NU 1981/82:53

Näringsutskottets betänkande
1981/82:53

över proposition 1981/82:125 i vad avser anslag på tilläggsbudget III
inom industridepartementets område jämte motioner

Ärendet

Proposition 1981/82:125 med förslag om tilläggsbudget lil till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 9
(industridepartementet).

Vidare behandlas tre motioner som har väckts med anledning av
propositionen och - helt eller delvis - fem motioner från allmänna
motionstiden. Motionerna gäller stirlingmotorprojektet, viss ersättning till
Telub AB, Statsföretagsgruppen och varvsindustrin.

FJORTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1981/
82:125 bilaga 9 under punkt 1 (s. 37) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.

E. Energi

2. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Regeringen har i proposition
1981/82:125 bilaga 9 under punkt 2 (s. 38-46) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om statens
vattenfallsverks organisation och medge regeringen att i fortsättningen
besluta om ändring i denna,

2. bemyndiga regeringen att besluta om att bilda aktiebolag eller förvärva
aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört.

Propositionen

Statens vattenfallsverk har lämnat förslag till ny huvudorganisation för
verket. Förslaget innebär att det i vattenfallsverket skall finnas sex
huvudavdelningar, nämligen avdelningar för planering, för administration,
för drift och förvaltning, för konstruktion och byggande, för kärnkraft och

1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 53

NU 1981/82:53

för utveckling samt därutöver en enhet för internrevision. Inom den
regionala verksamheten får kraftverksförvaltningarna ökat resultatansvar.
En ny enhet för fossilkraftproduktion tillkommer. I propositionen uttalas att
en omorganisation av vattenfallsverket bör genomföras enligt de riktlinjer
som verket har föreslagit. Vidare anförs att verket i det fortsatta organisationsarbetet
bör överväga ytterligare möjligheter till decentralisering av den
löpande affärsförvaltningen.

Regeringen föreslås få riksdagens medgivande att i fortsättningen besluta
om sådana ändringar i vattenfallsverkets organisation som den framtida
utvecklingen kan ge anledning till. Medgivandet skall inte avse fall då medel
erfordras eller då vissa tjänster avses bli inrättade. I sådana fall skall
riksdagens medverkan alltjämt erfordras. Vidare föreslås regeringen få
riksdagens medgivande att besluta i frågor rörande förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom ramen för vattenfallsverkets uppgifter eller med nära
anknytning till dessa. Medgivandet skall, för andra typer av bolag än
distributionsbolag, inom ramen för verkets investeringsanslag begränsas
intill ett sammanlagt belopp av 75 milj. kr. per budgetår. Bolagsbildningar
för andra typer av bolag än distributionsbolag skall begränsas till ett för varje
år fastställt belopp. För budgetåret 1982/83 beräknas detta belopp till ca 75
milj. kr. Det aviseras att en redovisning av de bolagsbildningar som har skett
under året kommer att på vanligt sätt lämnas till riksdagen i budgetpropositionen.

I propositionen redovisas ett projekt som gäller deltagande av vattenfallsverket
tillsammans med Lilla Edets kommun i ett aktiebolag för fjärrvärmeförsörjning
inom kommunen. Frågan om medgivande för den avsedda
bolagsbildningen kommer, om riksdagen lämnar det begärda generella
bemyndigandet, att kunna prövas av regeringen.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om
statens vattenfallsverks organisation och medger regeringen att
i fortsättningen besluta om ändring i denna,

2. bemyndigar regeringen att besluta om bildande av aktiebolag
eller förvärv av aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks
verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört.

3. Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens i proposition 1981/82:125 bilaga 9 under punkt 3 (s. 46 f.)
framlagda förslag och hemställer

NU 1981/82:53

att riksdagen till Lån till förprojektering av naturgasledningar
m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 18 000 000 kr.

G. Statsägda företag

4. Finansiering av stirlingmotorutveckling. Regeringen har i proposition
1981/82:125 bilaga 9 under punkt 4 (s. 48-52) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att Lån till KB United Stirling
(Sweden) AB & Co får överföras till United Stirling AB i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat,

2. till Finansiering av stirlingmotorutveckling på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.

I motion 1981/82:2472 av Erik Hovhammar m. fl. (m) hemställs att
riksdagen avslår förslaget att [den skall] anvisa ett reservationsanslag av 25
milj. kr. till finansiering av stirlingmotorutveckling.

Verkställande direktören för KB United Stirling (Sweden) AB & Co. har
inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Utskottet

I propositionen lämnas - med anknytning till tidigare redogörelser till
riksdagen alltsedan år 1972 - uppgifter om verksamheten med stirlingmotorprojektet
sedan våren 1981, då riksdagen senast beslutade om finansiering
av projektet. United Stirling har, anför föredragande statsrådet, till följd av
en samordning mellan verksamheterna i Malmö och Linköping och en
koncentration till färre [deljprojekt blivit en mer intressant samarbetspartner
än tidigare. Han bedömer det för att projekten skall kunna exploateras vara
helt nödvändigt att kvalificerade samarbetspartner knyts till projekten eller
till United Stirling. I avvaktan på att pågående förhandlingar slutförs skall
staten genom det föreslagna anslaget bidra till att täcka United Stirlings
nettokostnad för verksamheten under år 1982.

Den verksamhet inom stirlingprojektet som f. n. bedrivs inom KB United
Stirling (Sweden) AB & Co kommer, anmäls det, att under år 1982
överflyttas till United Stirling AB. Ett lån som riksdagen år 1980 beviljade
det förra bolaget föreslås få överflyttas till det senare.

I motion 1981/82:2472 (m) anförs att det, med hänsyn till att förhandlingarna
om samarbetspartner till United Stirling inte har visat något resultat,
finns anledning att ifrågasätta om projektet har möjligheter till lönsamhet.
Ytterligare statsmedel bör, säger motionärerna, inte ställas till förfogande så
länge United Stirling inte kan presentera en kvalificerad samarbetspartner.

NU 1981/82:53

I samband med ärendets behandling har utskottet fått en ingående
redogörelse för arbetet på stirlingprojektet och för kontakterna i syfte att
finna samarbetspartner. Utskottet vill understryka industriministerns uttalande
om nödvändigheten av att kompetens och finansiella resurser kan
tillföras United Stirling genom samarbete med andra företag.

Utskottet förordar att United Stirling även i år får bidrag av staten för sin
verksamhet. Med tillstyrkan av regeringens förslag hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till proposition 1981/82:125 bilaga 9 punkt 4
moment 1 bemyndigar regeringen att medge att Lån till KB
United Stirling (Sweden) AB & Co får överföras till United
Stirling AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:2472 till Finansiering av stirlingmotorutveckling på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

5. Kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB. Regeringen har
i proposition 1981/82:125 bilaga 9 under punkt 5 (s. 52-54) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna [ett i propositionen angivet] avtal mellan staten och Telub
AB i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten,

2. till Kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 57 000 000 kr.

I motion 1981/82:2471 av Carl Bildt (m) hemställs att riksdagen avslår
regeringens hemställan om ett reservationsanslag om 57 milj. kr. till
kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB på tilläggsbudget
III.

Propositionen

Telub AB har avbrutit en utbildning av libyska ungdomar i tekniska ämnen
vilken bolaget bedrev enligt avtal med en militär myndighet i Libyen (jfr KU
1979/80:50, KU 1981/82:25). I december 1981 träffade svenska staten och
Telub ett avtal, med förbehåll för riksdagens godkännande, om att staten
skulle ersätta bolaget för de kostnader som förorsakades av projektets
avveckling samt för utebliven betalning för redan utförd utbildning. Det
framhålls i propositionen att det enligt avtalet tillkommer regeringen att
reglera ersättningen.

