NU 1981/82:43

Näringsutskottets betänkande
1981/82:43

över proposition 1981/82:116 om ändring i aktiefondslagen, m.m.,
jämte motioner
Ärendet

I proposition 1981/82: 116 har regeringen föreslagit riksdagen att antaga
inom ekonomidepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

2. lag om ändring i lagen om aktiesparfonder (1978:428),

3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

4. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner. Dessutom
behandlar näringsutskottet i detta betänkande en motion från allmänna
motionstiden. Motionerna redovisas i det följande (s. 5).

Finansutskottet har avgivit yttrande (FiU 1981/82:5 y) i ärendet (bilaga
3, s. 18).

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll är följande.

I propositionen föreslås att aktiefonders och aktiesparfonders medel
skall få placeras i aktier och andra slags värdepapper som ges ut av icke
börsnoterade företag. Dock avses högst tio procent av resp. fonds tillgångar
skola få placeras i sådana värdepapper. För att det skall bli lättare att
bilda nya aktiesparfonder med anknytning till visst eller vissa icke börsnoterade
företag föreslås att tioprocentsgränsen skall kunna överskridas efter
dispens av bankinspektionen. Vidare föreslås lagändringar för att underlätta
handeln med icke börsnoterade värdepapper.

De nya bestämmelser som föreslås i propositionep är avsedda att ge de
små och medelstora företagen ökade möjligheter att anskaffa riskvilligt
kapital.

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 43

NU 1981/82:43

1 Förslag till

lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931)

Härigenom föreskrivs att 19 och 21 §§ aktiefondslagen (1974:931) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §

Medel som tillföres aktiefond skall så snart det anses lämpligt placeras i
värdepapper, i den mån behov av likvida medel icke föreligger.

Fondbolag får till aktiefond förvärva endast följande slag av värdepapper,
nämligen

1. svenska aktier, obligationer
och andra värdepapper som noteras
vid Stockholms fondbörs,

1. svenska aktier, obligationer
och andra värdepapper som noteras
vid Stockholms fondbörs eller på
lista utgiven av sammanslutning av
svenska fondkommissionärer,

2. utländska aktier, obligationer och andra värdepapper, om förvärv av
sådana får ske enligt fondbestämmelserna och värdepapperen är föremål
för notering och handel vid fondbörs eller eljest under betryggande förhållanden,

3. aktier, obligationer och andra
värdepapper som utbjudes till försäljning
under sådana förhållanden
att sannolika skäl finnes för antagande
att de inom ett år från förvärvet
kommer att inregistreras vid
fondbörs eller noteras på lista utgiven
av sammanslutning av svenska
fondkommissionärer,

4. bevis om rätt att teckna eller
erhålla aktier eller andra värdepapper
som avses i 1 -3,

5. skattkammarväxlar.

Har värdepapper som förvärvats
enligt andra stycket 3 ej inregistrerats
eller noterats inom ett år från
förvärvet, skall de avyttras så snart
det lämpligen kan ske.

4. andra svenska aktier, obligationer,
förlagsbevis, konvertibla
skuldebrev och skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning,

5. bevis om rätt att teckna eller
erhålla aktier eller andra värdepapper
som avses i 1 —4,

6. skattkammarväxlar.

Har värdepapper som förvärvats
enligt andra stycket 3 ej inregistrerats
eller noterats inom ett år från
förvärvet, skall de avyttras så snart
det lämpligen kan ske, om de inte
vid något tillfälle under ettårsperioden
kunnat inrymmas inom tioprocentsgränsen
enligt sista stycket,

Fondbolag får ej till aktiefond förvärva aktier i bolaget eller fondandel i
fonden.

Ett fondbolag får ej till fonden

NU 1981/82:43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mot vederlag förvärva värdepapper
som avses i andra stycket 4 eller
bevis om rätt att teckna eller erhålla
sådana värdepapper i sådan omfattning
att värdet av värdepapperen
och bevisen genom förvärvet
kommer att överstiga tio procent av
fondens värde.

