SfU 1981/82:18

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:18

om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar med handikappade
barn, m. m. (prop. 1981/82:216)

Propositionen

I proposition 1981 /82:216 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att en del av ett i övrigt oförändrat vårdbidrag
till föräldrar med handikappade barn skall utgöra en skattefri merkostnadsersättning
för de särskilda kostnader som handikappet medför för
familjen. Merkostnadsersättningen föreslås utgöra 15, 32, 48 resp. 63 % av
basbeloppet allt efter merkostnadernas storlek. Vidare föreslås att tidsintervallet
för omprövning av vårdbidrag sänks till högst två år.

Det föreslås också att vårdbidrag skall kunna utgå när det finns flera
handikappade barn i familjen även om varje barn för sig inte berättigar till
vårdbidrag.

Förslag lämnas om att ferievårdbidrag skall kunna utgå även för barn
som är omhändertaget för vård och vistas i annat enskilt hem genom
vårdhuvudmannens försorg, när barnet tillfälligt vistas i föräldrahemmet.

För särlevande föräldrar med gemensam vårdnad om ett handikappat
barn föreslås att en möjlighet införs att dela vårdbidraget mellan föräldrarna.
Förslag lämnas också om att vårdbidrag skall kunna fortsätta att
utgå även om föräldrarna tillfälligtvis överlämnat vården av barnet till
annan.

Slutligen föreslås att vårdbidrag för handikappade barn och särskild
föräldrapenning skall kunna utgå också när ett barn har mottagits för
adoption men där adoptionen ännu inte genomförts.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

De i propositionen intagna lagförslagen är följande.

1 Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 18

SfU 1981/82:18

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels

att 9 kap. 4 och 5 §§, llkap.2 §samt20kap.2 § skall hanedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 4 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns-
och vårdbehovets omfattning
och merutgifternas storlek med
belopp motsvarande hel eller halv
förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott som svarar
mot pensionen.

Försäkrad förälder äger för vård
av barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp
under minst sex månader är i behov
av särskild tillsyn och vård. Vid
bedömningen av rätt till vårdbidrag
skall även beaktas sådana merkostnader
som uppkommer på grund av
barnets sjukdom eller handikapp.
Vårdar föräldern flera handikappade
barn som ej fyllt sexton år grundas
bedömningen av rätten till vårdbidrag
på det sammanlagda behovet av
tillsyn och vård samt merkostnadernas
omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns-
och vårdbehovets omfattning
och merkostnadernas storlek med
belopp motsvarande hel eller halv
förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott som svarar
mot pensionen.

Av vårdbidraget kan en viss angiven
del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Denna ersättning bestäms
till följande procent av basbeloppet: 15

% om merkostnaderna uppgår
till 15 men inte 32 % av basbeloppet; 32

% om merkostnaderna uppgår
till 32 men inte 48 %;

1 Lagen omtryckt 1982:120.

SfU 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Vårdbidrag kan begränsas till viss
tid. Behovet av bidrag skall omprövas
vart tredje år, såvida ej skäl
föreligga för omprövning med kortare
mellanrum.

Föreslagen lydelse

48 % om merkostnaderna uppgår
till 48 men inte 63 %;

63 % om merkostnaderna uppgår
till 63 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till
viss tid. Behovet av bidrag skall
omprövas minst vart annat år, om det
inte finns skäl för omprövning med
längre mellanrum

Om föräldern tillfälligt är förhindrad
att vårda barnet utgår vårdbidrag
under sådant avbrott som varar högst
sex månader. Föreligger särskilda
skäl kan vårdbidrag utgå även under
ett avbrott som varar ytterligare högst
sex månader.

4a §

Om föräldrarna till ett barn, för
vilket rätt till vårdbidrag föreligger,
lever åtskilda, får de uppbära hälften
av vårdbidraget vardera om båda tar
del i värden om barnet.

För uppdelning av vårdbidrag
enligt första stycket krävs att föräldrarna
har gemensam vårdnad om
barnet och att båda föräldrarna begär
att bidraget delas upp.

