SfU 1981/82:6

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:6

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, m. m. (prop. 1981/82:50)

Utskottet behandlar i detta betänkande lagförslagen 1-3, 8,11 och 16-20 i
proposition 1981/82:50 om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring samt motioner med anknytning till dessa
lagförslag. Lagförslagen 4-7, 9, 10 och 12-15 i samma proposition har
hänvisats till lagutskottet och behandlas i betänkande LU 1981/82:13.

Vidare behandlar utskottet två motioner som väckts med anledning av
proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. och
som tar upp frågor inom studiestödsområdet.

I betänkandet behandlas också en ändring i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
som föreslagits i proposition 1981/82:10 om ändrade avdragsregler för
egenavgifter m. m. Denna proposition har hänvisats till skatteutskottet, som
den 17 november 1981 beslutat överlämna propositionen såvitt avser förslag
om ändring av nämnda lagrum till socialförsäkringsutskottet.

Proposition 1981/82:50

I proposition 1981/82:50 om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, m. m. har regeringen (socialdepartementet),
såvitt propositionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet,

dels föreslagit riksdagen att anta nedan nämnda av lagrådet granskade
lagförslag, nämligen

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

8. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

11. lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om
rättegången i tvistemål om mindre värden,

16. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17. lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

18. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

dels föreslagit riksdagen att anta ett inom socialdepartementet upprättat
förslag till

20. lag om ändrino i studiestödslagen (1973:349).

I propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allman
försäkring skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Syftet härmed
1 Riksdagen 1981/82. 11 sami Nr 6

SfU 1981/82:6

är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av
basbeloppet i fortsättningen skall räknas om med hänsyn till den allmänna
prisutvecklingen endast i januari varje år. Förslaget ingår i det samlade
program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. som regeringen har
föreslagit i proposition 1981/82:30.

Vidare föreslås följdändringar i andra lagar.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982.

Proposition 1981/82:10

I proposition 1981/82:10 om ändrade avdragsregler för egenavgifter m. m.
har regeringen (budgetdepartementet) såvitt propositionen överlämnats av
skatteutskottet till socialförsäkringsutskottet föreslagit riksdagen att anta
förslag till ändring av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370).

Lagrummet föreslås ändrat ur redaktionell synpunkt. Proposition 1981/
82:10 i övriga delar behandlas i skatteutskottets betänkande SkU 1981/
82:9.

De till socialförsäkringsutskottet hänvisade lagförslagen i proposition
1981/82:50 redovisas i bilaga 1 och det från skatteutskottet överlämnade
lagförslaget i proposition 1981/82:10 i bilaga 2 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:50

I motion 1981/82:82 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1981/82:50,

2. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Inom den allmänna

till ett basbelopp.

1 kap.
6 §

basbeloppet avser och prisläget i juni basbeloppet avser och prisläget i juni

SfU 1981/82:6

1980. Därvid skall i enlighet med 1980. Basbeloppet avrundas till när föreskrifter

som meddelas av rege- mäste hundratal kronor.

ringen för tid efter oktober 1980 förändringarna
i det allmänna prisläget
beräknas med bortseende från indirekta
skatter, tullar, avgifter och
ändringar i energipriser samt med
tillägg för subventioner. Basbeloppet
avrundas till närmaste hundratal
kronor.

Basbeloppet får ändras endast om Basbeloppet får ändras endast om
jämförelsetalet har ändrats med jämförelsetalet har ändrats med

minst tre procent sedan närmast minst två procent sedan närmast

föregående ändring av basbeloppet föregående ändring av basbeloppet

gjordes. gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

I motion 1981/82:93 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår förslagen i proposition 1981/82:50 om

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b) lag om ändring i lagen (1962:692) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

c) lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

d) lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

e) lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om
rättegången i tvistemål om mindre värden,

f) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

g) lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

h) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

i) lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

2. att riksdagen beslutar att basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring
skall beräknas enligt de grunder som gäller före den 1 januari 1981.

Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:30

I motion 1981/82:16 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beslutar att
fr. o. m. den 1 januari 1982 en regel införs i 4 kap. studiestödslagen som
innebär att nya medel inte beviljas så länge obetalda avgifter som förfallit till
betalning under tidigare år kvarstår eller om återkrav för mer än en termin är
obetalt,

2. att riksdagen i enlighet med vad som ovan anförts i motionen beslutar
att fr. o. m. den 1 januari 1982 möjligheter att erhålla barntillägg p. g. a.
underhållsskyldighet tas bort för de studerande som är skyldiga att utge
underhållsbidrag för barn och som inte sammanbor med barnets vårdnads -

SfU 1981/82:6

havare,

3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att
fr. o. m. den 1 januari 1982 studiestöd inte får utgå till korrespondensstudier
vid Statens skola för vuxna i Norrköping eller Hermods skola.

I motion 1981/82:49 (motivering i motion 1981/82:46) av Olof Palme m. fl.
(s) hemställs

2. att riksdagen till Studiehjälp m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

I motion 1981/82:60 (motivering i motion 1981/82:57) av Lars Werner
m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen beslutar

1. att uttala att den av regeringen förordade ändringen av tidpunkten för
indexuppräkning av folkpension icke är godtagbar,

2. att godkänna vad som i motionen anförs om återgång till tidigare
beräkningssätt av basbeloppet och hos regeringen hemställa om erforderliga
åtgärder i enlighet därmed.

Yrkande 1 i motion 1981/82:49 och yrkande 3 i motion 1981/82:60
behandlas i utskottets betänkande SfU 1981/82:4.

Utskottet

Basbeloppet i lagen om allmän försäkring (AFL)

I proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.,
bil. 2, har föreslagits åtgärder inom socialdepartementets ansvarsområde
som tar sikte på att medverka till en viss uppbromsning av de kraftiga
kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen. I nämnda
proposition läggs, såvitt berör utskottets ämnesområde, fram förslag om
ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT),
som beräknas medföra en begränsning av KBT-kostnaderna med totalt ca
600 milj. kr. för år räknat. Dessutom läggs fram förslag om ändring av
bestämmelserna om avräkning av kommunernas kostnader för KBT i
samband med utbetalning av kommunalskattemedel. Förslagen jämte
motioner i anslutning härtill behandlas i utskottets betänkande SfU
1981/82:4.1 nämnda proposition anför socialministern vidare att reglerna för
fastställande av basbeloppet inom den allmänna försäkringen bör ändras så
att basbeloppet fastställs att gälla för år i stället för som nu för månad.
Ändringen kan, enligt propositionen, förväntas leda till en begränsning av
utgiftsökningen inom socialförsäkringssektorn med ca 1 800 milj. kr. under
år 1982, varav 1 100 milj. kr. avser statsbudgeten. Med hänsyn till att
regeringen beslutat att inhämta lagrådets yttrande över de ändringar i lagen
om allmän försäkring m. fl. lagar som berörs av en ändrad basbeloppsberäkning
innehåller proposition 1981/82:30 inte något förslag till riksdagen om
ändrade bestämmelser. Förslag om ändring av beräkningsgrunderna för

SfU 1981/82:6

basbeloppet läggs i stället fram i den nu förevarande propositionen
1981/82:50.

Basbeloppet inom den allmänna försäkringen fastställs av regeringen för
varje månad. Det utgör 15 400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal)
som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden
före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i
det allmänna prisläget skall, i enlighet med föreskrifter som meddelats av
regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar och avgifter medan tillägg skall göras för subventioner.
Dessutom skall vid beräkningen av jämförelsetalet också bortses från
direkt inverkan på prisläget genom ändrade energipriser. Basbeloppet
beräknas således med utgångspunkt i förändringar i nettoprisindex, varvid
dock som nämnts skall bortses från förändringar i energipriserna.

