SkU 1981/82:18

Skatteutskottets betänkande
1981/82:18

om mervärdeskatten (prop. 1981/82:59)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:59 att
riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslagen berör bl. a. registreringen av de skattskyldiga, kravet på uppgifter
i fakturor, det skattepliktiga området och sekretessen för vissa
uppgifter i mervärdeskatteregistret.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 18

SkU 1981/82:18

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 5a, 11, 17, 19, 21, 28, 33, 35, 36, 40 och 51 §§
samt anvisningarna till 10, 16 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§2

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1 -5, tjänst 2) vara som anges i 8 § 1 -5, tjänst,

som anges i 10 § första stycket och som anges i 10 § första stycket och

avser vara som nu nämnts eller avser vara som nu nämnts eller
tjänst som anges i 11 § 3, 4 eller 10. tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller

10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare
för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket
eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne
tills vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan
byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för
användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts
tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som
påböijat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet
enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59§§.

(Se vidare anvisningarna.)

5a§3

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken skattskyldighet
har inträtt, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha
bokförts, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av 5b§. Är den
skattskyldige varken bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125)
eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141) inträder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder
enligt 4§.

Vid kreditförsäljning med förbe- Vid kreditförsäljning med förbehåll
om återtaganderätt får redovis- håll om återtaganderätt enligt kon ningsskyldigheten

anstå till dess be- sumentkreditlagen (1977:981) eller

talning inflyter från köparen. Om lagen (1978:599) om avbetalnings fordringen

diskonteras eller över- köp mellan näringsidkare m.fl. får

låts utan samband med överlåtelse redovisningsskyldigheten anstå till

1 Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1979:1190.

3 Senaste lydelse 1980: 1090.

SkU 1981/82:18

Föreslagen lydelse

dess betalning inflyter från köparen.
Om fordringen diskonteras eller
överlåts utan samband med
överlåtelse av verksamheten eller
del därav inträder dock redovisningsskyldighet
vid diskonteringen
eller överlåtelsen. I fråga om annat
tillhandahållande mot kredit kan
länsstyrelsen, när principerna för
den skattskyldiges bokföring föranleder
det, medge att redovisningsskyldigheten
inträder först vid beskattningsårets
utgång, dock senast
när betalning inflyter eller fordringen
diskonteras eller överlåts.

Länsstyrelsen får, när särskilda skäl föreligger, medge att vad som sägs i
andra stycket om redovisningsskyldighetens inträde vid kreditförsäljning
med förbehåll om återtaganderätt skall tillämpas tills vidare av viss skattskyldig
även i annat fall.

Försätts skattskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet för konkursgäldenären
för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men ej
redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet. Den som övertar
skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärshändelse
som inträffar efter övertagandet, i den mån redovisningsskyldighet
ej har inträtt för den tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

11 §4

Från skatteplikt undantas

1) tjänst som avser av lantbruksstyrelsen
föreskriven karantänsförvaring
av hund eller katt i offentlig
karantän,

2) postbefordran av annat än postpaket och gruppkorsband samt resgodsbefordran,

3) transport i samband med renhållning; omhändertagande och förstöring
av vara,

4) bärgning av fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skatteplikt
enligt 8 § 1 och transport i anslutning till sådan bärgning,

5) införing eller ackvisition av annons i tryckalster av sådant slag som
anges i 8 § 6,

6) visning av kinematografisk film,

7) obligatorisk kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning
av kilometerräknarapparatur hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8) tjänst som tillhandahålles av veterinär,

9) kontroll eller analys av prov som tagits som ett led i läkarundersökning
eller sjukvård,

10) tjänst enligt 10 §1 som avser skötsel genom samebys försorg av
renar.

Nuvarande lydelse

av verksamheten eller del därav inträder
dock redovisningsskyldighet
vid diskonteringen eller överlåtelsen.
I fråga om annat tillhandahållande
mot kredit kan länsstyrelsen,
när principerna för den skattskyldiges
bokföring föranleder det, medge
att redovisningsskyldigheten inträder
först vid beskattningsårets
utgång, dock senast när betalning
inflyter eller fordringen diskonteras
eller överlåts.

4 Senaste lydelse 1979: 1190.
tl Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 18

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §

Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de begränsningar som
anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig
till förvärv eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag
får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för
utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen
från skatteplikt enligt 8 §6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod
då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har
bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra stycket. Har
medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag göras först vid
beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag
för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får
göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga
om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om
skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder
avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som
hänför sig till förvärv, införsel eller förskotts- eller a conto-likvid före
konkursutbrottet.

