NU 1981/82:44

Näringsutskottets betänkande
1981/82: 44

över proposition 1981/82: 121 om statens provningsanstalts organisation,
rn. m., jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1981/82:121 om statens provningsanstalts organisation,
m. m. (industridepartementet) med undantag av avsnitt 2.3, Företagshälsovårdsutredningens
förslag, vilken del behandlas av socialutskottet (SoU
1981/82: 46),

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels tre motioner från allmänna motionstiden 1982 om bibehållande av
statens provningsanstalts avdelning i Stockholm.

Generaldirektör Henric Bildt, statens provningsanstalt, vice ordföranden
i provningsanstaltens styrelse generaldirektör Lennart Holm, statens
planverk och riksrevisionsdirektör Bo Sandberg, riksrevisionsverket, har
inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet. Synpunkter i ärendet har
vidare inför utskottet framförts av förste avdelningsingenjör Maj Spång,
ordförande i Statstjänstemannaförbundets avdelning vid statens provningsanstalt,
och ombudsman Anne-Marie Gahnbrand, Statstjänstemannaförbundet.
Skrivelser har inkommit från chefen för provningsanstaltens
enhet i Stockholm, Rolf Wolff, och från Stockholms handelskammare.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås (avsnitt 3, s. 11) att riksdagen godkänner de
riktlinjer för en avveckling av statens provningsanstalts regionala och
lokala organisation som föredragande statsrådet har förordat.

Vidare framläggs förslag till vissa anslag för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln. Under angivna punkter föreslås följande:

F 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet (s.

12 f.)

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 6. Bidrag till statens provningsanstalt (s. 13 f.)

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 74392000 kr.

1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 44

NU 1981/82:44

F 7. Statens provningsanstalt: Utrustning (s. 14-16)

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 17000000 kr.

Huvudsakligt innehåll

Statens provningsanstalt har genomgått en betydande omorganisation
under 1970-talet. Huvuddelen av verksamheten har omlokaliserats från
Stockholm till Borås. I detta sammanhang har provningsanstalten, genom
flera nya lagar, tillförts nya och ändrade arbetsuppgifter.

I propositionen lämnas förslag till rekonstruktion av provningsanstaltens
ekonomi. Särskilda åtgärder till ett belopp av ca 50 milj. kr. föreslås. I
detta belopp ingår bl. a. medel för avskrivning av tidigare förluster samt
kostnader för en avveckling av stora delar av provningsanstaltens regionala
och lokala organisation. Denna avveckling föreslås vara genomförd
senast den 30 juni 1983.

Vidare framläggs förslag till anslag till statens provningsanstalt för budgetåret
1982/83.

Bakgrund

I propositionen anges i huvudsak följande bakgrund till hemställan om
avveckling av provningsanstaltens regionala och lokala organisation.

Finansiell rekonstruktion
I en genomgång av provningsanstaltens verksamhet har riksrevisionsverket
(RRV) pekat på behovet av en finansiell rekonstruktion. Det ackumulerade
underskottet i verksamheten vardén 1 juli 1981 nära 20 milj. kr.,
som i dagsläget belastar provningsanstaltens rörliga kredit i riksgäldskontoret.
I propositionen föreslås en engångsanvisning av 19832000 kr. till
provningsanstaltens bidragsanslag för att täcka detta underskott, samtidigt
som rörelsekrediten i riksgäldskontoret begränsas till 5 milj. kr.

RRV har vidare förordat att provningsanstalten tillförs ett eget rörelsekapital.
I enlighet härmed föreslås att en särskild ram av 10 milj. kr. förs
upp under provningsanstaltens utrustningsanslag.

Avveckling av den regionala och lokala organisationen
Till följd av underskotten i uppdragsverksamheten vid Stockholmsavdelningen
och de betongtekniska filialerna i landet, beslöt regeringen år
1979 bl. a. att lägga ned två filialer och inskränka provningsanstaltens
verksamhet i Stockholm.

För budgetåret 1979/80 redovisade provningsanstalten en förlust inom
den regionala organisationen av ca 4,7 milj. kr. I 1981 års budgetproposition
anförde föredragande statsrådet bl. a. att underskott av den storlek
som hade redovisats för budgetåret 1979/80 inte var möjliga att godta i
framtiden utan allvarliga effekter på provningsanstaltens verksamhet i

NU 1981/82:44

stort. Om den väntade resultatförbättringen för den regionala organisationen
inte kunde uppnås under budgetåret 1980/81, så att verksamheten
finansierades med intäkter från uppdragsverksamheten, var det, menade
föredraganden, inte möjligt att undvika en nedläggning.

I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 17 s. 176) framhålls
att provningsanstalten för budgetåret 1980/81 redovisar en förlust för den
regionala och lokala organisationen av ca 3,5 milj. kr. Detta innebär att
provningsanstaltens tidigare prognos för verksamheten under budgetåret
1980/81 inte har slagit in. Det är därför, sägs det i budgetpropositionen, inte
längre möjligt att undvika ett slutligt beslut om nedläggning av provningsanstaltens
regionala och lokala organisation.

I den nu föreliggande propositionen konstateras att den regionala och
lokala verksamheten under de år som den nuvarande organisationen har
fungerat inte har täckt sina särkostnader utan belastat provningsanstaltens
gemensamma kostnader med sammanlagt ca 13 milj. kr. under budgetåren
1975/76-1980/81.

