SkU 1981/82:50

Skatteutskottets betänkande
1981/82:50

om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop. 1981/
82:143 bil. 1 avsnitt 2.3 och bil. 4)

Propositionen

Regeringen (socialdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:143
bilaga 1 avsnitt 2.3 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag
till

1. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

2. godkänner vad i propositionen anförts om lördagsstängning av systembutikerna.

I propositionen läggs fram förslag om ytterligare insatser mot alkohol- och
narkotikamissbruket. Förslagen grundar sig bl. a. på den av regeringens
samordningsorgan för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (Ds S
1981: 25) Om alkoholpolitiken II.

Vikten av begränsningar av alkoholens tillgänglighet betonas. Efter
utvärdering av försöket med lördagsstängda systembutiker föreslås nu en
permanentning av lördagsstängningen. Det anförs vidare att den fortsatta
nyetableringen av systembutiker skall ske med försiktighet. Propositionen
innehåller även ett lagförslag som rör återkallelse av tillstånd att servera
alkoholdrycker, då ekonomisk misskötsamhet föreligger och tillståndshavaren
därmed inte kan anses lämplig att driva rörelse med försäljning av
alkoholdrycker.

För att förstärka tullens resurser för narkotikabekämpningen föreslås nya
tjänster till tullkriminalsektionerna. Medel föreslås för inköp av ytterligare
narkotikahundar till tullen. Särskilda medel föreslås för upprustning av
tullverkets tekniska sambandsmedel och tekniska utrustning i övrigt.

De i propositionen redovisade åtgärderna innebär att ytterligare 7,5
milj. kr. tillförs för åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. Därav
föreslås 2,5 milj. kr. för åtgärder inom handelsdepartementets område.
Utöver detta tillförs, genom omdisponeringar av anslag under elfte
huvudtiteln, 500 000 kr. för tullens narkotikabekämpning.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 50

SkU 1981/82:50

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 64,69 och 70 §§ lagen (1977:293) om handel med
drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

64 §

Föranleder sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med
tillstånd enligt denna lag olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och
trevnad eller iakttages ej bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav
meddelade föreskrifter, skall tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet eller
begränsa det till att avse viss eller vissa drycker. Finns anledning antaga att
tillfredsställande förhållanden kan åstadkommas utan att så ingripande
åtgärd vidtages, får tillståndshavaren i stället meddelas varning eller
särskilda föreskrifter.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning om de förutsättningar
som gäller för meddelande av tillstånd
ej längre föreligger.

Första stycket tillämpas även i fall
då tillståndshavaren inte längre kan
anses lämplig att bedriva försäljning
av alkoholdrycker eller annars de
förutsättningar som gäller för meddelande
av tillstånd ej längre föreligger.

I ärende enligt första eller andra stycket kan godkännande av föreståndare
eller ersättare för föreståndare återkallas.

69 §'

Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna

lag.

Det åligger länsstyrelse, socialnämnd
och polismyndighet att övervaka
efterlevnaden av bestämmelserna
i denna lag.

Polismyndighet och socialnämnd
skall underrätta länsstyrelsen om
sådant förhållande som är av betydelse
för länsstyrelsens tillsyn.

Länsstyrelser, socialnämnder och
polismyndigheter skall övervaka
efterlevnaden av bestämmelserna i
lagen.

Polismyndigheter och socialnämnder
skall underrätta länsstyrelsen om
förhållanden som är av betydelse för
länsstyrelsens tillsyn.

Kronofogdemyndigheter skall underrätta
länsstyrelsen när den som
har tillstånd att servera alkoholdrycker
brister i sina åligganden att erlägga
skatter eller socialavgifter. På begäran
av länsstyrelsen skall skattemyndigheter
och andra myndigheter som
uppbär eller driver in skatter eller
avgifter lämna uppgifter som länsstyrelsen
behöver för tillståndsprövning
eller tillsyn enligt denna lag.

1 Senaste lydelse 1981:20.

SkU 1981/82:50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

70 §

Bokföring i rörelse som avser
försäljning av alkoholdrycker skall
vara så utformad att kontroll av
verksamheten är möjlig. Den som
driver sådan rörelse är därjämte skyldig
att lämna statistiska uppgifter i
enlighet med de föreskrifter regeringen
eller, efter regeringens bestämmande,
socialstyrelsen meddelar.

Bokföring i rörelse som avser
försäljning av alkoholdrycker skall
vara så utformad att kontroll av
verksamheten är möjlig. Den som
driver rörelsen är skyldig att på
anfordran av tillståndsmyndigheten
förete bokföringen i rörelsen. Han är
dessutom skyldig att lämna statistiska
uppgifter i enlighet med de föreskrifter
regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, socialstyrelsen
meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

SkU 1981/82:50

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1981/82:2191 av Anita Modin m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att berörda
fackliga organisationer jämställs med de föreslagna uppgiftslämnande
myndigheterna vid uppgiftslämnandet om misskötsamhet som underlag vid
bedömning om tillståndsgivning.

1981/82:2207 av Joakim Ollén m. fl. (m)

I motionen hemställs bl. a.

1. att riksdagen beslutar avslå vad i propositionen anförts om lördagsstängning
av systembutiker,

2. att riksdagen beträffande etablering av systembutiker gör ett

uttalande av den innebörd som angetts i motionen.

1981/82:2208 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå regeringens proposition 1981/82:143 när det gäller permanent
lördagsstängning av systembutikerna,

2. att därest yrkandet under 1 inte vinner bifall lördagsstängning av
systembutikerna skall ske under en försöksperiod av ett år,

3. att avslå regeringens proposition när det gäller förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

1981/82:2217 av Mårten Werner (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att tullverket bör ges direkt tillgång till allmänna spaningsregistret
(ASP) i enlighet med vad i motionen anförts.

1981/82:2230 av Sven Gösta Signell (s)

I motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om initiativ till åtgärder
för att motverka den ökade spritlangningen och hembränningen,

2. att förmå systembolaget att ställa medel till förfogande åt socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor, så att de i fortsättningen kan ansvara för
konsumentupplysningen om alkoholens risker och skadeverkningar enligt
vad som framhållits i motionen.

1981/82:2231 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen med godkännande av proposition
1981/82:143 i övrigt uttalar att 20 % av alkoholskattemedlen bör fördelas till
kommuner och landsting för insatser på det drogpolitiska området och
hemställer hos regeringen om förslag härom.

SkU 1981/82:50

1981/82:2240 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
metoder och medel för en uppföljning av de alkoholpolitiska effekterna av
lördagsstängning av systembutikerna.

1981/82:2243 av Elver Jonsson (fp) och Kerstin Sandborg (fp)

I motionen hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
målet för alkoholpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om
avstängning från inköp hos Systembolaget i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1981/82:2244 av Torkel Lindahl (fp)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om kvällsöppet på systembutikerna.

1981/82:2245 av Blenda Littmarck (m) och Siri Häggmark (m)

I motionen hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av ytterligare narkotikahundar i syfte att förstärka
tullens narkotikabekämpning.

1981/82:2246 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att

1. till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 anvisa ett i
förhållande till proposition 1981/82:143 med 3 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 642 427 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
dataterminaler för tullverket.

1981/82:2247 yrkandena 4-7 av Esse Petersson (fp)

I motionen hemställs

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en datorbaserad
inköpsregistrering med ett personligt inköpskortsystem i enlighet med
motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att alla
alkoholdrycker i fortsättningen skall beskattas vid införsel i Sverige,

6. att riksdagen beslutar att all statlig representation skall vara alkoholfri
samt rekomendera landsting och kommuner detsamma,

7. att riksdagen beslutar att avdragsrätten för alkoholdrycker i representationskostnaderna
i sin helhet avskaffas.

De övriga motionerna som väckts med anledning av propositionen men
som avser beskattningsfrågor behandlar utskottet i betänkande 1981/
82:52.

SkU 1981/82:50

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1981/82:498 av Thure Jadestig (s) och Yngve Nyquist (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att återkommande
studier över alkoholkonsumtionens fördelning och utveckling genomförs
och redovisas för riksdagen.

1981/82:705 av Elver Jonsson (fp) och Hans Lindblad (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om möjligheterna att underlätta tullverkets
arbete när det gäller insatserna mot narkotikasmugglingen.

1981/82:712 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
mellanölsförbudet.

1981/82:713 av Åke Wictorsson (s) och Margareta Palmqvist (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att 40 § i lagen om handel med drycker ändras så
att tillståndsplikten upphör och att i stället införs en anmälningsplikt till
kommunens sociala centralnämnd,

2. att riksdagen beslutar att 37 § i lagen om handel med drycker ändras så
att skyldighet att ha tillstånd till tillfällig servering för slutna sällskap
slopas,

3. att riksdagen beslutar att 34 § i lagen om handel med drycker ändras så
att skyldigheten att ha tillstånd för servering av öl klass II i personalmatsalar
och liknande slopas,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att försäljningsredovisning av spritdrycker, vin
och starköl ombesörjs av socialstyrelsen i stället för länsstyrelserna,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om slopande av statistik över gjorda tjänstebesök.