21 §

Fondbolag skall tillse att aktiefond får en med hänsyn till intresset av
riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

Fondbolaget får ej till fonden mot vederlag förvärva värdepapper med
samme utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper i fonden
som utfärdats av denne genom förvärvet kommer att överstiga tio procent
av fondens värde. Föreligger särskilda skäl, kan bankinspektionen medge
att procenttalet överskrides.

Utan hinder av andra stycket får Utan hinder av andra stycket och

vid emission aktier, konvertibla 19 § sista stycket får vid emission

skuldebrev eller skuldebrev förena- aktier, konvertibla skuldebrev eller

de med optionsrätt till nyteckning skuldebrev förenade med options förvärvas

på grund av fondens tidi- rätt till nyteckning förvärvas på

gare aktieinnehav. Sådana aktier el- grund av fondens tidigare aktiein ler

skuldebrev skall dock avyttras nehav. Sådana aktier eller skulde så

snart det lämpligen kan ske och brev skall dock avyttras så snart

senast ett år efter förvärvet, om det lämpligen kan ske och senast ett

värdepapperen ej vid något tillfälle år efter förvärvet, om värdepap under

ettårsperioden kunnat inrym- peren ej vid något tillfälle under ettmas
inom de gränser som avses i årsperioden kunnat inrymmas inom

andra stycket. Om särskilda skäl de gränser som anges i andra

föreligger, kan bankinspektionen stycket och 19 § sista stycket. Om

medge uppskov med avyttringen. särskilda skäl föreligger, kan bank inspektionen

medge uppskov med
avyttringen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

tl Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 43

NU 1981/82:43

2 Förslag till

lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:428) om aktiesparfonder skall
ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Till aktiesparfond får förvärvas endast värdepapper enligt 19 § aktiefondslagen
(1974:931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall förvärvas sådana aktier som utfärdas i
samband med nyemission, eller konvertibla skuldebrev.

Bankinspektionen får medge att
det i 19 § sista stycket aktiefondslagen
angivna procenttalet överskrids.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3 Förslag till

lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 16 § fondkommissionslagen (1979:748) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fondkommissionsbolag får inneha
värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde
som uppgår till högst två miljoner
kronor eller som svarar mot
två procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets kommissionshandel
under de fem närmast
föregående kalenderåren,
dock högst tio miljoner kronor. I
fråga om bolag som ej har varit
verksamt under fem kalenderår
skall den genomsnittliga årsomsättningen
i stället avse den tid bolaget
har varit verksamt.

Föreslagen lydelse

16 §

Fondkommissionsbolag får inneha
värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde
som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar
mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets
kommissionshandel under de fem
närmast föregående kalenderåren,
dock högst tjugofem miljoner kronor.
I fråga om bolag som ej har
varit verksamt under fem kalenderår
skall den genomsnittliga årsomsättningen
i stället avse den tid
bolaget har varit verksamt.

NU 1981/82:43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas innehav av sådan
aktie eller andel som avses i 15 § andra och tredje styckena.

Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att fondkommissionsbolag
får inneha värdepapper som avses i första stycket i
större omfattning än som anges där.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Såvitt gäller hänvisningarna i
55 § lagen (1955: 183) om bankrörelse, 24 § lagen (1955:416) om sparbanker
och 32 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, skall dock bestämmelsen
tillämpas i sin nya lydelse fr. o. m. två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Förslag till

lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med fondbörsverksamhet förstås Med fondbörsverksamhet förstås
i denna lag att köp- och säljanbud i denna lag att köp- och säljanbud

beträffande fondpapper regelbun- beträffande fondpapper regelbundet
sammanförs för handel och no- det vid offentligt upprop eller på

tering av kurs. liknande sätt sammanförs för han del

och notering av kurs.

Med fondpapper förstås i denna lag aktie, annat bevis om delaktighet i
bolag, obligation, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän
omsättning samt andel i aktiefond.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1981/82: 2196 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om ändring i lagen om aktiesparfonder.

2. avslår regeringens förslag om ändring i fondkommissionslagen,

3. avslår regeringens förslag om ändring i lagen om Stockholms fondbörs,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande utökad handel med ej börsnoterade värdepapper.