Utöver detta ackumulerade underskott kommer ändrade förutsättningar
för den betongtekniska provningen att medföra ökade ekonomiska problem
för den regionala och lokala organisationen. En bibehållen konkurrenskraft
hos denna förutsätter en omfattande upprustning av bl. a. Stockholmsavdelningens
resurser.

Med hänsyn bl. a. till den regionala och lokala organisationens ekonomiska
resultat och till statsmakternas tidigare beslut att förlägga huvuddelar
av provningsanstaltens verksamhet till Borås, bör därför stora delar av
provningsanstaltens regionala och lokala organisation avvecklas.

Riksrevisionsverket har i sin rapport om statens provningsanstalt vidare
anfört att man för att förbättra provningsanstaltens ekonomi i första hand
bör pröva om en överflyttning till Borås av delar av den regionala och
lokala verksamheten är möjlig.

I propositionen föreslås mot denna bakgrund att verksamheten vid enheterna
i Stockholm och Lund samt vid filialerna i Norrköping, Jönköping,
Karlskrona, Borlänge, Härnösand och Luleå läggs ned i enlighet med
B-alternativet i provningsanstaltens strukturplan, vilket innebär en koncentration
av provningsanstalten till Borås/Göteborg. Avvecklingen beräknas
på kort sikt ge provningsanstalten en årlig resultatförbättring på ca 6
milj. kr. En gemensam avvecklingstidpunkt, den 30 juni 1983, förordas för
all verksamhet. Avvecklingen innebär att ca 100 tjänster dras in.

Till täckande av avvecklingskostnaderna för provningsanstaltens regionala
och lokala organisation begärs i propositionen särskilda medel uppgående
till 21,2 milj. kr., som föreslås anvisade över anslaget Bidrag till
statens provningsanstalt.

tl Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 44

NU 1981/82:44

Motionerna

Yrkanden

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1981/82:1046 av Bonnie Bernström m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
mot bakgrund av vad som anförts i motionen avslår planer som
framförts av chefen för industridepartementet angående en nedskärning
resp. avveckling av provningsanstaltens filial i Stockholm,

1981/82:1465 av Lennart Blom m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att frågan om eventuell nedläggning av statens provningsanstalts
avdelning i Stockholm skall avgöras först sedan ett tillfredsställande
beslutsunderlag presenterats,

1981/82:1477 av Mats Hellström m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att statens provningsanstalts
Stockholmsfilial ej skall avvecklas utan bibehållas i ungefärligen nuvarande
omfattning.

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande: 1981/82:2214

av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:121,

2. att riksdagen uttalar att verksamheten vid statens provningsanstalt
bör organiseras med ledning av de förslag vilka framlagts av personalen
och dess fackliga organisationer,

1981/82:2226 av Lennart Blom m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen såvitt avser riktlinjer för
en avveckling av statens provningsanstalts regionala och lokala organisation
hos regeringen anhåller om nytt förslag i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 33 360000 kr.,

3. att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Motivering

I motion 1981/82:1046 (fp) framhålls att bakgrunden till att provningsanstaltens
Stockholmsavdelning bibehölls vid utlokaliseringen till Borås år
1976 var att ungefär 80% av provningsanstaltens kunder fanns i Mälardalen.
Under årens lopp har olika arbetsuppgifter överflyttats från de regionala
avdelningarna till huvudförvaltningen, vilket i sin tur har lett till att
dessas ekonomiska ställning har undergrävts. Samtidigt fortsätter huvudförvaltningen
att ha ekonomiska problem och gå med förlust. En del av

NU 1981/82:44

huvudförvaltningens administrativa kostnader har, säger motionärerna,
överlastats på de regionala avdelningarna, vilket undergrävt deras ekonomi
ytterligare.

Enligt motionen uppgår kostnaderna för reducering av provningsanstaltens
Stockholmsavdelning till minst 20 milj. kr. Stockholmsenhetens intäkter
är enligt redovisningen ca 11 milj. kr. Denna intäkt, sägs det vidare,
utgör en icke oväsentlig del av provningsanstaltens sammanlagda intäkter
från frivillig provning, vilka uppgår till 30 milj. kr.

Motionärerna hävdar att en nedläggning av verksamheten i Stockholm
aldrig kan vara en lösning på problemen för provningsanstaltens verksamhet
i Borås. I motionen framhålls att det finns konkurrerande företag på
området som kan ta över kunderna i Stockholm från provningsanstalten
om servicen försämras ytterligare.

I motion 1981/82:1465 (m) anförs att vad som redovisats i budgetpropositionen
inte är ett tillräckligt underlag för beslut om en nedläggning av den
regionala och lokala organisationen. För motionärerna framstår en nedläggning,
alternativt en mycket kraftig reducering i Stockholm, som en
ytterst tvivelaktig rationaliseringsåtgärd vid en bedömning av de framtida
möjligheterna för provningsanstalten att uppvisa ett samlat, mer tillfredsställande
ekonomiskt resultat. I motionen åberopas också en skrivelse från
Stockholms handelskammare, vari det betecknas som olyckligt att provningsverksamheten
reduceras i det område som har det i särklass största
kundunderlaget. Vidare påpekas att en sådan åtgärd leder till högre kostnader
för företagen.

Motion 1981/82:2226 (m) kan sägas vara en komplettering av motion
1981/82:1465.

Den nu framlagda propositionen uppfyller inte kravet på ett tillfredsställande
beslutsunderlag, sägs det i den nya motionen.

