Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1981/82:52

om höjning av skatten på alkoholdrycker,  m. m.  (prop.  1981/ 82:202)

Propositionen

Regeringen (budgetdeparfementet) föreslår i proposition 1981/82:202 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2.    lag om ändring i lagen (1977:975) med tullfaxa,

3.    lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.

För att alkoholdryckernas prisutveckling skall följa den allmänna prisut­vecklingen föreslås i propositionen att skatten på spritdrycker höjs den 1 maj 1982. Vidare föreslås att en generell skattehöjning på alkoholdrycker genomförs den 1 januari 1983. Slutligen föreslås att skaften på kolsyrade läskedrycker och lättöl sänks den 1 maj 1982.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 6 saml. Nr 52

SkU 1981/82:52

 

SkU 1981/82:52                                                                   2

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10§'

Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en pro. centavgift.

Grundavgiften utgör per liter i     Grundavgiften utgör per liter i

fråga om                                                                      fråga om

1. spritdrycker 94 öre för varje 1. spritdrycker / krona 3 öre för
hel volymprocent alkohol,         varje hel volymprocent alkohol,

2.    starkvin 12 kronor,                               2. starkvin 12 kronor,

3.    lättvin 3 kronor 70 öre.                  3. lättvin 3 kronor 70 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset..

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tilläm­par vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

11                     §
Skatten   på   malt-   och   läske- Skatten   på   malt-   och   läske­
drycker utgår per liter med         drycker utgår per liter med
52 öre för lagrat lättöl,                   40 öre för lagrat lättöl,
1 krona 85 öre för öl,                      1 krona 85 öre för öl,
5 kronor 25 öre för starköl,        5 kronor 25 öre för starköl,
60 öre för kolsyrad läskedryck,       40 öre för läskedryck.
37 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982.

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 22 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha
nedan angivna lydelse.                            '

22 kap. Drycker sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 §3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

' Senaste lydelse 1980:655.  Senaste lydelse 1980:655. 3 Senaste lydelse 1981: 1087.

 

SkU 1981/82:52                                                                       3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Spritdrycker, hänförliga till tulltaxenr 22.09  ................... 100:-

Vin: musserande:

champagne....................................................................   32: -

annat.............................................................................   23: -

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent...................................... 28:-

ej överstigande 15 volymprocent..................................    13:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 §4. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbo­laget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.    tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2.    skatt enligt 10§ lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt

3.    mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977: 306) om dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §'

Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en pro­centavgift.

Grundavgiften utgör per liter i        Grundavgiften utgör per liter i

fråga om                                      fräga om

1.    spritdrycker 1 krona i öre för   1. spritdrycker / Å:rort«/O öre för varje hel volymprocent alkohol,           varje hel volymprocent alkohol,

2.    starkvin/2 kronor,                       2. stark vin/J kronor.?(? öre,

3.    lättvin . kronor 7Ö öre.               3. lältvin 4 kronor 25 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tilläm­par vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (196>.':430) om mervärdeskatt.

Med nuvarande lydelse avses 10 § enligt författningsförslag nr I.

 

SkU 1981/82:52                                                                      4

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

11§
Skaften   pä   malt-   och   läske- Skatten   på   malt-   och   läske­
drycker utgår per liter med              drycker utgår per liter med
40 öre för lagrat lättöl,                          40 öre för lagrat lättöl,
/ krona 85 öre för öl,                               2 kronor 20 öre för öl,
5 kronor 25 öre för starköl,             5 kronor 80 öre för starköl,
40 öre för läskedryck,                              40 öre för läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:202

1981/82:2427 av Hans Alsén m. fl. (s) I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1.  att ge regeringen i uppdrag att fill riksdagen återkomma med förslag om
skatt på extrakt för läskedrycksautomater,

2.     att avslå förslaget om höjning av skaften på öl och starköl.

1981/82:2428 av Kari Björzén (m) och Bengt Wittbom (m)

I motionen hemställs att riksdagen avslår proposition 1981/82:202, moment 3, och av regeringen begär ett reviderat förslag enligt vad som angivits i motionen.

1981/82:2429 av Bo Lundgren m. fl. (m och s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att skaften för sfilldrink skall uppgå fill 20 öre per liter fr. o. m. den 1 maj 1982.

Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:143

1981/82:2207 yrkande 2 av Joakim Ollen m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beträffande etablering av systembutiker och prispolitiken gör ett uttalande av den innebörd som angetts i motionen.

1981/82:2241 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp, c, m)

I mofionen yrkas att riksdagen ger regeringen fill känna vad som i mofionen anförts angående anpassning av alkoholbeskatfningen fill riksdags­beslutet 1980.

1981/82:2247 yrkande 1 av Esse Petersson (fp)

I mofionen yrkas att riksdagen beslutar att alkoholbeskatfningen höjs med 25 procent från den 1 juni 1982.  Med nuvarande lydelse avses 11 § enligt författningsförslag nr 1.

 

SkU 1981/82:52                                                                      5

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1981/82:382 av Gertrud Hedberg (fp) och Hädar Cars (fp) I mofionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av lagen om dryckesskatt såvitt gäller beskattningen av vin.

1981/82:509 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som anförts i motionen om en förändring av vinbeskattningen.

1981/82:870 av Lennart Brunander (c) och Maj Pehrsson (c)

I mofionen hemställs bl. a. - med hänvisning fill mofion 1981/82:869 - att riksdagen ansluter sig till vad som i mofionen anförs om beskattning av snabbvinsatser.

1981/82:1176 av Lars Ahlmark (m)

I mofionen yrkas att riksdagen av regeringen begär förslag fill reviderad alkoholbeskaftning i enlighet med vad som i mofionen anförts.

1981/82:1180 av Eric Enlund m. fl. (fp) I mofionen yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag fill ny lagstiftning om alkoholbeskattningen i enlighet med vad som anförts i mofionen,

2.    att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana lagändring­ar att vinbeskaffningen bättre anpassas till de alkoholpolifiska riktlinjer riksdagen lagt fast 1977 och 1980.

1981/82:1672 yrkande 2 av Torsten Bengtson (c) och Hans Lindblad (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett alkoholbeskattningssystem som bidrar till att alkoholdryckerna ökar kraftigare i pris än andra konsumtionsvaror.

1981/82:2097 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas - med hänvisning till mofion 1981/82:2096 - att riksdagen hos regeringen hemställer om att priserna på alkoholdrycker knyts till levnadskostnadsindex och att detta prissystems effekter periodvis avstäms och utvärderas.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1981/82:202 om höjning av skaften på alkoholdrycker, m. m. och de med anledning härav väckta motionerna. Vidare behandlas de med anledning av proposition 1981/82:143 om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket väckta motioner som berör frågor om dryckesbeskaffningen liksom motioner från allmänna motionstiden avseende detta ämnesområde. Innan utskottet går in

 

SkU 1981/82:52                                                        6

på förslagen i propositionen vill utskottet beröra sådana motionsvis aktuali­serade frågor som avser beslutsprocessen vid alkoholbeskatfningen, beskatt­ningens höjd och beskattningsreglernas utformning och som inte närmare diskuteras i propositionen.

Beslutsprocessen

Den alkoholpolitiska utredningen (APU) föreslog på sin tid att skaften på sprit och vin skulle utgå med 80 % av alkoholbolagets (dvs. det statliga monopolbolag som enligt utredningens förslag skulle fullgöra de två nuvarande monopolbolagens uppgifter) omsättning av dessa varor exkl. mervärdeskatt. Grunderna för prissättningen skulle fastställas i lag med utgångspunkt i vissa basvarupriser. Priserna skulle justeras minst en gång årligen med hänsyn till ändringar i konsumentprisindex. Bolaget skulle vidare kunna höja priset på särskilda missbruksvaror. Vid remissbehandling­en avstyrktes förslaget av flertalet remissinstanser. Den särskilda bered­ningsgrupp som granskade APU:s förslag och remissyttrandena däröver fann övervägande skäl fala för att regeringen och riksdagen borde ha full frihet att vidta de skattemässiga och därmed också prispolitiska åtgärder som framstår som erforderliga. Därvid måste, underströk beredningsgruppen, infe endast alkoholpolitiska utan även stafsfinansiella skäl kunna tas i beaktande. Den dåvarande socialministern ansåg i likhet med beredningsgruppen att APU;s förslag i denna del borde avslås och vid riksdagsbehandlingen på våren 1977 höjdes inga röster fill förmån för en ändrad beslutsprocess vid alkoholbe­skatfningen.

