SkU 1981/82:21

Skatteutskottets betänkande
1981/82:21

om tilläggsavtal till avtalet mellan de Nordiska länderna om handräckning
i skatteärenden, m. m. (prop. 1981/82:73)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:73 att
riksdagen

dels antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

dels

4. godkänner tilläggsavtalet den 11 juni 1981 till avtalet mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det
nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden. Tilläggsavtalet innehåller
bl. a. en ny artikel med bestämmelser om säkerställande av betalning
för fordran på skatt. Avtalet utvidgas också att omfatta punktskatter.
Vidare ges de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlighet
att träffa överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas
ut i mer än en stat. Tilläggsavtalet avses träda i kraft trettio dagar efter den
dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet
att man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs
för ett ikraftträdande. Avtalet skall tillämpas på ärenden som kommer in
efter ikraftträdandet till behörig avtalsmyndighet i den stat till vilken
framställningen riktas.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i betalningssäkringslagen
och uppbördslagen, vilka föranleds av tilläggsavtalets regler om säkerställande
av betalning för fordran på skatt och den överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en stat som avses skola
träffas av de behöriga myndigheterna.

Propositionen innehåller också förslag om att vissa bestämmelser om
kontrolluppgifter i taxeringslagen ändras samt att skyldighet införs för de
skattskyldiga att specificera vissa uppgiftsräntor i självdeklarationen.

Beträffande tilläggsavtalets lydelse hänvisar utskottet till propositionen.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 21

SkU 1981/82:21

2

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda "Avdrag på lön, m. m.”,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 a §

Utför en arbetstagare, som har
hemvist här i riket, arbete i en
främmande stat med vilken Sverige
har ingått överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt
tas ut i mer än en av staterna, eller
utför en arbetstagare, som har
hemvist i en sådan stat, arbete här i
riket, får den lokala skattemyndigheten
enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
besluta att skatteavdrag enligt
denna lag får underlåtas, om avdrag
för preliminär skatt på grund
av arbetet görs i den främmande
staten.

Meddelar den lokala skattemyndigheten
ett beslut enligt första
stycket, får länsstyrelsen enligt de
närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer besluta att
preliminär skatt, som på grund av
arbetet har innehållits dessförinnan
enligt denna lag, skall överföras till
den främmande staten för att
gottskrivas arbetstagaren där. Ett
beslut om en sådan överföring av
innehållen preliminär skatt, får
länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter
som meddelas i nyss angiven
ordning också fatta sedan det
slutligt har bestämts att arbetstagarens
inkomst av arbetet skall beskattas
i den främmande staten.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

SkU 1981/82:21

3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning
av fordran enligt 1, 2 eller 3,

5. skattebelopp jämte restavgift eller ränta som företrädare för juridisk
person är skyldig att betala enligt 77 a § uppbördslagen (1953:272), 48 a §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 27 a § lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning eller 17 § 1 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

Betalningssäkring får användas
också i fråga om sådan fordran på
utländsk skatt, tull eller avgift, för
vilken säkerställande av betalning
får ske här i riket enligt överenskommelse
mellan Sverige och
främmande stat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

tl Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 21

SkU 1981/82:21

4

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)1

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 c §, av nedan angivna
lydelse,

dels att 37 § 2, 4 och 7 mom. samt 42 § 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 c §

Yrkar skattskyldig avdrag för en
skuldränta vid beräkning av inkomst
av annan fastighet, för vilken
intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), eller vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han lämna
uppgift om skuldbeloppets storlek
vid beskattningsårets utgång och
om långivarens namn. Är långivaren
en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes personnummer
eller adress. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt fastställt
formulär.

37 §

2 mom} Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som
varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1978:316.

SkU 1981/82:21

5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av vaije långtidsförrättning uppgivas såsom
korttidsförrättning. - I kontrolluppgift skall i förekommande fall
särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt
tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan
antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande re sekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet
företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet
för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om
uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas
till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot
beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit
till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.
första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten

skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren

ren har att för utgivet belopp er- har att för utgivet belopp betala

lägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen arbetsgivaravgifter enligt lagen

(1962: 381) om allmän försäkring. I (1981:691) om socialavgifter. I kon kontrolluppgift

som nu har sagts trolluppgift som nu har sagts skall

skall särskilt för sig upptagas repre- särskilt för sig tas upp representa sentationsersättning

och särskilt för tionsersättning och särskilt för sig

sig annan kostnadsersättning än re- annan kostnadsersättning än rese sekostnads-

och traktamentsersätt- kostnads- och traktamentsersättning.
ning.3

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som
skett för uttagande av preliminär A-skatt.