1981/82:870 av Lennart Brunander (c) och Maj Pehrsson (c)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:869 - att
riksdagen ansluter sig till vad som i motionen anförs om lördagsstängning av
Systembolaget.

1981/82:911 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om registrering vid inköp av alkoholhaltiga
drycker.

1981/82:1190 av Hans Lindblad m.fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om lördagsstängning av systembutikerna.

SkU 1981/82:50

1981/82:1210 av Mårten Werner (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning gällande
tullverkets behov av ytterligare resurser för sin verksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att södra tullregionen tilldelas
två hundekipage placerade i Malmö resp. Helsingborg.

1981/82:1214 av Erik Wärnberg m.fl.(s)

I motionen yrkas att riksdagen antar ett där angivet förslag till lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt innebärande att avdragsrätten
för mervärdeskatt på spritdrycker och vin vid representation slopas.

1981/82:1594 av Kerstin Sandborg m.fl. (fp)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1981/82:1593 - att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående
Systembolagets arbetsuppgifter och medansvar för samhällets alkoholupplysning
och marknadsföringen av alkoholfria drycker.

1981/82:1671 av Torsten Bengtson (c) och tredje vice talmannen Karl Erik
Eriksson (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att lagstiftningen rörande brott mot
hembränning och renaturering av teknisk sprit ses över med syfte att skärpa
brottspåföljden,

2. att riksdagen hos regeringen begär att därvid också ägnas motsvarande
uppmärksamhet åt den illegala försäljningen av främst renaturerad teknisk
sprit.

1981/82:1674 yrkande 1 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa rätten att vid representation
dra av mervärdeskatten för vin och sprit.

1981/82:1682 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att under anslaget
G 1. Tullverket: Förvaltningskostnader i bil. 14 till proposition 1981/82:100
medel omfördelas i erforderlig omfattning för möjliggörande av anskaffning
och träning av hundar samt utbildning av hundförare, syftande till en
effektivare kontroll över olaglig införsel i landet av narkotika.

1981/82:2013 yrkande 4 av Olof Palme m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler för serveringstillstånd i enlighet med vad som anförts i motionen
1981/82:2012. Yrkandet innebär vidgade kommunala befogenheter att
ingripa mot restauratörer vid ekonomisk misskötsamhet.

SkU 1981/82:50

Yttrande från annat utskott

Socialutskottet har yttrat sig över motion 1981/82: 2243, yrkande 1, om
målsättningen för alkoholpolitiken. Yttrandet, SoU 1981/82:1 y, fogas som
bilaga till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande de delar av socialdepartementets
bilaga till propositionen som berör tillverknings- och försäljningslagstiftningen
på alkoholområdet liksom till utskottet hänvisade motioner i sådana
frågor. Frågor rörande dryckesbeskattningen behandlar utskottet i sitt
betänkande SkU 1981/82:52. Vidare behandlar utskottet de i handelsdepartementets
bilaga redovisade frågorna om tullens narkotikabekämpning och
den skattefria alkoholen i utlandstrafiken.

Målsättningen för alkoholpolitiken

Frågan om målsättningen för alkoholpolitiken tas upp i motion 2243
yrkande 1 av Elver Jonsson och Kerstin Sandborg (båda fp).

Yrkandet går ut på att riksdagen skall fastställa att målsättningen bör vara
att minska totalkonsumtionen med en tredjedel under ett årtionde.

Utskottet vill i denna fråga först konstatera att den första förutsättningen
för att det skall framstå som meningsfullt att formulera en målsättning för
alkoholpolitiken är att en mycket bred opinion kan väntas ställa sig bakom en
sådan formulering. Om endast en knapp majoritet eller en minoritet står
bakom ett krav av denna typ föreligger uppenbar risk för att målsättningen
mera leder till splittring och diskussion än till ett förverkligande av dess
intentioner. Alkoholpolitiska utredningen (APU) hade på sin tid uppenbara
svårigheter att finna en gemensam formulering för denna målsättning.
Reservanter i utredningen som företrädde nykterhetsorganisationerna ville
att man i likhet med vad som nu föreslås i motionen skulle ställa upp
etappmål för minskning av alkoholkonsumtionen. Minskningen borde
emellertid enligt dessa reservanter vara väsentligt lägre, nämligen att
nedbringa den totala alkoholkonsumtionen med 20 % under 1974 års nivå
inom loppet av en tioårsperiod. Utredningens majoritet stannade i stället för
att förorda flera olika målsättningar rörande vikten av alkoholfria miljöer,
begränsning av tillgången m. m. När skatteutskottet under våren 1976
behandlade målsättningsfrågorna konstaterade utskottet att det förelåg olika
uppfattningar men att man kunde enas om värdet av att ett klart mål
uppställdes för en flerårig insats syftande till att begränsa den totala, alltför
höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbru -

SkU 1981/82:50

ket. Riksdagen godkände denna målsättning, och i den proposition som
följande år förelädes riksdagen på grundval av APU:s slutbetänkande anslöt
sig den dåvarande socialministern till detta uttalande. Samtidigt konstaterade
han att han inte ansåg det möjligt att genomföra en i fråga om tid och
mängd bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen. Dessa
uttalanden godtogs utan erinran av riksdagen.

Socialutskottet har i sitt yttrande över motionsyrkandet redovisat riksdagens
ställningstaganden till olika tidigare förslag om målsättningen för
alkoholpolitiken och finner vissa fördelar vara förenade med en tämligen
preciserad målsättning för en minskning av alkoholkonsumtionen. Socialutskottet
betonar svårigheterna att mäta den verkliga totalkonsumtionen och
ifrågasätter om det mot denna bakgrund är meningsfullt att nu uppställa en så
preciserad målsättning som motionärerna föreslår. I detta sammanhang
efterlyser socialutskottet bättre metoder för studier av totalkonsumtionen. I
avsaknad av sådana möjligheter anser socialutskottet att motionsyrkandet
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skatteutskottet kan till huvudsaklig del ansluta sig till socialutskottets
bedömning av frågan. Möjligheterna att med rimlig säkerhet fastställa den
verkliga totalkonsumtionen måste betecknas som mycket begränsade, och
därigenom blir den föreslagna målsättningen inte meningsfull. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till det här behandlade yrkandet.

Studier över totalkonsumtionen efterlyses också i motion 498 av Thure
Jadestig och Yngve Nyquist (båda s). Motionärerna erinrar om de studier
över alkoholkonsumtionens fördelning som på sin tid genomfördes av APU
och som det inte finns någon motsvarighet till för de senaste tio åren. De vill
mot denna bakgrund ha en fortlöpande granskning av alkoholutvecklingen
och återkommande studier av den typ som APU utvecklade. Uppgiften bör
kunna åläggas socialstyrelsens a-nämnd.

Utskottet vill i denna fråga erinra om att det redan finns en väl utvecklad
alkoholstatistik över försäljning, servering och omhändertaganden för
onykterhet. Denna statistik har kompletterats med olika alkoholvaneundersökningar
m.m. som redovisas av SAMO (Ds S 1981:21). Data om
alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar. Däremot har varken APU
eller SAMO kunnat ge annat än vaga antydningar om omfattningen av
hembränning, smuggling, renaturering, hemtillverkning av vin och öl, legal
införsel från grannländer eller svenskars alkoholkonsumtion under resor och
utlandsvistelser, omständigheter som måste beaktas vid en bedömning av
totalkonsumtionen. Utskottet är under sådana omständigheter inte berett att
förorda någon mera permanent konsumtionsvaneundersökning utan anser
att a-nämnden och socialstyrelsens alkoholbyrå bör undersöka möjligheterna
att komplettera alkoholstatistiken med beräkningar om totalkonsumtionen.
Med det anförda anser utskottet motionen besvarad.

1* Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 50

SkU 1981/82:50

Åtgärder mot hembränning

Torsten Bengtson (c) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)
begär i motion 1671 skärpning av brottspåföljderna för hembränning och
renaturering av teknisk sprit. Motionärerna redovisar olika intervju- och
enkätundersökningar rörande attityderna till hembränning och olika bedömningar
rörande hembränningens omfattning och menar att det är nödvändigt
att i ökad grad kriminalisera verksamheten. Utskottet har i och för sig ingenting
att erinra mot resonemangen i motionen men såvitt utskottet kan finna
måste motionärerna ha förbisett att riksdagen så sent som förra året just på
de grunder som motionärerna åberopar beslutade att med verkan fr. o. m.
den 1 juli 1981 i stort sett fördubbla påföljderna för hembränning och
renaturering av teknisk sprit, innebärande bl. a. en höjning av straffmaximum
för sådan verksamhet från 2 till 4 års fängelse. Mot denna bakgrund
finner utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Lördagsstängning av systembutikerna

När riksdagen under våren 1981 beslutade om ett försök med lördagsstängda
systembutiker under perioden juni-september 1981 restes åtskilliga
invändningar häremot. Försöket har utvärderats av en expertgrupp som
funnit det medföra främst positiva effekter. Expertgruppen finner att det
främst är de grova missbrukarna som berörts av stängningen. Verkställda
opinionsundersökningar visar också att en majoritet av befolkningen stöder
en permanent lördagsstängning. Socialministern anser det mot den bakgrunden
inte försvarbart att underlåta att utnyttja denna möjlighet att begränsa
alkoholskadorna och föreslår att systembolagets butiker skall hållas stängda
på lördagarna fr. o. m. juli 1982.