När frågan nu återkommer i olika motioner får bakgrunden närmast antas vara att regeringen infe lagt fram förslag om höjd alkoholbeskattning efter de höjningar som beslutades vid 1980 års urtima riksmöte, medan konsument­prisindex (KPI) stigit avsevärt därefter. Att dröjsmålet hänger samman med regeringens strävan att framför allt under 1981 undvika sådana lönehöjningar på arbetsmarknaden som skulle ha utlösts om KPI passerat vissa gränser torde vara uppenbart men kan också ses mot den bakgrunden att ökningarna i alkoholkonsumtionen inte svarat mot alkoholprisernas eftersläpning. Enligt utskottets mening saknas anledning att befara att alkoholpriserna på grund av de speciella ekonomiska förhållanden som rått efter 1980 års höjning mera bestående skall ligga under KPI-utvecklingen. De nu framlagda förslagen om skärpningar av beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna innebär att alkoholpriserna återförs till KPI-nivå i enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande. Utskottet, som i det följande återkom­mer till förslagen i propositionen, har med dessa synpunkter främst velat belysa de frågeställningar som Eric Enlund m.fl. (fp) far upp i yrkandet 1 i motion 1180 om en beslutsprocess enligt APU:s modell och som Lars Werner m. fl. (vpk) behandlar i motion 2097, där mofionärerna förordar indexan-knutna alkoholpriser.

 

SkU 1981/82:52                                                        7

Med hänsyn till den ingående prövning av frågan om beslutsprocessen som fidigare ägt rum och till de överväganden härom som SAMO gjort i betänkandet Om alkoholpolifiken II liksom fill socialministerns uttalanden på grundval härav i proposition 1981/82:143 om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket anser utskottet sig inte kunna förorda att den nuvaran­de beslutsprocessen för alkoholbeskatfningen ersätts med andra former för fastställande av alkoholpriserna. Utskottet avstyrker således bifall fill dessa yrkanden.

Alkoholbeskattningens höjd

I anslutning härtill tar utskottet också upp vissa yrkanden om beskatt­ningssystemet som mera gäller beskattningens höjd än formerna för besluten. Torsfen Bengtson (c) och Hans Lindblad (fp) förordar i motion 1672 yrkande 2 ett system som bidrar till att alkoholdryckerna ökar kraftigare i pris än andra konsumtionsvaror medan Esse Petersson i motion 2247 (yrkande 1) begär en 25 % höjning av alkoholbeskatfningen fr. o. m. den 1 juni 1982. Motsvarande krav framfördes också motionsvis under våren 1977 då de grundläggande principerna för den nuvarande alkoholpolifiken fastställdes men mofionerna avvisades med hänvisning bl. a. fill riskerna för ökning av de illegala åtgärderna. Utskottet anser inte att dessa risker minskat. Tvärtom finns det tecken som tyder pä att exempelvis hembrän­ningen ökat. Förutsättningen för att en akfiv prispolifik på alkoholområdet skall leda fill en bestående minskning av totalkonsumfionen måste enligt utskottets mening vara att åtgärderna har ett brett stöd i opinionen. Saknas sådant stöd kan befaras att totalkonsumfionen blir i stort sett oförändrad, medan den konsumtion som tillgodoses genom monopolbolagens verksam­het kommer att sjunka. Erfarenheterna visar att en prispolitik utan bred förankring kan leda inte bara fill en ökning av illegala åtgärder som hembränning, denaturering av teknisk sprit och smuggling utan också till ökad hemfillverkning av vin samt ett optimalt utnyttjande av den skattefria resandeinförseln och av den tillåtna resande, införseln av beskattad sprit frän våra nordiska grannländer. Medvetandet om de sociala och fiskala problem som kan uppkomma gör att utskottet inte anser sig kunna rekommendera några väsentliga avsteg från de beskatfningsprinciper som riksdagen godkände 1977 och som ligger fill grund för förslagen i den här behandlade propositionen rörande dryckesbeskaffningen.

Beskattningsreglernas utformning

Den svenska alkoholbeskattningen har successivt och i takt med skattein­strumentets ökande betydelse för såväl alkoholpolitiken som statsfinanserna utvecklats från en obetydlig tillverkningsskaft till dagens ganska komplice­rade sysfem med tullar och förpackningsavgiffer i botten, grundavgifter.

