SkU 1981/82:30

Skatteutskottets betänkande
1981/82:30

om vissa skatter och avgifter på energi, m. m. (prop. 1981/82:100 bil. 2
och 17)

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:100
bilaga 2 i de delar som hänvisats till skatteutskottet att riksdagen antar vid
propositionen fogade förslag till

1. (51) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. (61) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3. (71) lag om upphävande av lagen (1974:870) om kompensation för skatt
på bensin i vissa fall.

Motiveringarna för förslagen och för vissa andra åtgärder på beskattningsområdet
redovisas under punkterna 2.1 och 2.2 (s. 79-83) i bilaga 2.

Regeringen (industridepartementet) föreslår i bilaga 17 till samma
proposition - under littera E - att riksdagen antar ett till denna bilaga fogat
förslag till

lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter.

Motiveringen för detta förslag återfinns i avsnittet ”Höjning av den
särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukter (s. 72-74) i bilaga 17.

Lagförslagen har följande lydelse

1 Förslagens nummer i bil. 2.3 till propositionen.
1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 30

SkU 1981/82:30

5 Förslag till

l ag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt2

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta
bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 207 kr. för nr1

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 207 kr. för m’

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt
eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna
grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa
grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Bilaga I till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta
bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

urj27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur|27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 253 kr. för m'

ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor 253 kr. för m'

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Lagen omtryckt 1975: 272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

2 Senaste lydelse 1981: ?44.

SkU 1981/82:30

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961: 372) om bensinskatt1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår med 1 krona !3 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
samt för etrar av metanol
och etanol utgår skatten med 39 öre
per liter. Ingår sådan alkohol eller
eter i en sådan blandning som avses
i 1 § första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen
eller etern med 39 öre per liter
och med 1 krona 13 öre per liter för
blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 29
öre per liter.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår med 1 krona 20 öre
per liter om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
samt för etrar av metanol
och etanol utgår skatten med 43 öre
per liter. Ingår sådan alkohol eller
eter i en sådan blandning som avses
i I S första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen
eller etern med 43 öre per liter
och med 1 krona 20 öre per liter för
blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 33
öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte
inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte
beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av
volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1981: 430.

SkU 1981/82:30

7 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1974: 870) om kompensation för skatt
på bensin i vissa fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1974: 870) om kompensation för skatt på
bensin i vissa fall skall upphöra att gälla den 1 juli 1982. Den upphävda
lagen gäller fortfarande i fråga om kompensation för år 1982 och tidigare
år.

I fråga om kompensation för år 1982 skall i stället för bestämmelserna i
6 § 2 och 3 samt 8 § i den upphävda lagen gälla följande.

1. Kompensation utgår, när fråga är om traktor, under förutsättning att
traktorn under minst tre månader under det första halvåret 1982 har varit
registrerad som bensindriven och försedd med gummihjul och att sökanden
innehaft traktorn under minst tre månader av samma halvår.

2. Kompensation utgår med

— 215 kronor för traktor om sökanden har ägt traktorn under hela tiden
den 1 januari-den 30 juni 1982 och traktorn under samma tid varit registrerad
på det sätt som avses i 6 § 2,

— 110 kronor för traktor i annat fall,

— 240 kronor för självgående skördetröska,

— 80 kronor för skördetröska med hjälpmotor.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Särskild beredskapsavgift utgår Särskild beredskapsavgift utgår
för bensin med sjutton öre för liter för bensin med sjutton öre för liter

och för motorbrännolja, eldningsol- och för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja med åttionio kro- ja och bunkerolja med etthundraar nor

för kubikmeter. ton kronor för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:275.

2 Senaste lydelse 1981:572.

SkU 1981/82:30

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet elva motioner som bl. a. berör
energiskatt, beredskapsavgift och produktionsavgift m. m.

1981/82:211 av Eivor Marklund m. fl. (vpk)

I motionen hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en produktionsavgift på
vattenkraft enligt vad som framförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till fonder och om
dessas administration och fondstyrelsernas sammansättning i enlighet med
vad som anförs i motionen.

1981/82:1140 yrkande 27 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att höjningen av beredskapsavgiften
på oljeprodukter begränsas till 13 kronor per kubikmeter avsedda
för oljeersättningsfonden.

1981/82:1197 av Rolf Rämgård m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen avslår förslaget om höjning av skatten
på metanol och etanol.

1981/82:1203 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Bo
Lundgren (m)

I motionen hemställs att riksdagen uttalar att den av regeringen gjorda
differentieringen i nedsättningen av energibeskattningen inte står i överensstämmelse
med den givna fullmakten.

1981/82:1568 (yrkandena 1 och 2) av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:1567 - att
riksdagen beslutar

1. att avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt,

2. att avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1961:372) om
bensinskatt.

1981/82:1570 av Ivar Franzén (c) och Birgitta Hambraeus (c)

I motionen hemställs att riksdagen begär att regeringen med beaktande av
vad som anförts i motionen snarast återkommer med förslag om avgift på
vattenkraft.

1981/82:1609 (yrkandena 14 och 15) av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar

a) att utvidga ramen för oljeersättningsfonden från 1 700 milj. kr. till 2 600
milj. kr. för åren 1981-1983,

b) att de ökade resurserna för oljeersättningsfonden bör användas på det
sätt som förordas i motionen,

1* Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 30

SkU 1981/82:30

15. att riksdagen beslutar

a) att den särskilda beredskapsavgiften för olja och oljeprodukter höjs från
89 kr. till 140 kr. per m3,

b) att regeringens förslag om höjning av den särskilda beredskapsavgiften
för olja och oljeprodukter från 89 kr. till 118 kr. per m3 avslås.

