SfU 1981/82:4
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:4
om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1981/82:30, bil.
2 punkt 1-3)
Propositionen
I proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.,
bilaga 2, punkterna 2 och 3, har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen
dels att godkänna de av regeringen förordade ändrade reglerna för
statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension (punkt 2),
dels att anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension (punkt 3).
Förslagen innebär att reglerna för kommunalt bostadstillägg ändras så att
en nedre hyresgräns införs i statsbidragsbestämmelserna samt att reglerna för
avräkning av kommunernas kostnader och statsbidraget för kommunala
bostadstillägg anpassas till de regler för utbetalning av kommunalskattemedel
som gäller sedan den 1 juli 1981.
Under bilaga 2, punkt 1 i propositionen anför föredragande departementschefen
att förslag kommer att läggas fram om att basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall fastställas att gälla för år i stället för
som nu för månad. Det aviserade förslaget har numera lagts fram i
proposition 1981/82:50 om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, m. m.
Det i förevarande proposition intagna författningsförslaget är följande.
1 Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 4
SfU 1981/82:4
2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Belopp som kommun skall erlägga
för visst år avräknas mot det förskott
på kommunalskatt, som kommunen
närmast följande år äger uppbära
enligt 72 § kommunallagen (1953:
753) eller, i fråga om Stockholms
kommun, enligt 76 § kommunallagen
för Stockholm (1957:50), meden
sjättedel vid varje utbetalningstillfälle.
Avräkning i januari och mars
månader får dock ske med belopp
som riksförsäkringsverket bestämmer
på grund av en preliminär
beräkning. Om belopp som avräknats
i januari eller mars månad, icke
motsvarar en sjättedel av statsverkets
fordran hos kommunen, skall härav
betingad jämkning ske av det belopp
som avräknas i maj månad.
Riksförsäkringsverket lämnar
riksrevisionsverket, länsstyrelserna
och kommunerna uppgift om belopp
som skola avräknas.
Det belopp som en kommun skall
erlägga för visst år avräknas mot det
förskott på kommunalskatt, som
kommunen närmast följande år får
uppbära enligt 4 § lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m. m. med en
tolftedel vid varje utbetalningstillfälle.
Avräkning i januari, februari,
mars och april månader får dock ske
med det belopp som riksförsäkringsverket
bestämmer på grund av en
preliminär beräkning. Om det belopp
som avräknats i januari, februari,
mars eller april månad inte motsvarar
en tolftedel av statsverkets
fordran hos kommunen, skall en
härav betingad jämkning ske av det
belopp som avräknas i maj månad.
Riksförsäkringsverket skall lämna
riksrevisionsverket, länsstyrelserna
och kommunerna uppgift om de
belopp som skall avräknas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
Motionerna
I motion 1981/82:14 av Karl Leuchovius m. fl. (m) hemställs
2. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts fr. o. m.
den 1 januari 1982 hustrutillägg inte skall utbetalas om inte beloppet
överstiger 1 000 kr. per år,
4. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts fr. o. m.
den 1 januari 1982 föräldrapenning skall utgå under högst 30 dagar per barn
1 Lagen omtryckt 1976: 1014.
SfU 1981/82:4
3
och år med undantag för de fall där barnen är handikappade, långtidssjuka
eller ofta återkommande sjuka.
I motion 1981/82:49 (motivering i motion 1981/82:46) av Olof Palme m. fl.
(s) hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för
statsbidrag till kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer.
1 motion 1981/82:60 (motivering i motion 1981/82:57) av Lars Werner
m. fl. (vpk) föreslås
3. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till försämringar
av det kommunala bostadstillägget.
Yrkande 1 i motion 1981/82:14 behandlas i utskottets betänkande SfU
1981/82:2 och yrkande 3 i motionen i betänkande SfU 1981/82:3. Yrkande 2 i
motion 1981/82:49 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1981/82:60 behandlas i
utskottets betänkande SfU 1981/82:6.