 

SkU 1981/82:52                                                        8

procentavgiffer, handelsvinster i monopolbolagen och slutligen också mervärdeskaft. De nu tilllämpade skattesatserna ter sig visserligen ganska enkla, men i praktiken torde endast ett fåtal specialister till fullo behärska hela prissättningen av alkoholvarorna. För spritdrycker utgår grundavgift som fastställs i örefal i förhållande fill dryckernas alkoholhalt uttryckt i volymprocent, medan grundavgifterna för lättvin och starksprit utgår med fasta belopp, oavsett alkoholhalt, inom de för dessa varuslag gällande alkoholgränserna. Procentavgiften utgår för spritdrycker med 50 % och för vin med 36 % av priset exkl. mervärdeskaft. Dessa beskattningsregler har föranlett åtskilliga motionsyrkanden, av vilka flertalet går ut på att procent­avgiften på lätfviner slopas eller sänks och att härigenom uppkommande inkomstbortfall kompenseras genom en höjning av grundavgiften. I en mofion yrkas att procentavgifterna över lag ersätts med höjda grundavgifter. Lars Ahlmark (m) mofiverar i motion 1176 denna ståndpunkt med att beskattningen inte bör vara relaterad till priset utan enbart fill alkoholstyr­kan om den skall överensstämma med rimliga nykterhefspolifiska princi­per.

Utskottet vill inte bestrida att det kan råda delade meningar om procentavgiftens funktion och höjd och att det tekniskt sett infe är förenat med några svårigheter att genomföra mofionärens förslag. Procentavgiften bör enligt utskottets mening i första hand ses som en i alkoholbeskatfningen inbyggd lyxskatt som i viss mån förstärker de prisskillnader som föreligger mellan framför allt de inhemska och de importerade alkoholdryckerna. Den dyraste konjaken kostar i dagens prislista 356 kr. per helbufelj och motsvarande pris för den dyraste champagnen är 232 kr. En avveckling av procentavgiften skulle medföra betydande prissänkningar för dessa varor liksom för andra importvaror och sannohkt leda till stora ändringar av konsumtionsvanorna, framför allt fill nackdel för den inhemska spritdrycks-produktionen. Utskottet kan för sin del infe finna att ett generellt slopande av grundavgiften medför några påtagliga alkoholpolitiska vinster i nuvarande situation.

När det gäller procentavgiften på lättvin finner utskottet inte heller att en korrigering av beskaffningsgrunderna framstår som någon angelägen alko-holpolitisk åtgärd även om yrkanden härom förs fram i olika motioner liksom i en framställning till regeringen från den fill socialstyrelsen knutna a-nämnden. I motion 382 förordar Gertrud Hedborg och Hädar Cars (båda fp) i likhet med a-nämnden att procentavgiften slopas och grundavgiften höjs medan Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) i motion 509 vill gå försiktigare fram och ta ut en större del av skatten genom höjd grundavgift och en mindre del genom procentavgift. Ungefär samma synpunkter anför också Joakim Ollen m. fl. (m) i motion 2207 (yrkande 2). Resonemanget till stöd för dessa yrkanden är att kvalitetsvinerna genom procentavgiften blivit oskäligt fördyrade och att beskattningen därför gynnar den som använder billigare viner i berusningssyfte men samtidigt gör de  bättre vinerna

 

SkU 1981/82:52                                                                      9

