SfU 1981/82:9

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:9

om föräldraförsäkringen (prop. 1981/82:100)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 8 (socialdepartementet)
under litt C punkt C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen (s. 87-89) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 725 000 000 kr.

Motionerna

I motion 1981/82:540 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att förslag läggs fram innebärande rätt för adoptivfader att
erhålla föräldrapenning tio dagar i samband med mottagande av adoptivbarn.

I motion 1981/82:731 av Bonnie Bernström (fp) och Eva Winther (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om adoptivpappors rättigheter i föräldraförsäkringen.

I motion 1981/82:732 av Erik Börjesson (fp) och Eric Rejdnell (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning för vård av sjukt barn i vissa fall.

I motion 1981/82:733 av Lars Henrikson (s) hemställs att riksdagen
beslutar att 4 kap. 4 § AFL får en sådan utformning att klarhet skapas om
rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn i enlighet med vad
som anförts i motionen.

I motion 1981/82:944 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning från
försäkringskassan för information/utbildning för föräldrar med diabetessjuka
barn.

I motion 1981/82:945 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
begär att regeringen inom ramen för översynen av ledighetslagarna stärker
pappaledigheten i föräldraförsäkringen.

I motion 1981/82:951 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag, som innebär att
60-dagarsgränsen vid föräldrapenning för tillfällig vård av barn tas bort,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär en
flexibel övre åldersgräns för vissa kategorier barn för rätt till föräldrapenning
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 9

SfU 1981/82:9

2

I motion 1981/82:1267 av Gunhild Bolander m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att motionens krav om att utsträcka rätten till
föräldrapenning för vård av sjukt och handikappat barn överlämnas till
anhörigvårdskommittén.

I motion 1981/82:1279 av Anita Persson (s) och Grethe Lundblad (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utnyttjandet av föräldrapenning i samband med barns
födelse.

I motion 1981/82:1588 (motivering i motion 1981/82:1587) av Rune
Gustavsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts beträffande fortsatt utbyggnad av vårdnadsersättningen
för vård av barn upp till 18 månader.

I motion 1981/82:1740 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om allmän
försäkring i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Föräldraförsäkringen omfattar rätt till föräldrapenning i samband med
barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapenning för tillfällig värd
av barn.

Försäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna till ledighet från
anställningen under tid då föräldrapenning utgår. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrarna att vara helt lediga så länge de vårdar barn som
är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller
åtta år eller avslutar sitt första skolår.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst 180 dagar
sammanlagt för föräldrarna. Ersättningen utgår med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning, dock lägst med 37 kr. per dag (garantinivån). Om
föräldrarna gemensamt har barnet i sin vård har fadern rätt till föräldrapenning
över garantinivån endast om modem är eller borde varit försäkrad för en
sjukpenning över den nivån eller om hon av särskilda skäl inte har möjlighet
att själv vårda barnet.

Även särskild föräldrapenning utgår under sammanlagt 180 dagar för varje
barn till dess barnet fyller åtta år eller till dess barnet avslutat sitt första
skolår. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet har var och en rätt till
hälften av tiden för särskild föräldrapenning. Föräldern kan dock avstå
denna rätt till den andra föräldern genom att göra en skriftlig anmälan härom
till försäkringskassan.

Under 90 dagar utgår särskild föräldrapenning enligt samma inkomstbort -

SfU 1981/82:9

3

fallsprincip som föräldrapenning vid barns födelse. Under återstående 90
dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med garantibeloppet 37 kr./dag.
Den särskilda föräldrapenningen kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning. Föräldrapenningen får utnyttjas även när förälder deltar i
föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet.

Föräldrapenning för tillfällig värd av barn utgår med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare
och vid besök i samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå under 60 dagar
per barn och år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år.
Förälder har motsvarande rätt till ledighet från sitt arbete. Fadern har
dessutom en särskild rätt till föräldrapenning och ledighet under tio dagar vid
barns födelse.

