SkU 1981/82:60


19


 


Nuvara/ide lydelse

Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten om inte en an­nan ordning kan antas vara förmån­ligare för den skattskyldige. Skaf-fenedsätfning som avses i 4 § andra stycket verkställs sedan nedsätt­ning har skett enligt första stycket i denna paragraf.


Föreslagen lydelse

inkomstskatt. Förmögenhetsskat­ten får inte nedsättas så att skatten blir lägre än skaften på 50 procent av den skattskyldiges beskattnings­bara förmögenhet.

Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten om inte en an­nan ordning kan antas vara förmån­ligare för den skattskyldige. I fråga om inkomstskatt skall nedsättning i första hand ske av grundbelopp. Skattenedsättning som avses i 4 § andra stycket verkställs sedan ned­sättning har skett enligt första stycket i denna pragraf.


6 §


För makar som levt tillsammans under beskattningsåret skall, såvitt angår senare beskattningsår än det under vilket äktenskapet ingåtts, skattebegränsningen ske med hän­syn till makarnas sammanlagda be­skattningsbara inkomst och deras sammanlagda skattebelopp enligt 4§.


För makar som levt tillsammans under beskattningsåret skall, såvitt angår senare beskattningsår än det under vilket äktenskapet ingåtts, skattebegränsningen ske med hän­syn till makarnas sammanlagda /i«-terade beskattningsbara inkomst, sammanlagda justerade underlag för tilläggsbelopp och samman­lagda skattebelopp enligt 4 §. Det belopp, varmed nedsättning av till­läggsbelopp högst får medges en­ligt 5 § första stycket, beräknas dock med utgångspunkt i den be­skattningsbara inkomsten för var och en av makarna. Har vid beräk­ning av tilläggsbelopp B-underlag hos ena maken sammanlagts med andra makens underlag för till­läggsbelopp skall vid denna beräk­ning motsvarande belopp av först­nämnda makes beskattningsbara inkomst, dock högst hela denna in­komst, sammanläggas med den andra makens beskattningsbara in­komst. Är makarnas A-underlag lika stora skall sammanläggningen ske hos den make, vars beskatt­ningsbara inkomst med lägst be­lopp undeistiger underlaget för till­läggsbelopp. Spärrbelopp och det belopp, varmed nedsättning av till­läggsbelopp högst får medgivas, fördelas på makarna efter förhål-


 


SkU 1981/82:60                                                      20

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

landet mellan deras Justerade be­skattningsbara inkomster.

Om beskattningsbar förmögenhet fastställes gemensamt för makar eller för föräldrar och barn enligt 12 § I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall beräkning enligt 5 § första stycket av den statliga förmögenhetsskatten ske på 50 procent av den gemensamt bestämda be­skattningsbara förmögenheten.

I fall som avses i andra stycket fördelas det belopp, varmed nedsättning av skatt högst får medgivas, på makar och barn efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Bestämmelserna i första, andra och tredje styckena om makar äger motsvarande tillämpning på skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den I juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1984 års taxering. 1 fråga om 1984 ärs taxering skall dock de i 3 § tredje stycket angivna procenttalen vara 67, 8 och 10 samt i fråga om 1985 års taxering 58, 17 och 20.


 


SkU 1981/82:60


21


5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömaasskatt

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§, 9 § 2 mom., 12 S I mom. samt de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §


/ mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomst.


a)   vid anställning ombord på far­tyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna \ag fogad tabell F, samt

b)  vid anställning ombord på an­nat fartyg enligt vid denna Vag fogad tabell'H.


a)   vid anställning ombord pä far­tyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fo­gade tabellerna F och FT, samt

b)  vid anställning ombord på an­nat fartyg enligt vid denna lag fo­gade tabellenia N och NT.


 


Därvid erlägger

1.  ogift sjöman utan barn skatt enligt kolumn 1,

2.  gift sjöman skatt enligt kolumn 2-3, samt

3.  ogift sjöman med barn skatt enligt kolumn 4.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid öretal över femtio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller.

Bestämmelserna i 65 § kommunaiskattelagen äga motsvarande tillämp­ning i fråga om sjömansskatt.


2 mom.-* 1 särskilda fall må sjö­mansskattenämnden föreskriva, att sjömansskatt skall erläggas enligt tabell F jämväl vid anställning om-' bord på fartyg, som huvudsakligast användes i närfart.

Nämnden må i särskilda fall med­giva, att denna lag tillämpas vid an­ställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast användes i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i så­dan fart samt är försett med giltig sjömansrulla. Därvid skall sjö­mansskatt erläggas enligt tabell N. (Se vidare anvisningarna.)


2 mom. I särskilda fall må sjö­mansskattenämnden föreskriva, att sjömansskatt skall erläggas enligt tabellerna F och F7'Jämväl vid an­ställning ombord på fartyg, som hu­vudsakligast användes i närfart.

Nämnden må i särskilda fall med­giva, att denna lag tillämpas vid an­ställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast användes i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i så­dan fart samt är försett med giltig sjömansrulla. Därvid skall sjö­mansskatt erläggas enligt tabel­lerna N och NT.

(Se vidare anvisningarna.)


' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777. " .Senaste lydelse 1974:777. ' Senaste lydelse 1974: 777.


 


SkU 1981/82:60


22


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


8 §"

För sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enhgt 7 § 1 mom. (utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsin­komst

a)    vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt

b)   vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N kolumn U.

Skatt enligt första stycket utgår icke, om sjömannen på godtagbart sätt visar, att han är skattskyldig i annat land för inkomsten ombord.


Bestämmelserna i 7 § 1 mom. tredje stycket och 7 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga om skaft enligt denna paragraf

(Se vidare anvisningarna.)


Bestämmelserna i 7 § 1 mom. tredje stycket och 7 § 2 mom. till-lämpas också i fråga om skatt enligt denna paragraf. Därvid skall dock i fall som avses i 7 § 2 mom. första stycket skatt erläggas enligt tabell F kolumn U och i fall som avses i andra stycket av samma lagrum en­ligt tabell N kolumn U.

(Se vidare anvisningarna.)


9 §


2 mom.' Skatten på engångsbe­lopp beräknas för sig och utgår med den procentandel, som skatten på den beskattningsbara månads­inkomsten under den månad, när engångsbeloppet avräknas, utgör av månadsinkomsten Jämte värdet av fri kost. Har sjömannen icke va­rit anställd i redarens tjänst under nämnda månad, bestämmes pro­centtalet med hänsyn till hans när­mast dessförinnan uppburna må­nadsinkomst och värdet av fri kost. Ojämnt procenttal Jämnas uppåt till närmast hela tal. Skaften på en­gångsbelopp eriägges i helt antal kronor, varvid överskjutande örelal bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)


2 mom. Skaften på engångsbe­lopp beräknas för sig och utgår med den procentandel, som skatten på den beskattningsbara månads­inkomsten under den månad, när engångsbeloppet avräknas, utgör av månadsinkomsten Jämte värdet av fri kost. Beräkningen skall iföre­kommande fall ske särskilt för skatt enligt tabell F och skatt enligt ta­bell FT eller skatt enligt tabell N och skatt enligt tabell NT. Har sjö­mannen icke varit anställd i reda­rens tjänst under nämnda månad, bestämmes procenttalet med hän­syn till hans närmast dessförinnan uppbiirna månadsinkomst och vär­det av fri kost. Ojämnt procenttal Jämnas uppåt till närmast hela tal. Skatten på engångsbelopp erlägges i helt antal kronor, varvid överskju­tande öretal bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)


" Senaste lydelse 1974:777. ' Senaste lydelse 1971:814.


 


SkU 1981/82:60                                                                     23

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

12 § / mo//i.*' Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sanno­likt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a)  underskott ä egen eller makes förvärvskälla,

b)  utbetalning av periodiskt understöd,

c)  avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen (1928: 370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 § 2
mom. första stycket 4) kommunalskattelagen, eller

e)    nedsatt skatteförmäga

må genom beslut om Jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsba­ra inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-    Jämkning i fall som avses vid a)-

d) må dock endast medgivas, om d) må dock endast medgivas, om
den till sjömansskatt beskattnings- den till sjömansskatt beskattnings­
bara inomsten därigenom nedsättes bara inkomsten därigenom ned-
med minst 600 kronor.
                sättes med minst 600 kronor. Ifall

som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämman­de av skatt enligt tabell FT eller NT.

" Senaste lydelse 1978:916.


 


SkU 1981/82:60


24 Bilaga


Nuvarande lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatf*

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1770-  1800

12,40

-1-32,0%

1800- 2400

22

-F32.5 %

2400- 3 000

217

+ 34,0 %

3000- 3 600

421

-1-38,0%

3600- 4 200

649

4-42,0 %

4200- 4800

901

-1-48,5 %

4 800- 5400

1 192

-1-51,5%

5400- 6000

1501

-1-56,5 %

6000- 6600

1840

4-61,5%

6600- 7 200

2 209

+68,0 %

7200- 7800

2617

+ 72,5 %

7800- 8400

3 052

+74,5 %

8400- 9000

3499

+76,0 %

9000- 9600

3955

+ 77,0 %

9600-10000

4417

+81,0%

10000-14400

4741

+ 80,0 %

14400-

8261

+ 85,0 %

Tabell F kolumn 2-3

 

 

(Gift sjöman)

 

 

Beskauningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2250- 2 400

11,25

+ 32,5 %

2400- 3 000

60

+ 34,5 %

3000- 3600

267

+ 37,5 %

3600- 4200

492

+42,0 %

4 200- 4800

744

+48,0 %

4800- 5400

1032

+ 52,0 %

5 400- 6000

1344

+ 56,0 %

6000- 6600

1680

+61,5 %

6600- 7 200

2049

+67,5 %

7200- 7800

2454

+72,5 %

7800- 8400

2889

+75,0%

8400- 9000

3 339

+76,0 %

9000- 9600

3 795

+76,5 %

9600-10000

4 254

+ 81.0%

10000-14400

4 578

+ 80.0 %

14400-

8098

+ 85,0 %

" Senaste lydelse 1979:1160


 


SkU 1981/82:60


25


Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månads

inkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns. kr.

nedre gräns

2420-

3 000

11,70

+ 33,5 %     '     . .

3000-

3600

206

+37,0 %

3600-

4 200

428

+40,5 %

4 200-

4 800

671

+46,5 %  

4 800-

5400

950

+50,5 %

5400-

6000

1 253

+ 55,0 %

6000-

6600

1583

+ 60.5 %

6600-

7 200

1946

+ 65,5 %

7 200-

7800

2 339

+ 71,5%

7800-

8400

2 768

+ 74.0 %

8400-

9000

3212

+ 76,0 %

9000-

9600

3 668

+ 76,0 %

9600-

10000

4 124

+ 80,0 %

10000-

14600

4444

+80,0%

14600-

 

8124

+ 85,0 %

Tabell F kolumn U

 

 

(Utländsk sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns. kr.

nedre gräns

1850-

2400

10,00

+ 8,0%

2400-

3000

54

+ 31,0%   

3000-

3600

240

+34,0 %

3600-

4200

444

+ 37,5 %  

4 200-

4800

669

+43,5 %

4800-

5 400

930

+46,5 %

5 400-

6000

1209

+ 50,5 %

6000-

6600

1512

+ 55,0%   .

6600-

7 200

1842

+61,0%'

7 200-

7800

2 208

+65,5 % .

7 800-

8400

2601

+ 67,0 %

8400-

• 9000

3 003

+68,5 %

9000-

9600

3414

+69,0 %

9600-

•10000

3 828

+73,0 %

10000-

14400

4 120

+72,0 %

14400-

 

7 288

+76.5 %


 


SkU 1981/82:60


26


Nuvarande lydelse

 

Närfart

 

 

 

Tabell N kolumn 1

 

 

(Ogift sjöman utan barn)

 

 

Beskatti

lingsbar

Skatt på inkomst

SkaU på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

850-

1200

11,00

+ 30.0 %-

1200-

1800

116

+ 31,0%

1800-

2400

302

+ 32,5 %

2400-

3000

497

+ 35,0%

3000-

3 600

707

+ 39,0%

3600-

4 200

941

+ 44,0 %

4 200-

4 800

1205

+49,0 %

4 800-

5 400

1499

+ 53,0 %

5 400-

6000

1817

+58,0%

6000-

6600

2165

+63,5 %. .

6600-

7 200

2546

+69.5 %

7 200-

7 800

2963

+ 72.5 %

7 800-

8400

3 398

+75,5 %

8400-

9000

3851

+76,0%'  

9000-

9600

4 307

+ 78,5 %

9600-

10000

4 778

+ 80,5 %

10000-

14 200

5100

+ 80,0 %

14 200-

 

8460

+85,0 %

Tabell N kolumn 2-3

 

 

(Gift sjöman)

 

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

SkaU på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1370-

1800

11,70

+ 3i.0%

1800-

2400

145

+ 32,5 %

2400-

3000

340

+ 35,0%

3 000-

3 600

550

+ 39;0 %

3600-

4200

784

+44,0 %

4200-

4 800

1048

+ 49.0 %

4800-

5400

1342

+ 52,5 %

5400-

6000

1 657

+ 58,0 %.

6000-

6600

2005

+63.0 %

6600-

7 200

2 383

+69.5 %

7 200-

7 800

2800

+ 72,5 %

7 800-

8400

3235

+ 75.5 <7r

8400-

9000

3688

+ 76,0%

9000-

9600

4144

+ 78.5 %

9600-

10000

4615

+ 80,5 %

10000-

14 200

4937

+80.0 %

14200-

 

8 297

+ 85,0 %


 


SkU 1981/82:60


27


Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre grans

1530-

1800

11.00

+ 30,0 %

1800-

2 400

92

+32.0 %

2400-

3 000

284

+34,5 %

3000-

3 600

491

+ 38,0 %

3 600-

4 200

719

+41,5%

4 200-

4 800

968

+48,5 %

4 800-

5 400

1259

+51.5 %.

5 400-

60(JO

1568

+ 56,5 %.

6000-

6600

1907

+61.0%

6600-

7200

2 273

+68,0 %

7 200-

7800

2681

+72.0 %

7 800-

8400

3113

+ 75.0 %

8400-

9000

3 563

+76,0 %

9000-

9600

4019

+ 76,5 %

9600-

10000

4 478

+ 81,0%

10000-

14400

4802

+80,0 %

14400-

 

8 322

+ 85.0 %

Tabell N kolumn U

 

 

(Utland

sk sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

SkaU på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

870-

1200

10,95

+ 18,5%

1200-

1800

72

+ 19,0%

1800-

2400

186

+ 20,0 %

2400-

300(1

306

+ 31,5%

3 000-

3 600

495

+35.0 %

3 600-

4 200

705

+ 39,5 %

4 200-

4 800

942

+44,0 %

4 800-

5 400

1206

+47,5 %

5400-

6000

1491

+ 52,0 %

6000-

6600

1803

+ 57,0 %

6600-

7 200

2 145

+62,5 %

7200-

7 800

2520

+65,5 %

7 800-

8400

2913

+68,0 %

8400-

9000

3321

+68.0 %

9000-

9600

3 729

+ 70.5 %

9600-

10000

4152

+ 73,0 %

10000-

14 200

4444

+72,0 %

14 200-

 

7468

+ 76,5 %


 


SkU 1981/82:60


28 Bilaga


Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns. kr.

nedre gräns

2 310- 3 600

10,30

+ 33,0 %

3 600- 4 200

436

+ 34.0 %

4200- 4 800

640

+ 37.0%.    '

4 800- 5 400

862   '

+42,0 %

5 400-  6000

1 114

+ 50,0%

6000-  7 200

1414

+ 53.0%

7 200- 7 800

2050

+ 56,0 %

7800- 8400

2 386

+58,5%"

8400- 9000

2737     

+ 61,5%.

9000-10200

3106   ,

+ 65,0 %

10 200-11400

3 886

+67.0%

11400-12000

4690

+68.5 %

12000-15600

5 101

+69.0 %

15600-18000

7 585

+ 7(),0 %

18000-

9 265

+73,0%

Tabell F kolumn 2-3

 

 

(Gift sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skall pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 770- 3 600

12,10

+ 33,0 %

3600- 4 200

286

+ 34,0%

4 200- 4 800

490

+ 37,0 %

4 800- 5 400

712  .

+42,0%.

5 400- 6000

964

+50,0 %

6000- 7200

1264

+ 53,0%

7 200- 7800

1900

+ 56,0 %

7 800- 8400

2 236

+ 58,5 %

8400- 9000

2 587

+61,5%

9000-10200

2956

+65,0 %

10 200-11400

3736

+ 67,0 %

11400-12000

4 540

+ 68,5 %

12000-15600

4951

+69,0 %

15600-18000

7435

+70.0 %

18000-

9115    ..

+ 73,0 %


 


SkU 1981/82:60


29


Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med bara)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2930- 4200

9,90

+ 33,0%

4 200- 4800

429

+ 36,0 %

4 800- 5400

645

+40,0 %

5 400- 6000

885

+48,5 %

6000- 7 200

1 176

+53,0 %

7 200- 7 800

1812

+ .S4,5%

7 800- 8400

2 139

+58,0%  .

8400- 9000

2487

+ 60,5 %

9000- 9600

2850

+64,5 %

9600-10 200

3 237

+65,0 %

10 200-11600

3 627

+67.0 %

11600-12200

4 565

+68.0 %

12 200-15 800

4973

+69,0 %

15 800-18 200

7457

+70,0 %

18200-

9137

+73,0 %

Tabell F kolumn V

 

 

(Utländsk sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2370- 2400

9,85

+ 10,5%

2400- 3000

13

+11,0 %

3000- 3600

79

+ 29,5 %

3 600- 4 200

256

+ 30,5 %

4 2tX)- 4800

439

+33,5 %

4 800-  5 400

640

+ 38,0%

5 400- 6000

868

+45,0 %

6000- 6600

1 138

+47.5 %

6600- 7 200

1423

+48.0 %

7 200- 7800

1711

+ 50,0 %

7 800- 8400

2011

+ 52,5 %

8 400- 9000

2326

+ 55,5 %

9000- 9600

2659

+ 59,0 %

9600-10 200

3013

+60.5 %

10200-11400

3 376

+62,0 %

11400-12000

4120

+64,5 %

12000-13800

4 507

+66,5 %

13 800-15600

5704

+68,5 %

15600-18000

6937

+70,0 %

18000-27 200

8617

+ 73,0 %

27200-

15 333

+74,5 %


 


SkU 1981/82:60


30


Föreslagen lydelse

Tabell FT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11400 11400-12000 12000-13800

13800-15600 15600-27 200 27 200-

0

3

39

57

147

273

1201

 

+ 0,5 % + 2,0% + 3,0% + 5,0%

+ 7,0 % + 8,0% + 10.0%

Tabell FT kolumn 4

(Ogift sjöman med bara)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9600-11600 11600-12200 12 200-14000

14000-15 800 15 800-27 400 27400-

0 40 58

148

274

1202

 

+ 2,0% + 3,0% + 5,0%

+ 7,0%. + 8,0% + 10,0%


 


SkU 1981/82:60


31


Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1050-

1800

11,00

+ 32,0 %

1800-

3 600

251

+ 33,0%

3 600-

4 200

845

+ 35.0 %

4200-

4800

1055

+ 38,5 %

4 800-

5 400

1286

+46,0 %

5400 -

6000

1562

+ 51,5 %

6000-

6 600

1871

+ 53.0 %

6600-

7200

2 189

+ 54,0 %

7 200-

7 800

2513

+ 57,0 %

7 800-

8400

2 855

+ 59,5 %

8400-

9000

3   12

+ 63.5 %

9000-

9600

3.593

+65,0 %

9600-

IIOOO

3983

+66,5 %

11 000-

11 800

4914

+68,0 %

11800-

15400

5458

+69,0 %

15 400-

17800

7942

+ 70,0 %

17 800-

 

9622

+ 73,0 %

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

 

Beskatt

ningsbar

Skatt

pä inkomst

Skatt på inkomst

månads

inkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns,

kr.

nedre gräns

! 520-

1800

11,40

+ 32,0 %

1 800-

3 600

101

 

+ 33,0%

3 600-

4 200

695

 

+ 35,0%

4 200-

4 800

905

 

+ 38.5 %

4 800-

5 400

1 1.36

 

+46,0 %

5 400 -

6000

1412

 

+ 51,5 %

6000-

6 600

1721

 

+ 53,0%

66(H)-~

7 200

2039

 

+54.0 %

7 200-

7 800

2 363

 

+ 57,0 %

7 800-

S400

2 705

 

+ 59,5 %

8400-

9000

3 062

 

+ 63,5 %

yooo-

9600

3 443

 

+ 65,0%

9600-

11000

3 833-

 

+ 66,5 %

11000-

11800

4 764

 

+ 68.0 %

11 800-

15 400

5 308

 

+69,0 %

15 400-

17 800

7 792

 

+ 70,0 %

17 800-

 

9472

 

+ 73,0 %


 


SkU 1981/82:60


32


Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogifi sjöman med barn)

 

Beskattningsbar

Skatt

3å inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

 

gräns.

kr.

nedre gräns

1680-

1800

9,60

+ 32,0%

1800-

2400

48

 

+ 32,5 %

2400-

3 600

243

 

+ 33,0%

3 600-

4 200

639

 

+ 34,0 %

4 200-

4 800

843

 

+ 37,5 %

4800-

5 400

1068

 

+ 43,5 %

5 400-

6000

1329

 

+ 50,5 %

6000-

6 600

1632

 

+ 53,0%-

6600-

7 200

1950

 

+ 53,5 %

7 200-

7800

2271

 

+ 56.0 %

7 800-

8400

2 607

 

+ 59.0%

8400-

9000

2961

 

+ 62,0 %

9000-

10000

3 333.

