SkU 1981/82:13

Skatteutskottets betänkande
1981/82:13

om investeringsavdrag (prop. 1981/82:30 bil. 4 i vissa delar)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:30 bilaga
4 bl. a. att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning,

3. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.

I propositionen tas upp vissa investeringsfrämjande åtgärder, bl. a. en
anknytning av stimulanserna till mervärdeskatteredovisningen.

I detta sammanhang behandlar utskottet också det i proposition 1981/
82:10 framlagda lagförslaget om ändring i lagen (1980:954) om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.

De aktuella lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 13

SkU 1981/82:13

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt Härigenom

föreskrivs följande.

1 § Särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt
medges enligt denna lag.

2 § Avdrag medges vid anskaffning av döda inventarier avsedda för
stadigvarande bruk i verksamheten.

Med inventarier förstås tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyttigheter
som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370) och inte heller tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna
till 29 § nämnda lag.

Avdrag medges inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier
för vilken utgår statsbidrag som avses i åttonde stycket av anvisningarna
till 19 § kommunalskattelagen. Avdrag medges inte heller för sådan del av
anskaffningsvärdet för vilken investeringsfond enligt lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning tas i anspråk.

3 § Avdrag medges inte för

1. inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

2. begagnade inventarier,

3. sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972: 603),

4. fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande
anordningar för befordran av gods,

5. föremål avsedda för utsmyckning,

6. inventarier för vilka anskaffningsvärdet, minskat med mervärdeskatt,
under en redovisningsperiod som avses i 22 § första stycket lagen
(1968:430) om mervärdeskatt inte har uppgått till sammanlagt minst 2 000
kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3 gäller inte släpvagn som dras av
traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i
vägtrafikskattelagen (1973:601) i fråga om traktor klass II.

Omfattar en redovisningsperiod annan tid än två kalendermånader skall
beloppet enligt första stycket 6 justeras i motsvarande mån.

4 § Avdrag medges endast för inventarier som levereras under tiden den
1 oktober 1981-den 31 december 1982. Avdrag medges dock inte om
leveransen grundar sig på ett skriftligt avtal som har träffats före den I
november 1980. I fråga om inventarier som den skattskyldige har tillverkat
själv medges avdrag endast under förutsättning att tillverkningen har påbörjats
efter den 31 oktober 1980 och avslutats under tiden den I oktober
1981-den 31 december 1982.

SkU 1981/82:13

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken den skattskyldige
är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges avdrag endast
om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har
påbörjats efter den 31 oktober 1980.

Avdrag för en viss inventarieanskaffning medges inte enligt både denna
lag och lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.
Den skattskyldige får själv bestämma vilket avdrag han vill
utnyttja.

5 § Avdraget beräknas till 10 procent av anskaffningsvärdet, minskat
med mervärdeskatt, av inventarierna. Är den ingående mervärdeskatt som
hänför sig till anskaffningen inte i sin helhet avdragsgill enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt får det särskilda avdraget beräknas endast på
den del av anskaffningsvärdet som svarar mot den avdragsgilla ingående
mervärdeskatten.

Beloppet av det särskilda avdraget anses som ingående mervärdeskatt.
Beloppet skall inte minska avskrivningsunderlaget vid inkomsttaxeringen
och skall inte räknas som skattepliktig inkomst vid nämnda taxering.

6 § Utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
skall det särskilda avdraget för visst inventarium göras i deklarationen
för den redovisningsperiod under vilken leveransen har skett.

7 § Den som i deklaration enligt 22 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt
gör avdrag som avses i denna lag skall i en särskild bilaga lämna närmare
uppgifter om avdraget. Bilagan skall lämnas till länsstyrelsen samtidigt
som deklarationen lämnas.

När särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen för viss redovisningsskyldig
medge inskränkningar i denna uppgiftsskyldighet eller att uppgiftsskyldigheten
får fullgöras på annat sätt. I fråga om sådana beslut gäller 51 8
tredje stycket lagen om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Kartong: S. 13,4 § rad 3 Tillkommer: 1981. S. 13, sist på sidan Tillkommer: För

— 1980. Avdrag utnyttja.

