SfU 1981/82:8

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:8

om studiestöd (prop. 1981/82:100)

Utskottet behandlar i detta betänkande de under utbildningsdepartementet,
bilaga 12, litt. G. Studiestöd m. m. upptagna anslagen. I anslutning
härtill behandlar utskottet också ett antal motionsyrkanden om studiesociala
frågor.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:100, bil. 12, (utbildningsdepartementet)
under litt. G. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att
(G 1) godkänna vad som förordats i fråga om vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning,

(G 1) godkänna att 20 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för att
delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m. m.,

(G 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 68 291 000 kr.,

(G 2) godkänna att 7 351 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för att
finansiera anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för
deras handläggning av studiesocialt stöd,

(G 2) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 22 096 000 kr.,

(G 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 973 000 000 kr.,

(G 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 3 112 000 000 kr.,

(G 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(G 5) godkänna att 614 200 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

(G 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 614 200 000 kr.,

(G 6) godkänna att 23 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för att
delvis finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

(G 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1 Riksdagen 1981/82. 11 sami Nr 8

SfU 1981/82:8

1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 000 kr.,

(G 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kr.,

(G 8) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.

SfU 1981/82:8

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'
dels att 7 kap. 13 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 11 och 12 §§, 4 kap. 8, 13, 14, 22 och 24 §§, 6 kap. 2 och
4 §§, 7 kap. 3 och 10§§ och 8 kap. 13, 31, 32, 34, 39, 43, 64, 74, 76 och 84§§
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 7a§.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår med
315 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Inackorderingstillägg utgår med
365 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

11 §

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 230 kronor i månaden. högst 265 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

12 §

Aterbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som är i
behov av studiehjälp utöver dem som han fått med stöd av övriga bestämmelser
om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet av återbetalningspliktiga studiemedel skall
beaktas

1. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden,
om den studerande fyller högst 17
år under det kalenderår, då läsåret
börjar,

2. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden,
om den studerande fyller lägst 18 år
under det kalenderår, då läsåret
börjar, och inte har brutit sambandet
med föräldraekonomin,

1. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden
till och med den månad under vilken
den studerande fyller 18 år,

2. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden
från och med månaden efter den
under vilken han fyller 18 år, om
han inte har brutit sambandet med
föräldraekonomin,

Lagen omtryckt 1981: 579.

1* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 8

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse

3. den studerandes ekonomiska
förhållanden, om den studerande
fyller lägst 18 år under det kalenderår,
då läsåret börjar, och har
brutit sambandet med föräldraekonomin.

Föreslagen lydelse

3. den studerandes ekonomiska
förhållanden från och med månaden
efter den under vilken han
fyller 18 år, om han har brutit sambandet
med föräldraekonomin enligt
de närmare föreskrifter som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

För studerande som avses i andra stycket I och 2 och som är gift beaktas
hans makes ekonomiska förhållanden i stället för hans föräldrars.

4 kap.

7a§

Till studerande som tidigare har
uppburit studiemedel utgår nya studiemedel
endast om

1. debiterad studiemedelsavgift,
som förfallit till betalning före det
kalenderår som de nva studiemedlen
avser, i sin helhet erlagts eller
beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40
eller 44—49 §§ att avgift inte skall
utgå,

2. av studiemedel, som återkrävts
med stöd av 9 kap. 2§, ålerkrav
avseende högst ett kalenderhalvår
kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får
studiemedel dock beviljas utan
hinder av vad som anges i första
stycket.

Har studerande för studier vid
läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt
1 § uppburit studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
för sammanlagt minst åtta år, utgår
studiemedel för ytterligare studier
vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje
endast om särskilda skäl
föreligger.

Studiemedel utgår med 7,78 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till

Har studerande för studier vid
läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt
1 § uppburit studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap.
för sammanlagt minst sex år, utgår
studiemedel för ytterligare studier
vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje
endast om särskilda skäl
föreligger.

Studiemedel utgår med 7,89 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse

studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Föreslagen lydelse

studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16,
17, 19, 22 eller 25 §.

14 §

Har den studerande vårdnaden Har den studerande vårdnaden

om barn som ej fyllt 16 år eller är om barn som
han skyldig att till fullgörande av 1. ej fyllt 16 år eller

lagstadgad underhållsskyldighet 2. fyllt 16 år och går i grundskola

utge underhållsbidrag till barn som eller motsvarande skolform
ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp förhöjes det belopp som den stusom
den studerande har rätt till en- derande har rätt till enligt 13 § försligt
13 § första stycket med barntill- ta stycket med barntillägg. Tillägget

lägg. Tillägget utgår för varje barn utgår för varje barn med 1,39 pro med

1,39 procent av basbeloppet cent av basbeloppet för varje hel,

för varje hel, sammanhängande sammanhängande tidsperiod om 15

tidsperiod om 15 dagar för heltids- dagar för heltidsstuderande och 30

studerande och med 2,78 procent dagar för deltidsstuderande. Mot av

basbeloppet för varje hel, sam- svarande gäller om den studerande

manhängande tidsperiod om 30 da- är skyldig att till fullgörande av laggar
för deltidsstuderande. stadgad underhållsskyldighet utge

underhållsbidrag till barn som ej
fyllt 16 år eller fyllt 16 år och går i
grundskola eller motsvarande skolform.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntillägg,
utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna är
ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag
som avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om
synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg
på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn,
tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår det nya
bamtillägget endast om han visar att han har betalat ut det barntillägg, som
senast har beviljats, till den som har vårdnaden om barnet.

22 §

Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i
annan utsträckning än som följer av 16 och 19 §§.

Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller
kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel
minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

Utgår till studerande förmåner i
form av fria skolmåltider eller fria
läromedel kan de studiemedel som
tillkommer honom enligt detta kapitel
minskas enligt grunder som
regeringen fastställer.

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen för
denna tidsperiod enligt 10, 13, 16,
17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre
belopp än 7,78 procent av basbeloppet
utgör studiebidraget dock
endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 7,78 procent
av basbeloppet.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen för
denna tidsperiod enligt 10, 13, 16,
17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre
belopp än 7,89 procent av basbeloppet
utgör studiebidraget dock
endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 7,89 procent
av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör
återbetalningspliktiga studiemedel.

6 kap.

2 §

Dagstudiestöd utgår i form av inkomstbidrag och internatbidrag.

Dagstudiestöd utgår inte till studerande som uppenbart inte är i ekonomiskt
behov av stödet.

Inkomstbidrag kan endast utgå Inkomstbidrag kan endast utgå
till studerande som är arbetstagare. till studerande som är arbetstagare

eller till studerande som, utan att
vara arbetstagare, uppbär ersättning
från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd.

4§

Inkomstbidrag utgår för varje dygn

1. under vilket den studerande deltager i kurs och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där kurs äger
rum och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst för detta dygn.

Till samma studerande får under ett budgetår utgå inkomstbidrag för
högst tio dygn enligt första stycket 1 och för högst två dygn enligt första
stycket 2.

Med arbetsinkomst enligt första
stycket jämställs ersättning från arbetslöshetskassa
och kontant ar -

betsmarknadsstöd.

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 §

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande som har tillgodoräknats
eller kan antagas komma att tillgodoräknas pensionspoäng enligt 11
kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring för minst fyra kalenderår
före det kalenderår för vilket vuxenstudiestödet skall utgå. Har studerande
på grund av handikapp eller sjukdom varit förhindrad att arbeta, kan
särskilt vuxenstudiestöd utgå även om pensionspoäng ej har tillgodoräknats
den studerande för minst fyra kalenderår.

Med kalenderår för vilket pensionpoäng tillgodoräknats den studerand,
jämställes kalenderår efter 1959 för vilket sådan poäng ej har tillgodoräknats
den studerande, om den studerande under året har

1. vårdat eget barn som ej fyllt tio år, vårdat person, som på grund av
sjukdom, ålder eller handikapp varit i behov av särskild omvårdnad, eller
haft inkomst av förvärvsarbete, i samtliga tre fall under förutsättning att
verksamheten har haft minst sådan omfattning att den kan anses ha motsvarat
vad som hade krävts för att pensionspoäng för året skulle ha
tillgodoräknats,

2. utfört arbete på jordbruksfastighet som äges eller brukas av den
studerandes make eller i rörelse som bedrives av den studerandes make,
om arbetet har haft minst sådan omfattning att det kan anses ha motsvarat
vad som hade krävts för att pensionspoäng för året skulle ha tillgodoräknats,

3. under minst sex månader full- 3. under minst sex månader fullgjort
värnpliktstjänstgöring enligt gjort värnpliktstjänstgöring enligt

värnpliktslagen (1941:967) eller va- värnpliktslagen (1941:967) eller vapenfri
tjänst enligt lagen (1966:413) penfri tjänst enligt lagen (1966:413)

om vapenfri tjänst. om vapenfri tjänst eller grundut bildning

enligt lagen (1980:1021)
om militär grundutbildning för
kvinnor.

Vid tillämpning av andra stycket på studerande som ej är svensk medborgare
beaktas endast verksamhet här i riket, om ej annat följer av
bestämmelser som regeringen meddelar.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på verksamhet
före 1960.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier
på grundskolenivå får inom ett
län under samma budgetår utgå
med sammanlagt högst det belopp
som följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier
på grundskolenivå får inom ett
län utgå till studerande som är bosatt
inom länet när han ger in ansökan
om stödet.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier
på grundskolenivå och högskolenivå
får inom ett län under samma
budgetår utgå med sammanlagt
högst det belopp som följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för studier
på grundskolenivå och högskolenivå
får inom ett län utgå till studerande
som är bosatt inom länet
när han ger in ansökan om stödet.

2* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 8

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

13 §

Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten skall den återbetalningsskyldige
erlägga preliminär avgift och kvarstående avgift.

I vissa fall skall den återbetal- I vissa fall skall den återbetal ningsskyldige

erlägga tilläggsavgift, ningsskyldige erlägga tilläggsavgift,

påminnelseavgift och extra avgift. påminnelseavgift, aviseringsavgift

och extra avgift.