Utskottet
Inledning
Föredragande departementschefen anför inledningsvis i propositionen,
bilaga 2, att de besparingsåtgärder inom socialdepartementets ansvarsområde
som tas upp i nämnda bilaga tar sikte på att medverka till en viss
uppbromsning av de kraftiga kostnadsökningarna för staten och den
allmänna försäkringen. Förslagen syftar enligt departementschefen främst
till att begränsa de årliga kostnadsökningarna utan att leda till långsiktiga
förändringar i socialförsäkringssystemet. Departementschefen framhåller
att de förslag som berör pensionsförmånerna skall ses mot bakgrund av att
hon har för avsikt att inom kort lägga fram förslag om utbyggnad av
pensionstillskotten och vissa förbättringar av handikappersättning m. m.
Med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m., har väckts partimotioner från socialdemokraterna (1981/
82:46), moderata samlingspartiet (1981/82:8) och vänsterpartiet kommunisterna
(1981/82:57). Under hänvisning till motiveringar i nämnda motioner
yrkar socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna avslag på
propositionens förslag om besparingar inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Moderata samlingspartiet accepterar i sin motion i huvudsak de
besparingsförslag som läggs fram i proposition 1981/82:30. Därtill föreslås i
den särskilda följdmotionen 1981/82:14 ytterligare besparingsåtgärder inom
socialdepartementets område, vilka avses genomförda fr. o. m. den 1 januari
1982 och beräknas innebära en utgiftssänkning med 300 milj. kr. år 1982.
Utskottet har i betänkande SfU 1981/82:2 avstyrkt förslaget i motion
1981/82:14 om att införa en förlängd samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen
redan fr. o. m. den 1 januari 1982.1 betänkande SfU 1981/82:3 har
1* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 4
SfU 1981/82:4
4
utskottet avstyrkt bifall till ett yrkande i samma motion om en självrisk inom
tandvårdsförsäkringen från nämnda datum. Övriga yrkanden i motionen
behandlas nedan.
Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
(Prop. 1981/82:30, bil. 2 punkt 2, motionerna 1981/82:49 yrkande 1 och
1981/82:60 yrkande 3)
Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utgå till den som är mantalsskriven i
kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension,
änkepension eller hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna
för utgivande av bostadstillägg men är bundna av vissa bestämmelser om
inkomstprövning. Dessa innebär i huvudsak att bostadstillägget minskas med
en tredjedel av den inkomst som överstiger folkpensionen (inkl. pensionstillskott)
jämte ett belopp på 750 kr. per år för den som är gift (1 500 kr. för
makar tillhopa) och 1 000 kr. per år för ensamstående. För förtidspensionärer
med partiell förtidspension gäller vissa särregler.
Samtliga kommuner i landet utger KBT. Fr. o. m. den 1 januari 1980
beviljas statsbidrag till kommunernas kostnader för KBT. Bidrag utgick
under tiden den 1 januari 1980-30 juni 1981 med 43 % av kostnaderna.
Statsbidrag medges under förutsättning att kommunen genom KBT täcker
minst 80 % av bostadskostnaden upp till en övre hyresgräns som är
densamma som gäller för statskommunala bostadsbidrag (SKBB). För år
1981 innebär det en bostadskostnad av 750 kr./mån. för ensamstående och
850 kr./mån. för makar. Fr. o. m. den 1 januari 1982 höjs den övre
hyresgränsen för statsbidrag till 800 kr./mån. för ensamstående och 950
kr./rnån. för makar. Statsbidrag utgår sedan den 1 juli 1981 med 38 % av
kommunernas kostnader för KBT upp till nämnda bostadskostnader per
månad. Kommunerna har möjlighet att medge KBT även för bostadskostnader
som överstiger dessa nivåer, men dessa kostnader är inte statsbidragsgrundande.