De underskott som redovisas för provningsanstaltens verksamhet bör,
menar motionärerna, till den del de ej hänför sig till den renodlade myndighetsutövningen
i första hand elimineras genom en rationalisering av
provningsanstaltens verksamhet i Borås. Den överkapacitet, sägs det vidare,
som uppenbarligen föreligger vid huvudanläggningen i Borås torde
knappast kunna tas i anspråk vid nedläggning av Stockholmsanläggningen,
eftersom endast en mindre del av den hittillsvarande verksamheten vid
denna kan antas övergå till Borås. En mera näraliggande åtgärd för att
minska överkapaciteten i Borås vore därför att överföra verksamheten i
Göteborg, med f.n. ett 30-tal befattningshavare, till Borås.

Enligt motion 1981/82:1477 (s) kostade provningsanstalten staten ca 67
milj. kr. under budgetåret 1980/81. Därav skulle det på Stockholmsfilialen
bokförda underskottet utgöra 2,6 milj. kr., medan nära 64 milj. kr. är
kostnaden för Boråsanläggningen under nämnda budgetår.

NU 1981/82:44

Stockholmsfilialen har, menar motionärerna, starkt urholkats och eftersatts
under uppbyggnadsåren i Borås. Ändå har den bidragit med en intäkt
på 11 milj. kr., vilken nästan uteslutande härrör från frivillig provning i
konkurrens med andra institutioner.

Provningsanstalten har så länge den funnits brottats med kostnadstäckningsproblem,
men om det finns någon region i landet där provningsanstalten
kan hoppas uppnå kostnadstäckning för sin uppdragsverksamhet, fortsätter
motionärerna, så är det den region där den övervägande delen av
uppdragsmarknaden finns, dvs. Stockholmsregionen. De drar därför slutsatsen
att det är till men för provningsanstalten och för den statliga provnings-
och kontrollverksamheten om riksdagen accepterar någon av de
nedskärnings- resp. avvecklingsplaner som har lagts fram. En följd skulle
bli försämrad service och höjda kostnader, vilket i sin tur skulle försvåra
för landets industri att bidra till välståndsutvecklingen.

Omställningskostnaderna har beräknats till ca 23 milj. kr. Det görs i
propositionen gällande att denna kostnad efter hand kommer att uppvägas
av resultatförbättringar genom att uppdrag kan föras över från Stockholm
till Borås. Men detta påstående är, hävdar motionärerna, inte underbyggt.
I Stockholm finns många konkurrenter till provningsanstalten. Eftersom
praktiskt taget all obligatorisk provning redan finns i Borås är det endast
frivillig provning som återstår och kan komma i fråga för överföring dit.
Det är uppenbart, säger motionärerna, att uppdrag inom detta område vid
en drastisk minskning eller nedläggning av Stockholmsfilialen till största
delen kommer att övergå till provningsanstaltens konkurrenter och endast
i ringa omfattning kan beräknas komma till Borås.

Vidare hänvisas även i denna motion till den nämnda skrivelsen från
Stockholms handelskammare.

Då en nedläggning, menar motionärerna, inte skulle ha en regionalpolitisk
bakgrund blir en rimlig tolkning av regeringsförslaget att det är ett
uttryck för en dogmatisk syn, innebärande att den offentliga sektorn bör
avlövas, oberoende av om dess delar ger ett gott ekonomiskt resultat eller
ej Enligt

motion 1981/82:2214 (vpk) har på senare år en rad verksamheter,
ägnade att stärka skyddet för medborgarna i deras egenskap av konsumenter
eller löntagare, urholkats och alltmer förvandlats till serviceverksamheter,
som mot avgifter kunnat utnyttjas av tunga kommersiella intressen.
Utvecklingen beträffande statens provningsanstalt anges vara ett av
exemplen på detta.

Motionärerna vill betona att verksamheten vid provningsanstalten är av
väsentlig betydelse ur en rad synvinklar: när det gäller säkerhet, arbetsmiljöförhållanden
och möjlighet att få en opartisk prövning av skilda tekniska
faciliteter. Att det finns en sådan möjlighet är, säger de, ett viktigt
allmänt och medborgerligt intresse, vilket undergrävs om man gör resurserna
snävare eller övergår till avgiftsfinansierad serviceverksamhet.

NU 1981/82:44

Statens provningsanstalts strukturplan 1981

Våren 1981 utarbetade statens provningsanstalt en strukturplan för myndighetens
verksamhet, organisation och lokalisering. I strukturplanen redovisades
tre alternativ. De s.k. Br och B2-alternativen innebar en total
avveckling av provningsanstaltens verksamhet utanför Borås/Göteborg
(justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen undantagna) men de
skilde sig åt beträffande avvecklingstakten. B)-alternativet innebar en
avveckling under flera år medan B2-alternativet innebar avveckling före
den 1 juli 1983. Det tredje alternativet — det s.k. R-alternativet - innebar
att viss verksamhet vid de regionala avdelningarna alltjämt skulle finnas
kvar. Då detta alternativ är en utgångspunkt för utskottets ställningstagande
vad gäller omorganisationen av provningsanstalten ges nedan en utförlig
redovisning av detta alternativ.

Provningsanstalten förordade R-alternativet. Två ledamöter reserverade
sig mot styrelsens beslut och förordade Bralternativet. I propositionen
föreslås ett genomförande av B2-alternativet.

