SkU 1981/82:23

Skatteutskottets betänkande
1981/82:23

om särskild varuskatt (prop. 1981/82:62)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:62 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till lag om ändring i lagen
(1941:251) om särskild varuskatt.

I propositionen föreslås att beskattningsvikten för varuskattepliktiga
sötsaker skall utgöras av varans nettovikt. Vidare föreslås vissa ändringar i
förteckningen över skattepliktiga kemisk-tekniska preparat. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 23

Kartong: S.l, rubrikerna Årtalet rättat till: 1981/82

SkU 1981/82:23

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ samt bilagan till lagen (1941:251) om
särskild varuskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1. För vara, hänförlig till tulltaxenummer
17.04, 18.06, 19.08 eller
21.07, utgår skatten med fem
kronor för kilogram av varans vikt
(beskattningsvikt) och för vara,
hänförlig till tulltaxenummer 33.06,
med femtio procent av varans beskattningsvärde.

2. I beskattningsvikt inräknas
sådant förefintligt emballage med
vilket varor av ifrågavarande slag
försäljas i detaljhandeln.

Föreslagen lydelse
§2

För vara, hänförlig till tulltaxenummer
17.04, 18.06, 19.08 eller
21.07, utgår skatten med fem kronor
per kilogram av varans nettovikt
(beskattningsvikt) och för vara,
hänförlig till tulltaxenummer 33.06,
med femtio procent av varans beskattningsvärde.

Beskattningsvärde är lika med det pris, som den skattskyldige i allmänhet
betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller, om försäljning
till detaljhandlare icke bedrives, det pris den skattskyldige kan antagas
hava betingat sig vid sådan försäljning. Skattens belopp skall ej inräknas
i priset. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller
allenast för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen.

För vara, som av annan än registrerad
importör införes till riket för
att saluhållas efter omformning eller
omarbetning eller efter anbringande
i särskild förpackning eller eljest
för att användas vid tillverkning
i förvärvssyfte av annan vara,
är dock beskattningsvärdet lika
med varans värde, beräknat enligt
6 § tullförordningen (1973:979),
med tillägg av den å varan belöpande
tullen. Enligt samma grund
beräknas beskattningsvärdet för
vara, som införes till riket för annat
ändamål än försäljning eller användning
i förvärvssyfte.

Det ankommer på riks skatteverket
samt, beträffande vara som in -

För varor, som av annan än registrerad
importör införs till landet
för att försäljas efter omformning
eller omarbetning eller efter anbringande
i särskild förpackning eller
annars för att användas vid tillverkning
i förvärvssyfte av andra
varor, skall dock beskattningsvärdet
beräknas enligt förordningen
(1980:749) om tullvärde, med tilllägg
av den på varorna belöpande
tullen. Enligt samma grund beräknas
beskattningsvärdet för varor,
som införs till landet för annat ändamål
än försäljning eller användning
i förvärvssyfte.

Anvisningar om införsel till landet
av skattepliktig vara meddelas

1 Lagen omtryckt 1960:612.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406.

2 Senaste lydelse 1980:682.

SkU 1981/82:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föres till riket, generaltullstyrelsen
och riksskatteverket gemensamt
att meddela närmare anvisningar
rörande tillämpningen av i detta
moment givna stadganden.

När icke skattepliktig vara enligt
bevis av tullmyndighet utförts ur riket
medges tillverkaren kompensation
för särskild varuskatt som belastar
varan. Sådan kompensation
medges dock ej för skattebelopp
som understiger 10 kronor för kalenderkvartal.

av generaltullstyrelsen efter samråd
med riksskatteverket.

§3

Den som har tillverkat en vara
som inte är skattepliktig och fört
varan ur landet har rätt till kompensation
för den särskilda varuskatt
som belastar varan. Sådan
kompensation medges dock inte för
skattebelopp som understiger 500
kronor för ett kalenderkvartal.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan tag

av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glasspasta
(glassmassa), puddingpulver och puddingar samt
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning
av dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till över vägande

delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un dantag

av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbalsam och liknande
preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet
sprit, glycerin och rosenvatten samt preparat som
är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande
hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller
liknande huddefekt,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask,
smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder,

3 Senaste lydelse 1974: 444.

4 Senaste lydelse 1971:1230.

tl Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 23

SkU 1981/82:23

Nuvarande lydelse

puderkräm med pudersubstans om högst 5 %, ofärgat
cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling
av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av
ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,
preparat för behandling av naglar, med undantag av
nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,
hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart
schamponering,

preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårborttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat
och fotvårdsmedel.