Inom SKBB-systemet uppgår statsbidragsandelen fr. o. m. den 1
juli 1981 också till 38 %. I detta system finns dock en undre hyresgräns som
innebär att ersättning inte utgår för den dej av bostadskostnaden som ligger
under en hyresgräns som för år 1981 är 500 kr./mån. och fr. o. m. den 1
januari 1982 är 550 kr./mån.
Av propositionen framgår att ca 750 000 folkpensionärer f. n. får KBT. Ca
40 000 kvinnor får dessutom reducerat hustrutillägg utan att KBT samtidigt
utgår. Av dessa 790 000 pensionärer är ca 490 000 ensamstående och 300 000
makar. Av samtliga pensionärer med KBT beräknas ca 82 % få reducerat
bostadstillägg genom inkomstavdrag och 18 % få oreducerat tillägg. Enligt
propositionen har de totala kostnaderna för KBT för år 1981 beräknats till
3 760 milj. kr. Härav beräknas 1 340 milj. kr. täckas med statsbidrag.
SfU 1981/82:4
5
I propositionen anges att det sedan flera år har varit en strävan att försöka
närma de två bidragssystemen KBT och SKBB till varandra och att en av de
grundläggande olikheterna mellan systemen är att det inom SKBB-systemet
finns en undre hyresgräns. Föredragande departementschefen anför att det i
ett läge där det samtidigt är nödvändigt att begränsa ökningstakten för de
statliga utgifterna finns flera skäl som talar för att införa en nedre hyresgräns
också i KBT-systemet. Denna bör enligt departementschefen anpassas till
den ekonomiska situationen för berörda pensionärer. I propositionen
föreslås därför att det i statsbidragsreglerna för KBT införs en nedre
hyresgräns på 80 kr./mån. för såväl ensamstående som för makar.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1982. Den statsbidragsgrundande
bostadskostnaden inom KBT-systemet kommer därmed att ligga
mellan 80 och 800 kr. /mån. för ensamstående och mellan 80 och 950 kr./mån.
för makar tillsammans.
För att den beräknade besparingen på ca 600 milj. kr. per år i sin helhet
skall kunna tillföras statsbudgeten bör enligt propositionen procentsatsen för
statsbidrag till KBT ändras från 38 % till 25 % fr. o. m. den 1 april 1982.
I motionerna 1981/82:49 (yrkande 1) av Olof Palme m. fl. och 1981/82:60
(yrkande 3) av Lars Werner m. fl. begärs avslag på förslaget om ändrade
regler för statsbidrag till KBT.
Socialdemokraterna anför att en nedre hyresgräns inom KBT-systemet
skulle leda till en minskning av KBT för det stora flertalet som i dag har
bostadstillägg med 960 kr. per år. Det aktuella förslaget jämte andra
föreslagna åtgärder medför enligt motionärerna betydande reala försämringar
för pensionärerna. Någon nedre hyresgräns bör därför inte nu införas och
till följd härav inte heller statsbidragsbestämmelserna ändras, menar
motionärerna.
Vänsterpartiet kommunisterna vidhåller tidigare framförda uppfattningar
att förslag om försämrade bostadstillägg inte skall genomföras och att
statsbidragsreglerna inte skall ändras så att kommunerna får betala en ökad
andel av dessa kostnader. Motionärerna anför dessutom att den skillnad
mellan KBT- och SKBB-systemen som anges som ett motiv för förslaget i
propositionen inte utgör något problem vare sig vid beräkning eller
utbetalning.
Utskottet delar, av skäl som anförs i propositionen, departementschefens
uppfattning att det i statsbidragsreglerna för KBT bör införas en nedre
hyresgräns på 80 kr. /mån. fr. o. m. den 1 april 1982 och att procentsatsen för
statsbidrag till KBT sänks till 25 % fr. o. m. samma datum. Utskottet
godkänner således de i propositionen förordade ändringarna av statsbidragsreglerna
för KBT och avstyrker samtidigt bifall till yrkande 1 i motion
1981/82:49 och yrkande 3 i motion 1981/82:60.