I kontrolluppgift skall anges 1 kontrolluppgift skall anges

namn och postadress samt person- namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer

för såväl den uppgiftsskyldige som för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser. Kan person- den uppgiften avser. Kan personnummer
inte anges för den sist- nummer inte anges för den som

3 Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.

Kartong: S. 15-16, 25a§, höger spalt Utgår: vid beräkning av kapital,

SkU 1981/82:21

6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nämnde skall, där så kan ske, redovisas
län, kommun och församling,
där han var mantalsskriven för året
före taxeringsåret. I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansföretag skall
anges om personen är företagsledare
eller honom närstående person
eller delägare i företaget.

uppgiften avser skall redovisas
dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige
tilldelats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 $ I mom.
uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges
personnummer eller
organisationsnummer. I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansföretag
skall anges om personen är företagsledare
eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om
möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,
den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som
avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift
om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom.
första eller andra punkten skall avfattas
på blankett enligt fastställt
formulär. Särskild uppgiftshandling
skall lämnas för vatje person.

Kontrolluppgift enligt 1 mom.
punkterna 1-3, 3 b-3/eller 8 skall
avfattas på blankett enligt fastställt
formulär. Särskild uppgiftshandling
skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

4 morn.4 Kontrolluppgift enligt
1 mom. skall lämnas senast den 31
januari under taxeringsåret. Den
som har tilldelats redovisningsnummer
för inbetalning av innehållen
skatt skall lämna kontrolluppgift till
lokal skattemyndighet i det län där
länsstyrelsen har utfärdat redovisningsnumret.
Annan uppgiftsskyldig
skall lämna kontrolluppgift till
lokala skattemyndigheten i det fögderi
där han är bosatt.

4 mom. Kontrolluppgift enligt 1
mom. skall lämnas senast den 31
januari under taxeringsåret till den
lokala skattemyndighet hos vilken
den uppgiftsskyldige är registrerad
som arbetsgivare. Den som har tilldelats
särskilda redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272) och på grund härav
registrerats hos flera lokala skattemyndigheter
skall lämna kontrolluppgifterna
till myndigheterna i enlighet
med denna registrering. Är
den uppgiftsskyldige inte registrerad
eller saknar han kännedom
om till vilken lokal skattemyndighet
kontrolluppgifterna skall lämnas
enligt vad som har sagts nu, får han
lämna uppgifterna till den lokala
skattemyndighet i det fögderi där
han är bosatt.

4 Senaste lydelse 1978: 316.

SkU 1981/82:21

7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kontrolluppgifter enligt 1 mom.
punkterna 3 a eller 4-6 skall vid
avlämnandet vara ordnade kommunvis.
Vilken kommun uppgifterna
avser skall vara tydligt utmärkt.

Kontrolluppgifter enligt 1 mom.
punkterna 3, 3 a eller 4-6 skall vid
avlämnandet vara ordnade kommunvis
eller, om i kommunen ingår
flera församlingar, församlingsvis
och skall medelst särskilda omslag
eller annorledes vara tydligt utmärkt,
vilken kommun eller församling
varje grupp av uppgifter
avser.

I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kontrolluppgift
skall avlämnas i särskild ordning.

7 morn.5 Vid kontrolluppgift,
som lämnas enligt 1 mom. punkt I
eller 2 skall fogas särskild uppgift
(kontrolluppgiftsmissiv). I
sådant missiv skall anges namn,
postadress och personnummer eller
organisationsnummer för den uppgiftsskyldige,
antalet lämnade kontrolluppgifter
samt det sammanlagda
beloppet av de skatteavdrag
som har verkställts för preliminär
A-skatt under året före taxeringsåret.

7 mom. Vid kontrolluppgift,
som lämnas enligt 1 mom. punkt / —
3, 3 b—3 f eller 8 skall fogas särskild
uppgift (sammandrag av
kontrolluppgifter). I sådant
sammandrag skall anges namn,
postadress och personnummer eller
organisationsnummer för den uppgiftsskyldige,
antalet lämnade kontrolluppgifter
samt det sammanlagda
beloppet av de skatteavdrag
som har verkställts för preliminär
A-skatt under året före taxeringsåret.
Har den uppgiftsskyldige tilldelats
särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272) skall detta anges i stället
för personnummer eller organisationsnummer.