5 §

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga,
sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn. Såsom
gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har
stora svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas någon i anstalt som tillhör
eller till vars drift utgår bidrag från
staten, kommun eller landstingskommun,
utgives icke handikappersättning
eller vårdbidrag. Detsamma
gäller om han vårdas utanför anstalten
genom dess försorg. Vistas någon
utom anstalten utan att vårdas genom
dess försorg, utgives ersättning för
sådan tid om denna uppgår till minst
tio dagar per kvartal. Skall i sådant
fall ersättning utgivas för del av
kalendermånad, utgår ersättningen
för varje dag med en trettiondel av
månadsbeloppet och avrundas till
närmaste hela krontal.

Vårdas någon pä institution som
tillhör eller till vars drift utgår bidrag
från staten, kommun eller landstingskommun,
utgives icke handikappersättning
eller vårdbidrag.
Detsamma gäller om han vårdas
utanför institutionen genom dess försorg
eller i annat fall värdas utanför
institution och staten, kommun eller
landstingskommun är huvudman för
vården.

Om någon som avses i andra
stycket tillfälligt ej vårdas genom
huvudmannens försorg utgives ersättning
för sådan tid om denna
uppgår till minst tio dagar per kvar -

1* Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 18

SfU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tal eller till minst tio dagar i följd.
Skall i sådant fall ersättning utgivas
för del av kalendermånad, utgår
ersättningen för varje dag med en
trettiondel av månadsbeloppet och
avrundas till närmaste hela krontal.

11 kap.

2 §2

Med inkomst av anställning avses
den lön i pengar eller naturaförmåner,
i form av kost, bostad eller bil,
som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst. Till sådan inkomst räknas
dock inte från en och samme arbetsgivare
utgiven lön som under ett år ej
uppgått till femhundra kronor. I
fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen
av pensionsgrundande inkomst från
sådana lönetillägg som betingas av
ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av
anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens
förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbilning
och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i
den mån bidraget inte är ersättning
för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

2 Lydelse enligt prop. 1981/82:199

Sfi) 1981/82:18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

g) timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagarna
(1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och
vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning,
frivilliga som genomgår
utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning
inom värnpliktsutbildningen, läkare
under försvarsmedicinsk tjänstgöring
samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande
utbildning för vuxna,

1) livränta enligt 4 kap. lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som
bestäms med tillämpning av sagda
lag.

m) från Sveriges författarfond och
konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av
annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar.

g) timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagarna
(1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande
utbildning för vuxna,

1) livränta enligt 4 kap. lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som
bestäms med tillämpning av sagda
lag,

m) från Sveriges författarfond och
konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av
annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första
stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan
ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt
utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade
sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska
medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk
person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över
den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses
såsom arbetsgivare.

SfU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §

Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11 kap.
6 a § samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med
barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap. 4 §
och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har
eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen
av bestämmelserna i 4 kap. 11 §
och 9 kap. 4 § likställas den som med
socialnämndens tillstånd har tagit
emot ett utländskt barn för vård och
fostran i syfte att adoptera det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2.1 fråga om vårdbidrag som beviljats enligt äldre bestämmelser skall före
utgången av år 1983 prövas i vad mån ersättning för merkostnader skall utgå
enligt de nya bestämmelserna. Sådant beslut skall gälla från ingången av år
1983.

SfU 1981/82:18

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § samt punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §’

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i
35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund avförsäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på
grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 morn., så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den
del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade
är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för
dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 morn., byggnad
som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i
den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet

1 Senaste lydelse 1981:388.

SfU 1981/82:18 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av
skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad
till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap, samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. handikappersättning enligt 9 kap.
lagen om allmän försäkring, så ock 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk hemsjukvårdsbidrag,

som utgår av ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9

kommunala eller landstingskommu- kap. 4 § samma lag som utgör ersätt nala

medel till den vårdbehövande; ning för merkostnader samt hem sjukvårdsbidrag,

som utgår av kommunala
eller landstingskommunala
medel till den vårdbehövande;
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag
eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till
vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg;

SfU 1981/82:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den
skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse
som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m. fl. gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 32 §

12.2 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267)
om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag Föräldrapenning och vårdbidrag
enligt lagen om allmän försäkring enligt lagen om allmän försäkring
utgöra skattepliktig intäkt av utgör skattepliktig intäkt av tjänst,
tjänst. dock ej sådan del av vårdbidrag som

utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid
grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 j anuari 1983 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering.