SfU 1981/82:4
6
Ändring av reglerna för avräkning av kommunernas kostnader för kommunala
bostadstillägg till folkpension m. m.
(Prop. 1981/82:30, bil. 2 punkt 3)
I propositionen föreslås att avräkningen av kommunernas årliga KBTkostnader
samt statsbidrag på dessa kostnader fr. o. m. den 1 januari 1982
anpassas till nu gällande utbetalningstider för kommunalskattemedel.
Nämnda avräkning bör därmed enligt propositionen göras med en tolftedel
varje kalendermånad.
Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot förslaget,
tillstyrker bifall till propositionen i denna del.
Hustrutilläeg
(Motion 1981/82:14 yrkande 2)
Hustrutillägg utgår till hustrun till den som uppbär folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension om hustrun har fyllt 60 år och själv inte
uppbär sådan folkpension och makarna har varit gifta i minst fem år.
Hustrutillägg utgår till dess hustrun fyller 65 år.
Hustrutillägget är inkomstprövat och minskas med de inkomster som
hustrun och maken har vid sidan av folkpensionen och eventuellt pensionstillskott.
Inkomstprövningsreglerna, som är desamma som dem som gäller
för kommunalt bostadstillägg, innebär i huvudsak att om sidoinkomsten
överstiger 750 kr. för gift pensionsberättigad (1 500 kr. för makar tillsammans)
sker minskning med en tredjedel av inkomsten därutöver. För
ensamstående är motsvarande gränsbelopp 1 000 kr. Föreligger rätt till såväl
hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg minskas vid inkomstprövningen
först bostadstillägget och därefter hustrutillägget.
I motion 1981/82:14(yrkande2) begär Karl Leuchoviusm. fl. att riksdagen
skall besluta att hustrutillägg fr. o. m. den 1 januari 1982 inte skall utbetalas
om inte beloppet överstiger 1 000 kr. per år. Motionärerna anför att
hustrutillägget kan anses könsdiskriminerande samt att det utbetalas trots
mycket höga familjeinkomster. De hänvisar till att socialpolitiska samordningsutredningen
i sitt betänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring
gjort den bedömningen att hustrutillägget i viss mån har spelat ut sin roll
och att det förefaller som om hustrutillägget inte längre behövs som en
särskild bidragsform. I avvaktan på resultatet av socialpolitiska samordningsutredningens
förslag bör enligt motionärerna den i motionen förordade
begränsningen av utbetalning av hustrutillägg genomföras. Detta skulle,
framhåller motionärerna, också medföra administrativa vinster.
Följande exempel rörande hustrutilläggets storlek vid olika sidoinkomster
har hämtats från pensionskommitténs nyligen avgivna betänkande (SOU
1981:61) Familjepension. Exemplen bygger på förutsättningarna att kom
-
SfU 1981/82:4
7
munalt bostadstillägg om maximalt 5 000 kr. per år utges till hustrun (10 000
kr. per år till makarna gemensamt), att mannen erhåller ålderspension
enbart från folkpensioneringen, att inga barn finns och att makarnas
sidoinkomster är jämnt fördelade mellan dem. Vid basbeloppet 17 300 kr. är
då hustrutillägget helt bortreducerat först vid en sammanlagd inkomst för
makarna om 164 720 kr. Detta motsvarar en inkomst totalt för makarna på
140 500 kr. vid sidan av mannens ålderspension. Vid en årsinkomst för
makarna gemensamt vid sidan av pensionen och hustrutillägget om 130 000
kr. utgår hustrutillägg med 1 748 kr. och vid inkomsten 140 000 kr. utgår det
med 82 kr. - I januari 1980 utgick hustrutillägg till 55 532 kvinnor och
genomsnittsbeloppet för utbetalade hustrutillägg var 10 885 kr.