42 §

1 morn.6 Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande
del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje
år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens
eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket
därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående
värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928: 370).

Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattela -

5 Senaste lydelse 1978: 316.

6 Senaste lydelse 1979: 1018.

SkU 1981/82:21

8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.
Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari
under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av
självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde
behöver inte lämnas om föreningen
eller b» iget saknar behållen förmögenhet.
Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt
säte får i andra fall medge befrielse
från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.

Uppgift om förmögenhetsvärde
behöver inte lämnas om föreningen
eller bolaget saknar behållen förmögenhet.
Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt
säte får i andra fall medge befrielse
från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.
Beslut som skattechefen
meddelat enligt detta stycke
får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på sätt
som skattechefen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. De nya bestämmelserna i 37 §

2 mom. åttonde och tionde styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas första

gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1982 års taxering.

Bestämmelserna i 25 c § tillämpas första gången i fråga om 1983 års taxering.
De nya bestämmelserna i 42 § 1 mom. tillämpas i fråga om beslut som

har meddelats efter ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 37 § 2 mom. sjätte stycket tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.7

7 Övergångsbestämmelse enligt prop. 1981/82: 10.

SkU 1981/82:21

9

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1981/82:137 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts i motionen om ändring i dubbelbeskattningsavtalet
med Norge.

1981/82:142 av Erik Wärnberg m.fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen

1. beslutar att banker och andra kreditinstitut skall åläggas skyldighet att
till ledning för inkomsttaxeringen självmant lämna kontrolluppgifter om
kontohavarens ränteinkomster och kapitaltillgodohavanden i enlighet med
vad som anförts i motionen.

2. beslutar om generell skyldighet att i deklarationen specificera utgiftsräntor
och skulder i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981

1980/81:293 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att bestämmelserna
i folkbokföringsförordningen ses över så att medvetet oriktiga kyrkobokföringsåtgärder
kan förhindras.

1980/81:412 av Joakim Ollén (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
förslag skyndsamt framläggs i syfte att uppnå de i motionen angivna
exportstimulerande regeländringarna.

1980/81:1164 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att anställningsinkomst som
en i Sverige bosatt person förvärvar i Norge i beskattningshänseende
jämställs med inkomst förvärvad i Sverige.

1980/81:1174 av Knut Wachtmeister (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
beskattningsreglerna för dem som har fast anställning i Sverige och samtidigt
fast bostad i annat land.

Utskottet

Det i propositionen framlagda tilläggsavtalet till det nordiska handräckningsavtalet
innebär bl. a. att preliminär skatt skall tas ut endast i en av
staterna, även om den skattskyldige arbetar i ett annat nordiskt land än där
han är bosatt. I propositionen framhålls att överenskommelsen inte reglerar
frågan i vilken av staterna — arbetstagarens hemviststat eller den stat
där arbetet utförs — arbetsinkomsten slutligen skall beskattas. Denna fråga

SkU 1981/82:21

10

skall även i fortsättningen lösas enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan
staterna. Om resultatet då blir att inkomsten skall beskattas i den andra
staten, är avsikten att preliminärskatten skall överföras dit.

Bakgrunden till propositionen är att preliminärskatt i vissa fall har tagits
ut både i den stat där arbetet utförs och i den stat där arbetstagaren är
bosatt. Tilläggsavtalet innebär att dessa problem har fått sin lösning, vilket
utskottet hälsar med tillfredsställelse.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot tilläggsavtalet och
de i anslutning därtill framlagda lagförslagen. Utskottet tillstyrker således
propositionen i dessa delar.

Den med anledning av propositionen väckta motionen 1981/82:137 av
Sven Aspling m. fl. rör beskattningen av personer som är bosatta i Sverige
och tar anställning i Norge. I tre motioner från förra riksmötet tas också
upp frågor om beskattning m. m. i likartade situationer.

I den förstnämnda motionen framhåller motionärerna att ett stort antal
arbetslösa byggnadsarbetare i Värmland har möjlighet att få anställning i
Osloområdet men att skattereglerna ställer hinder i vägen för många. Vad
motionärerna avser är framför allt att man vid beskattningen i Norge inte
är berättigad till avdrag för underskott på eget hem i Sverige. Denna fråga
bör enligt deras mening lösas genom en sådan ändring av dubbelbeskattningsavtalet
med Norge att inkomsten beskattas enbart i Sverige.

