SfU 1981/82:10

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:10

om anslag till folkpensioner m. m. (prop. 1981/82:100)

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1981/82:100,
bilaga 8 (socialdepartementet) under litt. B. Allmän försäkring m. m.
upptagna anslagen B 5. Folkpensioner, B 6. Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension och B 7. Ersättning till postverket för
pensionsutbetalningar, jämte motioner.

1. Folkpensioner. Regeringen har under punkt B 5 (s. 73-77) föreslagit
riksdagen att

1. anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1969:205) om pensionstillskott,

2. anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. till Folkpensioner för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
37 320 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om utbyggnad av pensionstillskotten och
höjning av ersättningsnivån för handikappersättning.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Flärigenom föreskrivs att 2, 2 a och 3 §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §>

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgör fyrtiofem
procent av basbeloppet, om ej annat
följer av bestämmelserna nedan i
denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till ålderspension
eller änkepension utgöra
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
tjugofem,

1 Senaste lydelse 1975:381.

1 Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 10

Pensionstillskottet till ålderspension
eller änkepension är fyrtiosju
procent av basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
om inte annat följer av
bestämmelserna i andra och tredje
styckena.

SfU 1981/82:10

Nuvarande lydelse

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
tjugonio,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
trettiotre,
den 1 juli 1979-den 30 juni 1980
trettiosju,
den 1 juli 1980-den 30 juni 1981
fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller
senare än frän och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år, utgör det belopp som
framkommer om de i första eller
andra stycket angivna procenttalen
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension,
som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring
utgår med minskat belopp,
utgör det belopp som framkommer
om de i första eller andra stycket
angivna procenttalen minskas i motsvarande
mån. Pensionstillskott till
halv ålderspension utgör hälften av
pensionstillskott som angivits i första,
andra eller tredje stycket.

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittio procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till förtidspension
utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
femtio,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
femtioåtta,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
sextiosex,

den 1 juli 1979-den 30 juni 1980
sjuttiofyra,

2 Senaste lydelse 1975:381.

Föreslagen lydelse

För den som har börjat att ta ut sin
ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller
sextiofem år är pensionstillskottet det
belopp som framkommer om det i
första stycket angivna procenttalet
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen om
allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepension,
som enligt 8 kap. 4 § andra
eller tredje stycket lagen om allmän
försäkring betalas ut med minskat
belopp, är det belopp som framkommer
om det i första stycket angivna
procenttalet minskas i motsvarande
mån. Pensionstillskottet till halv
ålderspension är hälften av det pensionstillskott
som angivits i första
eller andra stycket.

§2

Pensionstillskottet till förtidspension
är nittiotvå procent av basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring, om inte annat
följer av bestämmelserna i andra
stycket.

SfU 1981/82:10

Nuvarande lydelse

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981
åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspension,
som enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring
utgår med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension,
utgör motsvarande andel av pensionstillskott
som anges i första eller
andra stycket. Pensionstillskott till
förtidspension, som utgår för tid
efter det att ålderspension med stöd
av 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring
upphört att utgå, skall minskas i
motsvarande mån som pensionen
minskas enligt 7 kap. 4 § lagen om
allmän försäkring.

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgår ej i den män
det tillsammans med vad den försäkrade
har rätt att uppbära i tilläggspension
i form av ålderspension och
änkepension överstiger vid

hel ålderspension, som börjat utgå
från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år,
under tiden
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
trettiofyra,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
trettioåtta,
den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
fyrtiotvå

samt från och med den 1 juli 1979
fyrtiofem procent av basbeloppet;

halv ålderspension hälften av ovan
nämnda procenttal;

ålderspension, som börjat utgå
tidigare eller senare än från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år, det belopp som
framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen om
allmän försäkring;

3 Senaste lydelse 1975:381.

1* Riksdagen 1981/82. 11 sami. Nr 10

Föreslagen lydelse

För den som har två tredjedelar av
hel förtidspension eller halv förtidspension
är pensionstillskottet motsvarande
andel av det pensionstillskott
som anges i första stycket. För
den som får förtidspension för tid
efter det att ålderspension upphört
att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen
om allmän försäkring skall pensionstillskottet
minskas i motsvarande
mån som förtidspensionen minskas
enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen
om allmän försäkring.

§3

Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålderspension,
änkepension eller förtidspension
har rätt till pensionstillskott
endast i den mån tilläggspensionen
inte uppgår till det belopp som följer
av 2 eller 2 a §.

SfU 1981/82:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

änkepension ovan för olika tider
angivna procenttal eller, om den
enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje
stycket lagen om allmän försäkring
utgår med minskat belopp, det
belopp som framkommer om nämnda
procenttal minskas i motsvarande
mån.

Pensionstillskott till förtidspension
utgår ej i den mån det tillsammans
med vad den försäkrade har rätt att
uppbära i tilläggspension i form av
förtidspension eller änkepension
överstiger under tiden

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
sextioåtta,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
sjuttiosex,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
åttiofyra

samt från och med den 1 juli 1979
nittio procent av basbeloppet.

Utgår förtidspension enligt 7 kap.

2 § andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension
eller utgår förtidspension enligt
7 kap. 4 § andra stycket samma lag
eljest med minskat belopp, utgör
pensionstillskottet det belopp som
framkommer om de i föregående
stycke nämnda procenttalen minskas
i motsvarande män.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för
tid före ikraftträdandet.

3. Har en pension minskats eller ökats med tillämpning av punkt 3 eller 4
övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall pensionstillskottet till pensionen
minskas eller ökas i motsvarande mån.

SfU 1981/82:10

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

3 §2

Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek
utgör handikappersättning för år
räknat sextioen, fyrtiosex eller trettioen
procent av basbeloppet.

Alltefter hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek
utgör handikappersättning för år
räknat sextiotre, fyrtioåtta eller trettiotvå
procent av basbeloppet.

Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikappersättning
skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den
försäkrade tillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före
den månad, då hel ålderspension
eller hel förtidspension enligt denna
lag börjar utgå, för år räknat sextioen
procent av basbeloppet. För tid därefter
utgör ersättningen trettioen
procent av basbeloppet om ej stödbehovet
ger anledning till högre
ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad
utgör trettioen procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger anledning
till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är blind utgör för tid före
den månad, då hel ålderspension
eller hel förtidspension enligt denna
lag börjar utgå, för år räknat sextiotre
procent av basbeloppet. För tid
därefter utgör ersättningen trettiotvå
procent av basbeloppet om ej stödbehovet
ger anledning till högre
ersättning.