SkU 1981/82:13

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskafTning

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

1 §

Vid beräkningen av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
har skattskyldiga, som anskaffat döda inventarier avsedda för stadigvarande
bruk i verksamheten, rätt till särskilt investeringsavdrag enligt
bestämmelserna i denna lag.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.

Med inventarier förstås vid Med inventarier förstås vid
tillämpning av denna lag tillgångar tillämpning av denna lag tillgångar

som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller
för maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier.
Som inventarier anses dock
inte nyttigheter som avses i punkt
11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
och inte heller
tillgångar som avses i punkt 5 av
anvisningarna till 29 § nämnda lag.

Särskilt investeringsavdrag enligt
denna lag medges inte för inventarier
för vilka den skattskyldige
har tillgodofört sig investeringsavdrag
enligt lagen (1981:000) om
särskilt investeringsavdrag vid redovisningen
av mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1981/82:13

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Särskilt investeringsavdrag medges
endast för arbete som har igångsatts
under perioden den 1 november
1980—den 30 september 1981.

Särskilt investeringsavdrag medges
endast för arbete som har igångsatts
under perioden den 1 november
1980-den 31 oktober 1982.

Ett arbete anses igångsatt när det har påböijats på arbetsplatsen.

3 §'

Särskilt investeringsavdrag utgör
10 procent av den del av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad och 20
procent av den del av utgifterna för
täckdikning som hänför sig till perioden
den 1 november 1980-den 31
mars 1982. Utgifter anses hänförliga
till denna period om de avser
material som har fogats in i en
byggnad eller annat arbete som har
utförts under perioden.

Särskilt investeringsavdrag utgör
10 procent av den del av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad och 20
procent av den del av utgifterna för
täckdikning som hänför sig till perioden
den 1 november 1980-den 31
mars 1983. Utgifter anses hänförliga
till denna period om de avser
material som har fogats in i en
byggnad eller annat arbete som har
utförts under perioden.

Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett
arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och
investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts, får dock hela
investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsår som
kan komma i fråga.

Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före - i förekommande
fall — avdrag för inkomstbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d §
kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen
(1979:610) om allmän investerings -

Särskilt investeringsavdrag medges
högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag
och före — i förekommande
fall — avdrag för inkomstbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d §
kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen
(1979:610) om allmän investerings -

1 Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.

Kartong: S. 5-6, sista stycket Rättat till spaltad sättning. S. 6, sist på sidan
Tillkommer: De nya taxering.

SkU 1981/82:13

Nuvarande lydelse

reserv, uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt schablonavdrag för
egenavgifter. Vad som inte kunnat
utnyttjas på detta sätt får vid senare
taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senast vid den
taxering som sker tredje året efter
det år då taxering enligt andra
stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag
får — i förekommande
fall sedan hänsyn tagits till
det på det aktuella beskattningsåret
belöpande avdraget — inte överstiga
det belopp som har beräknats
enligt första meningen.

Föreslagen lydelse

reserv, uppskov enligt lagen

(1979:611) om upphovsmannakonto
samt avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter. Vad
som inte kunnat utnyttjas på detta
sätt får vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan,
dock senast vid den taxering som
sker tredje året efter det år då taxering
enligt andra stycket har skett.
Ett förskjutet investeringsavdrag
får — i förekommande fall sedan
hänsyn tagits till det på det aktuella
beskattningsåret belöpande avdraget
- inte överstiga det belopp som
har beräknats enligt första meningen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna i 3 § tillämpas dock första gången vid 1983 års taxering.

SkU 1981/82:13

Motionerna

1981/82:44 av Sven Eric Lorentzon (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att särskilt investeringsavdrag
skall kunna medges för motorredskap och terrängfordon av det slag som i
motionen anförts.

1981/82:45 av Bo Lundgren (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att investeringsavdrag skall
kunna överföras från leasingbolag till hyrestagare enligt vad som anförts i
motionen.

1981/82:47 yrkandena 4 och 5 av Olof Palme m.fl. (s)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 46

4. att riksdagen avslår förslaget till nytt system för investeringsavdrag
för inventarier,

5. att riksdagen beslutar att förlänga det nu gällande systemet för investeringsavdrag
för inventarier till att gälla även inventarier som har levererats
under perioden den 1 januari 1982-den 31 december 1982.