Pensionskommittén anför i sitt förenämnda betänkande bl. a. att behovet
av hustrutillägg numera inte är lika framträdande som tidigare och att
reglerna för inkomstprövning av hustrutillägget medför att tillägget utges
även i situationer där det inte kan sägas föreligga något mer utpräglat behov
av det. Kommittén föreslår att hustrutillägget på sikt skall avskaffas som en
särskild folkpensionsförmån.
Utskottet behandlade i det av riksdagen godkända betänkandet SfU
1980/81:21 en motion med samma innehåll som den nu aktuella men där det
begärdes förslag av regeringen i syfte att minska kretsen bidragsberättigade.
I betänkandet hänvisade utskottet till socialpolitiska samordningsutredningens
ställningstagande och till pensionskommitténs då pågående utredningsarbete.
Utskottet uttalade att även om det kunde finnas fog för motionärernas
uppfattning att gällande bestämmelser för beräkning av hustrutillägg kan
medföra mindre tillfredsställande konsekvenser så borde resultaten av
pågående berednings- och utredningsarbete avvaktas innan utskottet var
berett att tillstyrka bifall till motionen.
Som framgår ovan har pensionskommittén nyligen överlämnat sitt
betänkande med förslag i frågan om bl. a. hustrutillägget. En proposition på
grundval av socialpolitiska samordningsutredningens betänkande har aviserats
i regeringsförklaringen av den 6 oktober 1981. Med hänvisning härtill
anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sin tidigare ståndpunkt i frågan.
Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i motion 1981/82:14 om en
förändring av reglerna för hustrutillägg redan fr. o. m. den 1 januari
1982.
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn
(Motion 1981/82:14 yrkande 4)
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare
och vid besök i samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå under högst 60
SfU 1981/82:4
8
dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år.
Förälder har motsvarande rätt till ledighet från sitt arbete.
Enligt riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1977:31) om föräldrapenning
skall förälder som vill uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn
i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare
styrka sjukdomen eller smittan genom läkarintyg fr. o. m. den åttonde dagen
av sjuk- eller smittperioden.
Bestämmelsen om ersättningstid av 60 dagar per barn och år gäller
fr. o. m. den 1 januari 1980 och tillkom genom riksdagsbeslut år 1979 (prop.
1978/79:168, SfU 1978/79:24, rskr 1978/79:299). Dessförinnan utgick ersättning
per år med 12 dagar i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två
barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Den vidgade
ersättningstiden motiverades av att det fanns behov av ytterligare stöd till de
familjer som hade långvarigt eller ofta sjuka barn. Bl. a. för att en
gränsdragning mot rätten till vårdbidrag för svårt handikappade barn skulle
kunna göras borde, framhöll departementschefen i propositionen, en gräns
finnas för vilket antal dagar per år som kunde utnyttjas.
I motion 1981/82:14 (yrkande 4) begär motionärerna, Karl Leuchovius
m. fl., ett riksdagsbeslut om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn
fr. o. m. den 1 januari 1982 skall utgå under högst 30 dagar per barn och år
med undantag för de fall där barnen är handikappade, långtidssjuka eller ofta
återkommande sjuka. I dessa undantagsfall bör enligt motionärerna
60-dagarsregeln bibehållas och rätten till ersättning styrkas med ett särskilt
läkarintyg. Motionärerna hänvisar till att moderata samlingspartiet yrkade
avslag på förslaget om införande av föräldrapenning under 60 dagar per barn
och år. I en partimotion motiverades ställningstagandet med att den
dåvarande rätten till ersättning visserligen var helt otillräcklig för familjer
med handikappade och långtidssjuka barn men att det för den skull inte fanns
skäl att införa en i det närmaste obegränsad rätt till ledighet och ersättning för
alla föräldrar med barn i ersättningsberättigade åldrar.