1981/82:1610 yrkandena 2 och 3 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:1609 - att
riksdagen

2. hos regeringen hemställer om skyndsamma åtgärder, så att ett förslag
om beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen i enlighet med
tidigare riksdagsbeslut snarast kan föreläggas riksdagen,

3. hos regeringen hemställer att, i väntan på de förslag som anges under p.
12 i motion 1609, förslag om provisorisk produktionsavgift på all elkraft
snarast läggs fram enligt de riktlinjer som anförs i motionen.

1981/82:2131 av Eva Winther (fp)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:2129 - att
riksdagen uttalar att frågan om differentierad energiskatt i regionalpolitisk!
syfte bör utredas.

1981/82:2134 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:2133 - att
riksdagen beslutar

1. att skatten på eldningsolja och andra skattepliktiga oljor höjs med 24 kr
per m3,

2. att regeringens förslag om en höjning av skatten på eldningsolja och
andra skattepliktiga oljor med 46 kr. per m3 avslås.

1981/82:2138 (yrkande 1) av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1981/82:2133 - att
riksdagen beslutar

a) att utvidga ramen för oljeersättningsfonden från 1 700 milj. kr. till 2 600
milj. kr. för åren 1981-1983,

b) att de ökade resurserna för oljeersättningsfonden bör användas på det
sätt som förordas i motionen,

c) att den särskilda beredskapsavgiften för olja och oljeprodukter höjs från
89 kr. till 140 kr. per m3,

d) att regeringens förslag om höjning av den särskilda beredskapsavgiften
för olja och oljeprodukter från 89 kr. till 118 kr. per m3 avslås.

Yttrande

Näringsutskottet har med eget yttrande (NU 1981/82: 3 y) till skatteutskottet
överlämnat det till bilaga 17 hörande lagförslaget beträffande den
särskilda beredskapsavgiften samt de i anslutning härtill väckta motionerna.
Yttrandet fogas som bilaga till betänkandet.

SkU 1981/82:30

Utskottet

Energiskatten och beredskapsavgiften på oljor

I finansplanen föreslås att den allmänna energiskatten på oljor höjs med 46
kr. per m3. Åtgärden redovisas som ett led i de energipolitiska strävandena
mot ett minskat oljeberoende men motiveras också med att skatten på el f. n.
är något högre än skatter och avgifter på olja i förhållande till energiinnehållet.
Med hänsyn till att den minskade förbrukningen av olja under 1981
lett till att den särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukter inte täcker de
kostnader som dessa medel avses bestrida lägger regeringen i bilaga 17 till
budgetpropositionen (industridepartementet) fram förslag om höjning av
denna avgift med 29 kr. per m3. Båda höjningarna, som sammanlagt innebär
en merbelastning på oljepriserna med 75 kr. per m3, avses gälla fr. o. m den 1
april 1982.

För att riksdagen skall få en samlad behandling av skatte- och avgiftsbelastningen
på oljorna har näringsutskottet med eget yttrande till skatteutskottet
överlämnat den del av budgetpropositionen som avser höjning av den
särskilda beredskapsavgiften och de i anslutning därtill väckta motionerna
1140 yrkande 27, 1609 yrkandena 14 och 15 och 2138 yrkande 1.

I de socialdemokratiska partimotionerna 1609, 2134 och 2138 yrkas med
hänvisning främst till motiveringen i s-motionen 2133 avslag på propositionen
i dessa delar . Motionärerna vill begränsa energiskattehöjningen till 24
kr. per m3 men i stället höja den särskilda beredskapsavgiften med 22 kr. per
m3 utöver vad regeringen föreslagit. Bakgrunden till yrkandet är att
motionärerna anser att oljeersättningsfonden bör tillföras ytterligare medel.
I vpk-motionerna 1140 och 1568 yrkas däremot avslag på energiskattehöjningen
och att höjningen av beredskapsavgiften begränsas till 13 kr. per
m3.

Utskottet kan således konstatera att det föreligger bred politisk enighet om
en ytterligare skatte- och avgiftsbelastning på oljeprodukterna med 75 kr. per
m3 men att det råder delade meningar om hur denna höjning skall fördelas
mellan energiskatt och beredskapsavgift. Näringsutskottet har vid sin
prövning av den särskilda beredskapsavgiftens höjd bl. a. funnit att
regeringens bedömning härav står i överensstämmelse med den tidigare
beslutade ramen för oljeersättningsfondens medelsbehov. Skatteutskottet
finner den föreslagna energiskattehöjningen på oljeprodukter stå i god
överensstämmelse med de av riksdagen antagna riktlinjerna för energipolitiken.
Utskottet, som också vill erinra om att motionsyrkandena skulle leda
till en avsevärd försvagning av budgeten, avstyrker således bifall till s- och
vpk-yrkandena och tillstyrker propositionen i denna del.

SkU 1981/82:30

Skatten på bensin m. m.

Departementschefen konstaterar vidare i finansplanen att priset på bensin
i Sverige är lägre än i flera andra europeiska länder och föreslår mot denna
bakgrund en höjning av bensinskatten med 7 öre per liter. I fråga om skatten
på gasol och motoralkoholer föreslås i överensstämmelse med de tidigare
beslutade relationerna mellan skatten på dessa bränslen och bensinbeskattningen
att höjningen fastställs till 4 öre per liter.