Basbeloppet ändras först sedan jämförelsetalet har ändrats med minst tre
procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

Basbeloppet för december månad i år utgör 17 300 kr. Detta tal har varit
oförändrat sedan juni månad i år.

Enligt de före den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna om basbeloppet
beräknades detta på grundval av förändringar i konsumentprisindex, dvs.
med hänsynstagande fullt ut till förändringar i det allmänna prisläget. Enligt
detta beräkningssätt skulle basbeloppet för november-december månader i
år ha utgjort 17 900 kr.

Basbeloppet tillkom för att bevara värdet av utgående pensionsförmåner
inom den allmänna försäkringen. Basbeloppet styr inom AFL:s tillämpningsområde
också t. ex. intjänandet av pensionspoäng inom ATP-systemet.
Vidare är den maximala ersättningen inom bl. a. sjukpenningförsäkringen
och föräldraförsäkringen reglerad av basbeloppet. Basbeloppet har också
kommit till användning inom närliggande områden. Som exempel kan
nämnas bestämmelser i lagarna om pensionstillskott, delpension, arbetsskadeförsäkring
och bidragsförskott samt i studiestödslagen och kommunalskattelagen.
Därutöver har basbeloppet successivt fått betydelse inom vitt
skilda fält på såväl det allmänna som det privaträttsliga området.

I utskottets betänkande SfU 1980/81:14 behandlades proposition 1980/
81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., i vilken föreslogs de
förändringar i basbeloppets beräkning som trädde i kraft den 1 januari i år. I
betänkandet, som godkändes av riksdagen, finns intagna remissyttranden
från bl. a. riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån (bil. 4 och 5 till
betänkandet) vilka närmare belyser basbeloppets betydelse inom främst
socialförsäkringen och basbeloppets tekniska konstruktion.

Förslaget i den förevarande propositionen ifrnebär som nämnts att
basbeloppet skall beräknas av regeringen för år i stället för som nu för varje
månad. Till följd härav kommer basbeloppsanknutna sociala förmåner att
räknas om högst en gång per år till följd av sådana ändringar i prisutvecklingen,
som tillåts påverka indexberäkningen. De förmåner som främst

SfU 1981/82:6

påverkas av den ändrade basbeloppsberäkningen är folkpensionsförmåner -i vilka ingår vårdbidrag och handikappersättning - ATP-förmåner, delpensioner,
livräntor inom bl. a. arbetsskadeförsäkringen, studiemedel och
bidragsförskott.

I propositionen föreslås också att bestämmelsen om att basbeloppet får
ändras endast om prisläget har ändrats med minst tre procent sedan
föregående ändring gjordes skall behållas vid fastställande av basbeloppet
för år 1982, men därefter slopas.

Förslaget om att basbeloppet skall beräknas för år föranleder, förutom
ändringar i lagen om allmän försäkring, följdändringar i ett flertal lagar som
innehåller föreskrifter som hänvisar till basbeloppet för en bestämd månad.
Propositionen innehåller, såvitt den remitterats till socialförsäkringsutskottet,
förslag om ändring i bidragsförskottslagen, rättshjälpslagen, lagen om
rättegången i tvistemål om mindre värden, kommunalskattelagen, uppbördslagen
och jordbruksbokföringslagen samt studiestödslagen. De föreslagna
ändringarna i studiestödslagen, vilka innebär att samma basbelopp kommer
att gälla vid såväl beviljande som reduktion av studiemedel, är dock inte
direkt föranledda av att basbeloppet föreslås beräknat för år.

Olof Palme m. fl. yrkar i motion 1981/82:93 avslag på propositionen utom
såvitt avser förslaget om ändring i studiestödslagen. Lars Werner m. fl. yrkar
i motion 1981/82:82 avslag på propositionen i dess helhet. Sistnämnda
motionärer har också i den med anledning av proposition 1981/82:30 väckta
motionen 1981/82:60 motsatt sig att bestämmelserna om beräkning av
basbeloppet ändras på sätt socialministern förutskickade i nämnda proposition.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna lägger vidare i sina
resp. partimotioner fram yrkanden om att riksdagen skall besluta om en
återgång till de beräkningsgrunder för basbeloppet som gällde före den 1
januari i år, dvs. att basbeloppet skall bestämmas med utgångspunkt i
förändringar i konsumentprisindex.

Vänsterpartiet kommunisterna begär också att basbeloppet skall ändras
redan när jämförelsetalet ändrats med minst två procent.

I den socialdemokratiska partimotionen riktar motionärerna kritik mot att
propositionens förslag inte föregåtts av utredningsarbete och remissbehandling.
I propositionen saknas, framhåller motionärerna, kalkyler av följderna
av förslaget på såväl förmåns- som avgiftssidan. Konsekvenserna utanför
lagstiftningen, t. ex. i fråga om avtal mellan arbetsmarknadens parter i fråga
om tjänstepensioner, borde också, menar de, ha redovisats. I motionen
hänvisas till att socialdemokraterna redan i den med anledning av proposition
1981/82:30 väckta partimotionen 1981/82:49 framhållit de negativa
följderna för pensionärerna av besluten vid föregående riksmöte om
urholkning av basbeloppet och höjningarna av avgifterna inom sjuk- och
tandvården. Även sparförslagen i proposition 1981/82:30 och den nu aktuella
propositionen riktar sig, enligt motionärerna, till stor del mot pensionärerna.

SfU 1981/82:6

Förslagens reella innebörd är, anför de, att pensionärerna tillsammans med
de arbetslösa får betala sänkningen av mervärdeskatten. Som ett exempel på
hur enbart systemet med en uppräkning av basbeloppet endast en gång om
året berör pensionärerna anger motionärerna att om systemet tillämpats år
1980 skulle detta för en ensamstående folkpensionär ha inneburit en minskad
pension med 8 %.

Även vänsterpartiet kommunisterna anser att en bättre redovisning av
förslagets olika konsekvenser för den enskilde borde ha lämnats i propositionen.
De avvisar förslaget med hänvisning till att det lägger ökade bördor
på de ekonomiskt sämst ställda i samhället.

Gällande bestämmelser om ändring av basbeloppet så snart jämförelsetalet
ökat med tre procent har inneburit att pensionärskollektivet i högre grad
än löntagarkollektivet kunnat få kompensation för prisstegringarna. Samtidigt
har basbeloppshöjningarna medfört att kostnaderna har ökat kraftigt för
pensioner och andra basbeloppsanknutna sociala förmåner. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt att något bromsa denna utveckling med
hänsyn till det ekonomiska läget. Som socialministern framhållit i proposition
1981/82:30 skall nu förevarande förslag liksom förslagen i nyssnämnda
proposition i övrigt som berör pensionsförmånerna ses mot bakgrund av att
hon inom kort skall återkomma till regeringen med förslag om dels höjning
av pensionernas grundnivå genom utbyggnad av pensionstillskotten, dels
vissa förbättringar av handikappersättningen. Genom sådana förbättringar
kan enligt utskottets mening grundtryggheten bevaras för de ekonomiskt
sämst ställda pensionärerna och för handikappade personer.

