SkU 1981/82:59

Skatteutskottets betänkande
1981/82:59

om ändring i lagen med tulltaxa, m. m. (prop. 1981/82:120)
Propositionen

Regeringen (handelsdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:120 att
riksdagen

1. godkänner förslagen till överenskommelser beträffande bindningarna i
GATT och beträffande tullförmåner för champinjonkonserver och tullkontingenter
för fruktsafter,

2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.

I propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i tullskyddet för
beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Förslaget innebär
bl. a. en övergång från vikttull till värdetull för flertalet produkter.

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som
har ägt rum med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal produkter
för vilka tullarna har varit bundna i GATT.

I propositionen föreslås också att tullfrihet införs för fryst och torkad
sparris samt för ammoniak.

Ändringarna i tulltaxan föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

I enlighet med vad utskottet anfört i betänkande SkU 1981/82:52 har

utskottet tagit in det vid proposition 1981/82:202 som bilaga 2 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa i det här

föreliggande förslaget till ändrad lydelse av 22 kap. lagen med tulltaxa.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 59

SkU 1981/82:59

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 8 kap., 13 kap., 15 kap., 20 kap., 22 kap.
och 28 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa1 skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar
Anmärkning

Ordet "köksväxter” i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar,
tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer,
sötpaprika, fankål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis
eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av
sådana slag som är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än:

a. torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b. malen sötpaprika (nr 09.04);

c. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. kål:

1. blomkål:

a. under tiden 1 juni-30 november 10%

b. under tiden 1 december—31 maj fri

2. vitkål och rödkål:

a. under tiden 1 maj—30 november 10%

b. under tiden 1 december-30 april 17%

3. grönkål och brysselkål:

a. under tiden 1 juni—31 december 20%

b. under tiden 1 januari-31 maj fri

4. salladskål:

a. under tiden 1 april—31 december 20%

b. under tiden 1 januari-31 mars fri

5. annan:

a. under tiden 1 mars—31 december 20%

b. under tiden 1 januari-29 februari fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 april 20%

b. under tiden 1 maj—30 juni 20%,

dock minst
50: - per
100 kg

c. under tiden 1 juli—30 september 20%,

dock minst
70: — per
100 kg

1 Senaste lydelse av 7, 20, 22 och 28 kap. 1981:1087. Senaste lydelse av 8 kap.
1980:452.

SkU 1981/82:59

d. under tiden 1 oktober—15 mars fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september 20%

b. under tiden 1 oktober-15 juni fri

C. lök:

1. vitlök fri

2. purjolök, buntlök och gräslök:

a. under tiden 1 maj-30 november 10%

b. under tiden 1 december-30 april fri

3. annan:

a. under tiden 16 juli—29 februari 20%,

dock minst
25: - per
100 kg

b. under tiden 1 mars-15 juli fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli 20%,

dock minst
25: — per
100 kg

2. annan fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj-30 juni 14%

2. under tiden 1 juli-30 april fri

F. svampar och tryffel:

1. champinjoner 10%

2. andra fri

G. tomater:

1. under tiden 16 april-15 maj 10%,

dock minst
50: — per
100 kg

2. under tiden 16 maj-30 juni 17%,

dock minst
50: — per
100 kg

3. under tiden 1 juli—30 september 17%,

dock minst
70: - per
100 kg

4. undertiden 1 oktober-31 oktober 17 %,

dock minst
50: — per
100 kg

5. under tiden 1 november-15 april fri

H. sallad:

1. isbergssallad:

a. under tiden 1 april-30 april 100 kg 25: —

b. under tiden 1 maj—30 november 11%

c. under tiden 1 december—31 mars fri

2. annan:

a. under tiden 1 mars—15 december 11%

b. under tiden 16 december—29 februari fri

SkU 1981/82:59 4

IJ. baljfrukter:

1. ärter:

a. under tiden 1 mars-31 december 5%

b. under tiden 1 januari-29 februari fri

2. andra:

a. undertiden 1 mars—31 december 7 %

b. under tiden 1 januari-29 februari fri

K. sötpaprika fri

L. rotfrukter:

1. morötter 10%

2. pepparrot 3 %

3. andra 5 %

M. kronärtskockor:

1. under tiden 1 juli-30 november 10%

2. under tiden 1 december-30 juni fri

N. andra slag:

1. under tiden 1 maj—30 november 10%

2. under tiden 1 december-30 april fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,
puijolök, buntlök och gräslök, samt morötter och

ärter, blandade 16 %

B. broccoli och sparris fri

C. andra slag:

belägges under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid dessa
är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra konserverande lösningar
men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är
högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter,
hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade,
men ej vidare beredda:

A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel,

andra än champinjoner fri

B. andra slag 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes
till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater
(sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm ... fri

SkU 1981/82:59

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter.