I den nyssnämnda vpk-motionen yrkas avslag på propositionen också i
denna del, medan Rolf Rämgård m. fl. (c) i motionen 1197 framför ett mera
begränsat avslagsyrkande som endast avser höjningen av skatten på
motoralkoholer. Det sistnämnda yrkandet motiveras främst med
angelägenheten av att stimulera produktionen och konsumtionen av
inhemska drivmedel.

Utskottet, som inte kan finna att vpk-motionärerna anfört några sakliga
skäl för sitt avslagsyrkande, anser den föreslagna bensinskattehöjningen
motiverad och avstyrker följaktligen bifall till vpk-motionen i denna del.
Beträffande motoralkoholerna vill utskottet endast erinra om att riksdagen
vid föregående riksmöte fastställt att skatten på dessa bör vara ungefär
hälften av skatten på bensin. Förslaget i propositionen innebär ett
fullföljande av detta beslut. Då det enligt utskottets mening saknas anledning
att i detta sammanhang frångå en nyligen etablerad beskattningsprincip
avstyrker utskottet bifall till motionen och tillstyrker propositionen i denna
del.

Nedsättning av allmän energiskatt

I finansplanen redovisas de regler som gäller nedsättning av energiskatt i
syfte att begränsa de kostnadsfördyrande effekterna för den särskilt
energikrävande industrin. Regeringen kan i enlighet med bestämmelserna i
en särskild fullmaktslag i sådana fall fastställa skattebelastningen till lägst 1
och högst 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.
Nedsättningen har under åren 1977-1981 bestämts till 1,3 %.

För 1982 har enligt beslut av regeringen i december 1981 nedsättningen för
företag som förädlar skogsprodukter fastställts till 1,6%, medan övriga
företag fått bibehålla den tidigare nedsättningen med 1,3 %. Som stöd för
denna differentiering hänvisas i finansplanen till att de härigenom ökade
skatteintäkterna - ca 70 milj. kr. per år - till en del bör finansiera de
kostnader som uppkommer genom de av riksdagen under hösten 1981 beslutade
stimulanserna för en bättre virkesförsörjning. Eftersom stimulansåtgärderna
beräknas få positiva effekter för skogsindustrin finner departementschefen
det rimligt att denna industri också får bära en del av kostnaderna
härför.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo Lundgren (båda m)
begär ett riksdagsuttalande om att den sålunda beslutade differentieringen

SkU 1981/82:30

inte står i överensstämmelse med den givna fullmakten. Motionärerna
åberopar bl. a. ett uttalande av skatteutskottet under våren 1979 av vilket
framgår att en minskning av nedsättningen bör vara motiverad av konjunkturpolitiska
eller därmed jämförliga skäl. Eftersom regeringen inte redovisar
någon annan konjunkturbedömning för skogsindustrin än vad som gäller för
övriga branscher, finner motionärerna den beslutade differentieringen till
skogsindustrins nackdel strida mot grunderna för regeringens fullmakt.

Utskottet vill i denna fråga först konstatera att de uttalanden som utskottet
gjorde under våren 1979 inte i och för sig kan anses vara vägledande för
tolkningen av fullmaktslagen med hänsyn till att de inte är knutna till någon
ändring i lagen. Uttalandena, som främst skall ses mot bakgrund av den då
aktuella politiska situationen, strider emellertid inte mot förarbetena till
lagstiftningen. Uppenbart är att regeringen kan minska skattenedsättningen
för viss branscher som befinner sig i en särskilt gynnsam konjunktur. Om -som i det nu aktuella fallet - riksdagen beslutat om åtgärder som bör medföra
gynnsamma konsekvenser för skogsindustrin, synes det utskottet inte
orimligt att anse resultatet härav som i viss mån jämförligt med effekterna av
en konjunkturuppgång. Den nu beslutade differentieringen eller däremot
svarande åtgärder diskuterades inte i samband med fullmaktslagens tillkomst.
Lagen ger därför regeringen förhållandevis fria händer att inom de
angivna gränserna fastställa nedsättningens storlek. Under sådana förhållanden
anser utskottet att riksdagen endast kan välja mellan att godta
regeringens åtgärder eller, om den inte finner regeringens åtgärder
tillfredsställande, återkalla fullmakten. Motionärerna synes däremot mena
att riksdagen genom uttalanden kan dirigera regeringens handlande vid
fullmaktens tillämpning. Utskottet, som inte anser sig kunna godta det av
motionärerna förordade förfarandet och som inte heller finner den beslutade
differentieringen strida mot grunderna för eller syftet med nedsättningslagen,
avstyrker bifall till motionen.