R-alternativet innebär enligt strukturplanen att provningsanstalten -förutom ädelmetallkontroll och justeringsverksamhet - utanför Borås/Göteborg
kommer att bedriva endast byggnadsteknisk, brandteknisk och
byggnadsfysikalisk verksamhet i Stockholm och Lund samt polymerteknisk
verksamhet i Stockholm.

Verksamheten i Lund kommer att bedrivas inom ramen för ett laboratorium
med åtta tjänster direkt knutna till det s. k. Al-laboratoriet i Borås.

I Stockholm kommer den byggnads- och brandtekniska och den byggnadsfysikaliska
verksamheten att bilda ett laboratorium direkt knutet till
Al i Borås. Polymertekniken kommer organisatoriskt att vara direkt knuten
till laboratoriet B2 i Borås. Av cheferna för respektive program/programdelsverksamhet
utses en att utöva en samordnande funktion. Till
denna funktion knyts även den administrativa servicegruppen.

I Stockholm blir totalt 52 personer övertaliga. Av dessa måste 20 omplaceras,
medan vid en successiv avveckling 25 personer kan avgå med
pension och sju med full årlig ersättning. En snabb avveckling innebär att
fler personer måste omplaceras eller avgå med en årlig ersättning som ej
uppnår full nivå.

I Lund är det en person som blir övertalig och måste omplaceras.

Dessutom uppstår inom filialverksamheten en övertalighet på totalt 19
personer. Av dessa är nio personer anställda med timarvode, varför de kan
sägas upp under år 1982. Övriga tio personer måste däremot omplaceras.

Totalt innebär R-alternativet att 72 personer blir övertaliga. Samtidigt
finns ett nyanställningsbehov på 14 personer i Borås/Göteborg.

Av nuvarande intäkter på 14,6 milj. kr. beräknas 4,9 milj. kr. bli kvar i
regionen, medan 4,7 milj. kr. flyttas till Borås och 0,6 milj. kr. till Göteborg.
Intäkter på 4,4 milj. kr. förväntas bortfalla.

NU 1981/82:44

Resultatförbättringen i den regionala verksamheten förväntas bli 1,9
milj. kr. och motsvarande siffra för Borås/Göteborg 3,2 milj. kr. Totalt
beräknas därmed R-alternativet på kort sikt ge en resultatförbättring på 5,1
milj. kr.

På längre sikt bör det, enligt strukturplanen, finnas goda möjligheter att
uppnå en ännu större resultatförbättring. Motiven för denna bedömning
finns i nedanstående diskussion om marknadsbevakning, den lokala marknaden
och effekter på Boråsanläggningen.

Genom att de regionala enheterna kan fungera som marknadsbevakare
och kontaktorgan i berörd region kan provningsanstaltens Boråsanläggning
tillföras en provningsvolym som annars skulle tillfalla annan prövningsinstans.
Härigenom erhålls en högre beläggning på Boråsanläggningen,
vilket sannolikt inverkar positivt på resultatet.

Enligt R-alternativet behålls en lokal marknad i Stockholm och Lund. I
fråga om byggområdet är det enligt strukturplanen möjligt att en ökning
kan ske under 1980-talet. Byggkonjunkturen befinner sig f. n. på en bottennivå.
Någon ytterligare nedgång är inte trolig, sägs det i strukturplanen,
utan snarare bör en uppgång ske under de närmaste åren. Om prövningsanstalten
kan behålla delar av nuvarande lokala marknad för rutinmässig
provning och på sikt, kanske också öka den erhålls ett värdefullt bidrag till
gemensamma kostnader och till kostnader för forskning och utveckling. På
sikt bör detta innebära en resultatförbättring.

Avslutningsvis sägs i SP-81 att B-alternativet på kort sikt i förhållande
till R-alternativet innebär en ökad beläggning i Boråsanläggningen, vilket
beräknas medföra en positiv resultateffekt. Detta kan emellertid innebära
ett hinder för uppbyggnaden av en kvalificerad provningsverksamhet som
på sikt skall ge Boråsanläggningen förbättrade resultateffekter. R-alternativet
har i detta avseende en större flexibilitet, vilket på längre sikt kan
medföra en ytterligare resultatförbättring.

En organisation enligt R-alternativet är å andra sidan med de förhållandevis
små enheterna i Stockholm och Lund sårbar genom sitt personberoende.
Risken finns att enheterna inte kan arbeta som marknadsbevakare
och ta hand om den lokala marknaden så som har beskrivits i det föregående.
Eventuella positiva resultateffekter kan härigenom försvinna.

Ändrade förutsättningar för strukturplanen

På grund av att förutsättningarna från våren 1981 har ändrats måste
R-altemativet modifieras. 1 anslutning till sin redogörelse inför utskottet
har provningsanstaltens generaldirektör givit en översiktlig skriftlig redogörelse
för de förändrade förutsättningarna och effekterna av dessa. I detta
avsnitt sammanfattas vissa delar av denna redogörelse.

Inledningsvis konstateras att förutsättningarna för ett R-alternativ är
annorlunda nu än för ett halvår sedan. Detta beror dels på att oplanerade

NU 1981/82:44

händelser har inträffat, såsom att viss personal inte längre är i tjänst, dels
på att förhandlingsöverenskommelser och planerade åtgärder som flyttningsförberedelser
redan påbörjats.

I det följande görs en översiktlig analys över förändringarnas art.

För Stockholm innebär R-alternativet att det skulle vara kvar

— en byggnadsteknisk grupp om till en böljan tio personer men med en
förutsedd utveckling till tolv personer efter några år (två nyrekryteringar),

— en polymerteknisk grupp om fyra personer,

— en grupp för administrativ service om tre personer gemensam för de
nämnda två grupperna och den justerings- och ädelmetallkontrollverksamhet
som under alla omständigheter skall finnas kvar i Stockholm.