 

+ 65,0 %

10000-

11200

3 983

 

+ 67,0 %

11200-

11800

4 787

 

+68,0 %

11 800-

15600

5 195

 

+ 69,0 %

15600-

18000

7817

 

+70,0 %

18000-

 

9497

 

+ 73,0 %

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt pä inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.  ]

nedre gräns

1070-

1200

11.75

+ 22,5 %

1200-

1800

41

+ 22.0%

1 800-

2 400

173

+ 23,0%

2 400-

3 000

311   .

+ 22,5 %

3000-

3 600

446

+ 30,0 %

3 600-

4 200

626

+ 31,5 %

4 200-

4 800

815

+ 34,5 %

4 800-

5400

1022

+ 41,5 %

5 400-

6000

1271

+46,0 %

6000-

6600

1547

+48,0 %:

6 600-

7 200

1 835

+49,0 %

7 200-

7 800

2 129   

+ 51.0%

7 800-

8400

2435

+ 53,5 %

8400-

9000

2756

+ 57,0 %

9000-

9600

3098

+ 59.5 %

9600-

11000

3 455

+62.0 %

11000-

11800

4 323

+63,5 %

11 SOO-

13 600

4 831

+67,0 %

13 600-

15400

6 037

+ 68,0 %

15 400-

17 800

7 261

+ 70,5 %

17 800-

27 000

8953

+ 73.0 %

27000-

 

15 669

+ 74,.s %


 


SkU 1981/82:60


33


Föreslagen lydelse

Tabell NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman ulan barn samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt 1

på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns.

kr.

 

nedre gräns

9000- 9600

0

 

 

+  1,0%

9600-11000

6

 

 

+ 2,0%

11000-11800

34

 

 

+ 3,5 %

11800-13 600

62

 

 

+ 5,0%

13600-15400

152

 

 

+ 7,0%

15400-27000

278

 

 

+ 8,0%

27000-

1206

 

 

+ 10,0%

Tabell NT kolumn 4

 

 

 

 

(Ogift sjöman med barn)

 

 

 

 

Beskattningsbar

Skall

på i

nkomsl

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns.

kr.

 

nedre gräns

9000- 9600

0

 

 

+ 0,5%

9600-11200

3

 

 

+ 2,0%

11 200-11 800

35

 

 

+ 3,0%

11800-13 600

53

 

 

+ 5,0%

13 600-15600

143

 

 

+ 7,0%

15 600-27 000

283

 

 

+ 8,0%

27000-

1 195

 

 

+ 10,0%

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1983. Äldre lydelse gäller beträffan­de sjömansskatt som har erlagts eller skulle ha erlagts före ikraftträdandet.

3 Riksdagen 1981/82. 6 .laml. Nr 60


 


SkU 1981/82:60


34


6    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom toreskrivs att 33 § 2 mom., 46 ?; 2 mom.. 65 §, punkt 9 av anvisningarna till 29 §, punkt 6 av anvisning.:;rna till 41 S samt punkt 5 av anvisningarna till 46 S kommunaiskattelagen (1928 370) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen :y:lclse


33  §


2 mom.' Skatlskyidig, som haft intäkt av tjänst, skall anses hava haft L'[gii'ter. som i I /no/n. sägs, till ett belopp av minst /()() kronor. Överstiger summan av de uigifter. för vilka avdrag ma ske. 100 kro­nor, skall avdraget, därest nämnda .sutnnia icke utgör helt hundratal kronor, avrundas uppåt till det hela hundratal .kronor, som är när/nast hö;.;re än sum/nan av mgiflerna.

Vad i första stycket sägs skall icke gälla, om summan av utgif­terna uppgår till eller överstiger summan av intäkrerna, ej heller i den mån avdraget genom tillämp­ning av nämnda stycke skulle kom­ma att överstiga summan av intäk­terna.

(Se vidare anvisningarna.)


2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst / form av kontant lön eller saJan annan ersättning, .som enligt II kap. 2 § lagen 11962:38!I om allinun försäkring skall uiise; som i:)r:omst uv anställ­ning, skall utöver kostnader so/n avses i punkterna 3 och 4 uv cinvls-ningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av tvinM 1000 kronor. .Avdraget får dock inte överstiga fem procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kro­nor.

SkattskyIdii;. \t>in haft intäkt av tjänst. I annat fall än som avses i första stycket, skall anses ha haft utgifter som avses i I mom. till ett belopp av minst 100 kronor.

Vad i första otli andra styckena sägs skall inte gälla, om summan av utgifterna uppgår till eiler över­stiger summan av intäkterna, och inie heller i den mån avdraget ge nom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att överstiga sum­man av intäkterna.

(Se vidare anvisningarna.)


46 §

2 mom. I hemortskommunen får skatlskyidig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av frän inkomsten av särskild förvärvskälla, i den ut­sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

Senaste lydelse 1955: 122. Senaste lydelse 1981: 1202.


 


SkU 1981/82:60                                                                     35

Nuii.iranJe lydelse                         Föreslagen lydelse

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter .som inte får dras av från inko.Tisten av särskild förvärvskälla;

3] för premier och andra av­gifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs UV honom själv eller, i fört kom­mande fall, hans /nake eller hans omyndiga harn. nämligen kapital­försäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 .rsäkri/ig;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid sjålvdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat lör eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar­net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Hsr skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö­mansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsför­säkring och iiiiderhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidra­get vi'.l beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt­ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den män det belöper på .rjämnda tid.

Avdrag fö'' premier och andra avgifter som avses i första stycket 3i medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig un­der beskattningsåret varit gift och lev! tillsammans med andra /naken, /rudgcs dock sådant avdrag för den: öåda gemensamt //led högst 500 kronor. A vdrag. som nu sagts, med högst 500 kronor /nedges vi­dare otn skatlskyidig under beskatt-


 


SkU  1981/82:60                                                                    36

Nuvtircnde Ivdelse                       FaresUigen lydelse

niiig.såret varit ogijt — varmedJuin-stölls änka, änkling eller frånskilil - o(l; l\aft hcnimiiyarunde hdrn under 18 år.

.•\vdrag för avgift som avses i forsla stycket 6) får inte översliga den skaitskylJiges A-inkomsl för anlini;en beskattEiingsaret eiler årei närmast tiessförinnan ticb beräknas iiied liänsyn till storleken av s;'idan inkom.st. 1 fraya om sådan .\inkomst som hånfö;' sip tii! jorilbi-iiksfashgiiet eller n')rc)sc elier so.ni hiinför sig til! anställning, om den skattskylJiee helt saknat pcnsionsiail i anställni'ig och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening \ari han har sådant bestänir.iandc inflyiando som ;\vscs i ;:'Unkt 2 e femte .slyekel av anvisningarna till 29 §. far avdraget uppgå till sammanlagt högsi .v'- procent av Irkomsien till den del di.n itite överstiger tju.eo gånger dei basbelopp som eniiei lagen 11962:.'SI i om alin:än försäkring bestämts för året närmas* i"öre ia,\er:rigs;ir';t saml högst 25 procent fv den del av mkomslei) som överstiger i.iugi.-. :T!en inte irettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om (ivrig A-inkornsi får avdiayet uppgå till högst 10 procent av inkomsten till 'icn del den lillsammans tncii .A-inkoinst etilig! föregående n-ening inte ö\erstiger litieo gånger niimnda basbelopp ! siället för vad som angivits i ;mdra och tredje meninjjarna av detta siycke fär avdraget beräknas till höp.-.t ett belopp motsvarande angi­vet hu-bcloppJämte 30 procent av inkomst som hänför sig till joidlnuksfns-tighct eller röielse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande ii." g;'inger samm;i basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst :';om skall las upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst ;"srei närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 S 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ;u att anse som .»\-inkomst. Till .A-inkornst räknas även inkomst ombord enligt kigcn (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt I § 2 mom. nämnda lag skiiltcplik-tig dagpenning.

Om s:irskilda skäl föreligger får riksskatieverket efter ansökcin beslnta alt avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än S(>m !'"ölier ,tv besiäinmelserna i föregående stycke. Därvid skall J.i.>ck föliaiuic gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är air anse som A-iukomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pen:-;ionsrätt i ansuillning. får avdrag medges högst med bekspp. ber.iknat som för in-kom.st av Jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skaiiskyldic erhållit särskild eisiutniny i samband med ait anställning upphört och har han ej skaffat sig eit betr\ g-gande pensionsskydd, får dock avdrag medges rned högre belopp. Avtlrajz som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkoms! som härrör från aktiebolac eiler ekonomisk förening vari den skattskyidige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 c femie stycket av anvisningarna till 29 S. Har skattskvldig. som - själv cHet genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk eUer löreise. upphön med driflen i förvärvskäiian och har han under verksam­hetstiden ei 'kaffat sig ett betryggande pensionsskydd, tär avdrag beräknas iiven pä sådan inkomst som enligt 9 S 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkonisiskatt är an. anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal ar den skattskyidige drivit jordbruket. skogsbru'KCi. cUer rö'elsen dock högst för tio år. Hänsyn


 


SkU 1981/82:60


37


 


Nu varande lydelse


Föreslagen iydelse


skall vid bedömningen av avdragets storlek las till den skattskyldipes öviiga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som fiir varje år som diilten pågått motsvarar tio gånger det basbelopp sorn eriliit lagen om allmän försiikring bestämts för det år driften i förvärvskäl­lan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettoinläkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlå­telse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.


Har skattskyldig erlairt avgifl som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat be­lopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sist­nämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.


Flar skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat be­lopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sist­nämnda år överstiger vad som anges \ fjärde stycket.


Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgifi som avses i första slyekel 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna para­graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom­munen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxer;f-gen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall fär avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga av­drag enligt denna paragraf gjorts.

65 §'


Fråga, huruvida skatlskyidig haft barn eller icke eiler om barn är att räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fräga om barns ål­der skall bedömas efter förhållan­dena den I november åreX näst fcire


Fråga, huruvida skatlskyidig haft barn eller icke eller om barn är atl räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om barns ål­der skall bedömas eflei förhållan­dena den I november året näst före


' Senaste ivdelse 197l:S'->4,


 


SkU 1981/82:60


38


Föreslagen lydelse

taxeringsåret. Med barn avses Jäm­väl styvbarn och fosterbarn. Barn. som bor hos sina föräldrar, skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till av­drag enligt 46 § 3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

Nuvarande lydelse

taxeringsåret. Med barn avses Jäm­väl styvbarn och fosterbarn. Barn. som bor hos sina föräldrar, ska", såvitt avser föräldrarnas rätt till av­drag enligt 46 § 2 mom. första stycket vid 3) och 46 § 3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelse;- som avse gift skattskyldig skola i fråga om makai, som levt tillsammans, iillämpas Jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skatlskyidig vars make avlidit före den I Juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskatt­ningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning Jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 29 § 9.'' Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa lillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m. m. dyl. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras a\ (se 20 §).


Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkost­nad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmån­ligare grunder än vad som gäller en­ligt gnipplivförsäkring för befatt­ningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt       grupplivförsäkring       för


Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkost­nad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmån­ligare grunder än vad som gäller en­ligt grupplivförsäkring för befatt­ningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt       grupplivförsäkring       för


" Senaste lydelse 1981: ll.iO.


 


SkU 1981/82:60


39


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


nämnda befattningshavare räknas nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den som omkostnad i rörelsen. del av premien som i enlighet här­med inte utgör omkostnad i rörel­sen erhålls allmänt avdrag under de förutsättningar som anges i 46 § 2 mom.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje stycket. .   Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av rörelse.

till 41  §


6. Fysisk person, som skall ef-terbeskattas enligt 9 § lagen (1978:970) om ui pskov med be­skattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det be­skattningsår som efterbeskattning­en avser. Detta gäller dock endast vid efterbeskattning av sådan reali­sationsvinst som har uppkommit vid avyttring av Jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om ef­terbeskattning delgavs den skatt­skyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 § 2 mom. sjätte stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader frän dagen för riksskatteverkets be­slut med anledning av ansökningen.

6. Fysisk person, som skall ef­terbeskattas enligt 9 § lagen (1978:970) om uppskov med be­skattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det be­skattningsår som efterbeskattning­en avser. Detta gäller dock endast vid efterbeskattning av sådan reali­sationsvinst som har uppkommit vid avyttring av Jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om ef­terbeskattning delgavs den skatt­skyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 § 2 mom. fei/ite stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader från dagen för riksskatteverkets be­slut med anledning av ansökningen.

Har en skattskyldig med stöd av första stycket erhållit avdrag för avgift för pensionsförsäkring för det beskattningsår som efterbeskattningen avser fär avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat beskattningsår. ' Senaste lydelse 1980:71.


 


SkU 1981/82:60                                                                     40

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

till 46 §

5.* Förutsättning för allmänt avdrag för periodiskt understöd eller där­med Jämförlig periodisk utbetalning enligt denna punkt är att understödet inte utgått till mottagaie i givarens hushåll eller, om understödet infe utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad.

Avdrag medges med utgivet belopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats;

till tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll;

som utgör livränta eller därmed Jämförligt vederlag vid förvärv av egen­dom genom köp, byte eller därmed Jämföriigt fång;

på grund av föreskrift i testamente;

från Juridisk person.

' För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ut­betalning medges avdrag med högst 5000 kronor. Utger skattskyl­dig sådana understöd till mer än en person med belopp som samma/i­lagt överstiger 5000 kronor, skall avdraget fördelas mellan dessa un­derstöd på sätt den skattskyldige önskar.

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om 1984 ärs taxering.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestäm­melser som gällde före den 1 Januari 1974 alltjämt tillämpas.

* Senaste lydelse 1980: 1062.


 


SkU 1981/82:60                                                                  41

7    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 4 § 3 mom., 25 § samt 27 § 1 mom. uppbördsla­gen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 mom.' Skattetabellerna skall 3   mom. Skattetabellerna skall

ange den preliminära skatten under ange den preliminära skatten under

förutsättning  att statlig inkomst- förutsättning   att   kommunal   in-

skatt beräknas /ned tillä/npning av komstskatt beräknas för skattekro-

det procenttal av gru/tdbeloppet, na och skatteöre fill vissa i hela

som har bestämts för inkomståret krontal bestämda belopp, som rege-

samt att kommunal  inkomstskatt ringen eller myndighet som rege-

beräknas för skattekrona och skat- ringen   bestämmer  fastställer   för

feöre till vissa i hela krontal be-                       varje inkomstår,
stämda belopp, som regeringen el­
ler myndighet som regeringen be­
stämmer fastställer för varje  in­
komstår.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får dock beträf­fande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av vederbö­rande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga, avseende en skattesats för kommunalt ändamål i femtiotal ören, sarht meddela de närmare föreskrifter, som kan behövas för tillämpning av fabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall betalas av vederbörande kommun.

25 § Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att  egenavgifter  uträknas   med  att   egenavgifter  uträknas   med

ledning av bestämmelserna i lagen      ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter;
     (1981:691) om socialavgifter samt

att för skattskyldiga, som avses i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tUlämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.  Senaste lydelse 1979: 11.59. ' Senaste lydelse 1981: 1156.


 


SkU 1981/82:60                                                                     42

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

myndighet regeringen bestämmer, om det föreligger särskilda omständig­heter, förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

27 § / mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att för skattskyldiga, som avses i 10§ I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, sorn har fastställts att gälla för den pre­liminära skatt, vilken skall avräk­nas /not den slutliga skatten:

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i I § lagen (1946; 324) om skogsvårdsavgift;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter och på grundval av uppgifterom försäkrings­förhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuitcter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den I Juli 1982 och tillämpas första gången ifråga om debitering av preliminär skatt för år 1983 och slutlig skatt på grund av 1984 års taxering.

* Senaste lydelse 1981:1156


 


SkU 1981/82:60                                                                 43

8    Förslag till

Lag om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs följande.

i § .•\rbeisgivare skall för varje år betala allmän löneavgift. L.i)iK;ivcifi;Mi beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpe,'ol'.!•-ringen enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter.

2   § !'örsäkrad som avses i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavtjifier skall för varie år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som enligt nämnda lag gäller för egenavgift till folkpctÉSionerin.K-en.

3   S Allmän löneavgift utgår ined två procent av avgiftsunderlaget och tillfaller staten.

1 frå-ga om sjömän skall allmän löneavgift beräknas etter den higre procentsats som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer årligen (aiitstiiller. Procentsatsen skall sättas ned enligt de grunder som anges i 2 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

4 § 1 fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981: 691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar är
föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:

1.    kommunaiskattelagen (1928: 370)

2.    taxeringslagen (1956: 623)

3.    skattebrottslagen (1971:69)

4.    lagen (1971; 1072) om förmånsberättigade skattefordringar ni. ni.

5.    lagen (1978:401) om exportkieditstöd

6.    lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv

7.    lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto

8.    lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag Rir inventariean­skaffning

9.    lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsariieten m. m.

10.    lagen (1982: 2) om uppfinnarkonto.

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982 och tillämpas pä ersättningar enligt 1 5 som har utgetts efter utgången av år 1982 saint på inkoins! ;i\' annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 S lagen (1962:381) om alimän försäkring och som skall tas upp till beskattning vid 1984 och senare år*-: taxeringar. Inkomst som hänför sig till tiden före den 1 januari 1983 skall dock inte beaktas. Omfattar beskattningsår tid såväl före sorn efter utgång­en av år 1982, skall så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänföriig till tiden före den I januari 1983 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av är 1982 och hela beskati-ningsåiet.


 


SkU 1981/82:60                                                                 44

9    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981; 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att I kap. I § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap. I§' I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den all­männa försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

Att denna Lig tiliänipcs även : jiågii om tdl/nän löiiaivgiji fram­går av lagen (1982:000) om all/nän löneavgift.

Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskil­da bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den I Juli 1982.

Lydelse enligt prop. I981,'82: 113.


 


SkU 1981/82:60                                                                  45

Mofionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:197

1981/82:2524 av Rune Torwald (c)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande oskiffade dödsbons möjlighet att utnyttja de under­skottsavdrag vid inkomsttaxeringen, vilka den avlidne företagaren eljest kunnat tillgodogöra sig.

1981/82:2527 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) I motionen hemställs att riksdagen bifaller vad i motionen anförts

1.   om kvittningsrätten mellan makar,

2.   om räntetillägg för bil,

3.   om räntefria lån.

1981/82:2528 (jfr. 2529) av Arne Andersson m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp något tillägg inte skall göras med den del av räntekostna­derna på låneskulderna i förvärvskällan jordbruksfastighet som belöper på den egna bostaden.

1981/82:2529 av Gösta Bohman m. fl. (m) I motionen hemställs

1.   att riksdagen godkänner det i bilaga 1 intagna förslaget till skatteska­la,

2.   att riksdagen avslår propositionens förslag om begränsning i rätten till underskottsavdrag,

3.   att riksdagen avslår propositionens förslag om begränsning av infla­tionsskyddet i inkomstbeskattningen,

4.   att riksdagen avslår propositionens förslag om införande av en allmän löneavgift på 3 %,

5.   att riksdagen beslutar att schablonavdraget från inkomst av tjänst bestäms till 5 %, högst 500 kr.,

6.   att riksdagen beslutar att spärrbeloppet vid tillämpningen av begräns­ningsregeln bestäms till 75 %,

 

7.     att riksdagen beslutar att sambeskattningen vid tillämpning av begränsningsregeln slopas,

8.     att riksdagen beslutar att vid tillämpning av begränsningsregeln egenavgifterna skall påverka skattenedsättningen,

9.      att riksdagen hos regeringen begär förslag om att marginalskattespärren
successivt nedjusteras till 75 % i takt med marginalskattesänkningen.

1981/82:2530 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) I motionen hemställs att riksdagen beslutar ]. att höja gränsen för skattefrihet beträffande periodiskt understöd resp.


 


SkU 1981/82:60                                                                     46

gåvor inom familjekretsen på sätt som anförts i motionen,

2. att medge avdragsrätt för reparationer och underhåll även beträffande villafastigheter på sätt som anförts i motionen.

1981/82:2531 av Elisabeth Fleetwood (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att nu gällande avdragsrätt för periodiska understöd skall kvarstå vad beträffar i utlandet bosatta svenskar med minderåriga barn.

1981/82:2532 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1.   att avslå propositionen utom vad som gäller om begränsning av underskottsavdragen,

2.   att godkänna de riktlinjer för en skattereform som anges i motionen innebärande

 

a)   ändrad kostnadsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn vilket kan skapa möjligheter för en kommunal skattesänkning utan att äventyra utbyggnaden av kommunal service och utgöra en bojan till ett system med progressiv statskommunal enhetsskatt,

b)  skärpt progressivitet i den statliga inkomstskatten för inkomstlägena över 125 000 kr. i nuvarande penningvärde,

c)   slopande av mervärdeskatten på viktiga livsmedel till den 1 januari 1985,

d) inledning av en övergång till ett skattesystem främst baserat på
produktionsbeskattning,

e)      skärpning av kapitalvinst-, bolagsvinst-, förmögenhets- och realisations­
vinstbeskattningen,

f) införande av omsättningskatt på börshandeln med aktier och värdepap­
per,

g)      sanering av avdragssystemet med minskning av ränteavdragen för stora
lån och borttagande av vissa avdrag som t. ex. vid skatte- och aktiefondspa­
rande,

h) skärpt kamp mot skattefusk, skatteflykt och övrig ekonomisk brotts­lighet.

Motion väckt med anledning av proposition 1981/82:118

1981/82:2300 av Gösta Bohman m. fl. (m)

såvitt avser yrkande

6. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till upphävande av sambeskattningen av B-inkomster.

Motion väckt under riksmötet 1980/81

1980/81:1504 (jfr 1503) av Lars Werner-m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande


 


SkU 1981/82:60                                                                     47

2. att riksdagen skall besluta att hos regeringen begära förslag till en engångsskatt på stora förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1981/82:508 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande inkomst av annan fastig­het.