Handikappersättning till försäkrad
som är döv eller gravt hörselskadad
utgör trettiotvå procent av basbeloppet
om ej stödbehovet ger
anledning till högre ersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Motioner

I motion 1981/82:223 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs att riksdagen
begär att regeringen snarast framlägger förslag till ändring av lagen om
pensionstillskott innebärande att vid beviljande av pensionstillskott till
ålderspensionen skall bortses från makes undantagande från ATP.

I motion 1981/82:400 av Arne Lindberg m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar begära att regeringen utarbetar och framlägger ett förslag om lika
folkpension för alla oavsett civilstånd och boendeförhållanden.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

2 Senaste lydelse 1981:325.

SfU 1981/82:10

I motion 1981/82:536 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen beslutar
att lagen om allmän försäkring, 16 kap. 5 § femte stycket, får följande som
Motionärens förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse

Pension må ej utgå för längre tid
tillbaka än tre månader eller, såvitt
gäller barnpension, två år före
ansökningsmånaden.

Motionärens förslag

Pension må ej utgå för längre tid
tillbaka än tre månader eller, såvitt
gäller barnpension, tio år före ansökningsmånaden.

I motion 1981/82:539 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag skyndsamt läggs fram,
innebärande en rätt till pensionstillskott för den som begärt undantagande
från ATP,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag till ändring
av lagen om pensionstillskott innebärande att vid beviljande av pensionstillskott
till ålderspension skall bortses från makes undantagande från ATP.

I motion 1981/82:546 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag betecknade förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Inom den -

Motionärernas förslag

1 kap.

6 §

ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje månad och utgör 15 400
kronor multiplicerat med det tal,
(jämförelsetal), som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget
under andra månaden före den som
basbeloppet avser och prisläget i juni
1980. Därvid skall i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen
för tid efter oktober 1980
förändringarna i det allmänna prisläget
beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar, avgifter och
ändringar i energipriser samt med
tillägg för subventioner. Basbeloppet
avrundas till närmaste hundratal
kronor.

Basbeloppet får ändras endast om
jämförelsetalet har ändrats med
minst tre procent sedan närmast
föregående ändring av basbeloppet
gjordes.

Basbeloppet får ändras endast om
jämförelsetalet har ändrats med
minst två procent sedan närmast
föregående ändring av basbeloppet
gjordes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

SfU 1981/82:10

I motion 1981/82:949 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen begär
förslag av regeringen om ändring av reglerna för värdesäkring m. m. av
pensioner och andra basbeloppsanknutna förmåner i enlighet med vad som
anges i motionen.

I motionen anförs att följande riktlinjer bör gälla för det begärda
förslaget.

1. Förmånerna inom pensionssystemet (folkpensioneringen och ATP)
liksom inom den allmänna försäkringen m. m. skall liksom nu regleras
medelst basbeloppet.

2. Basbeloppet skall, från den 1 januari 1983, justeras med hänsyn till
ändringarna i konsumentprisindex. Därmed kan den ursprungliga innebörden
av t. ex. ATP-systemets värdesäkring återställas.

3. Det basbelopp som fastställs i december och som skall reglera
förmånerna under hela 1983 räknas upp med ett belopp som är högre än det
som följer av en tillämpning av nu gällande regler. Om storleken av detta
belopp bör regeringen överlägga med företrädare för pensionärernas
organisationer.

4. Beräkningsmetoden innebär därmed att basbeloppet för 1984 och
därefter fastställs genom att det nya basbeloppet räknas upp med konsumentprisindex.

I motion 1981/82:1269 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 juli 1982 hustrutillägg inte skall
utbetalas om beloppet inte överstiger 1 200 kr. per år,

2. att riksdagen beslutar att till folkpensioner för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 37 315 000 000 kr.

I motion 1981/82:1270 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande
från ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1
juli 1982 skall ha rätt till pensionstillskott i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. att riksdagen slutar bifalla det till budgetproposition 1981/82:100, bil. 8
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
med den ändringen att ikraftträdande sker den 1 januari 1983.

I motion 1981/82:2119 (motivering i motion 1981/82:2118) av Johan Olsson
m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning
beträffande förtida pensionering för att trygga generationsväxling inom
småföretag.

Utskottet

Beräkning och fastställande av basbeloppet

Basbeloppet inom den allmänna försäkringen fastställs av regeringen för
varje år. Det utgör 15 400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som

2* Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 10

SfU 1981/82:10

anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före det
som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det
allmänna prisläget skall, i enlighet med föreskrifter som meddelats av
regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar och avgifter medan tillägg skall göras för subventioner.
Dessutom skall vid beräkningen av jämförelsetalet också bortses från
direkt inverkan på prisläget genom ändrade energipriser. Basbeloppet
beräknas således med utgångspunkt i förändringar i nettoprisindex, varvid
dock som nämnts skall bortses från förändringar i energipriserna.

Före den 1 januari 1981 beräknades basbeloppet på grundval av
förändringar i konsumentprisindex, dvs. med hänsynstagande fullt ut till
förändringar i det allmänna prisläget. Riksdagens beslut om ändrade
beräkningsgrunder fattades i enlighet med förslag i proposition 1980/81:20
om besparingar i statsverksamheten, m. m. och utskottets betänkande SfU
1980/81:14 (rskr 1980/81:84).

Fram till den 1 januari 1982 fastställdes basbeloppet för varje månad.
Basbeloppet ändrades därvid när jämförelsetalet ändrats med minst 3 %
sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes. Riksdagens
beslut om beräkning av basbeloppet årsvis fattades i enlighet med förslag i
proposition 1981/82:50 och utskottets betänkande SfU 1981/82:6 (rskr
1981/82:85).

Basbeloppet för år 1982 utgör 17 800 kr.

I motion 949 av Olof Palme m. fl. begärs att basbeloppet fr. o. m. den 1
januari 1983 skall beräknas enligt de grunder som gällde före den 1,januari
1981, dvs. att basbeloppet skall bestämmas med utgångspunkt i förändringar
i konsumentprisindex. Vidare begärs att basbeloppet för år 1983 skall räknas
upp med ett belopp som är högre än det som följer av nuvarande
bestämmelser. Beloppets storlek skall enligt motionärerna fastställas efter
överläggningar med företrädare för pensionärernas organisationer. Avsikten
med nämnda uppräkning är att åstadkomma en ”förskottshöjning” av
basbeloppet, som skall motverka konsekvenserna för förmånstagarna av att
basbeloppet fortsättningsvis beräknas för år i stället för månad.