Inalles skulle Stockholmsavdelningen på sikt omfatta 31 personer av
vilka två från början var avsedda att nyrekryteras efter hand medan minst
en person måste nyrekryteras omedelbart. Övriga för placering i R-alternativet
aktuella personer som har slutat kan ersättas av personer som från
början avsågs bli omplacerade.

Den byggnadstekniska verksamhetens förutsättningar har påverkats förhållandevis
litet på kort sikt. Men det förberedelsearbete som nu måste
göras om från ett sämre utgångsläge medför kostnader som kan uppskattas
till 0,5— 1 milj. kr.

Marknadsbehovet för betongprovningar bedöms bli något mindre än
enligt den beräkning som gjordes i november. Detta innebär en minskning
med en tjänst. Trots denna personalminskning får man en resultatförsämring
med 1,1 milj. kr. per år.

Den brandtekniska tillverkningskontrollen, som enligt R-alternativet
skulle ingå i den byggnadstekniska verksamheten och omfatta två tjänster i
Stockholm (och två tjänster i Borås), har visat sig svårare att hålla samman
än vad som bedömdes i november. Den går visserligen ihop ekonomiskt i
Stockholm, men skulle ge ett bättre resultat, totalt för provningsanstalten
och bedrivas mer effektivt om den fördes över till Borås.

Den polymertekniska verksamheten påverkas relativt sett mer. Två
nyckelpersoner har slutat vid provningsanstalten och en är tjänstledig.
Dessa specialister måste ersättas genom nyanställningar som följs av utbildnings-
och inkörningsperioder på 0,5-1,5 år till en kostnad av ca 1 milj.
kr. Detta medför att intäktssidan drabbas.

Samtidigt måste ifrågasättas om den marknad som redan har gått förlorad
inom detta område kan återvinnas. I vaije fall torde den inte kunna
återvinnas helt. Möjligheter att få en lönsam verksamhet inom det polymertekniska
området vid Stockholmsenheten föreligger därför enligt redogörelsen
knappast längre. Denna verksamhet i Stockholm borde därför
också avvecklas.

Situationen för den polymertekniska verksamheten påverkar dessutom
direkt möjligheterna att begränsa nettokostnaderna för den övriga kemi -

NU 1981/82:44

verksamheten, vilken skall avvecklas under ytterligare två år efter B2-alternativets
sluttid. Detta berör ytterligare åtta personer som skulle stödjas
av polymergruppen.

För gruppen administrativ service har egentligen inga förändringar i
förutsättningarna skett. Om polymergruppen och den brandtekniska tillverkningskontrollen
förs bort måste dock denna grupp minskas med en
tjänst.

Övriga verksamheter i Stockholm skall enligt R-alternativet avvecklas
successivt. Nettokostnaderna - för denna avvecklingsorganisation har
sannolikt inte påverkats nämnvärt av utvecklingen med undantag för kemiverksamheten
som redan har kommenterats.

Gemensamt för Stockholmsavdelningen är också att investeringar i utrustning
och byggnader för ca 2 milj. kr. krävs. Detta belopp finns inte med
i propositionen. I R-alternativet förutsattes investeringen i ombyggnad bli
direktavskriven.

Förutsättningarna för laboratoriet i Lund har inte förändrats i avgörande
grad. Det beräknade boftfallet av betongprovningar kan kompenseras
inom byggnadsfysikområdet, där laboratoriet i Lund har breddat sin kompetens.

Enligt R-alternativet skulle filialen i Luleå inte läggas ned lika snabbt
som övriga filialer utan bibehållas t. o. m. budgetåret 1984/85. De ändrade
bedömningarna rörande betongprovningar inverkar endast marginellt. Förutsättningarna
är alltså i stort sett oförändrade.

R-alternativet bygger dock för Luleås del på förutsättningen att lokalfrågan
kan lösas genom samlokalisering med högskolan. Kan så ej bli fallet
måste filialen läggas ned tidigare.

Gemensamt för provningsanstalten har utvecklingen medfört att en del
arbete som har lagts på lednings-, planerings- och budgeteringssidan liksom
inte minst på förhandlingssidan (där arbetsinsatserna är särskilt svårbedömbara)
måste göras om vid beslut om ett R-alternativ. Detta innebär
en viss alternativkostnad för provningsanstalten, som emellertid är svår att
uppskatta.

En direkt merkostnad uppstår dock. R-alternativet förutsatte att en hel
del personal skulle ha omplacerats före 1982 års slut. Detta är nu inte
längre möjligt med undantag för personalen vid filialerna. 1 redogörelsen
räknar man med att nämnda tidpunkt förskjuts ett halvår. Kostnaderna
härför motsvarar ett halvt års löner m. m. för ca tio tjänster, eller ca 0,7
milj. kr.

Redogörelsen avslutas med en jämförelse mellan B- och R-alternativen.
Sammanfattningsvis sägs att uvecklingen sedan november 1981 har medfört
att motiven för ett R-alternativ har försvagats och motiven för ett
B-alternativ stärkts. Det enda som i dag egentligen talar emot ett snabbt
B-alternativ är de personalpolitiska aspekterna, sägs det i redogörelsen.
Dessa skulle emellertid kunna beaktas om staten går personalorganisatio -

NU 1981/82:44

nema till mötes i deras krav på sänkta åldersgränser för pension m. m.
åtminstone i samma utsträckning som är vanligt i större koncerner i motsvarande
situation, anförs det vidare.