31 §

Är den återbetalningsskyldige Är den återbetalningsskyldige

gift, inräknas i avgiftsunderlaget gift, inräknas i avgiftsunderlaget

dels hälften av den del av makens följande del av makens inkomst,

förmögenhet som överstiger sex nämligen

basbelopp, dels följande del av makens
inkomst, nämligen

1. om inkomsten uppgår till högst 20000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger 20000 kronor, 40 procent ökat med en
procentenhet för vaije helt tusental kronor i inkomst över 20000 kronor,
dock högst 65 procent.

32 §

Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den återbetalningsskyldige
vid årets ingång har vårdnaden om barn som är under tio år eller
om han då har eget barn som är under tio år och lever tillsammans med
barnets vårdnadshavare.

Minskningen enligt första stycket får dock ej avse större belopp än den
del av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.

Kan på grund av vad som föreskrives
i andra stycket gift återbetalningsskyldig
ej tillgodogöra sig
hela den minskning som anges i
första stycket, skall återstående belopp
dragas av från makens inkomst.

34 §

Om ej annat följer av andra eller
tredje stycket, förstås i 30-32 §§
med inkomst den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten för
avgiftsåret.

Det sammanlagda avdraget för
underskott i förvärvskälla vid taxeringen
läggs till den återbetalningsskyldiges
taxerade inkomst om han
är ogift.

Är den återbetalningsskyldige
gift och har makarna underskott i

Om ej annat följer av andra
stycket, förstås i 30-32§§ med inkomst
den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten för avgiftsåret.

Avdrag för underskott i förvärvskälla
vid taxeringen läggs till den
återbetalningsskyldiges taxerade
inkomst.

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förvärvskälla vid taxeringen, läggs
det sammanlagda underskottsbeloppet
till den återbetalningsskyldiges
och hans makes taxerade inkomst.
Beloppet fördelas därvid
mellan makarna i förhållande till
storleken av det avdrag som vardera
maken tillgodoräknats vid taxeringen.

39 §

På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att preliminär
avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre
överensstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift,
beräknad enligt 43—49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket
skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden
före utgången av
avgiftsåret. Om synnerliga skäl föreligger,
får ansökan som kommit
in senare upptagas till prövning.

Ansökan enligt första stycket
skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden
före utgången av
året efter avgiftsåret. Ansökan som
kommit in senare prövas enligt
43 §.

Om den återbetalningsskyldiges
ekonomiska förhållanden ändras
på sådant sätt att avgift skall utgå
med högre belopp än som tidigare
beslutats, skall den återbetalningsskyldige
snarast anmäla detta till
centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden
får på ansökan av återbetalningsskyldig
ompröva beslut om att preliminär
avgift inte skall utgå eller
skall sättas ned. Omprövning får
dock inte ske om ansökan har kommit
in efter utgången av andra året
efter avgiftsåret eller om den återbetalningsskyldige
har anfört besvär
över nämndens beslut och
ärendet ännu inte har avgjorts.

43 §

Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt för viss återbetalningsskyldig,
om medgivande enligt 39 § lämnats eller om den återbetalningsskyldige
begär sådan prövning. För prövningen gäller 44—49§§.

Ansökan om prövning enligt förs- Ansökan om prövning enligt första
stycket skall ha kommit in till ta stycket skall ha kommit in till

centrala studiestödsnämnden före centrala studiestödsnämnden före

utgången av januari månad andra utgången av november månad tred året

efter avgiftsåret. je året efter avgiftsåret.

1* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 8

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

64 S

Om preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej
erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den
återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med belopp
som regeringen bestämmer.

Vid avisering av preliminär avgift
oell kvarstående avgift utgår
aviseringsavgift med belopp som
regeringen bestämmer.

74 §

Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt såsom preliminär
avgift motsvarande slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige berättigad
att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet. Ansökan om
återbäring skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom två
månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse om beslutet
angående den slutliga avgiften.

Nedsättes preliminär avgift,
kvarstående avgift, extra avgift,
tilläggsavgift eller påminnelseavgift
som den återbetalningsskyldige erlagt,
skall han utan ansökan återfå
vad han erlagt för mycket, om ej
annat följer av 75 §. Detsamma gäller
om sådan avgift ej skall utgå.

Nedsättes preliminär avgift,
kvarstående avgift, extra avgift,
tilläggsavgift, aviseringsavgift eller
påminnelseavgift som den återbetalningsskyldige
erlagt, skall han
utan ansökan återfå vad han erlagt
för mycket, om ej annat följer av
75 §. Detsamma gäller om sådan avgift
ej skall utgå.

Belopp som den återbetalningsskyldige erlagt som preliminär avgift för
det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet.

76 §

Häftar den, som är berättigad att
återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för
preliminär avgift, kvarstående avgift,
extra avgift, tilläggsavgift eller
påminnelseavgift som förfallit till
betalning, har han rätt att utfå endast
vad som överstiger det obetalda
beloppet.

Häftar den, som är berättigad att
återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för
preliminär avgift, kvarstående avgift,
extra avgift, tilläggsavgift, aviseringsavgift
eller påminnelseavgift
som förfallit till betalning, har han
rätt att utfå endast vad som överstiger
det obetalda beloppet.

84 S

När slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten att
erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminär avgift som överstiger
den slutliga avgiften.

Avlider återbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erlägga obetald
preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat.

Bestämmelse om obetald prelimi- Bestämmelse om obetald preliminär
avgift i första eller andra när avgift i första eller andra

stycket äger motsvarande tillämp- stycket äger motsvarande tillämp -

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning på påminnelseavgift som be- ning på påminnelseavgift och avi löper

på den obetalda avgiften. seringsavgift som belöper på den

obetalda avgiften.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 kap. 13, 31, 32, 34, 39, 43, 64,
74, 76 och 84 §§ den 1 januari 1983 samt i övrigt den 1 juli 1982.

2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 31, 32 och 34 §§ tillämpas med
avseende på bestämmande av slutlig avgift från och med avgiftsåret 1983.

001 3. I fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet gäller vad

002 avser 4 kap. äldre bestämmelser. Har i beslut om studiemedel för tid, som

003 helt eller delvis infaller under andra halvåret 1982, 4 kap. 13 och 24 §§

004 tillämpats i dessa paragrafers äldre lydelse, har den studerande dock rätt till

005 studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel för andra halvåret 1982

006 med de belopp som skulle ha utgått om bestämmelserna i dessa paragrafer

007 tillämpats i deras nya lydelse.

Motionerna

I motion 1981/82:735 av Per Stenmarck (m) hemställs att riksdagen begär
att regeringen lägger fram förslag som innebär att svenska ungdomar, som
antas till utländska universitets- eller högskoleutbildningar, erbjuds samma
studiestödsförmåner som vid studier i Sverige.

I motion 1981/82:948 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att studieförbunden skall ha ansvaret för den
uppsökande verksamheten på arbetsplatser,

2. att riksdagen beslutar att de statliga bidragen för denna verksamhet
skall tillfalla studieförbunden.

I motion 1981/82:952 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet
ersätts av ett system där samhället bekostar hela uppehället under
studietiden,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en reformering
av det studiesociala stödet under 1980-talet enligt vad som anförs i
motionen,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen att bevilja studiestödsutredningen
frihet att i sitt slutbetänkande föreslå reformer utöver vad som kan
finansieras inom nuvarande anslagsram för studiestöd.

I motion 1981/82:1263 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att förlängt barnbidrag och studiebidrag den 1 juli
1982 höjs med 25 kr. i månaden,

SfU 1981/82:8

2. att riksdagen beslutar om de grunder för inkomstprövat tillägg som
anges i motionen,

3. att riksdagen beslutar om de grunder för resetillägg som anges i
motionen,

4. att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om resetilläggets
konstruktion i enlighet med vad som anges i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återbetalningspliktiga studiemedel till vissa elever i gymnasieskolan
m. m.,

6. att riksdagen till Studiehjälp m. m. (utbildningsdepartementet) för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringen med 47 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 1 020 000 000 kr.,

7. att riksdagen beslutar att vid prövning av studiemedel skall äkta makes
inkomst och förmögenhet beaktas i en utsträckning som gällde den 30 juni
1979,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av studiestödslagen
i vad avser 8 kap. 31, 32 och 34 §§,

9. att riksdagen till Studiemedel m. m. (utbildningsdepartementet) för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
21 000 000 kr. minskat förslagsanslag av 3 091 000 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att egenföretagare från den 1 juli 1982 skall
erlägga vuxenutbildningsavgift med 0,20 %,

11. att riksdagen beslutar att timstudiestödet skall utgå med 35 kr. i
timmen,

12. att riksdagen beslutar att inkomstbidraget inom dagstudiestödet skall
utgå med 210 kr.,

13. att riksdagen beslutar att till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
anvisas 28 000 000 kr.,

14. att riksdagen godkänner att 627 200 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

15. att riksdagen till Vuxenstudiestöd m. m. (utbildningsdepartementet)
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 13 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 627 200 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar att timersättning vid grundutbildning för vuxna
skall utgå med 35 kr. för den som har inkomstbortfall,

17. att riksdagen godkänner att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används
för att finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

18. att riksdagen till Timersättning vid grundutbildning för vuxna (utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till
regeringen med 2 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 48 000 000 kr.,

19. att riksdagen avslår förslaget i propositionen under Centrala studie -

SfU 1981/82:8

stödsnämnden m. m. om ändrad sammansättning av vuxenutbildningsnämnderna.

I motion 1981/82:1264 av Hugo Bengtsson (s) hemställs att riksdagen vid
beslut i anledning av punkt G 5 Vuxenstudiestöd m. m. i bilaga 12 till
budgetpropositionen gör ett uttalande i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motion 1981/82:1272 av Margareta Gard (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär sådana ändringar i reglerna för timstudiestöd att ensidig
partipolitisk utbildning ej berättigar till timstudiestöd.