Joakim Ollén m. fl. (m) riktar i motion 2207 kritik mot förslaget i
propositionen och underkänner delvis den verkställda utvärderingen av
försöket med lördagsstängning. Motionärerna kritiserar vidare den försämrade
service som lördagsstängningen innebär och menar att åtgärden kan
leda till ökad langning. På delvis samma grunder avvisar Knut Wachtmeister
m. fl. (m) i motion 2208 förslaget. Motionärerna yrkar i andra hand på en ny
försöksperiod under ett år.

1 motion 2240 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) ifrågasätts i viss mån
metoderna för utvärderingen av försöket med lördagsstängning. Motionärerna
motsätter sig emellertid inte förslaget om fortsatt lördagsstängning
men vill ha en uppföljning av de alkoholpolitiska effekterna av en sådan
stängning. Inte heller Torkel Lindahl (fp) avvisar i motion 2244 förslaget om
lördagsstängning även om han ställer sig tveksam till värdet därav. För att
kompensera den minskning av servicen som lördagsstängningen innebär
föreslår han att systembutikerna i stället skall ha kvällsöppet någon dag i
veckan.

SkU 1981/82:50

Slutligen skall här också noteras att yrkanden om permanent lördagsstängning
lagts fram i två under allmänna motionstiden i år väckta motioner,
nämligen motion 870 av Lennart Brunander och Maj Pehrsson (båda c) och
1190 av Hans Lindblad m. fl. (fp, m, c).

Utskottet vill inte övervärdera den alkoholpolitiska betydelsen av
lördagsstängda systembutiker. Det förhållandet att man kunnat redovisa
vissa positiva effekter under en kort försöksperiod måste inte med
nödvändighet innebära att dessa vinster blir bestående om systemet
permanentas. Blir resultatet på sikt i stället en väsentlig ökning av
langningen, som vissa motionärer befarar, kan självfallet värdet av
lördagsstängningen diskuteras. Mot denna bakgrund är det givetvis angeläget
att en ny och mera grundlig utvärdering av de alkoholpolitiska verkningarna
av lördagsstängningen kommer till stånd när man fått mera
bestående erfarenheter av systemet. Det är enligt utskottets mening inte
lämpligt att nu fastställa någon ny och längre försöksperiod som skall följas
av nya utvärderingar och diskussioner. En avgjort enklare väg är att nu
besluta om lördagsstängningen och sedan noga följa upp verkningarna, vilket
enligt socialministerns uttalanden också skall ske. Skulle de kommande
erfarenheterna ge vid handen att lördagsstängningen på sikt medför fler
alkoholpolitiska nackdelar än fördelar kan beslutet ändras med kort
varsel.

De fördelar som kunnat redovisas som resultat av försöksverksamheten
finner utskottet vara av sådant värde att det skulle framstå som ansvarslöst
om man inte fullföljer försöket med en permanent lördagsstängning. Utskottet
kan följaktligen inte biträda yrkandena om avslag på propositionen i
denna del eller om ytterligare försöksverksamhet. Inte heller finner utskottet
skäl att tillstyrka förslaget om kvällsöppethållande av systembutikerna.
Yrkandet om utvärdering av den permanenta lördagsstängningen anser
utskottet tillgodosett genom vad som ovan anförts medan övriga yrkanden
torde vara tillgodosedda genom propositionen, som utskottet alltså tillstyrker
i denna del.

Etablering av systembutiker

När skatteutskottet i samband med 1977 års alkoholpolitiska beslut angav
vissa riktlinjer för den fortsatta etableringen av systembutiker var målet att
varje kommun med en centralort, som uppfyllde vissa krav på kundunderlag
och avstånd till närmaste butik, borde - om den så önskade och om inte
etableringen kunde antas leda till alkoholpolitiska olägenheter - kunna få en
egen systembutik inom rimlig tid. Den utbyggnadstakt som redovisas i
propositionen och som innebär att i genomsnitt knappt två nya butiker per år
öppnas innebär uppenbarligen en viss utsträckning i tiden av den etableringspolitik
som riksdagen på utskottets hemställan beslutade.

När Joakim Ollén (m) i motion 2207 bl. a. framhåller att utgångspunkten

SkU 1981/82:50

för etableringspolitiken skall vara kravet på god service eller när Sven-Gösta
Signell (s) i motion 2230 gör gällande att en tillfredsställande tillgång till
försäljningsställen bidrar till att minska langning och hembränning är det
yrkanden som låter sig väl förena med den officiella målsättningen.
Meningarna kan möjligen vara delade i fråga om takten för butiksnätets
utbyggnad. Utskottet kan för sin del ansluta sig till socialministerns
uttalanden att etableringen måste genomföras på ett sådant sätt att man i
möjligaste mån förhindrar såväl alkoholpolitiska som sociala olägenheter.
Detta bör enligt utskottets mening inte hindra att man såvitt möjligt också tar
hänsyn till de kommunala önskemålen. Utskottet anser under sådana
förutsättningar att yrkande 2 i motion 2207 och yrkande 1 i motion 2230 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker däremot
förslaget i propositionen att kommunerna skall höras om butikernas
förläggning.

Serveringstillstånd

Det enda förslaget till lagändring i propositionen berör inte i första hand
alkoholpolitiken utan närmast den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen
och innebär i huvudsak ett förtydligande av reglerna för
omprövning av tillstånd att servera starkare alkoholdrycker än öl vid
ekonomisk misskötsamhet. Samtidigt åläggs kronofogdemyndigheterna att
underrätta tillståndsmyndigheten - länsstyrelsen - när den som har serveringstillstånd
försummat att betala skatter eller sociala avgifter. Länsstyrelsen
skall också kunna inhämta erforderliga uppgifter från skattemyndigheter
och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter. Det
förutsätts att den nödvändiga informationen mellan myndigheterna i dessa
frågor skall kunna lämnas vid sådana samrådsförfaranden som redan nu
etablerats i vissa län. Vidare innefattar lagförslaget ett förtydligande när det
gäller länsstyrelsens rätt att ta del av en restaurators bokföring.

Lagrådet som yttrat sig över förslaget har lämnat det utan erinran.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkar i motion 2208 (yrkande 3) avslag på
lagändringarna. Enligt motionärernas uppfattning är det obilligt att koppla
ihop tillståndsåterkallande med oförmåga att fullgöra vissa ekonomiska
skyldigheter i de fall det inte föreligger några anmärkningar mot sättet att
sköta serveringsverksamheten. Motionärerna befarar att kronofogdemyndighetens
rapporteringsskyldighet av många kommer att uppfattas som ett
myndighetsövergrepp.

Motionärernas invändningar knyter an till en mångårig diskussion av
frågan hur långt länsstyrelserna bör gå vid omprövning av serveringstillstånd
på grund av ekonomisk misskötsamhet. Frågan som tidigare också behandlats
av näringsutskottet har i och för sig stor principiell räckvidd. Utskottet
vill inte bestrida att det kan ligga viss fara i att tillämpa en lagstiftning med ett

SkU 1981/82:50

rent alkoholpolitiskt syfte för att bekämpa ekonomisk misskötsamhet eller
brottslighet enbart på den grunden att anmärkningarna av ekonomisk art
skulle kunna medföra risker för alkoholpolitiska olägenheter. Det skulle
enligt utskottets mening ha varit av värde om lagrådet funnit anledning att
närmare belysa dessa frågeställningar.

Det väsentliga med förslaget är att det ger myndigheterna bättre
information när det föreligger risk för sådan ekonomisk misskötsamhet eller
brottslighet som kan ändra förutsättningarna för tillståndet. Vid en eventuell
omprövning av tillståndet får sedan hänsyn tas till alla faktorer som inverkar
på bedömningen, bl. a. i vad mån tillståndsinnehavaren ansträngt sig för att
klara upp sina affärer.

Ett annat problem i detta sammanhang är risken för vitt skilda
bedömningar vid olika länsstyrelser. Det bör enligt utskottets mening
ankomma på socialstyrelsen att skyndsamt lämna anvisningar om den nya
lagstiftningens tillämpning. Utskottet anser sig under de angivna förutsättningarna
inte böra avvisa lagförslaget men väl förorda viss försiktighet vid
dess tillämpning. Med det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandet i
motion 2208.

