SfU 1981/82:1

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1981/82:1

om ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet (prop.
1980/81:204)

Propositionen

I proposition 1980/81:204 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

I propositionen föreslås att föräldrar som vårdar egna barn i hemmet får
viss rätt till allmän tilläggspension för denna insats.

Förslaget innebär att en förälder får tillgodoräkna sig det antal år han eller
hon varit hemma och vårdat egna barn som om dessa vårdår hade varit
förvärvsår. Denna rätt skall gälla så länge som föräldern vårdar barn som är
under tre års ålder. En person som har förvärvsarbetat under ett visst antal år
får således till dessa år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte
fyllt tre år. För att få tillgodoräkna sig ett vårdår skall föräldern ha svarat för
den faktiska vården av barnet under mer än halva kalenderåret.

Förslaget får ses som en garantiregel för de föräldrar som till följd av vård
av egna barn ett visst år inte har möjlighet att tjäna in pensionspoäng enligt
nuvarande regler. Detta inträffar om föräldern under ett år har en inkomst
som understiger basbeloppet vid årets ingång plus 100 kr.

För att få tillgodoräkna sig vårdåret för ATP skall föräldern enligt förslaget
ansöka om tillgodoräknande av vårdår när vårdåret avslutats. Den allmänna
försäkringskassan fattar därefter beslut härom.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. De föräldrar som
vid ikraftträdandet har barn som fyller tre år efter den 1 juli 1982 kommer
därför, om de i övrigt uppfyller villkoren, att omfattas av reformen.

Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.

1 Riksdagen 1981182. 11 sami. Nr 1

SfU 1981/82:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels

att 13 kap. 4 § och 20 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 6 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

6 a §

Har en här i riket bosatt förälder
under större delen av ett kalenderår
vårdat ett eget barn, som inte har fyllt
tre år, skall föräldern under de förutsättningar
som anges i denna paragraf
tillgodoräknas det året såsom ett
vårdår. Sådana år jämställs vid tilllämpningen
av denna lag med år för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats.
För tillgodoräknande fordras att de
allmänna förutsättningarna för beräkning
av pensionsgrundande inkomst,
enligt 1 § andra stycket andra
meningen, är uppfyllda. Vårdår
enligt denna paragraf skal! inte tillgodoräknas
då pensionspoäng för året
fastställts enligt 6 § och inte heller då
pensionspoäng för året enligt 6 §
första stycket inte tillgodoräknats
föräldern på grund av underlåten
avgiftsbetalning.

För samma barn och år får endast
en förälder tillgodoräkna sig vårdår
enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 §
första stycket angivna medeltalet av
pensionspoäng bortses frän de är som
tillgodoräknats enligt denna paragraf.
Sådana är skall inte heller
beaktas vid tillämpningen av 12 kap.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

SfU 1981/82:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § första stycket eller 13 kap. 2 §
första stycket.

En försäkrad förälder som vill att
ett vårdår enligt denna paragraf skall
tillgodoräknas skall hos den allmänna
försäkringskassa där han är
inskriven göra en skriftlig ansökan
om tillgodoräknande enligt denna
paragraf senast ett år efter utgången
av det år som skall tillgodoräknas.

13 kap.

4 §2

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12
kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande
tillämpning av 12 kap. 3 och 4 §§.

Vid beräkning av förtidspension
skall hänsyn icke tagas till pensionspoäng
som enligt 11 kap. 6 § första
och trejde styckena tillgodoräknats
den försäkrade för tid då förtidspension
enligt denna lag utgått med
anledning av samma inkomstförlust.

Vid beräkning av förtidspension
skall hänsyn inte tas till pensionspoäng
som enligt 11 kap. 6 § första och
tredje styckena tillgodoräknats den
försäkrade för tid då förtidspension
enligt denna lag utgått med anledning
av samma inkomstförlust.
Vårdår som enligt 11 kap. 6 a § tillgodoräknats
en försäkrad som under
året uppburit förtidspension enligt
denna lag får inte åberopas för höjning
av förtidspensionen.