Lars Werner m. fl. lägger i motion 546 fram ett lagförslag som innebär att
en återgång skall ske till tidigare bestämmelser för värdesäkring av
basbeloppet och att basbeloppet skall beräknas för månad och därvid ändras
redan när jämförelsetalet ändrats med minst 2 %. Enligt motionen skall
förslaget genomföras fr. o. m. den 1 juli i år.

De vid de två föregående riksmötena beslutade ändringarna i bestämmelserna
om basbeloppet har sin grund i nödvändigheten att bromsa kostnadsutvecklingen
för pensioner och andra basbeloppsanslutna förmåner. Utskottet
anser fortfarande att ändringarna varit motiverade i besparingssyfte och
avstyrker bifall till motionerna 949 och 546.

SfU 1981/82:10

Pensionsförmånernas nivå

Ålderspensionen utgör för ensamstående pensionär och gift pensionär vars
make ej har folkpension 95 % av basbeloppet. För två gifta pensionärer, som
båda har hel folkpension, utgör pensionen tillhopa 155 % av basbeloppet.
Om ena maken har två tredjedels förtidspension eller halv förtidspension
utgör hel ålderspension för andra maken 83,33 % resp. 86,25 % av
basbeloppet. Till pensionärer som saknar eller har låg tilläggspension (ATP)
utgår pensionstillskott med högst 45 % av basbeloppet till ålderspensionär
och med högst 90 % av basbeloppet till förtidspensionär.

Den nuvarande pensionstillskottsnivån har nåtts genom successiva utbyggnadsprogram.
Det senaste utbyggnadsprogrammet fastställdes av riksdagen
år 1974 och innebar att fr. o. m. den 1 juli 1976 skulle den årliga höjningen av
pensionstillskotten utgöra 4 % av basbeloppet för ålderspensionärer och 8 %
av basbeloppet för förtidspensionärer fram till dess pensionstillskottsnivån
utgjorde 45 % av basbeloppet för ålderspensionärer och 90 % av basbeloppet
för förtidspensionärer. Dessa garantinivåer har uppnåtts i och med den
sista pensionstillskottshöjningen den 1 juli 1981.

Ett undantagande från ATP kan medföra att pensionstillskotten helt eller
delvis reduceras. Vid bedömningen av rätten till pensionstillskott skall
nämligen hänsyn tas till den ATP som skulle ha utgått om undantagande inte
hade skett. Vid bedömningen av änkas rätt till pensionstillskott beaktas inte
bara faktiskt utgående änkepension från ATP utan även sådan änkepension
som skulle ha utgått om den avlidne maken inte hade omfattats av
undantagande från ATP. Denna inverkan av änkepension tar sikte inte
enbart på pensionstillskott till änkepension. Också för pensionstillskott till
ålders- eller förtidspension som uppbärs av änkan har sådan beräknad
tilläggspension i form av änkepension betydelse.

I propositionen föreslås att för nästkommande budgetår skall utgå ett nytt
pensionstillskott om 2 % av basbeloppet. För personer med ålders- och
änkepension blir pensionstillskottet sålunda högst 47 % av basbeloppet och
för förtidspensionärer högst 92 % av basbeloppet. Plöjningen är, anför
departementschefen, avsedd att förbättra villkoren för de pensionärer som
har de lägsta pensionerna. För att därutöver förbättra villkoren för
handikappade personer föreslås vidare i propositionen att handikappersättningen,
som utgår till handikappad som har behov av fortlöpande hjälp av
annan eller eljest betydande merutgifter till följd av sitt handikapp och som
utgår med 31, 46 eller 61 % av basbeloppet beroende på hjälpbehovets eller
merkostnadens omfattning, skall höjas till resp. 32, 48 och 63 % av
basbeloppet fr. o. m. den 1 juli i år.

Arne Lindberg m. fl. kritiserar i motion 400 olikheterna mellan gifta och
ensamstående pensionärer vad avser ålderspensionens förmånsnivå. Motionärerna
anser att den allmänt vedertagna principen om jämlikhet och varje

SfU 1981/82:10

myndig medborgares självständighet bör gälla även vid utbetalning av
folkpension och att pensionens storlek bör vara lika för alla oavsett civilstånd
och boenderelationer. Kostnaderna för förslaget kan, anför motionärerna,
täckas antingen genom att medel för den årliga höjningen av pensionstillskotten
helt eller delvis tas i anspråk eller att nya medel beviljas under en
period av fem alternativt sju år.

Även om utskottet kan hysa förståelse för de synpunkter som föranlett
förslaget konstaterar utskottet att det - fullt genomfört - skulle föranleda
ytterligare årliga utgifter för folkpensioner på närmare 1 800 milj. kr., räknat
på nuvarande basbelopp. I ett läge då socialförsäkringssektorn är föremål för
olika besparingsåtgärder kan utskottet inte medverka till ett sådant
utgiftsåtagande. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 400.

Tre motioner berör frågan om rätten till pensionstillskott vid undantagande
från ATP. Motion 539 av Rune Gustavsson m. fl. och 1270 av Nils
Carlshamre m. fl. syftar till att nuvarande bestämmelserom inskränkningar i
rätten till pensionstillskott vid undantagande skall slopas. I motion 539
begärs skyndsamt förslag härom från regeringen. I motion 1270 begärs beslut
av riksdagen om lagändring fr. o. m. den 1 januari 1983. För att finansiera de
kostnader som följer av förslaget föreslås i motionen att den av regeringen
föreslagna pensionstillskottshöjningen skall anstå till nämnda tidpunkt. Den
tredje motionen, 223 av Bengt Kindbom m. fl., syftar till att änkor skall ha
rätt till pensionstillskott oberoende av makes undantagande. Motionärerna
begär förslag härom snarast från regeringen.

Utskottet har under en följd av år behandlat yrkanden om rätt till
pensionstillskott vid undantagande (se SfU 1980/81:21). I fråga om ett
generellt slopande av nuvarande inskränkningar i denna rätt har utskottet
hänvisat till pensionskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1977:46)
Pensionsfrågor om att möjligheten att anmäla undantagande från ATP skulle
slopas och till att kommittén i det sammanhanget prövat frågan om rätten till
pensionstillskott vid undantagande. Utskottet har ansett att beredningen
inom regeringskansliet av pensionskommitténs förslag borde avvaktas innan
ställning togs till yrkanden om pensionstillskott till dem som begärt
undantagande från ATP. Förslaget om slopande av möjligheten att anmäla
undantagande från ATP har numera genomförts fr. o. m. den 1 januari i år
(prop. 1980/81:178, SfU 1980/81:28, rskr 406). I likhet med pensionskommittén
har regeringen i sin nyssnämnda proposition avstått från att lägga fram
förslag om rätt till pensionstillskott vid undantagande.

