NU 1981/82:9

Näringsutskottets betänkande
1981/82:9

över motion om ökad vidareförädling inom livsmedelsindustrin
Ärendet

I motion 1980/81:1402 av Grethe Lundblad m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man genom ökat
centralt och regionalt stöd inom nuvarande anslagsramar bör stimulera till
sådana satsningar inom livsmedelsindustrin som genom vidareförädling av
svenska råvaror kan bjuda importen konkurrens och därmed medverka till
en bättre bytesbalans.

Motionen

I motionen anförs att stora ansträngningar måste göras för att förbättra
Sveriges bytesbalans. Detta bör, menar motionärerna, ske i första hand
genom att importvaror ersätts med svenskproducerade industrivaror, bl. a.
vidareförädlade dagligvaror. Även om livsmedelsimporten endast utgör
7-9 % av den samlade importen under slutet av 1970-talet har den dock
kommit upp till ett årsvärde av 8,6 miljarder kronor. De sektorer av
livsmedelsindustrin som är aktuella i detta sammanhang är fisk- och
fiskkonservindustrin, bageriindustrin samt slakteri- och charkuteriindustrin.
Motionärerna önskar mot angiven bakgrund ett ökat centralt och regionalt
stöd till dessa delar av livsmedelsindustrin. Skåne utpekas som den mest
intressanta regionen i detta sammanhang. Då de flesta länder när det gäller
livsmedel strävar mot ökad grad av självförsörjning genom olika former av
gränsskydd skulle, säger motionärerna, sådana åtgärder inte bryta mot
internationella handelsregler.

Uppgifter i anslutning till motionen

Allmänt om livsmedelsindustrin

Det totala förädlingsvärdet inom den svenska livsmedelsindustrin uppgick
år 1979 till nära 12 miljarder kronor, motsvarande ca 10 % av hela
industriproduktionen. Samma år sysselsatte branschen 72 000 personer eller
8 % av totala antalet sysselsatta inom hela industrin.

De i detta sammanhang aktuella branscherna, fisk- och fiskkonservindustrin,
bageriindustrin samt slakteri- och charkuteriindustrin, hade år 1979 ett
förädlingsvärde av 4,6 miljarder kronor eller nära 40 % av hela livsmedelsindustrins
produktion. Det totala antalet anställda uppgick samma år till

1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 9

NU 1981/82:9

2

34 000 personer eller nära hälften av sysselsättningen inom hela livsmedelsindustrin.
Fisk- och fiskkonservindustrin är från såväl produktions- som
sysselsättningssynpunkt den minsta branschen.

1970-talet har inneburit ett stagnationsskede för hela livsmedelsindustrin.
Samtidigt har branschen genomgått en strukturomvandlingsprocess i vilken
arbetsställena har blivit såväl färre som större. Under perioden 1960-1978
minskades antalet arbetsställen med mer än hälften. De genomsnittligt
minsta arbetsställena finns i bageriindustrin samt fisk- och fiskkonservindustrin.
Den sistnämnda branschen är regionalt koncentrerad till Göteborgs
och Bohus län, där mer än hälften av arbetsställena är belägna.

Den svenska livsmedelsindustrin är en utpräglad hemmamarknadsindustri.
Branschens totala exportvärde utgjorde år 1979 ca 5 % av produktionen.
En relativt hög exportandel eller 13 % kan noteras för fisk- och fiskkonservindustrin.

Av importvärdet var råvarornas andel 35 %, medan de högt förädlade
produkterna kunde notera en andel på något mer än 25 %. Till den
sistnämnda gruppen hör, förutom produkter från de hittills angivna
delbranscherna, även produkter från frukt- och grönsakskonservindustrin
samt choklad- och konfektindustrin.

Utredningar

Statens industriverk redovisade år 1978 en utredning om livsmedelsindustrin,
Livsmedelsindustri (SIND 1978:8). Tidigare hade bl. a. slakteri- och
charkuteriindustrin, bageriindustrin samt djupfrysnings- och konservindustrin
behandlats i tre delbranschutredningar.