svåråtkomliga för normala inkomsttagare. Eric Enlund m. fl. (fp) är i motion 1180 inne på samma tankegång. Han hävdar att vinbeskaftningens höjd nu är närmast omvänd mot dryckernas skadlighet och synes närmast förorda att vinbeskaffningen skärps i samband med ett slopande av procentavgiften för att bättre anpassa den till de alkoholpolitiska riktlinjer riksdagen lagt fast. Beträffande det sistnämnda yrkandet vill utskottet erinra om att 1977 års alkoholpohfiska beslut också innebär att man skall bibehålla en progressiv alkoholbeskaftning, dvs. en hårdare beskattning av dryckerna per alkohol-procent ju starkare de är i syfte att främja en övergång till svagare drycker.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av frågan om en avveckling eller sänkning av procentavgiften på lättvin infe funnit någon alkoholpolitiskt hållbar motivering för en sådan åtgärd. När a-nämnden i sin framställning hävdar att även människor med normala inkomster bör ha möjlighet att köpa kvalitetsviner kan man fråga varför nämnden inte för samma resonemang när det gäller konjak. Den dyraste konjaken används lika litet i rent berusnings­syfte som de bättre kvalitetsvinerna. Man skulle därför med samma motivering kunna hävda att man bör höja grundavgiften och sänka procentavgiften på spritdrycker så att konsumenterna av renat brännvin och vodka får bära kostnaderna för en billigare konjak. I den progressiva beskattningen ligger att man far ut en väsentligt högre procenfavgiff på spritdrycker än på viner. Att under sådana förhållanden införa en ytterligare preferens för kvalitetsvinerna innebär i praktiken endast att flertalet konsumenter skall betala kostnaderna för att vissa mindre grupper med mera exklusiva dryckesvanor skulle gynnas. Om man av alkoholpolifiska skäl önskar höja skatten på billiga lättviner kan detta ske utan att sänka skaften på dyrare viner. Utskottet delar därför regeringens bedömning när den beslutat att lämna a-nämndens framställning utan åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 382, 509, 1180 och 2207 yrkande 2 i denna del.

Innan utskottet går över fill att behandla förslagen i propositionen vill utskottet helt kort beröra motion 870 av Lennart Brunander och Maj Pehrsson (båda c) om bl. a. beskattning av snabbvinsatser. Utskottet har förståelse för tanken bakom förslaget i motionen men anser inte en beskattning meningsfull, eftersom snabbvinsatserna utan svårighet också kan säljas i delar som köparen får plocka ihop till vinsafser. Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

Propositionen

Alkoholdryckerna

Departementschefen konstaterar i propositionen att priserna på viner och starköl väl följt konsumentprisutvecklingen sedan maj 1977 men att priset på

 

SkU 1981/82:52                                                                     10

spritdrycker släpar efter. På grund härav föreslår han att grundavgiften för spritdrycker höjs från 94 öre till 103 öre per liter och volymprocent fr. o. m. den 1 maj 1982, vilket innebär en prishöjning med 8 % på renat brännvin, den vara som sedan åtskilliga decennier varit riktmärket för sprifdrycksbe-skattningen. Vidare föreslås att riksdagen redan nu fattar beslut om en generell höjning av skaften på samfliga alkoholdrycker från och med den 1 januari 1983, motsvarande en prishöjning med 5 % i förhållande fill priserna fr. o. m. den 1 maj 1982. Sammanlagt skulle båda höjningarna vid oförändrad konsumtion svara mot en årlig inkomstförstärkning på ca 875 milj. kr. Med hänsyn fill erfarenheterna från skaftehöjningarna under senare år räknar departementschefen med att inkomstförstärkningarna blir betyd­ligt lägre än vid en oförändrad konsumfionsvolym.

I samband med skattehöjningen på spritdrycker den 1 maj 1982 föreslås vidare att en enhetlig och förenklad schablonfull på spritdrycker införs. Med hänsyn till att utskottet i annat sammanhang behandlar ändringar i det kapitel i tulltaxan där schablontullarna ingår, och då detta förfatfningsförslag avses gälla fr. o. m. den 1 juli 1982 finner utskottet prakfiska skäl tala för att också de nya schablontullarna formellt beslutas i samband med övriga tulländringar och träder i kraft samtidigt med dessa.

Som utskottet redovisat i det föregående finns det skilda åsikter om beskattningsinstrumentets användning och beskattningens höjd. Utskottet anser emellertid att konsumtionsufvecklingen under senare år talar för att man nu har anledning att fullfölja de beskatfningsprinciper som fastställdes i samband med 1977 års alkoholpolitiska beslut och som innebär att skatten skall vara progressiv i förhållande fill dryckernas alkoholhalt och att höjden bör följa konsumentprisindex. I förening méd ökade informationsinsatser bör en sålunda utformad beskattning - särskilt under perioder med ett minskat utrymme för privat konsumtion - verksamt kunna bidra fill att begränsa den alltför höga konsumtionen utan att leda till mera påtagliga ökningar av den illegala anskaffningen av alkoholdrycker. För att ett sådant beskatfningssysfem skall kunna fylla sin funktion är det självfallet också av vikt att skafteändringarna sker så tätt att priserna inte hinner sjunka nämnvärt under KPI. Från dessa utgångspunkter hade en något fidigare höjning av spritpriserna varit mofiverad. Detta kompenseras emellertid i viss mån av att regeringen nu föreslår höjningar både fr. o. m. den 1 maj 1982 och den 1 januari 1983. Härigenom åstadkoms viss framförhållning som bland annat har den positiva effekten att varje höjning blir av så begränsad storlek att den inte bör medföra någon mera påtaglig hamstring före ikraftträdan­det.