Härutöver finns givetvis också, konstateras det, närings- och regionalpolitiska
aspekter som provningsanstalten inte har kompetens att bedöma.
De uppdragsintäkter som går förlorade i ett B-alternativ i förhållande till
R-alternativet beräknas uppgå till 1-2 milj. kr. per år.

En sammanfattning av vilka konsekvenser de ändrade förutsättningarna
får för personalen och omställningskostnaderna kan redovisas på följande
sätt.

Antalet tjänster vid Stockholmsenheten minskar under förutsättning att
den brandtekniska verksamheten finns kvar i Stockholm, med ytterligare
sex jämfört med det ursprungliga R-alternativet. Detta innebär att Stockholmsavdelningen
på sikt kommer att omfatta 25 tjänster. 1 dag arbetar i
Stockholm, räknat som heltidstjänster, 73 personer på avdelningen.

Omställningskostnaderna beräknas öka enligt följande:

Härtill kommer altemativkostnader för administrativt arbete och förhandlingsarbete,
som måste göras om. De ökade omställningskostnaderna
uppskattas enligt detta alternativ till totalt 3 milj. kr. Investeringsbehovet
för fortsatt verksamhet vid Stockholmsenheten uppgår till 1 milj. kr. för ny
utrustning och 1 milj. kr. för ombyggnad av lokalerna i Stockholm. Resultateffekten
i förhållande till R-alternativet är under dessa förutsättningar
oförändrad.

Tidigare riksdagsbehandling

Näringsutskottet behandlade år 1972 (NU 1972:38) en proposition om
frågor rörande organisationen av officiell provning och kontroll m. m. I
anslutning härtill behandlades en motion av Paul Brundih m.fl. (m, c, fp,
vpk), vari hemställdes att riksdagen med ändring av tidigare beslut skulle
anhålla om förnyad utredning och förslag angående lokaliseringsort för
statens provningsanstalt.

I sin motivering framhöll motionärerna att provningsanstalten av de
totala utgifterna måste täcka ungefär två tredjedelar genom egna inkomster.
Därför är provningsanstalten, anfördes det , i avgörande grad beroende
av sin i särklass största marknad, Stockholmsregionen. Av statens
provningsanstalts uppdragsgivare uppgavs 94 % vara privata företag och
ca 65% finnas i Stockholmsregionen. Vid en utflyttning från Stockholm
skulle, menade motionärerna, andra provningsinstitutioner växa och
överta provningsanstaltens marknadsandel. Provningsanstaltens föreslag -

— byggnadsteknik Stockholm

— kemiverksamhet (exklusive polymergruppen)

— ett halvt års förskjutning av omplacering av personal

milj. kr
0,5-1
1-1,5
0,7

NU 1981/82:44

na regionala avdelning i Stockholm borde inte endast avse byggnadsteknisk
forskning utan få en mera allsidig inriktning.

För att provningsanstalten skulle kunna fylla sin uppgift som central
förvaltningsmyndighet krävdes, fortsatte motionärerna, en sakkunskap
som förutsatte att provningsanstalten var förlagd till en industriell och
teknisk-vetenskaplig miljö med goda kommunikationer till orter inom och
utom landet. Dessa förutsättningar uppfyllde ej Borås, menade motionärerna.
Det väntade bortfallet av uppdrag bedömdes medföra att provningsanstalten
förlorade erfarenheter som erfordrades för att myndighetsfunktionerna
skall kunna utföras med full kompetens. Att skaffa sådana erfarenheter
på annat sätt skulle medföra betydande kostnader, som måste
bestridas med statsmedel.

I sitt avstyrkande av denna motion betonade utskottet att en av utgångspunkterna
för regeringens förslag var riksdagens beslut år 1971 att provningsanstaltens
huvuddel skulle lokaliseras till Borås.

Detta beslut var, sade utskottet, grundat på ingående överväganden.
Utskottet fann inte att motionärerna hade anfört sådana skäl som motiverade
en förnyad prövning av frågan. Utskottet erinrade om att en relativt
stor enhet för uppdragsverksamhet förutsattes bli kvar i Stockholm vid
provningsanstaltens utflyttning. Dessutom hänvisade utskottet till att chefen
för finansdepartementet i proposition 1971:29 hade framhållit att Borås
kunde erbjuda en mångsidig industriell och teknisk miljö inom rimliga reseoch
transportavstånd. Med det sagda avstyrkte utskottet motionen, som
avslogs av riksdagen.

Utskottet

Huvuddelen av statens provningsanstalt omlokaliserades under åren
1975-1978 till Borås. I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82
anförde provningsanstalten att omlokaliseringen på kort sikt hade medfört
en negativ ekonomisk utveckling. Detta kunde till viss del förklaras av att
det visat sig svårt att öka beläggningen på Boråsanläggningen i den takt
som statsmakterna hade begärt, och av att provningsanstalten under de
senaste budgetåren hade haft problem inom den regionala verksamheten,
vilken bedrevs vid avdelningar i Stockholm och Lund och vid filialer i
Norrköping, Jönköping, Karlskrona, Borlänge, Härnösand och Luleå.

För att kunna komma till rätta med problemen beslöt provningsanstalten
under våren 1981 att en strukturplan skulle utarbetas för den framtida
verksamheten, organisationen och lokaliseringen.