NU 1981/82:53

Motionen

I motionen anförs att redovisningen i propositionen inte fyller rimliga krav
på ekonomisk redovisning av Telubs ställning och beräkning av Telubs
kostnader för en avveckling av avtalet med Libyen.

Utskottet

Telub AB:s uppmärksammade åtagande år 1979 att bereda en grupp
libyska medborgare en utbildning innefattande vissa militära inslag har som
bekant avvecklats. Härvid har förutsatts att staten skulle lämna Telub viss
kompensation för kostnader och uteblivna intäkter. I propositionen föreslås
att riksdagen skall godkänna ett avtal som svenska staten och Telub ingick
den 10 december 1981 om att staten skulle ersätta bolaget för vissa närmare
angivna avvecklingskostnader och för utebliven betalning för redan utförd
utbildning. Det belopp som skall utbetalas till följd av avtalet beräknas till
högst 57 milj. kr.

Utskottet har - såsom industriministern ställt i utsikt i propositionen -beretts tillfälle att ta del av det nämnda avtalet. Härigenom får, med hänsyn
till vad industriministern anför i propositionen, syftet med den inledningsvis
under denna punkt redovisade motionen 1981/82:2471 (m) anses ha blivit
tillgodosett. Sedan propositionen framlades har avtal träffats mellan Telub
och den libyske beställaren om skadestånd till denne för att Telub inte har
uppfyllt sitt åtagande. En del av skadeståndet kommer, enligt vad utskottet
har inhämtat, att kunna täckas från det nu föreslagna anslaget. I övrigt torde
regeringen få återkomma till riksdagen med förslag till medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. med bifall till proposition 1981/82:125 bilaga 9 punkt 5 moment

1 godkänner det i propositionen angivna avtalet mellan staten
och Telub AB i vad avser ekonomiska förpliktelser för
staten,

2. med bifall till proposition 1981/82:125 bilaga 9 punkt 5 moment

2 och med avslag på motion 1981/82:2471 till Kostnader för
avveckling av viss utbildning vid Telub AB på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 57 000 000 kr.

6. Kapitaltillskott till Statsföretag AB. Regeringen har i proposition 1981/
82:125 bilaga 9 under punkt 6 (s. 54 f.) föreslagit riksdagen att till Kapitaltillskott
till Statsföretag AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.

I motion 1981/82:2454 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen

1* Riksdagen 1981182. 17 sami Nr 53

NU 1981/82:53

1. avslår regeringens hemställan om kapitaltillskott på 300 milj. kr. till
Statsföretag AB,

2. hos regeringen begär nya riktlinjer för Statsföretag AB:s verksamhet i
enlighet med vad som i motionen anförts,

3. hos regeringen begär tillsättande av en särskild kommitté med
kvalificerade företagsekonomiska experter och med parlamentarisk insyn
med uppdrag att pröva Statsföretags organisation också för de företag för
vilka regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska skäl kan andras för ett
statligt engagemang i enlighet med vad som i motionen anförts.

I detta sammanhang behandlar utskottet vidare - i vissa delar - tre
mptioner från allmänna motionstiden, nämligen

1981/82:1488 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller hemställan (11) att
riksdagen begär att regeringen omedelbart utarbetar ett investerings- och
utvecklingsprogram för de statliga företagen,

1981/82:2052 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1981/82:2018 - (3) att riksdagen hos regeringen begär
förslag till nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet syftande till en sanering
och utförsäljning av företagsenheter i enlighet med vad som i motionen
anförts,

1981/82:2138 av Olof Palme m. fl. (m) såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1981/82:2133 - (9) att riksdagen begär att regeringen
omedelbart utarbetar ett investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen.

Propositionen

Genom beslut av riksdagen hösten 1981 har de ekonomiska problemen
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och SSAB Svenskt Stål AB
fått en lösning, sägs det i propositionen. Även Statsföretagsgruppen i övrigt
kommer emellertid att behöva stora kapitaltillskott. Bl. a. har resultatutvecklingen
inom AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Beroxo AB och AB
Eiser varit negativ. En analys har visat att Statsföretagsgruppens kapitalbehov
för åren 1982-1984 kan bli mycket omfattande. Mot den bakgrunden har
industriministern tillsatt en arbetsgrupp för att studera Statsföretags fortsatta
verksamhet och finansiering. Om utredningsarbetet meddelas följande:

Målet för utredningsarbetet är att lägga fram förslag om hur kapitalbehovet
inom Statsföretagsgruppen skall tillgodoses och föreslå vissa riktlinjer för
Statsföretags fortsatta verksamhet. Ett led i den planerade finansiella
rekonstruktionen av Statsföretagsgruppen är att åstadkomma ökad överblickbarhet
och effektivisering av verksamheten. Arbetsgruppen skall
utarbeta förslag om Statsföretagsgruppens struktur och organisation. Utredningsarbetet
beräknas vara avslutat under hösten 1982. Detta innebär att ett

NU 1981/82:53

förslag om Statsföretagsgruppens organisation, finansiering, m. m. kan
föreläggas riksdagen tidigast under hösten.

Statsföretag har anmält att brist på likvida medel kan uppstå hösten 1982.
Det i propositionen föreslagna kapitaltillskottet är avsett att trygga
Statsföretags likviditetsutveckling under året.

Motionerna

Utvecklingen inom Statsföretagsgruppen är djupt oroande, sägs det i
motion 1981/82:2018, vilken innehåller motiveringen till motion 1981/
82:2052 (m). De förlustsiffror som Statsföretag AB har redovisat i sin
delårsrapport för andra kvartalet 1981 tyder, menar motionärerna, på
avgörande svagheter i Statsföretagsgruppens sätt att fungera. Företag som av
Statsföretag självt klassas såsom arbetande under normala affärsbetingelser
borde vara lönsamma i någorlunda nivå med jämförbara enskilda företag.
Ursäkt kan inte sökas i brist på kapital, säger motionärerna vidare och
hänvisar till att Statsföretag sedan år 1971 via riksdagen har fått tillskott på
drygt 9,3 miljarder kronor. Att Statsföretag har många problemföretag,
bland vilka såväl skogsföretag som läkemedelsföretag i fråga om resultat
markant avviker från de enskilda företagen i samma bransch, föranleder
slutsatsen att staten inte bör driva företag annat än i rena undantagsfall.
Regeringen måste, hävdar motionärerna, skyndsamt utarbeta nya riktlinjer
för Statsföretagsgruppens verksamhet. Företag som ingår i den s. k.
verksamheten under normala affärsbetingelser bör saneras och säljas.
Börsintroduktion nämns som en möjlighet. I sammanhanget framförs också
önskemål om en sådan kommitté som senare har begärts i motion
1981/82:2454 (yrkande 3).

I den sistnämnda motionen kritiseras såväl Statsföretags styrelse som
statsmakterna för bristande handlingskraft. Sedan en utredning gjordes år
1978 har, säger motionärerna, inga som helst initiativ tagits trots att
riksdagen har begärt nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet. Den
departementala arbetsgrupp som nu har tillsatts saknar industriell expertis. I
nuläget finner motionärerna skäl för frågan om vilka befogenheter Statsföretags
styrelse bör anse sig ha. Är det den som skall göra något åt koncernens
problem, eller är det den departementala arbetsgruppen?

I fråga om AB Statens Skogsindustrier (ASSI) anför motionärerna att de
avvisar konstruktioner som syftar till att dölja förlusterna i företaget. De
uttrycker oro för de konsekvenser som kan uppstå för övrig skogsindustri,
om nya stora statliga subventioner ges till ASSI. Företaget borde anpassa sig
till en blygsammare kapitalbas. Det är, tillfogar motionärerna, viktigt att slå
vakt om domänverkets oberoende ställning. Många små sågverk ute i
bygderna är beroende av virkesflödet från domänverket.