1981/82:701 av Bonnie Bernström (fp) och Eva Winther (fp)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av utredning kring det samlade familjesfödets marginaleffekter på jämställdheten.

1981/82:704 av Ing-Marie Hansson (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen utreder och framlägger förslag som likställer barnpension med bidragsförskott i omnämnda avseende.

1981/82:708 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till åtgärder ägnade att redan för inkomståret 1982 motverka sambeskaftningens nackdelar.

1981/82:861 (jfr 859) av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)

såvitt avser yrkande

4. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om de s. k. skattefria förmånerna.

1981/82:901 av Tommy Franzén m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om avdragsrätt för fackföreningsavgifter och hemställer om förslag härom.

1981/82:903 av Pär Granstedt m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av rätten till avdrag för konsumtionsräntor och åläggande av skaftskyldiga och kreditgivare att på lämpligt sätt möjliggöra kontroll av ränteuppgifterna.

1981/82:917 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen uttalar att en reformering av skattesystemet bör utgå från de i motionen anförda principerna och hos regeringen hemställer om förslag i enlighet härmed.


 


SkU 1981/82:60                                                                     48

1981/82:1185 av Eric Hägelmark m. fl. (fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med uppgift att behandla frågan angående marginalbeskattning­ens negativa inverkan på utländska experters medverkan i svenska företag och institutioner.

1981/82:1191 av Eivor Nilson (c) och Nils-Olof Gustafsson (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att plockning av mossa i skattehänseende jämställs med plockning av vilda bär och svamp.

1981/82:1204 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) I motionen hemställs

1.   att riksdagen beslutar att frigränsen för individuell beskattning av B-inkomster ersätts med ett till 5 000 kr. höjt fribelopp redan för 1982 års inkomster,

2.   att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av de övriga skattereglerna som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för samboende par, tillkomsten av barn,

3.   att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till åtgärder innebärande att den som arbetar i och med egen fastighet A-beskattas och därmed får möjlighet till ATP. sjukpenning samt avdragsrätt för frivillig pensionsförsäkring.

1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag innebä­rande att i motionen angivna värdegränser uppjusteras så att de motsvarar samma reella värde som när resp. nominella belopp fastställdes.

1981/82:1213 av Bengt Wittbom (m)

I motionen hemställs att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om den i motionen angivna kontoformen.

1981/82:1568 (jfr 1567) av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

3.  att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1981/82:1567 anförs om en särskild arbetsgivaravgift, som skall vara progressiv och beräknas på förädlingsvärdet, för arbetsskapande insatser.

4.  att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1567 anförs om ett slopande av momsen på mat och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i enlighet därmed,

6. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1567 anförs om omsättningsskatt på börshandeln och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i enlighet därmed.

8. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motion 1981/82:1567 anförs om en engångsskatt på stora förmögenheter och hos regeringen begära förslag i enlighet därmed.


 


SkU 1981/82:60                                                                     49

1981/82:1677 av Sven Johansson (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion vid vårdnad av barn.

1981/82:1678 av Sven Johansson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler som medger rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för privat barntillsyn.

1981/82:1686 av Sven Munke (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att periodiskt understöd som t. ex. utgår till anhörig eller annan person över 18 år som bedriver studier eller vidareutbildning skall befraktas som avdragbart för givaren upp till ett årligt belopp på 5 000 kr.

1981/82:1690 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att barnpensionen från den allmänna försäkringen blir helt eller delvis skattefri.

1981/82:1699 av Erik Wärnberg m. fl. (s) såvitt avser yrkandena

2.  att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1947:577) om stadig
förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för frivilligt periodiskt understöd inte
skall tillåtas fr. o. m. 1984 års taxering.

1981/82:2025 (hänv. 2018) av Gösta Bohman m. fl. (m)

I mofionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande familjebeskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1981/82:2028 (hänv. 2018) av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida skattepolitiken.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har beretts tillfälle att yttra sig (FiU 1981/82:6y) över proposifionen och motionerna. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit till utskottet från Sveriges Industriförbund och Sveriges 'Villaägareförbund.

4 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60


 


SkU 1981/82:60                                                                  50

Utskottet

Inled/mig

I april 1981 träffades mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokra­terna en överenskommelse om grunderna för en skattereform med början inkomståret 1983. Målet skulle var att sänka marginalskatten till högst 50 % för huvuddelen av de heltidsarbetande inkomsttagarna och att samtidigt begränsa det skattemässiga värdet av underskoffsavdrag till högst 50 % av avdragsbeloppef.

En expertgrupp med företrädare för de tre partierna har därefter på grundval av överenskommelsen utformat ett konkret förslag till reform att genomföras i tre steg inkomståren 1983, 1984 och 1985.

Propositionen bygger i huvudsak på expertgruppens förslag. Begränsning­en av det skattemässiga värdet av underskottsavdrag åstadkoms sålunda genom att den statliga inkomstskatten föreslås utgå i form av två delbelopp, grundbelopp och tilläggsbelopp med skilda skatteskalor och med olika underlag för beräkningen. För grundbeloppet utgörs underlaget av den beskattningsbara inkomsten, som i princip bestäms på samma sätt som f. n. Uttaget skall, när reformen är fullt genomförd, utgöra högst 20 %. Tilläggsbeloppet utgår endast i inkomstskikt över den s. k. brytpunkten vid 16 basenheter (motsvarande 110 400 kr. år 1982). Underlag för tilläggsbe­lopp utgör den beskattningsbara inkomsten ökad med främst sådant underskott i egen eller samfaxerad makes förvärvskälla, som dragits av vid bestämmande av den skatteskyldiges beskattningsbara inkomst. Sådana underskott skall således - med vissa undantag - återföras till beskattning. Skatt på tilläggsbeloppet skall utgå med högt 30 % (över 45 basenheter).

Propositionen innehåller också förslag till ändringar i fråga om ett antal särskilda regler för skatteberäkningen. Bl. a. begränsas sambeskattningen av makars B-inkomster och förenklas tillämpningen av den s. k. marginalskaf-tespärren.

Slutligen föreslås - i syfte att underlätta taxeringsarbetef - att ett schablonavdrag om 1 000 kr. införs i inkomstslaget tjänst och att rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd och för kapitalförsäkringspremier slopas.

Finansutskottet, som av skatteutskottet beretts rillfälle yttra sig över propositionen jämte motioner, har belyst några av den föreslagna reformens samhällsekonomiska effekter. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Skaffeutskoftef har fidigare framhållit angelägenheten av att en sänkning av marginalskatterna kommer till stånd. Det måste enligt utskottet därför hälsas med tillfredsställelse att ett förslag, som innebär väsentligt lägre marginalskatter för huvuddelen av de heltidsarbetande inkomsttagarna, nu förelagts riksdagen och att det kunnat ske under bred parlamentarisk


 


SkU 1981/82:60                                                                     51

uppslutning. Vad gäller de föreslagna avdragsbegränsningarna är utskottet medvetet om att kritik från skilda utgångspunkter kan riktas mot ett förslag som innebär avsteg från principer som hittills tillämpats vid beskattningen. Mot de nackdelar som detta kan medföra måste ställas de betydande fördelar för bl. a. arbete och sparande som reformen innebär. Skatteutskottet, som i allt väsentligt delar de synpunkter som framförts av finansutskottet, tillstyrker således i princip propositionen.

I det följande uppehåller skatteutskottet sig företrädesvis vid de delar av propositionen som tagits upp i motioner väckta i anslutning till proposifionen och under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tar också upp vissa andra motionsvis aktualiserade frågor som ansetts lämpligen böra behandlas i detta sammanhang.

Skatteskala, underskottsavdrag m. m.

Förslaget i propositionen innebär som nämnts en kombination av sänkt marginalskatt och en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. Vidare föreslås en ändring av inflationsskyddet för skatteskalan. Ändringen innebär att den årliga uppräkningen av basenheten för de tre reformåren fastställs på förhand till 7 300, 7 700 resp. 8 100 kr.

I vpk-motionen 1981/82:2532 yrkas avslag på proposifionen. Mofionärerna godtar dock den föreslagna begränsningen av underskottsavdragen. (M) kritiserar i sin partimotion 1981/82:2529 den mellan c, fp och s träffade skafteuppgörelsen. Motionärerna menar att begränsningen av indexregle­ringen urholkar marginalskattesänkningen och höjer skaftetrycket. Avdragsbegränsningen bryter - menar de - symmetrin i skattesystemet och kommer att medföra att ett stort antal inkomsttagare, inte minst villaägare, förlorar på skatteomläggningen. Motionärerna pekar också på att de nya bestämmelserna kan väntas försvåra skatteadministrationen och ytterligare komplicera deklarationsarbetet för enskilda och företag. Motionärerna motsätter sig därför såväl en begränsning av det nuvarande inflationsskyddet som en begränsning av rätfen till avdrag för underskott. De presenterar en skafteskala som i förhållande till förslaget i propositionen för slutåret innebär ett lägre skafteuttag i inkomstskikten 16-18, 21-24 och 26-30 basenheter samt i skikten över 45 basenheter. Yrkanden om bl. a. bibehållande av nuvarande inflationsskydd och underskottsavdrag har också framförts i moderatmofionen 1981/82:2028, väckt under den allmänna motionstiden i år.

En grundprincip i det svenska inkomstskaftesystemef är att skaft skall utgå efter förmåga. Detta har ansetts innebära att det är inkomsten efter avdrag för alla omkostnader för dess förvärvande som skall utgöra beskattningsun­derlag. Frågan gäller då i vad mån denna princip går att upprätthålla fullt ut vid en sänkning av stafsskatfeuttaget till en nivå som även i höga inkomstskikt ligger lägre än enligt nuvarande regler.


 


SkU 1981/82:60                                                                     52

Det torde inte kunna bestridas att avdrag för underskott numera förekommer i en alltmer stigande omfattning och att detta är en indirekt följd av de höga marginalskatterna. Det förhållandet att en skattskyldig haft en i princip generell rätt att räkna av en förlust i en verksamhet mot inkomster i andra förvärvskällor har otvivelaktigt lett till att de skattskyldiga blivit mer eller mindre okänsliga för de kostnader som föranleder underskott. Detta torde i särskilt hög grad gälla i fråga om ränteutgifter.

Det är ett känt faktum att storleken av underskottsavdrag ökar med stigande inkomst inte bara i kronor räknat utan också som relativ andel av inkomsten. Också det torde vara en naturlig följd av marginaleffekterna, som ger en höginkomsttagare med underskottsavdrag en i kronor räknat större skattelättnad än en skattskyldig med samma avdrag men med lägre inkomst.

Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening nödvändigt att, i samband med en marginalskatfesänkning av den omfattning som föreslås i propositionen, begränsa det skattemässiga värdet av under­skottsavdrag i inkomstlägen över viss nivå. En sådan ordning innebär visserligen att man bryter symmetrin i beskattningen. 'Vill man emellertid begränsa underskottsavdragens skattemässiga värde så att skattelättnaden i möjligaste mån inte påverkas av den skattskyldiges inkomster är en lösning av föreslagen modell lämplig.

Utskottet vill - i likhet med finansutskottet - understryka att skatteom­läggningen inte berör näringsverksamhet som bedrivs av aktiebolag eller av ekonomisk förening. För fysiska personer innebär den inte heller någon ändring i fråga om avdragsrätten för kostnader inom varje förvärvskälla. Utskottet vill också erinra om de särskilda undantag från förbudet alt dra av underskott från inkomster av andra förvärvskällor som föreslås i propositio­nen.

Den föreslagna lösningen skapar emellertid vissa problem. Underlaget för tilläggsbelopp innefattar nämligen underskott i förvärvskälla. Det kommer i fortsättningen därför att vara av största betydelse att avdragsgilla kostnader belastar rätt förvärvskälla. De problem som sammanhänger med förvärvs­källebegreppet skall - som framgår av departementschefens uttalande i propositionen - utredas med förtur av kommittén om underskottsavdrag (KUSK).

Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört tillstyrker utskottet bifall till den föreslagna begränsningen av underskoftsavdragens skattemäs­siga värde.

De ändringar av inflationsskyddet som föreslås i propositionen och som innebär att basenheterna för de tre reformåren fastställs på förhand bygger på en strävan att pressa ned pris- och kostnadsökningarna till ca 5,5 % om året. Om en sådan anpassning inte sker blir följden en viss skatteskärpning. Skatteutskottet delar finansutskottets uppfattning att det i nuläget är särskilt olämpligt att utforma skattepolitiken med utgångspunkt i ett antagande om


 


SkU 1981/82:60                                                                     53

hög inflation och stora nominella löneökningar. Med hänsyn till marginal-skattesänkningen och de effekter den kan väntas få för löneutvecklingen kan en inflationstakt av i genomsnitt 5,5 % om året inte anses orealistisk. Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del.

Skatteutskottet godtar också i övrigt propositionens förslag till skatteskala och avstyrker följaktligen bifall till samtliga i detta avsnitt behandlade motioner.

Marginalskattespärr och begränsni/igsregel

Som fidigare nämnts skall den statliga inkomstskatten delas upp i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Marginalskatfespärren skall tillämpas uteslutande vid beräkningen av tilläggsbelopp. Spärren har utformats så att tilläggsbelopp inte skall tas ut i den mån sådant belopp på någon inkomstdel skulle utgå med högre belopp än som motsvarar 60 % minskat med den kommunala skattesatsen. Detta innebär tillsammans med ett grundbelopp beräknat efter 20 % en spärr vid en marginalskatt på 80 %.

1 (m)-motionen 1981/82:2529 yrkas att marginalskattespärren successivt nedjusteras till 75 %.

Utskottet har tidigare godtagit den i propositionen föreslagna skatteskalan och är inte berett att f. n. medverka till en marginalskattesänkning som går utöver den i propositionen föreslagna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.

I fråga om begränsningsregeln föreslås också vissa ändringar. Spärrbelop­pet är i dag 80 % av underlaget upp till 30 basenheter och 85 % av överskjutande del. Underlaget utgörs av den till statlig inkomstskaft beskattningsbara inkomsten minskad med 4 500 kr. och ökad med bl. a. investeringsavdrag och avdrag för egenavgifter. Det skaftebelopp som begränsningsregeln gäller utgörs av summan av statlig och kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt, egenavgifter och sjömansskatt. Äkta makar behandlas enligt gällande bestämmelser vid tillämpningen av begräns­ningsregeln som en skattskyldig. Någon ändring på denna punkt föreslås inte i propositionen. Däremot föreslås- förutom en teknisk omkonstruktion av begränsningsregeln - att egenavgifterna inte längre skall få påverka skattenedsättningen.

I motion 1981/82:2529 yrkar (m) avslag på propositionen i denna del. Mofionärerna yrkar vidare aff sambeskaftningen av äkta makar slopas vid tillämpningen av begränsningsregeln och att spärrbeloppet bestäms till 75%.

Utskottet har godtagit den i propositionen föreslagna skafteskalan och avstyrker följaktligen yrkandet om en nedsättning av spärrbeloppet fill 75 %. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att slopa sambeskattningen av makar vid tillämpningen av begränsningsregeln. Som anförts av den expertgrupp, på vars förslag propositionen bygger, skulle ett bifall till


 


SkU 1981/82:60                                                                     54

motionärernas förslag möjliggöra dispositioner mellan makar som kunde få mycket stora konsekvenser i de fall då regeln är tillämplig. 'Vad särskilt angår egenavgifterna kan inte bestridas aff begränsningsregeln i sin nuvarande utformning ger egenföretagaren en omotiverad skatteförmån jämfört med den som bedriver sin näringsverksamhet i aktiebolagsform. Någon möjhghet för den senare att vid tillämpning av begränsningsregeln beakta av bolaget erlagda egenavgifter föreligger inte. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet förslaget att egenavgifterna lämnas utanför bestämmelserna om nedsättning av skatt.

Kvittning av underskott mot överskott

Som fidigare nämnts skall vid beräkning av tilläggsbelopp avdrag för underskott i princip inte medges. I propositionen föreslås emellertid särskilda undantag från denna huvudregel om kvittningsförbud. Undantagen har alla det gemensamt att de är en följd av förvärvskällornas nuvarande utformning.

Det första undantaget har tillkommit bl. a. med tanke på att ett förbud aff kvitta underskott av schablontaxerad fastighet mot överskott av kapital kan ge upphov fill ojämnheter i beskattningen och skapa icke önskvärda styrningseffekter. Undantaget innebär att underskott av schablontaxerad fasfighet får kvittas mot överskott av kapital upp till ett belopp av 30 000 kr. Kvittningsrätten gäller endast egna underskott och inte underskott hos andra maken.

I syfte att underlätta startandet och vidareutvecklandet av näringsverk­samhet har vidare föreslagits att underskott av kapital i vissa fall får kvittas mot överskott av andra inkomstslag och att en näringsidkare under en sexårsperiod får utnyttja ett tidigare underskott mot ett senare överskott i samma förvärvskälla.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) yrkar i motion 1981/ 82:2527 att makar skall ha rätt att sinsemellan kvitta såväl underskott av schablonfastighef mot överskott av kapital som underskott mot överskott av samma förvärvskälla. Yrkandet gäller under förutsättning att yrkandet i (m)-motionen 1981/82:2529 om avslag på förslaget om begränsning av underskottsavdragen inte skulle vinna bifall. Motionären hänvisar fill att ett stort antal remissinstanser riktat grava anmärkningar av kontrollteknisk och annan art mot propositionen i den här delen och menar att makar med betydande underskott av eget hem men med motsvarande kapitalinkomster-om förslaget antas - kommer att beskattas helt olika beroende på tillgångarnas fördelning mellan makarna.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att sambeskatt­ning av makars B-inkomster i fortsättningen endast skall ske vid beräkning av tilläggsbelopp. En kvittning mellan makar skulle - som departementschefen framhåller- innebära att underskott skulle kunna komma att kvittas på olika


 


SkU 1981/82:60                                                                     55

sätt vid beräkning av underlagen för grundbelopp resp. tilläggsbelopp. Enligt utskottets mening bör - om rimliga enkelhetskrav skall kunna tillgodoses -rätten aff avräkna underskott mot överskott vara individualiserad dvs. tillkomma den skattskyldige personligen. Bestämmelserna kan eljest komma att bli alltför svårtillämpade. Utskottet anser sig därför böra avstyrka motion 1981/82:2527 i denna del.

Rätten till avräkning av underskott mot överskott tillkommer som nämnts den skaffskyldige personligen. Säljer en rörelseidkare sin verksamhet till någon annan får alltså tidigare underskott i princip inte längre utnyttjas. Avlider en näringsidkare får tidigare underskott utnyttjas av dödsboet under det beskattningsår då dödsfallet inträffade men inte vid senare års taxeringar. Detta följer av de allmänna reglerna i KL om beskattning av dödsbo.

Rune Torwald (c) anser att det i undantagsfall kan vara betydelsfullf för dödsbodelägarna att ha möjlighet utnyttja de underskott som arvlåtaren ådragit sig under åren närmast före dödsfallet. Han begär därför i motion 1981/82:2524 att riksdagen ger regeringen till känna att ett dödsbo skall ha rätt att utnyttja de underskoffsavdrag vid inkomsttaxeringen som den avlidne skulle ha kunnat tillgodogöra sig om han varit i livet. Yrkandet innebär att dödsboet under en sexårsperiod skall kunna utnyttja sådana avdrag.

I motsats till mofionären anser utskottet aff rätten för dödsbo att utnyttja fidigare underskott bör begränsas till det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade. Infe minst konfrolltekniska skäl talar mot att man medger undantag från denna regel. Utskottet avstyrker därför mofionen.

Tilläggsposter

För att verkningarna av avdragsreformen skall bli likformiga för olika kategorier av inkomsttagare föreslås i proposifionen att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp hänsyn skall tas fill vissa förmåner som en skattskyldig åtnjutit. Sålunda skall en näringsidkare påföras ett särskilt schablonmässigt beräknat förmånsvärde för bil eller annan rörelsetillgång (båt, flygplan) som han utnyttjat privat. Förmånsvärdet bör motsvara värdet av att inte privat behöva redovisa en räntekostnad för bilförvärvef. Det bör bestämmas schablonmässigt och anknyta till det s. k. finanseringsfillägg som ingår i värdet av bilförmån för löntagare.

'Vid beräkning av underlaget för jordbrukares tilläggsbelopp skall tillägg göras för de faktiska ränteutgifter i förvärvskällan som kan anses belöpa på bostadsdelen.

Vidare skall förmånen av ett räntefrift lån eller ett lån mot lägre ränta än normalt från arbetsgivare till anställd tas upp som en särskild tilläggspost.

Förslaget om filläggsposter kritiseras i flera motioner.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) yrkar i motion 1981/ 82:2527 att något tillägg för beräknad ränta för bil inte skall ske. Hon yrkar vidare att räntefillägg för lån med låg eller ingen ränta skall få kvittas mot


 


SkU 1981/82:60                                                                     56

överskott av kapital och mot underskott på schablontaxerad fastighet. Båda dessa yrkanden är andrahandsyrkanden och gäller endast under förutsätt­ning att yrkandet i partimotionen 1981/82:2529 om avslag på begränsningen av underskoftsavdragen inte bifalls.

Arne Andersson m. fl. (m) yrkar i motion 1981/82:2528 - med hänvisning till motivering i motion 1981/82:2529 - att något tillägg i förvärvskällan jordbruksfastighet inte skall göras med någon del av räntekostnaderna för den egna bostaden. Motionärerna framhåller att - om en jordbrukare tar upp ett lån för att förbättra ekonomibyggnader - en viss del av de ökade räntekostnaderna automatiskt kommer att hänföras till bostaden och därmed inte kommer att bli avdragsgill trots att det rör sig om en investering i jordbruksrörelsen.