I maj 1980 tillsatte regeringen en utredning (S 1980:08) för att göra en
översyn av föräldraförsäkringen. Huvuduppgiften för utredningen skulle
vara att göra en övergripande genomgång av de praktiska erfarenheterna av
ledighets- och ersättningsreglerna såväl ur den enskildes som ur arbetsmarknads-
och administrativa synpunkter. I direktiven framhölls också att
utredningen skulle ta del av socialförsäkringsutskottets behandling av frågor
rörande föräldraförsäkringen under de senaste åren. Vidare skulle utredningen
studera reglernas och informationens effekter även från jämställdhetssynpunkt
och därvid samråda med jämställdhetskommittén. Utredningen,
som benäms föräldraförsäkringsutredningen, beräknas avsluta sitt arbete
under våren 1982.

Individualisering av föräldraförsäkringen

Christer Eirefelt m. fl. framför i motion 945 krav på en förstärkt
”pappaledighet” inom föräldraförsäkringen. I motionen framhålls att alltför
få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen och att de tar hand om barn enbart
under korta perioder. Motionärerna menar, mot bakgrund av de negativa
attityder som förekommer hos arbetsgivare och arbetskamrater, att föräldraförsäkringen
inte i sin nuvarande form ger fäderna möjligheter att bli
föräldrar på lika villkor som mödrarna. Motionärerna vill därför att
riksdagen begär att regeringen inom ramen för översynen av ledighetslagarna
stärker ”pappaledigheten” i föräldraförsäkringen.

Vid föregående riksmöte avstyrkte utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SfU 1980/81:20 ett liknande motionsyrkande med hänvisning till
att effekterna av en längre gående individualisering än f. n. av rätten till
föräldrapenning och föräldraledighet kommer att bli föremål för överväganden
inom ramen för den pågående översynen av föräldraförsäkringen.
Utredningens förslag kommer, som nämnts, att läggas fram under våren.
Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd beträffande motion 945
nu inte är påkallad.

1* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 9

SfU 1981/82:9

4

Utbyggnad av föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen har sedan den infördes år 1974 fortlöpande byggts
ut. Ursprungligen gällde inom försäkringen att ersättning i princip utgick
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Efter förslag av dåvarande
trepartiregeringen (prop. 1976/77:117) infördes fr. o. m. 1978 den särskilda
föräldrapenningen med en ersättningstid om tre månader, varvid ersättning
under två månader skulle utgå enligt inkomstbortfallsprincipen och under
resterande månad med belopp motsvarande garantinivån. Två år senare
genomfördes folkpartiregeringens förslag (prop. 1978/79:168) om att samtliga
tre månader skulle ersättas enligt inkomstbortfallsprincipen. På förslag
av den dåvarande trepartiregeringen (prop. 1979/80:76) utökades fr. o. m.
den 1 juli 1980 rätten till särskild föräldrapenning med 90 dagar med en
enhetlig ersättning motsvarande garantinivån.

Rune Gustavsson m. fl. föreslår i motion 1588 en fortsatt utbyggnad av
föräldraförsäkringen med ytterligare sex månader under vilka en ersättning
motsvarande garantinivån skall utgå. Enligt motionärerna är det en viktig
åtgärd att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för de småbarnsföräldrar
som väljer att på hel- eller halvtid vårda barn i hemmet. Den föreslagna
utbyggnaden är, framhåller de, ett etappmål i arbetet för att bygga ut
vårdnadsersättningen under barnets tre första levnadsår. Motionärerna
hemställer om ett tillkännagivande i enlighet med motionens förslag.