Vid kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen
(1977:981) eller lagen
(1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. får avdrag
för ingående skatt göras endast
för skatt som belöper på vad
som har betalats under redovisningsperioden.
Motsvarande gäller
när medgivande enligt 5a§ tredje
stycket har lämnats och vid förvärv
av avverkningsrätt till skog. Har
skattskyldig övertagit annan skattskyldigs
verksamhet eller del därav
äger han rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till den tidigare
ägarens förvärv för verksamheten,
i den mån denne skulle haft
rätt till avdrag om skatten hade betalats
av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande
ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens
förvärv med vad som belöper på hans andel i samfalligheten. Vad som nu
har sagts gäller endast i den mån i samfalligheten deltagande fastighet
används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Tillhandahåller koncernföretag Äger ett svenskt aktiebolag, en

som avses i 43 §3 mom. kommu- svensk ekonomisk förening eller en

Vid kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt får avdrag för ingående
skatt göras endast för skatt
som belöper på vad som har betalats
under redovisningsperioden.
Motsvarande gäller när medgivande
enligt 5 a § tredje stycket lämnats
och vid förvärv av avverkningsrätt
till skog. Har skattskyldig övertagit
annan skattskyldigs verksamhet eller
del därav äger han rätt till avdrag
för ingående skatt som hänför
sig till den tidigare ägarens förvärv
för verksamheten, i den mån denne
skulle haft rätt till avdrag om skatten
hade betalats av honom.

nalskattelagen (1928:370) annat företag
inom samma koncern tjänst
som icke är skattepliktig får det
andra företaget göra avdrag för den
skatt som belöper på det först -

svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt
(moderföretag) mer än
nio tiondelar av aktierna i ett eller
flera svenska aktiebolag (helägda
dotterbolag) och tillhandahåller ett

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nämnda företagets förvärv eller införsel
för tillhandahållande av
tjänsten, i den mån avdragsrätt
hade förelegat om förvärvet eller
införseln hade gjorts av det skattskyldiga
företaget.

av företagen något annat av företagen
en tjänst som inte är skattepliktig
får det andra företaget göra avdrag
för den skatt som belöper på
det förstnämnda företagets förvärv
eller införsel för tillhandahållande
av tjänsten, i den mån avdragsrätt
hade förelegat om förvärvet eller
införseln hade gjorts av det skattskyldiga
företaget. Vad nu har
sagts gäller även aktiebolag vars
aktier till mer än nio tiondelar ägs
av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot vederlag skattepliktig vara från den som ej
är skattskyldig för omsättning av varan skall som ingående mervärdeskatt
för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående
mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skattskyldig för omsättningen.
Vad nu har sagts gäller även den som är skattskyldig för förmedling
som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhandahåller
kost åt personal, äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till andra förvärv för detta tillhandahållande än sådana som avser
livsmedel eller andra förbrukningsvaror, i den mån ej annat följer av andra
stycket av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande
ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas
föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §

Den som är redovisningsskyldig skall anmäla sig för registrering hos
länsstyrelsen i det län, där den verksamhet drivs som anmälan avser.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär.
Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för vaije särskild verksamhet.

Anmälan göres senast två veckor
innan verksamhet som medför
skattskyldighet böljar eller övertages.
Vid ändring i förhållande
som upptagits i anmälningshandling
skall länsstyrelsen underrättas
inom två veckor.

Om verkställd registrering utfärdar
länsstyrelsen särskilt bevis som
sändes till den skattskyldige.

Anmälan görs senast två veckor
innan verksamhet som medför redovisningsskyldighet
börjar eller
övertas. Vid ändring i förhållande
som upptagits i anmälningshandling
skall länsstyrelsen underrättas
inom två veckor.

Länsstyrelsen beslutar om registrering
och utfärdar särskilt bevis
om verkställd registrering. Vid registreringen
tilldelas den redovisningsskyldige
ett registreringsnummer.

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För att avgöra om skattskyldighet
föreligger kan länsstyrelsen infordra
uppgift från näringsidkare
som icke anmält sig för registrering.

För att avgöra om redovisningsskyldighet
föreligger får länsstyrelsen
infordra uppgifter från näringsidkare
som inte har anmält sig för
registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

21 §

Hos länsstyrelsen föres register
över den som registrerats enligt
19 § inom länet.

Varje länsstyrelse skall föra register
över dem som har registrerats
inom länet.

Utan hinder av vad som är föreskrivet
i annan lag får uppgift i ett
sådant register om en registrerads
registreringsnummer, namn, adress,
firma och verksamhet lämnas
ut till en enskild, om det inte av
särskild anledning kan antas att
den registrerade eller någon denne
närstående lider men om uppgiften
röjs.