Pensionskommittén har i fråga om generell rätt till pensionstillskott vid
undantagande framhållit bl. a. följande.

Bakgrunden till bestämmelserna om att ett undantagande från ATP
påverkar dels rätten till pensionstillskott, dels anslutningen till arbetsskadeförsäkringen
är att man har velat undvika att förmåner utgår som inte skulle
ha utgått om vederbörande hade varit med i ATP. I annat fall skulle nämligen
såväl pensionstillskott som livränta från arbetsskadeförsäkringen så att säga

SfU 1981/82:10

kostnadsfritt fylla ut den del som försäkrade, som har varit anslutna till ATP,
i stället får i form av ATP. För dem som är i aktiv ålder vill kommittén peka
på de upprepade möjligheter som berörda kategorier har fått och i princip
alltid har haft att få träda in i systemet igen. I vissa fall kommer härvidlag
pensionstillskottens storlek att påverkas av ett tidigare undantagande men
man bör enligt kommitténs uppfattning hålla i minnet att försäkrade som har
anmält undantagande själva en gång har valt att disponera sina inkomster på
nämnda sätt. I stället för avgifter till ATP-försäkringen kan ett motsvarande
belopp ha använts i t. ex. en rörelse eller för att finansiera en privat
pensionsförsäkring. Att det senare visar sig att ett undantagande från ATP
får vissa konsekvenser för den försäkrade har kanske mera berott på
svårigheter att nå ut med information än på brister i försäkringssystemet.

Kommitténs bedömning är att nuvarande bestämmelser bör gälla även i
fortsättningen. Utskottet ansluter sig till detta ställningstagande och
avstyrker bifall till motionerna 539 och 1270 i motsvarande delar.

Vad härefter gäller bestämmelserna om änkas rätt till pensionstillskott när
maken varit undantagen från ATP har pensionskommittén i sitt slutbetänkande
(SOU 1981:61) Familjepension funnit att gällande bestämmelser
härför i vissa fall kan ge upphov till effekter som framstår såsom mindre
tillfredsställande. Kommittén har föreslagit att rätt till pensionstillskott skall
tillkomma änka oberoende av makes undantag såväl när hon uppbär åldersoch
förtidspension som änkepension. Förslaget har ännu inte varit föremål
för remissbehandling. Utskottet förutsätter att regeringen snarast vidtar
åtgärder för att frågan om pensionstillskott till änkor skall få en lösning.
Motion 223 ävensom motionerna 539 och 1270 i motsvarande delar får
härmed anses tillgodosedda.

Utskottet biträder regeringens förslag om att ett nytt pensionstillskott skall
utgå fr. o. m. den 1 juli 1982 ävensom att handikappersättningens olika
nivåer skall höjas fr. o. m. nämnda tidpunkt.

Hustrutillägg utgår till hustrun till den som uppbär folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension om hustrun har fyllt 60 år och själv inte
uppbär sådan folkpension och makarna har varit gifta i minst fem år.
Hustrutillägg utgår till dess hustrun fyller 65 år.

Hustrutillägget är inkomstprövat och minskas med de inkomster som
hustrun och maken har vid sidan av folkpensionen och eventuellt pensionstillskott.
Inkomstprövningsreglerna, som är desamma som de som gäller för
kommunalt bostadstillägg, innebär i huvudsak att om sidoinkomsten
överstiger 750 kr. för gift pensionsberättigad (1 500 kr. för makar tillsammans)
sker minskning med en tredjedel av inkomsten därutöver. Föreligger
rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg minskas vid
inkomstprövningen först bostadstillägget och därefter hustrutillägget.

Nils Carlshamre m. fl. begär i motion 1269 att hustrutillägg fr. o. m. den 1
juli 1982 inte skall utgå i de fall årsbeloppet understiger 1 200 kr.
Motionärerna framhåller att familjeinkomsterna i de nämnda fallen är så
höga att särskilda stödåtgärder är helt omotiverade. Förslaget uppges

SfU 1981/82:10

medföra en besparing om 5 milj. kr., och motionärerna begär att anslaget
Folkpensioner för budgetåret 1982/83 minskas med motsvarande belopp i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har tidigare under såväl föregående som innevarande riksmöte
avstyrkt liknande motionsyrkanden (se SfU 1980/81:21 och SfU 1981/82:4). I
sistnämnda betänkande har utskottet erinrat om att pensionskommittén i sitt
betänkande (SOU 1981:61) Familjepension föreslagit att hustrutillägget på
sikt skall avskaffas som en särskild förmån. Kommitténs motivering härför är
bl. a. att behovet av hustrutillägg numera inte är lika framträdande som
tidigare och att reglerna för inkomstprövning av hustrutillägget medför att
tillägget utges även i situationer där det inte kan sägas föreligga något mer
utpräglat behov av det. Utskottet har hänvisat till förslaget ävensom till
socialpolitiska samordningsutredningens uttalanden i betänkandet (SOU
1979:94) En allmän socialförsäkring om att hustrutilläggen inte längre
behövs som en särskild bidragsform. En proposition på grundval av
socialpolitiska samordningsutredningens betänkande är aviserad till inom
kort. Utskottet anser att regeringens förslag i frågan bör avvaktas och
avstyrker förslaget i motion 1269 om förändring av reglerna för hustrutillägg
fr. o. m. den 1 juli 1982.

Det anförda innebär att utskottet också avstyrker yrkandet i samma
motion beträffande medelsanvisningen till folkpensioner. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Övriga frågor

Utskottet behandlar i detta sammanhang ytterligare två motioner om
pensionsfrågor.

I motion 2119 av Johan Olsson m. fl. hemställs om en utredning
beträffande förtida pensionering för att trygga generationsväxling inom små
företag. Motionärerna framhåller i motionen att det alltför ofta inträffar att
hantverkare, småföretagare och jordbrukare av personliga ekonomiska skäl
måste driva sin verksamhet så långt upp i åren att nästa generation hinner
etablera sig i andra yrkesområden och inte längre är beredd att ta över
verksamheten.