Ett annat problem i samma situation tas upp i motion 1980/81:1164 av
Karl-Erik Svartberg m. fl. (s). Motionärerna anför att beskattningsreglerna
och reglerna för den s. k. folketrygden i Norge leder till att den som är
bosatt i Sverige och tar anställning i Norge får betala såväl svensk skatt
som trygdeavgift i Norge på samma inkomst.

I motion 1980/81:412 anför Joakim Ollén (m) att de som vill ta anställning
utomlands och de företag som anställer dem bör stimuleras genom
fördelaktiga regler och att reglerna i vart fall bör utformas på sådant sätt att
de inte försvårar utlandsanställning. Han anser bl. a. att den s. k. ettårsregeln
- enligt vilken den som tar anställning utomlands befrias från skatt på
den inkomst som han erhåller i utlandet under förutsättning att anställningen
och vistelsen utomlands varar minst ett år — bör ändras i vissa hänseenden.
Vidare bör ett särskilt schablonavdrag införas vid korttidsuppdrag i
utlandet och skyldigheten för svenska företag att erlägga andra sociala
avgifter för sina utlandsanställda än ATP-avgifter avskaffas.

Utskottet instämmer i uppfattningen att man så långt som möjligt bör
söka undanröja de särskilda olägenheter av olika slag som kan uppkomma
vid beskattningen av personer som är bosatta i ett land och har sitt arbete i
ett annat. Samtidigt bör framhållas att dessa frågor är komplicerade, eftersom
en lösning av problemen ofta kräver överenskommelser mellan de
olika länderna och det kan vara svårt att vinna gehör för ståndpunkter som
strider mot gängse principer för dubbelbeskattningsavtalen. Utskottet fm -

SkU 1981/82:21

11

ner inte heller skäl att förorda sådana ändringar i vår interna skattelagstiftning
som syftar till särskilda förmåner för den som är anställd utomlands.

När det gäller olika sociala avgifter konstaterade utskottet år 1979 (SkU
1979/80:5) att frågan om ATP-avgifter nyligen reglerats genom en överenskommelse
mellan Sverige och Norge. Det fortsatta arbetet med dessa
frågor har bl. a. lett fram till en ny nordisk konvention om social trygghet
(se prop. 1980/81: 152) som kommer att träda i kraft nästa år och som bl. a.
innebär att samtliga sociala avgifter skall betalas i sysselsättningslandet.
De problem som berörs i motion 1980/81: 1164 har inte lösts genom denna
överenskommelse, men frågan kommer enligt vad utskottet erfarit att tas
upp i den nyligen påbörjade översynen av reglerna om avräkning av
utländsk skatt (Dir. 1981:60). Vidare bör nämnas att man inom socialdepartementet
har lagt fram en promemoria om socialförsäkring för vissa
utlandsanställda m. m. (Ds S 1981:14) i syfte att lösa problem inom socialförsäkringen
av den art som behandlas i motion 1980/81:412.

Utskottet utgår från att regeringen utan särskild framställan från riksdagens
sida kommer att ägna hithörande frågor fortsatt uppmärksamhet.
Utskottet förutsätter också att de lokala skattemyndigheterna och
riksskatteverket lämnar de skattskyldiga erforderliga upplysningar om de
regler som har betydelse vid anställning utomlands. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1980/81:412, 1980/81:1164 och

1981/82:137 i den mån de inte är tillgodosedda.

I motion 1980/81:1174 av Knut Wachtmeister (m) kritiseras de ändrade
regler som fr. o. m. inkomståret 1979 gäller för personer som vistas tillfälligt
i Sverige och här har arbetsanställning vid vilken skatteavdrag enligt
uppbördslagen kommer i fråga. Trots att de vistas här endast tillfälligt och
är skattskyldiga endast för vissa inkomster skall de numera beskattas här
för sin arbetsinkomst på samma sätt som personer som är bosatta i Sverige.
Detta innebär bl. a. att de i motsats till tidigare är berättigade till
grundavdrag och allmänna avdrag. De nya reglerna innebär dock ofta en
skatteskärpning, eftersom kommunalskatten enligt tidigare regler utgick
för gemensamt kommunalt ändamål med endast 10% av inkomsten.