28 §

För kontroll av att deklarationseller
uppgiftsskyldigheten fullgjorts
riktigt och fullständigt eller för att
på annat sätt få upplysning till ledning
för fastställelse av skatt, får
skatterevision ske hos deklarationseller
uppgiftsskyldig.

För kontroll av att deklarationseller
uppgiftsskyldigheten har fullgjorts
riktigt och fullständigt eller
för att på annat sätt få upplysning
till ledning för fastställelse av skatt,
får skatterevision göras hos den
som är deklarations- eiler uppgiftsskyldig.
Skatterevision får också
göras hos den som har anmält
sig för registrering för kontroll av
att lämnade uppgifter är riktiga och
fullständiga.

Beslut om skatterevision meddelas av länsstyrelsen eller riksskatteverket.

I övrigt gäller i fråga om skatterevision i tillämpliga delar bestämmelserna
om taxeringsrevision i 56 och 58 §§ taxeringslagen.

33 §

Föranleder framkomna omständigheter
omprövning av fastställd
skatt meddelar länsstyrelsen preliminärt
beslut om fastställelse av
skatten. Av beslutet skall framgå
att den skattskyldige kan erhålla
slutligt beslut enligt 36 §.

Föranleder framkomna omständigheter
omprövning av fastställd
skatt meddelar länsstyrelsen beslut
om fastställelse av skatten. Av beslutet
skall framgå att den skattskyldige
kan erhålla slutligt beslut
enligt 36 §.

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

Fråga om preliminärt beslut får
icke väckas efter den 30 november
tredje året efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända.

Har slutligt beslut meddelats får
fråga om nytt preliminärt beslut
icke prövas.

Fråga om beslut enligt 33 § skall
väckas senast under sjätte året efter
utgången av det kalenderår under
vilket beskattningsåret har gått
till ända.

Har slutligt beslut meddelats får
fråga om beslut enligt 33 § inte prövas.

36 §

Slutligt beslut om fastställelse av
skatt skall meddelas, om den skattskyldige
begär sådant beslut inom
tre år från utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända. Har preliminärt beslut
meddelats skall dock slutligt
beslut meddelas, om den skattskyldige
begär sådant beslut inom två
månader från den dag då han fått
del av det preliminära beslutet. Föreligger
särskilda skäl får slutligt
beslut meddelas även om den skattskyldige
ej begärt det.

Slutligt beslut om fastställelse av
skatt skall meddelas, om den skattskyldige
begär sådant beslut inom
sex år från utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
har gått till ända. Har beslut enligt
33 § meddelats skall dock slutligt
beslut meddelas, om den skattskyldige
begär ett sådant beslut inom
två månader från den dag då han
fått del av det meddelade beslutet.
Föreligger särskilda skäl får slutligt
beslut meddelas även om den skattskyldige
inte har begärt det.

Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant beslut icke prövas.

40 §

Efterbeskattning får ske först sedan
slutligt beslut om fastställelse
av skatt meddelats eller när fråga
om preliminärt beslut icke längre
enligt 35 § får väckas. Efterbeskattning
får icke ske med mindre
fråga därom prövats senast under
sjätte året efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret
gått till ända. Efterbeskattning
på grund av oriktig uppgift i mål om
skatt får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då dom eller
slutligt beslut i målet vunnit laga
kraft.

Efterbeskattning får ske först sedan
slutligt beslut om fastställelse
av skatt har meddelats. Fråga om
efterbeskattning skall väckas senast
under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket beskattningsåret
har gått till ända.
Efterbeskattning på grund av oriktig
uppgift i mål om skatt får dock
ske inom ett år efter utgången av
den månad då dom eller slutligt beslut
i målet har vunnit laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskattning hans dödsbo.
Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senast
under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning
efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för
honom får, även efter utgången av den i första eller andra stycket angivna
tiden, efterbeskattning ske för det år som brottet avser. Detsamma gäller,

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om efterbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen
(1971:69) är fri från ansvar för sådant brott. Efterbeskattning som har
sagts nu får dock ske endast om fråga därom prövats före utgången av
kalenderåret efter det under vilket åtalet väcktes eller åtgärd som avses i
12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall fråga
om efterbeskattning av dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet.
Efterbeskattning som har åsatts efter åtal mot den skattskyldige skall
undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet ej bifalls till någon del. Detta gäller
dock ej, om åtalet ogillas med stöd av 12 § skattebrottslagen.

Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt
juridisk person åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för den
juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av 12 §
skattebrottslagen.

51 §

Talan mot meddelat slutligt beslut
eller mot beslut att icke meddela
preliminärt eller slutligt beslut eller
mot beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyldighet
eller restavgift förs hos länsrätten
genom besvär.