I strukturplanen redovisas två alternativ. Det ena, det s.k. B-alternativet,
avser en koncentration av all verksamhet till Borås/Göteborg. Detta
avvecklingsalternativ kan genomföras enligt en snabbare och en långsammare
modell. Det andra, det s. k. R-altemativet, innebären rekonstruktion
av den regionala verksamheten. R-alternativet medför att provningsan -

NU 1981/82:44

staken utanför Borås/Göteborg bedriver verksamhet i Stockholm och
Lund inom områdena byggnadsteknik, brandteknik och byggnadsfysik
samt i Stockholm dessutom inom området polymerteknik. Båda alternativen
innebär att ädelmetallkontroll och justeringsverksamhet bibehålls vid
nuvarande orter, i Stockholm dock i reducerad omfattning. Provningsanstalten
har förordat R-alternativet.

1 propositionen föreslås att en finansiell rekonstruktion av provningsanstalten
genomförs enligt den snabbare modellen av B-alternativet. Motiveringen
till detta val är att den regionala och lokala organisationen under de
år som den har fungerat inte har täckt sina särkostnader utan givit ett
negativt bidrag till täckning av för provningsanstalten gemensamma kostnader
med sammanlagt ca 13 milj. kronor. Vidare anförs att ändrade
förutsättningar för den betongtekniska provningen kommer att medföra
ökade ekonomiska problem för denna del av organisationen.

I anslutning till propositionen föreligger fem motioner. Fyra av dessa
behandlar frågan om bibehållande av provningsanstaltens verksamhet i
Stockholm. I motionerna 1981/82:1046 (fp) och 1981/82:1477 (s) begärs att
provningsanstaltens Stockholmsavdelning skall bibehållas i ungefärligen
nuvarande omfattning. I motionerna anförs att provningsanstalten alltid
har haft svårigheter att täcka sina kostnader men att detta inte skall
härledas till verksamheten vid Stockholmsavdelningen. Stockholmsavdelningen
har, menar motionärerna, starkt urholkats och eftersatts under
uppbyggnadsåren i Borås. Men Stockholmsområdet representerar en betydande
del av provningsanstaltens kundunderlag och bör därför ha möjligheter
att utnyttja provningsanstaltens tjänster inom regionen, säger motionärerna.

Man hänvisar i detta sammanhang till Stockholms handelskammare,
som hävdar ett en nedläggning av verksamheten i Stockholm skulle innebära
en väsentligt försämrad servicenivå, höjda kostnader för företagen
och större svårigheter att upprätthålla den nödvändiga personliga kontakten
med provningsanstalten.

I motionerna 1981/82:1465 (m) och 1981/82:2226 (m) hävdas att vad som
har redovisats i budgetpropositionen inte är ett tillräckligt underlag för ett
beslut om nedläggning av den regionala och lokala organisationen. Även i
dessa motioner åberopas den nyss nämnda skrivelsen från Stockholms
handelskammare.

Enligt motion 1981/82:2214 (vpk) har på senare år en rad verksamheter,
ägnade att stärka skyddet för medborgarna i deras egenskap av konsumenter
eller löntagare, urholkats och alltmer förvandlats till serviceverksamheter,
som mot avgifter kunnat utnyttjas av tunga kommersiella intres -

NU 1981/82:44

sen. Utvecklingen beträffande statens provningsanstalt nämns som ett
exempel på detta. Det allmänna medborgerliga intresset undergrävs, menar
motionärerna, om man minskar resurserna eller övergår till avgiftsfinansierad
serviceverksamhet. Med denna motivering yrkar de avslag på
propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i propositionen att en
finansiell rekonstruktion av provningsanstalten är nödvändig om förutsättningar
skall skapas för att verksamheten i framtiden kan hållas inom givna
ekonomiska ramar.

I propositionen föreslås en koncentration av verksamheten till Borås.
Utskottet vill emellertid framhålla att det — såsom framhålls i motionerna
1981/82:1046 (fp), 1981/82:1465 (m), 1981/82:1477 (s) och 1981/82:2226
(m) - måste vara en fördel för samhället och speciellt för företagen om en
del av provningsanstaltens tjänster kan utföras inom avnämarnas egen
region, Detta gäller i hög grad för Stockholmsområdet, där en betydande
del av provningsanstaltens kundunderlag finns. Tidigare i betänkandet
(s. 7) har en utförlig redogörelse lämnats för det s.k. R-alternativet i
provningsanstaltens strukturplan 1981. Provningsanstalten har anfört tre
motiv för val av R-alternativet. Personalhänsyn talar för detta alternativ. 1
samma riktning pekar de marknadsfördelar i Stockholms- och Skåneregionema,
som bibehållandet av verksamheten vid enheterna i Stockholm
och Lund skulle innebära. Slutligen innebär R-alternativet även lägre
omställningskostnader.

På grund av att förutsättningarna från hösten 1981 till vissa delar har
ändrats kan R-alternativet emellertid behöva modifieras. Utskottet har av
provningsanstaltens generaldirektör - som stöder propositionens förslag
- erhållit en översiktlig redogörelse för de förändrade förutsättningarna
och deras effekter på personalsituationen och omställningskostnaderna
(s. 8).

Utskottet delar den i motionerna 1981/82:1046 (fp), 1981/82:1465 (m),
1981/82:1477 (s) och 1981/82:2226 (m) framförda uppfattningen att vissa av
de tjänster som provningsanstalten utför måste kunna tillhandahållas på
regional nivå. Ett mål måste emellertid vara att full kostnadstäckning
uppnås i uppdragsverksamheten.