Föreslagen lydelse

Bilaga till lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan tag

av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glasspasta
(glassmassa), puddingpulver och puddingar samt
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning
av dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till över vägande

delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un dantag

av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym i flytande eller fast form, toalett vatten, rakvatten
och rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol,
sprit och rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask
och smink, med undantag av puderkräm och smink
med pudersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder
samt preparat som är avsett speciellt för döljande av ärr,
födelsemärke eller liknande huddefekt,
läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av
läppar, med undantag av ofärgat cerat,
preparat för behandling av naglar eller nagelband, med
undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,

SkU 1981/82:23

Föreslagen lydelse

hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel
som inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande,
preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med
undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten,

hårborttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat
och fotvårdsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

Motionerna

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts

1981/82:135 av Rolf Dahlberg m. fl. (m,c,fp)

1 motionen hemställs att riksdagen beslutar om ändring av lagen om
särskild varuskatt för att tillgodose det i motionen angivna syftet, som
innebär att registrerad importör skall kunna vara skattskyldig för varor
som inom landet tillverkats av annan för hans räkning.

1981/82:138 av Ingrid Sundberg (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att deodoranter undantas
från särskild varuskatt.

1981/82:139 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen förtydligar propositionen så att det
klargöres att ansiktsvatten avsedda för rengöring inte är att hänföra till
begreppet ”toalettvatten”.

1981/82:143 av Annika Öhrström (c) och Stina Andersson (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att första stycket 3 § lagen
om särskild varuskatt skall ha följande lydelse:

För vara, hänförlig till tulltaxenummer 17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07,
utgår skatten med 5 kronor och 25 öre per kilogram av varans nettovikt
(beskattningsvikt) och för vara, hänförlig till tulltaxenummer 33.06, med
femtio procent av varans beskattningsvärde.

Utskottet

Inledning

De frågor som tas upp i propositionen avser problem av begränsad
räckvidd på de två varuområden som den särskilda varuskatten omfattar,
nämligen choklad- och sötvaror samt kosmetiska preparat. Med anledning

SkU 1981/82:23

av propositionen har väckts motioner avseende båda områdena. Motionärerna
går in på vissa detaljfrågor som inte kan anses oväsentliga om de
sätts in i sina principiella sammanhang.

Sötvaruområdet

Det väsentligaste förslaget i propositionen avser en övergång från bruttovikt
till nettovikt, dvs. vikten exkl. emballage, vid fastställande av beskattningsvikten
för sötvarorna. Skatten utgår sedan den 1 oktober 1980
med 5 kr. per kg men var dessförinnan 2 kr. 20 öre per kg fr. o. m. det att
viktskatten började gälla vid ingången av 1971. Vid övergången till viktskatt
var också frågan om netto- och brutto viktsbeskattning aktuell. Vid
utskottsbehandlingen tillstyrktes bruttoskattemodellen men samtidigt förutsattes
att en övergång till skatt efter nettovikt borde kunna övervägas i
samband med senare justeringar av skattesatsen på grund av penningvärdeförändringar.
Att något förslag om sådan ändring inte lades fram till
förra årets urtima riksmöte, då skattesatsen mer än fördubblades, får ses
mot bakgrund av den tidsnöd som förelåg vid upprättandet och behandlingen
av de då aktuella förslagen till skattehöjningar.

Remissinstanserna har generellt tillstyrkt en övergång till nettoviktsbeskattning,
vissa branschorganisationer dock med det förbehållet att skattesatsen
inte ändrades. De har därvid hänvisat till den volymminskning som
drabbat sötvaruförsäljningen efter 1980 års skattehöjning. Övergången till
nettovikt beräknas vid oförändrad konsumtionsvolym medföra ett skattebortfall
på ca 16 milj. kr. per år. Departementschefen, som delar remissinstansernas
uppfattning att en beskattning efter nettovikt skulle vara till
fördel för såväl myndigheterna som de skattskyldiga, föreslår en övergång
till nettoviktsbeskattning med oförändrad skattesats. Mot bakgrund av den
konsumtionsminskning som konstaterats anser han att en höjning av skattesatsen
inte kan försvaras.