Styrelsens känsla av självständighet och personligt ansvar undergrävs av
att statsmakterna agerar inkonsekvent och inte tar sitt ägaransvar, sägs i ett

NU 1981/82:53

avsnitt om den begärda omorganisationen. Staten har svårt att utöva sin
ägarroll under affärsmässiga överväganden.

Statliga företag är inget självändamål, heter det i ett principiellt avsnitt i
motionen. Risker för felaktig resursfördelning, t. ex. genom speciella hänsyn
från statliga kreditinstituts sida, påtalas. Som särskilda skäl för statlig
företagsamhet nämns att det är fråga om en monopolsituation eller ett
särskilt kapitalkrävande projekt eller att särskilda sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl är för handen. Som ett typexempel anges LKAB.

Den statliga företagssektorn har, uttalas det i motion 1981/82:1488 (s),
under de borgerliga regeringarna tilldelats en defensiv uppgift i industripolitiken.
Statliga företag har fått medverka till en felaktig omstrukturering och
privat monopolbildning i vissa industribranscher. En utbrytning och privatisering
av de vinstgivande företagen skulle medföra att samhället förlorade ett
av de viktigaste vapnen i den industripolitiska arsenalen. Socialdemokraterna
menar, anförs det vidare, att de statliga företagen måste vara ett aktivt
medel i industripolitiken. Motionärerna pläderar för en effektivisering och
samordning av de statliga företagens aktivitet. Bl. a. förordas samverkan
med statliga affärsverk och med privata och kooperativa företag. Motionärerna
vänder sig däremot bestämt mot att den statliga företagsgruppen
försvagas genom exempelvis utförsäljningar av lönsamma och expansiva
delar av den. Uppenbara möjligheter föreligger enligt motionärerna att
stimulera produktion och sysselsättning i affärsverkens och myndigheternas
egna verkstadsrörelser. När regeringen redovisar det begärda investeringsprogrammet
för riksdagen bör den också föreslå nödvändiga åtgärder för att
säkra dess finansiering.

I den motivering (i motion 1981/82:2133) som åberopas i motion
1981/82:2138 (s) anförs att staten måste utnyttja sina möjligheter att via den
statliga företagssektorn lyfta industriinvesteringarna. Svensk utrustningsindustri
skulle kunna få betydande avsättningsmöjligheter till följd av
investeringar i statliga företag inom kapitalintensiva branscher.

Planerad nedläggning av ASSI.s boardfabrik i Skinnskatteberg

Boardindustrin i Sverige omfattar f. n. sju företag. Den största tillverkaren
av board är AB Statens Skogsindustrier (ASSI), som för ändamålet har
fabriker i Skinnskatteberg och i Lövholmen utanför Piteå. Fabriken i
Skinnskatteberg har en kapacitet av 140 000 ton per år och sysselsätter ca 400
personer. Kapaciteten vid fabriken i Lövholmen är 60 000 ton och antalet
anställda där ca 200. Den totala produktionen inom den svenska boardindustrin
år 1981 var 360 000 ton.

ASSI:s styrelse har den 20 april 1982 offentliggjort sitt beslut att inleda
MBL-förhandlingar om nedläggning av fabriken i Skinnskatteberg.

Den beslutade nedläggningen i Skinnskatteberg har debatterats i kammaren
den 10 maj, då industriminister Nils G. Åsling besvarade en interpella -

NU 1981/82:53

tion (1981/82:175) och en fråga (1981/82:350) i saken. Industriministern
meddelade därvid att länsstyrelsen i Västmanlands län med anledning av den
uppkomna situationen har tillsatt en arbetsgrupp med representanter för
länsmyndigheter, kommunen, de fackliga organisationerna och företaget för
att försöka lösa de problem som kan uppstå vid nedläggning av boardfabriken.
I ett senare inlägg yttrade industriministern bl. a.:

Man får, enligt min uppfattning, från Statsföretags sida ta sig en funderare
på hur man företräder ägarens ansvar gentemot ASSI. Man får allvarligt
analysera situationen för att se hur man skall agera fram till i höst när
finansiella resurser förhoppningsvis kommer att ställas till förfogande för
rekonstruktion av ASSI och Statsföretag. Till dess är denna fråga inte politisk
i egentlig bemärkelse. Det är en fråga för Statsföretag och ASSI.

En särskild utredare, direktör Johan Åkerman, framlade i februari 1978
betänkandet (Ds I 1978:6) Träfiberskiveindustrin - förslag till framtida
struktur. Betänkandet har inte föranlett några beslut av statsmakterna.

Industriministern har den 13 maj 1982 uppdragit åt statens industriverk att
utföra en uppföljning av den tidigare utredningen om träfiberskiveindustrin.
Utredningsarbetet skall redovisas till industridepartementet senast den 1
oktober 1982.

Utskottet

Statsföretag AB befinner sig, såsom redovisas i propositionen, sedan flera
år i en kritisk finansiell situation. Förlusten under år 1981 uppgår, om man
frånräknar den ersättning som staten har lämnat för att täcka förluster i vissa
dotterbolag, till 1 400 milj. kr. Fortsatta stora underskott är att vänta under
de närmaste åren. Det kapitaltillskott till Statsföretag av 300 milj. kr. som
föreslås i propositionen motiveras med att bolaget under hösten 1982
beräknas få brist på likvida medel.

Det är mot denna bakgrund givetvis ofrånkomligt att Statsföretags
fortsatta verksamhet och finansiering blir föremål för ingående överväganden.
Industriministern anmäler i propositionen att han har tillsatt en
arbetsgrupp för detta ändamål. Arbetsgruppen leds av statssekreteraren i
industridepartementet Robert Nilsson, tillika ordförande i Statsföretags
styrelse. Direktiven för arbetet, sådana de redovisas i propositionen, har
återgetts i det föregående.

Frågan om Statsföretags framtid har tagits upp i flera motioner. Moderata
samlingspartiet har under allmänna motionstiden i en partimotion, 1981/
82:2052, yrkat på att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag
till nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet. Dessa skall då syfta till en
sanering av Statsföretagsgruppen och utförsäljning av enheter i denna. I den
motionen pläderas också för att en särskild kommitté med kvalificerade
företagsekonomiska experter och med parlamentarisk insyn skall få i
uppdrag att pröva Statsföretags organisation. Det sistnämnda önskemålet

NU 1981/82:53

framförs som ett särskilt yrkande i samma partis motion 1981/82:2454 med
anledning av den nu aktuella propositionen. Där återkommer också, med
utförligare motivering än tidigare, kravet på nya riktlinjer för företaget.
Socialdemokraterna har under allmänna motionstiden i två partimotioner,
1981/82:1488 och 1981/82:2138, föreslagit riksdagen begära att regeringen
omedelbart utarbetar ett investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen. Detta yrkande har alltså räckvidd även utanför Statsföretags
område.

I motion 1981/82:2454 (m) föreslås också att riksdagen icke skall anslå
medel för det begärda kapitaltillskottet till Statsföretag. Om likviditetsproblem
uppstår får, menar motionärerna, Statsföretag i likhet med andra
konkurrensutsatta företag vidta de åtgärder som kan anses erforderliga.

Med hänsyn till den likviditetssituation som Statsföretag befinner sig i
anser utskottet det motiverat att bolaget får det av regeringen förordade
kapitaltillskottet. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget under denna punkt i
propositionen och avstyrker det senast nämnda yrkandet i motion 1981/
82:2454 (m).