I motion 1981/82:1280 av Göran Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generös
och likvärdig bedömning av rätten till sjukbidrag.

I motion 1981/82:1737 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar sådan ändring i studiestödsbestämmelserna att anvisningarna om
fria hemresor för elever vid gymnasieskolor får sådan utformning att med fri
hemresa avses verkliga kostnader för resa gymnasieorten-bostadsorten.

I motion 1981/82:1738 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att timstudiestödet skall utgöra 30 kr. per
studietimme,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till timstudiestöd skall utgå med
67 500 000 kr., motsvarande 25 000 stöd om 90 timmar,

3. att riksdagen beslutar att bidrag till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser skall utgå med 19 500 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att särskilt bidrag ej skall utgå till planering av
uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer i enlighet med
vad som anges i motionen,

5. att riksdagen beslutar att godkänna att 591 900 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

6. att riksdagen beslutar att till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 591 900 000 kr.,

7. att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för timstudiestöd ses
över.

I motion 1981/82:1739 av Johan Olsson m. fl. (c, fp, m) hemställs att
riksdagen beslutar om en sådan ändring av studiestödslagens bestämmelser
att reglerna om kollektivt ansökningsförfarande när det gäller internatbidraget
i dagstudiestödet kan tillämpas likartat för samtliga organisationer.

I motion 1981/82:1741 av Åke Wictorsson (s) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av
statsbidrag avseende studiehjälp och timersättning vid grundutbildning för
vuxna.

SfU 1981/82:8

I motion 1981/82:2068 av Gösta Bohman m. fl. (m) (motivering i motion
1981/82:2018) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att
studiemedlens totalbelopp skall höjas till minst 155 % av basbeloppet
samtidigt som bidragsdelen avskaffas och att reformen skall träda i kraft den
1 juli 1982.

Utskottet

I det studiesociala stödet ingår förlängt barnbidrag till elever över 16 år i
grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasienivå, studiemedel
till äldre elever på gymnasie- och högskolenivå, vuxenstudiestöd och
timersättning vid grundutbildning för vuxna. Vuxenstudiestödet och timersättningen
vid grundutbildning för vuxna finansieras genom en särskild
arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften.

Regeringens budgetförslag för det studiesociala området har utgått från att
besparingar i storleksordningen 359 milj. kr. bör åstadkommas från
budgetåret 1982/83. De största besparingarna föreslås ske genom att reglerna
skärps för rätt till studiemedel såväl för äldre gymnasieelever och högskoleeleversom
för 18-19-åringar i gymnasieskolan, vilka brutit sambandet med
föräldraekonomin. Departementschefen framhåller i propositionen att
enligt hans mening har de föreslagna begränsningarna varit möjliga att
genomföra utan att det grundläggande syftet med de studiesociala stöden
rubbas. Besparingarna har också gett utrymme för vissa förbättringar.

Centrala studiestödsnämnden m. m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

I propositionen begär departementschefen riksdagens godkännande av att
vuxenutbildningsnämndernas sammansättning ändras fr. o. m. nästa mandatperiod
som börjar den 1 januari 1983. Av nämndernas nio ledamöter utser
regeringen fem, varav tre på förslag av Landsorganisationen i Sverige (LO)
och två på förslag av Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Enligt
propositionen skall i fortsättningen endast två ledamöter utses på förslag av
LO. I stället skall en ledamot utses efter gemensamt förslag av Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges
hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen).

I motion 1263 av Sven Aspling m. fl. yrkas avslag på förslaget om ändrad
sammansättning av vuxenutbildningsnämnderna. Motionärerna, som påpekar
att departementschefen inte lämnat någon motivering till sitt förslag,

SfU 1981/82:8

erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte (se SfU 1980/81:22) avslog
ett motionsförslag av samma innebörd som propositionens förslag.

Med hänsyn till att förmåner inom vuxenstudiestödet kan utgå även till
andra än arbetstagare anser utskottet att det är motiverat att de nämnda
egenföretagarorganisationerna ges möjlighet att utse en representant i
vuxenutbildningsnämnderna. Utskottet biträder därför propositionens förslag
och avstyrker bifall till motion 1263 i motsvarande del.

Åke Wictorsson föreslår i motion 1741 en administrativ ändring vad gäller
ersättning från staten till kommunernas skolstyrelser för utbetalningar av
studiehjälp och timersättning vid grundutbildning för vuxna. F. n. förskotteras
medlen från länsstyrelserna, eller, såvitt gäller Stockholms kommun,
kammarkollegiet. Länsstyrelserna och kammarkollegiet rekvirerar därefter
medlen från CSN som disponerar anslagen. Motionären anser att medlen bör
utbetalas direkt från CSN till skolstyrelserna och begär ett tillkännagivande
härom från riksdagen till regeringen.

I skrivelse den 28 januari i år från CSN till regeringen har CSN begärt att
den av motionären föreslagna ordningen för medelsrekvisition skall genomföras
fr. o. m. kommande budgetår. CSN har samtidigt begärt att en ny tjänst
vid myndigheten inrättas för ändamålet. Enligt CSN.s beräkning har
länsstyrelsernas/kammarkollegiets arbete med rekvisitionerna krävt en
resursinsats motsvarande 1,5 årstjänster.

Eftersom den av motionären väckta frågan bereds i regeringskansliet
finner utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen nu
inte är påkallad.

Medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna, för CSN.s administration
av vuxenstudiestödet och för information om vuxenstudiestödet
beräknas i propositionen till totalt 20 400 000. Utskottet biträder propositionens
förslag att motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 skall användas för
att finansiera rubricerade anslag. Utskottet biträder även i övrigt förslaget
om medelsanvisning.

Studiehjälp m. m.

Anslaget omfattar förlängt barnbidrag som utgår med f. n. 250 kr. i
månaden till elever över 16 år i grundskolan och studiehjälp som utgår till
elever i gymnasieskola t. o. m. första kalenderhalvåret det år under vilket de
fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag jämte olika tillägg,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget,
250 kr. i månaden, utgår till alla elever. Resetillägg och inackorderingstillägg
utgår utan ekonomisk prövning, medan inkomstprövat tillägg,
behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel förutsätter
sådan prövning.

I propositionen föreslås att inackorderingstillägget höjs från 315 kr. till 365

3** Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 8

SfU 1981/82:8

kr. i månaden och att det behovsprövade tillägget höjs från högst 230 kr. till
högst 265 kr. i månaden. Inkomstgränsen för rätt till behovsprövat tillägg
föreslås höjd från 51 000 kr. till 54 000 kr. per år. Vidare föreslås beträffande
den till inackorderingstillägget knutna förmånen av visst antal fria hemresor
per månad att termen ”fria hemresor” byts mot termen ”hemreseersättning”.
Sistnämnda förslag är föranlett av att kontant ersättning vid
hemresorna utgår med i förhållande till avståndet schabloniserade belopp,
som grundar sig på SJ:s taxor för buss och tåg med hänsyn tagen till gällande
studeranderabatt. I de fall eleverna kan utnyttja särskild prissättning utgår
ersättningen med den faktiska kostnaden för månadskort om den är lägre än
schablonbeloppet.

I den socialdemokratiska motionen 1263 framhålls behovet av att
prioritera studiehjälpen till elever i gymnasieskolan. Motionärerna föreslår
att det förlängda barnbidraget och studiebidraget höjs med 25 kr. i månaden
fr. o.m. den 1 juli 1982. Förslaget skall ses mot bakgrund av att socialdemokraterna
i partimotion 2017, vilken hänvisats till socialutskottet, föreslagit
en motsvarande höjning av det allmänna barnbidraget. I motion 1263
föreslås vidare att resetillägget höjs från 150,195,240,295,350 och 405 kr. till
160, 210, 255, 315, 380 och 440 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 13, 19,
27, 36 och 46 km. Beträffande det inkomstprövade tillägget föreslås att detta
höjs från 180 kr. till 200 kr. i månaden och att den nedre inkomstgränsen för
rätt till oreducerat tillägg höjs från 33 000 till 40 000 kr. per år för
ensamstående vårdnadshavare och från 41 000 till 48 000 kr. per år för
makar. Motionärerna begär också att regeringen nästa år skall återkomma
med förslag om ny utformning av reglerna för resetillägg med hänsyn till att
avsikten är att länstrafikbolag inom en snar framtid skall finnas i samtliga län.
De nämnda förslagen innebär tillhopa höjda kostnader för studiehjälpen
med 69 milj. kr. I motion 774 av Olof Palme m. fl. som remitterats till
utbildningsutskottet har föreslagits ett permanent införande av s. k. ungdomsplatser
på arbetsmarknaden och att yrkesintroduktionen i gymnasieskolan
därmed kan upphöra. Detta förslag skulle innebära en minskning av
kostnaderna för studiehjälpen med 22 milj. kr. Enligt motion 1263 bör därför
till Studiehjälp m. m. anvisas ett i förhållande till regeringens förslag med 47
milj. kr. förhöjt förslagsanslag för budgetåret 1982/83.

Utskottet är främst mot bakgrunden av behovet av besparingar även inom
det studiesociala området nu inte berett förorda längre gående förbättringar
inom studiehjälpen än vad regeringen föreslagit. Förslagen om en höjning av
det förlängda barnbidraget och studiebidraget har också ett direkt samband
med frågan om en höjning av det allmänna barnbidraget, som senare i vår
kommer att behandlas av riksdagen. Även ställningstagandet till en höjning
av det inkomstprövade tillägget, som hittills till sin konstruktion överensstämt
med konstruktionen av det statliga bostadsbidraget, anser utskottet
bör anstå till dess en till innevarande riksmöte aviserad proposition om
förändring av bostadsbidraget föreligger. Såsom utbildningsministern förut -

SfU 1981/82:8

skickat i budgetpropositionen bör därvid också prövas om samordningen
mellan det statliga bostadsbidraget och det inkomstprövade tillägget skall
bibehållas.