Såsom ovan nämnts har rätten till särskild föräldrapenning utökats senast
fr. o. m. den 1 juli 1980. Den då genomförda utbyggnaden med tre månader
med en ersättning motsvarande garantinivån kostnadsberäknades till 333
milj. kr. Under förutsättning att de föreslagna nya sex månaderna skulle
utnyttjas i samma utsträckning som nuvarande tre månader med ersättning
motsvarande garantinivån, skulle den i motionen föreslagna utbyggnaden av
föräldraförsäkringen kosta över 600 milj. kr. Utskottet anser att motion 1588
bör avstyrkas.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Bestämmelsen om en ersättningstid av 60 dagar per barn och år såvitt avser
föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes fr. o. m. deni januari 1980
genom riksdagsbeslut år 1979 (prop. 1978/79:168, SfU 1978/79:24, rskr 299).
Dessförinnan utgick ersättning per år med 12 dagar i familjer med ett barn, 15
dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn.
Den vidgade ersättningstiden motiverades av att det fanns behov av
ytterligare stöd till de familjer som hade långvarigt eller ofta sjuka barn.
Bl. a. för att en gränsdragning mot rätten till vårdbidrag för svårt
handikappade barn skulle kunna göras borde, framhöll departementschefen
i propositionen, en gräns finnas för vilket antal dagar per år som kunde
utnyttjas.

SfU 1981/82:9

5

I två motioner tas frågan upp om möjligheten att utsträcka rätten till
föräldrapenning för vård av sjukt barn till att avse även barn över tolv års
ålder i vissa fall. Gunhild Bolander m. fl. anser i motion 1267 att även om
man normalt kan räkna med att barn över tolv år kan klara sig själva
åtminstone vid kortare sjukdomsperioder så är situationen annorlunda för
barn som är handikappade. Motionärerna menar därför att ersättning borde
kunna utgå även till barn över tolv år om det är motiverat utifrån barnens
handikapp och att man härigenom skulle kunna uppnå ett heltäckande
trygghetssystem för vård av handikappade barn som blir sjuka. Den
föreslagna lösningen borde enligt motionärerna kunna utformas så att den
samordnas med de förslag som anhörigvårdskommittén arbetar med. De
begär därför att motionens krav skall överlämnas till anhörigvårdskommittén.

Även motionärerna i motion 951 av Lars Werner m. fl. anser att det finns
exempel på grupper av barn som inte klarar sig ensamma vid sjukdom trots
att de är betydligt äldre än tolv år. Såsom exempel anges utvecklingsstörda,
rörelsehindrade samt barn som lider av astmatiska besvär. Det bör därför,
menar motionärerna, finnas en möjlighet att i det enskilda fallet pröva en
förlängning av föräldrapenningen upp till sexton års ålder då barnet självt blir
inskrivet i försäkringskassan. Rätten att göra denna prövning bör anförtros åt
försäkringskassan. Motionärerna anser vidare att 60-dagarsgränsen bör
slopas, då den är lika ologisk som en gräns skulle vara för antalet dagar vid
egen sjukdom. Motionärerna vill att riksdagen begär lagförslag i enlighet
med vad som anförts.

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade tre motioner angående
ersättningstidens längd framhöll utskottet (SfU 1980/81:20) att eftersom
dessa frågor ryms inom ramen för den pågående översynen av föräldraförsäkringen
borde resultatet av utredningens arbete avvaktas innan riksdagen
gör några uttalanden om eventuella omprioriteringar eller förändringar inom
det nuvarande systemet.

Visserligen ryms frågan om en höjning av åldersgränsen i vissa fall även
inom ramen för anhörigvårdskommitténs arbete. Enligt utskottets uppfattning
bör emellertid föräldraförsäkringsutredningens förslag i första hand
avvaktas innan utskottet föreslår någon åtgärd med anledning av motionerna
951 och 1267. Motionerna avstyrks följaktligen.

I motion 944 av Bertil Dahlén begär motionären att föräldrar med
diabetessjuka barn skall erhålla föräldrapenning när de deltar i information
och utbildning om sjukdomen och dess behandling.