Ett uttryckligt villkor för att medelstillskottet skall få tas i anspråk måste
emellertid vara att regeringen medverkar till att det snabbt skapas klara
riktlinjer för Statsföretags fortsatta utveckling och finansiering och att frågan
om en rationell organisation av Statsföretagsgruppen bringas till en positiv
lösning. Det utredningsarbete rörande Statsföretag som anmäls i propositionen
måste bedrivas skyndsamt. Det måste utmynna i ett klart avståndstagande
från de nedbrytande tendenser - med bl. a. en omfattande utförsäljning
av företag - som kommer till uttryck i motionerna 1981/82:2052 (m) och
1981/82:2454 (m). Det måste leda fram till ett sådant konstruktivt investerings-
och utvecklingsprogram för hela den statliga företagssektorn som
begärs i motionerna 1981/82:1488 (s) och 1981/82:2138 (s). Riksdagen bör i
samband med att det föreslagna anslaget anvisas göra ett uttalande av denna
innebörd.

Som nämns i propositionen är ASSI ett av de dotterbolag som f. n. bereder
Statsföretag problem genom en negativ resultatutveckling. Kort efter det att
propositionen avlämnades har ASSI:s svårigheter på ett markant sätt belysts
genom att företagets styrelse meddelat sitt beslut att inleda MBLförhandlingar
om nedläggning av företagets boardfabrik i Skinnskatteberg.
Som framgår av redogörelsen i det föregående skulle en sådan nedläggning
medföra ett bortfall av ca 400 arbetstillfällen.

Enligt ASSI:s beslut skall verksamheten vid Lövholmens boardfabrik i
Piteå fortsätta. Utskottet utgår från att detta beslut står fast.

Vid sin behandling av frågan om kapitaltillskott till Statsföretag har
utskottet naturligen ägnat uppmärksamhet åt ASSEs åtgärd att förbereda
nedläggning av boardfabriken i Skinnskatteberg. Inom utskottet har väckts
förslag om att utskottet skulle föreslå riksdagen att vid sitt ställningstagande i
anslagsfrågan göra ett uttalande som kan medföra anstånd med nedlägg -

NU 1981/82:53

ningsförberedelserna. Två utgångspunkter för detta förslag har särskilt
angetts. Den ena är att boardindustrins framtid kommer att belysas genom
statens industriverks uppdatering av den branschutredning som publicerades
år 1978. Den andra är att en arbetsgrupp f. n. studerar frågorna om riktlinjer
för Statsföretags verksamhet och om koncernens kapitalbehov. I båda fallen
beräknas utredningsarbetet bli avslutat hösten 1982. Det har betecknats som
angeläget att MBL-förhandlingarna inte förs vidare och att ett nedläggningsbeslut
inte genomdrivs innan resultaten av det nu nämnda utredningsarbetet
har redovisats.

Sedan frågan väcktes inom utskottet har ordföranden i Statsföretags
styrelse statssekreterare Robert Nilsson, tillika ordförande i den arbetsgrupp
som utreder Statsföretags framtid, i ett uttalande, vilket han på utskottets
förfrågan har bekräftat, förklarat att MBL-förhandlingarna om nedläggning
av ASSI:s boardfabrik i Skinnskatteberg inte skall slutföras innan de fackliga
organisationerna och Skinnskattebergs kommun har hunnit att ordentligt
studera frågan. De skall därvid, heter det i uttalandet, få ordentliga
möjligheter att sätta sig in i utredningarna om boardindustrins och
Statsföretags framtid. Utskottet tar fasta på detta uttalande och finner
sålunda att riksdagen kan räkna med att en nedläggning av fabriken i
Skinnskatteberg inte blir aktuell innan förutsättningarna för fortsatt drift vid
denna fabrik har prövats i ett större sammanhang. Vad utskottet nu anfört
föreslår utskottet att riksdagen ger regeringen till känna som sin mening.

Utskottet hemställer

1. beträffande kapitaltillskott till Statsföretag AB

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:125 bilaga 9
punkt 6 och med avslag på motion 1981/82:2454 yrkande 1 till
Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 300 000 000 kr.,

2. beträffande riktlinjer för Statsföretag AB:s verksamhet, m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1488 yrkande 11 och
motion 1981/82:2138 yrkande 9 samt med avslag på motion
1981/82:2052 yrkande 3 och 1981/82:2454 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande ASSI.s boardfabrik i Skinnskatteberg

att riksdagen - i anslutning till sitt beslut under 1 - som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Vissa bemyndiganden för förenade fabriksverken. Regeringen har i
proposition 1981/82:125 bilaga 9 under punkt 7 (s. 55 f.) föreslagit riksdagen
att

1. medge att lämnade bemyndiganden för regeringen att medge förenade
fabriksverken att lämna borgen för lån till FFV Företagen AB får användas i

NU 1981/82:53

enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att lämna
ägartillskott till FFV Företagen AB med högst 25 000 000 kr. per verksamhetsår
i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

Propositionen

Förenade fabriksverken (FFV) har tidigare fått rätt att teckna borgen för
lån till FFV Företagen AB intill ett belopp av högst 50 milj. kr. I
propositionen föreslås att detta bemyndigande utvidgas till att också gälla
borgen för lån direkt till FFV Företagens dotter- och dotterdotterbolag. Det
anförs vidare att FFV bör ha möjlighet att i stället för att lämna borgen
tillföra de bolag som ingår i FFV-koncernen kapital från vinstmedel som har
genererats inom verket.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:125 bilaga 9
punkt 7

1. medger att lämnade bemyndiganden för regeringen att medge
förenade fabriksverken att lämna borgen för lån till FFV
Företagen AB får användas i enlighet med vad som anges i
propositionen,

2. bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högst
25 000 000 kr. per verksamhetsår i enlighet med vad som anges i
propositionen.

8. Ändrade föreskrifter för visst anslag, m. m. (avseende varvsindustrin).

Regeringen har under punkt 8 (s. 57) föreslagit riksdagen att godkänna att
det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget
Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer får användas i enlighet med
vad föredragande statsrådet har förordat.

I detta sammanhang tar utskottet upp dels två motioner från allmänna
motionstiden vilka rör varvsindustrin, dels en inom utskottet väckt fråga om
åtgärder i samband med rekonstruktionen av det konkursdrabbade AB
Oskarshamns Varv.

I den sistnämnda frågan har upplysningar lämnats inför utskottet dels av
statssekreterare Robert Nilsson, industridepartementet, dels av landshövdingen
i Kalmar län Eric Kronmark, som biträder industridepartementet i
vissa frågor med anledning av AB Oskarshamns Varvs konkurs. Länsstyrelsen
i Kalmar län har inkommit med en skrivelse i frågan. Utskottet har vidare

NU 1981/82:53

från industridepartementet fått en promemoria rörande Oskarshamns
Varv.

De motioner som behandlas här är följande:

1981/82:1060 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för och hos regeringen hemställer om en ny strukturplan för svensk
varvsindustri, i enlighet med de riktlinjer som föreslås i motionen,

1981/82:1487 av Joakim Ollén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för att regeringen låter utreda möjligheterna att åstadkomma
en uppdelning av Svenska Varv i ett Västvarv och ett Sydvarv,

2. uttalar sig för att regeringen verkar för att på sikt överföra livskraftiga
delar av varvsnäringen till den privata sektorn.