2. Ordet ”färska” skall även avse kylda varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötter, kasjunötter,
ananas, avokadofrukter, mango, guava och mango stan,

färska eller torkade, även skalade fri

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade fri

08.03 Fikon, färska eller torkade fri

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober 100 kg 12:50

2. under tiden 1 november-30 juni fri

B. torkade fri

08.05 Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är
hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade
fri

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 16 juli-29 februari 100 kg 25:-

2. undertiden 1 mars-15juli fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 16 juli—31 december 100 kg 25:-

2. undertiden 1 januari-15juli fri

08.07 Stenfrukter, färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli 5%

2. under tiden 1 augusti—15 juni fri

B. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september 15%

2. undertiden 1 oktober-15juli fri

C. andra fri

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti 7%

2. under tiden 1 september—31 maj fri

B. svarta vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti 11%

2. under tiden 1 september-31 maj fri

C. jordgubbar:

1. under tiden 8 juni—31 augusti 14%

2. under tiden 1 september—7 juni fri

D. andra fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni-30 september 18%

2. undertiden I oktober-15juni fri

B. andra fri

08.10 Frukter (även kokta), frysta, utan tillsats av socker:

A. jordgubbar 100 kg 50:

I B. hallon fri

1* Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 59

SkU 1981/82:59

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid dessa
är högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas
eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller
andra konserverande lösningar) men i föreliggande

skick olämpliga för direkt konsumtion:

A. jordgubbar 17 %

B. äpplen 20 %

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid dessa
är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till

nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05 fri

08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, torkade
eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra konserverande lösningar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra
växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Nr 13.03 skall anses tillämpligt för bl. a. lakritsextrakt och pyrethrumextrakt, hum leextrakt,

aloeextrakt och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för:

a. lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande
som konfektyrer (nr 17.04);

b. maltextrakt (nr 19.02);

c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d. alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt sammansatta
alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning
av drycker (22 kap.);

e. kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt 29.13 och 29.41;

f. medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgrupperingsreagens (nr 30.05);

g. garvämnesextrakter och fargämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h. eteriska oljor ”concretes”, "absolutes” och resinoider (nr 33.01) samt vatten
från destination av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06);

ij. naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o.d.; naturliga gummiarter,
hartser, gummihartser och balsamer fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater
och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra
förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen .. fri

SkU 1981/82:59

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska
vaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.05;

b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);

c. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04;

d. isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter, färger, lacker, tvål och
såpa, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och
andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i sjätte avd.;

e. faktis framställd av oljor (nr 40.02).

2. ”Soapstocks”, bottensatser erhållna vid rening av oljor samt återstoder från
destination av stearin, ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr 15.17.

15.01 Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, utpressade
eller extraherade med lösningsmedel fri

15.02 Fetter av nötkreatur, får eller getter, ej utsmälta; ur
sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel extraherade
fetter (inbegripet ”premier jus”) fri

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, oleomargarin
och talgolja, ej emulgerade, blandade eller på

annat sätt beredda fri

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur
fri

15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna därur (inbegripet

lanolin) fri

15.06 Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet klövolja

samt fetter från ben och avfall) fri

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller
raffinerade:

| A. linolja fri

B. krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja och

träolja fri

C. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bruk 8%'

2. andra:

a. oraffinerade 10 %2

b. andra 15 %

15.08 Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade
genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller
på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja .. 100 kg 3: -

B. andra slag fri

15.10 Fettsyror; sura oljor från raffinering; fettalkoholer:

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering fri

B. fettalkoholer 6 %

15.11 Glycerol och glycerollut fri

' Oraffinerade fria t. o. m. den 30 juni 1984 (jfr 1981:434).
2 Fri t. o. m. den 30 juni 1984 (jfr 1981:434).

SkU 1981/82:59

15.12 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter, som helt
eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats
genom andra processer, även raffinerade men ej
vidare bearbetade:

A. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 8 %

B. andra 17 %

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett 25%

15.15 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även

färgad; bivax och andra insektsvaxer, även färgade .. fri

15.16 Vegetabiliska vaxer, även färgade fri

15.17 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor
eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller
vegetabiliska vaxer fri

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och
8 kap.;

b. fruktgeléer, fruktpastor o. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).

2. Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr
07.01-07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.

3. Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i
sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade
jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras
enligt nr 20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade
med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:

A. gurkor:

1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen

vikt 5 %

2. andra slag 10 %,

dock minst
30: — per
100 kg

B. rödbetor 10 %

C. oliver, kapris och sötpaprika fri

D. rödkål och kronärtskockor 7 %

E. andra köksväxter 11%

F. frukter fri

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt
än med ättika eller ättiksyra:

A. tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och produkter
av till nr 07.05 hänförliga ärter och bönor fri

B. svampar och tryffel:

1. champinjoner 15 %

2. andra slag fri

SkU 1981/82:59

C. sparris 100 kg1 40:60

D. ärter, med undantag av produkter av till nr 07.05
hänförliga ärter 10 %

E. bönor, med undantag av produkter av till nr 07.05
hänförliga bönor 8 %

F. lök, stekt (även fryst); surkål 5%

G. andra slag 11%

20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar 100 kg 50: -

B. hallon fri

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som

motsvarande färska produkter under den tid dessa
är högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade,
glaserade eller på liknande sätt beredda med soc -

ker fri

20.05 Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats
av socker:

A. av jordgubbar, svarta vinbär eller äpplen 7 %

B. andra slag 5 %

20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med

eller utan tillsats av socker eller sprit fri

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft,
även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande
sprit:

A. av svarta vinbär eller jordgubbar; biandsaft innehållande
saft av svarta vinbär eller jordgubbar 10%

B. annan:

1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; blandsaft,
innehållande saft av äpplen, päron, körsbär
eller plommon men ej innehållande saft av svarta

vinbär eller jordgubbar 5 %

2. av köksväxter, andra än tomat 3 %

3. andra slag fri

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. havsvatten (nr 25.01);

b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhetsgrad
(nr 28.58);

c. utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d. medikamenter enligt nr 30.03;

e. parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara
den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en temperatur
av + 15°C.

1 Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant emballage, med vilket varor av
ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

SkU 1981/82:59

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes
i volymprocent, gäller att halten skall beräknas vid + 15°C.

22.01 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten;

is och snö fri

22.02 Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat
kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med
undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till

nr 20.07 fri

22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)	100 1	10:-
B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl)	100 1	12: -
C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl)	100 1	14:-
22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning
avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:
A. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	25:-
B. på andra kärl	100 1	10: -
22.05 Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:
A. musserande	100 1	77:50
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. ej överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	21:20
b. på andra kärl	100 1	8:80
2. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	57:10
b. på andra kärl	100 1	42:50
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med
aromatiska extrakter:
med en alkoholhalt:
A. ej överstigande 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	21:20
2. på andra kärl	100 1	8:80
B. överstigande 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	57:10
2. på andra kärl	1001	42:50
22.07 Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd:
A. musserande, andra än äppel- och päronvin .	100 1	100: -
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. ej överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	25:-
b. på andra kärl	100 1	10:-
2. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter	100 1	40: -
b. på andra kärl	100 1	50: -
22.08 Etanol (etylalkohol) och finsprit, odenaturerade	med
en styrka av 80° eller högre; denaturerad sprit (inbegri-
pet etanol och finsprit), oavsett styrkan:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om-
vandling		fri
B. andra		6%

SkU 1981/82:59

22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänförlig till nr 22.08;
likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga
beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för fram -

ställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker 100 1 92:50

B. andra drycker, inbegripet odenaturerad sprit med
en styrka understigande 80°:

1. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. whisky 100 1 57:10

b. brännvin, okryddat eller kryddat; vodka;

genever och gin 100 I 40: —

c. andra slag 100 1 67:50

2. på andra kärl:

a. whisky 100 1 av

50 % alkoholhalt vid +15°C 16:50

b. brännvin, okryddat eller kryddat; vodka;
genever och gin 100 1 av

50 % alkoholhalt vid + 15°C 15: —

c. andra slag 100 1 av

50 % alkoholhalt vid +15°C 17:50

C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade
extrakt) för framställning av drycker .. 5 %

22.10 Ättika 6%

Anm.1 För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 3. lagen
(1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande
belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Spritdrycker, hänförliga till tulltaxenr 22.09 100:-

Vin:

musserande:

champagne 32: —

annat 23: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent 28: -

ej överstigande 15 volymprocent 13: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4.
lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget
för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968: 430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8
kronor per liter.