Vad särskilt angår resetilläggen är dessa beräknade med utgångspunkt i
priset för SJ:s månadskort för bussar. Vid särskild prissättning för
kollektivtrafiken inom länet minskas resetilläggen till att motsvara den
faktiska kostnaden för resan. Resetilläggen har regelmässigt tidigare år
anpassats till SJ:s prishöjningar. Mot bakgrunden av att fr. o. m. den 1 juli
1981 finns länshuvudmän för kollektivtrafiken i praktiskt taget hela landet
och att avsikten är att sådana länstrafikbolag inom en snar framtid skall
finnas i samtliga län har emellertid någon höjning av resetilläggen inte
föreslagits i årets budgetproposition. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten
att CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 skall lägga fram
förslag om ändring av resetilläggens konstruktion med hänsyn till de ändrade
förutsättningarna för tilläggen genom den särskilda prissättningen inom
länstrafikbolagen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1263 i
nu behandlade delar.

I motion 1737 begär Kerstin Nilsson m. fl. att ersättningsbestämmelserna
beträffande hemresor för inackorderade elever utformas så att de verkliga
kostnaderna för resa gymnasieorten-bostadsorten täcks.

Även kontantersättningen till inackorderade elever vid hemresor beräknas
som nämnts schablonmässigt med utgångspunkt i SJ:s taxor eller den
särskilda prissättningen inom länstrafikbolagen. En övergång till det av
motionärerna förordade systemet med en ersättning som täcker de faktiska
kostnaderna för hemresor förutsätter en individuell prövning i varje enskilt
fall av resväg och färdsätt. Ur främst administrativ synpunkt är det enligt
utskottets mening inte lämpligt att för hemreseersättningarnas del frångå den
schablonmässiga beräkningsmetod som eljest gäller för de olika stödformerna
inom studiehjälpen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion
1737.

Genom riksdagsbeslut våren 1979 vidgades fr. o. m. den 1 juli samma år
möjligheterna att få återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet
(prop. 1978/79:153, SfU 1978/79:20, rskr 319). Reformen berörde
främst 18-19-åringar som - under förutsättning att de brutit den ekonomiska
gemenskapen med föräldrarna - fick rätt till återbetalningspliktiga studiemedel
med så stort belopp att det tillsammans med övrig studiehjälp och
andra studiesociala förmåner som eleven är berättigad till motsvarar vad som
kan utgå i studiemedel inom studiemedelssystemet.

CSN har företagit en utvärdering av effekterna av de nya bestämmelserna.
Denna har visat att reformen till en del utnyttjas av andra grupper elever än
för vilka den främst var avsedd.

Reformen riktade sig till myndiga studiehjälpsberättigade elever som inte
kunde eller ville få hjälp från föräldrarna för att finansiera sina studier. Ett

SfU 1981/82:8

villkor för att få de återbetalningspliktiga studiemedlen skulle därför vara att
eleven brutit sambandet med föräldraekonomin, något som enligt vad som
framhölls i riksdagsbeslutet i allmänhet torde vara fallet om eleven
stadigvarande flyttat hemifrån. I riksdagsbeslutet angavs också att eleven
borde genom en försäkran, styrkt med intyg, utlåtande eller dylikt från någon
utomstående som har möjlighet att bedöma elevens situation, t. ex.
skolkurator eller studierektor, klargöra att det nämnda villkoret var
uppfyllt.

Enligt den utvärdering av reformen som CSN företagit har det visat sig att
60 % av de elever som uttnyttjat reformen har kvar ett boendesamband med
föräldrarna. Av dem bor 38 % permanent i föräldrahemmet, medan 22 % är
inackorderade på skolorten men bor i föräldrahemmet under lov och helger.
Ju högre socioekonomisk position föräldrarna har desto vanligare är det att
elever som uppger att de brutit sambandet med föräldraekonomin bor
hemma. Det är också vanligare att elever som bor kvar hemma har högre
egna inkomster vid sidan av studierna och att de får bidrag från föräldrarna.
Utvärderingen visar också att intygen som skulle styrka att eleven brutit
sambandet med föräldraekonomin i 34 % av fallen undertecknats av
skolkamrater.

Departementschefen anser det - såväl från statsfinansiell synpunkt som
med hänsyn till att den enskildes skuldsättning för gymnasiala studier inte bör
tillåtas att bli för stor - nödvändigt att utforma reglerna så att stödet riktas till
de elever som är i störst behov av det. I propositionen föreslås därför att
eleven skall styrka inte bara att han har frigjort sig från föräldrarnas ekonomi
utan också att han har egen bostad. Intyg härom skall i princip utfärdas av
föräldrarna. Vidare föreslås i propositionen att de belopp som skall reducera
studiemedlen schabloniseras till vissa procent av det totalbelopp som kan
utgå. Besparingseffekten av förslagen beräknas till 120 milj. kr. för nästa
budgetår.

I motion 1263 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att inackorderade
elever, som inte uppbär inackorderingstillägg, skall ha rätt till
återbetalningspliktiga studiemedel enligt de angivna reglerna.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag om skärpta villkor
för rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för 18-19-åringar. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att utskottet redan vid föregående
riksmöte (se SfU 1980/81:22) underströk att det var av största vikt att
18-19-åringar som ansökte om återbetalningspliktiga studiemedel noggrant
blev informerade om innebörden av villkoren för rätt till förmånen och om
sitt ansvar för att uppgifterna i ansökan var korrekta. Inte minst för elevens
egen framtid ansåg utskottet det vara angeläget att undvika en onödig
skuldsättning. De beviljande myndigheterna hade också, anförde utskottet,
ett särskilt ansvar för att intentionerna bakom reformen förverkligades och
för att gymnasieeleverna inte bibringades uppfattningen att deras egna och
jämnåriga intygsgivande kamraters uppgifter kom att accepteras okritiskt
och utan någon närmare förfrågan eller kontroll.

SfU 1981/82:8

Propositionens förslag om en skärpning av bestämmelserna om återbetalningspliktiga
studiemedel för 18-19-åringar grundar sig på ett förslag från
CSN. Enligt detta bör elev som är inackorderad - t. ex. på folkhögskola -men som inte uppbär inackorderingstillägg kunna få återbetalningspliktiga
studiemedel om eleven har självständig ekonomi, eftersom eleven huvudsakligen
bor i annan bostad än föräldrarnas. Detta synsätt ansluter sig till vad
utskottet framhöll vid reformens genomförande, nämligen att något krav på
att inackorderade elever skall hyra en egen bostad för att bli betraktade som
fristående från föräldraekonomin inte bör uppställas, om de på annat sätt gör
sannolikt att sambandet med föräldraekonomin brutits. Utskottet, som
förutsätter att CSN tillämpar de nya bestämmelserna i enlighet med sitt
förslag, anser det inte nödvändigt med något särskilt tillkännagivande härom
i enlighet med vad som begärts i motion 1263.

Vad utskottet anfört under detta avsnitt innebär att utskottet biträder
regeringens förslag om medelsanvisning till anslaget Studiehjälp m. m.

Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
och utgår till heltidsstuderande med 7,78 % av basbeloppet för varje
studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma belopp
för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår
uppgår till 140 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till ett hälften så
stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen
är åtefbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande
per normalläsår. Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt
barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet per barn.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader per
kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
kalenderhalvåret överstiger 55 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det
s. k. garantitalet som tidigare varit 1,032 men höjts fr. o. m. den 1 januari
1982 till 1,042.

Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över
återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s. k.
avgiftsunderlaget, som beräknas med hänsynstagande till den återbetalningsskyldiges
och i förekommande fall makes ekonomi, understiger tre och ett
halvt basbelopp.

I propositionen föreslås att studiemedlens belopp höjs till 142 % av
basbeloppet och att studiemedel normalt skall kunna utgå under högst 12
terminer mot f. n. högst 16 terminer. Vidare föreslås att studiemedlen skall
reduceras med vissa schablonbelopp om den studiemedelsberättigade

SfU 1981/82:8

erhåller fria läromedel och fria skolmåltider. Även vissa andra smärre
ändringar i rätten till .studiemedel föreslås främst i avsikt att förhindra att
systemet missbrukas. .. v , . , , ,

Såvitt avser återbetalning av studiemedlen föreslås vid. beräkning av
avgiftsunderlaget för beviljande av uppskov med återbetalningen att
hänsynstagande till makes förmögenhet slopas, att tillägg till makes taxerade
inkomst inte skall göras för underskott i förvärvskälla och att barnavdrag
endast får göras från egen inkomst.

I den moderata partimotionen 2068 av Gösta Bohman m. fl. framhålls att
studiemedlens värde inte följt den allmänna standardutvecklingen utan i
stället, bl. a. på grund av de studerandes konsumtionsmönster och ändrad
basbeloppsberäkning, i realiteten minskat. Vidare har, anför motionärerna,
rekryteringen till sådana heltidsstudier som kräver lång studietid försvagats
och förvärvsarbete vid sidan om studierna blivit allt vanligare, vilket är till
nackdel för såväl den enskilde som för samhället. Motionärerna begär att
regeringen skall lägga fram förslag om en höjning av studiemedlens
totalbelopp till minst 155 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1982. För att
förändringen inte skall leda till långsiktiga kostnadsökningar för staten begär
motionärerna samtidigt förslag om att studiemedlens bidragsdel skall
avskaffas. Motionärerna anser vidare att ett närmare studium av reformens
detaljer och dess kortsiktiga finansiering bör ske varvid bör övervägas en
justering av garantitalet.