20 kap.
2 §

Vid tillämpningen av bestämmelse
i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§ samt
21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn
som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning
av bestämmelserna i 4 kap. och 9
kap. 4 § likställas den, med vilken
förälder är eller varit gift eller har

Vid tillämpningen av bestämmelse
i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11
kap. 6 a§ samt 21 kap. 1 § om
försäkrad, som sammanbor med
barn, skall med barn som där sägs
likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning
av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap.
4 § och 11 kap. 6a § likställas den,

2 Senaste lydelse 1979:127.

SfU 1981/82:1

Nuvarande lydelse

eller har haft barn, om de stadigvarande
sammanbo.

Föreslagen lydelse

med vilken förälder är eller varit gift
eller har eller har haft barn, om de
stadigvarande sammanbor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

SfU 1981/82:1

Motionerna

I motion 1980/81:2211 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
avslår proposition 1980/81:204.

I motion 1980/81:2212 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:204,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ersättning med ett
belopp som motsvarar den sjukpenninggrundande inkomsten utgår för
föräldraledighet under samtliga 12 månader,

3. att riksdagen begär förslag som innebär att vardera föräldern skall vara
skyldig att ta ut minst tre månader av ledigheten för att föräldrapenning skall
utgå under denna tid, i de fall då båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare.

Utskottet

Rätten till tilläggspension (ATP) grundas på förvärvsarbete. Den pensionsgrundande
inkomsten beräknas på grundval av den försäkrades inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under året. Även vissa
förmåner från socialförsäkringen och på arbetsmarknads- och utbildningsområdena
jämställs med inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete.
Sålunda tas t. ex. sådana förmåner som sjukpenning, föräldrapenning och
vårdbidrag med vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten.

Pensionsgrundande inkomst beräknas när en försäkrads inkomster av
anställning och annat förvärvsarbete överstiger det vid årets ingång gällande
basbeloppet. Vid beräkningen bortser man från inkomster som överstiger sju
och ett halvt basbelopp. Pensionsgrundande inkomst kan beräknas fr. o. m.
det åren försäkrad fyller 16 år t. o. m. det år han fyller 64 år, dvs. under högst
49 år.

För varje år som pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den
pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Ålderspension från ATP utgår under förutsättning att pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. För full pension krävs att
pensionspoäng tillgodoräknats under 30 år. Har pensionspoäng tillgodoräknats
för ett mindre antal år skall pensionen minskas med 1/30 för varje
felande år.

ATP beräknas med ledning av medeltalet av de pensionspoäng som
tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer
än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen.

Förtidspension från ATP kan beräknas under antagande att den försäkrade
även tillgodoräknas pensionspoäng för varje år fr. o. m. det år
pensionsfallet inträffar t. o. m. det år då han uppnår 64 års ålder.

SfU 1981/82:1

Förutsättningen härför är antingen att den försäkrade vid tidpunkten för
pensionsfallet haft eller borde ha haft en sjukpenninggrundande inkomst
motsvarande lägst basbeloppet vid årets ingång eller att pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för minst två av de fyra åren närmast före
pensionsfallet.

ATP finansieras genom att arbetsgivare och uppdragsgivare betalar
arbetsgivaravgifter och att egenföretagare m. fl., som har inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning, betalar egenavgifter. Avgifterna tillförs
allmänna pensionsfonden.

Förälder som vårdar barn har rätt till ersättning från föräldraförsäkringen
under viss tid. I samband med barns födelse utgår föräldrapenning under
högst 180 dagar sammanlagt för föräldrarna. Under ytterligare 180 dagar
utgår särskild föräldrapenning. Ersättningen i form av föräldrapenning i
samband med barns födelse och särskild föräldrapenning under 90 dagar
utgår i princip med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning medan
ersättning i form av särskild föräldrapenning under återstående 90 dagar
utgår med 37 kr. per dag. Sistnämnda belopp utgör också garantinivå för
föräldrapenning till föräldrar som saknar eller har låg sjukpenninggrundande
inkomst. Föräldrapenning kan slutligen utgå även vid tillfällig vård av sjukt
barn.