Beräkningarna i proposition 1981/82:50 om besparingseffekten visar att
regeringen utgått från att en automatisk höjning av nuvarande basbelopp
skulle ha skett före eller i samband med fastställandet av basbeloppet för år
1982. Hittillsvarande prognoser om prisutvecklingen under november
månad tyder på att det är osäkert om basbeloppet kommer att höjas utöver
nuvarande 17 300 kr. för år 1982, och full vetskap härom kommer inte att
föreligga före riksdagens beslut. För att förhindra oförutsedda konsekvenser
av förslaget föreslår utskottet att treprocentsspärren vid fastställande av
basbeloppet för år 1982 tas bort. I övrigt biträder utskottet propositionen.

Med hänvisning till utskottets ovan uttalade uppfattning om nödvändigheten
av att bromsa kostnadsutvecklingen för pensioner och andra basbeloppsanknutna
förmåner anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sitt vid
riksmötet 1980/81 fattade beslut (se SfU 1980/81:14) om ändrade beräkningsgrunder
för basbeloppet fr. o. m. den 1 januari i år.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna
1981/82:93, 1981/82:60 och 1981/82:82, sistnämnda motion i motsvarande
del.

SfU 1981/82:6

Studiestöd

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna ändringen i
studiestödslagen och avstyrker följaktligen bifall till motion 1981/82:82 i
motsvarande del.

I den med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder, m. m. väckta motionen 1981/82:46 av Olof Palme m. fl.
föreslår motionärerna att det allmänna barnbidraget skall höjas med 300 kr.
per barn och år från den 1 januari 1982. Som en konsekvens härav föreslås att
även studiebidraget inom studiehjälpen höjs med 25 kr. från nämnda datum.
Motionärernas hemställan beträffande barnbidraget återfinns i motion
1981/82:50 yrkande 1 som behandlats i socialutskottets betänkande SoU
1981/82:10. Hemställan beträffande studiehjälpen görs i motion 1981/82:49
yrkande 2.

Socialutskottet har i sitt av riksdagen den 12 november i år godkända
betänkande avstyrkt bifall till yrkandet om höjda barnbidrag. Socialförsäkringsutskottet
finner därför inte anledning tillstyrka yrkandet i motion
1981/82:49 om höjda studiebidrag.

I motion 1981/82:16 av Hans Nyhage m. fl., som också väckts med
anledning av proposition 1981/82:30, föreslås vissa besparingsåtgärder inom
studiemedelsområdet fr. o. m. den 1 januari 1982. Förslagen överensstämmer
med förslag som lagts fram av centrala studiestödsnämnden (CSN) i
nämndens anslagsframställning för budgetåret 1982/83. Motionärerna begär
beslut av riksdagen om att nya studiemedel inte skall beviljas en studerande
så länge obetalda avgifter som förfallit till betalning under tidigare år kvarstår
eller om återkrav för mer än en termin är obetalt. Studiemedel bör enligt
motionärerna inte heller beviljas för korrespondensstudier vid statens skola
för vuxna i Norrköping eller Hermods skola i andra fall än när det kan
konstateras att sökanden har behov av stödet och inte kan få sitt
utbildningsbehov tillgodosett på annat sätt. Motionärerna begär slutligen att
rätten till barntillägg till studiemedel för underhållsskyldiga studerande
begränsas till att avse endast underhållsskyldiga som sammanbor med
barnets vårdnadshavare. Besparingarna inom studiemedelssystemet till följd
av motionsförslagen beräknar motionärerna till ca 30 milj. kr. för år.

CSN:s anslagsframställning för nästa budgetår bereds f. n. i utbildningsdepartementet.
Utskottet anser att resultatet av denna beredning bör
avvaktas och avstyrker därför bifall till motion 1981/82:16.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sättet att fastställa basbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:50 och
proposition 1981/82:10, båda i motsvarande delar, och med
avslag på motion 1981/82:93, motion 1981/82:60 yrkandena 1

SfU 1981/82:6

och 2 och motion 1981/82:82 yrkande 1 i motsvarande del och
yrkande 2

a. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att andra meningen i punkt 1 övergångsbestämmelserna
utgår,

b. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

c. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

d. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

e. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om
rättegången i tvistemål om mindre värden,

f. antar den i proposition 1981/82:50 föreslagna lydelsen av lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

g. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

h. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272),

i. antar det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

2. beträffande ändring i studiestödslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:50 i motsvarande
del och med avslag på motion 1981/82:82 yrkande 1 i
motsvarande del antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

3. beträffande studiebidraget

att riksdagen avslår motion 1981/82:49 yrkande 2,

4. beträffande besparingar inom studiemedelssystemet
att riksdagen avslår motion 1981/82:16.

Stockholm den 1 december 1981

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge
Karlsson (s), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Gullan Lindblad (m),
Lars-Åke Larsson (s), Ulla Johansson (s), Siri Häggmark (m), Arne
Andersson i Gustafs (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Kerstin
Sandborg (fp) och Bibi Rosengren (c).

1* Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 6

SfU 1981/82:6

Reservationer

1. Beträffande sättet att fastställa basbeloppet

Sven Aspling, Helge Karlsson, Börje Nilsson, Lars-Åke Larsson, Ulla
Johansson, Nils-Olof Gustafsson och Ingegerd Elm (alla s) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 sorn börjar med ”Gällande
bestämmelser” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande
lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1980 av regeringens förslag till ändrade
beräkningsgrunder för basbeloppet riktade utskottet (se reservation 1 till
betänkande SfU 1980/81:14) stark kritik mot regeringen för att förslaget inte
föregåtts av utredning och remissbehandling och för att förslagets konsekvenser
inte redovisats i propositionen. Av de yttranden som utskottet
inhämtade vid sin behandling av förslaget framgick att det skulle få
följdverkningar inom skilda områden som inte redovisats av regeringen. Så
t. ex. framhöll riksförsäkringsverket i sitt yttrande att socialförsäkringens
innehåll på sikt skulle komma att förändras i basala delar. Inom ATPsystemet
kunde befaras att en pensionär på 20 års sikt kunde få sitt
pensionsskydd sänkt från 65 % till mellan 45 och 50 % av den tidigare
inkomsten. Också för framtida pensionärer kunde likartade effekter uppstå.
Av lagutskottets yttrande framgick att förslaget också skulle få allvarliga
konsekvenser utanför den allmänna försäkringens område eftersom basbeloppet
kommer till användning i en mängd civilrättsliga regler och avtal.
Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen nu ånyo föreslagit en
ändring av hur basbeloppet skall beräknas - denna gång dessutom med en
helt annan teknisk konstruktion - utan föregående utredning och remissförfarande.
Även konsekvenserna av detta förslag finner utskottet bristfälligt
redovisade, och några kalkyler av följderna för den enskilde återfinns inte i
propositionen. Redan under utskottets behandling har det visat sig att
verkningarna av- förslaget sannolikt skulle bli helt annorlunda än vad
regeringen räknat med.

Följderna av en basbeloppsförändring för olika civilrättsliga lagar och
avtal belyses i lagutskottets betänkande LU 1981/82:13. Utskottet hänvisar
till detta och till den til! betänkandet fogade socialdemokratiska reservationen.
Såvitt angår förslagets verkningar på det socialpolitiska fältet konstaterar
utskottet att den enskilde pensionären, den enskilde handikappade och
den enskilde studeranden får vidkännas en betydande sänkning av sin
levnadsstandard eftersom propositionens förslag främst riktar sig mot dessa
grupper. Regeringens sparförslag under föregående riksmöte innebar också
påfrestningar på främst pensionärernas ekonomi, genom att pensionerna
inte längre blev värdesäkrade fullt ut och den enskildes kostnader vid sjukoch
tandvård höjdes. Härtill kommer att sparförslaget i proposition
1981/82:30 om en minskning av de kommunala bostadstilläggen drabbar

SfU 1981/82:6

pensionärerna hårt. Socialdemokraterna har också vid behandlingen av detta
förslag motsatt sig dess genomförande (se SfU 1981/82:4).