De invändningar som förts fram mot förslagen i propositionen avser de föreslagna ändringarna i fråga om såväl vissa alkoholdrycker som läskedryck­erna. Beträffande beskattningen av spritdrycker har dock inte framförts några erinringar.

 

SkU 1981/82:52                                                       11

I fråga om beskattningen av lättvin yrkar Karl Björzén och Bengt Wittbom (båda m) i motion 2428 att riksdagen avslår förslaget om höjning den 1 januari 1983 av skatten på samtliga alkoholskaffer i avvaktan på en förnyad prövning av den omfördelning av vinbeskaffningen som utskottet tidigare behandlat. Med hänsyn till att utskottet avstyrkt den i motionen begärda sänkningen av procentavgiften för vin finner utskottet inte skäl tillstyrka detta yrkande.

Hans Alsén m. fl. (s) hälsar i motion 2427 förslaget om sänkta skatter på läskedrycker och lättöl med tillfredsställelse men motsätter sig de höjda skatterna på öl och starköl från kommande årsskifte med hänsyn till bryg­geribranschens problem. Motionärerna anser det betänkligt att ölet får ett procentuellt sett större påslag än vin och sprit. Utskottet vill först korrigera det sistnämnda påståendet. Mofionärerna utgår uppenbarligen från grund­avgiftshöjningarna men bortser därvid från procentavgifternas effekter. Den generella höjningen med 5 % utöver de priser som kommer att gälla den 1 maj innebär endast ett fullföljande av tidigare godtagna beskattningsprinci­per och är således inte riktade mot de starkare maltdryckerna. Utskottet kan alltså inte fillstyrka bifall till mofionen i denna del.

Med det anförda tillstyrker utskottet den föreslagna höjningen av skaften på spritdrycker fr. o. m. den 1 maj 1982. Härigenom får yrkandet i motion 2241 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp, m, c) om en an­passning av alkoholbeskatfningen fill den beskaftningsnivå som fastställdes vid 1980 års höjning av dryckesbeskaffningen i princip anses vara fillgodo­sett. Utskottet tillstyrker också förslaget till generell skattehöjning för alkoholdrycker fr. o. m. den 1 januari 1983.

Skatten på läskedrycker och lättöl

I syfte att förbättra bryggeriernas konkurrenssituation föreslås en enhetlig skattesats på 40 öre per liter för läskedrycker och lättöl. Förslaget innebär en sänkning av skatten med 20 öre per liter för kolsyrade läskedrycker och med 12 öre för lättöl, medan s. k. sfilldrinks får en höjning med 3 öre per liter. Saft och juice skulle fortfarande vara obeskattade.

Bo Lundgren m. fl. (m, s) begär i mofion 2429, med hänvisning till konkurrensförhållandena, att skattesatsen för sfilldrink skall sänkas fill 20 öre per liter i stället för att höjas från 37 till 40 öre per liter. Motionärerna hänvisar fill att stilldrinkskonsumf ionen sjunkit avsevärt sedan skatt infördes på dessa produkter.

Utskoffef vill beträffande beskattningen av läskedryckerna - mot bak­grund av sina tidigare ställningstaganden i denna fråga - först ansluta sig till departementschefens uttalanden att ett slopande av denna beskattning på alkoholpolitiska grunder måste anses vara en tveksam åtgärd.