Propositionen

Riksdagen anvisade för budgetåret 1978/79 ett reservationsanslag (B 25)
av 125 milj. kr. benämnt Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer.
Detta anslag har inte utnyttjats under den senaste treårsperioden. I
propositionen föreslås att det får användas även efter utgången av
innevarande budgetår för kontrakt som tecknas före den 31 december 1983
[varmed torde avses före utgången av december 1983],

Motionerna

Trots förbättrade förutsättningar för annan produktion vid varven än
fartygsbyggande - inom offshore-, transport-, energi- och återvinningssektorerna
- har antalet arbetstillfällen inom varvssektorn minskat drastiskt,
sägs inledningsvis i motion 1981/82:1060. I fokus står nu de skånska
storvarven, fortsätter motionärerna och kritiserar Svenska Varv för att ha
underlåtit att vidta offensiva åtgärder för en nödvändig omstrukturering av
Kockums varv. Vidare sägs att regeringen har visat brist på framsynthet och
på förmåga eller vilja att samordna varvspolitiken med en långsiktig
industri-, energi- och transportpolitik. Svenska Varv och staten har också,
hävdar motionärerna med åberopande av ett konkret exempel, valt att
subventionera det privata redarkapitalet framför att ge Öresundsvarvet hjälp
för framtida utveckling. Varvspolitiken måste avse ett 20-25-årsperspektiv,
menar motionärerna. Det stora expansionsområdet måste ligga annorstädes
än inom skeppsbyggandet. Varvens framtida utveckling måste inriktas på
avancerade konstruktioner och system inom olika delar av ekonomin.
Svenska Varvs nuvarande ledning bör ersättas med ny, som är mer
decentraliserad och demokratisk. Ett särskilt finansieringsinstitut på statlig
basis bör fungera som samordningsorgan förvarven. Marknadsföringen från
varven måste kraftigt förstärkas. I fem punkter anger motionärerna

NU 1981/82:53

avslutningsvis förutsättningar och riktlinjer för en ”realistisk och framåtsyftande”
strukturplan förvarven. Varvens nuvarande kapacitet och personalstyrka
måste bibehållas. En långsiktig plan med ett perspektiv av minst 20 år
skall syfta till effektivisering av varven, så att deras kunskaper kan utnyttjas
för en bred förnyelse av svensk industri och teknik. Varven bör få
ekonomiska tillskott för att övergångsvis täcka förnyelsekostnader och
kortsiktiga förluster, och de bör inte belastas av kostnader från det förflutna.
Varven bör fogas in i en planmässig, långsiktig utvecklingspolitik för de
viktigaste sektorerna inom svensk industri och transport. Den statliga
varvssektorn bör genomgå en inre demokratisering.

I motion 1981/82:1487 erinras om att frågan om en sådan uppdelning av
den statliga varvskoncernen som motionärerna nu föreslår aktualiserades
redan vid riksdagsbehandlingen av frågan om inlemmande av Kockums AB i
Svenska Varv AB. Då så skett vid senare tidpunkter har koncernens känsliga
läge anförts som skäl för att saken borde anstå, säger motionärerna. De
menar att koncernen har en centraliserad struktur som innebär långa
beslutsvägar och en allmänt sett tung organisation. Vissa svårigheter inom
koncernen anges sammanhänga med konflikter mellan olika varvsorter. Den
föreslagna uppdelningen skulle underlätta bedömningen av de olika enheternas
bärkraft.

Uppgifter om Svenska Varv AB

Svenska Varv AB har 13 dotterbolag. Sju av dessa är varvsföretag med
nybyggnads- eller reparationsverksamhet, delvis utanför fartygssektorn.
Vidare finns fyra företag för annan industriell produktion, ett utvecklingsbolag
och ett rederi.

Varvsföretagen är följande. Götaverken Arendal AB i Göteborg vänder
sig främst till offshoremarknaden. Kockums AB i Malmö bedriver verksamhet
inom affärsområdena civila fartyg, prefabricerade fabriksanläggningar,
undervattensteknik och verkstadsprodukter. Produktionen vid Uddevallavarvet
AB omfattar bulk-, tank- och enhetslastfartyg. Öresundsvarvet AB i
Landskrona är under avveckling. Karlskronavarvet AB är inriktat på
produktion och underhåll av fartyg för svenska marinen samt örlogs- och
bevakningsfartyg för export. Götaverken Cityvarvet AB i Göteborg ägnar
sig huvudsakligen åt fartygsreparationer och fartygsunderhåll. Finnboda
Varf AB i Nacka har omstrukturerats till ett renodlat reparationsvarv med
kompletterande verkstadsproduktion.

De övriga industriföretagen inom koncernen är följande. Calor-Celsius
AB är ett av Europas ledande installationsföretag. Dess produktprogram
omfattar främst rörinstallationer. Götaverken Ångteknik AB är en av
världens ledande leverantörer av utrustning till cellulosaindustrin. Dess
produktprogram har på senare tid vidgats genom satsningar bl. a. inom
energiförsörjnings- och värmeåtervinningsområdet. Götaverken Motor AB

NU 1981/82:53

tillverkar främst fartygsmotorer och därutöver dels stationära dieselkraftsanläggningar,
dels andra produkter, såsom värmeväxlare samt komponenter
för värmepumpar och vindkraftverk. Götaverken Aluminium AB bearbetar
aluminium från göt till färdiga produkter.

Svenska Varv Utveckling AB, även benämnt Swedyards Development
Corp., svarar inom koncernen för marknadsföring och utveckling av
prefabricerade petrokemiska fabriker.

Zenit Shipping AB förvaltar och handhar driften av hel- och delägda fartyg
byggda vid koncernens varv.

Svenska Varvs styrelse fastställde i början av år 1980 en strukturplan för
perioden 1980-1984. Målet är att år 1985 ha skapat förutsättningar för en
lönsam verksamhet. Enligt strukturplanen är koncernens produktionsföretag
grupperade på tre sektorer. Dessa är den sysselsättningspolitiska sektorn,
dit Öresundsvarvet hänförs, omstruktureringssektorn, som omfattar övriga
varv, och den kommersiella sektorn, som omfattar de fyra övriga industriföretagen.
Götaverken Motor fördes över från omstruktureringssektorn till
den kommersiella sektorn vid årsskiftet 1980-1981.

Koncernens storvarv skulle enligt strukturplanen inriktas mot följande
affärsområden: offshore (Götaverken Arendal), bulk/tank/enhetslastfartyg
(Uddevallavarvet), gas/kemikaliefartyg (Kockums) och prefabricerade fabriksanläggningar
(Kockums och Götaverken Arendal).

Uppgifter om de mindre och medelstora varven

Industriminister Erik Huss tillkallade i slutet av år 1978 en kommission
med uppdrag att utreda frågor om de mindre och medelstora varvens
strukturanpassning och behov av stöd. Kommissionen avgav i november
1979 betänkandet (Ds I 1976:16) Mindre och medelstora varv. En
sammanfattning av betänkandet finns i proposition 1979/80:165 (s.
62-89).

De avsedda mindre och medelstora varven var sådana som hade en
huvudsaklig produktionsinriktning mot nybyggande av handelsfartyg. Till
denna kategori räknades elva företag.

De aktuella varven kunde enligt betänkandet sammanföras i fyra olika
ägargrupper:

-Medelstora varv; omfattande Oskarshamn, Lödöse, Kalmar och Falkenberg
(rederianknutna),

- Fartygsentreprenader AB (fristående),

- Mindre varv; omfattande Åsiverken, Lunde samt Marinteknik,

- Karlskronavarvet (Svenska Varv AB), Sölvesborgs Varv (Svenska Varv
AB), Finnboda Varf (Svenska Varv AB).

I det följande bortses från dotterbolagen till Svenska Varv AB. Det bör
emellertid noteras att Sölvesborgs Varv numera är nedlagt.

NU 1981/82:53

Av den första gruppen, medelstora varv, har Kalmar Varv nedlagts. En del
av dess resurser har övertagits av ett nybildat företag, Kalmar Fartygsreparationer
AB, med ett 70-tal anställda. Lödöse Varv bedriver inte längre
fartygsproduktion utan endast reparationsverksamhet och tillverkning av
fartygssektioner. Detta företag liksom Oskarshamns Varv tillhör Johanssongruppen.
De omfattas av konkurserna inom denna grupp och har således en
oviss framtid.