Enligt utskottets mening bör basbeloppet även i fortsättningen fastställas
per månad och räknas upp så snart prishöjningarna överstigit tre procent.
Full kompensation bör därvid ges för prishöjningarna. Det anförda innebär
att utskottet avvisar propositionens förslag om ändrade regler för beräkning
av basbeloppet samtidigt som utskottet förordar att en återgång sker den 1
januari 1982 till de beräkningsgrunder för basbeloppet som gällde före den 1
januari i år.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 1981/82:93 och avstyrker bifall till
proposition 1981/82:50. Härigenom tillgodoses i väsentliga delar också
motionerna 1981/82:60 och 1981/82:82.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande sältet att fastställa basbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:93 och med
anledning av motionerna 1981/82:60 yrkandena 1 och 2 och
1981/82:82 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 samt med
avslag på proposition 1981/82:50 i motsvarande del och med
bifall till proposition 1981/82:10, likaså i motsvarande del,

a. antar följande som Reservanternas förslag betecknade förslag
till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna
lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje månad och utgör 15 400
kronor multiplicerat med det tal,
(jämförelsetal), som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget
under andra månaden före den som
basbeloppet avser och prisläget i juni
1980. Därvid skall i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen
för tid efter oktober 1980
förändringarna i det allmänna prislä -

Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje månad och utgör 17 900
kronor multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget
under andra månaden före den som
basbeloppet avser och prisläget i
november 1981. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

get beräknas med bortseende frän
indirekta skatter, tullar, avgifter och
ändringar i energipriser samt med
tillägg för subventioner. Basbeloppet
avrundas till närmaste hundratal
kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst
tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas första
gången vid fastställande av basbeloppet för januari månad 1982.

b. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

c. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

d. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till
lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

e. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om
rättegången i tvistemål om mindre värden,

f. dels avslår den i proposition 1981/82:50 föreslagna lydelsen
av lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), dels
antar det i proposition 1981/82:10 framlagda förslaget till ny
lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen,

g. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

h. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

i. avslår det i proposition 1981/82:50 framlagda förslaget till lag
om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).

2. Beträffande besparingar inom studiemedelssystemet

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”CSN:s
anslagsframställning” och slutar med ”motion 1981/82:16.” bort ha följande
lydelse:

Förslagen i motion 1981/82:16 grundar sig på vad CSN föreslagit i sin
anslagsframställning för nästkommande budgetår. Förslaget om att nya
studiemedel inte skall beviljas en studerande så länge obetalda avgifter som
förfallit till betalning under tidigare år kvarstår eller om återkrav för mer än

SfU 1981/82:6

en termin är obetalt motiveras av CSN med att åtgärder bör vidtas för att
förhindra ett missbruk av studiemedelssystemets nuvarande regler. Samma
motivering gäller beträffande förslaget om att studiemedel inte skall utgå vid
korrespondensstudier. Vad slutligen angår förslaget om att barntillägg inte
skall utgå till underhållsskyldiga som inte sammanbor med barnets vårdnadshavare
medför detta inga ekonomiska konsekvenser för den underhållsskyldige
eller barnet och dess vårdnadshavare. Den underhållsskyldige måste
nämligen för att få nytt barntillägg visa att han överlämnat barntilläggsbeloppet
till vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren i sin tur kan om barntillägg
inte utgår söka bidragsförskott.

Enligt utskottets mening är förslagen, som beräknas medföra en årlig
besparing inom studiemedelsområdet med ca 30 milj. kr., så väl underbyggda
att någon ytterligare beredning av dem inte behöver avvaktas. Utskottet
anser därför i likhet med motionärerna i motion 1981/82:16 att förslagen kan
genomföras redan den 1 januari 1982 och tillstyrker följaktligen bifall till
motionen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande besparingar inom studiemedelssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:16

a. antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 7 a, av nedan angiven
lydelse,

dels att 4 kap. 14 § skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

7 a §

Har studerande uppburit studiemedel
förstudier vid läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av 1 och 2 §§
utgår nya studiemedel om

1. debiterad studiemedelsavgift,
som förfallit till betalning före det
kalenderår som studiemedlen avser, i
sin helhet erlagts eller beslut fattats
enligt 8 kap 39, 40 eller 44 -49 §§ att
avgift inte skall utgå,

2. av studiemedel, som återkrävts
med stöd av 9 kap. 2 §, äterkrav
avseende högst en termin kvarstår
oreglerat.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om synnerliga skäl föreligger får
studiemedel beviljas utan hinder av
vad som anges i första stycket.

14 §

Har den studerande vårdnaden Har den studerande vårdnaden
om barn som ej fyllt 16 år eller är han om barn som ej fyllt 16 år eller är

skyldig att till fullgörande av lagstad- studerande som stadigvarande satn gad

underhållsskyldighet utge un- manbor med barnets vårdnadshavare

derhållsbidrag till barn som ej fyllt skyldig att till fullgörande av lagstad 16

år, förhöjes det belopp som den gad underhållsskyldighet utge un studerande

har rätt till enligt 13 § derhållsbidrag till barn som ej fyllt

första stycket med barntillägg. Till- 16 år, förhöjes det belopp som den

lägget utgår för varje barn med 1,39 studerande har rätt till enligt 13 §

procent av basbeloppet för varje hel, första stycket med barntillägg. Till sammanhängande

tidsperiod om 15 lägget utgår för varje barn med 1,39

dagar för heltidsstuderande och med procent av basbloppet för varje hel,

2,78 procent av basbeloppet för var- sammanhängande tidsperiod om 15

je hel, sammanhängande tidsperiod dagar för heltidsstuderande och med

om 30 dagar för deltidsstuderande. 2,78 procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntillägg,
utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna är
ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag
som avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om
synnerliga skäl föreligger, får barntillägget utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till
barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett
barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår
dock det nya barntillägget endast om han visar att han har betalat ut det
barntillägg, som senast har beviljats, till den som har vårdnaden om
barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om studiemedel vid brevstudier.

SfU 1981/82:6

Bilaga 1

Författningsförslag i proposition 1981/82:50
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §2

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna
lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

1980. Därvid skall i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen
för tid efter oktober 1980
förändringarna i det allmänna prisläget
beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar, avgifter och
ändringar i energipriser samt med
tillägg för subventioner. Basbeloppet
avrundas till närmaste hundratal
kronor.

Basbeloppet får ändras endast om
jämförelsetalet har ändrats med minst
tre procent sedan närmast föregående
ändring av basbeloppet gjordes.

Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje år och utgör 15 400
kronor multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i
november året före det som basbeloppet
avser och prisläget i juni 1980.
Därvid skall i enlighet med föreskrifter
som meddelas av regeringen för
tid efter oktober 1980 förändringarna
i det allmänna prisläget beräknas
med bortseende från indirekta
skatter, tullar, avgifter och ändringar
i energipriser samt med tillägg för
subventioner. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas första
gången vid fastställande av basbeloppet för år 1982. Vid fastställande av
basbeloppet för år 1982 får basbeloppet ändras endast om jämförelsetalet har
ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av
basbeloppet gjordes.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

2 Senaste lydelse 1980:1036.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Förekommer i lag eller annan författning en hänvisning till basbeloppet
för en viss månad som infaller efter ikraftträdandet, skall hänvisningen i
stället avse basbeloppet för det aktuella året.