I det fall en personbil, som redovisas som tillgång i enskild näringsverk­samhet, används privat sker vid beskattningen en fördelning av kostnaderna mellan den privata användningen och den yrkesmässiga. Vid denna fördelning beaktas normalt inte eventuella räntekostnader, eftersom sådana kostnader f. n. alltid är avdragsgilla. Genom de nya reglerna om avdrags­begränsning kommer - om inte särskild hänsyn fas till ränteutgifterna - en näringsidkare i ett bättre läge än en löntagare med bilförmån i tjänsten. I värdet av denna förmån ingår ett särskilt finansieringstillägg motsvarande en schablonmässigt beräknad räntekostnad för bilförvärvet. Förste vice talman­nen Ingegerd Troedsson stöder sin uppfattning att något räntetillägg för bil inte bör ske pä att en skattskyldig, som inte har någon räntekostnad, genom förslaget får en omotiverad skattehöjning, som inte kan kvittas mot ett eventuellt överskott av kapital.

Ränfetillägget för bil bygger, liksom löntagares bilförmån, på en schablon. Det ligger enligt utskottets mening i sakens natur att en sådan infe kan utformas med beaktande av förhållanden i enskilda fall. Utskottet tillstyrker förslaget om räntetillägg för bil och avstyrker således bifall till motion 1981/82:2527 i denna del.

Utskottet biträder också förslaget om räntetillägg för jordbrukares bostäder. Den föreslagna begränsningen av underskoftsavdragen berör normalt inte jordbrukarens låneräntor för bostadsändamål, eftersom jord­brukarens bostadsbyggnad är att anse som en driftbyggnad i inkomstskatte­hänseende. En villaägares räntor däremot leder regelmässigt till underskott och påverkas därför direkt av avdragsbegränsningen. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening motiverat att - på samma sätt som i fråga om bil i näringsverksamhet - göra ett räntetillägg för jordbrukarens bostadsbyggnad. Utskottet vill understryka att tillägget enligt förslaget uteslutande skall avse de räntekostnader som hänför sig till låneskulderna i förvärvskällan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1981/82:2528.

Utskottet är inte heller berett biträda yrkandet i motion 1981/82:2527 att räntetillägg för lån utan eller till låg ränta skall kunna kvittas mot överskott av kapital eller mot underskott på villafastighef. Utskottet avstyrker följaktli­gen bifall till motion 1981/82:2527 även i denna del.


 


SkU 1981/82:60                                                                     57

Makebeskattni/igen m. m.

F. n. gäller att makars B-inkomster - hit hör främst inkomst av annan fasfighet och av kapital - vid beräkning av statlig inkomstskaft läggs på toppen hos den make som har den högsta A-inkomsten. Sambeskattning blir alltså aktuell bara i de fall maken med den lägsta A-inkomsten också har B-inkomst. Om makarnas sammanlagda B-inkomster uppgår till högst 2 000 kr. räknas de som A-inkomst. Överstiger de detta belopp beskattas de i sin helhet som B-inkomst. Vidare gäller att minst 4 500 kr. av vardera makens beskattningsbara inkomst alltid behandlas som beskattningsbar A-inkomst.

Förslaget i propositionen innebär att sambeskattning av B-inkomster fr. o. m. 1986 års taxering endast skall ske vid beräkning av tilläggsbelopp. Redan fr. o. m. 1984 års taxering (inkomståret 1983) ändras det nuvarande gränsbeloppet 2 000 kr. till ett grundavdrag om 5 000 kr.

I partimofion 1981/82:2300 (m) begär motionärerna skyndsamt förslag att sambeskattningen av B-inkomster helt skall upphävas. Ett annat yrkande avseende B-inkomst har ställts i motion 1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. Motionärerna anser att gränsbeloppet bör beräknas med hänsyn till penningvärdeutvecklingen sedan det fastställdes.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) begär i motion 1981/82:708 skyndsamma förslag till åtgärder som redan för inkomståret 1982 kan motverka sambeskattningens nackdelar.

I motion 1981/82:508 av Bo Lundgren och Rolf Dahlberg (båda m) yrkas sådan ändring av gällande bestämmelser att inkomst av annan fastighet kan hänföras till A-inkomst, om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

I en motion 1981/82:1204 av fyra m-ledamöter med förste vice talmannen Ingegerd Troedsson som första namn begärs att de bestämmelser om beskattning av B-inkomster som föreslås i propositionen skall gälla redan fr. o. m. 1983 års taxering. Mofionärerna begär-i likhet med motionärerna i motion 1981/82:508 - att den som arbetar i och med egen fastighet skall beskattas såsom för A-inkomst. De begär också att andra skatteregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för samboende, till­komsten av barn skall ses över.

Ett utredningsyrkande avseende familjebeskattningen har även framställts i partimotion 1981/82:2025 (m). I denna begär motionärerna - med hänvisning till motivering i motion 1981/82:2018 - utredning och en allsidig utvärdering av familjebeskattningen i syfte bl. a. att minska effekterna av marginalskatter och inkomstrelaterade bidrag och att anpassa skatten efter bärkraft. Detta kan - menar motionärerna - exempelvis ske antingen genom en frivillig tudelning av familjeinkomsten upp till ett belopp som varierar efter antalet barn eller genom att inrikta skatteskalan mot en mer proportionell beskattning. Motionärerna anser också att rätt till avdrag bör föreligga för nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn. Enligt Sven


 


SkU 1981/82:60                                                                     58

Johansson (c) bör barnfamiljerna få större frihet att fördela sin tid mellan förvärvsarbete och vård av barnen. Han yrkar därför i motion 1981/82:1677 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att familjer där endast en av föräldrarna förvärvsarbetar skall bli berättigade till skattereduktion med förslagsvis 15 000 kr. per år. Vidare yrkar han i motion 1981/82:1678 att föräldrar som ordnar sin barntillsyn på privat väg skall bli berättigade till avdrag för sina kostnader härför.

I motion 1981/82:701 slutligen av Bonnie Bernström och Eva Winther (båda fp) begär motionärerna en utredning kring det samlade familjestödets marginaleffekter på jämställdheten.

De förslag om makebeskattning som läggs fram i propositionen innebär en väsentlig begränsning av sambeskattningen av makar. Sådan beskattning skall vid inkomsttaxeringen i fortsättningen endast ske vid beräkning av tilläggsbelopp. Vidare gäller ett fribelopp om 5 000 kr. Utskottet anser sig inte kunna nu medverka fill att helt avveckla makars sambeskattning. Som departementschefen framhåller torde en sådan åtgärd kräva ytterligare överväganden.

Utskottet anser sig inte heller kunna biträda förslagen om andra begränsningar i sambeskatfningsreglerna. Yrkandet i motion 1981/82:1212 om en uppräkning av beloppsgränsen får genom förslaget i propositionen anses tillgodosett.

Med det anförda och då de föreslagna reglerna om makebeskattning enligt utskottets mening bör träda i kraft samtidigt som skatteomläggningen i övrigt eller vid 1984 års taxering avstyrker utskottet bifall till mofionerna 1981/82:508 och 708, 1981/82:1204 yrkandena 1 och 3 samt motion 1981/82:2300 yrkande 6.

De övriga frågor rörande familjebeskattningen som aktualiseras i motio­nerna har enligt utskottets mening kommit i ett delvis annat läge genom de förslag till betydande marginalskattelättnader som läggs i propositionen. Någon anledning att tillsätta nya utredningar på familjebeskattningens område föreligger enligt utskottets mening inte innan närmare erfarenheter vunnits av de nya reglernas tillämpning i praktiken. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1981/82:1204 yrkande 2, 1981/82:2025 yrkandena 1 och 3 samt 1981/82:701.

'Vad särskilt angår de i motionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 aktualiserade frågorna om barntillsyn har utskottet nyligen (SkU 1981/82:8) avstyrkt liknande motionsyrkanden med hänvisning till att frågor om det ekonomiska stödet till barnfamiljer f. n. utreds av familjepolitiska kommit­tén. Med hänsyn härtill och till att frågan om vårdnadsersätfning till barn enligt utskottets mening bör lösas på annat sätt än genom skaftereduktion avstyrker utskottet bifall till mofionerna 1981/82:1677, 1981/82:1678 och 1981/82:2025 i denna del.


 


SkU 1981/82:60                                                                     59

Barnpe/ision

Bidrag till barns underhåll beskattas inte vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott. Barnpension utgör däremot skattepliktig intäkt för barnet.

Ing-Marie Hansson (s) anser att barnpension och bidragsförskott bör jämställas i skattehänseende och yrkar i mofion 1981/82:704 att regeringen efter vederbörlig utredning lägger fram förslag härom för riksdagen.

Ett liknande yrkande återfinns i mofion 1981/82:1690 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c). Motionärerna vill ha ett tillkännagivande av riksdagen att barnpensionen skall vara helt eller delvis skattefri.

Pensionskommittén har i sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande behandlat frågan om barnpension. Kommittén konstaterar bl. a. att det rent principiellt är rimligt att underhållsbidrag inte utgör skattepliktig intäkt, medan motsatsen är fallet i fråga om barnpension. Skälet härtill är att underhållsbidrag- med undantag för det allmänna avdrag om 3 000 kr. per år som medges i vissa fall - inte är avdragsgillt för den underhållsskyldige och att det följaktligen skall betalas av beskaffad inkomst. Barnpension grundas däremot på arbetsgivaravgifter som inte har inkomstbeskatfafs hos den avlidne. Kommittén menar att man kan jämföra barnpension med en privat pensionsförsäkring, där premierna är avdragsgilla men där den utfallande pensionen beskattas. Det kan därför- menar kommittén - knappast hävdas att samstämmighet skulle uppkomma om barnpension helt undantogs från beskattning. De överväganden som kommittén redovisar i fråga om nivåerna för pension har skett under hänsynstagande till att barnpension i princip utgör skatteplikfig inkomst för barnet och innebär en höjning av garantinivån för barnpension från folkpensioneringen i de fall då barnets båda föräldrar har avlidit. En motsvarande höjning föreslås beträffande garantinivåerna i situafioner då barnet samfidigt har rätt till antingen bidragsförskott i förhållande till båda sina föräldrar eller också bidragsförskott i förhållande till en förälder och barnpension efter den andra föräldern. Kommitténs förslag är föremål för överväganden inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Avdrag

Som tidigare nämnts föreslås i propositionen i förenklingssyfte vissa ändringar i nuvarande avdragsregler. Förslagen innebär att ett schablonav­drag om 1 000 kr., dock högst 5 % av intäkten, införs i inkomstslaget tjänst och att rätten fill avdrag för kapitalförsäkringspremier och för frivilliga periodiska undersföd slopas.


 


SkU 1981/82:60                                                                     60

Frivilliga periodiska understöd

Utskottet delar departementschefens uppfattning att avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd bör avskaffas. Inte bara kontroll- och förenklingsskäl utan också rättvisesynpunkter talar för en sådan åtgärd. Behovet att genom skattelättnader främja frivilliga understöd torde vara betydligt mindre nu än fidigare.

Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del. Enligt utskottet bör avdragsförbudet gälla utan annat undantag än det som föreslås i propositio­nen. Det innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i mofion 1981/82:1686 av Sven Munke (m) att periodiskt understöd till anhörig eller annan som bedriver studier under vissa förutsättningar skall vara avdragsgillt för givaren. Utskottet avstyrker också yrkandena i mofion 1981/82:2530 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) att frivilligt periodiskt understöd inom en familj skall vara avdragsgillt intill ett belopp av 20 000 kr. och att gåva under samma förutsättning skall vara skattefri under förutsättning att värdet av den infe överstiger 5 000 kr. Även yrkandet i motion 1981/82:2531 av Elisabeth Fleetwood (m) att avdragsrätten skall bibehållas för understöd som utgår fill i utlandet bosatta svenskar med minderåriga barn avstyrks av utskottet.

Genom utskottets ställningstagande är yrkande 3 i motion 1981/82:1699 av Erik Wärnberg m. fl. (s) tillgodosett.

Schablonavdrag i tjänst m. m.

I sin partimotion 1981/82:2529 framhåller moderaterna att de anser det principiellt felaktigt att medge avdrag för kostnader som en skattskyldig infe haft. De anser därför att schablonavdraget i inkomstslaget tjänst bör begränsas till 500 kr., dock högst 5 % av intäkten.

Enligt utskottets mening bör schablonavdraget, om önskemålet om förenklingar skall kunna tillgodoses, inte sättas för lågt. En 1 000-kronorsgräns får anses innebära en skälig avvägning. Utskottet har vid besök på riksskatteverket erfarit att schablonavdraget av förenklingsskäl egentli­gen skulle behöva bestämmas till ett högre belopp än 1 000 kr. Man har därvid pekat på att den tjänsteinkomst som ligger till grund för beräkning av taxerad inkomst inte överensstämmer med den som ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst (pgi). Enligt utskottefs mening bör emellertid detta problem lösas inom ramen för bestämmelserna om pgi.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Vad särskilt angår försäkringsavdraget vill utskottet erinra om de försäkringsförmåner som anställda i allmänhet åtnjuter och om att jordbru­kare och rörelseidkare har rätt till avdrag i förvärvskällan för premier för grupplivförsäkring, om förmånerna inte är större än för befattningshavare i statlig tjänst. Enligt vad utskottet erfarit kan ett betydande antal skattskyl­diga inte utnyttja försäkringsavdraget fullt ut. Mot den bakgrunden och då ett slopande av avdraget kan väntas medföra icke obetydliga förenklingsvins-


 


SkU 1981/82:60                                                                     61

ter tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Utskottets ställnings­tagande innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i motion 1981/82:1212 av Håkan Winberg m. fl. (m) om uppräkning av försäkrings­avdraget.

I detta sammanhang behandlar utskottet det av Bengt Wittbom (m) i mofion 1213 framställda utredningsyrkandet om ett särskilt bankkonto för försäkringssjälvrisker. Insättning på ett sådant konto bör enligt motionären vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen och uttag beskattas men med rätt till avdrag för styrkt kostnad för självriskinträde vid försäkringsskada.

Utskottet vill framhålla att de kostnader som avses i motionen är av privat natur och att kostnader av detta slag inte bör påverka beskattningen.

Reparationsavdrag

Gunnar Biörck i Värmdö (m) tar i motion 1981/82:2530 upp frågan om rätt till avdrag för reparation, och underhåll av schablontaxerad fastighet. Motionären menar att införandet av en sådan avdragsrätt skulle minska arbetslösheten inom byggnadsverksamheten och bidra till att bostadsbestån­det hölls i gott skick. Samfidigt skulle frestelsen att anlita svartjobbare upphöra.

Utskottet behandlade vid 1978/79 års riksmöte ett motionsyrkande som gick ut på att villaschablonen skulle slopas och villaägarna således ta upp ett bosfadsvärde och göra avdrag för omkostnader för fastigheten. Motionsyr­kandet motiverades främst med att villaägarna därigenom skulle få ett direkt intresse av att redovisa kostnader för material och utgivna arbetslöner.

Utskottet begärde med anledning av mofionen en utredning om möjlig­heterna att genom ändrade regler för villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget härför.

Med hänsyn härtill och då den av motionären aktualiserade frågan enligt vad utskottet erfarit kommer att fas upp av en kommitté inom budgetde­partementet som skall behandla bostadsbeskattningen avstyrker utskottet motionen. Utskottet förutsätter emellertid att den aviserade utredningen snarast kommer till stånd.

Fackföreningsavgiffer

Frågan om avdrag för fackföreningsavgifter tas upp i motion 1981/82:901 av Tommy Franzén m. fl. (vpk), där motionärerna begär förslag från regeringen om en sådan avdragsrätt.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av denna fråga (SkU 1981/82:2) kritiserat skillnaden i den skattemässiga behandlingen av avgifter till fackföreningar och till vissa arbetsgivarorganisationer och förutsatt att riksdagen kommer att föreläggas en proposition i ämnet. Samtidigt har utskottet framhållit att regeringen - innan riksdagen tar slutlig ställning till


 


SkU 1981/82:60                                                                     62

frågorna - bör lämna en fullständig redovisning och kartläggning bl. a. av de konfliktbidrag som betalas ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisatio­ner och att målet bör vara att åstadkomma ett system som är så neutralt som möjligt. Utskottet utgår från att regeringen så snart som möjligt kommer att tillgodose detta önskemål utan ytterligare framställningar från riksdagens sida. Någon åtgärd kan inte anses påkallad, varför utskottet avstyrker motionen.

Konsumtionskredifer

Pär Granstedt m. fl. (c) vänder sig mot att kostnaderna för konsumtions­kredifer är avdragsgilla vid beskattningen och alltså delvis får betalas av samhället. De anser att det bör vara möjligt att slopa denna avdragsräft utan att avvakta resultatet av underskottsavdragskommitténs arbete. I mofion 1981/82:903 begär de sådant förslag från regeringen.

Som motionärerna konstaterar i mofionen är ett av syftena med propositionen att begränsa olägenheterna med den nuvarande obegränsade avdragsrätten för underskottsavdrag. Utskottet är i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet inte berett att gå längre än som föreslås i proposifionen, eftersom ytterligare begränsningar, enligt vad utskottet nu kan bedöma, skulle fordra genomgripande ändringar i skaftelagstiftningen, och kontrollfrågorna inte är tillräckligt belysta. Utskottet avstyrker således mofionen.

Sparavdrag

Håkan Winberg m. fl. (m) begär i motion 1981/82:1212 en uppräkning av det s. k. sparavdraget i inkomstslaget kapital. Ett motsvarande yrkande har nyligen avvisats av riksdagen i enlighet med skatteutskottets hemställan (SkU 1981/82:58). Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Utländska experter

Eric Hägelmark (fp) far i motion 1981/82:1185 upp frågan om beskatt­ningen av utländska experter och ifrågasätter om man inte genom särregler vid beskattningen bör underlätta utländska forskares medverkan vid uppbyggnaden av nya forskningsinsfitutioner i Sverige. Svårigheterna att rekrytera utländsk expertis till svenska företag har belysts också av Sveriges industriförbund i en till utskottet ingiven skrivelse. Förbundet anvisar olika möjligheter att genom skatteförmåner underlätta anställning av utländska experter för forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet förstärks. Insatser på FoU-området utgör naturligtvis ett viktigt inslag om man vill tillgodose kraven på teknisk utveckling i den svenska industrin.


 


SkU 1981/82:60                                                                     63

Utskottet har således viss förståelse för de synpunkter som framförts i motionen och av Industriförbundet. Samtidigt måste konstateras att det är förenat med betydande svårigheter att närmare precisera vilken omfattning skattelättnader av det här slaget bör ha och vem som bör komma i åtnjutande av dem.

Enligt vad utskottet erfarit är de frågor som tas upp i motionen och skrivelsen föremål för uppmärksamhet inom regeringskansliet. Någon riksdagens åtgärd är därför inte påkallad. Utskottet avstyrker med det anförda mofion 1981/82:1185.

Beskattning av mossa

Genom beslut av riksdagen förra våren undantogs vissa inkomster av bär-och svampplockning från beskattning. Skattefriheten är knuten till det vederlag som en plockare uppbär vid försäljning av vilt växande bär och svampar och gäller till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr.

Eivor Nilson (c) och Nils-Olof Gustafsson (s) framhåller i motion 1981/82:1191 att mossa under de senaste 30-40 åren varit en viktig inkomstkälla för många innevånare i Härjedalen och i Särna-Idreområdet i Dalarna. Mossan säljs till uppköpare på samma sätt som bär och svamp. Motionärerna anser att inkomster av plockning av mossa i skattehänseende bör jämställas med plockning av vilda bär och svamp och vill att riksdagen begär förslag härom från regeringen.

Utskottet kan för sin del infe utan vidare dela mofionärernas uppfattning att inkomst av mossplockning bör jämställas med inkomster av bär- och svampplockning. I fråga om bär och svamp kan göras gällande att en partiell skattefrihet kan vara ägnad att främja tillvaratagandet av för folkhushållet viktiga konsumtionsvaror. Något sådant skäl att befria inkomster av mossplockning från beskattning finns enligt utskottets mening inte. Vad som förevarit vid en uppvaktning inför utskottet föranleder inte annan bedöm­ning.

Frågan huruvida mossa i skattehänseende kan jämställas med svamp kommer enligt vad utskottet erfarit att prövas av riksskatteverket i ett förhandsbesked. Utskottet avstyrker bifall fill motionen.

Skattefria förmåner

Åke Polstam och Stig Josefson (båda c) yrkar i mofion 1981/82:861 (motiveringen för yrkandet finns i motion 1981/82:859) att riksdagen hos regeringen skall begära en parlamentarisk utredning om de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst. Motionärerna pekar bl. a. på den snabbt ökande omfattningen av sådana förmåner och på svårigheterna att rätt uppskatta deras värde.


 


SkU 1981/82:60                                                                     64

Det av motionärerna aktualiserade problemet har uppmärksammats av riksskatteverket, som i skrivelse till budgetdepartementet framställt ett liknande krav.

Utskottet finner de av motionärerna framförda synpunkterna värda beaktande och fillstyrker därför den begärda utredningen.

Förmögenhetsskatten

Mot bakgrund av de höjningar av taxeringsvärdena som väntades med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering har bl. a. förmögenhets­beskattningen justerats med verkan fr. o. m. 1982 års taxering (prop. 1980/81:42, SkU 11). Erik Wärnberg m.fl. (s) fullföljer i motion 1981/ 82:1699 sin tidigare kritik mot detta beslut och yrkar (yrkande 2 i motionen) skatteskärpningar framför allt för större förmögenheter i kombination med ett fribelopp på 50 000 kr. för banktillgodohavanden m.m. Lars Werner m. fl. (vpk) begär i motionerna 1980/81:1504 yrkande 2 och 1981/82:1568 yrkande 8 också skärpningar av förmögenhetsskatten men i form av en engångsskatt på stora förmögenheter. Yrkandena om skärpningar av bl. a. förmögenhetsskatten framställs också i motionerna 1981/82:917 och 2532, som utskottet återkommer till senare.