Motionärerna i motion 1263 av Sven Aspling m. fl. erinrar om att
socialdemokraterna i motion 949 av Olof Palme m. fl. lagt fram förslag om
återställande av värdesäkringen av basbeloppet enligt de regler som gällde
före den 1 januari 1981, ävensom förslag om en förhöjning äv det basbelopp
som skall fastställas i december 1982. Genom detta förslag skulle de
studerande, anför motionärerna, få en reell förstärkning av studiemedlen.
Förslaget beräknas, såvitt avser studiemedlen, kosta 30 liliij, kr. för nästa
budgetår. I motion 1263 föreslås en besparing av ca 50 miljoner på anslaget
Studiemedel m. m. genom att prövning mot makes ekonomi vid tilldelning av
studiemedel återinförs enligt de regler som gällde intill den 30 januari 1979.
Reglerna innebar att makes inkomst överstigande tre basbelopp per
kalenderhalvår och makarnas sammanlagda förmögenhet överstigande nio
basbelopp reducerade studiemedlen. I konsekvens med det anförda yrkas
avslag på propositionens förslag om ändringar av reglerna om äktamakeprövningen
vid fastställande av avgiftsunderlaget vid återbetalning av
studiemedel. De socialdemokratiska förslagen medför att anslaget Studiemedel
m. m. kan minskas med 21 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Utskottet delar uppfattningen att det finns skäl för en höjning av
studiemedlens totalbelopp. Mot bakgrunden av det statsfinansiella läget är
emellertid det ekonomiska utrymmet för en höjning ytterst begränsat.

SfU 1981/82:8

Utskottet konstaterar att förslaget i motion 2068 skulle medföra ett ökat
utflöde av studiemedel som nästan helt skulle reducera den besparing som
föreslagits på det studiesociala området. Utskottet kan inte medverka härtill
utan förordar att propositionens förslag om höjning av totalbeloppet till
142 % av basbeloppet genomförs.

Motionsyrkanden om återinförande av äktamakeprövningen vid tilldelningen
av studiemedel har avslagits av riksdagen vid ett flertal tillfällen med
hänvisning till att avvecklingen av denna prövning prioriterats främst ur
jämställdhetssynpunkt (se SfU 1980/81:22). Utskottet vidhåller riksdagens
tidigare uppfattning i frågan. Utskottet har inte heller någon erinran mot
propositionens förslag om förenklingar i reglerna om äktamakeprövningen
vid fastställande av avgiftsunderlaget vid uppskov med återbetalning av
studiemedel eller om medelsanvisning och avstyrker följaktligen motion
1263 i motsvarande delar.

I motion 735 av Per Stenmarck begärs att svenska ungdomar som antas till
utländska universitets- och högskoleutbildningar skall ha samma studiemedelsförmåner
som vid studier i Sverige.

Studiestödslagens bestämmelse om att studiemedel vid studier utomlands
- med undantag för de nordiska länderna - endast kan utgå om studierna inte
med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt har i praxis tillämpats
så att studiemedel utgår vid vissa utbildningar som saknas eller som det råder
brist på i Sverige ävensom vid forskarutbildning. Frågan om ett slopande av
den nämnda spärregeln för beviljande av studiemedel är inte enbart av
ekonomisk art utan berör också statsmakternas inflytande över dimensioneringen
av olika högskoleutbildningar. Utskottet är mot denna bakgrund inte
berett tillstyrka bifall till motion 735.

Övriga motionsyrkanden om studiehjälp och studiemedel

Två motioner berör för studiehjälps- och studiemedelssystemet gemensamma
frågor.

I motion 952 av Lars Werner m. fl. begärs ett uttalande om att nuvarande
studiesociala stöd skall ersättas med ett system inom vilket samhället
bekostar hela uppehället under studietiden. Motionärerna föreslår därvid att
det studiesociala stödet under 1980-talet skall utformas enhetligt för alla över
16 år och att vuxenstudiestödet skall få en mer central roll inom det
utbildningspolitiska området. Enligt motionärerna bör också studiestödsutredningen
(U 1975:16), som enligt tilläggsdirektiv år 1981 från regeringen
nyligen avslutat sitt arbete, få frihet att föreslå reformer utöver vad som kan
finansieras inom nuvarande anslagsram för studiestöd.

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade likartade motionsyrkanden
från vänsterpartiet kommunisterna framhöll utskottet (SfU 1980/
81:22) att en övergång till ett studiestödssystem i enlighet med motionärernas

SfU 1981/82:8

förslag skulle innebära utgiftsåtaganden som mot bakgrunden av det
statsfinansiella läget tedde sig helt orealistiska. Argumentet äger fortfarande
giltighet varför utskottet avstyrker bifall till motion 952.

Samhällets stöd till handikappade studerande elever behandlas i motion
1280 av Göran Persson m. fl. Motionärerna anför att försäkringskassorna har
skiftande praxis vid beviljande av sjukbidrag till handikappade elever under
deras första studietid. I vissa fall får eleverna behålla sjukbidraget under en
övergångstid för att se om de klarar studierna, i andra fall hänvisas eleverna
redan vid början av studierna till att söka studiestöd. Motionärerna anser att
handikappade ungdomar bör få en generös och likvärdig prövning av sina
sjukbidrag under studiernas inledningsskede och begär ett tillkännagivande
härom till regeringen.

Studiestödsutredningen har i sitt nyligen avgivna betänkande (Ds U
1981:11) Studiestöd behandlat frågan om studiestöd till handikappade
elever. Utredningen har ansett att handikappade studerande så långt möjligt
bör medges ett fritt utbildningsval och omfattas av de reguljära studiesociala
systemen. De bör därvid få alla studiemerkostnader som föranleds av
handikappet täckta inom studiestödssystemens ram och deras ekonomiska
situation bör i görligaste mån jämställas med övriga studerandes. Utredningen
föreslår bl. a. att återbetalningspliktiga studiemedel som är att hänföra till
merskuldsättning på grund av handikapp skall avskrivas och att studiemedel
skall kunna utgå även för återhämtningsstudier och förberedelsestudier
under sommarferierna. Vidare föreslår utredningen att frågan om de
ekonomiska konsekvenserna av ett slopande av förtidspension till svårt
handikappade elever skall utredas närmare och att man, om man anser att
möjligheten till förtidspension skall finnas kvar under studietiden, prövar
möjligheten att införa någon form av vilande förtidspension.

Utskottet, som finner det synnerligen angeläget att frågan om handikappade
studerande ungdomars ekonomiska situation får en snar lösning, anser
med det anförda att syftet med motion 1280 är tillgodosett.

Vuxenstudiestöd m. m.

Anslaget Vuxenstudiestöd m. m. finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,
vilken erläggs av arbetsgivare. Avgiften uppgår f. n. till
0,25 % av lönesumman. Under anslaget bestrids, förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd även bidrag som utgår till
de fackliga organisationerna och till LRF, SFR och SHIO-Familjeföretagen
för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och utbildning av studieorganisatörer.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels som ett

SfU 1981/82:8

skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp
att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat
utbildningsbidrag.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 198 kr. per dygn och
internatbidrag med 170 kr. per dygn.

Timstudiestöd är främst avsett för deltagare i studiecirklar i språk,
studiecirklar med facklig inriktning eller samhällsinriktning och studiecirklar
som vänder sig till handikappade personer. Stödet utgår med 33 kr. per
timme.

Inkomstbidraget inom dagstudiestödet och timstudiestöd kan endast utgå
till arbetstagare medan övriga stödformer kan utgå även till andra.

Det ekonomiska utrymmet för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet
på arbetsplatser för nästa budgetår beräknas i propositionen till drygt 579
milj. kr. Medlen föreslås fördelade på 18 400 årsplatser med särskilt
vuxenstudiestöd - en ökning med 2 900 platser -15 000 dagstudiestöd om 12
dagar - en ökning med 100 stöd - och oförändrat 25 000 timstudiestöd om 90
timmar. För uppsökande verksamhet på arbetsplatser och för utbildning av
fackliga studieorganisatörer föreslås oförändrade bidragsbelopp, 26 resp. 9
milj. kr.

I den socialdemokratiska motionen 1263 föreslås att även egenföretagare
skall erlägga vuxenutbildningsavgift fr. o. m. den 1 juli 1982. Med hänsyn till
att omkring tre fjärdedelar av medlen för vuxenstudiestöd beräknas gå till
ändamål som inte är förbehållna enbart löntagare anser motionärerna att
avgiften bör utgöra 0,20 % av avgiftsunderlaget. Härigenom skulle inflyta
ytterligare avgiftsmedel med 20 milj. kr.

Medlen bör, anför motionärerna, användas för att bl. a. höja timstudiestödet
till 35 kr. per timme och inkomstbidraget till 210 kr. per dag eftersom
dessa stödformer varit oförändrade två år i rad. Vidare skulle finnas utrymme
för en höjning med 2 milj. kr. av bidraget till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser som även det hållits oförändrat under två år. Motionärerna
begär i enlighet med det anförda att ytterligare 13 miljoner utöver
regeringens förslag av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.
och att anslaget räknas upp i förhållande till regeringens förslag med
motsvarande belopp.

Förslag om att 5 milj. kr. utöver regeringens förslag av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften skall användas för att
finansiera anslaget F 9 Bidrag till viss central kursverksamhet läggs fram i den
socialdemokratiska motionen 978, vilken hänvisats till utbildningsutskottet.

SfU 1981/82:8

Hans Nyhage m. fl. anför i motion 1738 att timstudiestödet i många fall
överstiger avtalsenlig lön och bör sänkas till 30 kr. per timme. Även bidraget
till uppsökande verksamhet på arbetsplatser anser motionärerna bör bli
föremål för besparingar eftersom det under tidigare år varit föremål för
kraftiga höjningar. Motionärerna begär att bidraget minskas från 26 milj. kr.
till 19,5 milj. kr. och att samtidigt bidraget till planering av uppsökande
verksamhet och utbildning av studieorganisatörer - enligt propositionen 9
milj. kr. - helt slopas och inryms i bidraget till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser. Totalt föranleder motionsförslagen en besparing om 22,3 milj.
kr. Motionärerna begär att motsvarande minskning i förhållande till
regeringens förslag sker vid överföring av medel som influtit genom
vuxenutbildningsavgiften ävensom vid anslagsberäkningen. Ett förslag om
att medlen i stället skall tilldelas anslaget F 5 Bidrag till folkbildning lägger
motionärerna fram i motion 1803 som hänvisats till utbildningsutskottet.