Utskottet har i anledning av en liknande motion behandlat även denna
fråga vid föregående riksmöte. Utskottet utgick i sitt ovannämnda betänkande
från att frågan skulle bli föremål för behandling vid den pågående
översynen av föräldraförsäkringen och motionen behövde därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. På grund härav och då föräldraförsäkringsutredningen
enligt sina direktiv skall ta del av socialförsäkringsutskot -

SfU 1981/82:9

6

tets behandling av frågor rörande föräldraförsäkringen är någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion 944 inte påkallad.

I motion 733 av Lars Henrikson ges exempel på situationer där föräldrar
avstått från inkomst för att vårda sjukt barn utan att få föräldrapenning. I ett
fall var det fråga om två föräldrar där mannen arbetade dagtid och hustrun på
natten. Försäkringskassan förutsatte att mannen kunde sköta det sjuka
barnet under natten och att hustrun kunde ta över vården när hon kom från
sitt arbete och vägrade ersättning. Motionens andra exempel rör förälder
som deltagit i av arbetsgivaren anordnad utbildning med bibehållna
löneförmåner men som stannat hemma för vård av sjukt barn. Enligt
försäkringskassan utgick inte ersättning, eftersom föräldern inte avstått från
förvärvsarbete utan från studier. Motionären anför att nämnda typexempel
har behandlats olika i skilda delar av landet varför ett förtydligande av
lagtexten är nödvändigt för att skapa enhetlighet i tillämpningen. Han begär
ett lagförslag i nämnda syfte.

Rätten till ersättning för vård av sjukt barn infördes fr. o. m. 1974 och
utgick då i form av sjukpenning. I propositionen (1973:47) uttalade
departementschefen att sjukpenning för vård av sjukt barn normalt inte
skulle kunna utgå om en av föräldrarna var ledig från arbetet och kunde ta
hand om barnet. Däremot borde sjukpenning kunna utgå om den hemmavarande
föräldern var sjuk eller annars förhindrad att ta hand om det sjuka
barnet. I ett refererat avgörande av dåvarande försäkringsdomstolen
(1975-04-22, dnr 1996/74) har vidare fastslagits att en skiftarbetande förälder
haft rätt att få sitt behov av dygnsvila tillgodosett och att föräldern under
sådana omständigheter ansetts sakna möjlighet att ge barnet erforderlig vård
utan att själv avstå från förvärvsarbete. För tolkning av ifrågavarande
lagbestämmelse vad gäller skiftarbetande föräldrar finns således vägledande
uttalanden och utskottet anser inte någon lagändring erforderlig.

Vad härefter gäller frågan om föräldrapenning under utbildning med
bibehållna löneförmåner har utskottet tidigare behandlat ett motionsyrkande
av liknande innebörd. Utskottet uttalade därvid i sitt av riksdagen
godkända betänkande (SfU 1977/78:17, rskr 1977/78:178) att det måste anses
otillfredsställande att förälder som uppbär full lön under utbildningstiden
inte skall ha möjlighet att erhålla föräldrapenning enbart av den anledningen
att föräldern inte kan anses avstå från förvärvsarbete. Utskottet ansåg att det
kunde ifrågasättas om inte utbildning borde jämställas med förvärvsarbete i
de fall full lön utgår under utbildningstiden och att frågan borde prövas inom
ramen för den socialpolitiska samordningsutredningens arbete. Riksdagsskrivelsen
och betänkandet överlämnades i november 1978 till riksförsäkringsverket
med uppdrag åt verket att göra den begärda översynen och
redovisa de förslag som översynen kan leda till. Översynen beräknas kunna
vara slutförd inom kort. Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts anser
utskottet inte att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 733 är
påkallad.

SfU 1981/82:9

7

Såsom tidigare nämnts föreligger särskild rätt till föräldrapenning för
tillfällig vård av barn under tio dagar för fader som för biträde i hemmet eller
för vård av barn avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse.