1981/82: 55 av Birger Rosqvist (s) och Kurt Hugosson (s)

I motionen yrkas att regeringen vid utarbetande av regler för stimulansåtgärder
för näringslivets investeringar utgår från att också investeringar i
fartyg skall kunna omfattas av stimulansåtgärder.

1981/82:58 yrkandena 8 och 9 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 57 — att riksdagen
beslutar

8. att avslå förslaget till lag om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen
av mervärdeskatt,

9. att upphäva lagen 1980:953 om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

Skrivelser

Till utskottet har inkommit skrivelser från Finansbolagens förening,
Folksam, Price Waterhouse, SHIO-Familjeföretagen, Svenska bankföreningen
m.fl., Svenska försäkringsbolags riksförbund. Sveriges grossistförbund,
Sveriges industriförbund och Sveriges redareförening.

Utskottet

I propositionen föreslås ett nytt system för investeringsavdrag för inventarier.
Enligt nu gällande regler får avdrag för anskaffning av vissa inventarier
göras med 20% av anskaffningsvärdet exkl. mervärdeskatt vid beräkning
av den nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse som skall redovi -

SkU 1981/82:13

sas i deklarationen. För ett aktiebolag med en marginalskatt på 58%, som
helt kan utnyttja avdraget, är värdet av avdraget 11,6% av anskaffningsvärdet
exkl. mervärdeskatt.

Enligt förslaget i propositionen skall fr. o. m. ikraftträdandet under hösten
och t.o. m. nästa år avdrag få göras med 10% av anskaffningsvärdet
exkl. mervärdeskatt för nu avdragsberättigade inventarier i samband med
redovisningen av mervärdeskatt. Avdraget får göras i deklaration för den
redovisningsperiod under vilken inventariet levererades. Fördelarna med
det nya systemet är närmast att företagen får en ekonomisk investeringsstimulans
som i flertalet fall blir tillgänglig kort tid efter inventarieanskaffningen
och utan hänsyn till det skattemässiga resultatet. I förhållande till
det nuvarande investeringsavdraget innebär förslaget den begränsningen,
att företag som inte är skattskyldiga till mervärdeskatt, exempelvis banker
och försäkringsbolag, förlorar rätten till avdrag. Budgetministern motiverar
denna inskränkning med att behovet av investeringsstimulanser för
de ej mervärdeskatteskyldiga företagen allmänt sett får sägas vara litet.

I övrigt innebär förslaget att investeraren liksom tidigare har möjlighet
att välja mellan att använda investeringsfondsmedel och att begära investeringsavdrag.
Används sådana fondmedel går avdragsrätten förlorad.

Utskottet har vid behandlingen av den nya formen för investeringsstimulanser
funnit anledning att särskilt uppmärksamma vissa möjligheter att
utnyttja investeringsavdragen för inte avsedda verksamheter och det är
prövningen av dessa frågor, vilka redovisas i det följande i samband med
ett motionsyrkande, som föranlett utskottet att bryta ut förslagen om
investeringsavdrag ur propositionen och behandla dem särskilt.

Lars Werner m. fl. (vpk) yrkar i motion 58 avslag på förslaget om det nya
investeringsavdraget och begär också slopande av de nuvarande avdragsreglerna,
som avser inventarieanskaffningar fram till årsskiftet. Olof Palme
m.fl. (s) anser däremot att det föreligger behov av investeringsstimulanser
men biträder inte förslaget om ett mervärdeskatteanknutet avdragssystem
utan vill i stället förlänga nuvarande investeringsavdrag att gälla också
under 1982. Yrkandet som framställs i motion 47 motiveras i motion 46
med att det föreslagna systemet leder till en onödig ökning av företagens
likviditet och till en temporär belastning av statsbudgeten av betydande
storleksordning.