2 Senaste lydelse 1979:1157.

SfU 1981/82:18

Motioner

Två motioner har väckts med anledning av proposition 1981/82:216.

I motion 1981/82:2541 av Rune Gustavsson m. fl. (c, s, m) hemställs att
riksdagen beslutar dels att den lägre nivån för den skattefria delen av
vårdbidraget som avser ersättning för merkostnader sätts till 10% av
basbeloppet, dels att tiden under vilken en förälder tillfälligt kan överlåta
den faktiska vården av ett handikappat barn till någon annan utan att
vårdbidraget dras in fastställs till ett år med en möjlighet till omprövning
om särskilda skäl föreligger.

I motion 1981/82:2542 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om ny ersättningsnivå,
innebärande att även 25 % av förtidspension skall kunna utgå som
vårdbidrag,

2. att riksdagen uttalar att en större generositet bör tillämpas vad gäller
vårdbidrag till föräldrar med små handikappade barn och hemställer hos
regeringen om åtgärder i enlighet härmed.

Utskottet

För vård av barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i
behov av särskild tillsyn och vård kan förälder uppbära vårdbidrag. Förmånen
utgör en fristående folkpensionsförmån och kan utgå med belopp
motsvarande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott (f. n.
32 930 resp. 16 465 kr.). Vårdbidraget är skattepliktig och pensionsgrundande
inkomst för föräldern.

Vårdbidraget infördes den 1 januari 1974 som en ersättning för det
merarbete barnets sjukdom eller handikapp föranleder. Fr. o. m. den 1
juli 1975 ändrades bestämmelserna så att även andra merkostnader än
sådana som kan hänföras till tillsyns- och vårdbehovet räknades in vid
bedömning av rätten till vårdbidrag. Samtidigt infördes rätt till halvt
vårdbidrag.

Anhörigvårdskommittén fick år 1980 i uppdrag att bl. a. pröva om
vårdbidragets syfte bättre kunde tillgodoses om stödet delades upp på ett
bidrag som tog sikte på barnets särskilda vårdbehov och ett bidrag till
särskilda merkostnader till följd av handikappet.

Kommittén har lagt fram dels två modeller för vårdbidragets utveckling
på längre sikt, dels ett förslag till mera begränsade konkreta ändringar av
reglerna för vårdbidraget, vilka kan genomföras även på kort sikt.

De långsiktiga modellerna för vårdbidrag innebär antingen att vårdbidraget
delas upp på ett särskilt vårdbidrag för förälderns arbetsinsats och
en fristående ersättning för merkostnader eller att vårdbidraget bibehålls

SfU 1981/82:18

som ett sammanhållet bidrag, inom vilket ersättning för arbetsinsats resp.
merkostnader kan särskiljas och kompletteras med en ny lägre nivå om ett
fjärdedels bidrag. På grund av de relativt stora kostnadsökningar dessa
båda modeller skulle föranleda ansåg kommittén att de f. n. inte kunde
realiseras. Kommitténs förslag om en omedelbar förbättring utformades i
stället så att det inom ramen för nuvarande vårdbidrag beräknas en skattefri
merkostnadsdel, som beroende på merkostnadernas storlek kan uppgå
till 10, 20, 30, 40, 50 eller 60 % av basbeloppet.

I propositionen förordas att en skattefri merkostnadsdel beräknas men
att nivåerna för merkostnadsdelen utformas efter mönster från handikappersättningen.
Utöver de nivåer, 32, 48 och 63 % av basbeloppet, som finns
inom denna ersättningsform, föreslås i propositionen en fjärde nivå om
15 % av basbeloppet. Merkostnaderna skall dock, till skillnad från vad som
tillämpas för handikappersättningen, uppgå till lägst det belopp som resp.
nivå innebär.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig i frågan. Yttrandet
är fogat som bilaga till betänkandet. Skatteutskottet anser att propositionens
förslag utgör en från administrativ synpunkt lämplig lösning och
har ingen erinran mot propositionen.