Fartygsentreprenader AB saknar utrustningskapacitet. Dess produktion
är baserad på samarbete med andra varv i fråga om nybyggnad samt större
förlängnings- och ombyggnadsarbeten.

Maskinteknik Verkstads AB i Östhammar tillverkar huvudsakligen
katamaraner.

Kommissionen föreslog att det isbrytarunderhåll som utfördes vid
Finnboda Varf skulle flyttas till Karlskronavarvet och till Lunde Varv.
Försvarsutskottet (FöU 1979/80:4 y) underströk vikten från beredskapssynpunkt
av att isbrytarunderhållet utförs vid svenska varv. Näringsutskottet
(NU 1979/80:69 s. 24) uttalade att det inte hade någon erinran mot vad
kommissionen och försvarsutskottet hade anfört. Enligt näringsutskottets
förslag gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att isbrytarunderhållet
även i fortsättningen borde ske inom landet. Våren 1981 erinrade
näringsutskottet om detta uttalande (NU 1980/81:63 s. 13).

Kommissionen föreslog statliga stödinsatser för att den fria kapaciteten vid
de kvarvarande mindre och medelstora varven skulle kunna täckas. På
regeringens förslag anvisade riksdagen 20 milj. kr. för lån till mindre och
medelstora varv (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405).
Lånen var avsedda att delvis täcka kostnader för exportmarknadssatsningar
och anbudsgivning. Beloppet var avsett att täcka behovet för åren 1980 och
1981. Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och 1983 borde enligt
propositionen prövas när erfarenheterna från åren 1980 och 1981 kunde
beaktas.

Några särskilda statliga stödåtgärder för de mindre och medelstora varv
som är aktuella här föreslog kommissionen inte.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om ett långsiktigt utvecklingsprogram
för varvsnäringen

Proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m. m., vilken avlämnades
och behandlades våren 1981, föranledde bl. a. ett motionsyrkande från
vänsterpartiet kommunisterna om att riksdagen skulle hos regeringen begära
ett långsiktigt utvecklingsprogram för varvsnäringen, grundat på förutsättningen
att kapaciteten inom branschen skulle bevaras och utvecklas.
Samtidigt togs frågan om varvsindustrins framtida utveckling upp - utan
särskilt yrkande - i en socialdemokratisk partimotion. Som mål angavs där
att den svenska varvsnäringen skulle få en långsiktigt konkurrenskraftig

NU 1981/82:53

produktionsinriktning och struktur, som skulle medge att företagen kunde
bära sina kostnader. Motionärerna sade sig utgå från att regeringen så snart
som möjligt skulle redovisa en samlad och aktuell utvecklingsplan och
finansieringsanalys för Svenska Varv AB. Vid ärendets behandling inom
näringsutskottet framställdes ett yrkande som gick ut på att riksdagen skulle
hos regeringen begära en sådan plan och analys.

Näringsutskottet (NU 1980/81:63) avstyrkte med följande uttalande:

Av den svenska varvsnäringen är den övervägande delen - de stora
nybyggnadsvarven, det ledande reparationsvarvet och några medelstora varv
- sammanförd hos den statliga varvskoncernen. De mindre och medelstora
varven utanför Svenska Varv har i allmänhet vart för sig särartade
förutsättningar genom rederianknytning eller speciell produktionsinriktning.
Svenska Varv arbetar enligt den strukturplan som presenterades för
riksdagen förra året och då låg till grund för beslut om omfattande åtgärder i
syfte att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk varvsindustri.
Det är enligt utskottets mening naturligt och angeläget att Svenska Varv,
med utgångspunkt i det krav på lönsamhet fr. o. m. år 1985 som ägarenstaten
har ställt upp, självt får ta ansvar för de anslutna företagens utveckling.
Den fortlöpande planeringen inom koncernen bör för dess del resultera i ett
sådant långsiktigt utvecklingsprogram som åsyftas i de båda motionerna. På
regeringen som utövare av ägarfunktionen ankommer det givetvis att med
ansvar inför riksdagen aktivt följa planeringen inom Svenska Varv och ta
ställning till de centrala utvecklingslinjerna. Det kan förutsättas att
regeringen vid sin näringspolitiska bevakning kontinuerligt uppmärksammar
varvsindustrin i dess helhet. Utskottet finner inte att riksdagen bör begära en
särskild plan för varvsindustrin i form av ett politiskt dokument.

De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverade sig för en
begäran till regeringen om en utvecklingsplan och finansieringsanalys för
Svenska Varv.

Riksdagen följde utskottet.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om en uppdelning av den stadiga
varvskoncernen

I två motioner (m resp. c) hösten 1978 - med anledning av proposition
1978/79:49 om vissa varvsfrågor - föreslogs att man skulle överväga en
uppdelning av Svenska Varv i två grupper, en i Sydsverige och en i
Västsverige. Aven i en tredje motion (c) förordades en översyn av statens
organisation för varvsföretagen. Näringsutskottet (NU 1978/79:17 s. 32)
anförde att syftet med den enhetliga organisation för de statliga varven som
bildades år 1977 var att de berörda varvens strukturella problem skulle kunna
lösas på ett övergripande och rationellt sätt. Ytterligare ett motiv för
inrättande av en särskild koncernledning var att varvens verksamhet såvitt
möjligt skulle di versifieras. Enligt ett tidigare uttalande av riksdagen borde
emellertid varvsgruppens olika företag få behålla kvalificerade ledarfunktioner
och äga ett stort mått av självständighet. Ett statligt övertagande av

NU 1981/82:53

Kockums Varv måste självfallet, sade nu utskottet, leda till en allmän
översyn av Svenska Varvs organisation, varvid man fick undersöka hur
Kockums Varv bäst skulle samordnas med de övriga varvsenheterna inom
den statliga koncernen. Utskottet avstyrkte motionsyrkanden rörande
omorganisation av Svenska Varv. Moderata samlingspartiets representanter
i utskottet reserverade sig för överväganden om en uppdelning av de statliga
varven på en sydsvensk och en västsvensk varvsgrupp. Riksdagen följde
utskottet.

Motsvarande ställningstagande gjordes när riksdagen våren 1979 behandlade
frågan om statens förvärv av Kockums varvsrörelse (prop. 1978/79:124,
NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356).

Vissa uppgifter om Oskarshamns Varv m. m.

AB Oskarshamns Varv - med drygt 600 anställda år 1981 - försattes i
konkurs den 15 januari 1982. Vid den tidpunkten hade sedan sommaren 1981
drygt 30 milj. kr. utbetalats till varvet som varvsstöd i form av avskrivningslån.
Regeringen avslog den 11 februari 1982 en ansökan om utbetalning i
förskott till varvet av ytterligare varvsstöd om drygt 74 milj. kr.

I Oskarshamnsregionen råder betydande problem på arbetsmarknaden.
En viktig orsak härtill är utvecklingen vid Oskarshamns Varv, som har en
avgörande betydelse för arbetsmarknaden i kommunen. Även andra företag
i kommunen har gått tillbaka eller kommer att läggas ned. Länsstyrelsen
räknar med att industrisysselsättningen i regionen kommer att minska
väsentligt.

Industriministern uppdrog den 19 januari 1982 åt landshövding Eric
Kronmark att biträda industridepartementet i vissa frågor med anledning av
AB Oskarshamns Varvs konkurs. I uppdraget ingår att bistå konkursförvaltaren
i bolagets konkursbo och att undersöka olika möjligheter att lösa
sysselsättningsfrågor i Oskarshamnsregionen med anledning av konkursen.

Regeringen beviljade den 29 april avskrivningslån till AB Oskarshamns
Varv i konkurs med inemot 12 milj, kr. för ett pågående nybygge vid varvet.
Av lånet utbetalades 4 milj. kr. den 4 maj 1982. Det resterande beloppet
skulle utbetalas den 15 maj om vissa villkor hade uppfyllts. Vissa beslut av
nämnden för fartygskreditgarantier hade därvid avgörande betydelse.
Villkoren blev inte uppfyllda.