I motionen anförs att de nya reglerna medför komplikationer för dem
som arbetar i Sverige men bor i exempelvis Danmark och där äger en
fastighet. Deras ränteutgifter är inte avdragsgilla i Sverige, något som de
tidigare fått kompensation för genom den blott tioprocentiga kommunalskatten.
Motionären anser att förhållandena inte är tillfredsställande och
att de bör överses.

Regeringsrätten har numera i en dom angående förhandsbesked (RSV
FB Dt 1981:16) funnit att de nya reglerna inte skall tillämpas på dem som
inte tillbringar dygnsvilan i Sverige. Regeringsrättens dom innebär att de
som dagligen återvänder till sin bostad i hemlandet trots allt kommer att
beskattas på samma sätt som tidigare. Enligt vad utskottet erfarit har

SkU 1981/82:21

12

motionären i första hand avsett att kritisera effekterna i dessa fall. Syftet
med motionen är således väsentligen tillgodosett. Med hänvisning härtill
och eftersom en mer allsidig översyn av de nya reglerna bör anstå i
avvaktan på närmare erfarenheter av reglerna avstyrker utskottet motion
1980/81:1174.

I propositionen behandlas också frågan om kontroll av räntor.

Riksskatteverket har föreslagit att det införs en allmän skyldighet för
banker m.fl. att till ledning för inkomsttaxeringen självmant lämna kontrolluppgifter
om kontohavarnas kapitaltillgodohavanden och ränteintäkter.
Vidare har verket föreslagit att de skattskyldiga i den allmänna
självdeklarationen skall specificera utgiftsräntor och skulder i inkomstslagen
annan fastighet och kapital.

Departementschefen anser att förslaget om ett kontrollsystem för bankräntor
m. m. kräver fortsatta överväganden med hänsyn bl. a. till möjligheterna
att genomföra stickprovskontroller och till det arbete som pågår
inom riksskatteverket för att klarlägga hur kontrollresurserna skall användas
för att totalt sett få bästa möjliga resultat. När det gäller förslaget att
vissa utgiftsräntor och skulder skall specificeras i självdeklarationerna är
departementschefen däremot i stort sett ense med RSV. I fråga om skuldräntor
i annan fastighet bör dock - menar han - endast s. k. schablonvillor
omfattas av det nya kontrollsystemet.

I motion 1981/82:142 av Erik Wärnberg m. fl. (s) yrkas att riksskatteverkets
förslag i fråga om bankräntor genomförs. Vidare yrkas att skyldigheten
att specificera utgiftsräntor och skulder utsträcks till att gälla generellt
för alla inkomstslag och att specifikation skall ske i varje förvärvskälla för
sig. Enligt motionärernas mening bör uppgiftsskyldigheten för ränteinkomster
och kapitaltillgodohavanden inte vara snävare än i fråga om
arbetsinkomster. Motionärerna anför vidare att den överenskommelse
som träffats mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet om
en reformering av inkomstbeskattningen bl. a. syftar till att begränsa det
skattemässiga värdet av underskott i förvärvskälla och att en näringsidkare
kan undgå att träffas av avdragsbegränsningen om de privata räntorna
hänförs till näringsverksamheten.

Som framgår av propositionen har det stora flertalet remissinstanser
ställt sig tveksamma eller avvisande till förslaget om en utvidgad uppgiftsskyldighet
för bankerna, bl. a. därför att det saknas tillräckligt underlag för
att ta ställning till om ett sådant omfattande kontrollsystem bör införas.
Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att frågan kräver
fortsatta överväganden, bl. a. för att klarlägga hur kontrollresurserna bäst
bör användas.

När det gäller utgiftsräntor och skulder finner utskottet att möjligheterna
till kontroll bör utvidgas genom krav på specifikation. De bokföringsregler
som redan gäller för jordbruksfastighet, för annan fastighet som inte är

SkU 1981/82:21

13

schablonbeskattad och för rörelse får enligt utskottets uppfattning åtminstone
tills vidare anses tillräckliga för detta ändamål. Utskottet instämmer
därför i departementschefens bedömning att de nya reglerna bör begränsas
till schablon villor och inkomstslaget kapital.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i dessa delar och avstyrker
motion 1981/82:142.