'Vid sin senaste behandling av motionsyrkanden om skärpt förmögenhets­skatt (SkU 1980/81:44) har utskottet avstyrkt motionerna och framhållit att avsikten med det nyss angivna beslutet inte varit att ändra grunderna för förmögenhetsskatten utan endast att anpassa skatteskalorna til den allmänna prisutvecklingen. Något nytt som bör leda till ändrad ståndpunkt i denna fråga har inte framkommit, varför utskottet avstyrker de nu aktuella mofionsyrkandena.

Den framtida skattepolitiken

I mofionerna 1981/82:917 och 2532 yrkande 2 lägger Lars Werner m. fl. (vpk) fram sitt skaffepolitiska program och begär att riksdagen godkänner riktlinjerna för en skattereform som bl. a. innefattar en skärpt progressivitet i inkomstbeskattningen, skärpt kapitalbeskattning och bolagsbeskatfning, slopande av olika avdrag vid beskattningen, avskaffande av mervärdeskatt på viktiga livsmedel, en progressiv statskommunal enhetsskatt, övergång till produktionsbeskaftningoch kamp mot skatteflykt m.m. Krav på slopande av moms på mat och omsättningsskatt på aktier framställs också i vpk-motion 1568 yrkandena 4 och 6.

Gösta Bohman m. fl. (m) yrkar i motion 1981/82:2028 att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1981/82:2018 om den framtida\ skattepolifiken, nämligen aff en produktionsbeskattning bör motverkas, att kapitalbeskattningen bör överses för att underlätta företagsamheten, att realisationsvinstbeskattningen bör förenklas, att rundgången i skatte- och


 


SkU 1981/82:60                                                       65

bidragssystemet bör minskas och att skattesystemet i ökad utsträckning bör fa hänsyn till den fakfiska försörjningsbördan.

Utskottet vill framhålla att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna behandlats av riksdagen vid upprepade tidigare tillfällen och fortlöpande uppmärksammas av regeringen och i pågående utredningsarbete. Utskottet finner för sin del inte anledning att härutöver nu ta ställning till de politiska program som presenteras i de angivna mofionerna eller att på nytt föranstalta om en genomgripande översyn av beskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet dessa mofionsyrkanden.

Utskottet avstyrker också bifall fill yrkandet i mofion 1981/82:1568 om en särskild avbetsgivaravgiff på arbetsskapande insatser.

Finansiering

Kostnaden för den i propositionen föreslagna skatteomläggningen skall för det första året täckas genom införande av en allmän löneavgift om 2 %. Avgiften är av principiellt samma karaktär som den tidigare allmänna arbetsgivaravgiften.

Moderaterna yrkar i mofion 1981/82:2529 avslag på propositionen i denna del. Kostnaderna för skafteomläggningen och de ändringar i denna som föreslås i motionen bör enligt moderatema täckas genom bl. a. utgiftsminsk­ningar.

Utskottet instämmer i de synpunkter som finansutskottet framfört i fråga om finansieringen och avstyrker därför bifall fill motionen i denna del.

Mot de delar av proposifionen som utskottet infe tagit upp fill särskild behandling har utskottet inte funnit anledning fill erinran.

Lagförslagen

1 proposifionen föreslås bl. a. en ändring i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Denna ändring innefattar även ett i proposifion 1981/82:113 föreslaget fillägg fill samma lagrum. Förslaget i den delen har godtagits av arbetsmarknadsutskottet (AU 1981/82:23), som förklarat att lagstiftnings­frågan bör anstå fill behandlingen av proposition 197.

Skatfeufskotfef har infe funnit anledning fill erinran mot förslaget att lagen om socialavgifter skall tillämpas även i fråga om löneavgift.

Utskottet har heller ingen erinran mot författningsförslagen i övrigt eller mot de delar av propositionen som utskottet infe tagit upp fill särskild behandling.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.   beträffande skatteskalan och inflationsskyddet

att   riksdagen   bifaller  proposifion   1981/82:197  och   avslår

5 Riksdagen 1981/82. 6 saml., Nr 60


 


SkU 1981/82:60                                                                     66

motionerna 1981/82:2529 yrkandena 1, 3 och 9 och 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del,

2.             beträffande begränsning av underskottsavdrag

att riksdagen med bifall fill proposifionen och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del, avslår motionerna 1981/82:2524 och 1981/82:2529 yrkande 2,

3.             beträffande kvittning

att riksdagen bifaller proposifionen och avslår mofionerna 1981/82:2527 yrkande 1 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

4.             beträffande tilläggsposter

att riksdagen bifaller proposifionen och avslår mofionerna 1981/82:2527 yrkandena 2 och 3,1981/82:2528 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

5.             beträffande begränsningsregeln

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motionerna 1981/82:2529 yrkandena 6,7 och 8 samt 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

6.             beträffande slopande av sambeskattning

att riksdagen avslår motion 1981/82:2300 yrkande 6,

7.             beträffande gräns för individuell beskattning

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1212 i denna del och med bifall fill proposifionen avslår mofion 1981/82:1204 yrkande 1,

8.  beträffande sambeskattningsfrågor i övrigt
att riksdagen avslår

a)   mofion 1981/82:508,

b)  mofion 1981/82:708,

c)   mofion 1981/82:1204 yrkande 3,

9.  beträffande vissa familjebeskattningsfrågor
att riksdagen avslår

a)   mofion 1981/82:701,

b)  mofion 1981/82:1204 yrkande 2,

c)   mofion 1981/82:2025 i denna del,

10.           beträffande barntillsyn

att riksdagen avslår mofionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 i denna del,

11.     beträffande skattereduktion för vård av barn att riksdagen avslår mofion 1981/82:1677,

12.     beträffande barnpension att riksdagen avslår

, a) mofion 1981/82:704, b) motion 1981/82:1690,


 


SkU 1981/82:60                                                                     67

13.            beträffande schablonavdrag i tjänst

aff riksdagen med bifall till proposifionen avslår mofionerna 1981/82:2529 yrkande 5 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

14.            beträffande frivilliga periodiska understöd m. m.

att riksdagen bifaller proposifionen och motion 1981/82:1699 yrkande 3 samt avslår motionerna 1981/82:1686, 1981/82:2530 yrkande 1, 1981/82:2531 och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

15.            beträffande reparationsavdrag

att riksdagen avslår mofion 1981/82:2530 yrkande 2,

16.            beträffande fackföreningsavgifter

att riksdagen avslår mofion 1981/82:901,

17.            beträffande konsumtionskrediter

aff riksdagen avslår motion 1981/82:903,

18.            beträffande försäkringsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1212 i denna del och 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

19.     beträffande konto för försäkringssjälvrisker att riksdagen avslår mofion 1981/82:1213,

20.     beträffande utländska experter

att riksdagen avslår motion 1981/82:1185,

21.     beträffande inkomst av mossplockning att riksdagen avslår mofion 1981/82:1191,

22.     beträffande skattefria förmåner

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:861 yrkande 4 hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om de skattefria förmånerna i inkomstslaget tjänst,

23.            beträffande finansieringsfrågan

aff riksdagen bifaller propositionen och avslår mofion 1981/ 82:2529 yrkande 4,

24.            beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår mofionerna 1980/81:1504 yrkande 2, 1981/82:1568 yrkande 8 och 1981/82: 1699 yrkande 2,

25.            beträffande den framtida skattepolitiken m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:917, 1981/82:1568 yrkandena 3, 4 och 6, 1981/82:2028 och 1981/82:2532 yrkande 2,

26.            beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen fill

a.                 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft,

b.                 lag om ikraftträdande av lagen (1982:000) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

c.                  lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enUgt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.


 


SkU 1981/82:60

d.                 lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skaft i
vissa fall,

e.                 lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

f.                  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

g.                 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
h. lag om allmän löneavgift,

i. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stockholm den 18 maj 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Stig Josefson (c), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste vice falmannen Ingegerd Troedsson (m), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Bo Södersfen (s) och Arne Svensson (m).

Reservationer

Till betänkandet har förste vice falmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) lämnat följande 12 reservationer.

1. Inledning

Reservanterna anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 50 med "Skatteutskottet har" och slutar på s. 51 med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:

I sin första regeringsförklaring i oktober 1976 uttalade den borgerliga trepartiregeringen;

Skattesystemet måste reformeras. En varaktig skattereform skall innehål­la bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflafionsskydd i skattesystemet samt åtgärder för att hålla fillbaka de kommunala skattehöj­ningarna.

I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 vid den andra treparfirege-ringens tillträde sades;

En fortsatt reformering av skatterna är nödvändig. Regeringen slår vakt

om inflafionsskyddet i skattesystemet.            Regeringen ser förslaget för

1980 som ett led i eff målmedvetet arbete - som skall föras vidare under
mandatperioden - för att reformera skattesystemet och minska marginalef­
fekterna, så att det blir mer över av en löneökning eller en extra förtjänst
---- . Rätten att göra avdrag för räntekostnader bibehålls.

I februari 1981 offentliggjorde den borgerliga treparriregeringen ett


 


SkU 1981/82:60                                                                    69

ekonomiskt handlingsprogram med en rejäl marginalskattesänkning som viktigaste beståndsdel. I handlingsprogrammet hette det:

Inriktningen bör vara att sänka marginalskaften till 50 procent för den helt dominerande andelen heltidsarbefande inkomsttagare. Detta förutsätter motsvarande justering av gällande marginalskatfetak. En reform med den inriktningen bör genomföras i tre steg med början 1982 och fullföljas 1983 och 1984.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget uttalades att skafteomläggningen skulle fofalfinansieras. Hur detta skulle ske angavs inte (bortsett från ett uttalande om att ett lagfäst sparande kunde övervägas). I handlingsprogram­met föreslogs inga åtgärder som syftade fill att begränsa värdet av underskottsavdrag eller urholka inflafionsskyddet.

I april 1981 träffades en överenskommelse mellan centerpartiet, folkpar-fiet och socialdemokraterna om en skatteomläggning. Denna omläggning innebär följande:

-     Skatteomläggningen påbörjas först 1983 och inte som angavs av treparti­regeringen 1982.

-     Marginalskatfesänkningarna blir mindre omfattande än vad som föreslogs av trepartiregeringen.

-     Skatteomläggningen skall i sin helhet finansieras genom höjda arbetsgi­varavgifter eller genom införande av en s. k. produktionsfakforsskatf, proms.

-     Indexregleringen av den statliga skatteskalan skall inte bibehållas i sin nuvarande form.

-     Rätten till underskoffsavdrag skall inskränkas.

Proposifionen om en reformerad inkomstbeskattning bygger i huvudsak på det förslag som mot bakgrund av överenskommelsen lades fram av en expertgrupp med företrädare för centerpartiet, folkpartiet och socialdemo­kraterna. Expertgruppens förslag remissbehandlades under hösten 1981.

Remissinstanserna välkomnade de föreslagna marginalskatfesänkningar­na men ställde sig mycket krifiska på andra viktiga punkter. Kritiken avsåg främst den föreslagna metoden för avdragsbegränsning och de konsekvenser för framför allt villaägare, företagare och jordbrukare som denna skulle leda fill. Att den föreslagna omläggningen medför ett krångligare skattesystem, som är svåröverblickbart för de skattskyldiga var man överens om, liksom om att kringgående dispositioner för att parera förslaget kommer aff öka på ett drastiskt sätt. Det bör påpekas att remissomgången infe omfattade finansie­ringen.

I det förslag fill skatteomläggning som återfinns i proposifionen har man synbarligen inte tagit något intryck av den krifik som framfördes vid remissomgången.

Den skatteomläggning som föreslås i propositionen är av stor omfattning och bryter mot hittills vedertagna principer för beskattningen. Det måste


 


SkU 1981/82:60                                                                     70

därför anses anmärkningsvärt att inget utförligt utredningsarbete genomförts innan förslag förelagts riksdagen. En arbetsgrupp inom budgetdepartemen-fet har under en tidsperiod av endast sex månader tagit fram ett förslag som lett till omfattande kritik vid remissbehandlingen. Trots detta läggs förslaget fill grund för en proposition. Varken i deparfementsufredningen eller i proposifionen finns någon tillfredsställande analys av de ekonomiska konsekvenserna för samhällsekonomin och de enskilda medborgarna av finansieringen, urholkningen av indexregleringen samt avdragsbegränsning­en.

Som redovisas i mofion 1981/82:2529 kommer skattetrycket under 1983 som en följd av proposifionens förslag att höjas med i storleksordningen 5-6 miljarder kronor. Ett höjt skaftetryck leder till negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Sysselsättningsläget förvärras genom den försämrade konkurrenskraft som blir följden av bl. a. införandet av en s. k. allmän löneavgift. Avtalsrörelsen försvåras också genom de föreslagna åtgärder­na.

Urholkningen av det av den borgerliga trepartiregeringen införda infla­fionsskyddet av skatteskalan kommer att leda till att hela marginalskaffere-formen efter hand urholkas så att såväl skiktgränserna i inkomsfskalan som brytpunkten kommer att förskjutas nedåt, räknat i fast penningvärde.

Avdragsbegränsningen leder till negativa konsekvenser för företagsamhe­ten. Många villaägare kommer att drabbas av kostnadsökningar för sitt boende som gör deras individuella situation mycket svår. Avdragsbegräns­ningen strider mot givna utfästelser.

Skatteutskottet delar de synpunkter som framförs i mofion 1981/82:2529 och i den avvikande mening som fogats till finansutskottets yttrande.

2. Skatteskalan och inflationsskyddet samt begränsning av underskottsavdrag (mom. 1 och 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 51 med "En grundprincip" och slutar på s. 53 med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse;

En grundprincip i det svenska inkomstskaftesystemef är att skaft skall utgå efter förmåga. Detta innebär att det är inkomsten efter avdrag för alla omkostnader för dess förvärvande somskall-utgöra beskattningsunderlag.

Denna principiella uppfattning var underlag fill det uttalande som gjordes i den borgerliga trepartiregeringens regeringsförklaring 1979 om aff rätten till ränteavdrag skulle finnas kvar. Klara utfästelser gjordes också i valrörelsen 1979 i detta avseende.

Den borgerliga treparfiregeringen tillsatte 1980 en utredning med syfte att kartlägga s. k. otillbörligt utnyttjande av underskottsavdragen och också


 


SkU 1981/82:60                                                                     71

föreslå åtgärder riktade att undanröja dessa. Som en följd av den skatteuppgörelse som träffades mellan mitfenpartierna och socialdemokra­terna våren 1981 avstannade i stort sett denna utrednings arbete.

Utskottet förutsätter att kommittén om underskottsavdrag skyndsamt återupptar sitt arbete enligt de ursprungligen givna direkfiven och att kommittén snarast framlägger förslag som syftar till att undanröja möjlig­heter aff utnyttja rätfen fill underskoffsavdrag otillbörligt.

'Vad avser den i propositionen föreslagna avdragsbegränsningen får den flera negativa effekter, vilket bl. a. framgått av den massiva kritiken vid remissbehandlingen. Den föreslagna ordningen innebär att man bryter den symmetri i beskattningen som hittills funnits. Detta är enligt utskottets mening infe acceptabelt.

Med hänsyn härfill och vad utskottet i övrigt anfört avstyrker utskottet bifall till den föreslagna begränsningen av underskottsavdragens skattemäs­siga värde, liksom mofion 1981/82:2532 i vad den innehåller yrkande om bifall fill en sådan begränsning. Genom utskottets ställningstagande är motion 1981/82:2524 tillgodosedd.

Reglerna om inflafionsskydd i inkomsfskafteskalan infördes 1978 efter förslag från den dåvarande treparfiregeringen. I proposifionen framhölls att införandet av ett inflationsskydd för den statliga inkomsfskafteskalan var nödvändigt för att skapa en garanfi för att de fördelningspolifiska avväg­ningar som uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan skulle bli bestående tills beslut fattats om ändrad avvägning. Av det skatteufskottet då anförde framgick att utskottet delade regeringens uppfattning om nödvän­digheten att införa eff inflationsskydd för den statliga inkomsfskafteska­lan.

Proposifionens förslag beträffande inflafionsskyddet innebär att detta urholkas väsentligt. Inflafionen måste bekämpas med all kraft. I det fall man skulle lyckas nedbringa inflationstakten kraftigt finns ingen anledning att begränsa inflationsskyddet. Vad som nu föreslås innebär emellertid att om inflationen översfiger 5,5 %, de nya reglerna kommer att leda till såväl skärpt skaftetryck som urholkningar av marginalskattesänkningen.

Det kan f. ö. konstateras att redan nu i maj 1982 har basbeloppsindex, som ligger fill grund för inflationsskyddet i skafteskalan, för den mätperiod fr. o. m. augusti 1981 t.o.m. augusti 1982 som är underlag för skatteskalan 1983, ökat med 6,5 %. Sannolikheten är således stor för att inflafionstakten under denna tidsperiod kommer att ligga mellan 8 och 9 %. Det innebär att redan för 1983 leder det begränsade inflafionsskydd som föreslås i propositionen fill en automatisk skaftehöjning, som uppgår fill ungefär 1,5 miljarder kronor.

Den skatteskala som föreslås i proposifionen avviker på flera punkter från förslag som lades fram av den borgerliga treparfiregeringen våren 1981. Det marginalskattetak på 80 % som föreslås är enligt utskottets uppfattning alltför högt. Det kan noteras att i många andra länder har på senare fid de


 


SkU 1981/82:60                                                                      72

högsta marginalskattesatserna nedjusterats. I Danmark och Norge är den högsta marginalskaf tesatsen 70 %, i Finland är den 71 %, i England 60 % och Västtyskland 56 %.

Skatteutskottet förordar således den skatteskala för 1983 som föreslås i motion 1981/82:2529 ochavsfyrker proposifionen i motsvarande del samt när det gäller förslaget om en begränsning av inflafionsskyddet. Utskottets ställningstagande innebär avslag också på vpk:s parfimotion 1981/82:2532 i denna del.

dels ansett att utskottets hemställan i mom. 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1.              beträffande skatteskalan och inflationsskyddet

att riksdagen bifaller mofion 1981/82:2529 yrkandena 1,3 och 9 och avslår proposifion 1981/82:197 och motion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

2.              beträffande begränsning av underskottsavdrag

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2529 yrkande 2 samt med anledning av motion 1981/82:2524 avslår propositionen och mofion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del,

3. Kvittning (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottefs yttrande som börjar på s. 54 med "Utskottet vill" och slutar på s. 55 med "därför motionen" bort ha följande lydelse:

Vid remissbehandlingen av det förslag fill skatteomläggning på vilket proposifionen bygger har riktats kritik i skilda hänseenden mot bestämmel­serna om förbud att vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp kvitta underskott mot överskott. Som motionären framhåller har många remissin­stanser ansett det vara en alldeles särskild brist att bestämmelserna inte ger samfaxerade makar möjlighet att sinsemellan kvitta underskott på annan fastighet mot överskott av kapital.

Utskottet kan i princip ansluta sig fill den i proposifionen framförda uppfattningen att kvittningsrätten som huvudregel bör vara individualiserad, dvs. fillkomma den skaffskyldige personligen. I fråga om samtaxerade makar leder emellertid den föreslagna begränsningen av underskotts- och förlustav­dragen fill konsekvenser som enligt utskottets mening inte kan accepte­ras.

Utskottet finner det infe rimligt att makar, i det fall underskott och överskott är jämnt fördelade mellan dem, gemensamt skall kunna räkna av underskott infill föreskrivet maximum, (30 000 + 30 000=) 60 000 kr., medan någon kvittningsrätt inte skall föreligga i det fall underskottet på fasfighet finns hos ena maken och överskottet av kapitalinkomst hos den andre.


 


SkU 1981/82:60                                                                     73

Utskottet anser det vara ett rättvisekrav att reglerna utformas så att de fungerar på samma sätt oavsett vem av markarna som sfär för skulderna resp. fillgångarna. Eljest kan effekterna - särskilt för makar som inte har möjlighet att vidta interna transaktioner eller omfördela dllgångar - bli stötande. För undvikande av rättsförluster och/eller transaktioner mellan makarna som har fill enda syfte aff neutralisera skatteeffekter av angivet slag bör enligt utskottefs mening makar ha rätt att kvitta underskott mellan sig.

I likhet med motionären anser utskottet att kvittningsrätten bör gälla såväl i fråga om underskott på schablontaxerad fastighet mot överskott av kapital som i fråga om underskott mot överskott av samma förvärvskälla.

dels att utskottefs hemsfällan i mom. 3 bort ha följande lydelse: 3.   beträffande kvittning

att riksdagen - vid bifall fill utskottets hemställan i mom. 2 -beslutar att med bifall till motion 1981/82:2527 yrkande 1 och med avslag på proposifionen i denna del och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del anta en bestämmelse av innebörd att kvittning av underskott mot överskott skall kunna ske mellan makar i enlighet med vad reservanterna anfört,

4. Tilläggsposter (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "I det" och slutar nederst på sidan med "denna del" bort ha följande lydelse;

I de fall en personbil (båt, flygplan e. d.), som redovisas som fillgång i enskild näringsverksamhet, används privat sker vanligen en uppdelning av kostnaderna mellan den del som avser den skattskyldiges användning av tillgången för privat bruk och den del av utnyttjandet som skett i rörelsen. I de flesta fall tas då inte hänsyn till räntekostnaderna, då dessa är avdragsgilla under alla förhållanden antingen i inkomstslaget kapital eller i inkomst slagen rörelse eller jordbruk.