I den socialdemokratiska partimotionen 2013, som tar upp olika frågor
rörande ekonomisk brottslighet m. m. inom skatteutskottets ämnesområde,
begärs i yrkande 4 ändrade regler för återkallande av serveringstillstånd. Av
motiveringen, som återfinns i motion 2012, framgår att motionärerna anser
att kommun skall kunna begära återkallande av sådant tillstånd på grund av
ekonomisk misskötsamhet, att det kommunala vetot bör gälla i sådana fall
och att kommun bör vara remissinstans vid ägarskiften. Yrkandet torde
delvis få ses mot bakgrund av vissa tillståndsärenden inom Stockholms
kommun, där kommunen velat gå hårdare fram än länsstyrelsen. Motionens
syfte torde emellertid i huvudsak överensstämma med intentionerna bakom
det föreliggande lagförslaget, och frågan är då närmast vilka metoder som
bäst gagnar detta syfte. Enligt utskottets mening är det uppenbart att
regeringsförslaget bör ge bättre och snabbare möjligheter att ingripa mot
oredliga restauratörer än den kommunala metod som motionärerna förespråkar.
Skulle i något fall de kommunala organen ha informationer som
länsstyrelserna saknar har de givetvis alla möjligheter att informera
länsstyrelserna, och vid missnöje med länsstyrelsens beslut har kommun rätt
att få en sådan fråga med förtur överprövad av socialstyrelsen. Motionärernas
förslag att utvidga det kommunala vetot till att avse även innehavare av
serveringstillstånd strider enligt utskottets mening mot de grundläggande
principerna för lagstiftningens konstruktion. En sådan åtgärd skulle också
kunna bidra till en betydande rättsosäkerhet, eftersom den kommunala
bedömningen kan skifta med de politiska majoritetsväxlingarna. När det
slutligen gäller frågan om kommunernas hörande vid ägarskiften vill
utskottet erinra om att länsstyrelserna undantagslöst hör kommunerna i de

SkU 1981/82:50

fall helt nya ägare dyker upp. I vissa fall kan ett sådant hörande framstå som
en form av onödig pappersexercis, exempelvis då någon köper en rörelse som
han sedan länge haft det faktiska ansvaret för och som häri skött utan
anmärkning. Utskottet finner således att de syften som motiverat yrkandet 4 i
motion 2013 bäst tillgodoses genom att lagförslaget i propositionen antas.
Utskottet avstyrker därmed bifall till denna motion.

I motion 2191 av Anita Modin m. fl. (s) begärs en komplettering av den
föreslagna lagändringen. Motionärerna anser att länsstyrelserna bör höra de
fackliga organisationerna när det gäller ekonomisk misskötsamhet inom
restaurangbranschen. Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra
om att en länsstyrelse i de här avsedda fallen skall verkställa en så grundlig
utredning som möjligt och därvid självfallet är oförhindrad att inhämta
yttranden från fackliga organisationer. Dessa kan å andra sidan frivilligt
informera länsstyrelsen om alla omständigheter av betydelse. Ett obligatoriskt
hörande av arbetstagarsidans fackliga företrädare borde normalt
medföra att man också skriver in i lagen att arbetsgivarsidans företrädare
skall höras. Ett sådant system skulle enligt utskottets mening leda till onödiga
komplikationer och tidsutdräkt utan att garantera några förbättrade
informationer för beslutsfattarna.

Utskottet avstyrker därför bifall också till denna motion och tillstyrker det
i propositionen framlagda lagförslaget.

Innan utskottet lämnar villkoren för serveringstillstånd vill utskottet något
beröra en fråga som inte behandlas i den egentliga propositionen utan endast
i den som bilaga till propositionen fogade lagrådsremissen. I SAMO:s första
rapport föreslogs vissa ändringar av serveringsbestämmelserna i lagen om
handel med drycker (LHD) för att förhindra servering av starkare
alkoholdrycker än öl under de tider då verksamheten på en restaurang ändras
från vanlig serveringsrörelse till diskoteksdans utan matservering med
huvudsakligen ungdomlig publik. Förslaget torde ursprungligen ha initierats
av socialstyrelsens alkoholbyrå, som funnit det förenat med påtagliga svårigheter
att utan lagändring hindra att åtskilliga restauranger startade sådan
diskoteksdans med spritservering någon kväll i veckan. Utvecklingen har lett
till att de företag som försökt att följa intentionerna bakom lagstiftningen och
drivit diskotek med enbart ölservering konkurrerats ut. I lagrådsremissen
hänvisas till att förslaget vid remissbehandlingen visat sig vara kontroversiellt.
Vidare erinras om att tillståndsgivningen enligt gällande rätt skall
grundas på en helhetsbedömning av rörelsen, varvid kravet på mathållning
skall beaktas och att tillståndsmyndigheten enligt departementschefsuttalanden
i samband med LHD:s tillkomst vid tillsynen borde rikta särskild
uppmärksamhet på restauranger med ungdomlig kundkrets. Socialministern
finner inte anledning att ta upp förslagen i denna del med hänsyn till de
möjligheter till ingripanden som gällande lagstiftning erbjuder.

Utskottet vill för sin del inte bestrida riktigheten av den rent formella

SkU 1981/82:50

tolkningen av gällande bestämmelser men utskottet har samtidigt erfarit att
det på vissa håll varit förenat med betydande svårigheter att komma till rätta
med spritserveringen vid diskoteksdans, även om viss sanering kunnat
konstateras under senare tid. Riksdagen har i olika sammanhang understrukit
värdet av alkoholfria ungdomsmiljöer. Mot den bakgrunden framstår det
som närmast stötande om man inte effektivt skulle kunna ingripa mot ett rent
kommersiellt utbud av spritdrycker i samband med diskoteksdans. Utskottet
förutsätter därför att regeringen utan dröjsmål vidtar åtgärder som leder till
att de här påtalade olägenheterna undanröjs. Vad utskottet anfört i denna
fråga anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna.

Vissa frågor om öl m. m.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) begär i motion 712 en utvärdering av
mellanölsförbudet och menar att förbudet varit verkningslöst om ungdomen i
stället gått över till starkare drycker.

Utskottet vill i denna fråga först konstatera att de senaste enkätundersökningarna
om ungdomens alkoholvanor visar klara tecken på en sjunkande
alkoholkonsumtion och på färre konsumtionstillfällen än tidigare. Huruvida
denna utveckling hänger samman med mellanölsförbudet torde vara svårt att
bedöma även vid en utvärdering eftersom de tonåringar det nu gäller i
mycket ringa omfattning kan ha några erfarenheter av mellanöl. Under
sådana förutsättningar finner utskottet inte den begärda utvärderingen
meningsfull och avstyrker därför bifall till motionen.

I motion 713 av Åke Wictorsson och Margareta Palmqvist (båda s) begärs
bl. a. sådana ändringar av LHD att tillståndstvånget för att sälja och servera
öl i personalmatsalar slopas. Även tillstånden för servering till slutna sällskap
finner motionärerna överflödiga liksom viss statistik över restaurangförsäljningen
av alkoholdrycker och den statistik över besök hos restauratörer som
företas av länsstyrelsens handläggare av alkoholärenden. Förslagen överensstämmer
mycket nära med synpunkterna i en lägesrapport som upprättats av
statskontoret beträffande ”ADB för rationalisering inom länsstyrelserna”.
Socialstyrelsen har bestämt avstyrkt dessa förslag med hänvisning bl. a. till
den enhetliga tillståndsprövning som riksdagen beslutade om 1977. Om det
exempelvis skall vara meningsfullt att, i enlighet med riksdagens beslut
uppställa krav på att öl bara skall få säljas i samband med livsmedel, går det
inte att slopa ett tillståndsförfarande, som visserligen medför visst arbete för
länsstyrelserna men som knappast kan anses betungande för den enskilde.
Utskottet som tidigare upprepade gånger avvisat yrkanden om undantag från
tillståndsreglerna för personalmatsalarnas ölservering finner att förslagen i
motionen väl tillgodoser vissa rationaliseringssträvanden men att de inte är
förenliga med alkoholpolitikens målsättning. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion 713.

SkU 1981/82:50

Inköpsregistrering m. m.

Tanken på att återinföra ett ransoneringssystem för de starkare alkoholdryckerna
har under senare år förts fram i den alkoholpolitiska debatten, och
SAMO fick på grund härav i uppdrag att låta utreda de faktiska förutsättningarna
för registrering och ransonering av alkoholinköp, vilket även
skett (Ds S 1981:22). SAMO tar i sin slutrapport inte upp frågan huruvida ett
registrerings- eller ransoneringssystem bör införas, och socialministern berör
inte heller denna fråga i propositionen.

I motion 911 yrkar Marianne Karlsson (c) att registrering av alkoholinköp
bör införas och en ransonering genomföras. Esse Petersson (fp) är i motion
2247 (yrkande 4) inne på samma tanke. Han vill införa en databaserad
inköpsregistrering med personliga inköpskort och kombinera detta med
årliga gratifikationer på minst ett par hundra kronor till den som avstår från
inköpskort.

Utskottet vill först konstatera att få frågor under årens lopp torde ha varit
föremål för så mycket utredande som den om villkoren för att få köpa
alkoholdrycker i Sverige.

När alkoholpolitiska utredningen (APU) behandlade frågan i sitt slutbetänkande
fann den liksom tidigare 1961 års nykterhetslagskommitté att
nackdelarna med en allmän inköpsregistrering var större än fördelarna och
avstyrkte därför ett införande av ett sådant system. Utan att gå in på alla de
synpunkter som kan åberopas såväl mot som för en registrering finner
utskottet att flertalet av de invändningar som APU redovisade mot ett registreringssystem
kvarstår, även om den faktiska utvecklingen lett till att de
system som nu kan tänkas komma till användning erbjuder bättre kontrollmöjligheter
än de som tidigare prövades. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till dessa motioner.