Anita Persson och Grethe Lundblad begär i motion 1279 ett tillkännagivande
om att föräldrarna själva bör få avgöra om någon av de tio dagarna
skall utnyttjas för faderns deltagande vid förlossningen. Motionärerna
framhåller att ett barns födelse är en stor och känslomässig upplevelse som
båda föräldrarna bör få möjlighet att dela samt att fädernas deltagande vid
förlossningen både uppmuntras och uppskattas av personal vid förlossningsavdelningar.
Enligt motionärerna har försäkringskassorna inte tillämpat
regeln på sådant sätt att ersättning utgått om någon av de tio dagarna
utnyttjats på nämnda sätt.

Försäkringsöverdomstolen har i ett pleniavgörande (1981-01-14, mål nr
1361/79:1) slagit fast att även insatser för barnets vård som fadern gör innan
modern och barnet efter förlossningen kommit hem från sjukhuset skall
beaktas vid tillämpningen av 4 kap. 8 § andra stycket lagen om allmän
försäkring. I avgörandet tillerkändes fader som uppgivit att han avstått från
förvärvsarbete och deltagit i vården av sitt nyfödda barn på sjukhus
föräldrapenning för vård av barn. Utskottet konstaterar att en tillämpning av
bestämmelsen om föräldrapenning för vård av barn i enlighet med
motionsförslaget inte innebär någon utvidgning av antalet dagar som fader
har rätt till i samband med barns födelse och därmed inga ökade kostnader
för försäkringen. Utskottet anser det därför rimligt att fadern får välja om
han vill använda en av de tio dagarna för deltagande vid förlossningen. Även
denna fråga kommer, enligt vad utskottet erfarit, att tas upp av föräldraförsäkringsutredningen.
Det får ankomma på utredningen att överväga om
någon lagändring är erforderlig för att syftet med motion 1279 skall
tillgodoses. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen anser
utskottet inte påkallad.

Motionerna 731 av Bonnie Bernström och Eva Winther och 540 av Karin
Israelsson syftar till att adoptivfader skall ha rätt till föräldrapenning under
tio dagar i samband med mottagande av adoptivbarn. I den förstnämnda
motionen begärs ett tillkännagivande om att föräldraförsäkringskommittén
bör se över denna fråga. Karin Israelsson anför i den senare motionen att det i
en adoptionsfamilj innebär en stor händelse med en ny familjemedlem och
att omställningen för barnet kräver extra insatser från adoptivföräldrarnas
sida. Hon anser att goda skäl talar för att även adoptivfader bör ha rätt till
denna förmån och att riksdagen bör begära förslag härom.

Även denna fråga ryms inom ramen för den pågående översynen av
föräldraförsäkringen och utskottet anser att i avvaktan på utredningens
förslag är någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna 540 och 731 inte
påkallad.

Frågan om deltidsanställdas förmåner enligt föräldraförsäkringen tas upp 1
motion 732 av Erik Börjesson och Eric Rejdnell. Motionärerna erinrar om

SfU 1981/82:9

att föräldrapenning endast kan utgå under arbetsdagar medan sjukpenning
kan utgå även under dagar då föräldern inte skulle ha arbetat. Detta innebär,
framhåller motionärerna, att en förälder som arbetar exempelvis varannan
dag får vid vård av sjukt barn endast hälften av den ersättning som skulle ha
utgått om föräldern själv varit sjukskriven. Motionärerna anser att bestämmelserna
bör vara enhetliga och de begär ett tillkännagivande härom.

Riksdagen har tidigare prövat den i motionen väckta frågan. Utskottet har
därvid i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1979/80:15 hänvisat till
sjukpenningkommitténs uppdrag som bl. a. syftar till att komma till rätta
med ojämna effekter inom sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen för
deltidsarbetande. I ett senare betänkande (SfU 1980/81:20) har utskottet
dessutom hänvisat till den pågående översynen av föräldraförsäkringen.