Mot preliminärt beslut eller mot
beslut om skatterevision eller mot
länsstyrelses beslut i fråga om registrering
eller föreläggande av vite
får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i
övrigt enligt denna lag föres hos
riksskatteverket genom besvär.
Mot riksskatteverkets beslut får talan
ej föras.

Följande beslut får överklagas
hos länsrätten genom besvär:

1. slutligt beslut,

2. beslut att inte meddela beslut
enligt 33 eller 36 §,

3. beslut enligt 19 § fjärde stycket i
fråga om registrering, samt

4. beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyldighet
eller restavgift.

Följande beslut får ej överklagas: 1.

beslut enligt 33 §,

2. beslut om skatterevision, samt

3. länsstyrelsens beslut i fråga om
föreläggande av vite.

Länsstyrelsens beslut i övrigt enligt
denna lag överklagas hos riksskatteverket
genom besvär. Riksskatteverkets
beslut får ej överklagas.

Anvisningar

till 10 §

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg.
Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och
som äges av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning Med tillverkning på beställning

avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålles
av beställaren.

avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålls
av beställaren. Till skattepliktig
tjänst enligt 1 räknas även inseminering
och betäckning av djur.

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare,
apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk kraft,
teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan serveringsvara
för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal eller
plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som är
handelsagent enligt lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och
handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan lös egendom
i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av
sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som avser inredning
av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt
införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s. k. ljustidning.

till 16 §

Faktura eller motsvarande hand- Faktura eller motsvarande handling
skall utöver beskattningsvärde ling skall utöver beskattningsvärde

och skattebelopp innehålla uppgift och skattebelopp innehålla uppgift

om utställarens och mottagarens om utställarens och mottagarens

namn och adress eller annan för namn och adress eller annan för

identifieringen godtagbar angivelse, identifieringen godtagbar angivelse,

transaktionens art samt platsen för transaktionens art samt platsen för

varas mottagande. varas mottagande. Den som är re dovisningsskyldig

skall dessutom
ange sitt registreringsnummer.

till 17 §

Avdrag för ingående skatt skall Avdrag för ingående skatt skall

styrkas av skattedebitering på in- styrkas av skattedebitering på in köpsfaktura,

avräkningsnota eller köpsfaktura, avräkningsnota eller

motsvarande handling om icke säl- motsvarande handling. Detta gäller

jaren enligt 16 § tredje stycket är dock inte om säljaren enligt 16 §

undantagen från skyldighet att på tredje stycket är undantagen från

sådan handling ange skattens be- skyldighet att på sådan handling

lopp. ange skattens belopp och inte heller

vid inköp från detaljhandeln, om
vederlaget understiger 200 kronor.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som
förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett
om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig
återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför
skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt

SkU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sorn belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis
sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet
som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför
skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas
genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten
uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 §
fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som
upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 såvitt avser anvisningarna till 16 §
och i övrigt den 1 januari 1982.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttas.

1. De äldre bestämmelserna i 5 a § och 17 § andra stycket tillämpas även
efter ikraftträdandet i fråga om kreditförsäljningar för vilka skattskyldighet
har inträtt före ikraftträdandet.

2. De äldre bestämmelserna i 33, 35, 36, 40 och 51 §§ tillämpas även
efter ikraftträdandet i fråga om redovisningsperioder som hänför sig till
beskattningsår som har gått till ända senast den 31 december 1978.

SkU 1981/82:18

Motion väckt med anledning av propositionen

1981/82:125 av Erik Wärnberg m.fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen

1. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om skärpning av mervärdeskattekontrollen,

2. avslår de i propositionen framlagda förslagen om ändring i 2 och 11 §§
lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981

1980/81:874 av Johan Olsson (c) och Ingegärd Oskarsson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
åtgärder på mervärdeskatteområdet som innebär lättnader för hemslöjdare,
konsthantverkare m.fl. näringsidkare med låga inkomster.

1980/81:1153 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
företas som ger underlag för en allsidig belysning av frågorna kring en
differentierad mervärdeskatt.

1980/81:1165 av Arne Svensson (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
höjd s. k. frigräns när det gäller redovisningsskyldighet för mervärdeskatt.

1980/81:1167 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring
av momsreglerna vid den offentliga sektorns upphandling av tjänster att de
ej hindrar fri konkurrens eller bidrar till ökad egenregiverksamhet.

1980/81:1504 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 1
I motionen hemställs med hänvisning till motion 1503 att riksdagen i
princip beslutar att mervärdeskatten på livsmedel skall slopas i enlighet
med vad som anges i motionen och hos regeringen begär förslag därom.