Kompensation för bensinskatt i vissa fall

Den tidigare gällande specialdestinationen av bensinskattemedel till
vägväsendet, som upphörde budgetåret 1980/81, har lett till olika riksdagsbeslut
om kompensation för skatten i vissa fall då bensinen använts för andra
ändamål än drift av motorfordon på väg. Skatteutskottet har, med
hänvisning till att grunden för kompensationsanspråken fallit bort, tidigare
förordat ett slopande av bensinskattekompensationerna och utskottet finner
det därför tillfredsställande att departementschefen i finansplanen föreslår
och redovisar en sådan avveckling. Endast bestämmelserna om kompensation
till handikappade fordonsägare skall tills vidare stå kvar i avvaktan på
ställningstagandet till resultatet av bilstödskommitténs uppdrag. De kollektiva
restitutionerna har närmast formen av anslag och kan således slopas
genom beslut av regeringen. I fråga om kompensationen till jordbrukare för

SkU 1981/82:30

traktorer och skördetröskor gäller en lag som föreslås upphöra att gälla den 1
juli 1982 genom en särskild upphävandelag. Beträffande sistnämnda
lagförslag vill utskottet något beröra ett par detaljer i övergångsbestämmelserna.
Vid kompensation för helt kalenderår skall ansökan ha
inkommit inom sex månader efter årets utgång. I och med att lagen nu
upphör att gälla vid det kommande halvårsskiftet bör gränsen för ansökningstiden
fastställas till nästa årsskifte. Utskottet föreslår därför en
komplettering av lagförslaget av denna innebörd. I övergångsbestämmelserna
anges också restitutionsbelopp för skördetröskor vid användning under
första halvåret. Denna angivelse kan möjligen vålla missförstånd, eftersom
det torde vara ytterst ovanligt att skördetröskor används före juli månad.
Utskottet, som inte funnit det nödvändigt att ändra lagförslaget i denna del
förutsätter att riksskatteverket informerar de som tidigare varit kompensationsberättigade
för skördetröskor om bestämmelsernas innebörd.

Kompensationen för bensinskatt till användare av motorsåg regleras i en
författning som utfärdats med stöd av riksdagens beslut. I samband med
detta beslut ändrades också kommunalskattelagen så att skattefrihet infördes
för sådan kompensation. Med hänsyn till att kompensationsbestämmelserna
grundas på ett riksdagsbeslut bör riksdagen också besluta om ett slopande av
kompensationsrätten innan författningen upphävs. Utskottet kommer därför
att hemställa att riksdagen beslutar i enlighet härmed. Därvid förutsätter
utskottet att regeringen senare i lämpligt sammanhang lägger fram förslag
om en häremot svarande ändring av kommunalskattelagen.

Beskattningen av övervinster i vattenkraftverk

I anslutning till de förslag rörande energibeskattningen som läggs fram i
propositionen behandlar utskottet också vissa andra motionsyrkanden som
berör detta beskattningsområde.

En fråga som tilldragit sig särskilt intresse gäller beskattningen av de
vinster som uppkommer hos ägare av äldre vattenkraftverk. Genom att
råkraftpriset baseras också på de väsentligt högre anläggnings- och
driftskostnaderna för nyare kraftverk uppkommer vad som i tre motioner
betecknas som övervinster i äldre kraftverk.

Motionärerna är ense om att övervinsterna bör beskattas men anvisar vitt
skilda vägar för hur beskattningen skall utformas och hur de därigenom
influtna medlen skall användas.

I vpk-motionen 211 upprepas det förslag om en produktionsavgift med 5
öre per kWh på kraft från vattenkraftverk, som riksdagen avvisade vid
föregående riksmöte. Huvuddelen av de härigenom inflytande medlen skall
enligt motionen återföras till regionala fonder i de län där kraften
producerats och där användes för sysselsättningsskapande åtgärder, och viss
del skall avsättas till en central fond.

I s-motionen 1610 begär motionärerna skyndsamma åtgärder för en mera

SkU 1981/82:30

permanent beskattning av övervinsterna och i avvaktan därpå en provisorisk
produktionsavgift på all producerad elkraft. Den provisoriska avgiften, som
skall tas ut fr. o. m. den 1 juli 1982 bör utgå med 1 öre per kWh och ge en
nettoinkomst av ca 500 milj. kr. under nästa budgetår. Man bör enligt
motionärerna pröva ett system med skatt på den installerade effekten och
därvid beakta anläggningarnas ålder och andelen vattenkraft. För att hindra
att avgiften vältras över på konsumenterna bör ett system med bl. a.
prisstopp på elkraft prövas.

Ett tredje förslag i denna fråga läggs fram av Ivar Franzén och Birgitta
Hambraeus (båda c) i motion 1570. Till skillnad från övriga motionärer
förordar de en kombination av en produktionsavgift på 2 öre kWh och särskilda
avskrivningsregler som tar hänsyn till kraftverkens ålder. Influtna
medel vill motionärerna i första hand överföra till oljeersättningsfonden.

Frågan om beskattningen av de s. k. övervinsterna är inte ny utan har
behandlats av näringsutskottet och skatteutskottet vid tidigare tillfällen.
Båda utskotten har därvid hänvisat till att energiskattekommittén fått i
uppdrag att pröva frågan. De socialdemokratiska motionärerna gör gällande
att riksdagen tidigare skulle ha begärt förtursbehandling av frågan med
anledning av den av näringsutskottet behandlade motionen 1979/80: 2056.
Såvitt skatteutskottet kan finna avslog riksdagen denna motion utan något
uttalande i frågan. Energiskattekommittén som just i frågor om övervinsterna
fått tilläggsdirektiv att presentera tekniska modeller för hur ett ingripande
mot sådana vinster kan vara utformat, väntas avge sitt betänkande under
denna vår. Utskottet förutsätter att regeringen efter sedvanlig remissbehandling
av utredningens betänkande snarast vidtar de åtgärder som kan anses
erforderliga.