1 Lydelsen av anm. enligt prop. 1981/82:202.

SkU 1981/82:59

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar
av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen
och av isotoper

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta
kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för:

a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar,
även innehållande föroreningar;

b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning
att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform,
som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl,
och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning
än för allmänt bruk;

d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel
nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med damningshindrande
medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller
av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare
för speciell användning än för allmänt bruk,

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater
(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr
28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulminater,
cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44), organiska produkter
inbegripna i nr 28.49-28.52 samt karbider av metaller eller icke-metaller
(nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel:

a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra
och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b. karbonylhalogenider (nr 28.14);

c. koldisulfid (nr 28.15);

d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,
tetratiocyanatodiamminkromater (”reineckater”) och andra komplexa
cyanater av oorganiska baser (nr 28.48);

e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,
cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr
28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen,
beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.).

3. Detta kapitel omfattar ej:

a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, samt andra produkter
hänförliga till femte avd.;

b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är
nämnda i anm. 2 ovan;

c. produkter nämnda i anm. 1,2,3 och 4 till 31 kap.;

d. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänförliga
till nr 32.07;

e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande som laddningar till
brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17;
bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; odlade
kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller
alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.19;

f. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver
av sådana stenar (nr 71.02-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av
ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g. metaller, även kemiskt rena, och metallegeringar, hänförliga till något nummer
i femtonde avd.;

h. optiska element, t. ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller
(nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underavdelning
II till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV
skall tulltaxeras enligt nr 28.13.

5. Nr 28.29-28.48 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter)
av metaller eller ammonium.

SkU 1981/82:59

Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och komplexa
salter tulltaxeras enligt nr 28.48.

6. Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för:

a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och
uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper;

b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium, prometium, polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium,
americium och andra grundämnen med högre atomnummer;

c. alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, inbegripet isotoper
av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd. ;

d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper,
även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med
varandra;

e. legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter innehållande dessa
grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar
därav;

f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Ordet ”isotoper”, nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51, inbegriper ”anrikade
isotoper” men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen
som rena isotoper, och ej heller uran utarmat på U 235.

7. Nr 28.55 skall anses inbegripa fosfoijäm (jämfosfid) innehållande minst 15
viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent
fosfor.

8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen), dopade för användning inom
elektroniken, skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger
obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller
stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

I Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor 4,9 %

B. andra fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel fri

28.03 Kol (inbegripet kimrök) fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:

A. oxygen (syre) 6,9 %

B. kisel 100 kg 5:60

C. andra fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller, yttrium och skandium samt blandningar
och legeringar av dessa ämnen med varandra;
kvicksilver fri

II Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorvätc) och saltsyra samt klorosva velsyra

3,7 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) 3,7 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra
8 %

28.10 Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-, orto- och pyro-); A.

ortofosforsyra 4 %

B. andra 4,3 %

28.12 Bortrioxid och borsyra fri

SkU 1981/82:59

28.13 Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av ickemetaller
(med undantag av vatten):

A. svaveldioxid och svaveltrioxid 3,7 %

B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra 7,8%

C. andra fri

III Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller

28.14 Halogenider, oxidhalogenider och andra halogenföreningar
av icke-metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid 7,8 %

B. andra fri

28.15 Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvavla) 4,1%

B. andra fri

IV Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

128.16 Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning fri

28.17 Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid
(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. natriumhydroxid i fast form 5 %

B. andra slag 4,1 %

28.18 Hydroxid och peroxid av magnesium; oxider, hydroxider
och peroxider av strontium eller barium fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord

korund fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider fri

28.22 Manganoxider fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehållande
minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

Fe203 fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella koboltoxider
fri

28.25 Titanoxider fri

28.27 Blyoxider; mönja och orangemönja fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska
salter; andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider
och metallperoxider:

A. hydrazin och oorganiska saker därav 4,5 %

B. andra fri

V Metallsaker (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra
fluorkomplexa saker fri

28.30 Klorider, oxidklorider och hydroxidklorider; bromider

och oxidbromider; jodider och oxidjodider fri

SkU 1981/82:59 15

28.31 Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; kloriter;
hypobromiter;

A. kalciumhypoklorit och klorkalk; hypobromiter ... fri

B. andra 7,8 %

28.32 Klorater och perklorater; bromater och perbromater;
jodater och perjodater;

A. perklorater 7,8 %

B. andra fri

28.35 Sulfider; polysulfider fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), inbegripet ditioniter stabiliserade
med organiska ämnen; sulfoxylater:

A. natriumformaldehydsulfoxylat 3,7 %

B. andra fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater fri

28.38 Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (persulfater): A.

aluminiumsulfat 4,1 %

B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(II)sulfat (fer rosulfat)

och koppar(II)sulfat 3,7 %

C. andra fri

28.39 Nitriter och nitrater fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater;

A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) 4,1 %

B. andra fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater);
kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat: A.

ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarbamat
7,8 %

B. andra fri

28.43 Cyanider och komplexa cyanider fri

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater fri

28.45 Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater:

A. natrium- och kaliumsilikater 3,7 %

B. andra fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat 4,1 %

B. andra fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanga nater

och stannater) fri

28.48 Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska

syror med undantag av azider fri

VI Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;
salter och andra oorganiska eller organiska föreningar
av ädla metaller, inbegripet albuminater, proteinater,
tannater och liknande föreningar, även om de

ej är kemiskt definierade fri

SkU 1981/82:59

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva
kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper;
oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de ej är
kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter,
innehållande dessa grundämnen, isotoper eller
föreningar fri

28.51 Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav,
även om de ej är kemiskt definierade, andra än

isotoper och föreningar hänförliga till nr 28.50 fri

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av
uran utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller
eller av yttrium eller skandium, även blandade med
varandra fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogen peroxid

i fast form 7,8 %

28.55 Fosfider, även icke kemiskt definierade fri

28.56 Karbider, även icke kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid 5 %

B. andra fri

28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även

icke kemiskt definierade fri

28.58 Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten
och ledningsförmågevatten samt annat vatten av
motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med
ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer,
med undantag av amalgamer av ädla metaller fri

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

SkU 1981/82:59

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner.

1981/82:2224 av Erik Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om gränsskyddet för safttillverkning av svensk
råvara.

1981/82:2225 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att ge safttillverkningen av svensk råvara ett
förbättrat gränsskydd.

1981/82:2236 av Arne Gadd (s)

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1981/82:120.

1981/82:2237 av Wiggo Komstedt m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om en förnyad prövning av möjligheterna att
återställa tullskyddet för avsättningen av svenska äpplen till industriändamål.

Yttrande från annat utskott

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1981/82:15 y) över
propositionen och motion 1981/82:2236. Yttrandet fogas som bilaga till
betänkandet.

Utskottet

Förslagen i propositionen grundas till huvudsaklig del på 1974 års
trädgårdsnäringsutrednings promemoria Översyn av tullarna för beredningar
av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Utredningen avlämnade sitt
förslag redan under hösten 1979. Att proposition i ämnet läggs fram först nu
beror främst på de omförhandlingar beträffande produkter med GATTbundna
tullar som påkallats av förslagen.

I överensstämmelse med vad riksdagen tidigare beslutat i fråga om färska
köksväxter och frukter föreslås en övergång från vikttull till värdetull för
flertalet beredda produkter av sådant slag. I huvudsak innebär omräkningen
till de nya värdetullarna vissa höjningar som torde få ses mot bakgrund av att
inflationen urholkat de tidigare vikttullarna. För varor som inte produceras
inom landet föreslås tullfrihet, medan huvudprincipen för förslagen i övrigt
är att tullarna på de beredda produkterna skall nära anknyta till vad som

SkU 1981/82:59

gäller för de färska varuslagen. I fråga om champinjoner och fruktsafter skall
EG resp. EFTA åtnjuta vissa tullförmåner. Handelsministern förutsätter i
propositionen att genomförandet härav får ske med utnyttjande av de
bemyndiganden som har lämnats enligt 4 § tullförordningen.

Med anledning av sistnämnda fråga har Arne Gadd (s) i motion 2236, med
hänvisning till det nyligen avgivna betänkandet Grundlag och tullag, förordat
att konstitutionsutskottet hörs i frågan huruvida en sådan delegation till
regeringen är förenlig med regeringsformen. Motionären har vidare åberopat
en i samma betänkande påtalad ”förvanskning” av ett riksdagsbeslut
beträffande tullen på margarin och med hänvisning till de anförda förhållandena
yrkat avslag på propositionen.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande över motionen ingående belyst de
av motionären behandlade frågorna och funnit att bemyndigandet i fråga om
EG- och EFTA-tullarna överensstämmer med praxis när det gäller
tillämpningen av regeringsformen. I fråga om margarintullen har konstitutionsutskottet
inget att erinra med anledning av den nu föreliggande
propositionen. Skatteutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
bedömning och finner således inte skäl tillstyrka motionen.

