SkU 1981/82:25

Skatteutskottets betänkande
1981/82:25

om uppfinnarkonto (prop. 1981/82:79)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:79 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om uppfinnarkonto

2. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

3. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

5. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

6. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

8. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning

9. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.

I propositionen läggs förslag fram om ett inkomstutjämningssystem för
uppfinnare. De föreslagna reglerna tas in i en särskild lag som till sin
uppbyggnad överensstämmer med lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
Förslaget innebär att en uppfinnare, som visst år har haft en ovanligt hög
inkomst, kan fördela beskattningen av en del av inkomsten på de närmast
följande sex beskattningsåren. Tekniskt sett görs denna inkomstutjämning
på det sättet att uppfinnaren får avdrag för de medel som betalas in på ett
särskilt bankkonto (uppfinnarkonto). Medlen beskattas i takt med att de,
senast efter sex år, betalas ut från banken. Inkomstutjämningen omfattar
ersättningar som den skattskyldige uppbär genom en av denne gjord
uppfinning och som skattemässigt skall redovisas som intäkt av rörelse.

De nya reglerna avses bli tillämpliga första gången vid 1982 års
taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 25

SkU 1981/82:25

1 Förslag till
Lag om uppfinnarkonto

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på
de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med
beskattning av sådan intäkt av rörelse som han har förvärvat genom en av
honom gjord uppfinning som kan tillgodogöras industriellt (uppfinnarintäkt).
Den omständigheten att patent inte kan meddelas för en uppfinning
utgör inte något hinder mot att ersättning för uppfinningen räknas som
uppfinnarintäkt.

Uppskov medges inte om den skattskyldige har avlidit under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagets eller dödsboets
inkomst.

2 § Uppskov medges endast för den del av uppfinnarintäkten, dock lägst
10 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (uppfinnarkonto).
För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då
den skattskyldige enligt 34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen (1956:623) skall ha
avlämnat allmän självdeklaration för det beskattningsår som inbetalningen
avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.

3 § Som förutsättning för uppskov gäller

a) att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen
avser är bosatt här i riket och

b) att den skattskyldiges sammanlagda uppfinnarintäkter under beskattningsåret
av en eller flera förvärvskällor med minst femtio procent överstiger
hans sammanlagda uppfinnarintäkter under något av de två närmast
föregående beskattningsåren.

4 § Uppskov medges inte, om den skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen avser har medel
insatta på allmänt investeringskonto enligt lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv och fått avdrag för avsättningen eller har medel insatta på
upphovsmannakonto enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto och
fått uppskov för insättningen eller

b) vid taxeringen för det beskattningsår som inbetalningen avser yrkar
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv eller uppskov för
insättning på upphovsmannakonto.

SkU 1981/82:25

5 § Skattskyldig har för ett och samma beskattningsår rätt till uppskov endast
i fråga om en förvärvskälla och för inbetalning på uppfinnarkonto i en bank.
Har den skattskyldige för visst beskattningsår gjort inbetalning till mer än en
bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först anlitade
banken.

6 § Uppskov medges för visst beskattningsår högst med ett belopp
uppgående till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och
högst med sådant belopp att nämnda nettointäkt, efter uppskov men före
avdrag för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.

Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental
kronor.

7 § Räntesatsen för medel på uppfinnarkonto bestäms av banken.

8 § Uttag av medel från uppfinnarkonto får göras efter utgången av
november månad det år då frågan om uppskov har prövats vid taxeringen i
första instans. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller viss del av detta,
dock att deluttag inte får understiga 1 000 kronor.

9 § Sedan fem år har förflutit från utgången av det år då inbetalning avseende
visst beskattningsår senast skulle ha gjorts enligt 2 §, skall banken betala ut
de till beskattningsåret i fråga hänförliga medel, häri inbegripet upplupen
ränta, som fortfarande innestår på uppfinnarkonto.

10 § Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt ränta på
sådant belopp skall tas upp som intäkt av rörelse för det beskattningsår då
utbetalning från uppfinnarkontot sker eller skulle ha skett enligt 9 §.

Utbetalat belopp skall inte anses som uppfinnarintäkt.

11 § Medel som innestår på uppfinnarkonto skall tas upp som intäkt av
rörelse om

a) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning
av medlen,

b) medlen under beskattningsåret har tillagts den skattskyldiges make
genom bodelning eller

c) den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är bosatt här i
riket.

Avlider den skattskyldige, skall på uppfinnarkonto innestående medel tas
upp som intäkt av rörelse senast vid taxeringen för det beskattningsår då
dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den
taxering som sker det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet
inträffade.

1* Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 25

SkU 1981/82:25

12 § Skattskyldig som yrkar uppskov med beskattning skall till självdeklarationen
foga utredning på blankett enligt av riksskatteverket fastställt
formulär samt besked från banken om insättningen.