Utskottet vill erinra om att även om allmän ålderspension i princip utgår
från 65 års ålder finns för den som inte uppfyller förutsättningarna för rätt till
förtidspension möjligheter till en rörlig pensionsålder genom bestämmelser
om förtida uttag av ålders- och tilläggspension från 60 års ålder och
delpension från samma ålder. Eftersom i motionen inte angivits några
riktlinjer för hur den åsyftade förtida pensionen skulle utformas och från
vilken ålder den skall kunna utgå kan utskottet inte närmare gå in i en
diskussion om förändringar i nuvarande system. Utskottet är emellertid inte
berett förorda någon sänkning av åldersgränsen för rätt till förtida uttag eller
delpension och avstyrker på grund av det anförda bifall till motion 2119.

SfU 1981/82:10

Görel Bohlin begär i motion 536 att retroaktivtiden för rätt till barnpension
skall förlängas från nuvarande två år till tio år. Motionären motiverar sin
begäran med att det kan förekomma att den pensionsberättigade genom
handläggningsfel hos myndigheterna inte får vetskap om förälders dödsfall
och därmed går miste om sin rätt till barnpension från tidpunkten för
dödsfallet.

Retroaktivtiden för pensionsförmåner inom den allmänna försäkringen är
i princip tre månader. På förslag av utskottet (se SfU 1975/76:3) fick
pensionskommittén i uppdrag av regeringen att överväga en längre
retroaktivtid när det gällde rätten att uppbära barnpension. Kommittén
föreslog i sitt betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. att retroaktivtiden
skulle vara två år för ansökan om barnpension, och förslaget har
genomförts fr. o. m. den 1 juli 1979.

Kommittén avvisade i sitt nämnda betänkande tanken på att tillämpa en
retroaktivtid om tio år för barnpensionsförmånerna och erinrade därvid om
att barnpensionerna har till ändamål att tillgodose barnets behov av medel till
sin löpande försörjning. En regel som ger utrymme för utbetalning av mycket
höga kapitalbelopp på en och samma gång skulle, menade kommittén, förta
pensionen denna karaktär, och den skulle också ge upphov till betydande
merarbete för kassorna.

Utskottet delar kommitténs uppfattning och avstyrker bifall till motion
536.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande basbeloppet

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:949 och 1981/82:546,

2. beträffande lika folkpension oavsett civilstånd
att riksdagen avslår motion 1981/82:400,

3. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:539, 1981/82:1270
yrkande 1 och 1981/82:223,

4. beträffande nytt pensionstillskott

att riksdagen antar det i proposition 1981/82:100 bil. 8
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott utom såvitt avser övergångsbestämmelserna,

5. beträffande tidpunkten för nytt pensionstillskott

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1270 yrkande 2 antar övergångsbestämmelserna
till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

SfU 1981/82:10

6. beträffande handikappersättning

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

. 7. beträffande hustrutillägg

att riksdagen avslår motion 1981/82:1269 yrkande 1,

8. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen och avslag på motion
1981/82:1269 yrkande 2 till Folkpensioner för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 37 320 000 000 kr.,

9. beträffande förtida pension till småföretagare m. fl.
att riksdagen avslår motion 1981/82:2119,

10. beträffande retroaktiv barnpension

att riksdagen avslår motion 1981/82:536.

2. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension. Regeringen har
under punkt B 6 (s. 77-79) föreslagit riksdagen att

1. anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2. anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

3. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1981/82:10

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 6 och 10 §§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har för någon som åtnjuter hustrutillägg
årsinkomsten ökats till sådant
belopp att rätt till sådan förmån ej
längre tillkommer henne, indrages
förmånen. Sker eljest mera avsevärd
ändring i den inkomst, efter vilken
hustrutillägget blivit bestämt, må detta
i enlighet därmed ökas eller
minskas.

Vad sålunda stadgats skall äga
motsvarande tillämpning, där för
någon som åtnjuter kommunalt
bostadstillägg förhållandena så ändrats
att rätten till tillägget därav påverkas.

6 §

Föreslagen lydelse

Rätten till hustrutillägg eller kommunalt
bostadstillägg skall omprövas
om ändring har skett i de förhållanden
som bestämmer förmånens storlek.

Ändras den del av årsinkomsten
som utgörs av tilläggspension eller
därmed jämförlig utländsk ersättning,
statlig eller kommunal personalpension,
delpension eller arbetsskadeersättning
eller motsvarande
ersättning, får hustrutillägget eller det
kommunala bostadstillägget räknas
om.

10 §

Ärende angående förmån enligt
denna lag skall i allmän försäkringskassa
prövas av den försäkringsnämnd,
inom vars verksamhetsområde
den pensionsberättigade senast
blivit mantalsskriven.

Frågor om förmåner enligt denna
lag skall i den allmänna försäkringskassan
prövas av den försäkringsnämnd,
inom vars verksamhetsområde
den pensionsberättigade är
mantalsskriven. Detta gäller dock
inte inverkan på förmånerna av
sådana inkomster som avses i 6 §
andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1982.

'Lagen omtryckt 1976:1014.

SfU 1981/82:10

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före den
1 juli 1960, eller om bidrag som avses i 15 eller 19 § skall i allmän
försäkringskassa prövas av den försäkringsnämnd, inom vars verksamhetsområde
den till pensionen eller bidraget berättigade senast blivit mantalsskriven.

Vid omräkning av förmånsbeloppen
för änkepensioner till följd av
ändrade förhållanden gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 6 och
10 §§ lagen (1962:392) om hustrutilllägg
och kommunalt bostadstillägg
till folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1982.

Motioner

I motion 1981/82:1284 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av reglerna
för kommunalt bostadstillägg för pensionärer.

I motion 1981/82:1626 (motivering i motion 1981/82:1625) av Lars Werner
m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beträffande statsbidragsandelen inom KBT-systemet
beslutar i enlighet med vad i denna motion förordats,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 700 000 000 kr. (+ 600
milj. kr.),

3. att riksdagen beträffande nedre hyresgräns i KBT-systemet beslutar att
någon sådan inte skall införas.

Utskottet

Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utgå till den som är mantalsskriven i
kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension,
änkepension eller hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna
för utgivande av bostadstillägg men är bundna av vissa bestämmelser om
inkomstprövning. Dessa innebär i huvudsak att bostadstillägget minskas med

SfU 1981/82:10

en tredjedel av den inkomst som överstiger folkpensionen (inkl. pensionstillskott)
jämte ett belopp på 750 kr. per år för den som är gift (1 500 kr. för
makar tillhopa) och 1 000 kr. per år för ensamstående. Bostadstilläggen
omprövas om en mer avsevärd ändring sker i den inkomst efter vilken
förmånen bestämts.