I motion 2541 av Rune Gustavsson m. fl. framhålls att kommitténs
förslag om en fingraderad ersättning för merkostnader var motiverad av
att så nära som möjligt följa de faktiska merkostnader som en familj kan
ha och att förhindra alltför stora tröskeleffekter. Förslaget om en nedre
ersättningsnivå på 10 % utgick från att flertalet vårdbidragsmottagare skulle
kunna erhålla den skattefria merkostnadsdelen. Kommittén hade, anför
motionärerna, beräknat att endast 3 000 av ca 13 600 bidragsberättigade
skulle gå miste om skattefrihet för en merkostnadsdel vid en lägsta nivå om
10% av basbeloppet, medan motsvarande antal skulle bli 5 000 bidragsmottagare
vid en lägsta nivå av 15 % av basbeloppet. Motionärerna begär
därför att ytterligare en nivå om 10% av basbeloppet införs vad gäller
merkostnadsdelen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det är önskvärt att
man så långt möjligt samordnar nivåerna för den skattefria merkostnadsersättningen
med handikappersättningens nivåer. Utskottet anser också
att man av bl. a. administrativa skäl inte bör ha ett alltför fingraderat
system.

Propositionens förslag om fyra ersättningsnivåer, varav den lägsta om
15 % av basbeloppet, synes väl avvägt och det finns enligt utskottets mening
inte tillräckliga motiv för ytterligare en lägre ersättningsnivå. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion 2541 i nu behandlad del.

Propositionens förslag har även i ett annat hänseende mött kritik i
motion 2541.1 propositionen föreslås att förälder som tillfälligt är förhindrad
att vårda barnet skall få behålla vårdbidraget under en tidrymd av
högst sex månader. Om särskilda skäl föreligger skall vårdbidraget dock

SfU 1981/82:18

kunna behållas ytterligare sex månader. Motionärerna anser att huvudregeln
bör vara att vårdbidraget i de nämnda situationerna får behållas ett
år. Rätten till vårdbidrag skall dock kunna omprövas om särskilda skäl
föranleder detta.

Utskottet anser det tillfredsställande att en lagfäst möjlighet införs för en
förälder att få behålla vårdbidraget även om vården av barnet tillfälligt
överlåtits till en annan person. Tiden härför har i propositionen begränsats
till — som en huvudregel — sex månader för att markera att barnets
vistelse utanför hemmet skall vara av tillfällig karaktär och att föräldern
även under denna tid skall ha huvudansvaret för barnets vård. Departementschefen
framhåller i propositionen att en omprövning av tidsgränsen
kan aktualiseras när det finns en tids erfarenhet kring den praktiska
tillämpningen av den nya regeln. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
att det finns möjlighet till förlängning av rätten att behålla vårdbidraget
om särskilda skäl föreligger har utskottet inte någon erinran mot propositionens
förslag. Utskottet förutsätter härvid att särskilda skäl anses föreligga
om t. ex. barnet går i särskild skola på annan ort och genom föräldrarnas
försorg bor hos annan person under den tid läsåret pågår.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion 2541 även
i nu behandlad del.

Propositionen innehåller också förslag om att vårdbidraget skall
omprövas minst vartannat år i stället för som nu i regel vart tredje år, att
rätten till vårdbidrag skall bedömas med hänsyn till familjens totala situation,
när det finns mer än ett handikappat barn i familjen och att föräldrar
som lever åtskilda men har gemensam vårdnad skall kunna dela vårdbidraget
lika mellan sig. Vidare föreslås en ändring av föräldrabegreppet
såvitt gäller rätten till vårdbidrag och särskild föräldrapenning. Ändringen
innebär att med förälder likställs den som med socialnämndens tillstånd
tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.
Slutligen innehåller propositionen förslag om förbättringar av rätten till
ferievårdbidrag.

Utskottet biträder förslagen, som inte föranlett några motionsyrkanden.

Med anledning av propositionen har väckts ytterligare en motion, 2542
av Eivor Marklund m. fl. Motionärerna vill att riksdagen skall begära
förslag om att även ett fjärdedels vårdbidrag skall kunna utgå. De anför i
denna fråga att det finns grupper av barn, främst allergiker och diabetiker,
vars handikapp i dag inte berättigar till vårdbidrag eftersom merkostnaderna
inte är tillräckligt stora. Det har emellertid, enligt motionärerna,
visat sig att såväl olika allergier som diabetes kan medföra stora kostnader
som kan vara svåra att belägga. Det är därför angeläget att man inför
ytterligare en bidragsnivå. I motionen begärs vidare ett uttalande av riksdagen
om att större generositet bör tillämpas vad gäller vårdbidrag till
föräldrar med små handikappade barn. Enligt motionärerna föreligger
alltför stor restriktivitet när det gäller att bevilja vårdbidrag i dessa fall.