När utskottet vid föregående riksmöte (SfU 1980/81:22) tog ställning till ett
motionsyrkande om att även egenföretagare skulle erlägga vuxenutbildningsavgift
ansåg utskottet att denna fråga borde prövas i anslutning till
beredningen av ett förslag från CSN till regeringen om att timstudiestödet
och inkomstbidraget skulle kunna utgå till andra än arbetstagare. Utskottet
vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker bifall till motion 1263 i motsvarande
del.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om att timstudiestödet och
inkomstbidraget skall utgå med oförändrade belopp och avstyrker bifall till
motionerna 1263 och 1738 i motsvarande delar.

Utskottet tillstyrker däremot förslaget i motion 1263 om att bidraget till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser bör höjas med 2 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion 1738 i motsvarande del ävensom till förslaget i samma motion om att
bidraget till planering av uppsökande verksamhet och utbildning av
studieorganisatörer skall inrymmas i medlen för uppsökande verksamhet.

Fördelningen av de särskilda vuxenstudiestöden görs av CSN länsvis på
grund av befolkningsunderlaget och med hänsynstagande till utbildningsstrukturen.
Hugo Bengtsson begär i motion 1264 ett uttalande om att CSN
vid fördelningen av de särskilda vuxenstudiestöden skall ta hänsyn till den
besvärliga arbetsmarknadssituationen i Landskrona.

Regeringen har uppmärksammats på den nämnda problemställningen i en
skrivelse från vuxenutbildningsnämnden i Malmöhus län, vari begärts extra
resurser för särskilda vuxenstudiestöd och för bidrag till uppsökande
verksamhet på grund av ett särskilt utbildningsprojekt i Landskrona.
Utbildningsministern framhåller i propositionen att det självklart är angeläget
att vuxenutbildningsresurser kan utnyttjas i situationer som den i
Landskrona men att många län skulle kunna peka på speciella förhållanden
som i och för sig kunde motivera särskilda insatser. Utan att ha den samlade

SfU 1981/82:8

bilden över situationen i övriga län anser han det omöjligt att direkt ta
ställning till kraftigt ökade resurser i Malmöhus län men framhåller samtidigt
att det bör vara möjligt att i den länsvisa fördelningen väga in akuta regionala
problem. Utbildningsministern menar att man därvid temporärt bör kunna
ge ett län vissa ökade resurser.

Utskottet anser att utbildningsministerns uttalande utgör ett positivt svar
på motionen och att den inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Timstudiestödet är som nämnts avsett för deltagare i språkcirklar, fackliga
cirklar, samhällsinriktade cirklar och cirklar som vänder sig till handikappade.
Det ankommer på skolöverstyrelsen att avgöra om en cirkel har den
nämnda inriktningen och därmed berättigar till timstudiestöd.

Två motioner, 1272 av Margareta Gard och 1738 av Hans Nyhage m. fl.,
berör gränsdragningen mellan studiecirklar som berättigar till timstudiestöd
och andra studiecirklar. Margareta Gard begär att timstudiestöd inte skall
beviljas för samhällsinriktade studiecirklar som har ett partiprogram som
studiematerial och en studiehandledning i vilken det klart framgår att
cirkelns syfte är att verka för en valseger. En sådan cirkel, framhåller hon,
präglas inte av saklighet och strävan till allsidig belysning av studieämnena.

Hans Nyhage m. fl. begär att reglerna för timstudiestöd skall ses över så att
cirkelverksamheten ägnas meningsfulla och ändamålsenliga studier och att
verksamhet av onödig karaktär förhindras.

Utbildningsministern besvarade den 13 januari i år en interpellation och en
fråga om åtgärder mot viss politisk studiecirkelverksamhet. I sitt svar
erinrade han om vissa uttalanden i proposition 1980/81:127 om folkbildning
m. m. till ledning för skolöverstyrelsen när denna skall fastställa vilka cirklar
som berättigar till timstudiestöd. Innebörden härav är att studieförbunden
skall anförtros största möjliga frihet att självständigt besluta om verksamhetens
inriktning och att förbundens ansvar för att verksamheten utformas så
att ambitionen att ge utrymme för olika uppfattningar vid belysningen av ett
studieämne kom till klart uttryck. I anslutning härtill erinrade han om att i
folkbildningspropositionen framhållits att verksamheten inom det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet bör präglas av saklighet och en allsidig
belysning av studieämnena och att folkbildningsarbetet skall bedömas i en
anda av tolerans och respekt för oliktänkande och på ett sådant sätt att
självständigt tänkande och ställningstagande främjas. I sitt svar uttryckte
utbildningsministern den uppfattningen att ansvaret för bedömningen av
innehållet i studieförbundens material vilade på studieförbunden själva och
inte på statsmakterna. Vilka regler som skulle gälla för att studiestöd skulle
utgå var, anförde han, beroende av i vilken mån studieförbunden visade
respekt för kravet att den tillåtna och önskvärda profileringen av studieverksamheten
inte får innebära att saklighet och strävan efter allsidighet
åsidosätts.

SfU 1981/82:8

Som framgår av det anförda har riksdagen så sent som vid föregående
riksmöte tagit ställning till vilka olika slag av cirkelverksamhet som skall
berättiga till timstudiestöd. I samband därmed har getts vägledande
uttalanden för verksamhetens inriktning och innehåll. Någon översyn av
bestämmelserna på området anser utskottet inte påkallad. På grund härav
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1272 och 1738.

Johan Olsson m. fl. begär i motion 1739 att inte enbart fackliga
organisationer skall kunna kollektivt ansöka om internatbidraget inom
dagstudiestödet utan att denna rätt skall gälla även för LRF, SHIOFamiljeföretagen
m. fl. organisationer.

Såsom framhållits i motionen innebär förslaget inte någon principiell
ändring av rätten till studiestöd eller några ökade statsutgifter, och utskottet
finner det rimligt att förslaget genomförs. Regeringen bör i enlighet härmed
snarast lägga fram förslag till lagändring som tillgodoser syftet med
motionen. Förslaget bör även innefatta rätt för handikapporganisationer att
göra kollektiva ansökningar. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion 948 av Hans
Nyhage m. fl. Motionärerna erinrar om att regeringen i den vid föregående
riksmöte behandlade propositionen 1980/81:127 om folkbildning m. m.
föreslog riksdagen att bidragen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
skulle gå till studieförbunden och inte som hittills till de fackliga organisationerna.
Riksdagen avslog propositionen i denna del och ansåg att frågan
borde tas upp till förnyad prövning inför budgetåret 1982/83. Motionärerna,
som konstaterar att utbildningsministern nu inte föreslår någon ändring av
bidragsbestämmelserna och följaktligen frångår sitt ställningstagande föregående
år, anser att det nämnda förslaget i proposition 1980/81:127 bör
genomföras. De begär därför att riksdagen beslutar att studieförbunden skall
ha ansvaret för den uppsökande verksamheten och att förbunden tilldelas
bidragen för verksamheten.

I utbildningsutskottets betänkande UbU 1980/81:36 med anledning av
proposition 1980/81:127 anförde utskottet att vad gällde principen för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser efter budgetåret 1981/82 borde vid
den förnyade prövningen inför budgetåret 1982/83 inte bara tas upp frågan
om till vilka organisationer e. d. medlen skall utgå utan också frågan om
bidragsfördelande myndigheter. Några riktlinjer för hur frågorna borde lösas
gavs däremot inte.

Utskottet finner inte anledning frångå det ställningstagande som utbildningsministern
nu har gjort inför nästa budgetår och avstyrker bifall till
motion 948.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1263 om medelsanvisning till
anslaget Vuxenstudiestöd m. m.

SfU 1981/82:8

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår till ungdomar och
vuxna som har fått ingen eller ofullständig undervisning för deltagande i
undervisning på grundskolenivå. Stödet utgår med 33 kr. per timme för den
som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen och till
annan med 13 kr. per timme. Ungdomar mellan 16 och 20 år får timersättning
endast om de förlorar arbetsinkomst. För övriga i dessa åldersgrupper kan
studiehjälp utgå.

Kostnaderna för timersättning till personer som förlorar arbetsinkomst
finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften, medan anslaget i
övrigt finansieras med budgetmedel.

I konsekvens med förslaget om höjt timstudiestöd begär motionärerna i
motion 1263 att den högre timersättningen vid grundutbildning för vuxna
skall bestämmas till 35 kr. per timme. Kostnaden härför, 2 milj. kr., skall
finansieras genom medel som inflyter vid ett genomförande av motionärernas
förslag om en vuxenutbildningsavgift för egenföretagare.

Utskottet, som ovan avstyrkt bifall till förslagen i motion 1263 om
vuxenutbildningsavgift för egenföretagare och om en höjning av timstudiestödets
belopp, avstyrker bifall även till de nu förevarande förslagen i
motionen. Utskottet biträder sålunda regeringens förslag om medelsanvisning
till anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Mot de delar av propositionen som inte särskilt behandlats ovan har
utskottet ingen erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1263 yrkande 19 godkänner vad som
förordats i fråga om vuxenutbildningsnämndernas sammansättning,

2. beträffande utbetalning av ersättning för studiehjälp m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1741,

3. att riksdagen godkänner att 20 400 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1982/83 används för att delvis finansiera anslaget
Centrala studiestödsnämnden, m. m.,

SfU 1981/82:8

4. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 68 291 000
kr.

Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för handläggning av
studiesocialt stöd

5. att riksdagen godkänner att 7 351 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1982/83 används för att delvis finansiera anslaget
Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd,

6. att riksdagen till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 22 096 000 kr.,

Studiehjälp m. m.

7. beträffande förlängt barnbidrag, studiebidrag, resetillägg och
inkomstprövat tillägg

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkandena 1-4,

8. beträffande hemresor för inackorderade elever
att riksdagen avslår motion 1981/82:1737,

9. beträffande återbetalningspliktiga studiemedel

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 5,

10. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
ändring av 3 kap. 7, 11 och 12 §§ studiestödslagen
(1973:349),

11. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1263 yrkande 6, till Studiehjälp m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 973 000 000
kr.,

Studiemedel m. m.