En med inköpsregistrering närbesläktad fråga tas upp av Elver Jonsson
och Kerstin Sandborg (båda fp), som i motion 2243 yrkande 2 begär
återinförande av det tidigare avstängningsinstitutet, dvs. upprättande av
spärrlistor och legitimationskontroll. Utskottet vill i denna fråga endast
erinra om att detta system avskaffades främst med hänsyn till att det visade
sig ineffektivt och lätt att kringgå. Då det enligt utskottets mening inte finns
anledning tro att spärrlistorna skulle göra bättre tjänst i dag än tidigare
avstyrker utskottet bifall till detta yrkande.

Representation

När utskottet under våren 1980 föreslog riksdagen att i princip besluta om
förbud mot avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för spritdrycker och
vin som ingick i företagens representation, tog utskottet inte upp frågan om
företagen skulle ha rätt till avdrag för mervärdeskatten på dessa drycker. Till
följd härav föreligger avdragsrätt vid mervärdeskatteredovisningen men inte

SkU 1981/82:50

vid inkomsttaxeringen för spritdrycker och vin vid representation.

Detta förhållande har föranlett Erik Wärnberg m. fl. (s) att i motion 1214
och Jan Bergqvist och Lennart Pettersson (båda s) att i motion 1674 (yrkande
1) begära sådan ändring av mervärdeskattelagen att spritdrycker och vin för
representationsändamål undantas från avdragsrätt.

Utskottet vill med anledning härav konstatera att det närmast får betraktas
som ett förbiseende att utskottet inte i samband med behandlingen av det
under hösten 1980 framlagda förslaget om ändring av inkomstskattereglerna
för representation föreslog en motsvarande ändring av mervärdeskattelagen.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet den av motionärerna begärda
lagändringen. Med hänsyn till att riksdagen i samband med en till i vår
aviserad proposition om ändring av mervärdeskattereglerna kan få anledning
att från andra utgångspunkter behandla avdragsreglerna finner utskottet det
lämpligt att riksdagen nu i princip beslutar om den i motionerna begärda
ändringen men att lagändringen vidtas i samband med behandlingen av den
kommande propositionen.

Väsentligt mera långtgående krav i fråga om representationen förs fram av
Esse Petersson (fp) i yrkandena 6 och 7 i motion 2247. Han vill att all statlig
representation skall vara helt alkoholfri, att detsamma bör gälla kommuner
och landsting och att ingen avdragsrätt skall föreligga för alkoholdrycker,
dvs. inte heller för öl och starköl. Utskottet finner dessa krav alltför
långtgående. Alkohollagstiftningen kan i princip sägas godta öl som
måltidsdryck som får tillhandahållas i livsmedelsbutik. Att under sådana
förutsättningar rekommendera kommuner och landsting att vid exempelvis
jubiléer och liknande representation inte tillhandahålla öl förefaller inte
utskottet realistiskt. Utskottet avstyrker således motionen i dessa delar.

Information m. m.

Informationsfrågorna på alkoholområdet faller så till vida utanför
utskottets ämnesområde, som utskottet inte har att behandla frågor om
anslag för information. Samtidigt föreligger det egendomliga förhållandet att
den informations- och propagandaverksamhet som föranleder de ojämförligt
största utgifterna hör till utskottets ärenden genom att den bekostas av
Systembolaget. Utskottet har tidigare ifrågasatt om inte en samordning av
det allmännas informationsinsatser på sikt blir nödvändig, och en av
riksrevisionsverket under förra året verkställd utvärdering av sådan information
pekar i samma riktning. I två motioner redovisas i viss mån
motstridiga uppfattningar om Systembolagets roll i detta sammanhang.
Kerstin Sandborg m. fl. (fp) hävdar i motion 1594 att Systembolaget bör
delta i samhällets alkoholupplysning med vidgade insatser, medan SvenGösta
Signell (s) i motion 2230 (yrkande 2) anser att bolaget, i stället för att

SkU 1981/82:50

driva egna kampanjer, bör ställa motsvarande medel till socialstyrelsens
alkoholnämnds förfogande.

Utskottet vill för sin del vidhålla sin tidigare uppfattning att en bättre
samordning av informationsinsatserna bör komma till stånd på sikt. Som ett
första steg mot en bättre samordning av frågorna borde ett närmare
samarbete kunna etableras mellan socialstyrelsen och Systembolaget.
Utskottet, som förutsätter att regeringen följer dessa problem med
uppmärksamhet, är inte berett att för egen del ta något initiativ i frågan. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till de nu behandlade motionsyrkandena.

Lars Werner m. fl. (vpk) begär i motion 2231 att 20 % av alkoholskattemedlen
skall gå till kommuner och landsting för drogpolitiska insatser,
varmed avses såväl information som vård och andra åtgärder för att motverka
drogkulturen och bota dess offer. Utskottet vill med anledning härav endast
erinra om att riksdagen upprepade gånger avvisat denna form av specialdestination
av skattemedel. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Tullens narkotikabekämpning

I handelsdepartementets bilaga till propositionen föreslås en ökning av
anslaget till tullverkets förvaltningskostnader med 2,5 milj. kr. för ökade
insatser mot narkotikasmugglingen. Den största posten, 1,3 milj. kr., skall
bestrida kostnaderna för tolv nya tjänster vid tre tullkriminalsektioner.
Vidare begärs medel för tre hundekipage till en sambandstjänst i Köpenhamn
och för vissa tekniska sambandsmedel.

Av de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang framgår att
förtroendet för narkotikahundarnas förmåga att avslöja narkotikasmuggling
är stort. Olof Palme m.fl. (s) begär i motion 2246 bl. a. ytterligare medel för
detta ändamål och vill förse tullverket med sammanlagt sex nya hundekipage
samt 20 ytterligare tjänster för att effektivera gränskontrollen. Blenda
Littmarck och Siri Häggmark (båda m) uttalar sig i motion 2245 för
ytterligare utbildning av narkotikahundar. I de under allmänna motionstiden
väckta motionerna 1210 av Mårten Werner (m) och 1682 av Wiggo Komstedt
och Bo Lundgren (båda m) har tidigare begärts medel för ytterligare
hundekipage resp. omfördelning av anslaget till förmån för anskaffande av
ytterligare hundar.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden konstatera att tullstyrelsen
får anses vara en under nästa budgetår särskilt gynnad myndighet genom att
det tidigare beslutade anslaget inte innebar de nedskärningar som drabbar
statsförvaltningen i övrigt och genom det nu föreslagna tilläggsanslaget. De
resursförstärkningar som tullverket nu föreslås få för att kunna prioritera
narkotikabekämpningen i erforderlig grad bygger på tullstyrelsens bedömning
av hur resursbehovet bäst skall kunna tillgodoses inom den kostnadsram

SkU 1981/82:50

som regeringen ansett möjlig. Även om narkotikahundarna gör mycket
värdefulla insatser i dessa sammanhang finns det enligt utskottets mening
inte anledning för riksdagen att besluta om en mera omfattande användning
av narkotikahundar än vad den närmast ansvariga myndigheten ansett i
första hand erforderlig eller om ytterligare tjänster. Utskottet tillstyrker
därför bifall till den i propositionen föreslagna anslagshöjningen och
avstyrker motionerna i den mån de inte är tillgodosedda genom propositionen.

I två motioner behandlas en fråga som tagits upp av generaltullstyrelsen i
framställningar till regeringen men som ännu inte avgjorts. Tullstyrelsen har
begärt att tullen skall få terminalåtkomst till uppgifter i polisens allmänna
spaningsregister - ASP - för att effektivare kunna bekämpa narkotikasmugglingen.
Sammanlagt sex terminaler på olika tullkriminalsektioner skulle
enligt förslaget anslutas till ASP-datorn.

I motionerna 2217 av Mårten Werner (m) och 2246 av Olof Palme m.fl. (s)
yrkas att tullen skall få terminalåtkomst i överensstämmelse med tullstyrelsens
framställning. Utskottet vill i denna fråga meddela att datainspektionen
och rikspolisstyrelsen (RPS) avstyrkt tullstyrelsens framställning med
hänvisning bl. a. till sekretesskäl. RPS har framhållit att den eftersträvade
effektiveringen bör kunna åstadkommas utan den avsedda terminalåtkomsten
genom ett förtroendefullt och intimt samarbete mellan polisoch
tullmyndigheter. Utskottet vill för sin del uttala sitt stöd för alla åtgärder
som verksamt kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för narkotikabekämpningen
men anser sig inte böra föregripa regeringens prövning av
frågan. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

Den skattefria alkoholen i utlandstrafiken

Handelsministern lämnar i propositionen också en redogörelse för
SAMO:s ställningstaganden till problemen i samband med den skattefria
resandeinförseln av alkohol och betonar vikten av att generaltullstyrelsen
verkar för ytterligare förbättringar när det gäller efterlevnaden av gällande
bestämmelser. Han ansluter sig till SAMO:s bedömning att nya internordiska
färjeförbindelser bör förklaras vara korta rutter utan rätt till skattefri
försäljning, och detta bör, om det visar sig nödvändigt, kunna gälla även
beträffande befintliga linjer.