Den svenska bryggeriindustrin har utan tvivel fått betydande ekonomiska problem efter avvecklingen av mellanölet. Utskottet finner mot denna

 

SkU 1981/82:52                                                       12

bakgrund den föreslagna sänkningen av skatten på lättöl och kolsyrade läskedrycker mofiverad. Höjningen av skatten på de icke kolsyrade dryckerna finner utskottet däremot tveksam. Konsumtionen av sfilldrink skulle uppenbarligen komma att ytterligare minska om en sådan höjning genomförs samtidigt med en sänkning av skatten på kolsyrade drycker. Utskottet förordar därför med bifall fill mofion 2429 att skattesatsen för sfilldrink fastställs fill 20 öre per liter, vilket endast medför ett begränsat skattebortfall. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del med den ändring som betingas av bifall till mofion 2429.

Läskedrycksextrakt

I den fidigare nämnda mofionen 2427 av Hans Alsén m.fl. förs också fram ett förslag om skaft på extrakt för läskedrycksautomater som med nuvarande skatt skulle ge staten ytterligare 6,5 milj. kr. om året enligt motionärernas beräkning. Förslaget kan i och för sig låta bestickande men är förenat med avsevärda problem som redan observerats av olika utredningar. Frågan gäller om man skall beskatta andra varor än konsumfionsfärdiga produkter. Om extrakt beskattas bör rimligen också saft beskattas. Beskaffas söta kolsyrade läskedrycker som framställs i hemmet måste man också finna former för att beskatta kolsyrat vatten som framställs i hemmen med s. k. sodasifoner. Utskottet är med hänsyn till svårigheterna att finna en godtagbar form för en enhetlig dryckesbeskaffning inte berett att förorda att man f. n. utvidgar beskattningsområdet till produkter som inte är konsum­fionsfärdiga.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall fill mofion 2427 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.           beträffande beslutsprocessen vid alkoholbeskattningen

att riksdagen avslår mofion 1981/82:1180 yrkande 1 och mofion 1981/82:2097,

2. beträffande alkoholbeskattningens höjd
att riksdagen avslår

a)  motion 1981/82:1176,

b)  mofion 1981/82:1672 yrkande 2,

c)  motion 1981/82:2241,

d)              mofion 1981/82:2247 yrkande 1,

3.           beträffande beskattningen av öl och starköl

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2427 yrkande 2 och 1981/82:2428 såvitt avser beskattningen av öl och starköl och med bifall till proposition 1981/82:202 i motsvarande del

 

SkU 1981/82:52                                                                     13

beslutar höja skaften på öl och starköl fr. o. m. den 1 januari 1983 enligt förslaget i proposifionen,

4.              beträffande beskattningen av lättvin

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:382, 1981/ 82:509,1981/82:1180 yrkande 2 och 1981/82:2207 yrkande 2 och 1981/82:2428 såvitt avser beskattningen av lätfvin och med bifall fill propositionen i motsvarande del beslutar höja skatten på vin fr. o. m. den 1 januari 1983 enligt förslaget i proposifionen,

5.              beträffande beskattningen av spritdrycker

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2428 såvitt den avser skatt på spritdrycker och med bifall till propositionen beslutar höja skaften på spritdrycker den 1 maj 1982 och den 1 januari 1983 enligt förslaget i proposifionen,

6.              beträffande beskattningen av läskedrycker och lättöl

att riksdagen med bifall till mofion 1981/82:2429 och med bifall fill proposifionen i vad avser lättöl och kolsyrade läskedrycker fastställer skattesatsen för kolsyrade läskedrycker och lättöl till 40 öre per liter och skattesatsen för icke kolsyrade läskedrycker till 20 öre per liter,

7.              beträffande beskattning av läskedrycksextrakt

att riksdagen avslår mofion 1981/82:2427 yrkande 1,

8.              beträffande beskattning av snabbvinsatser

att riksdagen avslår motion 1981/82:870 såvitt avser beskattning av snabbvinsatser,

9.              beträffande förfatlningsförslagen

att riksdagen antar de vid proposifionen fogade som 1 och 3 betecknade förslagen till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt med de ändringarna att 11 § får följande som utskottets förslag betecknade lydelse

Förslag 1
Regeringens förslag                      Utskottets förslag

11 §
Skaften på malt- och läskedrycker Skaften på malt- och läskedrycker

utgår per liter med                      utgår per liter med

40 öre för lagrat lättöl,                   40 öre för lagrat lättöl,

1 krona 85 öre för öl,                      1 krona 85 öre för öl,

5 kronor 25 öre för starköl,            5 kronor 25 öre för starköl,

40 öre för läskedryck.                     40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck.