Utskottet anser således att riksdagen bör avvakta regeringens ställningstagande
till energiskattekommitténs modeller för ett ingripande mot
övervinsterna och avstyrker därför de här behandlade motionsyrkandena.

Regionalpolitisk differentiering av energiskatten

Eva Winther (fp) upprepar i motion 2131 ett yrkande om utredning
beträffande regionalpolitisk differentiering av energiskatten, som också
behandlades vid föregående riksmöte. Utskottet fann då att frågan borde
anstå till dess energiskattekommittén slutfört sitt uppdrag. Regeringen har
senare aviserat att den överväger att lägga fram förslag om befrielse från eller
nedsättning av arbetsgivaravgifterna för företag med verksamhet inom vissa
av stödområdena. Utskottet, som anser sådana former av stöd vara av
väsentligt större betydelse för sysselsättningen inom de avsedda områdena än
lättnader i energibeskattningen, finner mot denna bakgrund inte skäl
tillstyrka den i motionen begärda utredningen.

SkU 1981/82:30

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energiskatten och beredskapsavgiften på oljor

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1140 yrkande
27, 1981/82:1568 yrkande 1, 1981/82:1609 yrkande 14 och 15,
1981/82: 2134 och 1981/82:2138 yrkande 1 och med bifall till
proposition 1981/82:100 bilaga 2 och bilaga 17 i dessa delar
beslutar att fr. o. m. den 1 april 1982 höja den allmänna energiskatten
på eldningsoljor och andra skattepliktiga oljor med 46
kr. per kubikmeter och den särskilda beredskapsavgiften för
sådana oljor med 29 kr. per kubikmeter,

2. beträffande skatten på bensin och motoralkoholer m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1197 och
1981/82:1568, yrkande 2, och med bifall till propositionen i
denna del beslutar höja skatten på bensin med 7 öre per liter och
skatterna på motoralkoholer och gasol med 4 öre per liter
fr. o. m. den 1 april 1982,

3. beträffande nedsättning av allmän energiskatt
att riksdagen avslår motion 1981/82:1203,

4. beträffande kompensation för bensinskatt

att riksdagen beslutar att slopa nu utgående kompensation för
bensinskatt till jordbrukare för traktorer och skördetröskor
fr. o. m. den 1 juli 1982 och att slopa sådan kompensation för
yrkesmässig användning av motorsåg för beskattningsår som
börjar den 1 juli 1982 eller senare,

5. beträffande övervinster i vattenkraftverk
att riksdagen avslår

a. motion 1981/82:211,

b. motion 1981/82:1570,

c. motion 1981/82:1610 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande differentierad energiskatt

att riksdagen avslår motion 1981/82:2131,

7. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar

dels vid bilaga 2 i propositionen fogade förslag till

a. lag om ändring i lagen (1957:264) om allmän energiskatt,

b. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

c. lag om upphävande av lagen (1974:870) om kompensation

för skatt på bensin i vissa fall med den ändringen att

övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

SkU 1981/82:30

Regeringens förslag Utskottets förslag

I fråga om kompensation för år I fråga om kompensation för år
1982 skall i stället för bestämmel- 1982 skall i stället för bestämmelserna
i 6 § 2 och 3 samt 8 § i den serna i 4 § första stycket, 6 § 2 och 3

upphävda lagen gälla följande. samt 8 § i den upphävda lagen gälla

följande.

1. Kompensation utgår samma halvår.

2. Kompensation utgår med hjälpmotor.

3. Ansökan om kompensation som
avser första halvåret 1982 skall ha
kommit in till riksskatteverket före
utgången av år 1982. Har ansökan
inte kommit in inom den angivna
tiden tas den inte upp till prövning.

dels vid bilaga 17 till propositionen fogat förslag till

lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter.

Stockholm den 23 februari 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s).
Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s) och Arne Svensson
(m).

Reservationer

1. beträffande energiskatten och beredskapsavgiften på oljor (1 och 7 mom. i
utskottets hemställan)

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Egon Jacobsson (samtliga s),
som

dels anför följande:

Vi ansluter oss till den avvikande mening som anmälts till näringsutskottets
yttrande över förslaget till höjning av den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter. De medel som enligt budgetpropositionen skall tillföras
oljeersättningsfonden är klart otillräckliga för att tillgodose de miljökrav som

SkU 1981/82:30

den ökade förbränningen av fasta bränslen kommer att medföra. Härtill
kommer att de merinventeringar som blir följden av sådana väsentligt ökade
miljöförbättrande insatser också kan väntas bidrag till att höja sysselsättningen
i inte obetydlig mån.

dels anser att utskottet i 1 och 7 mom. bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:100 i här
behandlade delar och på motionerna 1981/82:1140 yrkande 27
och 1981/82:1568 yrkande 1 och med bifall till motionerna
1981/82:1609 yrkandena 14 och 15, 1981/82:2134 och 1981/
82:2138 yrkande 1 beslutar

a) att fr. o. m. den 1 april 1982 höja den allmänna energiskatten
på eldningsoljor och andra skattepliktiga oljor med 24
kr. per kubikmeter och den särskilda beredskapsavgiften för
sådana oljor med 51 kr. per kubikmeter,

b) att utvidga ramen för oljeersättningsfonden från 1700
milj. kr. till 2 600 milj. kr. för åren 1981-1983,

c) att de ökade resurserna för fonden skall användas på det sätt
som anges i motionerna,

7. att riksdagen antar

dels vid bilaga 2 till propositionen fogade förslag till

a) lag om ändring i lagen (1957:264) om allmän energiskatt
med den ändringen att bilagan till lagen erhåller följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse

Utskottets förslag

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta
bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för lon

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 253 kr. för nr

ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor 253 kr. för nr’

SkU 1981/82:30

Reservanternas förslag

Bilaga till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Förteckning över vissa bränslen för vilka allman energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta
bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgåendedieselmotor
231 kr. för rrv'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 231 kr. för m’

7 b. och c. = utskottet

dels vid bilaga 17 till propositionen fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter med den ändringen att 2 § erhåller följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse.