Förslaget i proposifionen innebär att vid bestämmande av underlag för filläggsbelopp ett schablonmässigt fillägg skall göras med belopp motsvaran­de en beräknad räntekostnad för förvärvet av fillgången, till den del denna används för privat bruk. Som mofionären framhåller kommer ränfetillägget aff orättvist drabba den som infe har någon räntekostnad. Med hänsyn härfill och då bestämmelserna om räntefillägg kan väntas komma att leda fill betydande svårigheter i den praktiska tillämpningen för såväl myndigheter som enskilda fillstyrker utskottet bifall till mofion 1981/82:2527 i denna del.

Även förslaget om räntefillägg för jordbrukares bostäder kommer, såvitt utskottet kan bedöma, att leda till effekter som frän rättvisesynpunkt är otillfredsställande. Om en jordbrukare tar upp ett lån för att förbättra


 


SkU 1981/82:60                                                                      74

ekonomibyggnaderna på sin fasfighet kommer en viss del av de ökade räntekostnaderna till följd av detta lån - om propositionen antas oförändrad -att automatiskt hänföras till bostaden. De blir härigenom inte avdragsgilla -om den skattskyldige har en inkomst över brytpunkten - trots aff det är fråga om en investering i jordbruksrörelsen.

Utskottet vill också erinra om att underskotfsavdraget på en villa inte i sin helhet motsvaras av räntekostnader. Det är i stället räntekostnaderna minskade med schablonintäkten som utgör underskottet. Detta är en omständighet som man i propositionen helt bortsett ifrån vid utformningen av det nu aktuella räntetillägget. Men hänsyn härfill och då - som utskottet tidigare påpekat - bestämmelserna om räntefillägg kan väntas bli mycket svårtillämpade i praktiken tillstyrker utskottet bifall också till motion 1981/82:2528.

Vad slutligen angår frågan om räntefillägg för lån utan eller fill låg ränta anser utskottet sig böra i princip godta förslaget i proposifionen. I likhet med mofionären i mofion 1981/82:2527 anser utskottet det emellertid rimligt att sådant räntefillägg får kvittas mot överskott av kapital eller mot underskott på villafastighef.

dels aff utskottets hemställan i mom. 4 bort ha följande lydelse: 4.   beträffande tilläggsposter

att riksdagen - vid bifall till utskottets hemställan i mom. 2 -beslutar att med bifall till motionerna 1981/82:2527 yrkandena 2 och 3 och 1981/82:2528 samt med avslag på proposifionen och motion 1981/82:2532 yrkande 1 i denna del utforma bestäm­melserna om filläggsposter i enlighet med vad reservanterna anfört,

5. Begränsningsregeln (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottefs yttrande som börjar på s. 53 med "Utskottet har godtagit" och slutar på s. 54 med "av skaft" bort ha följande lydelse;

Utskottet har tidigare fillstyrkf de yrkanden om marginalskaffesänkningar som ställts i motion 1981/82:2529 och som innebär en maximering av marginalskatten till 75 %. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet yrkandet i . nämnda mofion om en motsvarande begränsning av spärrbeloppet.

Förslaget aff egenavgifter inte längre skall få påverka skattenedsättningen har i propositionen mofiverats med att begränsningsregeln i sin nuvarande utformning ger egenföretagaren en omotiverad skatteförmån jämfört med den som bedriver sin näringsverksamhet i aktiebolagsform, eftersom den senare vid fillämpning av begräsningsregeln inte har någon möjlighet att beakta av bolaget erlagda egenavgifter. Även om detta - formellt sett - är eff


 


SkU 1981/82:60                                                                     75

rikfigt påstående är det enligt utskottets mening infe en omständighet som kan åberopas till stöd för att ändra begränsningsregeln. Egenavgifterna - i vart fall de mer betydande - har numera i huvudsak karaktären av skatt genom att de fas ut även på inkomstdelar som infe påverkar försäkringsför­månerna. Anledning saknas därför att inte låta egenavgifterna påverka skattenedsättningen. Utskottet tillstyrker följakfligen bifall till motion 1981/82:2529 i denna del. Utskottet fillstyrker också yrkandet i samma mofion att makar vid tillämpning av begränsningsregeln inte skall anses som en skattskyldig utan beskattas var för sig.

dels att utskottefs hemsfällan i mom. 5 bort ha följande lydelse; 5.   beträffande begränsningsregeln

att riksdagen med bifall till mofion 1981/82:2529 yrkandena 6,7 och 8 samt med avslag på propositionen och mofion 1981/ 82:2532 yrkande 1 i denna del beslutar att begränsningsregeln skall utformas i enlighet med reservanternas förslag,

6. Slopande av sambeskattning och sambeskattningsfrågor i övrigt (mom. 6 och 8)

Reservanterna anser

dels aff det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "De förslag" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att förslaget i propositionen innebär att mer än en fjärdedel av hela statsskaftens belopp skall lyftas av och ersättas av andra skafteformer är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att det infe ansetts lämpligt att i sammanhanget helt slopa sambeskaftningen av makar. Särskilt den kraftiga sänkningen av marginalskatterna bör enligt utskottets mening vara ägnad att motverka transaktioner av skatteundandragande karaktär mellan makarna. Utskottet har ovan (avsnittet Kvittning av underskott mot överskott) pekat på att de nya bestämmelserna kan få egendomliga effekter på det skattemässiga utfallet beroende på hur makar disponerar en totalt Uka förmögenhetsmassa.

Utskottet vill infe bestrida aff förslaget i proposifionen innebär en förbättring så till vida, att antalet sambeskattningsfall radikalt minskas. För makar där någon eller båda har inkomster över brytpunkten och där sambeskattning således även i fortsättningen skall ske kan emellertid förslaget i proposifionen i många fall väntas medföra försämringar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet sig böra biträda förslaget i motion 1981/82:2300 om en snabb avveckling av sambeskaftningen av makar.

Genom vad utskottet nu anfört får också yrkandena i motionerna 1981/82:508, 1981/82:708 och 1981/82:1204 avseende särbeskaffning av B-inkomst anses ti)) viss de) besvarade. I avvaktan på att sambeskaftningen av makar helt slopas bör emellertid snarast möjligt vissa ändringar göras i sambeskatfningsreglerna.


 


SkU 1981/82:60                                                      76

Inkomst av annan fastighet är f. n. att anse som B-inkomst. Denna regel gäller utan undantag, vilket innebär aff sådan inkomst aldrig kan särbeskaf-tas. I likhet med motionärerna i motionerna 1981/82:508 och 1981/82:1204 anser utskottet det naturligt att - på samma sätt som gäller i fråga om jordbruksfastighet och rörelse - hänföra inkomst av annan fastighet fill A-inkomst i de fall den skattskyldige utfört verkligt arbete i förvärvskäl­lan.

Utskottet förordar således att riksdagen hos regeringen begär förslag redan till hösten om sådan ändring av gällande regler, att inkomst av annan fastighet skall anses hänförlig till A-inkomst under samma förutsättning som gäller i fråga om inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.

dels att utskottets hemställan i mom. 6 och 8 bort ha följande lydelse:

6.   beträffande slopande av sambeskattning

att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2300 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om en snabb avveckling av dubbelbe­skattningen av makar,

8.   beträffande sambeskattningsfrågor i övrigt

att riksdagen med anledning av mofionerna 1981/82:508, 1981/82:708 och 1981/82:1204 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till hösten 1982 om sådan ändring av gällande skatte­regler att inkomst av annan fastighet, vari den skaffskyldige varit verksam i ej blott ringa omfattning, skall hänföras fill A-inkomst,

7. Vissa familjebeskattningsfrågor (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "De övriga" och slutar med "samt 1981/82:701" bort ha följande lydelse: Som framgår av motion 1981/82:2018 sfär det klart att skattesystemet

- inte tar hänsyn till ekonomisk bärkraft. Tvärtom blir skattebelastningen
per familjemedlem vanligtvis allt större ju fler barn som finns i
familjen;

-     ger svårare marginaleffekter ju större behovet av en inkomstökning är;

-     styr familjernas arbetsfördelning, varvid flerbarnsfamiljer, som oftare än andra är hänvisade till en enda inkomst, och hushåll i glesbygd har svårast att anpassa sig fill skaftesystemet;

-     gynnar konstlade inkomstfördelningar och t. o. m. kan leda fill "skatteskilsmässor".

Bristerna i den nuvarande familjebeskatfningen är således påfallande och leder till problem som blir allt svårare att bemästra. En allsidig utvärdering av familjebeskattningen bör därför komma till stånd och förslag läggas fram som bättre far hänsyn till ekonomisk bärkraft.


 


SkU 1981/82:60                                                       77

Som framhålls i motionen finns olika tänkbara åtgärder. En sådan kan vara frivillig tudelning av familjeinkomsten upp till belopp som skulle kunna variera med antalet barn.

En annan åtgärd kan vara att inrikta skatteskalan mot en mer proportionell beskattning med undantag för de allra högsta inkomsterna. Avdrag skulle vidare bli lika mycket värda, vilket bl. a. underlättar åtgärder som tar större hänsyn fill familjesforlek. Familjerna skulle vidare få bättre möjlighet aff välja den arbetsfördelning som är bäst i det enskilda fallet.

Med hänvisning fill det anförda tillstyrker utskottet bifall till mofion 1981/82:2025 i denna del.

dels att utskottets hemställan i mom. 9 bort ha följande lydelse: 9.   beträffande vissa familjebeskattningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2025 såvitt nu är i , fråga samt med anledning av mofionerna 1981/82:701 och 1981/82:1204 yrkande 2 hos regeringen begär utredning och förslag beträffande familjebeskattningen i enlighet med de riktlinjer som anges i motion 1981/82:2018,

8. Barntillsyn (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Vad särskilt" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Vad gäller de i motionerna 1981/82:1678 och 1981/82:2025 aktualiserade frågorna om barntillsyn anser utskottet det naturligt att nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn betraktas som kostnad för intäktemas förvärvande och därmed blir avdragsgilla vid beskattningen. Barnfamiljerna skulle därigenom kunna betala en mer marknadsmässig ersättning för barnomsorgen och på så sätt fä större valfrihet i fråga om barnomsorgen. Utskottet anser att den ovan förordade utredningen om familjebeskatfning­en också bör lägga fram förslag härom.

Utskottet tillstyrker därför bifall fill mofion 1981/82:2025 i denna del. Härigenom fillgodoses också yrkandet i motion 1981/82:1678.

dels att utskottets hemställan i mom. 10 bort ha följande lydelse; 10.   beträffande barntillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2025 såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1981/82:1678 hos regering­en begär utredning och förslag om avdrag vid beskattningen för nödvändiga och styrkta barnfillsynskostnader,


 


SkU 1981/82:60                                                                  78

9. Schablonavdrag i tjänst (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i princip till att ett schablonavdrag införs i inkomstslaget tjänst. Avdraget bör emellertid avpassas så att praktiskt taget alla inkomsttagare kan förmodas ha kostnader som uppgår fill schablonav­dragets belopp. Att medge avdrag för kostnader som den skaffskyldige inte harhaft måste, som motionärerna i mofion 1981/82:2529 framhåller, anses principiellt felaktigt och strider dessutom mot skatteförmågeprincipen.

Av nu anförda skäl och då ett schablonavdrag om 1 000 kr. i inkomstslaget tjänst innebär eff betydande skattebortfall fillstyrker ufskoffet att avdraget begränsas till 500 kr.

dels att utskottets hemsfällan i mom. 13 bort ha följande lydelse: 13.   beträffande schablonavdrag i tjänst

aff riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2529 yrkande 5,
med anledning av proposifionen och med avslag på motion
1981/82:2532 yrkande 1 i denna del beslutar att schablonavdra­
get i tjänst skall utgöra 500 kr., dock högst 5 % av tjänsfein-
,
              takten,

10. Finansieringsfrågan (mom. 23)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Kostnaden för" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att en s. k. allmän löneavgift införs och att den tas ut med 2 % på lönesumman. Avgiften beräknas ge en bruttoinkomst till statskassan pä 5,8 miljarder kronor. Enligt propositionen utgår man från att löneavgiften kommer att avräknas mot tillgängligt löneutrymme. Nettoeff­ekten på de totala inkomsterna av löneavgiften beräknas därmed till 2,8 miljarder kronor.

Det kan enligt utskottets mening starkt ifrågasättas om en avräkning, som förutsätts i propositionen, av den allmänna löneavgiften verkligen kommer att ske. Erfarenheterna från förutsagda avräkning av höjda arbetsgivarav­gifter under 1970-talets början visar att endast en mindre del kan sägas faktiskt ha avräknats mot tillgängligt löneutrymme. Med det i dag ännu mer begränsade löneutrymmet torde förutsättningarna för någon avräkning vara ännu mindre. Löneavgiften kommer alltså att fill största delen slå igenom i form av ökade kostnader och därmed höjda priser. Konkurrenskraften för näringslivet försvagas.

I motion 1981/82:2529 föresläs en finansiering av den i mofionen framlagda


 


SkU 1981/82:60                                                      79

skattereformen genom dels den automatiska inkomstförstärkning som 1983 följer av att den särskilda skatteredukfionen har slopats, dels besparingar i de statliga utgifterna.

På sikt kommer en marginalskattereform enligt utskottefs mening att vara självfinansierande. Reformens syfte är aff öka utbudet av arbete. Därmed ökas också skatteunderlaget, dvs. de inkomster på vilka skatteuttaget beräknas.

Det är däremot inte rimligt att räkna med att effekterna av marginalskaf­fesänkningar inträder omedelbart. På kort sikt krävs därför, i nuvarande stafsfinansiella läge, åtgärder som kompenserar de minskade inkomsterna. Detta kan ske på två sätt. Statens utgifter kan minskas eller andra skatter eller avgifter kan höjas.

Då det höga skattetrycket starkt bidragit till de ekonomiska problem vi har i dag bör självfallet skattehöjningar undvikas.

Enligt utskottets mening bör således strävan vara att i första hand kompensera marginalskatfesänkningarna geom besparingar i de offentliga utgifterna. Det är f. ö. samma princip som förordades av regeringen när den hösten 1981 skulle kompensera inkomstbortfallet till följd av den sänkta mervärdeskatten.

Utskottet tillstyrker därför bifall till mofion 1981/82:2529 i denna del och avstyrker propositionen.

dels att utskottets hemställan i mom. 23 bort ha följande lydelse: 23.   beträffande finansieringsfrågan

att riksdagen med bifall till mofion 1981/82:2529 yrkande 4 avslår förslaget i propositionen om allmän löneavgift,

11. Den framtida skattepolitiken m. m. (mom. 25)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "arbetsskapande insatser" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i mofion 1981/82:2018 om den framtida skattepolitiken. Detta bör också ges regeringen fill känna. Utskottet fillstyrker således yrkandet i den nämnda motionen och avstyrker motionerna 1981/82:917 och 1981/82:2532 yrkande 2. Utskottet avstyrker också motion 1981/82:1568 i vad den innehåller yrkanden om en progressiv arbetsgivaravgift, slopande av mervärdeskatten på mat och en omsättnings­skaft på börshandeln.

dels att utskottets hemställan i mom. 25 bort ha följande lydelse;


 


SkU 1981/82:60                                                      80

25.   beträffande den framtida skattepolitiken m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2028 samt med avslag på motionerna 1981/82:917,1981/82:1568 yrkandena 3,4 och 6 och 1981/82:2532 yrkande 2 ger regeringen till känna vad i motion 1981/82:2018 anförts om den framtida skatfepohti-ken,

12. Lagförslagen (mom. 26)

Reservanterna hemställer

a.   att riksdagen vid bifall till reservation 2 antar följande


 


SkU 1981/82:60                                                                  81

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skaft'

dels att 12 § skall upphöra att gälla,

dels att 9§ 4 mom., 10 § 1 mom. och 10 a § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse


4 m o m .
  För annan skatfskyl-     4  mom. För annan skaftskyldig

dig än som i 2 mom. avses utgör den     än som i 2 mom. avses utgör den taxerade inkomsten fillika beskatt-     taxerade inkomsten fillika beskatt­ningsbar inkomst. Denna skall för     ningsbar inkomst. I fråga om makar, fysisk person,   oskift dödsbo och     som levt tillsammans men icke varit familjestiftelse, varom förmäles ilO §     här i riket bosatta under någon del av 1 mom.,   angivas  i helt hundratal     beskattningsåret och som båda haft kronor, så att överskjutande belopp,     taxerad inkomst, skall beskatfnings-som icke uppgår till helt hundratal     bar A-inkomst och beskattningsbar kronor, bortfaller. I fråga om makar,     B-inkomst beräknas för dem båda, som levt tillsammans men icke varit     varvid 3 mom. gäller i tillämpliga här i riket bosatta under någon del av     delar, beskattningsåret och som båda haft taxerad inkomst, skall beskattnings­bar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas för dem båda, varvid 3 mom. gäller i tillämpliga delar.

Nuvarande lydelse

10 §

1 m o m .- Statlig inko/nslskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grimdbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

• Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1970:163. 'Senaste lydelse 1981:1000.

6 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60


 


SkU 1981/82:60                                                                   82

2 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men icke   7 basenheter: grundbeloppet för  4 basenheter och  4 % av återstoden;

7 men icke   8 basenheter: grundbeloppet för  7 basenheter och   9 % av återstoden;

8 men icke   9 basenheter: grundbeloppet för  8 basenheter och 14 % av återstoden;

9  men icke 10 basenheter: grundbeloppet för  9 basenheter och 23 % av återstoden;
10 men icke 12 basenheter: grundbeloppet för 10 basenheter och 26 % av återstoden;

12 men icke 13 basenheter: grundbeloppet för 12 basenheter och 29 % av återstoden;

13 men icke 14 basenheter: grundbeloppet för 13 basenheter och 33 % av återstoden;

14 men icke 15 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och i8 % av återstoden;

15 men icke 16 basenheter: grundbeloppet för 15 basenheter och 44 % av återstoden;

16 men icke 17 basenheter: grundbeloppet för 16 basenheter och 45 % av återstoden;

17 men icke 20 basenheter: grundbeloppet för 77 basenheter och 48 % av återstoden; 20 men icke 30 basenheter: grundbeloppet för 20 basenheter och 53 % av återstoden; 30 basenheter:  grundbeloppet för 30 basenheter och 58 % av återstoden.

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål aff fillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

3 Senaste lydelse 1981:1000.


 


SkU 1981/82:60


83


Föreslagen lydelse

10 §

1 mom. Den statliga inkomstskatten utgör för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser:

när beskattningsbar inkomst icke översfiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om stathg inkomstskatt:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger


4 men icke  7 basenheter

7 men icke   8 basenheter

8 men icke   9 basenheter

9  men icke 10 basenheter
10 men icke 12 basenheter

12 men icke 13 basenheter:

13 men icke 14 basenheter

14 men icke 15 basenheter

15 men icke 16 basenheter

16 men icke 17 basenheter 77 men icke iS basenheter

 

18 men icke 19 basenheter:

19 men icke 20 basenheter

20 men icke 24 basenheter 24 men icke 26 basenheter 26 men icke 30 basenheter: 30 men icke 45 basenheter 45 basenheter:

grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden grundbeloppet för 7 basenheter och 7 % av återstoden grundbeloppet för 8 basenheter och 11 % av återstoden grundbeloppet för 9 basenheter och 20 % av återstoden grundbeloppet för 10 basenheter och 24 % av återstoden grundbeloppet för 12 basenheter och 26 % av återstoden grundbeloppet för 13 basenheter och 29 % av återstoden grundbeloppet för 14 basenheter och 32 % av återstoden grundbeloppet för 15 basenheter och 36 % av återstoden grundbeloppet för 16 basenheter och 37 % av återstoden grundbeloppet för 17 basenheter och 39 % av återstoden grundbeloppet för 18 basenheter och 40 % av återstoden grundbeloppet för 19 basenheter och 42 % av återstoden grundbeloppet för 20 basenheter och 45 % av återstoden grundbeloppet för 24 basenheter och 47 % av återstoden grundbeloppet för 26 basenheter och 48 % av återstoden grundbeloppet för 30 basenheter och 52 % av återstoden grundbeloppet för VJ basenheter och 53 % av återstoden Med familjestiftelse avses i denna lag sfiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att fillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


10a§''

Vid beräkning av statlig inkomst­skaft gäller följande i fräga om fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, och för oskiftat dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomstskaft tas inte ut i den mån den tillsammans med kom­munal inkomstskatt överstiger 80 • procent av någon del av den beskatt­ningsbara inkomsten upp till 30 basenheter och 85 procent av någon


Vid beräkning av stafiig inkomst­skatt gäller följande i fråga om fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, samt för dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomstskatt fas inte ut i den mån den på någon del av den beskattningsbara inkomsten översfi­ger vad som motsvarar 80 procent minskat med den kommunala skatte­satsen.


"Senaste lydelse 1979:1156.


 


SkU 1981/82:60


84


 


Nuvarande lydelse

del av den beskattningsbara inkomst­en därutöver.

Har skatlskyidig inkomst som
enligt
           kommunalskattelagen

(1928:370) beskattas i annan kom­mun än hemortskommunen anses inkomst i hemortskommunen utgöra den högsta dele/i av den sam/nanlag-da inko/nsten. Har skatlskyidig inkomst i två eller flera kommuner utom hemorlsko/nmunen skall den största av dessa inkomster a/tses utgö­ra den högsta delen av de/i samman­lagda inko/nsten i näm/ida ko/nmu-/ler. Uppgår inkomst i två eller flera kommuner till samma belopp skall inkomst i den kom/mm som har den högsta skattesatsen, anses utgöra den högsta delen av den sa/nmanlagda inkomsten. Motsvarande skall gälla vid sådan fördelning som avses i 60 § kommunalskattelagen.