Samtliga kommuner i landet utger KBT. Statsbidrag utgår under
förutsättning att kommunen genom KBT täcker minst 80 % av bostadskostnaden
upp till en övre hyresgräns som är densamma som gäller för
statskommunala bostadsbidrag (SKBB). För år 1982 innebär det en
bostadskostnad av 800 kr./mån. för ensamstående och 950 kr./mån. för
makar. Statsbidrag utgår sedan den 1 juli 1981 med 38 % av kommunernas
kostnader för KBT upp till nämnda bostadskostnad per månad. Kommunerna
har möjlighet att medge KBT även för bostadskostnader som
överstiger dessa nivåer, men dessa kostnader är inte statsbidragsgrundande.

Genom beslut innevarande riksmöte (prop. 1981/82:30, SfU 1981/82:4,
rskr 50) införs fr. o. m. den 1 april i år en nedre hyresgräns på 80 kr./mån. för
såväl ensamstående som makar. Den statsbidragsgrundande bostadskostnaden
inom KBT-systemet kommer därmed att ligga mellan 80 och 800
kr./mån. för ensamstående och mellan 80 och 950 kr./mån. för makar
tillsammans. Samtidigt ändras procentsatsen för statsbidrag till KBT från
38% till 25%. Ändringarna har beräknats medföra en besparing på
statsbudgeten med 600 milj. kr. per år.

I propositionen föreslås att bostadstilläggen - ävensom andra inkomstprövade
förmåner inom den allmänna försäkringen - fr. o. m. den 1 oktober
1982 skall räknas om automatiskt när basbeloppet ändras. Avsikten är att få
en kontinuerlig anpassning av förmånerna till inkomstunderlaget. Förslaget
medför även en minskad administration. Utskottet har ingen erinran mot
förslaget.

Lars Werner m. fl. begär i motion 1626 att riksdagens beslut vad avser
införande av en nedre hyresgräns och sänkning av statsbidraget fr. o. m. den
1 april i år skall rivas upp och att även fortsättningsvis statsbidrag skall utgå
till kommunerna med 38 % av kostnaderna för KBT. Till följd härav begär
motionärerna att anslaget räknas upp med 600 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt nyligen fattade beslut i
frågan och avstyrker bifall till motionen.

Vid beräkningen av inkomstunderlaget för bestämmande av KBT tas en
tiondel av den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr. för
ensamstående och 120 000 kr. för makar upp som inkomst. Förmögenheten
såvitt avser fastigheter beräknas till fastighetens taxeringsvärde. För att
mildra konsekvenserna av de höjda taxeringsvärdena vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering har för inkomstprövningen av bl. a. KBT föreskrivits att
endast hälften av värdet av en fastighet som bebos av pensionären skall

SfU 1981/82:10

medräknas i förmögenheten. Om pensionären bebor en- och tvåfamiljsfastighet
beräknas inkomsten av förmögenheten i regel till 2 % av nämnda
värde mot eljest till 5 % av taxeringsvärdet.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. framhåller i motion 1284
att bestämmelserna om inkomstprövning efter senaste fastighetstaxeringen
slår orimligt hårt mot pensionärer som av hälso- och åldersskäl endast bor på
sin gamla fastighet under sommarhalvåret och i lagens mening inte anses
bosatta på fastigheten. Motionärerna begär en skyndsam översyn av
bestämmelserna.

Förmånen av kommunalt bostadstillägg har som nämnts nyligen blivit
föremål för ytterligare inskränkningar i besparingssyfte. Mot denna bakgrund
kan utskottet inte förorda en utvidgning av förmånerna som skulle
gynna pensionärsgrupper med en jämförelsevis god ekonomisk ställning.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1284.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedre hyresgräns och statsbidrag till KBT

att riksdagen avslår motion 1981/82:1626 yrkandena 1 och 3,

2. beträffande omräkning av inkomstprövade förmåner

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till

a) lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension,

b) lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:1626 yrkande 2 till Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 1 050 000 000 kr.,

4. beträffande översyn av bestämmelserna om inkomstprövning
att riksdagen avslår motion 1981/82:1284.

3. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt B 7 (s. 79-80) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000
kr.

Stockholm den 23 mars 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

SfU 1981/82:10

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Helge
Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m),
Gösta Andersson (c). Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s). Elis
Andersson (c), Lilla Johansson (s), Arne Lindberg (c), Nils-Olof Gustafsson
(s) och Ingegerd Elin (s).

Reservationer

1. Basbeloppet (punkt 1 mom. 1)

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Lars-Åke Larsson, Ulla
Johansson, Nils-Olof Gustafsson och Ingegerd Elm (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”De vid” och
slutar med ”och 546” bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1980 av regeringens förslag till ändrade
beräkningsgrunder för basbeloppet riktade utskottet (se reservation 1 till
betänkande SfU 1980/81:14) stark kritik mot regeringen för att förslaget inte
föregåtts av utredning och remissbehandling och för att förslagets konsekvenser
inte redovisats i propositionen. Av de yttranden som utskottet
inhämtade vid sin behandling av förslaget framgick att det skulle få
följdverkningar inom skilda områden som inte redovisats av regeringen. Så
t. ex. framhöll riksförsäkringsverket i sitt yttrande att socialförsäkringens
innehåll på sikt skulle komma att förändras i basala delar. Inom ATPsystemet
kunde befaras att en pensionär på 20 års sikt kunde få sitt
pensionsskydd sänkt från 65 % till mellan 45 och 50 % av den tidigare
inkomsten. Också för framtida pensionärer kunde likartade effekter
uppstå.

Av en avvikande mening till lagutskottets yttrande i frågan framgick att
förslaget också skulle få allvarliga konsekvenser utanför den allmänna
försäkringens område eftersom basbeloppet kommer till användning i en
mängd civilrättsliga regler och avtal.

Även regeringens förslag i proposition 1981/82:50 om att basbeloppet
skulle fastställas för år i stället för som tidigare för månad kritiserades starkt
av socialdemokraterna (se reservation 1 till betänkande SfU 1981/82:6 och
reservation till lagutskottets betänkande LU 1981/82:13). Även konsekvenserna
av det förslaget ansågs bristfälligt redovisade. I reservationen till
socialförsäkringsutskottets betänkande konstaterade utskottet att den
enskilde pensionären, den enskilde handikappade och den enskilde studeranden
får vidkännas en betydande sänkning av sin levnadsstandard eftersom
propositionens förslag främst riktade sig mot dessa grupper.