Finansutskottet anser att likviditetsförbättringen för företagen är angelägen
och kan ha betydelse för investeringsbenägenheten. Psykologiskt kan
de positiva verkningarna av det nya systemet bli betydande enligt finansutskottets
mening. Vidare finnér utskottet att avgränsningen av stödet till
mervärdeskatteredovisningen medför att det riktas mera direkt till den
konkurrensutsatta delen av näringslivet och med hänsyn till de sålunda
redovisade fördelarna tillstyrker utskottet den nya formen för investeringsavdrag.

Skatteutskottet vill först konstatera att — även om det föreligger en

SkU 1981/82:13

förhållandevis bred politisk enighet om behovet av investeringsstimulanser
— det ändå måste anses tveksamt om man når de avsedda effekterna när
man under förhållandevis långa tidsperioder arbetar med ett i princip
oförändrat stimulanssystem. Följden blir under sådana förhållanden lätt att
företagen betraktar stödet mera som en permanent skatteförmån än som en
faktor som påverkar investeringsbenägenheten. Denna invändning kan
självfallet också riktas mot det nu föreslagna avdragssystemet, eftersom
den huvudsakliga skillnaden mellan detta och det nu gällande är att stimulansen
skall äga rum tidigare och inte längre vara beroende av verksamhetens
resultat. Skatteutskottet anser att det nya systemet kan leda till
psykologiskt positiva verkningar på investeringsviljan. Att statsverket
övergångsvis får vidkännas en ekonomisk merbelastning kan enligt utskottets
mening inte vara något avgörande hinder mot den föreslagna formen
för investeringsavdrag. 1 likhet med finansutskottet finnér skatteutskottet
att den likviditetsförbättring som förslaget kan medföra måste anses vara
angelägen och att de skäl som åberopas häremot knappast kan anses
bärande. Med det anförda tillstyrker skatteutskottet införandet av mervärdeskatteanknutna
investeringsavdrag och avstyrker således bifall till motionerna
47 och 58 såvitt de avser denna fråga.

Beträffande lagförslagets utformning har i motioner och skrivelser framförts
yrkanden avseende såväl vidgad avdragsrätt som tekniska ändringar.

I motion 44 begär Sven Eric Lorentzon (m) att investeringsavdrag skall få
göras också för motorredskap och terrängfordon som är att hänföra till
skogsmaskiner. Sveriges Grossistförbund har i skrivelse till utskottet begärt
avdragsrätt för gaffeltruckar. I båda dessa fall beror frånvaron av
avdragsrätt på att sådana inventarier hör till gruppen motordrivna fordon
och släpfordon som i princip undantagits från avdrag i såväl den nu
gällande som den föreslagna lagen om investeringsavdrag.

Utskottet är väl medvetet om att denna undantagsbestämmelse av
många företagare upplevs som orättvis men det står också enligt utskottets
mening klart att mera väsentliga utvidgningar av avdragsrätten blir synnerligen
kostnadskrävande och kan leda till krav på ytterligare sådana förmåner.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda några mera
väsentliga ändringar av avdragsrätten. I enlighet härmed avstyrker utskottet
också det yrkande om stimulanser för investeringar i fartyg som Birger
Rosqvist och Kurt Hugosson (båda s) framför i motion 55, ett yrkande som
också stöds av en skrivelse från Sveriges redareförening. Utskottet finner
att starka skäl för att stimulera fartygsbyggandet visserligen kan åberopas
men anser den långa byggnadstiden medföra att den form av tidsbegränsad
stimulans som det här gäller knappast är lämplig för detta ändamål. Det bör
i sammanhanget observeras att skepp för yrkesmässig sjöfart är undantagna
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen, vilket medför rent tekniska
svårigheter att inordna fartygen i det nu aktuella systemet. Stöd till
fartygsbyggande bör därför enligt utskottets mening ges i andra former än
genom investeringsavdrag.

SkU 1981/82:13

Från företrädare för bank- och försäkringsväsendet har framställts
önskemål om att de företag som nu har rätt till investeringsavdrag men som
inte kan utnyttja det mervärdeskatteanknutna avdraget skall få behålla den
nuvarande avdragsrätten under nästa år.

Som budgetministern framhållit kan behovet av stimulansåtgärder för de
angivna verksamhetsområdena inte anses vara så betydande att de motiverar
avsteg från huvudprincipen i det nya systemet, varför utskottet inte
heller anser sig kunna biträda dessa framställningar.