Frågan om tullförmåner för fruktsafter från EFTA-länder avser bl a. en
årlig tullfri kvantitet av 4 200 ton äppel- eller päronsaft. I övrigt föreslås
höjning av tullen på sådan saft från 2 till 5 %. Detta tullskydd finner
motionärer från olika partier vara otillräckligt och hänvisar till att
utredningen föreslagit en värdetull på 10 %. Erik Johansson m. fl. (s) begär i
motion 2224 ett riksdagsuttalande om att tullskyddet bör fastställas i enlighet
med utredningens förslag eller alternativt att en motsvarande införselavgift
införs och Stig Josefson m. fl. (c) framför i motion 2225 i huvudsak samma
synpunkter. Wiggo Komstedt m. fl. (m) förordar i motion 2237 i stället en
successiv nedtrappning av den tullfria kontingenten och en gradvis höjning av
tullsatsen till 10 %. I alla motionerna hänvisas till den inhemska yrkesfruktodlingens
behov av förbättrat gränsskydd för att kunna avsätta sina
produkter till industrin.

Utskottet vill i denna fråga först framhålla att det inte går att ersätta en
GATT-bunden tull med en införselavgift utan nya GATT-förhandlingar.
Förutsättningarna för att sådana förhandlingar skall ge avsett resultat är att
Sverige kan erbjuda exportlandet en lättnad för andra produkter som
uppväger den högre tullen eller avgiften. Utskottet är medvetet om att det
under sådana förutsättningar kan vara förenat med svårigheter att med kort
varsel bereda den svenskodlade frukten det begärda gränsskyddet. Utskottet
finner emellertid frågan vara av så väsentlig betydelse för att trygga den
inhemska fruktproduktionens fortbestånd att utskottet förordar att regeringen
tar upp GATT-förhandlingar i syfte att så snart som möjligt kunna införa
den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna värdetullen på 10 % för
äppel- och päronsaft.

Med det anförda anser utskottet motionerna besvarade.

SkU 1981/82:59

Utöver de frågor som behandlats av utredningen tas i propositionen också
upp två framställningar om tullfrihet för torkad sparris resp. ammoniak.
Handelsministern föreslår tullfrihet för dessa varuslag. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot dessa förslag eller mot de delar av
propositionen i övrigt som utskottet inte tagit upp till särskild behandling.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2236 och med bifall
till proposition 1981/82:120

a) godkänner förslagen till överenskommelserna beträffande
bindningarna i GATT och beträffande tullförmåner för
champinjonkonserver och tullkontingenter för fruktsafter,

b) antar i detta betänkande intaget förslag till lag om ändring i
lagen (1977:975) med tulltaxa,

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:2224,
1981/82:2225 och 1981/82:2237 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om gränsskyddet för vissa
fruktsafter.

Stockholm den 4 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s),
Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Olle Grahn (fp), Anita Johansson (s)*, Bo
Södersten (s) och Bengt Wittbom (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Wilhelm Gustafsson och Olle Grahn (båda fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som i stycket på s. 18 börjar med
”Utskottet är” och slutar i det följande stycket med ”motionerna besvarade.
” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att motverka protektionistiska
tendenser anser utskottet den av regeringen föreslagna tullsatsen väl
avvägd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

SkU 1981/82:59

dels att utskottet i morn. 2 bort hemställa

2. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2224,1981/82:2225 och
1981/82:2237.

SkU 1981/82:59

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande
1981/82:15 y

om bemyndigande!! i tullagstiftningen, m. m. (prop. 1981/82:120)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har vid sammanträde den 30 mars 1982 begärt konstitutionsutskottets
yttrande över ovan angivna proposition och motion 1981/
82:2236 av Arne Gadd (s) såvitt avser de i motionen upptagna frågorna.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag bl. a. om vissa ändringar i tullskyddet för
beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1982. Förslaget innebär en övergång från
vikttull till värdetull för flertalet produkter. Vidare redovisas i propositionen
resultatet av omförhandlingar som har ägt rum med EG och vissa andra
länder beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna
inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General
Agreement on Tariffs and Trade, GATT).