Riksdagsbeslutet år 1980 hade sin särskilda udd riktad mot ATP-systemet
och var, såsom riksförsäkringsverket visade i sitt yttrande till utskottet, ett
grundskott mot detta system. Utskottet kan nu konstatera att förändringen
skapat en betydande oro över pensionssystemet för framtiden, och utskottet

SfU 1981/82:10

anser att det är en förstahandsfråga att återskapa tilltron till den allmänna
pensioneringen. De ursprungliga bestämmelserna om värdesäkring bör
därför återinföras fr. o. m. den 1 januari 1983.

Regeringens olika sparförslag innebärande en urholkning och fördröjning
av kompensationen för prishöjningar, höjda sjuk- och tandvårdskostnader
och försämrade kommunala bostadsbidrag har inneburit stora påfrestningar
på främst pensionärernas ekonomi. Förutom ett återställande av den fulla
värdesäkringen finner utskottet det angeläget att motverka effekterna av att
basbeloppet i fortsättningen skall ändras endast en gång per år. Eftersom en
basbeloppsberäkning för år onekligen medför administrativa fördelar kan, i
stället för att man återgår till den tidigare månadsberäkningen, en rimlig
lösning vara att man vid fastställandet av basbeloppet för år 1983 räknar upp
detta inte bara enligt nu gällande bestämmelser utan dessutom med ett
belopp som kan tjäna som en kompensation i förväg för kommande
prishöjningar. Storleken av detta tilläggsbelopp bör, anser utskottet,
fastställas efter överläggningar med företrädare för pensionärernas organisationer.
Genom att tilläggsbeloppet ligger som en del av basbeloppet och
också det blir värdesäkrat tjänar det även fortsättningsvis under kommande
år som en förtida kompensation.

Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till de riktlinjer för ändrade
bestämmelser om basbeloppet som angivits i motion 949. Det får ankomma
på regeringen att lägga fram förslag till lagändringar i frågan. Såsom
framhållits i motionen måste de ökade kostnader som följer av förslaget
finansieras. Eftersom kostnadernas storlek blir beroende av den fortsatta
prisutvecklingen kan dessa inte med säkerhet beräknas nu utan ytterligare
medelsanvisning för berörda anslag får ske via tilläggsbudget.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 949 bör ges regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses i väsentliga delar även motion 546.

dels att utskottet under punkt 1 moment 1 bort hemställa

1. beträffande basbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:949 och med
anledning av motion 1981/82:546 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (punkt 1 mom. 3)

Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta
Andersson (c), Gullan Lindblad (m), Elis Andersson (c) och Arne Lindberg
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 11 med ”anses tillgodosedda” bort ha följande
lydelse:

SfU 1981/82:10

Gällande bestämmelser om avräkning av pensionstillskott mot den ATP
som skulle ha utgått om undantagande inte skett kan få den konsekvensen att
en ålderspensionär som enda pension kan komma att uppbära grundbeloppet
inom folkpensioneringen. Enligt utskottets mening talar flera omständigheter
för att man inom pensionstillskottssystemets ram bör stödja dem som inte
kan uppbära den för andra försäkrade garanterade miniminivån, som utgörs
av grundpension jämte pensionstillskott. Sålunda hade de som vid tilläggspensioneringens
uppbyggnadsskede anmälde undantagande från ATP inte
möjlighet att förutse pensionstillskottens införande år 1969 och vad som
skulle bli följden av bestämmelserna härom. Vidare kan pensionstillskotten
inte ses som en förmån inom ATP-systemet utan får i princip anses vara en
skattefinansierad låginkomstutfyllnad och standardsäkring. Härtill kommer
att de flesta som uppbär pensionstillskott inte direkt har bidragit till
finansieringen av ATP. Taxeringsbestämmelserna har också medfört att
företagare som har begärt undantagande från ATP under sina aktiva år har
betalat högre stats- och kommunalskatt än den som med samma bruttoinkomst
av jordbruk eller rörelse har varit ansluten till ATP genom att
ATP-avgiften hela tiden har varit avdragsgill vid inkomsttaxeringen och
därmed sänkt underlaget för beräkning av skatten.

Vad särskilt gäller bestämmelserna om änkas rätt till pensionstillskott när
maken varit undantagen från ATP har pensionskommittén i sitt slutbetänkande
(SOU 1981:61) Familjepension funnit att gällande bestämmelser
härför i vissa fall kan ge upphov till effekter som framstår såsom mindre
tillfredsställande. Kommittén har föreslagit att rätt till pensionstillskott skall
tillkomma änka oberoende av makes undantag såväl när hon uppbär åldersoch
förtidspension som änkepension.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör föreläggas förslag
om rätt till pensionstillskott vid undantagande från ATP vilket kan träda i
kraft den 1 januari 1983. Det anförda bör med anledning av motionerna 539,
1270 och 223 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under punkt 1 moment 2 bort hemställa

3. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:539, 1981/
82:1270 yrkande 1 och 1981/82:223 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tidpunkten för nytt pensionstillskott (punkt 1 mom. 5)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anser under
förutsättning av bifall till reservation 2 ovan

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”nämnda tidpunkt” bort ha följande lydelse:

SfU 1981/82:10

De ökade kostnader som föranleds av förslaget i reservation 2 om att
pensionstillskott skall kunna utgå oberoende av ett undantagande från ATP
kan enligt utskottets mening täckas genom att det nya pensionstillskottet
börjar utgå inte såsom föreslagits den 1 juli 1982 utan först fr. o m. den 1
januari 1983. Övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i
lagen (1969:205) om pensionstillskott bör ändras i enlighet härmed.

dels att utskottet under punkt 1 moment 5 bort hemställa

5. beträffande tidpunkten för nytt pensionstillskott

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1270 yrkande 2 och
med anledning av propositionen antar följande lydelse av
övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i
lagen (1969:205) om pensionstillskott:

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för
tid före ikraftträdandet.

4. Hustrutillägg och medelsanvisning (punkt 1 mom. 7 och 8)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Gullan Lindblad (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Inkomstprövningsreglerna för hustrutillägg har medfört att tillägget
numera utgår även i fall där familjeinkomsten är förhållandevis hög. Såväl
socialpolitiska samordningsutredningen som pensionskommittén har uttalat
sig för en total avveckling av hustrutillägget. I avvaktan på resultatet av
beredningen av de båda utredningarnas förslag anser utskottet att det, som
ett första steg på den förordade avvecklingen av hustru tillägget, redan
fr. o. m. nästa budgetår bör införas bestämmelser som syftar till att något
begränsa antalet fall av utbetalning av hustrutillägg där det av sociala skäl kan
anses mindre befogat. Utskottet biträder därför förslaget i motion 1981/
82:1269 om att hustrutillägg fr. o. m. den 1 juli 1982 inte skall utbetalas om
inte beloppet överstiger 1 200 kr. per år.