Skall makars inkomster läggas sa/n/nan enligt 11 § 1 mom. beräknas stadig inkomstskatt med utgångs­punkt i de regler som enligt tredje stycket ovan gäller för make som har den högsta beskattningsbara A-inkomslen. Bestäm/nelserna tilläm­pas därvid som om denne make var skattskyldig även för andra makens beskattningsbara B-inkomst. Har makarna skilda he/nortskom/nimer anses hemortskommunen för maken med den högsta beskattningsbara A-i/ikomsten vara makarnas gemen­samma. Är makarnas beskattnings­bara A-inkomster lika stora skall den kommun där skattesatsen är högst anses som hemortskommun.


Föreslagen lydelse

Med den kommunala skattesatsen avses skattesatsen i den kommun, där den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara in­komst är störst. Är därvid inkomster­na lika stora i två eller flera kommu­ner, avses den högsta av skattesatser­na i dessa kommuner. Om inkomsten i den kommun, vars skattesats enligt vad nu sagts skall ligga till grund för beräkningen, skall beskattas i flera församlingar, gäller motsvarande i fråga om skattesatserna i de olika församlingarna.

Vid beräkning av statlig inkomst­skatt på beskattningsbara inkomster, som sammanläggs enligt 11 § 1 mom., tillämpas den kommunala skattesats som enligt tredje stycket gäller för den make som har den högsta beskattningsbara A-inkoms­ten eller-om makarnas beskattnings­bara A-inkomster är lika stora - den högsta kommunala skattesats som enligt tredje stycket gäller för någon av makarna.


b. att riksdagen vid bifall fill reservafionerna 3 och 4 antar det vid proposifionen fogade förslaget fill lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 10 § 4 och 6 mom. erhåller följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:


 


SkU 1981/82:60


85


Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

4 mom. Vid tillämpning av 3            4 m o m . Vid fillämpning av 3

mom. första stycket 1 skall den mom. första stycket 1 skall den
skattskyldiges underskott av fastig- skatfskyldiges underskott av fasfig­
het som avses i 24 § 2 mom. kommu- het som avses i 24 § 2 mom. kommu­
naiskattelagen (1928:370) minskas nalskaftelagen (1928:370) minskas
med den vid taxeringen fastställda med den vid taxeringen fastställda
inkomsten av kapital, dock högst inkomsten av kapital, dock högst
30 000 kronor. Vidare skall - om den 30 000 kronor. Om den skattskyldi-
skatfskyldige yrkar det - den skaft- ges inkomst av kapital inte uppgår till
skyldiges underskott av kapital nyssnämnda belopp, får avräkning
minskas med den vid taxeringen med felande belopp ske för makes
fastställda inkomsten
                   inkomst av kapital, som denne inte

själv har kunnat utnyttja. Vidare skall - om den skaffskyldige yrkar det - den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten

av tjänst;---------------- eller rörelsen.

6 mom. Skall den--------------- i förvärvskällan.

Vid tillämpning---------------- enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräk­ning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag för kostnader för en i räkenskaperna upptagen bil, båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp motsvarande en beräknad ränta på tillgångens värde i den mån denna har använts för privat bruk.

Har den skaffskyldige--------- -

- -:--------------------------------------- nyssnämnt moment.

Vid tillämpning av tredje stycket skall räntetillägget minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten av den förvärvskälla, där avdrag för erlagd ränta på lånet har gjorts eller skulle ha gjorts.

c.   att riksdagen vid bifall till reservafion 5 antar följande


 


SkU 1981/82:60                                                                  86

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 §2

Vid prövning av skatfebegränsningen fasfställes ett spärrbelopp med hänsyn fill den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl­dige enligt lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten.  Den beskattningsbara inkomsten

mi/iskad med 4 500 Ä:ronor,   skall     skaW öka med vid taxeringen medgi-ökas  med   särskilt   investeringsav-     vet särskilt investeringsavdrag, drag,

ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter,

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter samt fill beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

allt under förutsättning att den skaftskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskaffats för intäkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den fill sjömansskatt beskatt­ningsbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömans­skaft skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent av Spärrbeloppet utgör 75 procent av
den del av den skatfskyldiges enligt
den del av den skattskyldiges enligt
första stycket beskattningsbara in-
första stycket beskattningsbara in­
komst, ökad eller minskad enligt
komst, ökad eller minskad enligt
andra och tredje styckena, som ej
andra och tredje styckena, som ej
överstiger 30 basenheter enligt lagen
överstiger 30 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 §
(1977:1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig
1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och 85 procent av över-
inkomstskaft och 80 procent av över­
skjutande belopp.
                                          skjutande belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1984 års taxering.

d. att riksdagen vid bifall fill reservafion 9 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunai­skattelagen (1928:370) med den ändringen att i 33 § 2 mom. beloppet 1 000 ersätts av beloppet 500,

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. Senaste lydelse 1981:1151.


 


SkU 1981/82:60                                                                     87

Till betänkandet har också fogats en reservation av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Hagar Normark, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s).

13. Förmögenhetsskatt (mom. 24)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Vid sin" och slutar med "aktuella motionsyrkandena", bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade hösten 1980 att sänka förmögenhetsskatten. Beslutet föranleddes av de höjda taxeringsvärden som väntades bli resultatet av 1981 års allmänna fastighetstaxering men tillkom också för att anpassa skiktgrän­serna fill den allmänna prisutvecklingen sedan 1971, då den tidigare gällande skatteskalan trädde i kraft.

Utskottet vill inte bestrida att det stundom kan vara nödvändigt att anpassa skatteskalorna fill penningvärdeutvecklingen. Samtidigt måste konstateras att den förmögenhefsskaftesänkning som skedde 1980 var alltför förmånlig, och det gäller alldeles särskilt i fråga om större förmögenheter. Ufskoffet anser således, i likhet med motionärerna i motion 1981/82:1699, aff det av fördelningspolifiska skäl och i nuvarande kärva ekonomiska läge finns anledning att skärpa skatten på förmögenhefer överstigande 1 milj. kr. Utskottet biträder också förslagen i samma motion om en ny högsta skattesats om 3 % för förmögenhefsdelar över 2 milj. kr. och om eff särskilt fribelopp av högst 50 000 kr. vid förmögenhetsbeskattningen. Skaffeskärp-ningen bör träda i kraft först vid 1984 års taxering. Genom utskottets ställningstagande är yrkande 8 i motion 1981/82:1568 delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan i mom. 24 bort ha följande lydelse: 24.   beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen med anledning av mofionerna 1981/82:1699 yrkande 2,1980/81:1504 yrkande 2 och 1981/82:1568 yrkande 8 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade


 


SkU 1981/82:60

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt

dels att 10 § och 11 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 3 § skall införas eff nytt mom., 3 mom., av nedan angivna lydelse:


Nuvarande lydelse


Skattephkt till-


Reservanternas förslag

3§'

10 Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse skall infe betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenhe­ten inte överstiger 400 000 kronor.

3 mom. Vid beräkning av förmö­genhet som inte ingår i förvärvskällan jordbruksfastighet eller rörelse skall avräknas ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges bankmedel, aktier, obligalio/ier, lå­nereverser och likna/ide värdehand­lingar och hans skulder, dock högst 50 000 kronor. §

Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse skall infe betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenhe­ten inte överstiger 350 000 kronor.

25 000 kronor.


11 §2 1  mom.   Stafiig förmögenhetsskaft  skall  för fysisk person,  dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte översfiger 600 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstieer

600 000 men inte 800 000 kr.: 800 000 men inte 1 800 000 kr.: 1800 000 kr.:

2 000 kr. för    600 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

5 000 kr. för    800 000 kr. och 2 % av återstoden;

25 000 kr. för 1800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

1          Senaste lydelse 1980:959.

2          Senaste lydelse 1980:1055.


 


SkU 1981/82:60                                                                     89

Reservanternas förslag

1 mom. Stafiig förmögenhetskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten infe överstiger 500 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 350 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten översfiger 50Ö 0(70 men inte    700 000 kr.:        1500 kr. för    500 000 kr. och 1,5% av

återstoden;
700 000   men   inte   1000 000       4 500 kr.  för     700 000 kr.  och 2% av
kr.:
                                       återstoden;

1 000 000   men   inte   2 000 000     10 500 kr. för 1 000 000 och 2,5 % av kr.:        återstoden;

2 000 000 kr.:                      35 500 kr. för 2 000 000 och 3 % av

återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

7 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 60


 


SkU 1981/82:60                                                                  90

BUaga

Finansutskottets yttrande 1981/82:6 y

över proposition 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 27 april 1982 beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposifion 1981/82:197 om reformerad inkomst­beskattning jämte motioner.

Finansutskottet uppehåller sig främst vid några av den föreslagna reformens samhällsekonomiska effekter. Utskottet tar också upp kostnader­na för och finansieringen av reformen. Avslutningsvis berör utskottet effekterna på småhusmarknaden och småhusbyggandet med anledning av vad som anförs på denna punkt i den moderata parfimofionen 1981/82:2529. Utskottet har inte funnit anledning aff närmare beröra de yrkanden beträffande enstaka komponenter i reformen som väckts av enskilda motionärer med anledning av proposifionen.

En reformering av inkomstbeskattningen utgör ett centralt inslag i en ekonomisk poUfik för att återvinna balansen i den svenska ekonomin. Målen för skattepolitiken bör vara att skattesystemet skall främja ökade arbetsin­satser, sparande och inkomstutjämning samt motverka inflation, spekulafion och skattefusk. Den föreslagna reformeringen av inkomstbeskattningen innebär en kraftig sänkning av marginalskatterna. Huvuddelen av de heltidsarbefande inkomsttagarna får en marginalskatt som inte översfiger 50 %. Samtidigt motverkas vissa snedvridande effekter av den nuvarande avdragsrätten genom att det skattemässiga värdet av underskottsavdragen maximeras till 50 % av avdragsbeloppet. Vidare föreslås att inflafionsskyd­det i skatteskalan ändras så att den årliga uppräkningen av den s. k. basenheten bestäms redan nu för åren 1983, 1984 och 1985.

Reformen föreslås bli totalfinansierad och genomförd i tre ungefär lika stora etapper. Första etappen föreslås bli finansierad med en löneavgift på 2%.

Enhgt utskottets mening är det en styrka om en skattereform av den omfattning som nu är aktuell kan genomföras med stöd av en bred parlamentarisk majoritet. Saknas detta stöd är det stor risk att reformen förlorar i trovärdighet och inte får den avsedda ekonomiska sfimulanseffek-ten. Hushåll och förefagvågar då inf e.ufgä från att de nya reglerna,verkligen blir bestående. Det är enhgt utskottet vidare värdefullt att skattepolifiken läggs fast för flera år framöver. Detta är en förutsättning för aff hushållen skall kunna planera sin ekonomi och agera på ett rationellt sätt. Vidare vill


 


SkU 1981/82:60                                                      91

utskottet erinra om att reformens uppläggning förutsätter att såväl finansie­ringen söm effekterna av marginalskattesänkningen beaktas i avtalsförhand­lingarna på arbetsmarknaden. Även i detta avseende torde förutsättningarna bli gynnsammare genom att en bred förankring kunnat uppnås.

Moderata samlingspartiet ansluter sig i mofion 2529 fill nödvändigheten av en marginalskattesänkning men riktar stark kritik mot propositionen i praktiskt taget alla andra avseenden. Av intresse vid finansutskottets bedömning i detta sammanhang är därvid främst följande punkter:

- Den på förhand bestämda indexuppräkningen av skiktgränserna i
skatteskalan sägs leda till att reformen urholkas och att skattetrycket
höjs.

-    Den särskilda avdragsbegränsningen sägs föra med sig en rad mycket negativa verkningar.

-    Reformens finansiering sägs vara olämphg och leda till en kraftig överfinansiering.

- Eff stort antal inkomsttagare, däribland många villaägare, sägs förlora
på reformen.

Indexuppräkning av skatteskalan

Inflationsbekämpningen måste vara ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken under de kommande åren. Alla krafter borde samverka mot detta mål. Utskottet finner det därför beklagligt och oroande att moderata samlingspartiet i sin kritik mot skattereformen så ohämmat spekulerar i en fortsatt hög inflationstakt. Utskottet vill framhålla att inflationens negafiva verkningar och orättvisor gör sig gällande på många sätt och att det på intet sätt bara är en eventuell urholkning av skattereformen som hotar vid en sådan utveckling.

Ett inslag i skatteuppgörelsen mellan centern, folkparfiet och socialdemo­kraterna är att den automafiska indexanknyfningen av skiktgränserna i skatteskalan under reformperioden 1983-1985 skall ersättas med en på förhand fastställd uppräkning, motsvarande i genomsnitt 5,5 % om året. Beträffande motiveringen för detta vill utskottet citera ur den departements­promemoria (Ds B 1981:16) Reformerad inkomstbeskattning som ligger till grund för propositionen:

"Under reformperioden, dvs. åren 1983-85, kommer särskilda förhållan­den att gälla. Marginalskattesänkningen ger då avsevärda bidrag till hushållens disponibla inkomster och detta måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen. Bruttoinkomsterna måste under perioden öka långsam­mare än de skulle göra reformen förutan. Särskilt gäller detta för de högre inkomsterna._Detta innebäri sin.tur_aft indexuppräkningen_av_skaffeskalan också bör hållas på en låg nivå. Sker nämUgen infe detta, utan indexupp­räkningen görs i en takt som avsevärt överstiger inkomsternas ökning, kommer inkomsterna att successivt förskjutas nedåt i skatteskalan. Detta


 


SkU 1981/82:60                                                                     92

innebär i sin tur dels att det genomsnittliga skatteuttaget sjunker och statens inkomster blir mindre, dels att inkomstfördelningen efter skaft påverkas utöver vad som ligger i själva marginalskattereformen."

Utskottet, som anser den återgivna argumentationen bärande, vill hävda att det saknas grund för de långtgående påståendena i den moderata partimotionen om höjt skattetryck och urholkning av skattereformen. I ett läge där alla är ense om att utrymmet för kosfnadsstegringar i den svenska produktionen är mycket litet och om vikten av ansvarsfulla löneavtal vore det tvärtom olämpligt att utforma skattepolitiken med utgångspunkt i ett antagande om hög inflation och stora nominella inkomstökningar.

A vdragsreformen

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp en ofta förbisedd effekt av avdragsreformen. Likviditeten i företagssektorn är god. Avgörande för hur dessa pengar används är den förväntade avkastningen på alternativa placeringar. Genom kombinationen hög marginalskatt och nuvarande avdragsregler har hushållen blivit alltmer okänsliga för höga räntor. I konkurrens om det tillgängliga kreditutrymmet har hushållen därför ofta dragit det längsta strået. Detta har lett till att medlen har lånats ut till konsumtion pä kredit i stället för att användas till industriinvesteringar.

Reformen innebär att underskottsavdragens skattemässiga värde begrän­sas till 50%. Detta innebär i många fall en kraftigt ökad kostnad för konsumfionskrediter. Räntekänsligheten ökar. Den största effekten uppstår i de högsta inkomstlägena. Genom denna kostnadsökning minskar hushål­lens vilja och förmåga att fa pä sig skulder. I konkurrens om kreditutrymmet möjliggörs en relafiv förskjutning fill förmån för industriinvesteringar. I framtiden bör företagen vidare bli mer benägna att använda sina finansiella resurser till investeringar som ger produktion och sysselsättning jämfört med alfernafiva placeringar.

Ett avståndstagande från avdragsreformen, som sker i motion 2529, innebär således i prakfiken att man värderar konsumfion på kredit för olika ändamål högre än sysselsättningsskapande investeringar. En sådan politik kan utskottet självfallet infe ansluta sig till.

I motion 2529 förs också fram att reformen skulle ha särskilt ogynnsamma effekter pä nyföretagande och risktagande. Utskottet vill något dröja vid detta påstående.

Grunden för den framförda kritiken är att reformen bryter nuvarande symmetri i skattesystemet. Enligt mofionen sjunker den förväntade avkast­ningen av en investering genom att eventuella vinster alltjämt blir beskattade i_fulLutsträckning medan eventuella .förluster_bara_ kompenseras upp _till 50 %. Detta påstås hämma drivkrafterna bakom företagande och risktagan­de.


 


SkU 1981/82:60                                                      93

Det är enligt utskottets mening viktigt att erinra om några grundläggande drag i skattereformens utformning för att sätta in mofionens kritik i sitt rätta perspektiv.

För det första ändrar reformen över huvud taget inte reglerna för näringsverksamhet i aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens form. Några försämrade villkor för nyföretagande eller risktagande är det alltså inte fråga om inom denna sektor.

För det andra innebär reformen inte heller för fysiska personer någon ändring i fråga om avdragsrätten för kostnader inom varje förvärvskälla. För en jordbrukare eller rörelseidkare som gör en nyinvestering i sin verksamhet gäller alltså symmetrin på samma sätt som hitfills. Snarast kan den sägas öka, eftersom marginalskaftekurvan blir mindre brant än i dag.

Skattereformens begränsning av det skattemässiga värdet av avdragen kan alltså påverka villkoren för nysatsningar endast i de fall där det rör sig om en fysisk person som har sin inkomst från ett annat håll än den investeringen avser. Det krävs vidare aff denna inkomst är så hög att begränsning inträder, dvs. att den når upp över brytpunkten. Inte ens då är det emellerfid alltid så att bristen på symmetri ökar i förhållande fill dagens system, där ju skatten på en viss inkomstökning i allmänhet bhr större än skatfeminskningen vid en lika stor inkomstminskning.

Utskottet vill med det anförda inte förneka att det finns vissa situationer där avdragsreformen kan framstå som en nackdel i det nu aktuella avseendet. Saken har emellerfid i motion 2529 givits orimliga proportioner. Utskottet har också noterat att de inslag i reformen som eventuellt kan få negativa konsekvenser för seriös näringsverksamhet kommer att bli föremål för vidare utredning.

Finansiering

Det har för centern, folkpartiet och socialdemokraterna hela tiden stått klart att skattereformen i sin helhet måste finansieras på så sätt att budgetsaldot inte försämras till följd härav. I principöverenskommelsen från april 1981 angavs att detta skulle ske genom en höjning av arbetsgivaravgif­ten eller genom införande av en vidare produkfionsfakforskatt.

I propositionen föreslås att kostnaden för det första året (1983) täcks genom att införa en allmän löneavgift om två procentenheter. En sådan avgift måste påverka utrymmet för löneökningar. Utskottet vill i samman­hanget erinra om det uttalande som gjordes i anslutning till att utrednings­förslaget presenterades.

"Genomförandet av skattereformen måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen under de år då sänkningen av marginalskatten sker. Kravet på återhållsamhet riktar sig med särskild styrka mot höginkomsttagarna. Tillgängligt utrymme för löneförbättringar bör i huvudsak fillfalla de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta


 


SkU 1981/82:60                                                                      94

marginalskatterna. I överenskommelsen förutsätts att arbetsmarknadens parter visar sig beredda aff verka för en sådan inriktning av lönepolitiken. Om löneutvecklingen i praktiken avviker från denna inriktning kan stegen i marginalskattesänkningen under treårsperioden bli föremål för ompröv­ning."

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i uttalandet. En höjning av arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter motsvarar ungefär 1,5 % av de totala lönekostnaderna. Kostnaderna för reformens första steg (1983) enligt proposifionen resp. i motion 2529 beräknas fill följande belopp.

Tabell. Kostnader för skatteomläggning for år 1983 räknat i 1982 års pris- och lönenivå.

 

 

Prop 197

Motion 2529

Sänkta skattesatser m. m.

-3 860

- 3 930

Avdragsbegränsningar

-H    450

0

Slopat kapitalförsäkringsavdrag

-1-    350

-1-    350

Slopat avdrag för frivilliga periodiska

 

 

understöd

-1-    250

-1-    250

Schablonavdrag (5% av inkomsten, högst

 

 

1 000 kr.)

- 1200

-    500

Höjd skattesats (frän 2 till 3 % mellan 1

 

 

och 4 basenheter)

-h 1 090

- 1090

Summa

-2 920

-2 740

Löneavgiften om 2% beräknas motsvara 5 700 milj. kr. brutto i ökade inkomster. Det tillgängliga löneutrymmet minskar emellertid genom avgifts­höjningen. Detta minskar underlaget för inkomstskatter och arbetsgivarav­gifter. Nettoeffekten på totala inkomsterna av löneavgiften kan beräknas fill 2 800 milj. kr. Därmed blir reformen totalfinansierad.

I motion 2529 föresläs en skatteomläggning som för 1983 beräknas kosta 2 740 milj. kr. Kostnaderna för att sänka marginalskatterna utöver regering­ens förslag uppgår fill 70 milj. kr. och faller på skattskyldiga med inkomster över 110 000 kr. Moderaterna förordar dessutom att nuvarande system för indexreglering av skafteskalorna bibehålls, vilket enligt deras uppfattning innebär en budgetförsvagning för 1983 med ca 1 500 milj. kr jämfört med propositionen. Det i propositionen föreslagna finansieringssättet avvisas. I stället föresläs finansiering ske dels genom aff hänsyn tas fill den automatiska inkomstförstärkning som följer av att den särskilda skattereduktionen har slopats, dels genom vissa utgiftsnedskärningar.

Utskottet ställer sig av flera skäl kritiskt mot det synsätt i finansierings­frågan som kommer till uttryck i motionen. Den automatiska inkomstför­stärkning 1983 som följer av att den särskilda skattereduktionen har slopats är kraftigt överskattad i mofionen. Av större betydelse är emellertid att


 


SkU 1981/82:60                                                       95

beslutet om att slopa den särskilda skattereduktionen fattades av riksdagen redan hösten 1981 och att inkomsteffekterna härav har beaktats såväl i budget- och kompletteringspropositionerna som i de olika partimotioner som har väckts med anledning av dessa. Det är därför enhgt utskottets mening felaktigt att nu åberopa denna åtgärd som en finansieringskälla i samband med skattereformen.