Enligt riksförsäkringsverkets anslagsframställning för budgetåret 1982/83
uppgick utgifterna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn till 545 milj.
kr. år 1980. Utgiften för år 1981 har beräknats till 660 milj. kr. Av tillgänglig
statistik över föräldrapenning för tillfällig vård av barn år 1980 framgår bl. a.
att för ca 57 % eller ca 652 000 av alla barn födda 1970-1980 har ingen dag
utnyttjats under året. För ca 35 % eller ca 400 000 barn har 0,5 - 9,5 dagar
ersatts. 30 dagar eller mer har ersatts för 0,6 % eller drygt 7 000 barn.
Ersättningstidens längd och innehållet i bestämmelserna om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn har tagits upp i riksdagen vid ett flertal tillfällen
sedan 60-dagarsgränsen infördes. Utskottet behandlade senast i det av
riksdagen godkända betänkandet SfU 1980/81:20 bl. a. motionsyrkanden
som syftade till en förkortning av ersättningstiden i normalfallen och en
förlängning i fall där barnen är handikappade, långtidssjuka eller ofta
återkommande sjuka. Utskottet ansåg att frågorna rymdes inom ramen för
SfU 1981/82:4
9
pågående översyn av föräldraförsäkringen (S 1980:08) och avstyrkte
motionsyrkandena med hänvisning till att resultatet av utredningens arbete
borde avvaktas.
Enligt uppgift kan utredningen för översyn av föräldraförsäkringen
förväntas ha slutfört sitt arbete omkring årsskiftet 1981-1982.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande. I
avvaktan på resultatet av utredningsarbetet bör därför yrkande 4 i motion
1981/82:14 om ändring av bestämmelserna för föräldrapenning för tillfällig
vård av barn fr. o. m. den 1 januari 1982 avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrade regler för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg
att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:30 i motsvarande
del och med avslag på motion 1981/82:49 yrkande 1 och
motion 1981/82:60 yrkande 3 godkänner de av regeringen
förordade ändrade reglerna för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg till folkpension,
2. beträffande ändrade regler för avräkning av kostnader för
kommunalt bostadstillägg
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension,
3. beträffande hustrutillägg
att riksdagen avslår motion 1981/82:14 yrkande 2,
4. beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn
att riksdagen avslår motion 1981/82:14 yrkande 4.
Stockholm den 17 november 1981
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge
Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m),
Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Elis
Andersson (c), Ulla Johansson (s). Arne Lindberg (c). Siri Häggmark (m)
och Nils-Olof Gustafsson (s).
SfU 1981/82:4
10
Reservationer
1. Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
(mom. 1)
Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke
Larsson, Ulla Johansson och Nils-Olof Gustafsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
delar,” och slutar med ”motion 1981/82:60.” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen om en nedre hyresgräns
på 80 kr./mån. i KBT-systemet utgör endast ett led i de besparingsförslag som
tar sikte på pensionärernas ekonomiska förhållanden. Såsom har framhållits
i den socialdemokratiska partimotionen innebär förslaget om försämrat KBT
att KBT minskar med som regel 960 kr. om året. Detta drabbar inte minst
hårt de pensionärer som har enbart folkpension och pensionstillskott.
Tillsammans med andra av regeringen föreslagna åtgärder bidrar förslaget
om en försämring av KBT till att särskilt dessa pensionärer får vidkännas en
totalt sett betydande minskning av sin disponibla inkomst. Utskottet delar
uppfattningen i motion 1981/82:46 att en höjning av pensionstillskotten
endast delvis kompenserar dessa försämringar. Pensionstillskotten är för
övrigt inte heller avsedda att kompensera urholkningar av pensionsförmåner.
På grund av det sagda bör, menar utskottet, det inte nu införas en nedre
hyresgräns i statsbidragsreglerna för KBT såsom föreslagits i propositionen.