Utskottets förslag

Särskild beredskapsavgift utgår
för bensin med sjutton öre för liter
och för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja med etthundraarton
kronor för kubikmeter.

Reservanternas förslag

Särskild beredskapsavgift utgår
för bensin med sjutton öre för liter
och för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja med etthundrafyrtio
kronor för kubikmeter.

008 2. beträffande nedsättning av allmän energiskatt (3 mom. i utskottets

009 hemställan)

010 av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Arne

011 Svensson (alla m) som

012 dels anför följande:

013 I motion 1203 begärs ett riksdagsuttalande att den av regeringen beslutade

014 differentieringen av energiskattenedsättningen till skogsindustrins nackdel

015 strider mot grunderna för regeringens fullmakt. Bakgrunden till detta

016 yrkande är att regeringen med stöd av lagen om nedsättning av allmän

017 energiskatt fastställt sådan nedsättning för 1982 till 1,6 % av produktvärdet

SkU 1981/82:30

för företag som förädlar skogsprodukter och till 1,3 av produktvärdet för
övriga nedsättningsberättigade industrier. Att skogsindustrin får en högre
skattebelastning har motiverats med att den bör bidra till att finansiera de
kostnader som uppkommer genom de av riksdagen beslutade stimulanserna
för en bättre virkesförsörjning, åtgärder som i övrigt skall betalas med
skogsvårdsavgiftsmedel. Utskottet anser i likhet med budgetministern att de
positiva effekterna av de skogspolitiska åtgärderna också kommer
skogsindustrin till del och att den därför bör bidra till finansieringen.
Formellt finner utskottet effekten av stimulansåtgärderna jämförbara med
en konjunkturuppgång och anser att det inte finns anledning att rikta
anmärkningar mot regeringens användande av fullmakten.

Vi vill i denna fråga först konstatera att motiven för att införa
nedsättningslagen främst var att man skulle kunna minska skattebelastningen
för den mest energikrävande delen av industrin. Att nedsättningsreglerna
skulle få användas som ett finansieringsinstrument för statsverket kan inte
utläsas av förarbetena till lagen. En förutsättning för att man skall kunna
jämföra följderna av awerkningsstimulanserna med en konjunkturuppgång
är att stimulansåtgärderna ger omgående fördelar för skogsindustrin.
Industrin har gjort gällande att de särskilda åtgärderna i fråga om
glesväxande skog som beslutades under hösten 1981 endast får rent
marginella verkningar för skogsindustrins råvaruförsörjning. Däremot får
den minskade skattenedsättningen mycket kännbara och orättvisa verkningar.
Den största tidningspapperstillverkaren räknar med en merkostnad av 6,5
milj. kr. per år samtidigt som skattehöjningen också får betalas av de
pappersbruk som uteslutande använder returpapper och således inte har
något intresse av ökad tillgång på virkesråvara. Det naturliga hade enligt vår
mening därför varit att finansiera de skogspolitiska åtgärderna med endast
skogsvårdsavgiften och att låta skogsindustrin arbeta på samma villkor som
annan energikrävande industri.

Utskottet anser det olämpligt att riksdagen dirigerar regeringens tillämpning
av en av riksdagen utfärdad fullmakt och menar att riksdagen bör
återkalla fullmakten om den inte anser sig kunna godta regeringens åtgärder.
Vi kan för vår del inte finna det nödvändigt med en så drastisk åtgärd som ett
återkallande av fullmakten om riksdagen i en särskild fråga i stället kan uttala
sin mening om fullmaktens räckvidd. Först om regeringen åsidosätter
riksdagsuttalanden härom eller mera konsekvent använder fullmakten för
annat än avsett ändamål bör ett återkallande kunna bli aktuellt. I det nu
aktuella fallet finner vi det uppenbart att fullmakten använts på ett sätt som
inte är förenligt med lagstiftarens intentioner och att riksdagen bör ge detta
regeringen till känna.

SkU 1981/82:30

dels anser att utskottet i 3 mom. bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1203 uttalar att den av
regeringen beslutade differentieringen i nedsättningen av
energibeskattningen inte står i överensstämmelse med den av
riksdagen givna fullmakten.