Skattskyldig skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande på
uppfinnarkonto vid beskattningsårets utgång.

13 § Regeringen kan förordna att affärsbank, sparbank eller föreningsbank,
som inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har
utfärdats med stöd av lagen, inte vidare skall få ta emot medel på
uppfinnarkonto.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock vad i 6 §
första stycket sägs om avdrag för avsättning för egenavgifter i stället avse
schablonavdrag för egenavgifter.

SkU 1981/82:25

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Avdrag medges inte, om den
skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår
som avsättningen avser har
medel insatta på upphovsmannakonto
enligt lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto och uppskov
för insättningen har erhållits, eller

Avdrag medges inte, om den
skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår
som avsättningen avser har
medel insatta på upphovsmannakonto
enligt lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto eller på uppfinnarkonto
enligt lagen (0000:000)
om uppfinnarkonto och uppskov för
insättningen har erhållits, eller

b) för det beskattningsår och den förvärvskälla som avsättningen avser
yrkar uppskov med taxering enligt skogskontolagen (1954:142).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering.

SkU 1981/82:25

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov medges inte, om den
skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår
som inbetalningen avser har
medel insatta på allmänt investeringskonto
enligt lagen (1979:610)
om allmän investeringsreserv och
avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv har erhållits för
medlen eller

b) vid taxeringen för det beskattningsår
som inbetalningen avser
yrkar avdrag för sådan avsättning.

Föreslagen lydelse

Uppskov medges inte, om den
skattskyldige

a) vid utgången av det beskattningsår
som inbetalningen avser har
medel insatta på allmänt investeringskonto
enligt lagen (1979:610)
om allmän investeringsreserv och
fått avdrag för avsättningen eller har
medel insatta på uppfinnarkonto
enligt lagen (0000:00) om uppfinnarkonto
och fått uppskov för insättningen
eller

b) vid taxeringen för det beskattningsår
som inbetalningen avser
yrkar avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering.

SkU 1981/82:25

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 41 d § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 d §l

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och annan rörelse än
penning- och försäkringsrörelse
medges avdrag för belopp som i
räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond.
Avdraget får
uppgå till högst 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsåret har
erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekostnad).
I fråga om skattskyldig, som är
fysisk person, får avdraget uppgå till
högst summan av 20 procent av
lönekostnaden och 15 procent av
den vid taxeringen till statlig

inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för
den lönebaserade men före avdrag
förden inkomstbaserade fondavsättningen
och före - i förekommande
fall - avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen

(1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen

(1979:611) om upphovsmannakonto
samt avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.

inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för
den lönebaserade men före avdrag
för den inkomstbaserade fondavsättningen
och före - i förekommande
fall - avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen

(1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen

(1979:611) om upphovsmannakonto,
uppskov enligt lagen (0000:000)
om uppfinnarkonto samt avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt

lagen (1981:691) om socialavgifter.
Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter. Hänsyn skall dock inte tas till lön till
arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt 2 kap. 4 § första stycket 1

1 Lydelse enligt prop. 1981/82:10.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som
varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen
avsett arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr
2 kap. 5 § andra stycket andra meningen nämnda lag).

I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag
eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av
annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte
beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styckena samt punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan
medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1983 års taxering om inte annat följer av punkterna 1 och 2
nedan.

1. De nya bestämmelserna i 41 d § första stycket om uppfinnarkonto
tillämpas redan vid 1982 års taxering.

2. Vid 1983 års taxering tillämpas 41 d § första, andra och sjätte styckena i
paragrafens lydelse intill den 1 juli 1981. Därvid skall dock - förutom vad som
följer av punkt 1 ovan - vad som i paragrafens första stycke sägs om
schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

SkU 1981/82:25

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 4 mom. lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

4 m o m .21 fråga om inkomst av 4 m o m . I fråga om inkomst av
rörelse skola lagens bestämmel- rörelse skall lagens bestämmelser

ser gälla endast följande intäkter, gälla endast följande intäkter, näm nämligen:

ligen:

1) intäkt genom vetenskaplig, lit- 1) intäkt genom vetenskaplig, litterär,
konstnärlig eller därmed järn- terär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet, under förutsätt- förlig verksamhet, under förutsättning
att intäkten inte föranlett upp- ning att intäkten inte föranlett uppskov
med beskattning enligt lagen skov med beskattning enligt lagen

(1979:611) om upphovsmannakon- (1979:611) om upphovsmannakonto

to; eller enligt lagen (0000:000) om upp finnarkonto; 2)

intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och
andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersättning, som har erhållits på grund av
avbrottsförsäkring eller som skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i
rörelsen till följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande
eller intäkt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för skada
på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats genom
brand eller annan olyckshändelse, allt under förutsättning att intäkten inte
har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond;

4) intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller
liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt
under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med
överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad, samt av andra varor och produkter i
rörelsen än ovan vid 4) avses; samt

6) intäkt, som har uppkommit genom att eldsvådefond, särskild investe -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1981:297.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsfond för avyttrat fartyg eller särskild nyanskaffningsfond har återförts
till beskattning på grund av att rörelsen har överlåtits eller nedlagts, dock att
särskilt tillägg eller ränta på det återförda beloppet inte skall anses utgöra
sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av
rörelse skall äga motsvarande tillämpning beträffande rörelsefilial och
rörelsegren.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering. De nya bestämmelserna i första stycket 1
tillämpas dock redan fr. o. m. 1982 års taxering. Vad i lagen föreskrivs i fråga
om eldsvådefonder och särskilt tillägg vid återföring av sådan fond skall gälla
även i fråga om fonder enligt förordningen (1959:168) om särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar och räntetilllägg
vid återföring av sådan fond.

SkU 1981/82:25

6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 3 och 4 §§

3.2 Medel, för vilka uppskov med 3. Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto, bestämmelserna om skogskonto,

upphovsmannakonto eller investe- upphovsmannakonto, uppfinnar ringskonto

för skog, upptagas till konto eller investeringskonto för

halva värdet. Har medel avsatts till skog, tas upp till halva värdet. Har

fond för särskilt ändamål enligt före- medel satts av till fond för särskilt

skrift i lag eller annan författning och ändamål enligt föreskrift i lag eller

har avdrag vid inkomstberäkningen annan författning och har avdrag vid

medgivits för avsättningen, får halva inkomstberäkningen medgetts för

det avsatta beloppet upptagas som avsättningen, får halva det avsatta

skuld. beloppet tas upp som skuld.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst,
antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda
tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är
säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke
medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan
ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av
dess förhandenvarande värde (4 §).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859-

2 Senaste lydelse 1979:615.

SkU 1981/82:25

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas, i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid
upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en
av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om
detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på kapitalmarknaden
eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i F
nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att
gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande
enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto,
upphovsmannakonto, uppfinnarkonto
eller investeringskonto för
skog, tas upp till halva värdet. Har
medel satts av till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller
annan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen medgetts för
avsättningen, får halva det avsatta
beloppet tas upp som skuld.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2Senaste lydelse 1980:1056. 's

Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto,
upphovsmannakonto eller investeringskonto
för skog, upptagas till
halva värdet. Har medel avsatts till
fond för särskilt ändamål enligt föreskrift
i lag eller annan författning och
har avdrag vid inkomstberäkningen
medgivits för avsättningen, får halva
det avsatta beloppet upptagas som
skuld.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån
uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år
uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår
under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid
denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäkring
skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall börja
utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkringstekniska grunder med
iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar
viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra
fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att,
där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke
kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som
prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst
till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör
vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter
den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som
föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med
hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt
senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha
betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av
boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelage..
(1928:370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande om skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

SkU 1981/82:25

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §l

Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.
Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket
inventarierna har levererats eller - i fråga om inventarier som den
skattskyldige själv har tillverkat - färdigställts.

Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomstbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d § kommunalskattelagen
(1928:370), avdrag för
avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv, uppskov enligt
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
samt avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Vad
som inte kunnat utnyttjas på detta
sätt får vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan, dock
senast vid den taxering som sker
tredje året efter det år då taxering
enligt andra stycket har skett. Ett
förskjutet investeringsavdrag får - i
förekommande fall sedan hänsyn
tagits till det på det aktuella beskattningsåret
belöpande avdraget - inte

Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomstbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d § kommunalskattelagen
(1928:370), avdrag för
avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv, uppskov enligt
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
uppskov enligt lagen
(0000:000) om uppfinnarkonto samt
avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Vad som inte kunnat
utnyttjas på detta sätt får vid senare
taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senast vid den
taxering som sker tredje året efter
det år då taxering enligt andra stycket
har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag
får - i förekommande
fall sedan hänsyn tagits till det på det

'Lydelse enligt prop. 1981/82:10.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse

överstiga det belopp som har beräknats
enligt första meningen.

Föreslagen lydelse

aktuella beskattningsåret belöpande
avdraget - inte överstiga det belopp
som har beräknats enligt första
meningen.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock vad i
tredje stycket sägs om avdrag för avsättning för egenavgifter i stället avse
schablonavdrag för egenavgifter.

SkU 1981/82:25

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för
ny-, till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för
täckdikning som hänför sig till perioden den 1 november 1980-den 31 mars
1983. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material som
har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under
perioden.

Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett
arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och
investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts, får dock hela
investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsår som
kan komma i fråga.

Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomstbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d § kommunalskattelagen
(1928:370), avdrag för
avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv, uppskov enligt
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
uppskov enligt lagen
(0000:000) om uppfinnar konto samt
avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Vad som inte kunnat
utnyttjas på detta sätt får vid senare
taxering utnyttjas genom avdrag i

'Lydelse enligt prop. 1981/82:30.

SkU 1981/82:25

Nuvarande lydelse

tredje året efter det år då taxering
enligt andra stycket har skett. Ett
förskjutet investeringsavdrag får - i
förekommande fall sedan hänsyn
tagits till det på det aktuella beskattningsåret
belöpande avdraget - inte
överstiga det belopp som har beräknats
enligt första meningen.

Föreslagen lydelse

förvärvskällan, dock senast vid den
taxering som sker tredje året efter
det år då taxering enligt andra stycket
har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag
får - i förekommande
fall sedan hänsyn tagits till det på det
aktuella beskattningsåret belöpande
avdraget - inte överstiga det belopp
som har beräknats enligt första
meningen.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 19C2 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock vad i
tredje stycket sägs om avdrag för avsättning för egenavgifter i stället avse
schablonavdrag för egenavgifter.

Utskottet

Vid riksmötet 1978/79 genomfördes en företagsskattereform som bl. a.
innebar en väsentlig utvidgning av företagens möjligheter till reserveringar
och resultatutjämning. I samband därmed infördes också ett särskilt inkomstutjämningssystem
för fria kulturarbetare, utformat i huvudsaklig
överensstämmelse med reglerna om skogskonto. Bestämmelserna innebär
att en kulturarbetare, som ett visst år har fått en ovanligt hög inkomst, genom
insättningar på ett upphovsmannakonto kan fördela beskattningen av en del
av denna inkomst på de därpå följande sex beskattningsåren.

I den nu aktuella propositionen, som bygger på ett betänkande av
kulturskattekommittén, föreslås, med upphovsmannakontot som förebild,
ett inkomstskatteutjämningssystem också för uppfinnare. För uppskov med
beskattningen krävs att uppfinnarintäkten med minst femtio procent
överstiger motsvarande intäkt under något av de två närmast föregående
åren och att inbetalning gjorts på ett särskilt konto (uppfinnarkonto) i bank.
Belopp för vilket uppskov medges skall uppgå till lägst 10 000 kr. och får inte
överstiga två tredjedelar av nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och
schablonavdrag för egenavgifter. Uppskovsbeloppet får inte heller vara
större än att nettointäkten efter uppskov men före schablonavdrag för
egenavgifter uppgår till lägst 30 000 kr. Medlen beskattas i takt med att de -senast efter sex år - betalas ut från banken. Inkomstutjämningen omfattar
uppfinnarintäkter, varmed förstås sådana intäkter av rörelse som den
skattskyldige förvärvat genom en av honom gjord uppfinning som kan
tillgodogöras industriellt.

SkU 1981/82:25

Utskottet har tidigare i samband med behandling av motioner om
utjämning av inkomst av uppfinnarverksamhet understrukit angelägenheten
av att man, för att främja svensk industris framtida utveckling och
konkurrenskraft, på olika sätt söker mildra marginaleffekterna vid beskattningen.
Utskottet har också framhållit att inkomsttagare med starkt
varierande inkomster bör kunna erhålla en någorlunda likartad behandling i
skattehänseende.

Genom förslaget i propositionen får en skattskyldig, som gör en
uppfinning och skall redovisa inkomsten av denna i inkomstkällan rörelse,
samma rätt till inkomstskatteutjämning som den som i egenskap av
upphovsman förvärvar en motsvarande inkomst. Härigenom tillgodoses
enligt utskottets mening ett angeläget rättvisekrav.

Kulturskattekommittén har för avsikt att i ett senare skede av sitt
utredningsarbete överväga om även uppfinnarintäkter som utgör inkomst av
tjänst kan omfattas av uppskovsrätten eller om någon annan likvärdig åtgärd
kan vidtas.

I kulturskattekommitténs uppdrag ingår att göra en utvärdering av lagen
om upphovsmannakonto och överväga om ändringar däri bör vidtas. 1 den
mån en sådan utvärdering leder till jämkningar i fråga om exempelvis
upphovsmannakontots tillämpningsområde och förutsättningarna för uppskov,
talar - som kommittén framhållit - sannolikheten för att motsvarande
jämkningar måste göras i lagstiftningen om uppfinnarkonto.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:79 antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om uppfinnarkonto,

2. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

3. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

6. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning,

9. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.

SkU 1981/82:25

Stockholm den 8 december 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Wilhelm Gustafsson (fp). Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c),
Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp) och Egon Jacobsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 70031 Slockholm 1981