1980/81:1534 av Anders Gernandt (c)

1 motionen hemställs att riksdagen beslutar att ränta skall utgå på för
mycket erlagd mervärdeskatt.

1980/81:1560 av Bengt Wiklund m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att åtgärder
bör vidtas så att Konstfrämjandets riksförbund på sikt befrias från erläggandet
av mervärdeskatt för de i motionen anförda verksamheterna.

SkU 1981/82:18

Utskottet

Inledning

I propositionen behandlas dels frågor sorn tagits upp av mervärdeskatteutredningen
i delbetänkandet Mervärdeskattekontrollen m. m., dels ändringar
som aktualiserats genom skrivelser till regeringen. Utskottet tar i
detta sammanhang upp till prövning ett antal motioner som väckts under
den allmänna motionstiden i år. Vid behandlingen av förslagen i propositionen
kommer utskottet också att ta ställning till de motionsyrkanden som
har anknytning härtill.

Mervärdeskattekontrollen

Utredningen har lagt fram ett principförslag rörande mervärdeskattekontrollen,
som bl. a. innebär bättre kommunikation mellan myndigheter
och en intensifierad kontrollverksamhet samt redovisning av resultaten av
kontrollen. Departementschefen understryker behovet av en effektiv skattekontroll
och konstaterar att ett genomförande av förslaget kräver ytterligare
kontrollresurser. Med hänvisning till inom riksskatteverket pågående
planerings- och försöksverksamhet anser han emellertid att slutlig ställning
inte nu kan tas till den av utredningen skisserade modellen för mervärdeskattekontrollen.

Med anledning av de i propositionen behandlade kontrollfrågorna har
Erik Wärnberg m.fl. (s) i motion 1981/82:125 bl. a. begärt ett uttalande att
regeringen i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet
senast i budgetpropositionen 1982 bör komma med förslag till effektiva
åtgärder för att skärpa kontrollen. Utskottet finner det i likhet med motionärerna
angeläget att skyndsamma åtgärder vidtas för att skapa en effektivare
mervärdeskattekontroll. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen
redan i budgetpropositionen för nästa budgetår att — på grundval av den
översyn av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheters organisation som
RSV verkställt - föreslå inte obetydliga förstärkningar på kontrollsidan.
Den vidare utvecklingen blir delvis beroende av resultaten av den försöks- -verksamhet med informationsöverföring och jämförande granskning som
kommer att påböijas i mars 1982 i några län och som sedan skall utvärderas.
Utskottet vill starkt understryka angelägenheten av en skyndsam
förbättring av mervärdeskattekontrollen och förutsätter att den påböljade
försöksverksamheten inte skall begränsa den kontrollförstärkning som
omedelbart kan sättas in och att regeringen behandlar frågan om den
definitiva kontrollorganisationen utan onödigt dröjsmål.

Motionärerna tar vidare upp ett par frågor rörande mervärdeskatten som
har samband med kontrollen. Med utgångspunkt i den ökning av skatterestantierna
som ägt rum under senare år understryks vikten av att kontrollen
av den löpande mervärdeskatteredovisningen och uppföljningen av
denna skärps särskilt. Såvitt utskottet kan finna är detta krav helt i över -

SkU 1981/82:18

ensstämmelse med utredningens och departementschefens intentioner och
utskottet anser därför att det saknas anledning för riksdagen att göra något
uttalande i frågan. Samma förhållande gäller den av motionärerna behandlade
frågan om avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt. Mervärdeskatteutredningen
fick i våras i överensstämmelse med utskottets av riksdagen
godkända begäran i uppdrag att skyndsamt granska därmed sammanhängande
problem. Utredningen beräknas ha ett förslag färdigt till det kommande
årsskiftet, och regeringen avser att lägga fram en proposition i
frågan under våren 1982, en tidsordning som således helt sammanfaller
med önskemålen i motionen. Med det anförda anser utskottet motionen
besvarad i denna del.

Registreringen

I propositionen behandlas därefter de av utredningen föreslagna författningsändringarna
som berör registreringsförfarandet, redovisningsskyldigheten,
den öppna skattedebiteringen och fastställelsen av skatt.

Departementschefen delar utredningens uppfattning att registreringen
innebär ett väsentligt ställningstagande i sak och finnér det därför angeläget
att ytterligare markera dess betydelse. I detta syfte förordas vidgad
information, bättre möjligheter till kontroll av registreringsuppgifter samt
rätt att få beslut om vägrad registrering överprövat. Utskottet finner för sin
del dessa åtgärder välmotiverade och tillstyrker propositionen i denna del.