12. beträffande studiemedlens totalbelopp

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:2068 antar det i propositionen framlagda
förslaget till ändring av 4 kap. 13 § studiestödslagen,

13. beträffande äktamakeprövning

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 7,

SfU 1981/82:8

14. beträffande uppskov med återbetalning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1263 yrkande 8 antar det i propositionen
framlagda förslaget till ändring av 8 kap. 31, 32 och 34 §§
studiestödslagen,

15. beträffande studiemedel för utlandsstudier
att riksdagen avslår motion 1981/82:735,

16. beträffande enhetligt studiesocialt stöd m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:952,

17. beträffande stöd till handikappade elever
att riksdagen avslår motion 1981/82:1280,

18. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
dels ändring av 4 kap. 8,14, 22 och 24 §§ och 8 kap. 13, 39, 43,
64,74, 76 och 84 §§ studiestödslagen, dels föreslagen lydelse av
ny paragraf, 4 kap. 7 a §, studiestödslagen,

19. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1263 yrkande 9 till Studiemedel m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3 112 000 000
kr.

Vuxenstudiestöd m. m.

20. beträffande fördelning av särskilt vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1981/82:1264,

21. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 10,

22. beträffande timstudiestödets storlek

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 11 och
motion 1981/82:1738 yrkandena 1 och 2,

23. beträffande rätten till timstudiestöd

att riksdagen avslår motion 1981/82:1738 yrkande 7 och motion
1981/82:1272,

24. beträffande inkomstbidragets storlek

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 12,

25. beträffande ansökan om internatbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1739 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lagom ändring av studiestödslagen i vad det inte behandlats
under momenten 10, 12, 14 och 18 ovan,

SfU 1981/82:8

27. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 13 och
med avslag på motion 1981/82:1738 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande bidrag till utbildning av studieorganisatörer
m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1738 yrkande 4,

29. beträffande ansvar m. m. för uppsökande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1981/82:948,

30. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkandena 14
och 15 och med anledning av propositionen samt med avslag på
motion 1981/82:1738 yrkandena 5 och 6, dels godkänner att
627 200 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för
att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 627 200 000 kr.,

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

31. beträffande timersättningens storlek

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 16,

32. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1263 yrkandena 17 och 18 dels godkänner att
23 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för
att delvis finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning
för vuxna, dels till Timersättning vid grundutbildning för vuxna
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 46 000 000
kr.,

Avskrivning av vissa studielån

33. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 200 000 kr.,

Hälso- och sjukvård för studerande

34. att riksdagen till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.

SfU 1981/82:8 31

Stockholm den 9 mars 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge
Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m),
Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke
Larsson (s), Elis Andersson (c), Ulla Johansson (s), Arne Lindberg (c) och
Nils-Olof Gustafsson (s).

Reservationer

1. Vuxenutbildningsnämndernas sammansättning (mom. 1)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att några bärande skäl förebragts för att ersätta en
LO-ledamot i vuxenutbildningsnämnderna med en ledamot från företagarorganisationerna.
Förslaget bör därför såsom yrkats i motion 1263 avslås av
riksdagen.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 19
avslår propositionens förslag om ändrad sammansättning av
vuxenutbildningsnämnderna.

2. Förlängt barnbidrag, studiebidrag och resetillägg samt medelsanvisning till
studiehjälp m. m. (mom. 7 och 11)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet
är” och slutar på s. i / med ”behandlade delar’ bort ha följande lyd-^e.

De senaste årens ekonomiska politik har inneburit svåra påfrestningar för
barnfamiljerna. Enligt utskottets mening är det därför rimligt att det
förlängda barnbidraget och studiebidraget höjs med 25 kr. i månaden, dvs.
med samma månadsbelopp som föreslagits beträffande det allmänna
barnbidraget i den socialdemokratiska partimotionen 2017.

SfU 1981/82:8

Utskottet anser vidare att resetiilägget bör höjas på sätt föreslagits i motion
1263 för att ge de elever som inte kan utnyttja särskild prissättning inom
länskollektivtrafiken kompensation för SJ:s prishöjningar. Regeringen bör
också såsom föreslagits i motion 1263 i nästa års budgetproposition lägga
fram förslag om ny utformning av reglerna för resetillägg.

Ställningstagandet till yrkandena i motionen vad avser det inkomstprövade
tillägget anser utskottet bör anstå till riksdagsbehandlingen senare i vår
av regeringens proposition i frågan.

På grund av det anförda bör till Studiehjälp m. m. anvisas ett i förhållande
till regeringens förslag förhöjt förslagsanslag av 44 milj. kr.

dels att utskottet under momenten 7 och 11 bort hemställa

7. beträffande förlängt barnbidrag, studiebidrag, resetillägg och
inkomstprövat tillägg

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1263 yrkandena
1-1

dels antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse av 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § studiestödslagen

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 kap.

1§

Studerande vid grundskola har Studerande vid grundskola har

rätt till förlängt barnbidrag med 250 rätt till förlängt barnbidrag med 275
kronor i månaden från och med kronor i månaden från och med

kvartalet efter det under vilket han kvartalet efter det under vilket han

fyllt 16 år. fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande som deltar i motsvarande undervisning vid
skola som avses i 33 eller 34 § skollagen (1962:319).

3 kap.

6 §

Studiebidrag utgår med 250 kro- Studiebidrag utgår med 275 kronor
i månaden. nor i månaden.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört cm resetillägg

11. beträffande medels anvisning

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1263 yrkande 6
och propositionen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 1 017 000 000 kr.

3. Studiemedlens totalbelopp (mom. 12)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet

SfU 1981/82:8

delar” och slutar på s. 21 med ”basbeloppet genomförs” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en betydligt större höjning av studiemedlens totalbelopp
än vad som föreslagits i propositionen är nödvändig för att ge de
studerande möjlighet till en skälig materiell standard under studietiden.
Studiemedlen bör i stället såsom föreslagits i motion 2068 höjas till minst
155 % av basbeloppet. För att höjningen inte skall leda till långsiktiga
kostnadsökningar bör samtidigt studiemedlens bidragsdel avskaffas. En
sådan omläggning kan också motiveras med att bidragsdelen, som ursprungligen
var 25 % av studiemedlen, numera sjunkit till under 10 % och därmed
blivit så liten att dess rekryterande effekt kan anses vara helt borta.

Det är angeläget att regeringen närmare studerar förslagets detaljer och
dess kortsiktiga finansiering och i samband därmed överväger om en
ytterligare justering av det s. k. garantitalet är motiverad. Regeringen bör
lägga fram förslag i enlighet med vad utskottet ovan anfört som kan träda i
kraft den 1 juli 1982.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa

12. beträffande studiemedlens totalbelopp

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2068 och med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om höjning av
studiemedlen fr. o. m. den 1 juli 1982.

4. Äktamakeprövning, uppskov med återbetalning och medelsanvisning till
studiemedel m. m. (mom. 13, 14 och 19)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Motionsyrkanden om” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att förbättringar inom studiestödssystemet kan genomföras
genom omprioriteringar. I den socialdemokratiska partimotionen 949 har
föreslagits att den fulla värdesäkringen av basbeloppet inom den allmänna
försäkringen skall återställas. Härigenom får de studerande en reell
förbättring av studiemedlen. Kostnaderna för förslaget såvitt avser studiemedlen,
30 milj. kr., kan finansieras genom ett återinförande av prövningen
mot makes ekonomi vid studiemedelstilldelningen i den omfattning som
gällde den 30 juni 1979. Detta skulle innebära att makes inkomst påverkade
studiemedelstilldelningen först då inkomsten överstiger tre basbelopp per
kalenderhalvår, dvs. - med nuvarande belopp - när maken har en årsinkomst
över 100 000 kr. Från fördelningspolitisk synpunkt anser utskottet att detta

SfU 1981/82:8

inte behöver väcka någon gensaga. I konsekvens med det anförda anser
utskottet att regeringens förslag om lättnader i äktamakeprövningen vid
uppskov med återbetalning av studiemedel bör avslås.

Medelsanvisningen till Studiemedel m. m. kan på grund av det anförda
minskas med 21 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottet under momenten 13, 14 och 19 bort hemställa

13. beträffande äktamakeprövning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 7
antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse
av 4 kap. 17, 19 och 21 §§ studiestödslagen

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

17 §

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till
heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15
dagar med en fyrtiofemtedel av den
del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet.

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till
heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15
dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av
den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gänger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om
15 dagar dessutom med två fyrtiofemtedelar
av den del av makens inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger
tre basbelopp.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken, äger
första stycket 2 och andra stycket
motsvarande tillämpning, i den män
detta följer av bestämmelser som
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

19 §

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger 140 procent av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som
enligt 13 § första stycket och 14 §
utgår till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del
av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår enligt
13 § första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om
30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar av
den del av makens inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger 390
procent av basbeloppet.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken, äger
andra stycket 2 och tredje stycket
motsvarande tillämpning, i den män
detta följer av bestämmelse som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§
räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under
kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av regeringen.
Doktorrandstipendium, statligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall
som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som
enligt 13 § första stycket och 14 §
utgår till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar
av den del av den studerandes
förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet.

SfU 1981/82:8

14. beträffande uppskov med återbetalning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 8
avslår propositionens förslag till ändring av 8 kap. 31, 32 och
34 §§ studiestödslagen,

19. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 9 och
med anledning av propositionen till Studiemedel m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3 091 000 000
kr.

5. Vuxenutbildningsavgift för egenföretagare (mom. 21)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”När
utskottet” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att den övervägande delen av de medel som vuxenutbildningsavgiften
inbringar används till ändamål där såväl arbetstagare som
icke-arbetstagare har rätt att ta förmånerna i anspråk anser utskottet det
skäligt att inte bara arbetsgivare utan även egenföretagare erlägger
vuxenutbildningsavgift. Avgiften för egenföretagare bör såsom föreslagits i
motion 1263 utgå med 0,20 % av avgiftsunderlaget fr. o. m. den 1 juli
1982.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 10
antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1981:691) om specialavgifter
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

3 kap. Egenavgifter

1§

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i
3-5 §§ för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift, 1. sjukförsäkringsavgift,

2. folkpensionsavgift, 2. folkpensionsavgift,

3. tilläggspensionsavgift, 3. tilläggspensionsavgift,

4. delpensionsavgift, 4. delpensionsavgift,

5. barnomsorgsavgift samt 5. bamomsorgsavgift,

SfU 1981/82:8

Nuvarande lydelse

6. arbetsskadeavgift.