Vidare erinras om regeringens uttalande i den alkoholpolitiska propositionen
våren 1981 att vissa begränsningar i den nu legala införseln inte bör
uteslutas och att Nordiska rådet rekommenderat regeringarna i de nordiska
länderna att på ett internationellt plan samfällt verka för sådana begränsningar.

Utskottet finner de sålunda redovisade ståndpunkterna i huvudsak
överensstämma med vad utskottet tidigare uttalat om den skattefria
resandeinförseln i allmänhet och denna införsel i samband med färjetrafiken

SkU 1981/82:50

i synnerhet. Elver Jonsson och Hans Lindblad (båda fp) har i motion 705
begärt att riksdagen i skrivelse till regeringen skall uttala sig för att vissa
färjelinjer förklaras för korta rutter för att därigenom frigöra personal för
narkotikabekämpning. Yrkandet kan enligt utskottets mening i huvudsak
anses besvarat genom vad handelsministern anfört och bör därför inte
föranleda någon åtgärd. Detsamma gäller yrkande 5 i motion 2247 av Esse
Petersson (fp) om beskattning av alla alkoholdrycker vid införsel till Sverige.

Hemställan

Utskottet hemställer
Tillverkning och försäljning m.m.

1. beträffande målsättningen för och uppföljningen av alkoholpolitiken att

riksdagen avslår

a) motion 1981/82:498,

b) motion 1981/82:2243 yrkande 1,

2. beträffande åtgärder mot hembränning
att riksdagen avslår motion 1981/82:1671,

3. beträffande lördagsstängning av systembutiker

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:143, motion
1981/82:870 och motion 1981/82:1190 samt med avslag på
motionerna 1981/82:2207 yrkande 1,1981/82:2208 yrkandena 1
och 2, 1981/82:2240 och 1981/82:2244 godkänner vad som
anförts i propositionen om lördagsstängning av systembutikerna,

4. beträffande etableringen av systembutiker
att riksdagen avslår

a) motion 1981/82:2207 yrkande 2 såvitt avser denna fråga,

b) motion 1981/82:2230 yrkande 1,

5. beträffande serveringstillstånd

a) att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2208 yrkande 3
samt med bifall till propositionen i denna del beslutar godkänna
de föreslagna reglerna för återkallande av serveringstillstånd
vid ekonomisk misskötsamhet,

b) att riksdagen avslår motion 1981/82:2013 yrkande 4,

c) att riksdagen avslår motion 1981/82:2191,

d) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om servering av starkare alkoholdrycker vid
viss diskoteksdans,

6. beträffande vissa frågor om öl m. m.
att riksdagen avslår

SkU 1981/82:50

a) motion 1981/82:712,

b) motion 1981/82:713,

7. beträffande inköps registrering m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:911, 1981/82:2247
yrkande 4 och motion 1981/82:2243 yrkande 2,

8. beträffande representation

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1214 och
1981/82:1674 yrkande 1 i princip beslutar att fr. o. m. den 1 juli
1982 slopa rätten till avdrag vid mervärdeskatteredovisningen
för spritdrycker och vin vid representation,

b) att riksdagen avslår motion 1981/82:2247 yrkandena 6 och
7,

9. beträffande information m. m.
att riksdagen avslår

a) motion 1981/82:1594,

b) motion 1981/82:2230 yrkande 2,

c) motion 1981/82:2231,

10. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det vid propositionen som bilaga 1.4 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med
drycker,

Tullverket m. m.

11. beträffande tullens narkotikabekämpning

a) att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2246 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1981/82:1210 och 1981/
82:1682 samt med bifall till propositionen i denna del och med
ändring av vad riksdagen tidigare beslutat till Tullverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 639 227 000 kr.,

b) att riksdagen avslår

1. motion 1981/82:2217,

2. motion 1981/82:2245,

3. motion 1981/82:2246 yrkande 2,

12. beträffande den skattefria alkoholen i utlandstrafiken
att riksdagen avslår

a) motion 1981/82:705,

b) motion 1981/82:2247 yrkande 5.

Stockholm den 15 april 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1981/82:50

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c),
Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Anita Johansson (s).

Reservationer

1. Lördagsstängning av systembutiker (mom. 3)

av Knut Wachtmeister och Bo Lundgren (båda m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

En permanent lördagsstängning av systembutikerna skulle enligt utskottets
mening innebära en påtaglig försämring av Systembolagets service mot
kunderna, inte minst glesbygdsboende och sådana förvärvsarbetande som
har svårt att göra sina inköp under andra vardagar. För att besluta en så
drastisk åtgärd bör man enligt utskottets uppfattning ha några garantier för
att det kommer att leda till alkoholpolitiska vinster.

Den expertgrupp som på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av
försöket med lördagsstängda systembutiker och som i februari 1982 lämnat
en preliminär redovisning av sitt arbete anser att det alkoholpolitiska värdet
av lördagsstängning är diskutabelt. Bl. a. sägs att tillgängliga data inte ger
belägg för att den har haft någon effekt när det gäller alkoholkonsumtion,
skadegörelser, besök vid sjukhusens akutmottagningar och vägtrafikolyckor
med personskada. Vidare framhålls att langningen av alkoholdrycker är
svårmätbar. Mot denna bakgrund förefaller de positiva effekterna av
permanent lördagsstängning å systembutikerna utskottet alltför osäkra för
att uppväga de uppenbara olägenheterna av en sådan åtgärd. Utskottet
avstyrker därför bifall till propositionen i denna del och tillstyrker bifall till
motion 1981/82:2207 yrkande 1 och 2208 yrkande 1. Eftersom utskottet
anser att lördagsstängning av systembutikerna inte bör införas saknas
anledning att gå närmare in på de yrkanden i motionerna 2240 och 2244 som
gäller åtgärder i samband med en sådan stängning.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande lördagsstängning av systembutiker

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:143 såvitt avser
lördagsstängning av systembutikerna och motionerna 1981/
82:870, 1981/82:1190, 1981/82:2240 och 1981/82:2244 samt med
bifall till motionerna 1981/82:2207 yrkande 1 och 1981/82:2208
yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om lördagsstängning
av systembutikerna.

SkU 1981/82:50

2. Lördagsstängning av systembutiker (mom. 3)

av Valter Kristenson (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och
Egon Jacobsson (s) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ger regeringens expertgrupps utvärdering av den
lördagsstängning av systembutikerna som genomfördes under sommaren
1981, vilken redovisas i propositionen, anledning att förmoda att åtgärden
gett upphov till vissa alkoholpolitiska vinster under de månader försöket
pågick. Det finns sålunda enligt utskottets uppfattning en möjlighet att
minskningen under lördagar och söndagar av antalet berusade personer,
antalet ingripanden på grund av lägenhetsbråk, antalet misshandelsfall och
antalet ordningsstörande handlingar har ett visst samband med lördagsstängningen,
ehuru även andra faktorer kan ha spelat in.

Det är inte heller klarlagt om lördagsstängning skulle ge motsvarande
positiva effekter också under en längre sammanhängande period. Utskottet
finner det också anmärkningsvärt att någon entydig total effekt på
försäljningen av alkoholdrycker under perioden inte kunnat iakttas.

Man kan enligt utskottets mening inte heller bortse från de uppenbara
risker för ökad langning som är förbundna med en sådan inskränkning av
Systembolagets service som lördagsstängningen innebär.

Enkäter synes visa att en majoritet av befolkningen anser att lördagsstängningen
kan accepteras om den ger positiva alkoholpolitiska resultat.

Mot denna bakgrund anser utskottet att, för att få ett bättre underlag för en
bedömning från alkoholpolitiska och andra synpunkter av lämpligheten av
att hålla stängt på systembutikerna under lördagar, en ny och längre
försöksperiod bör genomföras, förslagsvis under ett år. Försöksperioden bör
underkastas en noggrann utvärdering i syfte att allsidigt belysa effekterna av
åtgärden.

dels att utskottet i mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:143 och
motionerna 1981/82:870, 1981/82:1190, 1981/82:2207 yrkande
1.1981/82:2208 yrkande 1 och 2,1981/82:2240 och 1981/82:2244
godkänner vad utskottet anfört om lördagsstängning av systembutikerna.

3. Serveringstillstånd (mom. 5 och 10)

av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo
Lundgren (alla m) som anser

SkU 1981/82:50

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
”Motionärernas invändningar” och slutar på s. 13 med ”motion 2208” bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär förslaget i propositionen ett åsidosättande
av principen att tillståndshavarens sätt att sköta verksamheten med
avseende på ordning, nykterhet och trevnad skall vara utslagsgivande vid en
prövning av ett tillstånds fortsatta giltighet. Utskottet finner det principiellt
betänkligt att utsätta en isolerad grupp av näringsidkare för hotet att vid en
försämring av det ekonomiska resultatet - även om detta tar sig uttryck i
försumligheter i fråga om skatteinbetalningarna - återkalla ett tillstånd, som
kan utgöra en förutsättning för vederbörandes utkomstmöjligheter. Det kan
dessutom förhålla sig så att möjligheterna att betala eventuella skatteskulder
är beroende av tillståndets fortbestånd.