Redovisningsskyldigheten

I fråga om gränsen för redovisningsskyldighet, som allt sedan mervärdeskattens
införande gått vid en skattepliktig omsättning på 10000 kr. för
ett beskattningsår, har utredningen föreslagit en höjning till 15000 kr.
Detta förslag har allmänt avstyrkts vid remissbehandlingen. Därvid har
framhållits att höjningen skulle få enbart marginell betydelse för de skattskyldiga
men komma att förorsaka administrativa problem. Departementschefen
ansluter sig till remissinstansernas uppfattning och lägger således
inte fram något förslag om ändrat gränsvärde.

Denna fråga behandlas också från olika utgångspunkter i två motioner
som väcktes under föregående riksmöte. Johan Olsson och Ingegärd
Oskarsson (båda c) begär i motion 1980/81:874 skattelättnader för hemslöjdare
och konsthantverkare m.fl. näringsidkare med låga inkomster. Motionärerna
anser att man i detta syfte har att välja mellan att höja redovisningsgränsen
till 20000 eller 25000 kr. eller, om detta inte anses lämpligt,
att lämna dispens efter ansökan. Ett tredje sätt skulle vara att helt befria
ifrågavarande grupper från redovisningsskyldighet.

I motion 1980/81:1165 begär Arne Svensson (m) en höjning av redovisningsgränsen
med hänsyn till peningvärdeförändringen och i syfte att öka
virkesleveranserna från ägare av mindre skogsarealer.

Utskottet vill i fråga om redovisningsgränsen ansluta sig till den uppfatt -

SkU 1981/82:18

ning som departementschefen uttalat. En höjning till ett mera betydande
belopp skulle kunna leda till konkurrenssnedvridning, medan en höjning
enligt utredningens förslag skulle bli av ringa betydelse för de skattskyldiga.

Utskottet kan inte heller biträda de alternativa förslagen i motion 874 om
undantag från beskattningen för vissa yrkesutövare. Sådana undantag
strider mot principen om generell mervärdesbeskattning och måste uppenbarligen
leda till kontrollproblem och risk för ökat skatteundandragande.
Stödet till hemslöjdsverksamheten bör enligt utskottets mening därför ske i
andra former. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de här behandlade
motionerna.

Den öppna debiteringen och fastställelsen av skatt

I fråga om skyldigheten att ange skattebelopp i faktura har utredningen
föreslagit undantag när inköpsbeloppet totalt understiger 200 kr. Förslaget
godtas av departementschefen med den ändringen att gränsen endast skall
gälla vid inköp från detaljhandeln.

För beslut om ändring av fastställande av skatt liksom om efterbeskattning
och besvär i särskild ordning gäller en tidsgräns på tre år som föreslås
förlängd till sex år och i samband därmed förordas vissa ändringar av
delvis redaktionell karaktär.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den sakliga innebörden
av dessa förslag men vill framhålla angelägenheten av att beslutsordning
och processuella regler får en såvitt möjligt enhetlig utformning i fråga
om hela den indirekta beskattningen i samband med behandlingen av det
föreliggande utredningsförslaget om nya sådana regler på punktskatteområdet.

Övriga frågor

De ändringsförslag som föranletts av olika framställningar till regeringen
avser vitt skilda områden. Sålunda föreslås lättnader i nu gällande sekretessbestämmelser
för att länsstyrelse skall kunna lämna ut uppgift att
någon är registrerad som redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Vidare
förordas vissa förtydliganden beträffande redovisningsskyldighetens inträde
vid kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt, om s. k. teknisk
skattskyldighet för karantänsverksamhet och om skatteplikt för tjänster
inom den yrkesmässiga djuraveln. På grund av ändringar i kommunalskattelagen
föreslås slutligen att en definition av koncernföretag förs in i
mervärdeskattelagen.

Endast ett av dessa förslag har mött invändningar och det gäller den
tekniska skattskyldigheten för karantänsverksamhet, som närmast kan
översättas med fullständig skattefrihet.

Förslaget är föranlett av en framställning från lantbruksstyrelsen som
menar att skatten på karantänskostnadema, som i och för sig är höga,

SkU 1981/82:18

bidrar till att öka frestelsen att smuggla in hundar och katter med därav
följande risker för att rabies sprids till Sverige. Tullstyrelsen har ifrågasatt
om åtgärden får någon mer smugglingsavhållande verkan, och RSV har av
principiella skäl avstyrkt förslaget. Åtgärder för att komma till rätta med
smuggling bör enligt verkets mening ske inom ramen för annan lagstiftning.
Verket har också pekat på att förslaget kan leda till vissa skattetekniska
problem. Departementschefen har dock funnit det vara av utomordentlig
betydelse att alla möjligheter tas till vara för att hindra att rabies sprids till
Sverige och förordar införande av den begärda skattebefrielsen. I den
tidigare behandlade motionen 1981/82:125 yrkas avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna åberopar i huvudsak samma skäl som RSV för
sitt yrkande.