I motion 143 yrkar Annika Öhrström och Stina Andersson (båda c) att
skattesatsen skall höjas till 5 kr. 25 öre för att inte något inkomstbortfall
skall uppkomma för statsverket. Motionärerna anser det oförsvarligt att i
dessa tider föreslå en skattesänkning för en varugrupp som har en dokumenterat
skadlig inverkan på folkhälsan.

Utskottet finnér för sin del att det sannolikt aldrig skulle ha uppstått
någon diskussion om en särskild höjning av beskattningen vid införandet
av en nettoviktsbeskattning om en sådan övergång föreslagits i samband
med föregående års kraftiga skattehöjning. Med hänsyn härtill och till den
konstaterade konsumtionsminskningen liksom till skattebortfallets marginella
betydelse om det sätts i relation till den totala särskilda skattebelastningen
på ca 325 milj. kr. för sötvarubranschen finner utskottet inte skäl att
förorda den i motionen föreslagna skattehöjningen. Konsumtionsminskningen
innebär f. ö. att motionärernas krav på bättre kostvanor härigenom
i viss mån redan tillgodosetts. Utskottet tillstyrker således den föreslagna

SkU 1981/82:23

övergången till nettoviktsbeskattning med oförändrad skattesats och avstyrker
motionen. De i detta sammanhang föreslagna lagändringarna föranleder
utskottet att påpeka att de i lagen (1941:251) om särskild varuskatt
(LSV) intagna generella reglerna om skattskyldighet och beskattningsvärde
vid omförpackning av skattepliktiga varor sannolikt kommer att vara
överflödiga på sötvaruområdet i och med att emballaget inte skall inräknas
i beskattningsvikten. Utskottet förutsätter därför att regeringen i lämpligt
sammanhang lägger fram de förslag om ändrade bestämmelser som föranleds
härav. I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot
lagförslagen i denna del.

I anslutning till de nyssnämnda skattskyldighetsreglerna vill utskottet ta
upp en mycket speciell fråga rörande skattskyldigheten som aktualiserats i
en av de här behandlade motionerna.

Rolf Dahlberg m. fl. (m, c, fp) tar i motion 135 upp ett problem som berör
två välkända tillverkare av halstabletter i Gävle. Företagen var tidigare
fristående konkurrenter men ingår numera i samma koncern, det ena
bolaget som moderbolag och det andra som dotterbolag. I samband med
att all tillverkning förlädes till moderbolaget medgav riksskatteverket
(RSV) att dotterbolaget fick stå kvar som skattskyldig! för sin försäljning.
RSV har sedermera funnit att en sådan konstruktion strider mot lagstiftningen
och hävdat att moderbolaget som tillverkare skall vara skattskyldig!.
Motionärerna anser att en sådan ändring medför betydande nackdelar
för dotterbolaget. Sådana kan uppkomma i samband med kundförluster,
restitution vid export, returer och med avseende på skattekredit. De framhåller
vidare att dotterbolaget är skattskyldig! i egenskap av registrerad
importör, vilket vid ett upphävande av den hittills medgivna skattskyldigheten
för den inhemska tillverkningen medför stora administrativa problem
i och med att importvarorna skattemässigt skall behandlas på annat
sätt än de varor som tillverkas av moderbolaget för dotterbolagets räkning.
Yrkandet går ut på att lagen skall ändras så att dotterbolaget också i
fortsättningen skall kunna vara skattskyldig! för all försäljning som sker i
bolagets namn.