SfU 1981/82:6

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1981:692) om
ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

2 §

Ålderspension utgör, där ej annat Ålderspension utgör, där ej annat
följer av andra och tredje styckena följer av andra och tredje styckena

samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio

procent av produkten av basbeloppet procent av produkten av det basbe för

den månad, för vilken pension lopp som har fastställts för året och

skall betalas och medeltalet av de medeltalet av de pensionspoäng som

pensionspoäng som tillgodoräknats tillgodoräknats den försäkrade eller,

den försäkrade eller, om pensions- om pensionspoäng tillgodoräknats

poäng tillgodoräknats honom för honom för mer än femton år, medel mer

än femton år, medeltalet av de talet av de femton högsta poängta femton

högsta poängtalen. Har pen- len. Har pensionspoäng tillgodoräk sionspoäng

tillgodoräknats den för- näts den försäkrade för mindre än

säkrade för mindre än trettio år, trettio år, skall hänsyn tas endast till

skall hänsyn tas endast till så stor del så stor del av nämnda produkt som

av nämnda produkt som svarar mot svarar mot förhållandet mellan det

förhållandet mellan det antal år, för antal år, för vilka pensionspoäng

vilka pensionspoäng tillgodoräknats tillgodoräknats honom, och talet

honom, och talet trettio. trettio.

Har pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket på grund av underlåten
avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade, skall hans ålderspension
utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna
produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år, dock högst
trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet
trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av
underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Vid tillämpning
av vad nu sagts får talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om ålderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med
fem tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår
till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om
pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas
pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen

1** Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 6

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade
uppnådde nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången
av den månad, då den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den
försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspension i
form av ålderspension.

SfU 1981/82:6

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Bidragsförskott utgör för år räk- Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtioen procent av det basbe- nät fyrtioen procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har

fastställts för månaden före den som fastställts för året. För det bidrags bidragsförskottet

avser. förskott som avser januari månad

tillämpas dock det basbelopp som
gällde för det föregående äret.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är
barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det basbelopp
som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas
i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp
enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger
vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget.
I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För det bidragsförskott som
avser januari 1982 tillämpas dock det basbelopp som gällde för december

1981.

1 Lagen omtryckt 1976:277.

2 Senaste lydelse 1981:396.

SfU 1981/82:6

8 Förslag till
Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 6 § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Allmän rättshjälp beviljas fysisk Allmän rättshjälp beviljas fysisk
person i rättslig angelägenhet, om person i rättslig angelägenhet, om

han behöver sådant bistånd och hans han behöver sådant bistånd och hans

beräknade årsinkomst ej överstiger beräknade årsinkomst ej överstiger

ett gränsbelopp som motsvarar åtta ett gränsbelopp som motsvarar åtta

gånger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen

om allmän försäkring bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring

beloppet för oktober året innan rätts- som gällde året innan rättshjälp

hjälp begäres. begäres.

Bidrager den rättssökande i väsentlig omfattning till annans underhåll,
ökas gränsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp för var och
en till vilkens underhåll han sålunda bidrager.

Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av
förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt
nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall
den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges
eller fråndrages.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket meddelar
närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska
förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om rättshjälp som
begärs före utgången av år 1982 tillämpas äldre bestämmelser.

1 Lagen omtryckt 1979:240.

SfU 1981/82:6

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8)
om rättegången i tvistemål om mindre värden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om
mindre värden i den lydelse paragrafen har erhållig genom lagen (1981:851)
om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag skall tillämpas på rätte- Denna lag skall tillämpas på rättegången
i tvistemål vari förlikning om gången i tvistemål vari förlikning om

saken är tillåten, om värdet av vad saken är tillåten, om värdet av vad

som yrkas uppenbart ej överstiger som yrkas uppenbart ej överstiger

hälften av detenligt lagen (1962:381) hälften av basbeloppet enligt lagen

om allmän försäkring bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring.

beloppet för oktober näst föregående
år.

Första stycket gäller ej om part första gången han skall föra talan i
tvistemålet yrkar att denna lag ej skall tillämpas och därvid gör sannolikt att
bakomliggande tvist rör högre värde eller att utgången eljest är av synnerlig
betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har
talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall part som begär
målets hänskjutande till rättegång senast därvid framställa yrkande som nyss
sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som vid tiden för talans
väckande kan antagas gälla. Har talan väckts genom ansökan om lagsökning,
betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i
brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som
tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn ej tagas till rättegångskostnad.

SfU 1981/82:6

16 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom., punkt 2 e av anvisningarna till 29 §,
punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och
punkt 3 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 mom.' I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket
under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som
inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans
make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del
avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller
punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej
medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §,
samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör
sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller
tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet
fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,
gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med
3 000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare,
om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån
hänsyn inte tagits till understödet,- avgiften eller underhållsbidraget vid
beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av

1 Lydelse enligt prop. 1981/82:10.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges
inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant
avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu
sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under
beskattningsåret varit ogift - varmed jämställs änka, änkling eller frånskild -och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får inte överstiga
den skattskyldiges A-inkomst för
antingen beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som
hänför sig till anställning, om den
skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29
§, får avdraget uppgå till sammanlagt
högst 35 procent av inkomsten
till den del den inte överstiger tjugo
gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret samt
högst 25 procent av den del av
inkomsten som överstiger tjugo men
inte trettio gånger nämnda basbelopp.
I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 procent
av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående
mening inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp. I stället
för vad som angivits i andra och

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får inte överstiga
den skattskyldiges A-inkomst för
antingen beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som
hänför sig till anställning, om den
skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29
§, får avdraget uppgå till sammanlagt
högst 35 procent av inkomsten
till den del den inte överstiger tjugo
gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för året närmast före
taxeringsåret samt högst 25 procent
av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger
nämnda basbelopp. I fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå till
högst 10 procent av inkomsten till
den del den tillsammans med Ainkomst
enligt föregående mening
inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. I stället för vad som
angivits i andra och tredje meningar -

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse

tredje meningarna av detta stycke
får avdraget beräknas till högst ett
belopp motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd
A-inkomst motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till beskattning
under beskattningsåret eller på
inkomst året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Föreslagen lydelse

na av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp jämte 30
procent av inkomst som hänför sig
till jordbruksfastighet eller rörelse
intill en sammanlagd A-inkomst
motsvarande tre gånger samma basbelopp.
Avdraget beräknas i sin
helhet antingen på inkomst som skall
tas upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Med Ainkomst
avses inkomst som enligt 9 §
3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som
härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket
av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som - själv eller genom
förmedling av juridisk person - drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket
eller rörelsen, dock högst för tio år.
Hänsyn skall vid bedömningen av
avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och
andra möjligheter till avdrag för
avgift som avses i första stycket 6).
Avdraget får dock inte överstiga ett
belopp som för varje år som driften
pågått motsvarar tio gånger det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari månad
det år driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra till vinst med anledning
av överlåtelse av förvärvskällan. Har
riksskatteverket enligt punkt 1 tred -

Föreslagen lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som
härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket
av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som - själv eller genom
förmedling av juridisk person - drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket
eller rörelsen, dock högst för tio år.
Hänsyn skall vid bedömningen av
avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och
andra möjligheter till avdrag för
avgift som avses i första stycket 6).
Avdraget får dock inte överstiga ett
belopp som för varje år som driften
pågått motsvarar tio gånger det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för det år driften
i förvärvskällan upphört och ej heller
summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som nettointäkt
av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst
med anledning av överlåtelse av
förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkt 1 tredje stycket av