Sjukpenningkommittén har numera avgett ett betänkande (SOU 1981:22)
Sjukersättningsfrågor. I detta redovisas olika alternativ för att komma till
rätta med bristerna i sjukförsäkringen för bl. a. vissa deltidsarbetande. Ett av
alternativen innebär en förändring av sjukpenningförsäkringens grundkonstruktion
genom att anknyta sjukpenningens beräkning till antalet arbetade
dagar i stället för som nu till kalenderdagar. Sjukpenningkommitténs
betänkande bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill och då
frågan även övervägs av föräldraförsäkringsutredningen anser utskottet att
motionen inte f. n. bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Föräldrapenning för missionärer m. fl.

En förutsättning för att föräldrapenning i samband med barns födelse skall
kunna utgå är att föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under
minst 180 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten härför. För rätt till föräldrapenning över garantinivån gäller
vidare att föräldern måste ha varit försäkrad för en sjukpenning över den
nivån under minst 270 dagar närmast före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför.

I motion 1740 återkommer Jörgen Ullenhag m. fl. till frågan om
föräldrapenning för hemvändande missionärer och biståndsarbetare. Motionärerna
pekar på att två utredningsförslag lagts fram som berör utlandssvenskars
socialförsäkringsförmåner, nämligen hemvistsakkunnigas betänkande
(SOU 1976:39) Hemvist och departementspromemorian (Ds S 1981:14)
Socialförsäkring för vissa utlandsanställda m.m. Trots detta har, anför
motionärerna, frågan om föräldraförsäkring inte lösts för missionärer och
biståndsarbetare i frivilligorganisationer, personer som anställts i SIDA:s
regi eller i multinationella biståndsprojekt eller personal som är anställd och
avlönad av mellanfolkliga organisationer. Motionärerna menar att det är
angeläget att frågan får en lösning och anser att riksdagen bör begära förslag i
detta syfte.

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade denna fråga utgick

SfU 1981/82:9

9

utskottet i betänkandet SfU 1980/81:20 från att frågan skulle bli föremål för
behandling inom föräldraförsäkringsutredningen och ansåg inte att någon
riksdagens åtgärd var påkallad. Föräldraförsäkringsutredningens förslag bör
enligt utskottets mening avvaktas även beträffande den nu behandlade
frågan och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1740.

Medelsanvisningen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i prop. 1981/82:100, bil. 8, litt C
punkten C 3 om medelsanvisning till föräldraförsäkringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande individualisering av föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1981/82:945,

2. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1588,

3. beträffande antalet dagar för föräldrapenning för tillfällig vård
av barn

att riksdagen avslår motion 1981/82:951 yrkande 1,

4. beträffande åldersgränsen vid föräldrapenning för tillfällig vård
av barn

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:951 yrkande 2 och
1981/82:1267,

5. beträffande föräldrapenning vid utbildning om diabetes
att riksdagen avslår motion 1981/82:944,

6. beträffande, föräldrapenning för skiftarbetande föräldrar och för
föräldrar som deltar i utbildning

att riksdagen avslår motion 1981/82:733,

7. beträffande föräldrapenning för faders deltagande vid förlossning att

riksdagen avslår motion 1981/82:1279,

8. beträffande föräldrapenning för adoptivfader vid mottagande av
adoptivbarn

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:540 och 1981/82:731,

9. beträffande föräldrapenning till deltidsarbetande
att riksdagen avslår motion 1981/82:732,

10. beträffande förmåner från föräldraförsäkringen för missionärer
m. fl.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1740,

11. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 725 000 000 kr.

SfU 1981/82:9 10

Stockholm den 9 mars 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s),
Margareta Andrén (fp), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta
Andersson (c), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson
(s), Elis Andersson (c), Arne Lindberg (c), Nils-Olof Gustafsson (s),
Ingegerd Elm (s) och Lars-Erik Lövdén (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 2)