Återstående kostnad uppges i mofionen till 1 300 milj. kr. Denna skall enligt motionärerna täckas genom utgiftsnedskärningar. Några konkreta förslag till sådana lämnas emellerfid infe i motionen. Det uppges endast att hälften av kostnaden förutses bli täckt genom icke närmare specificerade nedskärningar av utgifter för sysselsättningsändamål och för industristödet. Redan det förhållandet att utgift snedskärningarna är av engångskaraktär gör att de infe rimligen kan åberopas som finansieringsmetod för en varaktig skattereform. Den sistnämnda besparingen måste enligt utskottets mening ifrågasättas också av det skälet att den förutsätts ske i förhållande fill ett regeringsförslag som infe föreligger utan väntas bli framlagt först hösten 1982.

Sammantaget innebär förslagen i mofionen att man förordar en inkomst-försvagning med (2 740 4- 1 500 =) 4 240 milj. kr. för år 1983 genom att konkreta finansieringsförslag inte anges. Enligt utskottets mening är det oförsvarligt att i rådande statsfinansiella läge förorda en sådan försvagning av statsbudgeten.

Effekter på fastighetsmarknaden och småhusbyggandet

I mofion 2529 hävdas att skattereformens särskilda avdragsbegränsning har inneburit eff kraffigt prisfall på villamarknaden, som gjort att många människor förlorat det kapital de satsat. Vidare påstås att produktionen av småhus av samma anledning sjunkit, vilket skapat sysselsätfningssvårighefer inom byggnadsindustrin.

Det är i och för sig riktigt att villapriserna realt sett har fallit, att småhusproduktionen har gått ned och att detta inneburit sysselsätfningssvå­righefer inom branschen. Det kan också, i samband med avyttring under senare tid, ha förekommit förluster av kontantinsatser. Men utskottet vänder sig bestämt mot det kategoriska påståendet i motionen att detta beror på den avdragsbegränsning som ingår i den föreslagna skattereformen.

Fastighetspriserna steg kraffigt under framför allt senare delen av 1970-talef. Hösten 1979 skedde en uppbromsning som mot slutet av året övergick i stagnation. Först nu i vår har på sina håll en svag tendens fill prisökningar kunnat förmärkas. Fastighetsmarknaden har således känne­tecknats av ett betydande realt prisfall sedan 1979.

Den avdragsbegränsning som ingår i skattereformen blev känd först våren 1981. Den kan således knappast ha orsakat stagnationen på fastighetsmark­naden sedan 1979. Orsaken härtill och fill det prisfall som skett sedan dess får


 


SkU 1981/82:60                                                                     96

enligt utskottet i allt väsentligt tillskrivas helt andra faktorer. Sådana faktorer bedömer utskottet vara den kraftigt höjda räntenivån hösten 1979 samt de successivt allt högre driftkostnaderna och då främst uppvärmningskosfna-derna. Även begränsningar av ränfe- och bostadsbidragen, de sjunkande reallönerna, ökade pendlingskostnader samt 1981 års fastighetstaxering torde ha bidragit till prisfallet.

Boendekostnaden för egna hem ökar genom reformen eftersom kapital­kostnaden efter skatt stiger. Men kostnadsökningarna beror bara till en mindre del på avdragsbegränsningen. För alla med inkomster under brytpunkten är kostnadsökningen helt hänförlig till marginalskaftesänkning­en. Även för många personer med inkomster över brytpunkten beror fördyringen i huvudsak på de sänkta marginalskatterna. För en person med 120 000 kr. i inkomst och 30 000 kr. i underskottsavdrag föranleds t. ex. endast ca 400 kr. av avdragsbegränsningen av en total ökning av boende­kostnaden om drygt 6 200 kr. Återstående drygt 5 800 kr. beror på marginalskaftesänkningen. Förslaget i moderata samlingsparfiefs parfimo-fion leder i detta fall fill en lika stor total boendekosfnadsökning. Skillnaden är aff kostnadsökningen i det senare fallet uteslutande beror på sänkt marginalskatt.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att de beräkningar som utförts av PK-bankens ekonomiska sekretariat, och som åberopas i mofion 2529, också visar att det är marginalskaftesänkningen som för flertalet småhusägare ger den stora effekten.

För tydlighets skull vill utskottet påpeka aff när det här talas om höjda kapitalkostnader till följd av en marginalskattesänkning så avses inte därmed att de boende behöver betala mer, utan endast att de går miste om motsvarande inkomstskaftelättnad.

I den mån fastighetspriserna påverkas genom reformen är detta enligt utskottet således i huvudsak en följd av marginalskattesänkningen. Utskottet noterar att moderata samlingspartiet vill gå längre i detta avseende än vad som föresläs i propositionen.

Även nedgången i småhusbyggandet får enligt utskoffef i allt väsenfligt tillskrivas andra faktorer än skattereformen. Till de tidigare angivna faktorerna bakom kostnadsökningarna måste emellerfid här läggas ytterli­gare en omständighet av stor betydelse, nämligen de starkt stegrade byggnadskostnaderna. Produktionskostnaderna för småhus har sedan 1976 mer än fördubblats. När det gäller större villor kan reformen innebära ett minskat byggande. En sådan utveckling ser emellertid utskottet inte som något negafivt. Tvärtom bör småhusbyggandet, av bl. a. samhällsekonomis­ka och energipolifiska skäl, mer än tidigare inriktas mot mindre enheter. Det är troligt aff skattereformen bidrar fill en sådan förskjutning i bostadsbyg­gandets sammansättning.

I motion 1981/82:2532 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag pä hela skattereformen  utom  vad  gäller begränsning  av  underskottsavdragen.


 


SkU 1981/82:60                                                                     97

Mofionärerna föreslår i stället en skattereform innebärande sänkt kommu­nalskatt, skärpt progressivitet i skatteskalan och slopande av mervärdeskatt på viktiga livsmedel. Förslagen skall finansieras genom införande av produktionsskaft, skärpt beskattning av kapitalvinster, bolagsvinster, för­mögenhefer och realisationsvinster, minskningar av vissa avdrag och omsättningsskatt på börshandeln.

Som utskottet anfört utgör marginalskattesänkningen ett centralt inslag i en politik för att återställa den ekonomiska balansen. Utskottet ställer sig därför bestämt avvisande till en skattepolitik som skulle innebära en skärpning av progressivitefen. Med denna grundläggande skillnad i inställ­ning fill hur skattepolifiken bör utformas finner inte utskoffef anledning att närmare bemöta motionärernas invändningar till förslagen i proposifionen och infe heller att ta upp de i motionen framförda enskilda skafteförslagen till närmare granskning. Mofionärerna visar enligt utskottet total oförståelse för de ekonomiska problem som vårt land står inför. Utskottet vill därför för sin del avstyrka ett bifall fill mofion 2532.

Variation i skatteuttag

I proposifionen föreslås att möjligheterna slopas att proporfionellf variera skatteuttaget. Något motionsyrkande med anledning av förslaget har infe väckts. I lagtexten där denna möjlighet regleras används begreppet grundbelopp. Denna benämning kommer genom den föreslagna reformen aff användas pä annat sätt. I proposifionen föreslås att begreppet med hittillsvarande innebörd slopas. Möjligheten aff tillfälligt variera skatteutta­get bortfaller därmed.

Budgefufredningen föreslog att skattesystemet i högre grad än tidigare skulle användas i sfabiliseringspolitiskt syfte. Bl. a. föreslog man att utfagsprocenfen för den preliminära inkomstskatten skulle kunna varieras med exempelvis 10 % under löpande år. Detta avstyrktes av riksdagen med mofiveringen att möjligheten fanns att i stället variera det årligen fastställda procenttalet för grundbeloppet. Denna möjlighet har emellertid inte utnyttjats. En proportionell ändring av skaften kan dessutom åstadkommas på annat sätt. Utskottet har därför inte något att invända mot den föreslagna ändringen.

Stockholm den 13 maj 1982

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND


 


SkU 1981/82:60                                                                      98

Närvarande: Eric Enlund (fp), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Tore Fritzson (c).

Avvikande mening

Bo Siegbahn, Lennart Blom och Mona S:t Cyr (alla m) anser att den del av utskottefs yttrande som på s. 1 börjar med "En reformering" och på s. 7 slutar med "bostadsbyggandets sammansäfffning" bort ha följande lydel-

En reformering av inkomstbeskattningen utgör ett centralt inslag i en ekonomisk politik för att återvinna balansen i den svenska ekonomin. Målen för skattepolitiken bör vara att skattesystemet skall främja ökade arbetsin­satser, sparande och inkomstutjämning samt motverka inflafion, spekulation och skattefusk.

Ur dessa synpunkter är den sänkning av marginalskatterna som föreslagits i propositionen av central betydelse. Utskottet ansluter sig därför fill grundtanken bakom detta förslag. Detta så mycket lättare som moderata samlingsparfiet under många år haft en sådan reform på sitt program. Man kan dock med beklagande notera aff propositionen på två punkter frångår den överenskommelse som förra våren förelåg i själva utformningen av marginalskatterna mellan de tre dåvarande regeringspartierna. Man har sålunda i det nu föreliggande förslaget dels sänkt brytpunkten för marginal­skattesänkningen, dels höjt taket för marginalskatterna till 75/80 %. Därfill kommer att reformen försenas med åtminstone ett år.

En bedömning av den föreslagna skattereformen kan dock inte inskränkas fill frågan om marginalskatternas sänkning utan man måste även analysera de ekonomiska konsekvenserna för medborgarna av finansieringen, urholk­ningen av indexregleringen samt avdragsbegränsningen. En sådan analys saknas nästan helt i propositionen.

Finansieringen

Som framgår av tabell 4 i mofionen 2529 skulle de direkta kostnaderna för marginalskattesänkningen uppgå till 3 410 milj. kr. under det att motsvaran­de siffra enligt moderaternas mofion blir 3 930 milj. kr. Om man därefter tar hänsyn till föreslagna ändringar i skattelagarna skulle det återstå aff finansiera 2 920 milj. kr. resp. 2 740 milj. kr.

Med hänsyn fill landets och speciellt statens ekonomiska situation är det nödvändigt att denna inkomstsänkning fofalfinansieras. Detta kan ske på i princip fre olika sätt.


 


SkU 1981/82:60                                                                     99

1)    Självfinansiering genom ökning av skatteunderlaget.

2)    Minslcning av statens utgifter.

3)    Höjning av andra skatter eller avgifter.

På sikt kommer en marginalskattereform enligt utskottets uppfattning att betala sig själv. Reformens syfte är ju att öka utbudet av arbete och därmed också öka skatteunderlaget, dvs. de inkomster på vilka skatteuttaget beräknas.

Det är dock infe realistiskt aff räkna med att effekterna av stimulansen inträder omedelbart. Marginalskaffesänkningar måste därför övergångsvis kompenseras med beparingar på statsbudgetens utgiftssida eller höjningar av andra skatter eller avgifter. Detta är särskilt nödvändigt i en situation med ett mycket stort budgetunderskott. I första hand bör strävan vara aff den övergängsvisa kompensafionen skall ske genom besparingar. Det är en princip som också regeringen bekände sig fill, när den hösten 1981 skulle kompensera inkomstbortfall fill följd av den sänkta momsen.

Utskottet konstaterar att moderata samlingspartiet fidigare i är i motion 2018 framlagt förslag om besparingar som sammantagna överskrider regeringens förslag med ca 6 miljarder kronor.

De utgiftsnedskärningar som tidigare förordats av moderata samlingspar­fiet har emellertid i första hand syftat till att förbättra den statsfinansiella situationen. Ytterligare utgiftsnedskärningar är nödvändiga för aff kunna finansiera marginalskaftesänkningen 1983.

Förslag fill ytterligare besparingar budgetåret 1982/83, som kan minska statsutgifterna första halvåret 1983, har lagts fram i den moderata partimo­tionen med anledning av kompletferingsproposifionen, vartill skall komma förslag under hösfriksdagen om minskning av bl. a. det fortsatta industri­stödet. Härigenom uppstår full kostnadstäckning för marginalskaftesänk­ningen för första halvåret 1983.

Vad gäller den hälft av 1983 som faller på budgetåret 1983/84 saknas i dag möjlighet att ta ställning till vilka ytterligare utgiftsnedskärningar som är möjliga och lämpliga för att uppnå en ansvarsfull finansiering. Det får avgöras i samband med utarbetandet av 1983 års budgetproposition.

Det kan anföras att delar av den av moderaterna för år 1983 förordade finansieringen med utgiftsnedskärningar utgör besparingar av engångskarak­tär. Dessa neddragningar av engångsanslag ingår dock i en medveten strävan att bringa ner utgifterna av denna typ av verksamhet under en längre tidsperiod. Det framgår av såväl avstämningen av långtidsutredningen som den av regeringen presenterade långtidsbudgeten att en neddragning av industrisubvenfionerna utgör en alldeles avgörande komponent i en strategi för att nedbringa de offentliga utgifternas ökningstakt.

Regeringen anvisar helt andra vägar för finansiering av reformen. Man föreslår att en löneavgift på 2 % skall införas, vilket under förutsättning av en fullständig löneavräkning skulle motsvara omkring 5 700 milj. kr. brutto i ökade statsinkomster. Det tillgängliga löneutrymmet skulle emellertid då


 


SkU 1981/82:60                                                                    100

minskas liksom. underlaget för inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Nettoeffekten skulle kunna beräknas till omkring 2 800 milj. kr.

Redan genom detta förslag skulle sålunda regeringens skatteomläggning för det första året i stort sett vara finansierad, under den nämnda förutsättningen att löneskattehöjningen fas från det för lönehöjningar fillgängliga utrymmet. Erfarenheterna under de gångna åren ger emellertid klart vid handen att en sådan avräkning i praktiken i gynnsammaste fall endast uppgår till en mindre del, ca 20-30 %. Effekten av en sådan löneavgift skulle därför innebära en stegring av kostnadsnivån och en därav följande fördyring av den svenska produktionen. Detta strider mot våra strävanden att uppnå en gynnsam kostnadsutveckling, vilket i sin tur är en förutsättning för att återvinna inre och yttre balans. Under dessa förutsättningar skulle samtidigt det totala skatteuttaget öka med ett belopp uppgående fill ca 2 miljarder kronor. Det hade varit naturligt om propositionen närmare analyserat denna frågeställning.

Finansieringen m.ed en allmän löneavgift driver också upp den kommunala utdebiteringen. Om löneavgiften avräknas sjunker kommunernas skatteun­derlag. Sker ingen avräkning - vilket är troligare - då stiger kommunernas kostnader. I båda fallen försämras kommunernas ekonomi.

Indexregleringen

Regeringen har vidare frångått det beslut som trepartiregeringen och riksdagen 1978 träffade om inflationsskydd i skattesystemet i så måtto att man under de kommande tre åren kommer att utgå från en beräknad årlig prisstegring på 5,5 % oavsett inflationstakten. För tiden efter reformens genomförande finns inga utfästelser alls.

En sådan prisutveckling är självfallet önskvärd men den historiska erfarenheten ger tyvärr inget stöd för sådana optimisfiska förhoppningar. Under de senaste åtta åren har den genomsnittliga årliga prisstegringen legat på omkring 10 %.

Vad dagens situation beträffar har prisstegringarna från augusti 1981 till och med april 1982 uppgått fill 6,5 % och i den reviderade finansplanen har regeringen själv räknat med en prisökning för 1982 på åtminstone 8 %. Det innebär att priserna under den tidsperiod som skall utgöra grunden för nästa års basbelopp, dvs. augusti 81-augusti 82, kommer att stiga med ca 8 %.

Det står sålunda redan nu klart att den eftersträvade nedgången av prishöjningarna till 5,5 % inte kommer att kunna uppnås det första året. Detta är självfallet inget spekulerande i inflation utan endast ett konstate­rande av historiska och aktuella fakta.

För varje procentenhet som inflationen överstiger 5,5 % skärps skatte­trycket med 550 milj. kr. Om inflationen blir mellan 7,6 och 9 %, torde basenheten för år 1983 bli 7 500 kr. i stället för de 7 300 kr. som överenskommelsen innebär. Skattehöjningseffekten på grund av inflafionen


 


SkU 1981/82:60                                                                    101

blir då ca 1,5 miljarder kronor för enbart 1983. Om inflafionen skulle översfiga 9 % blir skattehöjningen i stället över 2 miljarder kronor.

Det synes sålunda uppenbart att det framlagda förslaget kommer att i betydande utsträckning innebära en överfinansiering av kostnaderna för sänkningen av marginalskatterna.

En viktig fråga i detta sammanhang är hur frångåendet av hitfills gällande indexreglering av skattesatserna kommer att påverka löneförhandlingarna. I den departementspromemoria (Ds B 1981:16) Reformerad inkomstbeskatt­ning som legat fill grund för proposifionen utgick man från att lönekraven, särskilt för högre inkomsttagare, skulle läggas på en mycket låg nivå. Men om man antar att de anställdas förhandlare vet att prisstegringarna för 1983 kommer att ligga betydligt över 5,5 % och att de samtidigt räknar med att samma blir förhållandet följande år är det möjligt att de anser sig tvungna att välja ett av följande två alternativ. Antingen söker de fa till sina lönekrav så kraftigt att de tror sig kunna säkra kompensafion för dessa prishöjningar eller också söker de i avtalen få in priskompensationsklausuler. Tanken att man genom att vid indexuppräkningen utgå från en osannolikt låg prisstegring kan påverka avtalsförhandlingarna i positiv riktning torde sålunda vara felaktig. I stället kan det försvagade indexskyddet försvåra löneförhandlingarna och få en spiraleffekt på löner och priser. Då är man i realiteten fillbaka i den socialdemokrafiska politiken från 1970-talet med kompenserande skatte­sänkning varje år för lämpligt utvalda kategorier.

Härtill kommer det förhållandet man på olika håll deklarerat att "oskäliga lönestegringar" kan medföra att hela skatfeöverenskommelsen kan sättas på spel.

Avdragsbegränsningen

En annan nyhet i reformförslaget, i jämförelse med det av treparfirege­ringen tidigare framlagda principförslaget, är att man inför en begränsning av rätten till underskottsavdrag. Från moderat sida har man varit klar över att avdragsreglerna borde ses över, då de i vissa fall kan få icke önskvärda konsekvenser, även om dessa främst hänger samman med de hitfills orimligt höga marginalskattesatserna. I det syftet har en särskild utredning filisatts. När det gäller en principiellt så allvarlig fråga som att bryta symmetrin i skattesystemet med betydande effekter både för villaägare och en stor grupp företagare och bönder hade det varit ganska naturligt att, som tidigare alltid varit bruk i Sverige, avvakta de resultat som utredningen kommer fram fill.

Konsekvensen av det nya förslaget är att villapriserna, särskilt för större villor,. gått_ned-betydligt, jvilket dels_sprider sig till mindre villor, dels försvårar nybyggnation. Detta tvingas man nu kompensera genom särskilda stödåtgärder för byggnadssektorn.


 


SkU 1981/82:60                                                     102

Samma/ifattningsvis kan ur samhällsekonomisk synvinkel följande anfö­ras.

Den föreslagna marginalskattesänkningen är central för skapandet av en sundare samhällsekonomi även om förslaget innehåller försämringar på flera punkter i förhållande fill trepartiregeringens överenskommelse.

Finansieringen med löneavgifter och begränsningar av indexregleringen kommer att sammantagna kraftigt öka skattetrycket på ett sätt som inte observerats i proposifionen. Detta kommer att hämma aktiviteten i ekonomin. Även avdragsbegränsningar kommer i stor utsträckning att ha negativa effekter för företagare och enskilda och därmed på investeringsak-fiviteten. Dessa effekter borde närmare undersökts innan förslaget fram­lades.

Den begränsade indexregleringen och löneavgiften kan förväntas försvåra avtalsrörelsen.


 


SkU 1981/82:60                                                              103

Innehåll

Propositionen..................................................................         1

Författningsförslagen  ....................................................         3

Yttrande från annat utskott, skrivelser...........................       49

Utskottet

Inledning.........................................................................       50

Skatteskala, underskottsavdrag m. m............................ ..... 51

Marginalskatfespärr och begränsningsregel .................. ..... 53

Kvittning av underskott mot överskott............................ ..... 54

Tilläggsposfer.................................................................. ..... 55

Makebeskatfningen m.m................................................. ..... 57

Barnpension....................................................................       59

Avdrag............................................................................ ..... 59

Frivilliga periodiska understöd........................................ ..... 60

Schablonavdrag i tjänst m.m........................................... ..... 60

Reparationsavdrag.........................................................       61

Fackföreningsavgifter...................................................... ..... 61

Konsumtionskrediter.......................................................       62

Sparavdrag..................................................................... ..... 62

Utländska experter.........................................................       62

Beskattning av mossa.....................................................       63

Skattefria förmåner.........................................................       63

Förmögenhetsskatten.....................................................       64

Den framtida skattepolitiken........................................... ..... 64

Finansiering ................................................................... ..... 65

Lagförslagen...................................................................       65

Hemställan......................................................................       65

Reservationer

Inledning.........................................................................       68

Skatteskalan, inflafionsskydd, underskoffsavdrag..........       70

Kvittning..........................................................................       72

Tilläggsposter.................................................................       73

Begränsningsregeln........................................................       74

Slopande av sambeskattning m.m..................................       75

Vissa familjebeskattningsfrågor .....................................       76

Barntillsyn.......................................................................       77

Schablonavdrag i tjänst .................................................       78

Finansieringsfrågan........................................................       78

Den framfida skattepolitiken m.m....................................       79

Lagförslagen...................................................................       80

Förmögenhetsskatt_____________________ ..............       87

Yttrande från finansutskottet .........................................       90


 


GOTAB 72004   Stockholm 1982