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

je stycket av anvisningarna till 31 § anvisningarna till 31 § medgivit att

medgivit att dödsbo tar pensionsför- dödsbo tar pensionsförsäkring, an säkring,

anger riksskatteverket det ger riksskatteverket det högsta

högsta belopp varmed avdrag för belopp varmed avdrag för avgift för

avgift för försäkringen får medges. försäkringen får medges. Härvid

Härvid iakttas i tillämpliga delar iakttas i tillämpliga delar bestämbestämmelserna
i detta stycke om melserna i detta stycke om avdrag

avdrag för skattskyldig som upphört för skattskyldig som upphört med

med driften i en förvärvskälla. Mot driften i en förvärvskälla. Mot beslut

beslut av riksskatteverket i fråga av riksskatteverket i fråga som avses

som avses i detta stycke får talan inte i detta stycke får talan inte föras,

föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag
för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i
femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp
som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i
femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor,
som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf.
Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i
hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen.
Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för
det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna
paragraf gjorts.

Anvisningar

till 29 §

2.e.2 Arbetsgivare har- under de förutsättningar som anges i tredje stycket
- rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren
lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen, har
arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse.
Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses

2 Senaste lydelse 1978:187.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är
sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande
uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat
åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller
avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund
och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Kommunernas
Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller
av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet
kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat
borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket
staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat
pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän
pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej
föras.

Avdragsrätt enligt första stycket Avdragsrätt enligt första stycket
föreligger endast under förutsätt- föreligger endast under förutsättning
dels att högsta pensionsgrun- ning dels att högsta pensionsgrun dande

lön enligt den allmänna pen- dande lön enligt den allmänna pen sionsplanen

icke överstiger trettio sionsplanen icke överstiger trettio

gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året ring bestämts för året närmast före

närmast före taxeringsåret eller det taxeringsåret eller det högre pen högre

pensionsgrundande belopp sionsgrundande belopp som gällde

som gällde enligt planen vid utgång- enligt planen vid utgången av år

en av år 1977, dels att livsvarig 1977, dels att livsvarig ålderspension

ålderspension vid full intjänandetid vid full intjänandetid enligt planen

enligt planen icke avses komma att icke avses komma att överstiga 15

överstiga 15 procent av den pen- procent av den pensionsgrundande

sionsgrundande lönen till den del lönen till den del den icke överstiger

den icke överstiger sju och en halv sju och en halv gånger nämnda

gånger nämnda basbelopp, 70 pro- basbelopp, 70 procent av den pen cent

av den pensionsgrundande sionsgrundande lönen till den del

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lönen till den del den överstiger sju den överstiger sju och en halv men

och en halv men icke tjugo gånger icke tjugo gånger nämnda basbelopp

nämnda basbelopp och 40 procent av och 40 procent av den pensionsgrun den

pensionsgrundande lönen till dande lönen till den del den överstiden
del den överstiger tjugo men ger tjugo men icke trettio gånger

icke trettio gånger nämnda basbe- nämnda basbelopp eller det högre

lopp eller det högre pensionsbelopp pensionsbelopp som gällde enligt

som gällde enligt planen vid utgång- planen vid utgången av år 1977. Det

en av år 1977. Det förhållandet att förhållandet att planen ger rätt till

planen ger rätt till ålderspension ålderspension utöver 15 procent av

utöver 15 procent av den pensions- den pensionsgrundande lön som icke

grundande lön som icke överstiger överstiger sju och en halv gånger

sju och en halv gånger nämnda nämnda basbelopp utgör dock icke

basbelopp utgör dock icke hinder för hinder för avdrag, om den överskju avdrag,

om den överskjutande pen- tande pensionen är avsedd att utgöra

sionen är avsedd att utgöra ersätt- ersättning för tilläggspension enligt

ning för tilläggspension enligt lagen lagen om allmän försäkring,

om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får-även om detta ej
har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande inräknas såväl
arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet
lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av
avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension
åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under
anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär rätt
till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd att vid
arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som
skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den
utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med
beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om
arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande
inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig
till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket.
Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande
lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos
arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35
§ 3 mom. tionde stycket denna lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad
som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring
medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga
pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om
pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från
allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att
utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom
pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före
utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit
anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av
arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre
avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan
men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under
förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke
överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den
allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de
skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen.
Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid
ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla
avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att
endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda
skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke
skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här
avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions- Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan åtagande enligt allmän pensionsplan

men föreligger icke avdragsrätt men föreligger icke avdragsrätt

enligt första stycket eller har arbets- enligt första stycket eller har arbetsgivare
gjort pensionsåtagande för givare gjort pensionsåtagande för

arbetstagare som icke omfattas av arbetstagare som icke omfattas av

allmän pensionsplan, får han - under allmän pensionsplan, får han - under

förutsättning att åtagandet tryggats förutsättning att åtagandet tryggats

genom pensionsförsäkring - avdrag genom pensionsförsäkring - avdrag

för kostnaderna för sådant åtagande för kostnaderna för sådant åtagande

med högst ett belopp motsvarande med högst ett belopp motsvarande

summan av 35 procent av vad arbets- summan av 35 procent av vad arbetsgivaren
utgivit i lön till arbetstagaren givaren utgivit i lön till arbetstagaren

intill en lön som motsvarar tjugo intill en lön som motsvarar tjugo

gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året ring bestämts för året närmast före

närmast före taxeringsåret samt 25 taxeringsåret samt 25 procent av

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

procent av lönen till den del den lönen till den del den överstiger

överstiger tjugo men icke trettio tjugo men icke trettio gånger nämn gånger

nämnda basbelopp. Avdra- da basbelopp. Avdraget får beräk get

får beräknas på lön som arbets- nas på lön som arbetsgivaren utgivit

givaren utgivit till arbetstagaren till arbetstagaren antingen under

antingen under beskattningsåret el- beskattningsåret eller under det när ler

under det närmast föregående mast föregående beskattningsåret,

beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse
genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för
sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller
ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares
pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för
utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag
avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller
enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej
föras.

till 30 §

l.3 Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av
livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med
undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka
anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk
försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid
uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande
bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör
omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde
av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos
utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring
åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring
utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt
ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat

3 Senaste lydelse 1981:295.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om
fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet,
dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av
annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av
bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fraga om individuell livförsäkring,
individuell annan personförsäkring
och gruppförsäkring får i
varje sådan verksamhet för sig,
sedan avdrag åtnjutits enligt föregående
stycke, från återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp
motsvarande för varje direkt tecknad
personförsäkring, som icke är
pensionsförsäkring, 3 promille av
det basbelopp som enligt 1 kap. 6 §
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om
allmän försäkring fastställts för
januari månad under taxeringsåret.
Avdraget skall för varje försäkring
beräknas till helt krontal så, att
öretal bortfaller. Som en försäkring
anses dels alla individuella livförsäkringar,
som samtidigt tecknats på
samma persons eller samma personers
liv, dels alla andra individuella
personförsäkringar, som samtidigt
tecknats med samma person som
försäkrad, dels samma persons alla
gruppförsäkringar som han har inom
en och samma grupp. Sammanlagt
avdrag enligt detta stycke får icke
överstiga återstående bruttointäkt
av den verksamhet till vilken avdraget
hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränl
försäkringstagare.

