SkU 1981/82:29

Skatteutskottets betänkande
1981/82:29

om vissa anslag för budgetåret 1982/83 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1981/82:100 bil. 11)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet

1. Skatte- och kontroll väsen. Allmänt. I proposition 1981/82:100 bilaga 11
budgetdepartementet (s. 76-77) hemställs att riksdagen skall godkänna vissa
riktlinjer i fråga om terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa
uppgifter i det centrala skatteregistret. Denna del av propositionen kommer
utskottet att behandla senare i vår i samband med en proposition som
kommer att läggas fram i mitten av mars angående detaljutformning av
förslaget.

Vidare redogörs i propositionen för den uppföljning som pågår i fråga om
den s. k. RS-reformen beträffande taxeringsarbetet i första instans (s. 79-80).
Under år 1981 har riksskatteverket (RSV) bildat en särskild projektgrupp
(ÖTF-projektet) för en översyn. Gruppen har i första hand inriktat sitt
arbete på ändringar som är möjliga att genomföra till 1982 års taxering men
kommer dessutom att genomföra en fördjupad probleminventering och
analys och utifrån denna utveckla förslag till framtida förändringar.
Budgetministern betonar att han finner den inledda översynen av RSreformen
mycket angelägen.

Slutligen redogörs för utformningen av ett nytt ADB-system för länsstyrelsernas
mervärdeskatteenheter, som regeringen avser att införa etappvis
under perioden 1983-1986.

Genom propositionen har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad budgetministern anfört angående de sistnämnda två frågorna.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1981/82:1695 av Rune Rydén m. fl. (m)

I motionen hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp tillsätts med
uppgift att granska ADB-systemet för folkbokföring och beskattning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att frågor rörande riksskatteverkets
ledning och inre organisation skall bli föremål för särskild prövning.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 29

SkU 1981/82:29

1981/82:2030 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 2018 avsnittet
Datorerna i samhället - att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
RS-systemet inom skatteadministrationen.

Utskottet

Med RS-projektet avses den reform av skatteadministrationen och
rationalisering av taxeringsarbetet i första instans som genomfördes under
senare delen av 1970-talet och som RSV är den främst ansvariga centrala
myndigheten för. RS-projektet har bl. a. inneburit att ett nytt ADB-system
för skatte- och folkbokföringsmyndigheterna har tagits i bruk.

Som skäl för yrkandena i motion 1695 anförs att svårigheterna med
ADB-systemet har fått sådan omfattning att man kan tala om ett
misslyckande. Detta beror enligt motionärerna på felaktig utformning,
underskattning av resursbehov och tidsåtgång samt ett oskickligt genomförande
från de inblandade myndigheternas sida. Vidare sägs att det föreligger
en djup och utbredd misstro mot det sätt på vilket RS-projektet skötts samt
mot RSV:s ledning. En utvärdering av RS-projektet bör därför inte ske i
RSV:s egen regi. I motion 2018, som innehåller motiveringen för yrkandet i
motion 2030, framhålls att RS-projektet i viktiga hänseenden visat sig inte
kunna uppfylla de löften och förväntningar som ursprungligen angavs.

Utskottet behandlade under våren 1981 motioner med liknande krav på en
utvärdering av RS-projektet och det i samband därmed utbyggda ADBsystemet
för folkbokföring och beskattning. I sitt betänkande SkU 1980/
81:30 uttalade utskottet bl. a. att det knappast var meningsfullt att börja en
sådan utvärdering under projektets slutfas utan att den i stället lämpligen
borde ske när man kunde överblicka resultatet av 1982 års taxering.

Av den nyss lämnade redogörelsen för ÖTF-projektet framgår att RSV
redan påbörjat en översyn av reformen.

Dessutom bör nämnas att datadelegationen under hösten 1981 verkställde
en genomgång och utfrågning om RS-systemet, varvid tjänstemän från
skatteförvaltningen ute i landet och företrädare från RSV medverkade. En
redovisning av detta arbete har nyligen överlämnats till regeringen (Ds B
1981:21), och ärendet bereds f. n. i budgetdepartementet.