Till följd härav bör inte heller procentsatsen för statsbidrag till KBT
sänkas.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkande 1 i motion
1981/82:49 och yrkande 3 i motion 1981/82:60 och avstyrker bifall till de i
propositionen förordade ändringarna av statsbidragsreglerna för KBT.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande ändrade regler för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:49 yrkande 1 och
motion 1981/82:60 yrkande 3 avslår det i proposition 1981/82:30
framlagda förslaget att riksdagen skall godkänna de av regeringen
förordade ändrade reglerna för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg till folkpension.
2. Hustrutillägg (mom. 3)
Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Siri Häggmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”januari 1982.” bort ha följande lydelse:
Som framgår ovan har bl. a. inkomstprövningsreglerna för hustrutillägg
SfU 1981/82:4
11
medfört att tillägget numera utgår även i fall där familjeinkomsten är
förhållandevis hög. Såväl socialpolitiska samordningsutredningen som
pensionskommittén har uttalat sig för en total avveckling av hustrutillägget.
Pensionskommittén har som nämnts nyligen avgett sitt betänkande och en
proposition på grundval av socialpolitiska samordningsutredningens betänkande
har aviserats i regeringsförklaringen av den 6 oktober 1981. I avvaktan
på resultatet av detta beredningsarbete anser utskottet att det, som ett första
steg på den förordade avvecklingen av hustrutillägget, redan fr. o. m. år 1982
bör införas bestämmelser som syftar till att något begränsa antalet fall av
utbetalning av hustrutillägg där det av sociala skäl kan anses mindre befogat.
Utskottet biträder därför förslaget i motion 1981/82:14 om att hustrutillägg
fr. o. m. den 1 januari 1982 inte skall utbetalas om inte beloppet överstiger
1 000 kr. per år.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande hustrutillägg
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:14 yrkande 2 antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
4 §
Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg minskas med en tredjedel av
den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kronor
för den som är gift och 1 000 kronor för annan.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg
föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutillägget.
Hustrutillägg utgår endast om årsbeloppet
för hustrutillägg överstiger
1 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
SfU 1981/82:4
12
3. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn (mom. 4)
Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Siri Häggmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med ”1982 avslås.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas i motion 1981/82:14 framförda uppfattning
att antalet ersättningsberättigade dagar med föräldrapenning för tillfällig
vård av barn bör begränsas i normalfallen redan fr. o. m. den 1 januari 1982.
Antalet dagar bör i dessa fall, såsom föreslagits i motionen, bestämmas ti 11 30
dagar per barn och år. För föräldrar med handikappade, långtidssjuka eller
ofta återkommande sjuka barn bör den nuvarande bestämmelsen om
ersättning under 60 dagar per barn och år bibehållas. Rätten till ersättning i
sist nämnda fall utöver de 30 dagarna bör kunna styrkas med ett särskilt
läkarintyg. Med den föreslagna konstruktionen av föräldrapenning för
tillfällig vård av barn kan enligt utskottets mening resurserna på ett mer
tillfredsställande sätt användas för fall där de sociala behoven framstår som
angelägna. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkande 4 i motion
1981/82:14.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande föräldrapenning för tillfällig värd av barn
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:14 yrkande 4 antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Reservanternas förslag
4 kap.
9 §
Föräldrapenning utgår enligt 8 §
första stycket under högst sextio
dagar per barn och år för föräldrarna
sammanlagt och enligt 8 § andra
stycket under högst tio dagar i samband
med barns födelse.
Föräldrapenning utgår enligt 8 §
första stycket under högst trettio
dagar per barn och år för föräldrarna
sammanlagt. Föreligger särskilda
skäl kan föräldrapenning utgå under
högst sextio dagar per barn och år för
föräldrarna sammanlagt.
Föräldrapenning utgår enligt 8 §
andra stycket under högst tio dagar i
samband med barns födelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
GOTAB 69872 Stockholm 1982