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till de invändningar som rests mot
förslaget. Om man som tullstyrelsen hävdar inte har anledning att tillmäta
den föreslagna åtgärden nämnvärd betydelse för att hindra smuggling finns
det än mindre skäl att införa undantag i beskattningen som är oförenliga
med dess syften. Utskottet, som i olika sammanhang hävdat att en begränsning
av undantagen i mervärdeskatten är angelägen, kan mot den här
redovisade bakgrunden inte tillstyrka skattefrihet för karantänsverksamhet.

I denna fråga tillstyrker utskottet således motionen och avstyrker propositionen.
Även i övrigt tillstyrker utskottet propositionen.

Övriga motioner

I flera av de motioner rörande mervärdeskatten som väcktes under
föregående riksmöte tar motionärerna upp frågor, som riksdagen tidigare
behandlat och som utskottet därför berör kortfattat.

Slopad mervärdeskatt för livsmedel och differentierad skatt

Lars Wemer m. fl. (vpk) återkommer i motion 1980/81:1504 till sitt partis
mångåriga krav på mervärdeskattefria livsmedel. Samma motionärer har
emellertid i en senare motion i stället krävt subventioner av baslivsmedlen
motsvarande mervärdeskattebelastningen. Oavsett om motionärerna står
kvar vid det här behandlade yrkandet eller ej avstyrker utskottet motionen
med hänvisning till tidigare anförda motiveringar.

En delvis besläktad fråga som också behandlats tidigare av riksdagen
gäller önskemålet om en differentierad mervärdeskatt, som nu förs fram av
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) i motion 1980/81:1153. Som
skäl för åtgärden åberopas utländska förebilder och möjligheterna att därigenom
sänka livsmedelspriserna och att begränsa importen av lyxbetonade
varor. 1972 års skatteutredning har behandlat frågan om differentiering
och därvid konstaterat att företrädare för länder med sådant skattesystem
entydigt framhållit att en enhetlig skattesats är lättare att tillämpa, en
uppfattning som utskottet fått bekräftad vid sina egna studieresor. Utred -

SkU 1981/82:18

ningen har därvid särskilt understrukit kontrollproblemen, som utskottet
för sin del anser vara av avgörande betydelse för bedömningen av denna
fråga. Utskottet finner inte att de av motionärerna åberopade skälen för en
skattedifferentiering kan sägas uppväga de invändningar av skatteteknisk
art som kan riktas mot ett sådant system. Utskottet avstyrker därför även
denna motion.

Skattefriheten för stat och kommun

Ett yrkande som också prövats tidigare förs fram av Sten Svensson och
Bengt Wittbom (båda m) i motion 1980/81:1167. Motionärerna vill ändra
skattereglerna vid den offentliga sektorns upphandling av tjänster så att de
inte förhindrar fri konkurrens eller bidrar till ökad egenregiverksamhet.
Reglerna om skattskyldighet till mervärdeskatt innehåller vissa sedan
länge diskuterade bestämmelser om begränsningar i denna skyldighet vid
statlig och kommunal samverkan som varit av betydelse för viss tvättenverksamhet.
Dessa bestämmelser har på mervärdeskatteutredningens förslag
ändrats till att i stället avse en reducerad beskattning, en ändring som
godtagits av den berörda branschen.

I fråga om den statliga upphandlingen har den ändringen gjorts att man
därvid skall bortse från mervärdeskatten. Vid kommunal upphandling av
tjänster kvarstår problemet. Utredningen har tidigare lagt fram ett förslag
som avsågs tillgodose konkurrensneutralitetskraven i fråga om vissa sådana
tjänster. Förslaget mötte emellertid kraftig kritik vid remissbehandlingen
och föranledde på grund härav ingen ändring av lagstiftningen.
Enligt vad utskottet inhämtat fortsätter utredningen att pröva denna fråga
och utskottet finner därför inte anledning att föregripa resultatet av dessa
överväganden.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:1167.

Ränta påför mycket inbetald mervärdeskatt

En fråga som tidigare inte prövats av riksdagen tas upp av Anders
Gernandt (c) i motion 1980/81:1534. Motionären begär riksdagsbeslut om
att ränta skall utgå på för mycket erlagd mervärdeskatt och hänvisar till att
man vid den direkta beskattningen har rätt till ränta vid återbetalning.