NU 1981/82:43

1981/82:2204 av Erik Hovhammar m. fl. (m). vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att spridningskravet avseende aktieposter vid introduktion
på börsen sätts till 100 aktieposter,

2. beslutar att en särskild A: Ill-lista för dessa företag inrättas på Stockholms
fondbörs,

3. beslutar att aktiesparfondernas rätt att placera kapital i det egna
bolaget generellt utvidgas till att omfatta 25% av fondkapitalet,

4. beslutar att den övre gränsen för innehav av värdepapper med en och
samma utgivare analogt bör höjas till 25% för aktiesparfonderna,

5. beslutar att bankinspektionen ges möjlighet att genom dispenser tillåta
att ovan nämnda gränser höjs till 50%,

6. [som sin mening] ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förenklade administrativa regler.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1981/82:1048 av Olle Grahn (fp) och Rune Ångström (fp), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående vidgade placeringsmöjligheter för aktiefonder och aktiesparfonder.

Utskottet

Inledning

Många små och medelstora företag har svåra finansiella problem, som
bl. a. ofta tar sig uttryck i att soliditeten ligger på en mycket låg nivå.
Regeringens syfte med de förslag som läggs fram i proposition 1981/82: 116
är att mindre företag skall få ökade möjligheter att anskaffa riskvilligt
kapital och sålunda förbättra sin soliditet. Förslagen bygger på betänkandet
(SOU 1981:95) Tillväxtkapital, vilket utgör en delrapport från en
särskild utredare som har fått i uppdrag att studera de små och medelstora
företagens situation. Utredningen har kommit till på riksdagens begäran.
De lagändringar som föreslås har alla att göra med köp och försäljning av
icke börsnoterade värdepapper.

Innan propositionen lades fram har under allmänna motionstiden väckts
en motion, 1981/82: 1048 (fp), som tar upp frågan om tillförsel av riskvilligt
kapital till främst medelstora företag. Motionärerna önskar en framställning
av riksdagen till regeringen om att aktiefonder och aktiesparfonder
bör få rätt att placera en mindre del av det förvaltade kapitalet i värdepapper
utgivna av icke börsnoterade företag. Detta syfte tillgodoses enligt
regeringens förslag. Utskottet finner således att motionen inte ger anledning
till någon åtgärd utan bör avslås av riksdagen.

Av de två motioner som har föranletts av propositionen tycks den ena,
1981/82: 2204 (m), i allt baseras på samma värderingar som propositionen. 1

NU 1981/82:43

den andra av dessa motioner, 1981/82:2196 (s), finns också ett klart instämmande
i önskemålet att de små och medelstora företagens kapitalförsöijning
skall underlättas. Motionärerna framhåller emellertid att de åtgärder
som föreslås i propositionen vänder sig till blott en mindre del av de
400000 företag som brukar hänföras till kategorin små och medelstora
företag. Dessa åtgärder får därför, menar de, ses som ett komplement till
andra åtgärder. De löntagarfonder som har föreslagits från socialdemokratiskt
håll skulle bli en betydligt större kapitalkälla för mindre företag med
behov av riskvilligt kapital, säger motionärerna.

Handel med aktier och andra värdepapper i icke börsnoterade företag

En grundläggande förutsättning för att små och medelstora företags
aktier etc. skall få ökad spridning på kapitalmarknaden är att det finns en
effektivt fungerande handel med sådana värdepapper.

Frågan är då först i vilken utsträckning det är möjligt att tillåta börsintroduktion
av små och medelstora företags aktier. De på fondbörsen inregistrerade
bolagens aktier är f. n. fördelade på två listor med olika krav i
fråga om kapital och antal ägare. De största företagen noteras på A:Ilistan.
För A:II-listan är minimikravet att aktierna skall vara fördelade på
minst 400 olika ägare och att var och en av dessa skall ha minst en
börspost. En sådan utgörs av aktier till värde av omkring ett halvt basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, f. n. alltså inemot 9000
kr.