Förberedelser pågår för bildande av ett nytt bolag, AB Nya Oskarshamns
Varv, som skulle överta varvsanläggningarna från konkursboet för att där
bedriva huvudsakligen reparationsverksamhet. Sedan de tillämnade aktieägarna
i det nya bolaget förbundit sig att göra vissa tillskott av aktiekapital
har regeringen den 19 maj 1982 beslutat bl. a. att godkänna kapacitetsplanen
för AB Nya Oskarshamns Varv för år 1982 och att medge utbetalning av det
resterande beloppet enligt det ovan nämnda beslutet den 29 april.

NU 1981/82:53

Färdigställande och försäljning av det fartyg som håller på att byggas vid
varvet ingår som en avgörande komponent i den rekonstruktionsplan för
varvet som har utarbetats under landshövding Krönmarks ledning.

Utskottet

Statsmakterna har på senare år infört en rad olika former av stöd till
varvsindustrin. Ett par av dessa har nyligen - med anledning av årets
budgetproposition - berörts i näringsutskottets betänkande NU 1981/82:33
(s. 34 f.). I den nu aktuella punkten i propositionen om tilläggsbudget III
föreslås att ett reservationsanslag avsett för bidrag till fartygsexport till
utvecklingsländer, vilket inte har utnyttjats under en treårsperiod, skall få
användas även efter det innevarande budgetårets slut. Utskottet tillstyrker
att riksdagen lämnar ett sådant medgivande.

I anslutning till denna anslagsfråga tar utskottet upp några andra frågor
som avser varvsindustrin. Det rör sig härvid dels om två motionsyrkanden,
dels om ett initiativ från utskottets sida, sammanhängande med akuta
problem för Oskarshamns Varv, ett av de icke statsägda mindre varven.

Motion 1981/82:1060 (vpk) går ut på att för den svenska varvsindustrin bör
upprättas en ny, långsiktig strukturplan, syftande till att varven skall
medverka i en bred förnyelse av svensk industri och teknik. Bibehållen
kapacitet och personalstyrka inom den svenska varvsindustrin samt ”en inre
demokratisering” av den statliga varvssektorn är ett par grundläggande krav
från motionärernas sida.

Utskottet vill erinra om att Svenska Varv AB, som svarar för den alldeles
övervägande delen av varvsindustrin i Sverige, f. n. arbetar efter en
strukturplan för perioden 1980-1984. De återstående privatägda varven, alla
relativt små enheter, kännetecknas vart för sig av så speciella förhållanden att
det knappast ter sig meningsfullt att de infogas i en övergripande
strukturplan. Utskottet, som anser att motionärernas krav i olika avseenden,
bl. a. när det gäller fortsatta ekonomiska tillskott till varven, är alltför
långtgående, avstyrker motion 1981/82:1060 (vpk).

I motion 1981/82:1487 (m) återkommer ett tidigare önskemål om att
regeringen skall anmodas att låta utreda möjligheterna att åstadkomma en
uppdelning av Svenska Varv AB i ett Sydvarv och ett Västvarv. Regeringen
skulle också uppmanas att verka för att livskraftiga delar av varvsindustrin på
sikt överförs till den privata sektorn.

Frågan om en sådan uppdelning av den statliga varvskoncernen har förut
behandlats i samband med frågan om statens förvärv av Kockums
varvsrörelse. Situationen var då annorlunda så till vida att det fanns två
storvarv i Skåne och att alla de fyra storvarven i landet hade likartad
produktionsinriktning. Ett av storvarven, Öresundsvarvet i Landskrona,
håller nu på att avvecklas, och de tre återstående har specialiserat sig på i
huvudsak olika produktområden. De omfattas alla av den nyssnämnda

NU 1981/82:53

strukturplanen för Svenska Varv.

En viktig omständighet i sammanhanget är att Svenska Varv också har ett
antal dotterbolag med inriktning på annan industriell verksamhet än
varvsrörelse. Rörinstallationer, utrustning för cellulosaindustrin och produkter
för energiförsörjningsområdet är exempel på vad som ingår i dessa
företags tillverkningsprogram. Motionärerna gör ingen antydan om hur
dessa företag skulle inordnas vid en uppdelning av den nuvarande
koncernen.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att tanken på en uppdelning av
Svenska Varv i ett Sydvarv och ett Västvarv nu saknar aktualitet. Motionen
ger emellertid utskottet anledning att understryka betydelsen av att Svenska
Varvs olika enheter, inte minst de tre storvarven, inom koncernen får åtnjuta
ett så stort mått av självständighet som möjligt. En sådan självständighet
främjar enligt utskottets övertygelse både direkt och indirekt de olika
enheternas och därmed hela koncernens utveckling. Sammanfattningsvis
finner utskottet inte skäl för sådana åtgärder som föreslås i motion
1981/82:1487 (m).

Såsom nämnts inledningsvis har utskottet uppmärksammat de problem
som är förknippade med AB Oskarshamns Varvs konkurs och med
strävandena att åstadkomma en rekonstruktion av företaget. Vissa uppgifter
om händelseförloppet har lämnats i ett föregående avsnitt (s. 18). Som
framgår av tidsangivelserna för olika viktigare händelser har det avgörande
skedet av rekonstruktionsarbetet inträtt så sent att det inte funnits tid för
regeringen att i proposition föreslå riksdagen eventuella åtgärder. Utskottet
har därför genom underhandskontakt med industriministern, genom föredragningar
av statssekreteraren i industridepartementet och av landshövding
Eric Kronmark, som biträder industridepartementet i saken, samt genom
skriftligt material från regeringskansliet skaffat underlag för en bedömning
av vilka åtgärder från riksdagens sida som skulle vara ägnade att medverka
till att varvsrörelse även fortsättningsvis kan bedrivas i Oskarshamn.
Utskottet konstaterar att ansvaret för den nu pågående varvsdriften åvilar
konkursförvaltaren, att ett såvitt kan bedömas lovande rekonstruktionsarbete
pågår under landshövding Krönmarks ledning och att det måste vara
regeringens sak att pröva om staten i detta sammanhang bör göra särskilda
insatser. För att regeringens handlingsmöjligheter när det gäller att främja
rekonstruktionsarbetet skall vidgas är det emellertid, enligt vad utskottet har
funnit, önskvärt att riksdagen medger att vissa avvikelser kan få göras från av
riksdagen tidigare fastställda riktlinjer för statligt varvsstöd. Utskottet
föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att av reservationsanslaget
G 12 under fjortonde huvudtiteln, Avskrivningslån till varvsindustrin,
m. m. (prop. 1979/80:165. NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405), högst 30
milj. kr. får användas för rekonstruktion av Oskarshamns Varv och därmed
sammanhängande omställningsåtgärder. Bemyndigandet bör även innefatta

NU 1981/82:53

att regeringen, om det visar sig erforderligt, får utfärda garanti för
förlusttäckning inom skälig ekonomisk ram. Anslaget Avskrivningslån till
varvsindustrin, m. m. bör få tas i anspråk även för infriande av sådan garanti.
Beslut om garanti och om infriande av garanti bör i lämpligt sammanhang
anmälas för riksdagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att
det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget
Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer får
användas i enlighet med vad som anges i propositionen,

2. beträffande strukturplan för varvsindustrin
att riksdagen avslår motion 1981/82:1060,

3. beträffande uppdelning av Svenska Varv i ett Sydvarv och ett
Västvarv, m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1487,

4. beträffande åtgärder för rekonstruktion av Oskarshamns
Varv

att riksdagen godkänner att det i statsbudgeten för budgetåret
1979/80 uppförda reservationsanslaget Avskrivningslån till
varvsindustrin, m. m., får användas i enlighet med vad utskottet
har angett.