Beträffande utformningen i övrigt av lagförslaget har framförts olika
erinringar. Price Waterhouse Konsulter AB har i skrivelse till utskottet
påpekat en konsekvens för kommissionärs- och kommittentföretag som
inte torde varit avsedd. Om, som i vissa fall förekommer, kommissionärsföretaget
äger inventarierna men kommittentföretaget är skattskyldig! till
mervärdeskatt skulle enligt förslaget avdragsrätten gå förlorad. För att
undvika sådana verkningar förordar utskottet ett tillägg till 2 § i författningsförslaget
av innebörd att kommittentföretaget i det avsedda fallet får
avdragsrätt utan att vara ägare till inventariet.

Ett närbesläktat men mera komplicerat problem tas upp av Bo Lundgren
(m) i motion 45, där motionären yrkar att företag som bedriver s. k.
finansiell leasing skall kunna överföra avdragsrätten till hyrestagarna. Eftersom
det nya avdraget i motsats till det gamla ligger utanför beskattningen
kan värdet därav för hyrestagaren uppskattas till ett belopp motsvarande
2,5 gånger avdraget. Detta skulle enligt motionärens mening leda till att
leasingföretagen i motsvarande mån måste öka sin vinst, vilket framstår
som en orimlighet för andra bolag än de som ingår i koncerner med
omfattande möjligheter att med avdragsrätt vid taxeringen utge koncernbidrag.
S.T.C. Finans AB har i skrivelse till utskottet instämt i motionens
syfte och förordat att frågan löses genom en dispensregel. Finansbolagens
förening, som är den ledande branschorganisationen på detta område,
anser sig inte kunna förorda förslaget i motionen med hänsyn till att det
innebär ett avsteg från huvudprincipen att avdragsrätten skall vara förbehållen
ägaren och till att även andra hyresformer än industriell leasing
under sådana förhållanden kan göra anspråk på avdragsrätt.

Som framgår av de här angivna ståndpunkterna anser sig de fristående
leasingföretagen missgynnade av förslaget i propositionen som enligt deras
mening främst gynnar de koncern- och bankanknutna företagen.

Utskottet finner att de problem som motionären påtalar blir mera påtagliga
i det nya systemet än i det gamla. De ståndpunkter som de olika
typerna av finansieringsföretag intar tyder också på att det föreslagna
systemet mera gynnar de koncernanknutna än de fristående finansbolagen.
Vad utskottet ovan förordat i fråga om kommissionärs- och kommittentföretag
innebär ett avsteg från principen att avdragsrätten skall förbehållas
den som äger inventariet. Finansbolagens invändningar i fråga om avgränsningen
mot andra hyresformer synes inte heller behöva tillmätas någon
avgörande betydelse.

SkU 1981/82:13

I princip kan frågan lösas som motionären föreslår genom att leasingföretagen
får rätt att välja mellan att behålla avdragsrätten eller överlåta den
till hyrestagarna. Vid prövningen av detta spörsmål har utskottet emellertid
funnit att den föreslagna begränsningen av avdragsrätten till mervärdeskatteredovisande
företag, som även finansutskottet ansett värdefull, blir
illusorisk om företag som bedriver finansiell leasing får avdragsrätt.
Banker och försäkringsbolag liksom kommuner och landsting och andra
inte mervärdeskatteredovisande verksamheter måste under sådana förhållanden
finna det förmånligare att hyra inventarier av leasingföretag än att
själva köpa dem eftersom uthyraren kan tillgodoföra hyrestagaren avdraget
genom en motsvarande nedsättning av hyran.

Det bör observeras att denna möjlighet föreligger också i nuvarande
avdragssystem när det gäller den offentliga sektorn, som där i princip inte
avses kunna åtnjuta investeringavdrag, men som har möjlighet att i samband
med förhyrning av inventarier få hyran reducerad med vad som
svarar mot uthyrarens avdrag.