Delegationen har sammanfattningsvis anfört att det samlade materialet
kan ge ett negativt intryck av RS-systemet och dess genomförande men att
åtskilligt dock har fungerat väl tack vare stor lojalitet och ambition hos hela
skatteförvaltningen att på bästa sätt fullgöra vad statsmakterna beslutat.
Delegationen har bl. a. föreslagit att regeringen i god tid tar initiativ till att
påbörja förberedelsearbetet med den driftorganisation och systemstruktur
som kan bli aktuell mot slutet av 1980-talet. En uppföljning och utvärdering
bör enligt delegationen göras samordnat för hela RS-systemet.

Av det anförda framgår att taxeringsarbetet i första instans, däri inbegripet

SkU 1981/82:29

frågor som hör samman med RS-systemet, f. n. följs upp av RSV. Vidare har
regeringen genom datadelegationens redovisning försetts med visst underlag
för sitt agerande i fortsättningen. Innan resultatet av den fortsatta
beredningen inom budgetdepartementet föreligger anser utskottet att några
åtgärder från riksdagens sida inte är erforderliga. Utskottet anser inte heller
att det finns skäl att i detta sammanhang påkalla utredning om RSV:s ledning
och inre organisation. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1695 och 2030.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. beträffande uppföljning av RS-reformen med avslag på motionerna
1981/82:1695 och 1981/82:2030 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. förklarar sig inte ha något att erinra mot vad regeringen anfört
om ADB-system för länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter.

2. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
C 1 (s. 86-91) och hemställer

att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 228 115 000 kr.

3. Stämpelomkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 2 (s. 91-92) och hemställer

att riksdagen till Stämpelomkostnader för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 1 804 000 kr.

4. Kostnader för årlig taxering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 3 (s. 92-93) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för ärlig taxering m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 117 000 000 kr.

5. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

Regeringen föreslår under punkten C 4 (s. 93-94) att riksdagen till Ersättning
till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 31 900 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motion:

1981/82:1209 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att slopa avgiftsfriheten vid
inbetalning av skatt fr. o. m. den 1 juli 1982.

Utskottet

I motionen görs gällande att ett slopande av avgiftsfriheten för den som
betalar in skatt inte skulle innebära någon ökad kostnad för det övervägande
antalet inkomsttagare och att kostnaden skulle bli obetydlig för dem som

SkU 1981/82:29

drabbas. Vidare sägs att postgirot och bankerna skulle göra vissa administrationsvinster.
Reformen beräknas enligt motionärerna innebära besparingar
på ca 30 milj. kr.

I en sammanställning av postverket över kalkylerade kostnader för
bestyret med skatteuppbörden m. m. för kalenderåret 1982 har de sammanlagda
kostnaderna för verksamheten beräknats till ca 28,4 milj. kr. Härav
utgör de beräknade kostnaderna för postbefordran av frankeringsfria
försändelser ca 10,2 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att den största
posten, utbetalning av överskjutande preliminär skatt genom återbetalningskort,
har kostnadsberäknats till ca 14,1 milj. kr.

Riksdagen avslog i höstas på skatteutskottets förslag en motion i vilken
hade ställts ett yrkande liknande det som den förevarande motionen
innehåller (SkU 1981/82:20). Den ståndpunkt som utskottet då intog
framstår nu som än mer befogad med hänsyn till vad som inhämtats om
fördelningen av de beräknade kostnaderna för postverket för bestyret med
skatteuppbörden m. m. Utskottet vidhåller således sitt tidigare ställningstagande
i denna fråga och avstyrker bifall till motion 1209.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motion 1981/82:1209,

2. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
31900 000 kr.,

6. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 5 (s. 145) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer och
organisationer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 170 000 kr.

7. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 6 (s. 146) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
10 500 000 kr.

8. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten G 7 (s. 146-147) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

9. Exportkreditbidrag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
G 8 (s. 147-148) och hemställer

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

SkU 1981/82:29

Stockholm den 16 februari 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s),
Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*,
Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Jens Eriksson (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Jens
Eriksson (alla m),

1. Skatte- och kontrollväsen. Allmänt (punkt 1)

Reservanterna har
dels anfört följande:

När riksdagen vid 1975 års riksmöte beslutade om riktlinjer för en ändrad
skatteadministration och taxering i första instans och ett nytt system för
automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdetden
s. k. RS-reformen - knöts stora förhoppningar till de många fördelar som
reformen gav löfte om. Systemet skulle leda till effektivitetsvinster inom
främst taxerings- och uppbördsfunktionerna och medföra inte obetydliga
rationaliseringsvinster i skatteadministrationen. Målsättningarna var bl. a.
angelägna förbättringar av skatteadministrationen i första instans, minskat
uppgiftslämnande för allmänheten, arbetsgivare och myndigheter samt en
förbättrad skattekontroll.

Tyvärr har det visat sig att RS-projektet i viktiga hänseenden inte har
kunnat infria dessa löften och förväntningar. Kritik mot och synpunkter på
RS-systemet har därför uttalats från olika håll och i skilda sammanhang: i
riksdagen, från många myndigheter, från berörda fackliga organisationer
och i pressen. Kritiken har avsett såväl själva reformen och dess genomförande
som systemet i drift.

Som exempel på sådana kritiska synpunkter kan nämnas att rationaliseringsvinsterna
av datoriseringen har överskattats kraftigt, att arbetsperiodens
längd har felbedömts, att organisationen har varit underbemannad från

SkU 1981/82:29

början, att det uppställda målet avseende koncentration på mer komplicerade
skatteobjekt inte har kunnat uppfyllas, etc.

Denna kritik kan inte utan vidare avfärdas. Detta gjorde inte heller
skatteutskottet förra året, vilket framgår av utskottets betänkande 1980/
81:30. Utskottet tog emellertid fasta på att regeringen hade uttalat att en
utvärdering skulle äga rum när projektet helt hade genomförts. Utskottet
fann att en sådan utvärdering lämpligen borde ske när man kunde överblicka
resultatet av 1982 års taxering.

Under året som gått har riksskatteverket igångsatt det s. k. ÖTFprojektet,
som innebär bl. a. en uppföljning av RS-reformen. Vidare har
datadelegationen verkställt en genomgång och utfrågning angående RSsystemet.
Dessa initiativ är enligt vår mening värdefulla men inte tillräckliga.
Vi anser att en översyn av RS-systemet bör komma till stånd så snart
tillräcklig erfarenhet av systemet vunnits. En utvärdering bör ske med tanke
på att vinna erfarenhet för framtiden.

I enlighet med det anförda tillstyrker vi motion 2030.

dels ansett att utskottet under punkt 1 mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2030 och med avslag på
motion 1981/82:1695 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i fråga om översyn av RS-reformen.

2. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.
(punkt 5)

Reservanterna har

dels anfört följande:

I det nuvarande ekonomiska läget är det väsentligt att ta till vara alla
möjligheter att minska statens utgifter. Enligt vår mening bör därför, på de
grunder som anförts i motion 1209, avgiftsfriheten vid inbetalning av skatt
slopas från den 1 juli 1982 varigenom uppskattningsvis 10,2 milj. kr. kan
inbesparas.

dels ansett att utskottet bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1209 beslutar att
avgiftsfriheten vid inbetalning av skatt skall slopas fr. o. m. den
1 juli 1982,

2. att riksdagen till följd härav antar följande
Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 52 § uppbördslagen (1953:272) skall ha nedan
angivna lydelse.

SkU 1981/82:29

Gällande lydelse

Reservanternas förslag

52 §

Sådan preliminär
Insättning enligt
Om arbetsgivare

Betalas skatt

Skatt, som

är bosatt,
enligt skattsedel,
avtal därom.

(centrala skattekontot),
i systemet.

Inbetalning av skatt sker
kostnadsfritt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

3. att riksdagen - under förutsättning av bifall till yrkandena 1 och
2 ovan - med anledning av regeringens förslag och motion
1981/82:1209 till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 21 700 000 kr.

GOTAB 70583 Stockholm 1982