Som ovan nämnts utgör ersättningen från föräldraförsäkringen pensionsgrundande
inkomst. Garantibeloppets nivå medger emellertid inte att en
förälder vars enda inkomst utgörs av föräldrapenning motsvarande garantinivån
har möjlighet att tjäna in pensionspoäng.

Mot bakgrunden av att i regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 angetts
att ATP-rätt borde införas för vård av små barn fick en arbetsgrupp i
socialdepartementet i juni 1980 i uppdrag att utarbeta förslag till regler
härom.

Propositionens förslag om ATP-rätt för hemarbetande småbarnsföräldrar
bygger på arbetsgruppens förslag i promemorian Ds S 1981:1 och innebär
följande.

En förälder som inte tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst men som
vårdar barn som inte fyllt tre år under större delen av ett kalenderår skall få
möjlighet att i pensionshänseende tillgodoräkna sig detta år som ett vårdår.
Vårdåret jämställs med förvärvsår och ökar därmed den försäkrades
möjligheter att uppnå de 30 år som fordras för full pension. Vårdåret åsätts
emellertid inget självständigt poängvärde utan får vid ATP-beräkningen ett
värde motsvarande medelpoängen för förvärvsverksamma år. Vårdåret
påverkar inte heller förutsättningarna för rätt till ålders- eller förtidspension.

Departementschefen framhåller i propositionen att även om 30-årsregeln
inom ATP-systemet gör det möjligt för många föräldrar att tjäna in full ATP

SfU 1981/82:1

också om de är hemarbetande under några år är det uppenbart att de
nuvarande reglerna inte ger ett heltäckande skydd. Med hänsyn till att den
föreslagna reformen när den fått fullt genomslag beräknas komma att årligen
påverka pensionsnivån för ca 70 000 pensionärer är det enligt hennes mening
motiverat med en reformering av ATP-rätten. Departementschefen framhåller
vidare att reformen kan ses som ett sätt att garantera pensionsskyddet i
avvaktan på att ersättningstiden för föräldrapenningen förlängs och dess nivå
höjs så att pensionsskyddet säkras den vägen. Hon anser det angeläget att
omedelbart genomföra den föreslagna förbättringen av ATP-skyddet och
därigenom uppmärksamma de hemarbetande föräldrarnas insatser i vården
och fostran av barnen.

För att en förälder skall få tillgodoräkna sig ett vårdår föreslås i
propositionen att föräldern skall ansöka härom hos försäkringskassan senast
ett år efter vårdårets utgång. Förslaget skiljer sig från arbetsgruppens förslag
som innebar att föräldern skulle göra dels en anmälan till försäkringskassan
om sin avsikt att vårda egna barn i hemmet under större delen av
kalenderåret, dels - när vårdåret avslutats - en ansökan om tillgodoräknande
av vårdår senast inom två år efter årets utgång. Det i propositionen
föreslagna förenklade ansökningsförfarandet motiverar departementschefen
bl. a. med att de årliga administrationskostnaderna kan minskas från ca 9
milj. kr. till ca 5,3 milj. kr.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. I propositionen
anges att de första ålderspensionsfallen som berörs av förslaget torde inträffa
några år efter sekelskiftet. Först efter år 2040 når systemet full funktion. Den
kostnad för reformen som kommer att belasta ATP-systemet efter nämnda
tidpunkt har beräknats till 200 milj. kr. per år.

Med anledning av propositionen har väckts partimotioner från socialdemokraterna,
motion 2211, och från vänsterpartiet kommunisterna, motion
2212, i vilka yrkas avslag på propositionen. I motion 2212 framställs
dessutom yrkanden på föräldraförsäkringens område. Utskottet återkommer
till dessa yrkanden sist i betänkandet.