Tillgrips sådana åtgärder i skatteindrivande syfte och för att motverka
ekonomisk misskötsamhet kan det enligt utskottets mening befaras att
tillämpningen så småningom utvidgas till att omfatta även andra kategorier
av näringsidkare. Nästa steg på vägen kan exempelvis vara att överväga
återkallelse av trafiktillståndet för en åkare som ligger efter med skatten. En
sådan utveckling vore enligt utskottets mening olycklig. Enligt utskottets
uppfattning bör kampen mot den ekonomiska brottsligheten föras med andra
medel.

Utskottet finner även att det särskilda yttrandet av budgetdepartementets
representant i expertgruppen bör beaktas i detta sammanhang. Denne har
bl. a. påpekat att skattemyndigheterna är hårt arbetsbelastade och att de inte
kan åläggas nya arbetsuppgifter utan en motsvarande resursförstärkning.
Det är enligt denne bl. a. därför helt olämpligt att lägga på dem en
arbetsuppgift som har ett alkoholpolitiskt syfte.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att propositionen i denna del
bör avslås och att avslagsyrkandet i motion 2208 yrkande 3 bör bifallas.

dels att utskottet i mom. 5 a) och mom. 10 bort hemställa

a) att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och
motion 1981/82:2191 och med bifall till motion 1981/82:2208
yrkande 3 beslutar godkänna vad utskottet anfört angående
principerna för återkallande av serveringstillstånd vid ekonomisk
misskötsamhet,

10. att riksdagen avslår det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

4. Serveringstillstånd (mom. 5)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Olle Westberg i Hofors, Hagar
Normark, Bo Forslund, Egon Jacobsson och Anita Johansson (alla s)

som

SkU 1981/82:50

dels anför följande:

Till grund för det yrkande som Olof Palme m. fl. (s) framställer i motion
2013 angående handläggningen av serveringstillstånd för restauranger anförs
bl. a. att utvecklingen inom restaurangbranschen - framför allt i storstäderna
- har gett anledning till oro. I den märkbart hårdnande konkurrensen har de
seriöst drivna restaurangerna fått det allt svårare att klara sig. Mindre
nogräknade företag har i åtskilliga fall brustit i fråga om inbetalning av
källskattemedel, moms, arbetsgivaravgifter etc. I vissa fall är ägarförhållandena
oklara med bulvanförhållanden av olika slag, och anknytning till
ekonomisk brottslighet är inte ovanlig. Dessa tendenser bör mötas med
skärpt kontroll och resoluta ingripanden från samhällets sida för att sanera
branschen.

Att vara innehavare av serveringstillstånd är i hög grad en fråga om
förtroende från samhällets sida. Enligt vår uppfattning bör det göras helt
klart att den som inte uppfyller kravet på ekonomisk skötsamhet inte kan
anses vara lämplig att inneha serveringstillstånd.

Det förslag som läggs fram i propositionen innebär i huvudsak endast att
länsstyrelsernas möjligheter att vid ekonomisk misskötsamhet ompröva
restauratörens tillstånd förbättras i vissa hänseenden. De brister i nuvarande
lagstiftning som uppmärksammas i motionen kvarstår däremot fortfarande.

Att kommunerna har vetorätt när det gäller ansökningar om nya
serveringstillstånd medför i allmänhet att kommunerna gör en allsidig
utredning och att ärendet prövas noga. Kommunerna har däremot inte
möjlighet att genom veto förhindra att den som missköter sig fortsätter sin
verksamhet eller att verksamheten övergår på annan person. Kommunen är
inte ens obligatorisk remissinstans vid ägarskiften. Enligt vår uppfattning
skulle kampen mot den ekonomiska brottsligheten och övriga missförhållanden
inom restaurangbranschen underlättas om kommunerna får möjlighet
att på ett bättre sätt än hittills fullfölja sitt arbete på detta område. Vi
instämmer därför i motionärernas krav på förslag från regeringen om ändrad
lagstiftning i dessa hänseenden.

I motion 2191 yrkar Anita Modin m. fl. (s) att riksdagen hos regeringen
begär att utredningen i tillståndsärendena skall förbättras genom utnyttjande
av kunskaperna på detta område hos de fackliga organisationer som är
verksamma inom branschen. Vi instämmer i uppfattningen att dessa
organisationer - om de får tillfälle därtill - i allmänhet torde kunna bidra till
en korrekt helhetssyn vid tillståndsprövningen. Att bereda dessa organisationer
tillfälle att yttra sig i frågan torde inte innebära några olägenheter och
fordrar inte heller särskilt stöd i lagen. Vi tillstyrker således även denna
motion.

SkU 1981/82:50

dels ansett att utskottet i mom. 5 b och c) bort hemställa

b) att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2013 yrkande 4 hos
regeringen begär förslag till ändrade regler för serveringstillstånd
i enlighet med vad som anförts i motionen,

c) att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2191 hos regeringen
begär att berörda fackliga organisationer får tillfälle att yttra sig
i ärenden om serveringstillstånd.

5. Vissa frågor om öl m. m. (mom. 6 a))

av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo
Lundgren (alla m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar inledningsvis att mellanölet varit förbjudet sedan
den 1 juli 1977. Motivet till förbudet var den ökade ölkonsumtionen bland
speciellt ungdomen.

Något år efter förbudet visade en av Sifo utförd undersökning att ca två
tredjedelar av de ungdomar som tidigare drack mellanöl övergått till starkare
drycker.

Senare enkätundersökningar visar sjunkande alkoholkonsumtion bland
ungdomar. Då resultaten av hittills verkställda undersökningar är osäkra och
delvis motsägande bör en mera allsidig utvärdering ske, varför utskottet
tillstyrker bifall till motionen.

dels att utskottet i mom. 6 a) bort hemställa

a) att riksdagen med bifall till motion 1981/82:712 som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
utvärdering av mellanölsförbudet.

6. Vissa frågor om öl m.m. (mom. 6 b))

av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo
Lundgren (alla m) som

dels anför följande:

Vi kan i viss utsträckning ansluta oss till utskottets bedömning av
tillståndskravet för detaljhandeln samt vissa andra yrkanden i motion 713,
men vi kan alltjämt inte finna att det skulle föreligga några hinder från
alkoholpolitiska utgångspunkter för att, som motionärerna föreslår i yrkande
3, befria personalmatsalar från skyldigheten att söka tillstånd för ölservering.
Sådan servering utan tillstånd har utan olägenheter ägt rum före 1978 så länge
som ölförsäljningen varit författningsreglerad och att man skulle skärpa

SkU 1981/82:50

dessa regler i samband med mellanölets slopande förefaller oss helt
omotiverat.

dels anser att utskottet i mom. 6 b) bort hemställa

b) att riksdagen med bifall till motion 1981/82:713 yrkande 3 och
med avslag på övriga yrkanden i motionen antar följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse av 34 § lagen
(1977:293) om handel med drycker:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:293) om handel med drycker
att 34 § skall ha nedan angivna lydelse.

34 §

Servering av på örlogsfartyg.

Öl får utan tillstånd serveras

1. i personalmatsal,

2. i kollektivhusmatsal,

3. vid heminackordering,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

7. Tullverkets narkotikabekämpning (mom. 11)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Olle Westberg i Hofors, Hagar
Normark, Bo Forslund, Egon Jacobsson och Anita Johansson (alla s) som

dels anför följande:

Enligt vår mening är den i propositionen föreslagna anslagshöjningen till
tullverket inte tillräcklig för att verket skall kunna göra en effektiv insats mot
narkotikasmugglingen. Särskilt i Öresundsregionen behövs betydande
förstärkningar av såväl personal som hundekipage. Vi anser därför att
utskottet med bifall till motion 2246 av Olof Palme m. fl. (s) bort tillstyrka
den där föreslagna anslagsökningen.

Vi anser det vidare angeläget att riksdagen i enlighet med vad som anförs i
motionen uttalar ett klart önskemål om att tullverket får begärd tillgång till
rikspolisstyrelsens spaningsregister via terminaler. De sekretessynpunkter
som åberopats mot en sådan åtgärd bör enligt vår mening tillgodoses på annat
sätt eller stå tillbaka för kravet på en effektivare narkotikabekämpning.
Regeringen bör därför komma med förslag i 1983 års budgetproposition om
sådan terminalutbyggnad som verket begärt.

SkU 1981/82:50

dels anser att utskottet i mom. 11 a), b) och c) bort hemställa

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:1210 och
1981/82:1682 och med bifall till motion 1981/82:2246 yrkande 1
och med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat till
Tillverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 642 427 000
kr..

b) att riksdagen med anledning av motion 1981/82: 2217 och med
bifall till motion 1981/82:2246 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad reservanterna anfört om dataterminaler
vid tullverket,

c) att riksdagen avslår motion 1981/82:2245 i den mån den inte är
tillgodosedd genom vad som utskottet hemställt i mom.
11 a).

Särskilda yttranden

1. Inköpsregistrering m. m. (mom. 7)

Wilhelm Gustafsson och Olle Grahn (båda fp):

För att kunna skärpa insatserna mot langning och för att kunna
åstadkomma effektivare vårdformer är det angeläget att söka utveckla ett
effektivt fungerande avstängningsinstitut.