I fraga om individuell livförsäkring,
individuell annan personförsäkring
och gruppförsäkring får i
varje sådan verksamhet för sig,
sedan avdrag åtnjutits enligt föregående
stycke, från återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp
motsvarande för varje direkt tecknad
personförsäkring, som icke är
pensionsförsäkring, 3 promille av
det basbelopp som enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring
fastställts för taxeringsåret.
Avdraget skall för varje försäkring
beräknas till helt krontal så, att
öretal bortfaller. Som en försäkring
anses dels alla individuella livförsäkringar,
som samtidigt tecknats på
samma persons eller samma personers
liv, dels alla andra individuella
personförsäkringar, som samtidigt
tecknats med samma person som
försäkrad, dels samma persons alla
gruppförsäkringar som han har inom
en och samma grupp. Sammanlagt
avdrag enligt detta stycke får icke
överstiga återstående bruttointäkt
av den verksamhet till vilken avdraget
hänför sig.

på återbäringsmedel som tillkommer

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 32 §

ll.4 Med bestämmelsen i 32 § 1
mom. tredje stycket om kollektiv
avgångsbidragsförsäkring avses sådan
försäkring som meddelas av
Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.
Ersättning på grund av
dylik försäkring utgår dels med ett
s.k. A-belopp, som bestämmes med
hänsyn endast till den försäkrades
levnadsålder och anställningstid,
dels med ett s.k. B-belopp, som
bestämmes med hänsyn även till
övriga omständigheter i det enskilda
fallet. Som intäkt av tjänst räknas
dels ersättningens A-belopp, dels
den del av ersättningens B-belopp
som överstiger ett belopp, motsvarande
två gånger det basbelopp som
fastställts för januari månad under
taxeringsåret med stöd av 1 kap. 6 §
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om
allmän försäkring.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om
ersättning på grund av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring i annan
försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storlek och övriga villkor
motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket om avgångsersättning som
utgår annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring avses
sådan avgångsersättning som staten utbetalar till arbetstagare och som utgår
enligt motsvarande grunder som ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring
i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna i 32 § 1 mom. Bestämmelserna i 32 § 1 mom.
tredje stycket om avgångsersättning tredje stycket om avgångsersättning

11. Med bestämmelsen i 32 § 1
mom. tredje stycket om kollektiv
avgångsbidragsförsäkring avses sådan
försäkring som meddelas av
Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.
Ersättning på grund av
dylik försäkring utgår dels med ett
s.k. A-belopp, som bestämmes med
hänsyn endast till den försäkrades
levnadsålder och anställningstid,
dels med ett s.k. B-belopp, som
bestämmes med hänsyn även till
övriga omständigheter i det enskilda
fallet. Som intäkt av tjänst räknas
dels ersättningens A-belopp, dels
den del av ersättningens B-belopp
som överstiger ett belopp, motsvarande
två gånger det basbelopp som
fastställts för taxeringsåret med stöd
av 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

till arbetstagare som omfattas av s.k.
trygghetsavtal avser sådan ersättning,
som utgår enligt trygghetsavtal
mellan Privattjänstemannakartellen
och arbetsgivarorganisation och

4 Senaste lydelse 1977:41.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse

fastställes under ledning av ett s.k.
trygghetsråd. Ersättning på grund av
sådant trygghetsavtal utgår dels med
ett belopp som utbetalas månaden
efter det att anställningen har upphört,
dels med ytterligare ett belopp
som utbetalas när arbetstagaren har
varit arbetslös i minst sex månader.
Som intäkt av tjänst räknas dels det
förstnämnda beloppet, dels den del
av det senare beloppet som överstiger
vad som motsvarar två gånger
det basbelopp som med stöd av 1
kap. 6 § lagen om allmän försäkring
har fastställts för januari månad
under taxeringsåret.

till

3 a.51 fråga om skattskyldiga, som
bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse
eller hantverks- eller
konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna
gjorda redovisningen av
pågående arbeten vid inkomsttaxeringen
om redovisningen inte står i
strid med bestämmelserna i denna
anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande räkning
gäller bestämmelserna i tredje,
åttonde och nionde styckena. Beträffande
arbeten, som utförs till fast
pris, gäller bestämmelserna i fjärde-nionde
styckena. Enskild näringsidkare
i vars verksamhet den
årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämda basbeloppet för den
sista månaden av räkenskapsåret,

Föreslagen lydelse

1 §

3 a. I fråga om skattskyldiga, som
bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse
eller hantverks- eller
konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna
gjorda redovisningen av
pågående arbeten vid inkomsttaxeringen
om redovisningen inte står i
strid med bestämmelserna i denna
anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande räkning
gäller bestämmelserna i tredje,
åttonde och nionde styckena. Beträffande
arbeten, som utförs till fast
pris, gäller bestämmelserna i fjärde-nionde
styckena. Enskild näringsidkare
i vars verksamhet den
årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller under den
sista månaden av räkenskapsåret,

5 Senaste lydelse 1981:295.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

får tillämpa bestämmelserna för
arbeten som utförs på löpande räkning
även i fråga om arbeten som
utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande
eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt
arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall -den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet
utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte
tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp
avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som
utförs till fast pris får, såvitt gäller
byggnads- eller anläggningsrörelse,
tas upp till lägst ett belopp motsvarande
85 procent av de vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnaderna avseende de arbeten
för vilka slutlig resultatredovisning
då inte har skett. I fråga om hantverks-
eller konsultrörelse får värdet
av pågående arbeten, som utförs till
fast pris, tas upp till lägst ett belopp
motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnader avseende de arbeten för
vilka slutlig resultatredovisning då
inte har skett. Från sistnämnda värde
får avdrag åtnjutas med högst ett
belopp motsvarande basbeloppet för
den sista månaden av räkenskapsåret,
dock inte med högre belopp än
som svarar mot de direkta kostnaderna.
Har den skattskyldige erhållit
ersättning för arbete, som avses i
detta stycke, skall beloppet inte
redovisas som intäkt utan som en
skuld till den för vars räkning arbetet
utförs.

Värdet av pågående arbeten som
utförs till fast pris får, såvitt gäller
byggnads- eller anläggningsrörelse,
tas upp till lägst ett belopp motsvarande
85 procent av de vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnaderna avseende de arbeten
för vilka slutlig resultatredovisning
då inte har skett. I fråga om hantverks-
eller konsultrörelse får värdet
av pågående arbeten, som utförs till
fast pris, tas upp till lägst ett belopp
motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta
kostnader avseende de arbeten för
vilka slutlig resultatredovisning då
inte har skett. Från sistnämnda värde
får avdrag åtnjutas med högst ett
belopp motsvarande det basbelopp
som gäller under den sista månaden
av räkenskapsåret, dock inte med
högre belopp än som svarar mot de
direkta kostnaderna. Har den skattskyldige
erhållit ersättning för arbete,
som avses i detta stycke, skall
beloppet inte redovisas som intäkt
utan som en skuld till den för vars
räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstagaren ett
handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som
utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller anläggningsrörelse
till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av
de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får värdet av
pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp
motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda
tidpunkt och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. Blir skillnaden
negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket
tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för
annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyldige
och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna
ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån
åt den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte
gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena
beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som
skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa
eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas
eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade
kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt bestämmelserna
ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger
vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig
utsträckning jämkas nedåt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 30 § och punkt 11
av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3. De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser i
46 § 2 mom. sjätte stycket gäller dock alljämt om driften i förvärvskällan har
upphört före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 41 § tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