I detta betänkande tar utskottet upp den i motion 1980/81:293 av AnnaGreta
Skantz m.fl. (s) aktualiserade frågan om en översyn av folkbokföringsreglerna
i syfte att förhindra medvetet oriktiga kyrkobokföringsåtgärder.
Som framhålls i motionen förekommer det att medlemmar i en
familj skriver sig på olika håll för att uppnå lättnader vid beskattningen,
lägre avgifter till barndaghem m. m. och för höga sociala förmåner. Bedrägerier
av detta slag kan i det enskilda fallet få avsevärda ekonomiska
konsekvenser och har enligt motionärerna fått allt större omfattning, särskilt
i storstäderna.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att kontrollen av kyrkobokföringen
bör förbättras. Folkbokföringen bygger i huvudsak på en
bostadsanmälan till pastorsämbetena - i Stockholm till den lokala skattemyndigheten
- och varken pastorsämbetena, skattemyndigheterna, försäkringskassorna
eller olika sociala myndigheter har tillräckliga resurser
för att utöva en effektiv kontroll av de lämnade uppgifterna. Med anledning
av vad som anförs i motionen vill utskottet dock framhålla att uppgifter
insamlas från olika registermyndigheter om adressändringar m. m.,
att man årligen genomför särskilda kategorikontroller och att de återkommande
folk- och bostadsräkningarna också utgör ett kontrollinstrument.
Vidare kan nämnas att hemsvistsakkunniga i sitt betänkande Hemvist
(SOU 1976:39) bl. a. föreslog en enhetligare terminologi och tidsenligare
bedömning av bosättningsfrågorna och att ett allmänt ombud skall inrättas
för bevakning av folkbokföringen. 1979 års folkbokföringskommitté kommer
inom kort att redovisa sitt slutbetänkande om ändrat huvudmannaskap
för folkbokföringen. Förutom frågan om vem som skall handha den
lokala folkbokföringen diskuteras i utredningen bl. a. hur arbetet i stort
skall organiseras och bedrivas. Enligt utskottets uppfattning bör den av
motionärerna begärda översynen av kontrollfrågorna komma till stånd i
samband med ställningstagandena till kommitténs förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:293.

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsavtalet till nordiska handräckningsavtalet
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:73 i denna del
godkänner det vid propositionen fogade tilläggsavtalet den 11
juni 1981 till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge om handräckning i skatteärenden,

SkU 1981/82:21

14

2. beträffande vissa andra internationella skattefrågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna

a) 1980/81:412,

b) 1980/81:1164,

c) 1980/81:1174,

d) 1981/82:137,

3. beträffande kontroll av räntor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1981/82:142,

4. beträffande folkbokföringen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:293 hos regeringen
begär att den i motionen berörda frågan om kontroll av folkbokföringen
beaktas i enlighet med vad utskottet i betänkandet anfört,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts antar de
vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

b) lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och av gifter,

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 8 december 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Bengt
Wittbom (m)* och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), Olle
Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Bo Forslund (s) och Egon
Jacobsson (s) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Sorn
framgår” och slutar på s. 13 med ”motion 1981/82:142” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har vid sin behandling av motsvarande frågor tidigare år —
bl. a. i betänkandet SkU 1977/78:55 - enhälligt instämt i uppfattningen att
en uppgiftsskyldighet för ränteinkomster och innestående kapitalbehåll -

SkU 1981/82:21

15

ning på bankkonton bör införas. Frågan har numera utretts av en arbetsgrupp
inom riksskatteverket, och verket har föreslagit att ett sådant kontrollsystem
införs. Utredningens resultat bekräftar utskottets uppfattning
att en kontroll av detta slag - i likhet med vad som redan skett i Danmark
och Norge — snarast bör genomföras.

Det inom riksskatteverket upprättade förslaget är enligt utskottets uppfattning
ändamålsenligt, och något godtagbart skäl för ytterligare överväganden
av denna fråga kan inte anses föreligga. Det kan framhållas att
smärre belopp uttryckligen undantagits från uppgiftsskyldigheten och att
berörda parter givetvis bör fa tillräcklig tid att anpassa sina rutiner till det
nya kontrollsystemet. Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning
att förslaget bör genomföras fr. o. m. den 1 januari 1985.