3. beträffande övervinster i vattenkraftverk (5 mom. i utskottets hemställan) av

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Egon Jacobsson (samtliga s),
som

dels anför följande:

Socialdemokraterna har i motion 1609 närmare utvecklat bakgrunden till
att övervinsterna vid elproduktion i äldre vattenkraftverk bör beskattas och i
utskottets yttrande framförs inte några invändningar mot att en sådan
beskattning kommer till stånd. Däremot anser utskottet det nödvändigt att
avvakta resultatet av energiskattekommitténs arbete innan några åtgärder
vidtas. I motionen belyses såväl de betydande belopp det här gäller som
angelägenheten av att förslag snarast kan läggas fram i överensstämmelse
med tidigare utskottsuttalande. I avvaktan på sådant förslag yrkas införande
av en provisorisk produktionsavgift som bör kunna gälla redan fr. o. m. nästa
budgetår. Förslaget, vars grundlinje utvecklas i motionen, borde kunna ge en
nettoinkomst av ca 500 milj. kr. under budgetåret 1981/83 vilket måste anses
angeläget, i nuvarande statsfinansiella läge. Med hänsyn till att energiskattekommitténs
uppdrag omfattat utarbetande av modeller för en övervinstbeskattning
bör regeringen på grundval av förslaget i motionen i samråd med
utredningens experter utan dröjsmål kunna lägga fram förslag om en
provisorisk avgift,

dels anser att utskottet i mom. 5 c bort hemställa att riksdagen med bifall
till motion 1981/82:1610 yrkandena 2 och 3,

1. begär skyndsamma åtgärder, så att ett förslag om beskattning
av övervinster i vattenkraftproduktionen snarast kan föreläggas
riksdagen,

2. begär att förslag om provisorisk produktionsavgift på all elkraft
snarast läggs fram enligt de riktlinjer som anförs i motionen.

SkU 1981/82:30

Bilaga

Näringsutskottets yttrande
1981/82:3 y

över proposition 1981/82:100 i vad avser höjning av den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter jämte motioner

Till skatteutskottet

I proposition 1981/82:100 bilaga 17 (industridepartementet) har regeringen
- under littera E - i avsnittet Höjning av den särskilda beredskapsavgiften
på oljeprodukter (s. 72-74) föreslagit riksdagen att antaga inom industridepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1973:1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Till denna del av propositionen anknyter dels motion 1981/82:1140
yrkande 27, dels motion 1981/82:1609 yrkandena 14 och 15 och motion
1981/82:2138 yrkande 1. De angivna yrkandena i de båda sistnämnda
motionerna är helt överensstämmande. De går ut på bl. a. en större höjning
av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter än enligt regeringens
förslag och är sammankopplade med yrkanden i motion 1981/82:1609 resp.
motion 1981/82:2134 om en mot denna ytterligare höjning svarande
begränsning av den allmänna energiskatten. Dessa senare motionsyrkanden
har hänvisats till skatteutskottet.

För att möjliggöra en samlad behandling av de ovan berörda yrkandena
rörande de båda skilda pålagorna överlämnar näringsutskottet till skatteutskottet
- under förutsättning av skatteutskottets medgivande - det inledningsvis
angivna avsnittet i proposition 1981/82:100 och de angivna
yrkandena i motionerna 1981/82:1140, 1981/82:1609 och 1981/82:2138.
Härvid vill näringsutskottet anföra följande.

Propositionen

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter finns i proposition 1981/82:100 bilaga 17 på s. 215.
Det innebär att den särskilda beredskapsavgiften när det gäller motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja den 1 april 1982 höjs från 89 kr. till 118 kr.
per kubikmeter, dvs. med 29 kr. per kubikmeter. Av det sistnämnda
beloppet avses 4 kr. skola tillföras oljeprospekteringsfonden, 13 kr.
oljeersättningsfonden och 12 kr. energiforskningsfonden. Höjningen motiveras
i huvudsak med att den sjunkande konsumtionen av olja medför att
inkomsterna till oljeersättningsfonden och energiforskningsfonden kommer
att minska vid oförändrat avgiftsuttag. Enligt propositionen skall ramen för
stöd från oljeersättningsfonden under åren 1981-1983 förbli oförändrad, dvs.

SkU 1981/82:30

1700 milj. kr. Inom energiforskningsprogrammet skall enligt beslut av
riksdagen år 1981 för Huvudprogram Energiforskning under budgetåren
1981/82-1983/84 få användas 1 400 milj. kr. I fråga om det stöd till
prospektering efter olja, naturgas och kol som finansieras från oljeprospekteringsfonden
föreslås i ett följande avsnitt i propositionen att den tidigare
fastställda ramen av 250 milj. kr. skall vidgas till 650 milj. kr. Detta förslag
kommer näringsutskottet att behandla i sitt betänkande NU 1981/82:30.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är

1981/82:1140 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller yrkandet (27) att
riksdagen beslutar att höjningen av beredskapsavgiften på oljeprodukter
begränsas till 13 kr. per kubikmeter avsedda för oljeersättningsfonden,

1981/82:1609 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller yrkandena

14. att riksdagen beslutar

a) att utvidga ramen för oljeersättningsfonden från 1 700 milj. kr. till 2 600
milj. kr. för åren 1981-1983,

b) att de ökade resurserna för oljeersättningsfonden bör användas på det
sätt som förordas i motionen,

15. att riksdagen beslutar

a) att den särskilda beredskapsavgiften för olja och oljeprodukter höjs
från 89 kr. till 140 kr./m3,

b) att regeringens förslag om höjning av den särskilda beredskapsavgiften
för olja och oljeprodukter från 89 kr. till 118 kr./m3 avslås,

1981/82:2138 - med motivering i motion 1981/82:2133 - av Olof Palme
m. fl. (s), såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen beslutar

a) att utvidga ramen för oljeersättningsfonden från 1 700 milj. kr. till 2 600
milj. kr. för åren 1981-1983,

b) att de ökade resurserna till oljeersättningsfonden bör användas på det
sätt som förordas i motion [1981/82:2133],

c) att den särskilda beredskapsavgiften för olja och oljeprodukter höjs
från 89 kr. till 140 kr. per m3,

d) att regeringens förslag om en höjning av den särskilda beredskapsavgiften
för olja och oljeprodukter från 89 kr. till 118 kr. per m3 avslås.