SfU 1981/82:6

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen
(1928:370) i den lydelse de har erhållit genom lagen (1981:553) om ändring i
nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:553) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 19 §

Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller
patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst.
Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade
äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av
personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk
utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig

natur utgör skattepliktig intäkt savida
melser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till
följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig
inkomst, skall dock 40 procent
av beloppet avräknas såsom
icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig
två eller flera sådana engångsbelopp
till följd av samma personskada,
skall vad som nu har sagts
gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ett eller flera engångsbelopp
under beskattningsåret får
emellertid - i förekommande fall
tillsammans med vad som avräknats
tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Härvid skall
avräknad del av ett engångsbelopp
uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för januari månad det
beskattningsår under vilket engångs -

tcke annat följer av övriga bestäm Om

engångsbelopp, som utgår till
följd av personskada, utgör ersättning
för framtida förlust av skattepliktig
inkomst, skall dock 40 procent
av beloppet avräknas såsom
icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig
två eller flera sådana engångsbelopp
till följd av samma personskada,
skall vad som nu har sagts
gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ett eller flera engångsbelopp
under beskattningsåret får
emellertid - i förekommande fall
tillsammans med vad som avräknats
tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Härvid skall
avräknad del av ett engångsbelopp
uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för det år under vilket
engångsbeloppet blivit tillgängligt

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beloppet blivit tillgängligt för lyft- för lyftning,
ning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada
och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 morn., mot engångsbelopp, gälla
bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp.
Utbytes samma livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt
32 § 1 morn., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än
nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig
intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap.
16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger
uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa,
är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall
uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån
uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att
betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den
för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i
förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan
livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall,
då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till
skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring
enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i
samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen
(1979:632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd
varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är
avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt
lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Statsbidrag, som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet, är
icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för att bestrida kostnad för
vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i
form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida
sådan kostnad i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen,
utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall
upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för
kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt.
Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår då
yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas.
Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt, får den skattskyldige göra
avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa
tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga
värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag
såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke
täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för
tillgången, skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig
intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkat beräkningen av
anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag
ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed
beräkningen påverkats. I den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits
utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen
tillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt.
Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller
förbrukning (lager), utgör bidraget skattepliktig intäkt, men skall å andra
sidan vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del
av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas
vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som använts för
anskaffande av lagertillgångar, får den skattskyldige göra avdrag för det
återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses
ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger
motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt lån
(avskrivningslån). Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån, för vilket återbetalningsskyldigheten
är beroende av företagets framtida resultatutveckling eller
annan liknande omständighet, skall inte anses som skattepliktig inkomst.
Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill föreligga, på ansökan av
företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt i
företagets näringsverksamhet. I beslutet skall anges om lånet i sin helhet skall
utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till
företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig
intäkt under beskattningsår till vilket utbetalningen är hänförlig. Återbetalas
lån, som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt, får
företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med
arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens
utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag
till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till
skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982 och tillämpas första
gången vid 1983 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982 och tillämpas första
gången vid 1983 års taxering. Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om
engångsbelopp som har blivit tillgängligt
för lyftning före ikraftträdandet.

SfU 1981/82:6

18 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 F

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid kommunal
tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på
ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte
ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara
erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 § 3 mom. eller den
skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebi- c) familjebidrag enligt familjebidragslagen
(1946:99); eller dragslagen (1978:520); eller

d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående annan
skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för december månad
året före det år under vilket
ersättningen utges. Vad nu har sagts
skall dock ej tillämpas på pension
och vårdbidrag, som utgår på grund
av lagen om allmän försäkring, delpension
enligt lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta
eller livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd.

d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående annan
skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst hälften av det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring gällde för året före det år
under vilket ersättningen utges. Vad
nu har sagts skall dock ej tillämpas
på pension och vårdbidrag, som
utgår på grund av lagen om allmän
försäkring, delpension enligt lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta eller livränta
enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1983.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1979:489.

SfU 1981/82:6

19 Förslag till

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att 1 § jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som
underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på
sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver
ej tillämpas av näringsidkare i
vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar
20 gånger det enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämda basbeloppet för den sista
månaden av räkenskapsåret.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver
ej tillämpas av näringsidkare i
vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar
20 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
som gäller under den sista månaden
av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av
annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1976:125).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

SfU 1981/82:6

20 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 23 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

4 kap.

23 §

Vid beräkning enligt 13 och 14 §§
av studiemedel tillämpas det basbelopp
som gäller vid ingången av den
tidsperiod för vilken studiemedlen
är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19
§§ av studiemedel tillämpas det basbelopp
som gäller en månad före
ingången av det kalenderhalvår för
vilket studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 13,14,16,17
och 19 §§ av studiemedel tillämpas
det basbelopp som gäller vid ingången
av den tidsperiod för vilken studiemedlen
är avsedda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Lagen omtryckt 1981:579.

SfU 1981/82:6

Bilaga 2

Förslag i proposition 1981/82:10 till ny lydelse av 46 § 2 morn. kommunalskattelagen
(1928:370)

46 §

2 morn.’' I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i
riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den 2) för påförda egenavgifter enligt

omfattning som anges i anvisning- lagen (1981:691) om socialavgifter

arna till 41 b §: som inte får dras av från inkomsten

av särskild förvärvskälla:

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag. vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall,
hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den
del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 §
eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag
ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till
33 §, samt .sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen
avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej
utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring: 4)

för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller
tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet
fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,
gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med
3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskvldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget
vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret.
medges avdrag som nu sagts bara i den män det belöper pä
nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3)
medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges
dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor.
Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skatlskyl -

5 Senaste lydelse 19K0:7I.

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dig under beskattningsåret varit ogift - varmed jämställs änka, änkling
eller frånskild - och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den
skattskvldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I
fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt
saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller
ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som
avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget
uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte
överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxell
ngsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. 1 fråga om övrig Ainkomst
får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del
den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger
tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och
tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett
belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som
hanför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i
sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas
även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får rik sskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp
än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock
följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i
samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag
som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som - själv eller
genom förmedling av juridisk person — drivit iordbruk, skogsbruk eller
rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas
även pä sadan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges

SfU 1981/82:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag tor avgift som
avses i forsta stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som
för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som
enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften
i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med
anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt
punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar
pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag
för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga
delar bestämmelserna t detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört
med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga
sorn avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering
för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med
belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad
som anges i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än
skillnaden melian sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor,
sorn är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf.
Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i
hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen.
Avdrag, som pä grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid
taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i
sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt denna paragraf gjorts.

SfU 1981/82:6 46

Innehållsförteckning

Sid.

Proposition 1981/82:50 1

Proposition 1981/82:10 2

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:50 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:30 3

Utskottet 4

Basbeloppet i lagen om allmän försäkring (AFL) 4

Studiestöd 8

Hemställan 8

Reservationer. 10

1. Sättet att fastställa basbeloppet (s) 10

2. Besparingar inom studiemedelssystemet (m) 12

Bilagor

Bil. 1 Författningsförslag i proposition 1981/82:50 15

Bil. 2 Förslag i proposition 1981/82:10 till ny lydelse av 46 § 2 mom.

kommunalskattelagen (1928:370) 43

69956 Stockholm 1981