SfU 1981/82:18

Såsom inledningsvis nämnts innebar en av anhörigvårdskommitténs
föreslagna modeller för vårdbidragets utveckling på sikt att vårdbidraget
skulle kompletteras med en ny lägre nivå om ett fjärdedels bidrag. Kommittén
ansåg emellertid att detta f. n. inte kunde realiseras av kostnadsskäl.
Utskottet avstyrker av samma skäl bifall till motion 2542 i motsvarande
del.

Vad sedan gäller frågan om att bevilja vårdbidrag till föräldrar med små
handikappade barn vill utskottet hänvisa till de tillämpningsanvisningar
som riksförsäkringsverket har utfärdat i cirkulär 9/1975.1 cirkuläret sägs
bl. a.:

”De behov av vård och tillsyn som skall beaktas är sådana som går utöver
dem som föreligger hos ett normalt utvecklat barn i motsvarande ålder. Detta
innebär att utrymmet för tillämpningen av bestämmelsen blir mindre när
det gäller barn i späd ålder som ju kräver tillsyn och vård även om de är
friska. Någon generell nedre åldersgräns tillämpas inte utan allvarliga
handikapp kan medföra rätt till vårdbidrag redan under första levnadsåret.
”

Anhörigvårdskommittén har i sitt betänkande uttalat att mycket små
barn alltid har omfattande tillsynsbehov även om de är friska, varför helt
vårdbidrag inte kan utgå enbart för att kompensera tillsynsbehovet för små
barn, utan i dessa fall måste större krav ställas på särskilda insatser i form
av t. ex. träning eller stimulerande åtgärder. Utskottet, som inte anser att
det finns skäl till annan bedömning av barnets tillsyns- och vårdbehov, vill
i anslutning till det anförda erinra om att man vid tillämpningen även
beaktar alla slags merkostnader som hänför sig till barnets handikapp eller
sjukdom. Utskottet anser inte att motion 2542 i nu behandlad del påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande merkostnadsnivå och tiden för vårdbidrag vid hinder
att vårda barnet

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:216 och med
avslag på motion 1981/82:2541 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser ändrad lydelse av 9 kap. 4 §,

2. beträffande jfjärdedels vårdbidrag

att riksdagen avslår motion 1981/82:2542 yrkande 1,

3. beträffande vårdbidrag till små handikappade barn
att riksdagen avslår motion 1981/82:2542 yrkande 2,

4. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:216 antar de i
propositionen framlagda förslagen till

SfU 1981/82:18

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i de
delar som inte berörts under moment I ovan,

b) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 26 maj 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c),
Helge Karlsson (s), Doris Håvik (s). Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s),
Gösta Andersson (c), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Arne
Lindberg (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Åke Persson (fp), Ingegerd Elm (s)
och Bibi Rosengren (c).

Reservation

Allan Åkerlind (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Enligt de bedömningar anhörigvårdskommittén gjorde när det gäller
merkostnader för barn med handikapp framkom att för ett stort flertal
ligger merkostnaderna kring det belopp som en 10-procentsnivå innebär.
Propositionens förslag om en lägsta merkostnadsnivå om 15 % medför att
ca 5 000 vårdbidragsmottagare ställs utanför möjligheten till skattefrihet
för merkostnader. För att det föreslagna ekonomiska stödet skall tillkomma
flertalet bidragsmottagare anser utskottet att förslaget i motion 2541
om ytterligare en merkostnadsnivå om 10 % utöver propositionens förslag
om nivåer bör genomföras.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det tillfredsställande att en lagfäst möjlighet införs för en
förälder att få behålla vårdbidraget även om vården av barnet tillfälligt
överlåtits till en annan person. Enligt utskottets uppfattning innebär emellertid
den i propositionen föreslagna begränsningen av tiden härför, sex
månader med förlängning under högst ytterligare sex månader, att det blir
svårare för en förälder att själv lösa frågan om var barnet tillfälligt skall
placeras än med den tidsgräns som föreslagits i motion 2541. Med en
alltför snäv tidsgräns kan det enda alternativ som ges när föräldrarna är
förhindrade att vårda barnet vara institutionsvård.