Den förväntade utvecklingen under första hälften av 1980-talet inom
livsmedelsindustrin skulle enligt utredningen komma att medföra en fortsatt
strukturomvandling med sysselsättningsminskningar och fortsatt utslagning
av mindre företag. Detta bedömdes emellertid inte föranleda några särskilda
industripolitiska åtgärder annat än beträffande fisk- och fiskkonservindustrin.
För denna bransch föreslog industriverket att stöd skulle utgå till de
mindre företagen inom ramen för de av verket administrerade branschfrämjande
åtgärderna, s. k. branschprogram. Motivet för detta stöd var att, även
om den förväntade sysselsättningsminskningen i absoluta tal var liten, vissa
kommuner skulle komma att drabbas hårt på grund av branschens regionala
koncentration till sysselsättningssvaga områden. Förslaget medförde ingen
åtgärd från regeringens sida.

En arbetsgrupp, tillsatt av jordbruksminister Anders Dahlgren, överlämnade
i juni 1981 en rapport till jordbruksdepartementet om ökad export av
högförädlade livsmedel. Arbetsgruppen bestod av representanter för Lantbrukarnas
riksförbund. Svenska livsmedelsarbetareförbundet. Sveriges
industriförbund och Sveriges exportråd. Rapporten kan vara av intresse i

NU 1981/82:9

3

detta sammanhang av följande skäl. Vidareförädling av livsmedel kräver ofta
stora utvecklingsinsatser och därför också längre serier för en lönsam
produktion. Detta medför att hemmamarknaden är för liten, vilket i sin tur
ställer krav på export. Arbetsgruppens förslag hänför sig till två områden: -en

offensivare handelspolitik,

- främjande av livsmedelsindustrins marknadsföring.

Den offensiva handelspolitiken bör enligt rapporten främst riktas mot EG,
Norge och Finland.

Vad gäller marknadsföringsinsatser förordar arbetsgruppen inrättande av
ett särskilt livsmedelssekretariat, Swedish Food Promotion, som under en
femårsperiod skall arbeta inom ramen för Sveriges exportråd. För detta
sekretariat föreslås Exportrådet få särskilda finansiella resurser.

Utskottet

Svensk livsmedelsindustri har en produktion som främst riktar sig mot
hemmamarknaden. År 1979 uppgick den totala exporten till nära 3 miljarder
kronor medan det totala importvärdet var något mer än 9 miljarder kronor.
Den strukturomvandling som präglat livsmedelsindustrin under 1970-talet
har inneburit att produktionsenheterna blivit färre och större. Samtidigt har
den regionala koncentrationen ytterligare förstärkts.

I motion 1980/81:1402 (s) anförs att åtgärder måste vidtas för att förbättra
Sveriges bytesbalans. I första hand, menar motionärerna, bör detta ske
genom att importvaror ersätts med svenskproducerade varor. Ett varuområde
där detta skulle vara möjligt är förädlade livsmedelsprodukter.
Motionärerna önskar stimulansåtgärder till förmån för importkonkurrerande
livsmedelsindustri.

Utskottet instämmer i att det är värdefullt om konkurrensmöjligheterna
för svensk livsmedelsproduktion kan förbättras. Jordbruksminister Anders
Dahlgren tillsatte våren 1981 en arbetsgrupp med uppgift att överväga och
föreslå åtgärder som främjar exporten av högförädlade livsmedel. I
arbetsgruppens rapport framhålls bl. a. att det, om denna del av livsmedelssektorn
skall utvecklas, krävs längre serier för en lönsam produktion.
Utskottet förutsätter att regeringen i sitt fortsatta arbete med att finna
åtgärder för att stärka svensk export av förädlade livsmedel beaktar olika
möjligheter att förbättra den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft
mot import inom detta produktområde.

Mot här angiven bakgrund finns det enligt utskottets mening inte skäl för
någon framställning till regeringen på grundval av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1402.

NU 1981/82:9

4

Stockholm den 17 november 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Sven Andersson
(fp), Nils Erik Wååg (s). Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tage
Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s). Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s),
Hadar Cars (fp), Wivi-Anne Radesjö (s), Ingegärd Oskarsson (c), Birgitta
Johansson (s) och Sven Munke (m).

GOTAB Stockholm 1981