Till följd härav kan anslaget till folkpensioner minskas med 5 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

SfU 1981/82:10

dels att utskottet under punkt 1 momenten 7 och 8 bort hemställa

7. beträffande hustrutillägg

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1269 yrkande 1
antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag: Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg minskas med en tredjedel av
den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kronor
för den som är gift och 1 000 kronor för annan.

Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg
föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutillägget.

Hustrutillägg utgår endast om årsbeloppet
för hustrutillägg överstiger
1 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1269 yrkande 2 och
med anledning av propositionen till Folkpensioner för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 37 315 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Lika folkpension oavsett civilstånd

Elis Andersson och Arne Lindberg (båda c) anför:

I motion 1981/82:400 har hemställts att regeringen skulle få i uppdrag att
utarbeta och framlägga förslag om lika folkpension för alla oavsett civilstånd
och boendeförhållanden. Enligt nuvarande ordning utbetalas full folkpension
till ensamstående, samboende som inte har barn tillsammans, frånskilda
som ej åter flyttat samman samt syskon och andra som har intressegemenskap
och delar bostad. Däremot minskas basbeloppsgrunden med 17,5 % för
den folkpension som utgår till gifta makar, samboende som har gemensamt
barn och till frånskilda som återförenats som samboende utan att ingå nytt

SfU 1981/82:10

äktenskap. För dessa senare minskas alltså folkpensionen med ca 3 000 kr.
för vardera.

Att i dagens situation alltjämt tillämpa bestämmelser från en tid med
väsentligt andra synsätt och samlevnadsförhållanden ter sig i högsta grad
egendomligt. Civilstånd och boendeförhållanden påverkar ju inte lön, ATP
och sjukpenning. Varför skall då helt plötsligt folkpensionärer ekonomiskt
bestraffas, om de är gifta, skilda som åter flyttat samman eller samboende
som fött och fostrat barn tillsammans, medan däremot exempelvis samboende
som inte haft möda och ekonomisk uppoffring för barn får full
folkpension?

Tidigare har det i motionen påtalade missförhållandet stundom försvarats
med att gifta har lägre bostadskostnader än ensamstående, vilket väl i och för
sig är riktigt. Men samma sak gäller ju för alla andra former av samboende
utan att äktenskap föreligger. Och att samboende med barn skulle ha lägre
bostadskostnader än samboende utan barn förefaller synnerligen osannolikt.

De i motionen omnämnda möjligheterna att åstadkomma en utjämning
föregicks av orden bl. a. En beställning om förslag hade varit försvarbar,
eftersom ju regeringen säkerligen har kunskap och fantasi nog för att finna
andra finansieringsvägar i dagens svåra ekonomiska situation. Det torde
exempelvis inte vara främmande för pensionärer att inbördes förverkliga den
vanligaste solidaritetsprincipen ”lika lön för lika arbete”.

Även folkpensionen kan med fog betraktas som lön för en samhällsinsats
som utförts under den s. k. produktiva arbetstiden. Liksom lönepåslagen
ofta blivit olika för att realisera likalönsprincipen kunde i dagens läge de
favoriserade pensionärsgrupperna avstå något av sitt ”löneutrymme”, för att
de eftersatta skall hinna i fatt och principen lika folkpension åt alla kunna
förverkligas.

I jämförelse med andra samhällsproblem kan visserligen den aktualiserade
pensionsfrågans lösning vara mindre brådskande än många andra, men om
den kan lösas inom ramen av de medel som anvisas för täckande av de
ordinarie kostnaderna för folkpensionen, skulle det vara en stor fördel att
snarast bringa olikheten i folkpension ur världen. Och för många folkpensionärer
ter det sig helt obegripligt att man av samhället skall ekonomiskt
bestraffas för att man genom ingående av äktenskap legaliserat sin relation
till annan person.

Utskottets korta men positiva skrivning beträffande innehållet i motion
1981/82:400, fastän med avslagsyrkande, kan jämte de synpunkter som
anförts i motionen och i detta särskilda yttrande förhoppningsvis innebära ett
steg framåt mot den aktualiserade frågans lösning.

SfU 1981/82:10

2. Kommunala bostadstillägg

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Lars-Åke Larsson, Ulla
Johansson, Nils-Olof Gustafsson och Ingegerd Elm (alla s) anför:

Statsbidraget till kommunerna för deras kostnader för KBT infördes
fr. o. m. den 1 januari 1980 och uppgick då till 43 % av kostnaderna. Till följd
av att inkomstprövningsreglerna skärptes i enlighet med förslag i proposition
1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten sänktes statsbidraget till
38% den 1 juli 1981. Enligt förslag i regeringens besparingsproposition
hösten 1981 (prop. 1981/82:30) införs fr. o. m. den 1 april i år en nedre
hyresgräns inom KBT-systemet på 80 kr./månad för såväl ensamstående som
för makar. Samtidigt sänks statsbidraget ånyo, denna gång till 25 % av
kostnaderna.

I vissa kommuner har man nu försökt att efter förmåga kompensera
urholkningen av bostadstilläggen och beslutat att ge ut oförändrade eller
endast delvis reducerade bostadstillägg. På grund av regeringens sparpolitik
är dock kommunernas utrymme för kompensation begränsad. Det goda
syftet med statsbidragen, nämligen att ge pensionärerna samma bostadsstandard
oberoende av i vilken kommun de bor, går därmed förlorat.

I reservation 1 ovan har vi påtalat de allvarliga försämringar i pensionärernas
ekonomi som följer av regeringens olika sparförslag inom socialförsäkringen
och som vi motsatt oss. Vi kommer i fortsättningen att arbeta för
att skapa utrymme för att återge de sociala förmånerna det värde de tidigare
haft. I den ekonomiska situation som landet nu befinner sig i nödgas vi
emellertid att prioritera. Vi har i reservationen framhållit att vi nu anser det
nödvändigt att i första hand återställa förtroendet för pensionssystemet, och
vi har där lagt fram förslag som skall återge pensionerna deras tidigare
värde.

GOTAB 70797 Stockholm 1982