SkU 1981/82:30

Yrkandenas innebörd och motivering

I motion 1981/82:1140 anförs att den forskning inom energiområdet som
staten vill driva fram bör finansieras i vanlig ordning genom att forskningsanslag
utanordnas över statsbudgeten utan att knytas till särskilda avgifter
som belastar konsumenterna. De ytterligare medel som enligt motionärernas
förslag tillförs oljeersättningsfonden sägs böra användas i första hand för att
öka användningen av alternativa, inhemska bränslen i stället för olja.

Enligt motionerna 1981/82:1609 och 1981/82:2138 skall 450 milj. kr.
tillföras oljeersättningsfonden för vartdera av kalenderåren 1982 och 1983,
något som skall finansieras genom att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter höjs med 22 kr. per kubikmeter utöver vad regeringen har
föreslagit. Det stöd som oljeersättningsfonden kan ge för miljöförbättrande
åtgärder är inte tillräckligt, hävdar motionärerna. De ytterligare ökade
resurserna skulle möjliggöra lån och bidrag på förmånliga villkor främst för
de merinvesteringar som blir en följd av miljökrav vid förbränning av fasta
bränslen. Stödet skulle också stimulera produktion inom svensk industri.

Näringsutskottet

Den höjning av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter som
föreslås i budgetpropositionen är till väsentlig del avsedd att kompensera den
minskning av avgiftsunderlaget som är en följd av att oljekonsumtionen
sjunker. Ambitionsnivån för oljeersättningsfondens verksamhet avses sålunda
förbli oförändrad under den innevarande verksamhetsperioden, som
omfattar åren 1981-1983. Inte heller i fråga om energiforskningsprogrammet
åsyftas någon ändring av ambitionsnivån. Endast för den verksamhet som
stöds av oljeprospekteringsfonden föreslås i detta sammanhang en vidgad
medelsram.

Vänsterpartiet kommunisterna godtar enligt motion 1981/82:1140 bara en
begränsad del, 13 kr. per kubikmeter olja, av den föreslagna avgiftshöjningen.
De särskilda inkomsterna skall då helt tillfalla oljeersättningsfonden. I
övrigt anvisar man i denna motion skattevägen om det gäller att finansiera en
ökning av stödet till de ändamål som tillgodoses från energiforskningsfonden
och oljeprospekteringsfonden. Motionärerna föreslår emellertid inte några
anslagsökningar i detta sammanhang.

Näringsutskottet vill hänvisa till de motiv för avgiftsfinansiering av de
berörda verksamheterna som riksdagen har godtagit och som åberopas i
propositionen (s. 72 f.). Den höjning av avgiften som regeringen föreslår
synes inte överdimensionerad i dagens läge. Utskottet avstyrker således det
berörda yrkandet i motion 1981/82:1140 (vpk).

I de socialdemokratiska partimotionerna 1981/82:1609 och 1981/82:2138
förespråkas att den särskilda beredskapsavgiften utöver vad regeringen har
föreslagit höjs med 22 kr. per kubikmeter olja, vilket belopp skall tillföras

SkU 1981/82:30

oljeersättningsfonden. Denna ytterligare höjning kompenseras enligt motionärernas
förslag genom att den samtidigt aktuella höjningen av den allmänna
energiskatten på eldningsoljor och andra skattepliktiga oljor begränsas i
motsvarande mån.

Näringsutskottet finner regeringens förslag till avgiftshöjning väl avvägt
och tillstyrker detta. De socialdemokratiska yrkandena om vidgad medelsram
för oljeersättningsfonden bör ses mot bakgrund av riksdagens enhälliga
beslut hösten 1980 om stödet från fonden och mot bakgrund av vad
delegationen (11980:08) för uppbyggnad av en oljeersättningsfond har anfört
i sin plan för stödgivningen (prop. s. 106 f.). Utskottet vill också påtala att
motionärerna inte ger någon närmare motivering för den ändrade avvägning
mellan avgift och skatt på oljekonsumtionen som de föreslår. Resursökningen
för oljeersättningsfonden sker enligt motionärernas förslag till priset av en
betydande försvagning av statsbudgeten.

Stockholm den 17 februari 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Nils Erik Wååg (s),
Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m),
Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp),
Wivi-Anne Radesjö (s), Christer Eirefelt (fp). Birgitta Johansson (s), Per
Westerberg (m) och Ivar Franzén (c).

Avvikande mening

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anser att
sista stycket i yttrandet bort ha följande lydelse:

Oljeersättningsfondens resurser är, som framhålls i de socialdemokratiska
motionerna, klart otillräckliga med hänsyn till de betydande investeringar
som föranleds av miljökrav i samband med ökat utnyttjande av fasta
bränslen. Motionärernas förslag beträffande vidgad medelsram för fonden
och finansiering därav genom en ytterligare höjning av den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter är väl motiverat. Näringsutskottet
finner det angeläget att riksdagen går på motionärernas linje och inte nöjer
sig med regeringens defensiva förslag på denna punkt.

GOTAB Stockholm 1982