I motion 2211 erinras om att ATP-systemet utformats med hänsynstagande
till att försäkrade på grund av barnafödsel och omvårdnad av barnen är
förhindrade att ha förvärvsarbete under ett antal år.Vidare erinras om att
frågan om hemarbetandes rätt till ATP behandlats av pensionskommittén i
betänkande SOU 1977:46, Pensionsfrågor, m. m., och att kommittén avvisat
en sådan rätt. Motionärerna konstaterade också att arbetsgruppens förslag
fått ett mycket dåligt mottagande hos remissinstanserna och att de
remissorgan som företräder socialförsäkringssektorn liksom arbetsmarknadens
parter varit negativa till förslaget.

Den i motionen framförda kritiken mot förslaget kan sammanfattas i
följande punkter.

SfU 1981/82:1

1. Förslaget innebär ett avsteg från den princip som ligger till grund för
ATP-systemet, nämligen att pensionsrätt grundas på förvärvsarbete eller på
förmån som utgör ersättning för förvärvsarbete.

2. Förslaget utgör också ett avsteg från principen att försäkringen skall
finansieras genom avgifter och förslaget innebär att löntagarna skall betala
en förbättrad pension för en kategori som inte med avgifter medverkat i
finansieringen.

3. Mot bakgrunden av att för full pensionsrätt endast krävs 30 förvärvsverksamma
år mellan 16 och 64 år, att antalet familjer med tre eller flera barn
minskat kraftigt under 1970-talet, och att förvärvsfrekvensen för kvinnor
med barn under sju år ökat under samma tid kan ifrågasättas såväl behovet av
den föreslagna reformen som om förslaget får betydelse för den personkrets
det är ämnat för.

4. Förslaget kan uppfattas som orättvist t. ex. av förvärvsarbetande
föräldrar som också vårdar barn och kan även leda till krav från andra
grupper på vidgade ATP-förmåner.

5. Det rimliga i att genomföra ett förslag vars administrationskostnader
beräknas uppgå till 265 milj. kr. redan innan fullfunktionsstadiet inträffarom
50 år måste ifrågasättas liksom möjligheten att åstadkomma den kontroll som
normalt gäller och bör gälla inom socialförsäkringssystemet.

Motionärernas slutsatser är att man inte hjälper barnfamiljerna med en
skenreform av det slag som lagts fram, utan genom en väl utbyggd
barnomsorg, en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt inkomstbortfallsprincipen
och genom det grundläggande kravet att alla som vill ha
förvärvsarbete bör få möjlighet att få det.

Vänsterpartiet kommunisternas invändningar mot propositionen är i
huvudsak av samma slag som de som framförts i den socialdemokratiska
motionen. I vpk-motionen framhålls särskilt att förslaget ytterligare konserverar
kvinnorollen och motverkar utvecklingen för jämställdhet i arbetslivet.
Enligt motionärerna skulle andra förslag bättre främja jämställdheten
mellan män och kvinnor, t. ex. en kortare arbetsdag för alla med
målsättningen sex timmars arbetsdag. Den föreslagna reformen betecknas
även i denna motion som en skenreform och i motionen ifrågasätts om
reformen ger garanti för en förbättring av pensionsbeloppen för kvinnorna.
Motionärerna anser att de möjligheter som redan finns att under sammanlagt
19 år vårda barn utan att detta behöver påverka möjligheten att tjäna in full
ATP torde räcka för de flesta föräldrar.

Utskottet delar departementschefens bedömning att det finns ett behov av
en reform som förbättrar pensionsskyddet för hemarbetande småbarnsföräldrar.
Förslaget innebär ett mycket litet ingrepp i nuvarande bestämmelser
och de finansiella konsekvenserna för ATP-systemet är marginella.
Reformen är också, som departementschefen framhållit, klart avgränsad och
dess omfattning och effekter kommer i hög grad att vara avhängiga av vilka

SfU 1981/82:1

andra åtgärder av social- och arbetsmarknadspolitisk slag som kan
genomföras i fortsättningen för att stärka ATP-skyddet för småbarnsföräldrar.
Det angelägna syftet med reformen väger mot denna bakgrund enligt
utskottets uppfattning tyngre än de principiella invändningar som rests mot
förslaget. Utskottet förordar därför att reformen genomförs.