Såvitt utskottet kan bedöma öppnar den finansiella leasingen inte avsedda
möjligheter att utnyttja investeringsavdragen och den kan också
medföra vissa andra skatteförluster för statsverket genom möjligheterna
att i vissa fall utnyttja systemet med koncernbidrag och skattefria utdelningar
från dotterbolag till moderbolag inom en koncern. Härtill kommer
de olägenheter i fråga om konkurrensneutraliteten som påtalats i motionen.
Problemen kan enligt utskottets mening lösas genom att avdragsrätten
vid finansiell leasing förs över från uthyraren-finansbolaget till hyrestagaren-användaren.
I enlighet härmed föreslår utskottet att 2 § lagförslaget
kompletteras med en bestämmelse av angiven innebörd. Alla leasingföretag
får då arbeta på samma villkor och användaren får avdragsrätt endast
om han är mervärdeskatteredovisare. Den föreslagna ändringen kan emellertid
medföra att hyrestagare som under hösten träffat hyresavtal som
utgår från de i propositionen angivna förutsättningarna och där avdraget
alltså redan är inbyggt i hyresbeloppet kommer att kunna göra anspråk på
dubbla investeringsavdrag om det föreslagna systemet med parallella avdragsmöjligheter
under sista kvartalet 1981 bibehålls. För att undvika
sådana konsekvenser och med hänsyn till att ärendet försenats genom att
utskottet funnit det nödvändigt att särskilt pröva leasingfrågorna förordar
utskottet också den ändringen att de nya reglerna skall gälla inventarier
som levereras fr. o. m. årsskiftet.

Vad som framför allt skiljer finansiell leasing från andra former av
uthyrning är att inventarierna tillhandahålls enligt användarens önskemål.
Inköpspriset är därför alltid bekant för hyrestagaren, som normalt löser in
inventarierna efter hyrestidens utgång. Skillnaden mellan detta förfarande
och avbetalningsförsäljning med ägarförbehåll är således i praktiken ganska
ringa. Att här avsedd uthyrning ökat kraftigt under senare år kan delvis
förklaras av de restriktioner som gäller för avbetalningsförsäljningen i

SkU 1981/82:13

fråga om kontantinsatserna. Några motsvarande inskränkningar har inte
hämmat den finansiella leasingen. Utskottets förslag skall därför också ses
mot den bakgrunden att leasingförfarandet fått en successivt ökande betydelse
som finansieringsmetod vid all inventarieanskaffning och att det för
statsverkets del kan vara av ekonomisk betydelse att inte investeringsavdragen
denna väg okontrollerat slussas vidare till mottagare som inte kan
anses behöva sådana stimulanser. Med hänsyn till att det här gäller en ny
form av stimulansåtgärder, beträffande vilkas verkningar man helt saknar
erfarenheter, anser utskottet det angeläget att systemet innan det kommer
till förnyad användning blir föremål för en förutsättningslös utvärdering
och att därvid effekterna av den av utskottet här förordade ändringen
också kommer att prövas.

Genom vad utskottet sålunda anfört och föreslagit får yrkandet i motion
45 anses vara tillgodosett.

En annan fråga som gäller lagförslaget har tagits upp av SHIO-Familjeföretagen,
som i skrivelse till utskottet påpekat att den föreslagna lydelsen
av 6 § i vissa fall kommer att medföra att de skattskyldiga måste avge nya
ändrade deklarationer, om kostnaderna för inventarierna inte är till fullo
kända under den redovisningsperiod då leveransen sker. Detta problem
kan enklast lösas genom en föreskrift att avdraget får göras tidigast i
deklarationen för den redovisningsperiod under vilken leveransen ägt rum.
Utskottet förordar därför en sådan komplettering av lagförslaget.