Utskottet finner att det s. k. modifierade R-alternativet inte ger förutsättningar
för en tillfredsställande verksamhet vid bl. a. Stockholmsavdelningen.
Utskottet förordar därför en rekonstruktion av provningsanstalten i
huvudsak enligt de riktlinjer, som R-alternativet anger. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet regeringens förslag till rekonstruktion a,v provningsanstalten.
Vidare avstyrker utskottet de nämnda motionerna
1981/82:1046 (fp), 1981/82:1465 (m), 1981:82:1477 (s) och 1981/82:2226
(m) i vad gäller yrkandena att verksamheten vid provningsanstaltens
Stockholmsavdelning skall bibehållas på ungefär samma nivå som i dag.

De kostnader som kan uppkomma i samband med vissa nödvändiga

NU 1981/82:44

nyinvesteringar och ombyggnader vid Stockholmsavdelningen bör enligt
utskottets mening finansieras genom omprioriteringar av verksamheten
inom provningsanstalten. 1 den mån ytterligare behov av medel kommer
att behövas får regeringen återkomma till riksdagen.

En förutsättning för utskottets förslag är att Stockholmsavdelningen
skall fungera som en självständig enhet. Därför finner utskottet det angeläget
att regeringen noga överväger tjänstesammansättningen vid Stockholmsavdelningen
innan rekonstruktionen genomförs enligt här angivna
riktlinjer.

I motion 1981/82: 2214 (vpk) begärs att riksdagen skall avslå propositionen
och besluta att verksamheten vid statens provningsanstalt skall organiseras
enligt de förslag som framlagts av personalen och de fackliga organisationerna.
Till motivering för dessa yrkanden anförs främst att provningsanstalten
inte bör ägna sig åt avgiftsfinansierad serviceverksamhet och att
någon indragning av provningsanstaltens resurser inte bör komma i fråga.
Som tidigare framgått av detta betänkande är det utskottets uppfattning att
uppdragsverksamheten bör vara avgiftsfinansierad och anpassad till det
behov som föreligger. Utskottet avstyrker därför motion 1981/82:2214
(vpk).

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:121 och motionerna
1981/82: 1046, 1981/82: 1465, 1981/82:1477 och

1981/82:2226? samt med avslag på motion 1981/82:2214 för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

b) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag
av 74392000 kr.,

c) till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 17000000 kr.

och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om provningsanstaltens regionala och lokala organisation.

Stockholm den 11 maj 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson
(s). Birgitta Hambraeus (c), Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Christer Eirefelt (fp), Per
Westerberg (m) och Lennart Blom (m).

NU 1981/82:44

Reservation

Johan Olsson (c), Sven Andersson (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bengt
Sjönell (c) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”1
propositionen” och slutar på s. 15 med ”angivna riktlinjer” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets bedömning krävs det då att provningsanstalten kan
bättre utnyttja de resurser som tillfördes den genom investeringar vid
omlokaliseringen till Borås. Detta kan bl. a. ske genom att den regionala
verksamheten avvecklas. Därvid elimineras även en viss del av den verksamhet
inom provningsanstalten som f. n. icke kan täcka sina kostnader.

Tidigare i betänkandet har en redogörelse lämnats dels för R-alternativet
i provningsanstaltens strukturplan 1981, dels för ett modifierat R-alternativ
byggt på de i dag gällande förutsättningarna. Enligt utskottets uppfattning
är det oundgängligt att även ett modifierat R-alternativ måste medföra en
höjning av omställningskostnaderna och av investeringskostnaderna för ny
utrustning och upprustade lokaler i Stockholm. Samtidigt måste vid ett val
av detta alternativ stor osäkerhet även framdeles komma att råda vad
gäller Stockholmsavdelningens möjligheter att få sina kostnader täckta i
uppdragsverksamheten. Utskottet har i detta sammanhang även noterat att
den byggnads- och betongtekniska provningen kommer att få allt mindre
betydelse för Stockholmsavdelningens verksamhet. Såsom framgår av den
redogörelse som provningsanstaltens generaldirektör lämnat inför utskottet
har förutsättningarna för att bibehålla filialverksamheten försämrats
sedan provningsanstaltens strukturplan utarbetades. Ett bibehållande av
filialen i Stockholm enligt ett modifierat R-altemativ kommer att kräva
ytterligare anslag i storleksordningen 5 milj. kr. och ett ännu högre belopp
om det ursprungliga R-alternativet följs.

Utskottet vill även framhålla att Stockholmsregionen är väl försedd
inom provningsområdet både vad gäller övriga offentliga institutioner
utanför provningsanstalten och privata institutioner, vilket innebär att en
tillfredsställande service bör kunna upprätthållas även i fortsättningen.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande
avveckling av statens provningsanstalts regionala och lokala organisation.
Detta innebär att motionerna 1981/82:1046 (fp), 1981/82:1465 (m),
1981/82:1477 (s) och 1981/82:2226 (m) avstyrks.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:121 och med avslag
på motionerna 1981/82:1046, 1981/82:1465, 1981/82:1477,

1981/82:2214 och 1981/82:2226

dels godkänner de riktlinjer för avveckling av statens provningsanstalts
regionala och lokala organisation som anges i propositionen,

NU 1981/82:44

dels för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

b) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag
av 74392000 kr.,

c) till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 17000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982