Vid granskningen av lagförslaget har uppmärksammats att den i specialmotiveringen
till förslaget till 11 kap. 6 a § AFL uttalade avsikten att ett
villkor för att vårdår skall kunna tillgodoräknas är att såväl föräldern som
barnet är bosatta här i riket inte har kommit till uttryck i det föreslagna
författningsrummet. Utskottet föreslår därför att detta ändras. Utskottet
föreslår också två ändringar i författningsrummet av redaktionell art,
nämligen att ordet ”egna” i första stycket och ordet ”försäkrad” i fjärde
stycket utgår då dessa inte behövs. Beträffande ordet ”egna” begränsas
kretsen barn som berättigar till rätt till vårdår av föräldrabegreppet. Detta
täcker förutom egna barn också makes barn och i vissa fall samboendes
barn.

Utskottet behandlar slutligen två yrkanden i motion 2212 av Lars Werner
m. fl. på föräldraförsäkringens område.

Yrkandena innebär att riksdagen skall begära förslag från regeringen om
att dels den särskilda föräldrapenningen skall utgå under samtliga 180 dagar
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dels att vardera föräldern i
de fall båda är vårdnadshavare skall använda rätten till föräldraledighet
under minst tre månader för att föräldrapenning skall kunna utgå motsvarande
tid.

Utskottet har på s. 6 ovan i korthet redogjort för föräldraförsäkringens
ersättningsregler. Till redogörelsen kan tilläggas att i de fall föräldrarna har
gemensam rättslig vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av tiden
för den särskilda föräldrapenningen såväl när det gäller de 90 dagar som
ersätts enligt inkomstbortfallsprincipen som de 90 dagar som ersätts med
garantibeloppet. Den ena föräldern har emellertid möjlighet att avstå sin rätt
till föräldrapenning till den andra genom en skriftlig anmälan till försäkringskassan.

De frågor som tagits upp i motionen har tidigare behandlats av riksdagen. I
utskottets betänkande SfU 1979/80:11, som godkändes av riksdagen,
behandlades förslaget i proposition 1979/80:76 om en förlängning av den
särskilda föräldrapenningen med 90 dagar, för vilka ersättning skulle utgå
enligt garantinivån, och samtidigt motionsyrkanden som syftade till utbyggnad
av den särskilda föräldraförsäkringen till 12 månader enligt inkomstbortfallsprincipen
och till kvotering mellan föräldrarna av ersättningstiden.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att en översyn
skulle komma att göras av reglerna om rätt till ledighet för vård av barn och
av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen.

SfU 1981/82:1

Utredningen för översynen (S 1980:08) av föräldraförsäkringen m. m.
beräknar avsluta sitt uppdrag kring årsskiftet 1981/82. Utskottet anser att
riksdagen i avvaktan på resultatet av utredningsuppdraget bör avslå
yrkandena 2 och 3 i motion 2212.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:204 och med
avslag på motion 1980/81:2211 och motion 1980/81:2212
yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att 11 kap. 6a § erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Propositionens förslag

Utskottets förslag

11 kap.
6 a §

Har en här i riket bosatt förälder
under större delen av ett kalenderår
vårdat ett eget barn, som inte har
fyllt tre år, skall föräldern under de
förutsättningar som anges i denna
paragraf tillgodoräknas det året
såsom ett vårdår. Sådana år jämställs
vid tilllämpningen av denna lag
med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats.
För tillgodoräknande
fordras att de allmänna förutsättningarna
för beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt 1 § andra
stycket andra meningen är uppfyllda.
Vårdår enligt denna paragraf
skall inte tillgodoräknas då pensionspoäng
för året fastställts enligt
6 § och inte heller då pensionspoäng
för året enligt 6 § första stycket inte
tillgodoräknats föräldern på grund
av underlåten avgiftsbetalning.