Utskottet finner motionärens yrkande beaktansvärt inte främst med
hänsyn till förhållandena vid inkomstbeskattningen utan på grund av att
räntegottgörelse äger rum vid nästan all övrig indirekt beskattning av
betydelse. Den som vinner en skatteprocess avseende punktskatt och
mervärdeskatt på samma vara kan alltså få ränta på punktskattedelen men
inte på mervärdeskatten. Såvitt utskottet kan finna har inte frågan närmare
behandlats i förarbetena till mervärdeskatten. Punktskatteutredningen har
i sitt nyligen avgivna slutbetänkande föreslagit generella regler om räntegottgörelse
på alla skatte- och avgiftsområden som omfattas av utredningens
uppdrag. Mot den här angivna bakgrunden anser utskottet att mervär -

SkU 1981/82:18

deskatteutredningen bör få i uppdrag att utreda räntefrågor i samband med
mervärdeskatten och att detta bör ges regeringen till känna. Med det
anförda anser utskottet motion 1980/81:1534 besvarad.

Skattebefrielse för Konstfrämjandets riksförbund

Riksdagen har inte heller tidigare prövat det av Bengt Wiklund m. fl. (s) i
motion 1980/81:1560 framställda yrkandet om skattebefrielse för den försäljning
av grafiska blad som bedrivs av Konstfrämjandets riksförbund i
samarbete med konstnärer. Motionärerna hänvisar till den skattefrihet
som i övrigt gäller vid försäljning av konst som ägs av konstnärer. Vid
samarbete med konstfrämjandet föreligger emellertid köp av konsten, vilket
medför att den sålunda förmedlade grafiken blir 25% dyrare än om
konstnären själv sålt sin produktion. Motionärerna menar att problemet
kan lösas antingen genom en höjning av anslagen till Konstfrämjandet med
belopp motsvarande skattebelastningen eller genom skattebefrielse. De
förordar den senare åtgärden.

Utskottet vill för sin del uttala förståelse för de problem som redovisas i
motionen och som illustrerar det i beskattningssammanhang välkända
förhållandet att vaije undantag från en skatt skapar behov av nya undantag.
Vid en rent privat verksamhet av motsvarande slag skulle kravet på
konkurrensneutralitet möjligen kunnat påkalla ändringar i lagstiftningen
men eftersom det nu gäller en statsunderstödd konstdistribution synes det
utskottet naturligt att frågan i stället prövas i samband med anslagstilldelningen
till verksamheten. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mervärdeskattekontrollen

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:125 yrkande 1 godkänner
proposition 1981/82:59 i denna del,

2. beträffande gränsen för redovisningsskyldighet

att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:874 och 1980/
81:1165 och med godkännande av propositionen i denna del
beslutar att gränsen för redovisningsskyldighet skall vara oförändrad,

3. beträffande karantänsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:125 yrkande 2 och
med avslag på propositionen i denna del beslutar att oförändrade
beskattningsregler skall gälla för karantänsverksamhet,

4. beträffande övriga frågor i propositionen

att riksdagen godkänner propositionen i de delar som inte behandlats
i mom. 1-3,

SkU 1981/82:18

5. beträffande slopad mervärdeskatt för livsmedel och differentierad
skatt

att riksdagen avslår

a) motion 1980/81:1504 yrkande 1,

b) motion 1980/81:1153,

6. beträffande skattefriheten för stat och kommuner
att riksdagen avslår motion 1980/81:1167,

7. beträffande ränta på för mycket inbetald mervärdeskatt

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1534 begär att
regeringen uppdrar åt mervärdeskatteutredningen att utreda med
mervärdebeskattningen sammanhängande räntefrågor,

8. beträffande skattebefrielse för Konstfrämjandets riksförbund
att riksdagen avslår motion 1980/81:1560,

9. beträffande författningsförslaget

att riksdagen i överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört
och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med den ändringen
att 2 och 11 §§ utgår ur förslaget och att ingressen till följd
härav får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 2, 5 a, Härigenom föreskrivs att 5 a, 17,
11, 17, 19, 21, 28, 33, 35, 36, 40 och 19, 21, 28, 33, 35, 36, 40 och 51 §§

51 §§ samt anvisningarna till 10, 16 samt anvisningarna till 10, 16 och

och 17 §§ lagen (1968:430) om mer- 17 §§ lagen (1968:430) om mervär värdeskatt

skall ha nedan angivna deskatt skall ha nedan angivna ly lydelse.

delse.

Stockholm den 1 december 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s),
Anita Johansson (s), Arne Svensson (m)* och Erling Bager (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1981/82:18

Särskilt yttrande

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Anita Johansson (alla s):
Sedan utskottet enats om att i betänkandet starkt understryka behovet
av en skyndsam och kraftig förstärkning av mervärdeskattekontrollen har
vi inte funnit anledning vidhålla det i motion 1981/82:125, yrkande 1,
framförda kravet på ett särskilt riksdagsuttalande i denna fråga.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981