När det gäller utgiftsräntor och skulder begränsar sig propositionen till
en utvidgad kontroll av räntor och skulder i villor och i inkomstslaget
kapital. Enligt utskottets uppfattning är detta förslag inte tillräckligt. Som
framgår av motionen kommer det i framtiden att bli av ännu större vikt än i
dag att få en tillfredsställande kontroll av avdragen även i andra förvärvskällor.
Härtill kommer att den förslagna uppgiftsskyldigheten i fråga om

räntekostnader får betydelse inte endast för kontrollen av den uppgiftsskyldiges
egen deklaration utan också gör det möjligt att kontrollera mottagaren.
Eftersom en generell uppgiftsskyldighet införs i fråga om bankräntor
anser utskottet att en motsvarande skyldighet bör gälla även beträffande
utgiftsräntor. Även här bör dock smärre belopp kunna undantas. Med
det anförda tillstyrker utskottet motion 1981/82:142.

dels att utskottet under mom. 3 och 5 c bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:142

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar och tillägg
att ingressen, 25 c §, 37 § 1, 2, 4 och 5 mom. samt övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag
Härigenom föreskrivs i fråga om
taxeringslagen (1956:623)
dels att i lagen skall införas en ny
paragraf, 25 c §, av nedan angivna
lydelse,

dels att 37 §2,4 och 7 mom, samt
42 § 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
taxeringslagen (1956:623)
dels att i lagen skall införas en ny
paragraf, 25 c §, av nedan angivna
lydelse,

dels att 37 § 1, 2, 4, 5, och 7
mom. samt 42 § 1 mom. skall ha
nedan angivna lydelse.

25c §

Yrkar skattskyldig avdrag för en Yrkar skattskyldig avdrag för

skuldränta vid beräkning av in- skuldränta skall han lämna uppgift

SkU 1981/82:21

16

Utskottets förslag

komst av annan fastighet, för vilken
intäkten skall beräknas enligt 24 §

2 morn. kommunalskattelagen
(1928:370), eller vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han lämna
uppgift om skuldbeloppets storlek
vid beskattningsårets utgång och
om långivarens namn. Är långivaren
en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes personnummer
eller adress. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt fastställt
formulär.

37 §

Nuvarande lydelse
1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

Reservanternas förslag

om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets
utgång och om långivarens
namn. Är långivaren en
fysisk person skall uppgift också
lämnas om dennes personnummer
eller adress. Uppgifterna skall lämnas
på blankett enligt fastställt formulär.
Uppgift behöver ej lämnas i
fråga om ringa belopp.

Reservanternas förslag
1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering samt
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

4 b. Den som yrkesmässigt
mottagit penningmedel
som inlåning eller på annat
sätt yrkesmässigt ombesörjt
att penningmedel blivit räntebärande
och som gottskrivit
eller förmedlat ränta.

Borgenär.

Med borgenär avses här
följande fysiska/juridiska
personer som insatt eller på
annat sätt utlånat penningmedel: a)

fysisk person för vilken
personnummer kan anges,

b) juridisk person som
åsatts organisationsnummer.

Undantag:

a) bankföretag,

b) försäkringsföretag.

Gottskriven eller förmedlad
sammanlagd ränta samt
borgenärs sammanlagda
fordran vid årets utgång under
förutsättning att räntan
uppgår till minst 500 kronor
för hela året eller att fordran
överstiger 5 000 kronor.

Undantag: ränta och
behållning på konto varöver
bevis lämnas enligt 6 § lagen
(1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer.

SkU 1981/82:21

17

Uppgiftsskyldig

4 c. Den som yrkesmässigt
mottagit penningmedel
som inlåning eller på annat
sätt yrkesmässigt ombesörjt
att penningmedel blivit räntebärande
och som gottskrivit
eller förmedlat ränta.

Reservanternas förslag
Vem uppgiften skall avse

Borgenär.

Med borgenär avses här
följande fysiska/juridiska
personer som insatt eller på
annat sätt utlånat penningmedel: a)

fysisk person för vilken
personnummer inte kan
anges,

b) annan juridisk person
än dödsbo och som inte
åsatts organisationsnummer,

c) dödsbo för vilket organisationsnummer
eller den
avlidnes personnummer inte
kan anges.

Vad uppgiften skall avse

Gottskriven eller förmedlad
ränta för varje fordran
samt storleken på fordran
vid årets utgång, allt under
förutsättning att räntan under
året uppgått till 100 kronor
eller fordran vid årets utgång
överstiger 1000 kronor.