SfU 1981/82:18

Utskottet biträder följaktligen förslaget i motion 2541 om att den tid
under vilken förälder tillfälligt kan överlåta den faktiska vården av ett
handikappat barn till någon annan utan att vårdbidraget dras in fastställs
till ett år med möjlighet till omprövning om särskilda skäl föreligger.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande merkostnadsnivå och tiden för vårdbidrag vid hinder
att vårda barnet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2541 och med anledning
av proposition 1981/82:216 antar följande såsom Reservantens
förslag betecknade lydelse av 9 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Propositionens förslag

Reservantens förslag

9 kap.

4§

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas
sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom
eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som ej fyllt
sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda
behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och
merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Av vårdbidraget kan en viss angiven
del bestämmas som ersättning
för merkostnader. Denna ersättning
bestäms till följande procent
av basbeloppet:

15 % om merkostnaderna uppgår
till 15 men inte 32% av basbeloppet; 32

% om merkostnaderna uppgår
till 32 men inte 48 %;

48 % om merkostnaderna uppgår
till 48 men inte 63 %;

63 % om merkostnaderna uppgår
till 63 % eller däröver.

Av vårdbidraget kan en viss angiven
del bestämmas som ersättning
för merkostnader. Denna ersättning
bestäms till följande procent
av basbeloppet:

10% om merkostnaderna uppgår
till 10 men inte 15 % av basbeloppet;

15 % om merkostnaderna uppgår
till 15 men inte 32 % av basbeloppet; 32

% om merkostnaderna uppgår
till 32 men inte 48 %;

48 % om merkostnaderna uppgår
till 48 men inte 63 %;

63 % om merkostnaderna uppgår
till 63 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas
minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre
mellanrum.

SfU 1981/82:18

Propositionens förslag

Om föräldern tillfälligt är förhindrad
att vårda barnet utgår
vårdbidrag under sådant avbrott
som varar högst sex månader. Föreligger
särskilda skäl kan vårdbidrag
utgå även under ett avbrott som varar
ytterligare högst sex månader.

Reservantens förslag

Om föräldern tillfälligt är förhindrad
att vårda barnet utgår
vårdbidrag under sådant avbrott
som varar högst ett år. Föreligger
särskilda skäl kan vårdbidrag utgå
även under ett avbrott som varar
längre tid än ett år.

Sfu 1981/82:18

Bilaga

Skatteutskottets yttrande
1981/82:11 y

över proposition 1981/82:216 om förbättringar av vårdbidraget till
föräldrar med handikappade barn

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle yttra sig över
proposition 1981/82:216 jämte motioner.

Frågan om att införa ett avdrag från vårdbidraget inom den allmänna
försäkringen för kostnader för barns handikapp har vid upprepade tillfällen
prövats av skatteutskottet. Utskottet har därvid uttalat att man i möjligaste
mån bör förbättra och underlätta situationen för handikappade barn och
deras vårdnadshavare men att sådana förbättringar bör åstadkommas genom
en fortsatt utbyggnad av det direkta stödet till de handikappade och deras familjer
och inte genom en svårbedömbar avdragsrätt vid beskattningen.
Skatteutskottet vidhåller i princip denna uppfattning.

Genom förslaget i propositionen undantas ersättningsdelen från beskattning,
och kostnadsberäkningarna skall göras av den myndighet som har att
bedöma rätten till vårdbidrag. De praktiska invändningar som skatteutskottet
tidigare framfört mot att medge avdrag vid taxeringen för kostnader för
barns handikapp har härigenom bortfallit.

Av de i propositionen föreslagna fyra nivåerna för merkostnadsersättningen
har tre anpassats till de nivåer för handikappersättningen som gäller
fr. o. m. den 1 juli i år. vilket förefaller utskottet vare en från administrativ
synpunkt lämplig lösning.

Skatteutskottet har således-från de synpunkter utskottet har att företräda
- inte någon erinran mot propositionen.

Stockholm 19 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c).
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s). Tage Sundkvist (c). Bo Lundgren
(m), Curt Boström (s). Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Anita
Johansson (s), Bernt Ekinge (fp). Arne Gadd (s), Arne Svensson (m) och
Erling Bager (fp).