Trots de nackdelar som redovisats för hittills prövade system menar vi att
det ändå kan bli nödvändigt att införa någon form av inköpsbegränsning
genom exempelvis legitimationskontroll. Inte minst bör den fortsatta
utvecklingen inom datatekniken möjliggöra att ett effektivt avstängningsinstitut
kan skapas med någon form av spärrlistor och legitimationskontroll. I
nuvarande skede är det dock rimligt att först pröva andra vägar för att nå de
av samhället uppsatta alkoholpolitiska målen.

2. Representation (mom. 8)

Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo
Lundgren (alla m):

Våren 1980 beslöt riksdagen att förbjuda avdrag vid inkomsttaxeringen för
kostnader för spritdrycker och vin i samband med företagens representation.
Moderata samlingspartiet motsatte sig detta beslut. Alltjämt föreligger
emellertid, tydligen genom förbiseende, avdragsrätt för mervärdeskatt på
dessa drycker. När utskottet nu föreslår att denna avdragsrätt för momsen
skall slopas finner vi att detta är logiskt även om vi alltjämt anser att beslutet
våren 1980 var olämpligt.

SkU 1981/82:50

Socialutskottets yttrande Bilaga

1981/82:1y

om målsättningen för alkoholpolitiken

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1981/82:2243 av Elver Jonsson (fp) och Kerstin Sandborg (fp), såvitt avser
yrkande 1.

I motionen yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförs om målet för alkoholpolitiken. Motionärerna
anför i denna del bl. a. att en preciserad målsättning för hur snabbt
alkoholkonsumtionen skall sjunka är nödvändig för att alkoholpolitiken
skall kunna fungera i ett mer långsiktigt perspektiv. En sådan målsättning
kan inte bara gälla den registrerade försäljningen av alkohol utan måste
avse den verkliga totalkonsumtionen. Då denna inte kan beräknas exakt
får det accepteras att målformuleringen innehåller en ungefärlig konsumtionssiffra.
Motionärerna har stannat för att som målsättning föreslå att
den verkliga totalkonsumtionen av alkohol skall minskas med en tredjedel
på ett årtionde, vilket innebär en årlig minskning med ca 4% under
perioden 1982—1992.

Utskottet

Skatteutskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande
SkU 1975/76:64 frågan om alkoholpolitikens fortsatta inriktning. Utskottet
uttalade därvid bl. a. (s. 4) att det enligt utskottets uppfattning var av
stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogades i sitt sammanhang
och att ett klart mål uppställdes för en flerårig insats syftande till att
begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma
till rätta med alkoholmissbruket.

I proposition 1976/77:108 om alkoholpolitiken gav emellertid dåvarande
socialministern uttryck åt tveksamhet vad gällde de praktiska möjligheterna
att uppställa ett preciserat mål för sänkningen av alkoholkonsumtionen.
Han anförde följande (s. 16).

Jag lägger här fram förslag till åtgärder som syftar till en sådan begränsning
av den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att alkoholmissbruket
trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas. Insatser
av detta slag kan dock få genomslagskraft först på något längre sikt. Det
bör vidare understrykas att en utveckling i den riktning som jag förordar
tillfälligt kan avbrytas, varvid nya åtgärder får prövas. Mot denna bakgrund
har jag funnit att någon i fråga om mängd och tid bestämd plan för
en sänkning av alkoholkonsumtionen inte är möjlig.

I flera motioner föreslogs dock att man skulle upprätta tidsplaner med
begränsningsmål för den totala alkoholförbrukningen. Socialutskottet,

SkU 1981/82:50

som avgav yttrande till skatteutskottet över bl. a. nämnda motioner, erinrade
om uttalandet i propositionen om att någon i mängd och tid bestämd
plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen inte var möjlig. Socialutskottet
förklarade sig dela denna uppfattning. Vidare uttalade utskottet att
det är en mycket komplicerad process att ändra ett invant dryckesmönster
och att man endast genom en långsam och kanske tidvis ojämn utveckling
torde kunna få till stånd en mera påtaglig sänkning av konsumtionen (SoU
1976/77:4 y s. 4).

När frågan härefter behandlades i skatteutskottet konstaterade detta att
socialministern i propositionen anslutit sig till den av skatteutskottet tidigare
uttalade målsättningen men inte ansett det möjligt att genomföra en
i fråga om tid och mängd bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen.
Beträffande motionsyrkandena anförde skatteutskottet följande
(SkU 1976/77:40 s. 74).

Enligt utskottets bedömning föreligger det inte någon motsättning mellan
den av utskottet formulerade och av såväl socialministern som vissa
motionärer godtagna målsättningen för alkoholpolitiken och de övriga
yrkandena i frågan, mer än vad gäller kraven på preciserade delmål för
sänkning av alkoholkonsumtionen. För att kunna sänka den totala alkoholkonsumtionen
torde fordras samordning av flera olika insatser. Utskottet
vill här peka på behovet av information, på utnyttjandet av prissättningsinstrumentet
och på en övervakning av hur konsumtionen av drycker
med olika alkoholhalt inbördes kan styras. Det är inte utskottets uppgift att
närmare precisera behövliga insatser för att under en följd av år begränsa
den totala alkoholkonsumtionen, utan utskottet utgår ifrån att detta blir en
uppgift för socialstyrelsen. Utskottet Finnér alltså inte skäl ändra sin tidigare
uttalade målsättning och avstyrker de här behandlade motionsyrkandena
i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

Riksdagen anslöt sig till skatteutskottets förslag.

Beslutet innebar, såvitt nu är i fråga, ett klart ställningstagande för en
långsiktig alkoholpolitik som syftar till att begränsa den totala, alltför höga
alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbruket
(jfr prop. 1981/82:143 s. 7). Med hänsyn till skatteutskottets ovan återgivna
uttalande måste beslutet emellertid även ses som en bekräftelse på det
principiella önskemålet om ett klart mål för en flerårig insats i syfte att
begränsa alkoholkonsumtionen.

Socialutskottet kan för sin del se vissa fördelar med att i likhet med vad
som föreslås i den nu aktuella motionen uppställa en tämligen preciserad
målsättning för en minskning av alkoholkonsumtionen. Det skulle t. ex.
innebära en klar markering av att konsumtionsminskningen inte endast
skall ses som ett allmänt önskemål från statsmakternas sida utan som en
bestämd viljeinriktning. Den psykologiska betydelsen härav bör inte underskattas.
En målsättning av detta slag skulle dock ställa ökade krav på
en sammanhållen planering och uppföljning av alkoholpolitiken.

Att man med vissa tidsintervall tvingas stanna upp och undersöka effek -

SkU 1981/82:50

ten av vidtagna alkoholpolitiska åtgärder kan också vara positivt. En
sådan regelbunden omprövning är ägnad att leda till en mera kritisk
granskning av den politik som förts och en mera förutsättningslös diskussion
av de fortsatta åtgärderna.

1 motionen framhålls vidare att den åsyftade minskningen måste gälla
den verkliga totalkonsumtionen och inte endast den registrerade försäljningen.
Utskottet vill understryka det nu sagda. Härav följer att en uppföljning
av den beslutade målsättningen också måste spegla förändringarna i
den verkliga totalkonsumtionen.

Som framgår redan av motionen är emellertid möjligheterna att mäta
den verkliga totalkonsumtionen minst sagt bristfälliga. Det räcker härvidlag
att peka på svårigheterna att få en uppfattning om hembränningens
omfattning. Att bestämma totalkonsumtionens storlek måste således i stor
utsträckning bli fråga om uppskattningar där olika uppfattningar kan göra
sig gällande. Än större blir osäkerheten om det gäller att avgöra om det
skett mindre förändringar i totalkonsumtionen.

Utskottet vill i det sammanhanget framhålla vikten av att det utvecklas
bättre metoder för studier av totalkonsumtionen och förändringar däri.
Riksdagen måste få ett bättre underlag för sina allmänna alkoholpolitiska
ställningstaganden.

1 avvaktan på utveckling av bättre metoder för att studera och följa
totalkonsumtionen vill socialutskottet ifrågasätta om det är meningsfullt
att redan nu uppställa en så preciserad målsättning för en konsumtionsminskning
som motionärerna föreslår. Detta hindrar inte att man bör
sträva mot en avsevärd konsumtionsminskning under den närmaste tioårsperioden.
Det innebär främst att behovet av alkoholpolitiska åtgärder får
bedömas med hänsyn härtill och att man vid periodens slut bör försöka
genomföra någon form av analys av de förändringar som skett. Man bör
däremot enligt socialutskottets uppfattning inte redan nu binda sig för en
preciserad siffra. En första förutsättning för att bestämma en till tid och
mängd preciserad målsättning för minskning av alkoholkonsumtionen bör
således vara att man kan fastställa och löpande följa även mindre förändringar
i konsumtionsnivå och konsumtionsmönster. Med hänsyn härtill
bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s). Mårten Werner (m), Kjell
Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m). Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c). Maria Lagergren (s), Anita
Persson (s) och Georg Karlsson (s).

GOTAB 70927 Stockholm 1982