Undantag : ränta och
behållning på konto varöver
bevis lämnas enligt 6 § lagen
(1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer.

Reservanternas förslag

— iakttagas följande.

- förmånen utgått.

under förrättningen.

icke föras.

som avdragits.

och traktamentsersättning.

preliminär A-skatt.

Utskottets förslag
2 mom. Vid avlämnande

Avser sådan

I kontrolluppgift

Om skattechefen

Därest vid

Av kontrolluppgift

I kontrolluppgift

I kontrolluppgift skall anges
namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer
för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser. Kan personnummer
inte anges för den som
uppgiften avser skall redovisas
dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige
tilldelats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953: 272) skall detta
anges i stället för den uppgiftsskyldiges
personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansföretag
skall anges om personen är företagsledare
eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

I kontrolluppgift skall anges
namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer
för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser. Kan personnummer
inte anges för den som
uppgiften avser skall redovisas
dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige
tilldelats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272) skall detta
anges i stället för den uppgiftsskyldiges
personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansföretag
skall anges om personen är företagsledare
eller honom närstående
person eller delägare i företaget.

I kontrolluppgift som i 1 mom.
punkten 4 c sägs och som avser juridisk
person skall även anges
namn och postadress samt personnummer
på den som äger förfoga
över medlen.

SkU 1981/82:21

18

Utskottets förslag

Kontrolluppgift, sorn

Kontrolluppgift enligt

Riksskatteverket får

4 mom. Kontrolluppgift enligt —
Kontrolluppgifter enligt 1 mom.

punkterna 3 a eller 4—6 skall vid avlämnandet
vara ordnade kommunvis.
Vilken kommun uppgifterna
avser skall vara tydligt utmärkt.

5 mom. Den som har att avlämna
kontrolluppgift enligt 1 mom.
punkterna 1, 2, 3 b—3 f eller 7 skall
senast den 31 januari under
taxeringsåret till inkomsttagaren
översända uppgift med de upplysningar
som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1982. De nya bestämmelserna
i 37 § 2 mom. åttonde och tionde
styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas
första gången i fråga om kontrolluppgifter
till ledning för 1982
års taxering. Bestämmelserna i 25 c
§ tillämpas första gången i fråga om
1983 års taxering. De nya bestämmelserna
i 42 § 1 mom. tillämpas i
fråga om beslut som har meddelats
efter ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 37 § 2
mom. sjätte stycket tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgifter
till ledning för 1983 års taxering.

Reservanternas förslag

åtnjuta pensionsförmånen.

- varje person,
ej föras.

är bosatt.

Kontrolluppgifter enligt 1 mom.
punkterna 3 a, 4, 4a, 5 eller 6 skall
vid avlämnandet vara ordnade
kommunvis. Vilken kommun uppgifterna
avser skall vara tydligt utmärkt.

5 mom. Den som har att avlämna
kontrolluppgift enligt 1 mom.
punkterna 1, 2, 3b-3f.4b, 4c eller
7 skall senast den 31 januari under
taxeringsåret till inkomsttagaren
översända uppgift med de upplysningar
som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1982. De nya bestämmelserna
om sådana kontrolluppgifter som
anges i 37 § 1 mom. 4 b och 4 c tilllämpas
första gången i fråga om
1985 års taxering. I övrigt gäller
följande.

De nya bestämmelserna i 37 § 2
mom. åttonde och tionde styckena
samt 4 och 7 mom. tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgifter
till ledning för 1982 års taxering.
Bestämmelserna i 25 c § tillämpas
första gången i fråga om 1983 års
taxering. De nya bestämmelserna i
42 § 1 mom. tillämpas i fråga om
beslut som har meddelats efter
ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 37 § 2
mom. sjätte stycket tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgifter
till ledning för 1983 års taxering.

SkU 1981/82:21

19

dels antar följande
Förslag till

Lag om ändring i skatteregisteriagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisteriagen (1980:343)
dels att 7 § punkten 12 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i paragrafen skall införas en ny punkt, 19, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift

enligt 37 § 1-3, 3b-3f och 4 taxe- enligt 37 § 1-3, 3b-3/, 4,4b och

ringslagen. 4 c taxeringslagen.

19. Uppgift om att skyldighet föreligger
att lämna kontrolluppgift
enligt 37 § 1 mom. 4 b och 4 c taxeringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981