Stockholm den 3 juni 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s) (p. 1-7), Birgitta Hambraeus (c) (p. 8), Thage
Peterson (s) (p. 1-7), Lennart Pettersson (s) (p. 8), Bengt Sjönell (c). Rune
Jonsson (s), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s) (p. 8), Christer
Eirefelt (fp) (p. 1-7), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c) (p. 1-7) och
Åke Persson (fp) (p. 8).

Reservationer
vid punkt 6

1. Kapitaltillskott till Statsföretag AB (mom. 1)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Karl Björzén (alla m)
anser

NU 1981/82:53

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motion 1981/82:2454 (m)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna och avstyrker alltså regeringens
förslag om medelstillskott till Statsföretag.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande kapitaltillskott till Statsföretag AB

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2454 yrkande 1
avslår proposition 1981/82:125 bilaga 9 punkt 6.

2. Riktlinjer för Statsföretag AB:s verksamhet (mom. 2)

Johan Olsson (c), Sven Andersson (fp), Bengt Sjönell (c), Christer Eirefelt
(fp) och Ivar Franzén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Ett
uttryckligt” och slutar med ”denna innebörd” bort ha följande lydelse:

Industriministerns anförande i propositionen ger vid handen att regeringen
målmedvetet har gripit sig an med uppgiften att skapa förutsättningar för
en positiv utveckling inom Statsföretagsgruppen. Den erforderliga finansiella
rekonstruktionen måste åtföljas av en omorganisation som innebär att
gruppen får en mera rationell struktur än hittills. Utskottet anser att
riksdagen nu bör avvakta det utredningsarbete som regeringen har igångsatt.
En sådan särskild kommitté som begärs i motion 1981/82:2454 (m) finner
utskottet inte motiverad. Inte heller anser utskottet att det finns anledning att
i nya riktlinjer för Statsföretag så starkt som i denna motion och i motion
1981/82:2052 (m) betona kravet på utförsäljning av företagsenheter.
Yrkandena i motionerna 1981/82:1488 (s) och 1981/82:2138 (s) om ett
investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen tillgodoses
delvis genom det pågående utredningsarbetet rörande Statsföretag och bör i
övrigt lämnas utan bifall. Sammanfattningsvis avstyrker utskottet alltså
motionerna 1981/82:2052 (m) och 1981/82:2454 (m) samt 1981/82:1488 (s)
och 1981/82:2138 (s) i här angivna delar.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande riktlinjer för Statsföretag AB.s verksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:1488 yrkande 11, motion
1981/82:2052 yrkande 3, motion 1981/82:2138 yrkande 9 och
motion 1981/82:2454 yrkandena 2 och 3.

3. Riktlinjer för Statsföretag AB:s verksamhet (mom. 2)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Karl Björzén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Ett

NU 1981/82:53

uttryckligt” och slutar med ”denna innebörd” bort ha följande lydelse:

Den finansiella situation som Statsföretag nu befinner sig i tyder, som
påtalas i motiveringen till motion 1981/82:2052 (m), på avgörande svagheter i
Statsföretagsgruppens sätt att fungera. Anmärkningsvärt är bl. a. att det,
trots att koncernen under en följd av år har fått mycket stora kapitaltillskott,
finns åtskilliga dotterbolag som inte har lyckats uppnå samma lönsamhetsnivå
som jämförbara privata företag. Utskottet finner det liksom motionärerna
uppenbart att staten inte bör driva företag annat än i särskilda
undantagsfall. Nya riktlinjer för Statsföretag bör gå ut på försäljning - i
förekommande fall efter erforderlig sanering - av företag som ingår i den
s. k. verksamheten under normala affärsbetingelser. Börsintroduktion av
företag bör också övervägas i detta sammanhang. På detta sätt kan
koncernen tillföras kapital för insatser i de kvarvarande problemföretagen.

För att den pågående utredningen om Statsföretag skall få en realistisk
inriktning måste, som anförs i motion 1981/82:2454 (m), den för ändamålet
tillsatta arbetsgruppen kompletteras med industriell expertis. En grundläggande
uppgift för arbetsgruppen måste vara att ange hur staten på ett
riktigare sätt än hittills skall kunna utöva sitt ägaransvar gentemot
Statsföretag.

Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1981/82:2052 (m) och
1981/82:2454 (m) i här aktuella delar. Det förslag om ett investerings- och
utvecklingsprogram för de statliga företagen som läggs fram i motionerna
1981/82:1488 (s) och 1981/82:2138 (s) utgår från andra principer än utskottets
och avstyrks följaktligen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande riktlinjer för Statsföretag AB:s verksamhet, m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2052 yrkande 3 och
motion 1981/82:2454 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på
motion 1981/82:1488 yrkande 11 och 1981/82:2138 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. ASSI:s boardfabrik i Skinnskatteberg (mom. 3)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Karl Björzén (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Enligt
ASSI:s” och slutar på s. 11 med ”sin mening” bort ha följande lydelse:

Vid behandlingen av frågan om kapitaltillskott till Statsföretag har inom
utskottet väckts förslag om att utskottet skulle föreslå riksdagen att vid sitt
ställningstagande i anslagsfrågan göra ett uttalande som kan medföra
anstånd med nedläggningsförberedelserna.

NU 1981/82:53

Utskottet vill inte framlägga ett sådant förslag. Enligt utskottets mening
bör riksdagen inte göra ett uttalande som innebär ett ingripande i ASSI:s
planering beträffande boardfabriken i Skinnskatteberg. En fortsatt drift efter
den avsedda nedläggningstidpunkten kan väntas öka ASSI:s driftsförluster.
Utvecklingen inom företaget måste vändas. Om detta inte sker hotas mycket
betydande delar av företaget av försäljning eller nedläggning.

Det ankommer på ASSEs styrelse och verkställande direktör och på
ägaren Statsföretag att-i samråd med de anställda och deras organisationer -överväga och vidta erforderliga åtgärder för att sanera ASSEs ekonomi.
Utskottet utgår från att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på
situationen i Skinnskatteberg och prövar olika möjligheter att förebygga det
sysselsättningsbortfall som en nedläggning av boardfabriken skulle komma
att medföra.

dels att utskottets hemställan (3) beträffande ASSEs boardfabrik i
Skinnskatteberg bort utgå ur betänkandet.

5. ASSEs boardfabrik i Skinnskatteberg (mom. 3)

Sven Andersson (fp) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Enligt
ASSEs” och slutar på s. 11 med ”sin mening” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i anslutning till sina överväganden i frågan att
utvecklingen inom ASSI måste vändas. Om detta inte sker hotas mycket
betydande delar av företaget av försäljning eller nedläggning. Det ankommer
i första hand på företagets styrelse och verkställande direktör att - i
samråd med de anställda och deras organisationer - överväga och vidta
erforderliga åtgärder för att bringa ordning på ASSEs ekonomi.

Företagets ledning har nyligen lagt fram förslag som syftar till att
förlusterna i företaget skall nedbringas. Utskottet har inte underlag för att
göra någon annan bedömning än företagsledningen.

Principiellt vill utskottet anföra följande. Så länge företagsledningar i
statliga företag har statsmakternas förtroende bör enligt utskottets mening
riksdagen avhålla sig från sådana egna initiativ som korrigerar beslut och
åtgärder som dessa företagsledningar från företagsekonomiska utgångspunkter
finner nödvändiga och befogade.

dels att utskottets hemställan (3) beträffande ASSEs boardfabrik i
Skinnskatteberg bort utgå ur betänkandet.

GOTAB 72317 Stockholm 1982