Propositionen innebär bl. a. ändringar i de enligt lagen (1977:975) med
tulltaxa gällande tullbeloppen för champinjoner och fruktsafter. För dessa
varor skall vissa tullförmåner gälla vid import från EG eller EFTA.
Genomförandet av de särskilda tullförmånerna förutsätts få ske genom att
regeringen med stöd av riksdagens tidigare givna bemyndigande i förordning
föreskriver erforderliga avvikelser från lagen med tulltaxa.

Propositionen innehåller vidare bl. a. förslag om viss ändring beträffande
15 kap. tulltaxan. Ändringen avser bl. a. linolja hänförlig till tulltaxenummer
15.07.

Motionen

I motion 1981/82:2236 påpekas att i ett av 1978 års tullagsutredare avgivet
betänkande, Grundlag och tullag (Ds H 1981:5), har ifrågasatts om den
nämnda författningstekniken - dvs. bemyndigande för regeringen att
föreskriva avvikelser från lagen med tulltaxa - är förenlig med regeringsformen.
Betänkandet har inte omnämnts i propositionen och har ännu inte
remissbehandlats. Enligt motionen är emellertid den av tullagsutredaren
väckta frågan av sådan vikt att den bör uppmärksammas under riksdagens
behandling av förevarande proposition.

Vad gäller propositionens lagförslag rörande 15 kap. tulltaxan anförs i
motionen att den i propositionen gjorda kantmarkeringen visar att ändring

SkU 1981/82:59

nu föreslås i fråga om tulltaxenummer 15.07, medan övriga delar av kapitlet
ej skulle ändras. Sålunda skulle tullsatsen för tulltaxenummer 15.13 f. n. vara
25 % och i den nya lagen fastställas till samma belopp. I motionen påpekas
att tullagsutredaren i sitt tidigare nämnda betänkande uppgivit att riksdagen
inte har beslutat nämnda tullsats. Enligt utredaren skulle riksdagen nämligen
år 1977 ha beslutat att införsel enligt tulltaxenummer 15.13 skulle vara fri från
tull. Något beslut om ändring skulle riksdagen därefter inte ha fattat. Enligt
motionen bör riksdagen vid behandlingen av 15 kap. tulltaxan uppmärksamma
vad som anförts i betänkandet.

Gällande bernyndiganden, m. m.

I tullförordningen (1973:979), som beslutats gemensamt av Konungen och
riksdagen, stadgas i 1 § att vid förtullning tull skall utgå enligt tulltaxan om
annat ej föreskrivs. Tullförordningen innehåller åtskilliga bemyndigånden
för regeringen att i olika situationer besluta om tull utöver vad som eljest
skall utgå eller att medge tullfrihet eller tullnedsättning. Som exempel på
uttag av tull utöver vad tulltaxan medger kan nämnas att regeringen enligt 3 §
i förordningen kan förordna att vara som förtullas skall beläggas med
antidumping- eller utjämningstull för att motverka att dumping eller
subventioner skadar näringslivet i Sverige eller i utlandet. Tullfrihet kan
enligt tullförordningen medges av regeringen i ett stort antal fall. Det kan
som exempel nämnas tullfrihet för vara som införs i gränstrafik eller vid
inflyttning till riket, arv och gåvor från utlandet, film och trycksaker i vissa
fall, vara för undervisningsändamål eller vara som skall användas vid
utställning eller mässa eller vid liknande evenemang.

Vidare finns i 4 § bemyndigande för regeringen att förordna om avvikelser
från tullförordningen och från lagen med tulltaxa när det gäller bl. a. att
fullgöra åtaganden i avtal eller gentemot utvecklingsländer. Bemyndigandet
i 4 § har utvidgats genom lagstiftning 1975 (prop. 1975/76:40, SkU
1975/76:24, rskr 1975/76:73, SFS 1975:1183) och genom lagstiftning 1979
(prop. 1979/80:26, UU 1979/80:9, rskr 1979/80:128, SFS 1979:1187). I
tullförordningen infördes genom lagstiftning 1975 (prop. 1975:8, KU
1975:10, rskr 1975:62, SFS 1975:94) även en 4a § enligt vilken regeringen
bemyndigas förordna att vid import från vissa länder tull inte skall utgå för
margarin, ej innehållande smör, hänförligt till tulltaxenummer 15.13. I 2 §
tullkungörelsen (1973:1014), som ändrats senast genom förordning
1980:1082, har regeringen lämnat en förteckning över de författningar som
utfärdats med stöd av bemyndigande i tullförordningen.

Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) skall föreskrifter om bl. a. skatter
meddelas genom lag. Av 8 kap. 9 § första stycket RF framgår att regeringen
efter bemyndigande i lag genom förordning kan meddela föreskrifter om tull
på införsel av vara. Vidare gäller enligt punkt 6 övergångsbestämmelserna till
RF att bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen

SkU 1981/82:59

gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter det att RF trätt i
kraft, tills riksdagen bestämmer annorlunda.

I grundlag slås numera fast (8 kap. 17 § RF) att lag ej får ändras eller
upphävas annat än genom lag (den formella lagkraftens princip). Enligt
punkt 6 övergångsbestämmelserna till RF gäller samma regel för författning
som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt
eller genom beslut av riksdagen ensam.

Utskottet

Det sätt för genomförande av tullförmåner gentemot vissa länder som
anvisas i propositionen innebär att det i vissa fall för samma slags varor,
beroende på ursprungsland, kommer att anges en viss tullsats i lag och en från
denna avvikande tullsats i en av regeringen med stöd av riksdagens tidigare
bemyndigande utfärdad förordning.

Ifrågavarande bemyndigande står i överensstämmelse med gällande praxis
beträffande tillämpningen av RF. En i enlighet med bemyndigandet utfärdad
förordning som i angivet hänseende innebär avvikelse från lagen med tulltaxa
kan inte anses tomma i konflikt med tulltaxan.

Emellertid konstaterar utskottet att bestämmelserna på tullområdet är
svåröverskådliga och benämningen på tullförordningen är missvisande.
Möjligheten för regeringen att besluta om från tulltaxan avvikande tullsatser
framgår vidare inte direkt av tulltaxan utan först vid ett studium av
tullförordningens bestämmelser. Hittills utfört utredningsarbete har ännu
inte lett fram till att riksdagen förelagts några förslag med förbättringar.

Utskottet har emellertid inhämtat att chefen för handelsdepartementet
inom kort skall tillkalla en beredningsgrupp för fortsatt översyn av
tullagstiftningen. I beredningsgruppens uppdrag skall ingå att överväga i
vilken utsträckning det är lämpligt att utnyttja möjligheten att delegera
rätten att meddela föreskrifter om tullar från riksdag till regering och vidare
till tullverket. En utgångspunkt skall vara att själva tulltaxan också i
fortsättningen skall bestämmas av riksdagen.

Det är enligt utskottet viktigt att man inom det fortsatta utredningsarbetet
överväger de möjligheter som står till buds att framdeles erhålla en mera
överskådlig och enhetlig reglering vad gäller föreskrifter om bl. a. tullsatsernas
storlek.

Beträffande den i motionen upptagna frågan angående gällande tullsats för
margarin enligt tulltaxenummer 15.13 skall här nämnas att utskottet i årets
granskning uppmärksammat omständigheter i samband med utfärdande av
rättelseblad till proposition 1977/78:21 och SFS 1977:975 såvitt gäller
tulltaxenummer 15.13. Genom ett förbiseende hade tullsatsen för margarin i
såväl propositionen som i sedermera utfärdad lag kommit att anges "fri” i
stället för 25 % som var den tullsats som riksdagen hade bestämt genom
lagstiftning 1973 och som skulle gälla även i fortsättningen. Rättelseblad

SkU 1981/82:59

utfärdades först sedan lagen med ändring i tulltaxan trätt i kraft. I
granskningsärendet har inhämtats från handelsdepartementet att tullverket i
sin arbetstaxa upptagit en oförändrad tullsats av 25 %. Beträffande de
praktiska konsekvenserna av den felaktiga tullsatsen för margarin har från
departementet upplysts att importen av margarin nästan uteslutande
kommer från Norge. För sådan import gäller en tullfri kvot för en kvantitet av
7 200 ton årligen enligt av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande
meddelad förordning. I praktiken har därför - oavsett tullsatsen i tulltaxan -importen blivit tullfri. I stället har särskild fettvaruavgift uttagits.

Felaktigheten beträffande tulltaxenummer 15.13 har visserligen varit
uppenbar för myndigheterna. Med hänsyn till att misstaget inte direkt
framgår vid ett studium av författningen eller motiven till denna hade det
dock enligt utskottet i detta fall varit påkallat att rätta felaktigheten genom
att förelägga riksdagen en ny proposition i denna del. Mot bakgrund av att
rättelse emellertid ändå kommit till stånd har utskottet inget att erinra med
anledning av proposition 1981/82:120 i denna del.

Stockholm den 20 april 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s), Sture
Thun (s) och Bertil Hansson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 72000 Stockholm 1982