Den situation som uppkommit torde vara om inte unik så åtminstone
mycket ovanlig och får delvis anses bero på att beskattningsmyndigheten
tidigare godtagit en konstruktion som saknar stöd i lagstiftningen. På grund
härav har koncernen inte haft anledning att, i samband med att tillverkningen
förlädes till moderbolaget, konstruera några juridiskt hållbara skiljelinjer
mellan bolagens olika tillverkningar. Olika skäl kan givetvis anföras
mot en lagändring, men utskottet anser att det med hänsyn till de
angivna förutsättningarna skulle framstå som obilligt att inte tillmötesgå
önskemålet i motionen. Utskottet föreslår därför att i 2 § LSV, som
reglerar skattskyldigheten, tas in en dispensregel av innebörd att RSV om
synnerliga skäl föreligger kan medge att registrerad importör får vara
skattskyldig också för vara som tillverkats av annan inom landet för hans

SkU 1981/82:23

räkning. Förutsättningarna för ett sådant medgivande skall vara inte bara
att det föreligger ett nära samband mellan importören och tillverkaren utan
också att beskattningsmyndigheten förvissat sig om att medgivandet inte
leder till risker för skatteundandragande eller konkurrenssnedvridningar.
Att regeln begränsas till att endast gälla registrerade importörer innebär att
företag som bedriver import i mindre skala inte kan komma i fråga. I övrigt
skall vid bedömning av ansökningarna särskilt avseende fästas vid att
dis- ,.i„n skall vara av väsentlig betydelse för sökanden. Dispens skall
inte medges om det framstår som sannolikt att sökanden eller denna
närstående företag ändrat sina tillverknings- och/eller försälj ningsförhållanden
i syfte att därigenom bli registrerad som skattskyldig.

Genom det sålunda föreslagna tillägget till lagen anser utskottet motion
135 vara tillgodosedd.

Kosmetiska preparat

I fråga om de kosmetiska preparaten föreslås ett flera ändringar i den till
LSV fogade förteckningen över skattepliktiga preparat. Till grund för
propositionen i denna del ligger ett ändringsförslag som upprättats av
generaltullstyrelsen efter samråd med RSV. Ändringsförslaget avser i första
hand att skapa en klarare gräns mellan skattepliktiga och skattefria varor
och har i huvudsak godtagits av den kemisk-tekniska branschens företrädare.
Departementschefen anser att de inskränkningar och utvidgningar av
beskattningsområdet som förslaget innebär är av så marginell art att de bör
kunna accepteras. Han förordar därför att förslaget genomförs med vissa i
propositionen redovisade korrigeringar.

I två motioner yrkas ytterligare undantag från beskattningen av kosmetiska
preparat. Ingrid Sundberg (m) begär i motion 138 att deodoranter som
ingår i gruppen medel mot transpiration skall undantas och förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson (m) hemställer i motion 139 att riksdagen
förtydligar propositionen så att ansiktsvatten avsedda för rengöring inte
skall hänföras till gruppen toalettvatten. Undantaget för deodoranterna
motiveras med att sådana varor inte är vare sig av lyxkaraktär eller ett
skönhetsmedel. Motionärerna anser vidare att ett högre utnyttjande av
sådana preparat skulle höja hygienen.

I fråga om de rengörande ansiktsvattnen görs gällande att den gemensamma
nämnaren för gruppen toalettvatten skulle vara att de är luktgivande
och att beskattningen av oparfymerade eller svagt parfymerade
ansiktsvatten därför tillkommit på felaktiga grunder.

Utskottet finnér att det skattepliktiga varuområdet för de kosmetiska
preparaten under årens lopp varit föremål för flera ändringar och att de
gränsdragningsproblem som uppkommit ibland dragit något av ett löjets
skimmer över denna punktskatt. Också med de ändringar som nu föreslås
blir gränserna mellan beskattade och obeskattade varor ofta obegripliga
om man inte studerar alla de bakomliggande motiven för tidigare ändringar

SkU 1981/82:23

och undantag. Att medel mot fotsvett är skattefria när alla andra medel
mot transpiration beskattas har visserligen en förklaring men framstår
ändå inte sorn någon lyckad skattekonstruktion. De mest exklusiva och
välparfymerade dag- och nattkrämerna går fria från skatt på grund av att de
innehåller fett, men en ren sjölera som skall användas som s. k. ansiktsmask
blir beskattad. En parfym som skall användas direkt på kroppen är
skattepliktig men om den är avsedd att hällas i badvattnet för att därigenom
göra kroppen välluktande blir den skattefri. Exemplen kan mångfaldigas,
och de visar alla att försöken att genom olika undantag tillgodose såväl
konsumentkrav som olika konkurrenssynpunkter endast skapar nya problem.
Om man bifaller Ingrid Sundbergs (m) yrkande i motion 138 att
deodoranter skall undantas från beskattningen leder detta till att undantag
bör göras också för s. k. deo-cologner, närbesläktade med eau-de-cologner.
Motsvarande problem skulle uppkomma om man försökte göra
skillnad mellan olika typer av ansiktsvatten. Det kan tilläggas att det aldrig
varit lagstiftarens mening att genom beskattningen särskilja lyxvaror från
nödvändighetsvaror. Att kosmetikabeskattningen ofta kallas för lyxskatt
torde snarast bero på att den också drabbar exklusivare parfymer och vissa
andra mer lyxbetonade produkter. Gemensamt för de beskattade varorna
är närmast att de kan anses umbärliga och att de i flertalet fall också visat
sig kunna bära höga reklamkostnader. Avgörande för beskattningen blir
om varorna vid tullbehandlingen anses tillhöra någon av de skattepliktiga
grupperna i den till lagen fogade förteckningen.