Har en här i riket bosatt förälder
under större delen av ett kalenderår
vårdat ett här bosatt barn, som inte
har fyllt tre år, skall föräldern under
de förutsättningar som anges i denna
paragraf tillgodoräknas det året
såsom ett vårdår. Sådana år jämställs
vid tillämpningen av denna lag
med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats.
För tillgodoräknande
fordras att de allmänna förutsättningarna
för beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt 1 § andra
stycket andra meningen är uppfyllda.
Vårdår enligt denna paragraf
skall inte tillgodoräknas då pensionspoäng
för året fastställts enligt
6 § och inte heller då pensionspoäng
för året enligt 6 § första stycket inte
tillgodoräknats föräldern på grund
av underlåten avgiftsbetalning.

För samma barn och år får endast en förälder tillgodoräkna sig vårdår
enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 § första stycket angivna medeltalet av
pensionspoäng bortses från de år som tillgodoräknats enligt denna paragraf.
Sådana år skall inte heller beaktas vid tillämpningen av 12 kap. 1 § första
stycket eller 13 kap. 2 § första stycket.

En försäkrad förälder som vill att En förälder som vill att ett vårdår
ett vårdår enligt denna paragraf skall enligt denna paragraf skall tillgodo -

SfU 1981/82:1

Propositionens förslag

tillgodoräknas skall hos den allmänna
försäkringskassa där han är
inskriven göra en skriftlig ansökan
om tillgodoräknande enligt denna
paragraf senast ett år efter utgången
av det år som skall tillgodoräknas.

Utskottets förslag

räknas skall hos den allmänna försäkringskassa
där han är inskriven
göra en skriftlig ansökan om tillgodoräknande
enligt denna paragraf
senast ett år efter utgången av det år
som skall tillgodoräknas.

2. beträffande föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2212 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 27 oktober 1981

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s),
Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m). Börje Nilsson
(s). Ralf Lindström (s). Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s). Elis
Andersson (c). Ulla Johansson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m)
och Arne Andersson i Gustafs (c).

Reservation

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf
Lindström, Lars-Åke Larsson och Ulla Johansson (alla s) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar med ”samboendes barn” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett flertal skäl talar mot att
propositionens förslag genomförs. Anmärkningsvärt nog förtigs i propositionen
att en rätt till ATP för vård av små barn så sent som år 1977 avvisades
av pensionskommittén. Remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har
enligt utskottets mening tydligt visat att kommitténs kritik mot en sådan
ATP-rätt alltjämt är bärande. De remissorgan som representerar den största
sakkunskapen inom socialförsäkringssektorn liksom arbetsmarknadens parter
har avstyrkt arbetsgruppens förslag under åberopande av såväl principiella
skäl som rättviseskäl.

ATP-systemet är redan från början genom 15- och 30-årsregeln utformat
med hänsynstagande till att småbarnsföräldrar under ett antal år kan vara
förhindrade att ha förvärvsarbete. Föräldraförsäkringen och liknande
ersättningar medverkar också till att upprätthålla deras ATP-skydd. Det kan
därför ifrågasättas om förslaget i realiteten kommer att få någon nämnvärd

SfU 1981/82:1

effekt för de grupper som det vänder sig till. Inte minst de senaste årens
utveckling med allt fler förvärvsarbetande småbarnsmödrar och kraftigt
minskat antal familjer med tre eller fler barn talar för att så knappast blir
fallet. Detta har också påtalats vid remissbehandlingen. Riksrevisionsverket
har t. ex. anfört att verket anser att reformen endast i undantagsfall skulle
medföra vissa fördelar för människor i orter med få möjligheter till
förvärvsarbete. Riksförsäkringsverket och försäkringsöverdomstolen bedömer
att de som kommer att få den största glädjen av reformen är invandrare, i
synnerhet om de återigen utvandrar, och utlandssvenskar. Något stöd för
arbetsgruppens bedömning av hur många personer som vid ett fullfunktionsstadium
efter år 2040 skulle få fördel av förslaget har inte heller
angetts.