De övriga lagändringarna avseende investeringsfrågor gäller ett års förlängning
av den nuvarande byggnadsinvesteringslagens giltighet och en
komplettering av de gällande investeringsavdragsreglema för att inte avdrag
fram till detta års slut skall kunna ske enligt både det nya och det
gamla systemet. Dessa förslag, som inte mött några andra invändningar än
de som sammanhänger med avstyrkande av det nya investeringsavdragssystemet,
tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande fortsatta investeringsstimulanser för inventarier
att riksdagen avslår motion 1981/82:58 yrkandena 8 och 9 och
godtar proposition 1981/82:30, bilaga 4 budgetdepartementet i
denna del,

2. beträffande mervärdeskatteanknutna investeringsavdrag

att riksdagen avslår motion 1981/82:47 yrkandena 4 och 5 och
bifaller propositionen i denna del,

3. beträffande investeringsavdrag för fartyg
att riksdagen avslår motion 1981/82:55,

4. beträffande investeringsavdrag för vissa motorredskap m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:44,

5. beträffande investeringsavdrag för leasingföretag

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:45 beslutar att avdragsrätten
vid s. k. finansiell leasing överförs från uthyrare till

SkU 1981/82:13

hyrestagare och i samband därmed begränsar lagförslaget till att
avse inventarier som levereras under 1982,

6. beträffande detaljutformningen i övrigt av investeringsavdraget
att riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet i betänkandet
anfört,

7. beträffande lagförslagen

a) att riksdagen antar förslagen till

1. lag om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt
med de ändringar att 2, 4 och 6 §§ erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2§

Avdrag medges i verksamheten.

Med inventarier nämnda lag.

Avdrag medges i anspråk.

Anskaffas inventarier av kornmissionärsföretag
som avses i 43 §
2 mom. kommunalskattelagen tillkommer
— såvida rörelsinkomsten
redovisas hos kommittentföretag —
avdraget sistnämnda företag oaktat
inventarierna ägs av kommissionärsföretaget.

I fråga om inventarier som hyrs
ut av aktiebolag som avses i lagen
(1980:2) om finansbolag under en
period av minst tre år för att enligt
särskilt avtal användas av hyrestagare
(finansiell leasing) tillkommer
avdraget hyrestagaren oaktat inventarierna
ägs av finansbolaget.

4 §

Avdrag medges endast för inventerier
som levereras under tiden
den I oktober 1981—den 31 december
1982. Avdrag medges dock inte
om leveransen grundar sig på ett
skriftligt avtal som har träffats före
den 1 november 1980. I fråga om
inventarier som den skattskyldige
har tillverkat själv medges avdrag
endast under förutsättning att tillverkningen
har påböijats efter den
31 oktober 1980 och avslutats under
tiden den 1 oktober 1981-den 31
december 1982.

Avdrag medges endast för inventarier
som levereras under år 1982.
Avdrag medges dock inte om leveransen
grundar sig på ett skriftligt
avtal som har träffats före den 1
november 1980.1 fråga om inventarier
som den skattskyldige har tillverkat
själv medges avdrag endast
under förutsättning att tillverkningen
har påböijats efter den 31 oktober
1980 och avslutats under år
1982.

För inventarier oktober 1980.

Avdrag för vill utnyttja.

SkU 1981/82:13

Regeringens förslag Utskottets förslag

6§

Utan hinder av vad som före- Utan hinder av vad som föreskrivs
i lagen (1968:430) om mer- skrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
skall det särskilda av- värdeskatt får det särskilda avdra draget

för visst inventarium göras i get i sin helhet för visst inventarium

deklarationen för den redovisnings- göras tidigast i deklarationen för

period under vilken leveransen den redovisningsperiod under vilske».
ken leveransen har skett.

2. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.,

b) att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen
(1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

Stockholm den 24 november 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s)*, Olle Grahn (fp), Anita
Johansson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Erling Bager (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s) som

dels anför följande:

I motion 46 har socialdemokraterna närmare utvecklat sina synpunkter
på förslaget att nu införa ett mervärdeskatteanknutet investeringsavdrag.
Som framhålls i motionen är det främst två vägande invändningar som kan
riktas mot en sådan åtgärd. I ett läge då regeringen med ljus och lykta
söker efter alla tänkbara besparingsobjekt för att bringa ned budgetunderskottet
lägger den samtidigt fram ett förslag som innebär att man fram till
och med nästa budgetår avhänder sig betydande skatteinkomster. I motionen
anges helårskostnaden enligt en försiktig beräkning ligga på ca 1 500
milj. kr. Såvitt vi kan finna skulle förslaget, om det leder till de ökade
investeringar som åsyftas, kunna medföra betydligt större förluster. Vi kan
inte heller finna att den ökning av företagens likviditet som blir en följd av
det föreslagna nya systemet är någon angelägen effekt i dagsläget. Utan att
därför i princip ta någon ställning mot ett mervärdeskatteanknutet inves -