Maj Pehrsson, Gösta Andersson, Elis Andersson och Arne Lindberg (alla
c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Såsom
ovan” och slutar med ”bör avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen är ett led i utbyggnaden av det familjepolitiska
stödsystemet och syftar bl. a. till att förstärka valfriheten för de småbarnsföräldrar
som önskar att själva helt eller delvis svara för barnets omvårdnad.
Den föreslagna utbyggnaden är, såsom nämnts i motionen, en andra etapp i
utbyggnaden av vårdnadsersättningen inom föräldraförsäkringen och den
syftar tiil att ge viss kompensation för inkomstbortfallet till förälder som
förvärvsarbetar och förkortar sin arbetsdag för att få mer tid tillsammans med
barnen. Enligt utskottets mening innebär förslaget en förbättring av det
ekonomiska stödet vid vård av små barn såväl för hemarbetande som för de
förvärvsarbetande som önskar förkorta sin arbetstid. Utskottet tillstyrker
således bifall till motion 1588.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1588 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 2)

Helge Karlsson, Börje Nilsson, Ralf Lindström, Lars-Åke Larsson,
Nils-Olof Gustafsson, Ingegerd Elm och Lars-Erik Lövdén (alla s) anför:

SfU 1981/82:9

11

Socialdemokraterna har den principiella ståndpunkten att ersättningen
inom föräldraförsäkringen bör utgå enligt inkomstbortfallsprincipen. Vi
anser att en enhetlig ersättningsnivå motsvarande garantibeloppet i praktiken
frånhänder föräldrarna möjligheten att utnyttja föräldraförsäkringen
eftersom en ersättning för inkomstbortfallet under hela ledighetstiden är en
förutsättning för att kunna ta ut föräldraledigheten. Detta gäller inte minst
ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst som för sin
försörjning är helt beroende av sin inkomst av förvärvsarbete. Vidare
innebär en enhetlig ersättningsnivå även nackdelar ur jämställdhetssynpunkt.
Genom att mannen i de flesta familjer har högre inkomst än kvinnan
medför en ersättningsnivå av endast 37 kr./dag en större förlust för familjen
om mannen tar ledigt än om kvinnan gör det. Vi anser det därför mer
angeläget att stödja småbarnsföräldrar genom en utbyggnad av föräldraförsäkringen
enligt inkomstbortfallsprincipen och genom en förbättrad barnomsorg.

2. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 2)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i en partimotion, som hänvisats till
socialutskottet, redogjort för partiets riktlinjer när det gäller familjepolitiken.
I motionen har bl. a. anförts att samhället skall stödja föräldrarna
genom en familjepolitik som är rättvis och som medger valfrihet. Därför
föreslås en komplettering av föräldraförsäkringen, som i dag täcker det första
levnadsåret, med en vårdnadsersättning/vårdnadsbidrag för alla barn mellan
ett och tre års ålder. Denna vårdnadsersättning, som kan vara beskattad eller
obeskattad, skall kunna användas antingen som ett tillskott till familjeekonomin,
om föräldrarna väljer att helt eller delvis själva vårda barnet, eller
som ett bidrag till täckande av kostnaderna för privat barnomsorg eller för att
möjliggöra en högre, mer marknadsmässig ersättning för den kommunala
barnomsorgen. Kostnaderna för reformen föreslås främst betalas inom
rameh för nuvarande statliga och kommunala stöd till den kommunala
barnomsorgen.

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 2)

Margareta Andrén (fp) anför:

Rätten till ledighet för vård av barn är en väsentlig del av samhällets
familjepolitik. Den ekonomiska ersättningen för inkomstbortfall vid vård av
barn bör på sikt byggas ut i takt med att resurserna så medger. F. n. har
familj eekonomiska kommittén uppdraget att göra en översyn av det
ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Enligt direktiven bör kommittén
undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och indirekta familjepolitiska

SfU 1981/82:9

12

stödformerna har för olika typer av familjer i olika inkomstlägen. Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under 1982.

En kraftig utbyggnad av föräldraförsäkringen är i nuvarande statsfinansiella
situation inte möjlig att föreslå. Därutöver bör materialet från
familjeekonomiska kommittén ingå som underlag i bedömningarna av hur
och i vilken takt en utbyggnad bör genomföras.

GOTAB 70695 Stockholm 1982