 

SkU 1981/82:52                                                                      14

Förslag 3
Regeringens förslag                      Utskottets förslag

n:§

Skatten på malt- och läskedrycker Skatten på malt- och läskedrycker

utgår per liter med                     utgår per liter med
40 öre för lagrat lättöl,            40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl,                    2 kronor 20 öre för öl,

5 kronor 80 öre för starköl,            5 kronor 80 öre för starköl,

40 öre för läskedryck.                    40 öre för kolsyrad läskedryck.

20 öre för annan läskedryck.

Stockholm den 20 april 1982

På skatteutskottefs vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp) och Egon Jacobsson (s).

Reservation

Beträn'ande beskattningen av lättvin (mom. 4)

av Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), förste vice falmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Olle Grahn (fp) och Egon Jacobsson (s) som

dels anför följande:

Vi kan för vår del inte ansluta oss fill utskottets tanke att en sänkning av procentavgiften på lätfvin måste leda fill en ändrad beskattning av spritdryckerna. Eftersom vi redan nu har helt skilda metoder för att beskatta maltdrycker, vin resp. spritdrycker bör det infe finnas anledning att till varje pris motsätta sig ändringar som motiveras av en prisutveckling som inte varit förutsedd vid lagstiftningens tillkomst.

Enligt vår mening är det uppenbart att en sänkning eller avveckling av procentavgiften på lättvin infe gärna kan medföra några stafsfinansiella problem, om åtgärden kombineras med en däremot svarande höjning av grundavgiften. Höjningen kan antas bli ganska obetydlig, eftersom de åtta

 

SkU 1981/82:52                                                      15

billigaste lättvinerna har en stark dominans i den totala vinförsäljningen.

Mot denna bakgrund är vi inte främmande för tanken att den höjning av grundavgiften som vi förordar bör kunna bli något högre än vad som betingas av procenfavgiftssänkningen för att få rimligare relationer mellan vin- och maltdrycksbeskaffningen. Skulle en sänkning av procentavgiften dessutom bidra fill en förbättring av dryckeskulturen utan att öka konsumtionen är detta ett förhållande som kan åberopas fill stöd för en sådan sänkning.

När utskottet gör gällande att det infe finns någon hållbar alkoholpolitisk motivering för att sänka procentavgiften på lätfvin bortser utskottet från att en sådan åtgärd står helt i överensstämmelse med den progressiva alkoholbeskattningens grundtanke, nämligen att främja övergång till alko-holsvagare drycker.

Mot denna bakgrund anser vi att en sänkning av procentavgiften på lätfvin bör kunna genomföras i samband med den ändring av alkoholbeskatfningen som enligt förslaget i propositionen skall träda i kraft vid det kommande årsskiftet. Hur långt man därvid skall gå bör det ankomma på regeringen att pröva. Vi förutsätter dock att procentavgiften infe nämnvärt bör överstiga 20 % om man skall nå det åsyftade resultatet. I motionerna görs i denna fråga ingen skillnad mellan lätfvin och starkvin. Argumenteringen tyder emellertid på att motionärerna främst avser lätfvin. Eftersom det f. n. inte finns någon nämnvärd inhemsk lätfvinsproduktion som skulle få försämrade konkurrens­villkor i förhållande fill de importerade vinerna genom en nedsatt procent-avgift men väl en starkvinsfillverkning som skulle missgynnas genom en sådan åtgärd förordar vi att nedsättningen av procentavgiften begränsas till lättvinerna. Vad vi här förordar innebär att vi tillstyrker bifall fill motion 509 och avstyrker övriga motioner avseende denna fråga i den mån de infe är fillgodosedda genom vårt ställningstagande.

dels anser att utskottet i 4 mom. bort hemsfälla

4. att riksdagen med bifall fill proposifionen i denna del och med avslag på motion 1981/82:2428 och med anledning av motioner­na 1981/82:382, 1981/82:1180 yrkande 2 och 1981/82:2207 yrkande 2 såvitt avser beskattningen av lättvin samt med bifall fill mofion 1981/82:509 som sin mening ger regeringen fill känna vad reservanterna anfört om ändrad beskattning av lätfvin och begär att förslag härom läggs fram för riksdagen under hösten 1982.

 

GOTAB 70938   Stockholm 1982