I fråga om avgiftssatserna gäller
vad som föreskrivits i 2 kap. 1 §.

Reservanternas förslag

6. arbetsskadeavgift samt

7. vuxenutbildningsavgift.
Vuxenutbildningsavgiften utgör

0,20 procent av avgiftsunderlaget. I
fråga om övriga avgiftssatser gäller
vad som föreskrivits i 2 kap. 1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Vuxenutbildningsavgift enligt 3 kap. skall erläggas för hälften av den för år
1982 beräknade inkomsten av annat förvärvsarbete än anställning. Har
sådant arbete icke utförts under månaderna juli-december, skall avgift ej
erläggas. Befrielse från avgift medges av den lokala skattemyndigheten efter
framställning senast den 31 augusti 1983 eller, om detta försummas, efter
begäran om avkortning eller restitution av påförd avgift.

6. Storleken av timstudiestöd och inkomstbidrag (mom. 22 och 24)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att såväl timstudiestödet som inkomstbidragets
belopp ligger på en sådan nivå att det ger skälig kompensation för
inkomstbortfall under studierna. Bibehålls stödnivån oförändrad för andra
året i rad kan detta inverka menligt på rekryteringen till studierna. Förslaget i
motion 1263 om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. per timme och
inkomstbidraget till 210 kr. per dygn bör därför genomföras,

dels att utskottet under momenten 22 och 24 bort hemställa

22. beträffande timstudiestödets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 11 och
med avslag på motion 1981/82:1738 yrkandena 1 och 2 antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 5
kap. 4 § studiestödslagen

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör 33 kronor för Timstudiestöd utgör 35 kronor för
studietimme enligt 3 § första stycket studietimme enligt 3 § första stycket

1 och för timme enligt 3 § första 1 och för timme enligt 3 § första

stycket 2. stycket 2.

SfU 1981/82:8

24. beträffande inkomstbidragets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 12
antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse
av 6 kap. 6 § studiestödslagen

Propositionens förslag Reservanternas förslag

6 kap.

6 §

Inkomstbidrag utgör 198 kronor Inkomstbidrag utgör 210 kronor
för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 170 kr. för varje dygn.

7. Ansökan om internatbidrag (mom. 25)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Såsom
framhållits” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen grundar sig på ett förslag från CSN till regeringen år
1978. Detta förutsatte emellertid att andra än arbetstagare skulle ha rätt till
dagstudiestöd i form av inkomstbidrag. Frågan härom har inte följts upp i
någon proposition till riksdagen. Utskottet finner därför inte anledning
tillstyrka bifall till motion 1739,

dels att utskottet under moment 25 bort hemställa

25. beträffande ansökan om internatbidrag
att riksdagen avslår motion 1981/82:1739.

8. Bidrag till uppsökande verksamhet (mom. 27)

Maj Pehrsson (c), Margareta Andrén (fp). Gösta Andersson (c), Elis
Andersson (c) och Arne Lindberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att regeringens avvägning av på vilka olika ändamål
tillgängliga vuxenavgiftsmedel bör fördelas är skälig och biträder därför
propositionens förslag om oförändrat bidrag till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion
1263 om en ökning av bidraget ävensom till förslagen i motion 1738 om en
sänkning av bidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och att
bidraget till planering av uppsökande verksamhet och utbildning av
studieorganisatörer skall inrymmas i medlen för uppsökande verksamhet.

SfU 1981/82:8

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:1263 yrkande 13 och
motion 1981/82:1738 yrkande 3.

9. Bidrag till uppsökande verksamhet och till utbildning av studieorganisatörer
m. m. (momenten 27 och 28)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort ha följande
lydelse:

Bidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har under en följd av
år höjts kraftigt och bör nu i besparingssyfte kunna begränsas med 20 %.
Även bidraget till planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning
av fackliga studieorganisatörer bör kunna bli förmål för besparingar med
hänsyn till att de senaste årens kraftiga uppräkningar av bidraget rimligen bör
ha medfört en omfattande utbildning av studieorganisatörer. Utskottet
biträder med det anförda förslagen i motion 1738 om att medel till bidraget
till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall beräknas till 19,5 milj. kr.
och att i medlen även skall inrymmas bidrag till planering m. m. av
uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer,

dels att utskottet under momenten 27 och 28 bort hemställa

27. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1738 yrkande 3 och
med avslag på motion 1981/82:1263 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om storleken av
bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,

28. beträffande bidrag till utbildning av studieorganisatörer
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1738 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Ansvar m. m. för uppsökande verksamhet (mom. 29)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 948” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har regeringen inte haft någon anledning att
nu frångå sitt förslag föregående år om att studieförbunden bör ha ansvaret
för den uppsökande verksamheten på arbetsplatser. Mot bakgrund av att det
är studieförbunden som anordnar den timstudiestödsberättigande studiecirkelverksamheten
bör de också ha möjlighet att presentera sitt utbud och

SfU 1981/82:8

erbjuda sin service på arbetsplatserna och att samverka med de fackliga
organisationerna. Utskottet anser därför att förslagen i motion 948 om att
studieförbunden skall ha ansvaret för den uppsökande verksamheten på
arbetsplatser och äVen vara mottagare av de statliga bidragen för verksamheten
bör genomföras.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa

29. beträffande ansvar m. m. för uppsökande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:948 som sin mening
ger regeringen tili känna vad utskottet anfört.

11. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 30)

Maj Pehrsson (c), Margareta Andrén (fp), Gösta Andersson (c), Elis
Andersson (c) och Arne Lindberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”anslaget Vuxenstudiestöd m. m.” bort ha
följande lydelse:

Vad utskottet ovan anfört under förevarande avsnitt innebär att regeringens
medelsanvisning till anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bör bifallas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

30. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1263 yrkandena 14 och 15 och motion 1981/
82:1738 yrkandena 5 och 6 dels godkänner att 614 200 000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1982/83 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
614 200 000 kr.

12. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 30)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anser under
förutsättning av bifall till reservation 9 ovan

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”anslaget Vuxenstudiestöd m. m.” bort ha
följande lydelse:

Vad utskottet ovan anfört under förevarande avsnitt innebär att medlen
till anslaget Vuxenstudiestöd m. m. kan minskas med 15,5 milj. kr.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

30. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1738 yrkandena

SfU 1981/82:8

5 och 6 och med avslag på propositionen och motion 1981/
82:1263 yrkandena 14 och 15 dels godkänner att 598 700 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1982/83 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
598 700 000 kr.

13. Timersättning vid grundutbildning för vuxna (mom. 31 och 32)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med
”Utskottet som ” och slutar med ”för vuxna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 1263 om att timstudiestödets
belopp skall höjas till 35 kr. per timme. I konsekvens härmed bör även
ersättningen för den som förlorar inkomst vid deltagande i grundutbildning
för vuxna höjas till samma belopp. Förslaget innebär att anslaget bör räknas
upp med 2 milj. kr.

dels att utskottet under momenten 31 och 32 bort hemställa

31. beträffande timersättningens storlek

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

32. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1263 yrkandena 17
och 18 och med anledning av propositionen dels godkänner att
25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används för
att delvis finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning
för vuxna, dels till Timersättning vid grundutbildning för vuxna
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 48 000 000
kr.

Särskilt yttrande

Timstudiestödets storlek

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anför:

Timstudiestödet överstiger i åtskilliga fall den avtalsenliga lönen. Detta
kan göra det ekonomiskt lönande för den enskilde att söka stödet.
Timstudiestödet bör enligt vår uppfattning ha karaktär av kompensation för
förlorad arbetsförtjänst och inte kunna utnyttjas som inkomstkälla. För att
undanröja de negativa följderna av timstudiestödets nuvarande nivå och

SfU 1981/82:8

samtidigt genomföra en viss besparing borde en sänkning av stödet till 30 kr.
per timme övervägas. Med hänsyn till att något yrkande om en motsvarande
sänkning av timersättningen vid grundutbildning för vuxna inte lagts fram
avstår vi nu från att tillstyrka yrkandena 1 och 2 i motion 1738. Vi förutsätter
emellertid att regeringen i nästa års budgetproposition beaktar våra
synpunkter ovan.

SfU 1981/82:8 43

Innehållsförteckning sid.

Propositionen 1

Motionerna 11

Utskottet 14

Centrala studiestödsnämnden m. m 14

Studiehjälp m. m 15

Studiemedel m. m 19

Övriga motionsyrkanden om studiehjälp och studiemedel .... 21

Vuxenstudiestöd m. m 22

Timersättning vid grundutbildning för vuxna 27

Hemställan 27

Reservationer 31

1. Vuxenutbildningsnämndernas sammansättning (s) 31

2. Förlängt barnbidrag, studiebidrag, resetillägg och medelsanvisning
till studiehjälp m. m. (s) 31

3. Studiemedlens totalbelopp (m) 32

4. Äktamakeprövning, uppskov med återbetalning och medelsanvisning
till studiemedel m. m. (s) 33

5. Vuxenutbildningsavgift för egenföretagare (s) 36

6. Storleken av timstudiestöd och inkomstbidrag (s) 37

7. Ansökan om internatbidrag (s) 38

8. Bidrag till uppsökande verksamhet (c, fp) 38

9. Bidrag till uppsökande verksamhet och till utbildning av
studieorganisatörer m. m. (m) 39

10. Ansvar för uppsökande verksamhet (m) 39

11. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (c, fp) 40

12. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (m) 40

13. Timersättning vid grundutbildning för vuxna (s) 41

Särskilt yttrande om timstudiestödets storlek (m) 41

GOTAB 70711 Stockholm 1982