Utskottet drar av det ovan sagda för sin del den slutsatsen att de som trott
att de skulle komma att få fördel av förslaget kommer att upptäcka att de
ställts utanför medan för övriga förslaget blir praktiskt taget betydelselöst.
Enbart av denna anledning kan enligt utskottets mening ifrågasättas om ett
genomförande av förslaget är motiverat.

Det avgörande skälet för att förslaget inte bör godtas är emellertid att det
strider mot de bärande principerna inom ATP, nämligen att pensionsrätten
grundas på förvärvsarbete och att den finansieras med avgifter från
kollektivet löntagare eller med egenavgifter.

En betydelsefull aspekt i detta sammanhang är i vilken grad detta avsteg
från principerna för rätt till ATP kommer att föranleda ytterligare krav på
pensionsrätt. I propositionen hävdas att reformen är klart avgränsad och
behöver därmed inte leda till följdändringar på andra områden. En av
pensionskommitténs invändningar mot ATP-rätt för hemarbetande var just
spridningseffekten. Kommittén ansåg det mindre välbetänkt att söka en
lösning för stödåtgärder för hemarbetande inom ATP-systemets ram
eftersom man skulle få möta kraven också från andra grupper i samhället,
t. ex. de studerande och de värnpliktiga, som med lika stor rätt kan göra
anspråk på att få ATP-förmåner för sina insatser. Utskottet har noterat att
det redan under remissbehandlingen förts fram förslag om utvidgningar av
arbetsgruppens förslag till ATP-rätt. Reformens avgränsning i förslaget
hindrar enligt utskottets uppfattning på intet sätt att de nya principerna för
rätt till ATP kan anföras även av andra grupper, som också kan gå förlustiga
sin pensionsrätt under ett aktuellt år och som också kan klart avgränsas.

Utskottet anser också att förslaget är behäftat med uppenbara brister såväl
ur rättvisesynpunkt som ur kontrollsynpunkt. Så t. ex. gynnar förslaget
uppenbart en välavlönad förälder med lång studietid som väljer att stanna
hemma och vårda barn i förhållande till en lågavlönad eller deltidsarbetande
förälder. Förälderns hemarbete under vårdåret kommer att värderas med
samma poängtal som medeltalet av poängen för förvärvsverksamma år.
Härigenom kan möjligheten att upprätthålla pensionsskyddet i vissa fall bli
större för den hemarbetande förälder som tillgodoräknas ett vårdår än för

SfU 1981/82:1

den hemarbetande förälder som får låg pensionspoäng för året i fråga, t. ex.
på grund av att vårdbidrag utgår, föräldern arbetar deltid några timmar per
dag eller arbetar eller får föräldrapenning en begränsad tid av året. Förslaget
måste också upplevas som orättvist av t. ex. en ensamstående förälder som av
ekonomiska skäl inte kan avstå från förvärvsarbete men som ensam har
ansvaret för barnets vård. För att undvika orimligt höga administrationskostnader
har de krav på kontrollmöjligheter som normalt gäller och bör
gälla inom socialförsäkringssystemet måst åsidosättas. Trots detta kan
förslagets administrationskostnader fram till fullfunktionsstadiet beräknas
uppgå till 265 milj. kr. Utskottet måste ställa frågan om det är rimligt att
genomföra ett förslag med denna innebörd när i övrigt kravet på sparsamhet
med allmänna medel upphöjts till högsta doktrin i den borgerliga ekonomiska
politiken.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att de resurser som samhället är
berett att satsa på småbarnsfamiljerna i första hand bör användas för en
utbyggnad av barnomsorgen och av föräldraförsäkringen enligt inkomstbortfallsprincipen.
Härigenom underlättas föräldrarnas och framför allt kvinnornas
situation i hemmet och i arbetslivet.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till propositionen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2211 och motion
1980/81:2212 yrkande 1 avslår proposition 1980/81:204.

GOTAB 69590