SkU 1981/82:13

teringssystem finnér vi förslaget olämpligt i dagens ekonomiska situation.
Vi förordar i stället att det nuvarande systemet förlängs att gälla under
1982 med vissa korrigeringar i överensstämmelse med synpunkter som
kommit fram vid utskottsbehandlingen av det nya systemet. I det nya
systemet ligger automatiskt den begränsningen att kretsen av avdragsberättigade
inskränks till de mervärdeskatteredovisande verksamheterna. Vi
finner en sådan inskränkning väl motiverad av såväl statsfinansiella som
näringspolitiska skäl och föreslår en motsvarande begränsning av avdragsmöjligheterna
i det nu gällande systemet. Vid utskottsbehandlingen har
emellertid visats att begränsningsåtgärderna i vissa fall kan bli illusoriska
genom möjligheterna att vid finansiell leasing föra över avdraget till verksamheter
som inte avses bli avdragsberättigade. Denna fråga har till huvudsaklig
del ansetts kunna lösas genom ett särskilt stadgande att avdraget
vid sådan leasing tillkommer hyrestagaren. Vi föreslår därför att också det
nu gällande systemet i samband med den av oss förordade förlängningen
kompletteras med en motsvarande föreskrift.

dels anser att utskottet i 2 mom. och 7 a) 1 mom. bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:47 yrkandena 4 och 5
avslår propositionen i denna del och förlänger det nu gällande
systemet för investeringsavdrag för inventarier att gälla under år
1982 med de ändringar som reservanterna förordat,

7. a) 1. att riksdagen antar följande som reservanternas förslag
betecknade förslag till lag om ändring i lagen (1980:953) om
särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

I §

Vid beräkningen av nettointäkt Vid beräkningen av nettointäkt
av jordbruksfastighet eller rörel- av jordbruksfastighet eller rörelse
enligt kommunalskattelagen se enligt kommunalskattelagen

(1928: 370) och lagen (1947:576) om (1928:370) och lagen (1947: 576) om

statlig inkomstskatt har skattskyldi- statlig inkomstskatt har de skatt ga,

som anskaffat döda inventarier skyldiga som enligt lagen

avsedda för stadigvarande bruk i (1968:430) om mervärdeskatt är re verksamheten,

rätt till särskilt inve- dovisningsskyldiga för sådan skatt

steringsavdrag enligt bestämmel- och som anskaffat döda inventarier

serna i denna lag. avsedda för stadigvarande bruk i

verksamheten, rätt till särskilt investeringsavdrag
enligt bestämmelserna
i denna lag.

I fråga för bolaget.

Med inventarier nämnda lag.

SkU 1981/82:13

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Särskilt investeringsavdrag medges
för inventarier som levereras
under perioden den 1 november
1980-den 31 december 1981. Avdrag
medges dock inte om leveransen
grundar sig på ett skriftligt avtal
som har träffats före den 1 november
1980.

I fråga om inventarier som den
skattskyldige har tillverkat själv
medges avdrag endast under förutsättning
att tillverkningen påbörjats
efter den 31 oktober 1980 och avslutats
senast den 31 december

1981.

Särskilt investeringsavdrag medges
för inventarier som levereras
under perioden den 1 november
1980-den 31 december 1982. Avdrag
medges dock inte om leveransen
grundar sig på ett skriftligt avtal
som har träffats före den 1 november
1980.

1982.

3 §

Särskilt investeringsavdrag av anskaffningsvärdet.

Avdraget skall tillverkat färdigställts.

Särskilt investeringsavdrag första meningen.

I fråga om inventarier som hyrs
ut av aktiebolag som avses i lagen
<1980:2) om finansbolag under en
period av minst tre år för att enligt
särskilt avtal användas av hyrestagare
(finansiell leasing) tillkommer
avdraget hyrestagaren oaktat inventarierna
ägs av finansbolaget.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna
i 1 och 3 §§ i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1
januari 1982.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981