Mot den här redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att förorda
några ytterligare undantag från beskattningen. Om man vill skapa en
rimligare beskattningsform ligger det närmast till hands att förorda att alla
för personligt bruk avsedda preparat som hör till tulltaxenummer 33.06
beskattas utan undantag och att samtidigt skattesatsen sänks så att staten
får oförändrade inkomster. Utskottet är emellertid inte berett att i detta
sammanhang föreslå en sådan utvidgning av beskattningsområdet utan
inskränker sig till att tillstyrka propositionen i denna del och att avstyrka
motionerna.

Restitution vid viss export

De ändrade regler som föreslås för restitution av icke skattepliktig vara
som till viss del belastas av särskild varuskatt finnér utskottet välmotiverade.
Utskottet tillstyrker därför också denna del av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattningsvikten för sötvaror

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:143 och med bifall
till proposition 1981/82:62 beslutar att varans nettovikt skall utgöra
beskattningsvikt och att skattesatsen inte skall höjas i samband
därmed,

SkU 1981/82:23

2. beträffande skattskyldighet i vissa fall

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:135 beslutar införa en
bestämmelse om att registrerad importör under vissa förutsättningar
skall kunna vara skattskyldig för inhemsk vara av annans
tillverkning för hans räkning,

3. beträffande det skattepliktiga varuområdet för kosmetiska preparat att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:138 och
1981/82:139 godkänner det i propositionen framlagda förslaget
till förteckning över skattepliktiga varor,

4. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt med det
tillägget att ett nytt stycke införs i 2 § och att till följd härav
ingressen och detta lagrum får följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskivs att 3 och
7 §§ samt bilagan till lagen
(1941:251) om särskild varuskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Skattskyldighet inträder hans lager.

Skattskyldiga äro importör, denne.

Införes skattepliktig viss konsumtionsbeskattning.

Riksskatteverket kan om synnerliga
skäl föreligger medge att registrerad
importör får vara skattskyldig
för vara som tillverkas inom riket
av annan för hans räkning.

Stockholm den 8 december 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Wilhelm Gustafsson (fp). Rune Carlstein (s), Olle Westberg i
Hofors (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c),
Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Rolf Andersson (c)*,
Kerstin Andersson i Hjärtum (c)* och Arne Svensson (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Utskottets förslag

Härigenom föreskivs att 2, 3 och
7 §§ samt bilagan till lagen

(1941:251) om särskild varuskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1981/82:23

Reservation (mom. 2 och 4 i utskottets hemställan)

av Valter Kristenson (s), som
dels anför följande:

Det av utskottet förordade tillägget till lagen om särskild varuskatt i
syfte att göra det möjligt för registrerad importör att vara skattskyldig för
varor som annan tillverkar för hans räkning synes mig av olika skäl vara
både onödigt och olämpligt. De skäl som åberopas i motion 135 för en
sådan åtgärd är inte bärande, eftersom frågan på ett enklare sätt hade
kunnat lösas, exempelvis genom att låta försäljningsbolaget vara kommissionär
för de produkter det säljer under eget namn. Med den utformning
lagtillägget nu fått är det i praktiken inte tillämpligt på mer än ett eller högst
två företag, och det är enligt min mening varken brukligt eller lämpligt att
införa lagbestämmelser med så begränsad räckvidd.

dels anser att utskottet i mom. 2 och 4 bort hemställa

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:135,

4. att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981