Utredaren har föreslagit att en ny aktielista med beteckningen A:IIIlistan
skall införas. Här skulle aktier som är fördelade på minst 100 börsposter
kunna bli noterade. Vid remissbehandlingen har detta spridningskrav
på flera håll, bl. a. av börsstyrelsen, bankinspektionen, Svenska
bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen, bedömts vara otillräckligt.
Regeringen har i anslutning till denna remisskritik kommit fram
till att 200 börsposter är en rimlig gräns. Aktier med sådan spridning skulle
kunna registreras på en särskild lista eller, om börsstyrelsen meddelar
dispens, på A:II-listan. Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att
han förutsätter att börsstyrelsen, som inom i lag angivna ramar äger att
fastställa inregistreringskraven, så snart som möjligt kommer att ta upp
frågan om en jämkning av dessa krav.

Utredarens förslag om 100 börsposter som minimikrav för inregistrering
på fondbörsen och om införande av en A:III-lista för mindre företag får
stöd i motion 1981/82:2204 (m). Som skäl för införande av en A:IlI-lista
anger motionärerna bl. a. att man då får en naturlig kvalifikationsstege när
det gäller börsintroduktion och att eventuella negativa effekter av dispensgivning
kan undvikas.

Utskottet är i princip av samma uppfattning som motionärerna. Det
ligger inom börsstyrelsens kompetensområde att fastställa de närmare

NU 1981/82:43

villkoren för börsintroduktion. Utskottet föreslår emellertid att riksdagen
ger regeringen till känna som sin mening att den nuvarande ordningen om
möjligt bör ändras genom införande av en A: IH-lista för vilken kravet på
spridning av aktier inte bör vara högre än 100 börsposter. Regeringen bör
därefter ta upp överläggningar med börsstyrelsen i denna sak.

För de fall då en börsintroduktion inte kommer i fråga förutsätts i
propositionen att fondkommissionärerna skall svara för en ökad handel
med oregistrerade papper. Utredaren har härvidlag föreslagit ett s. k. märket
maker-system, innebärande att en eller flera fondkommissionärer åtar
sig att skapa och upprätthålla en marknad för handel med icke börsnoterade
papper. En ordning av detta eller liknande slag rekommenderas i propositionen.
Någon närmare reglering föreslås inte, utan formerna för handeln
skall få utvecklas av fondkommissionärerna själva. Det framhålls emellertid
att dessa är under bankinspektionens tillsyn och att handeln sålunda
kommer att stå under offentlig kontroll.

Handeln i onoterade papper får, uttalas det vidare i propositionen, inte
ske i former som gör att man inkräktar på börsmonopolet för Stockholms
fondbörs. I propositionen föreslås ett tillägg i definitionen av fondbörsverksamhet
i I § lagen (1979:479) om Stockholms fondbörs. Enligt denna
paragraf förstås med fondbörsverksamhet att köp- och säljanbud beträffande
fondpapper regelbundet sammanförs för handel och notering av kurs.
Genom tillägget markeras att sammanförandet sker vid offentliga upprop
eller på liknande sätt. Den ökade handel med oregistrerade papper som
fondkommissionärerna kan bedriva - i eller utanför börsens lokaler -enligt ett märket maker-system eller på annat lämpligt sätt kommer då att
klart falla utanför vad som betecknas såsom fondbörsverksamhet. Bankinspektionen
bör vaka över formerna för denna handel och över dess omfattning,
betonas det.

Genom en bestämmelse i fondkommissionslagen (1979:748) har fondkommissionärerna
fått en begränsad rätt att för egen räkning förvärva
sådana värdepapper som de bedriver handel med. Ett fondkommissionsbolag
får inneha sådana papper till ett anskaffningsvärde som uppgår till
högst 2 milj. kr. eller som svarar mot högst två procent av bolagets
genomsnittliga årsomsättning i kommissionshandel under de senaste fem
åren, dock högst 10 milj. kr. De angivna ramarna föreslås nu utvidgas till
resp. 4 milj. kr., fyra procent och 25 milj. kr.

Förslagen till ändringar i lagen om Stockholms fondbörs och i fondkommissionslagen
avstyrks i motion 1981/82:2196 (s). Motionärerna anför att
varken propositionen eller den utredning som den är grundad på innehåller
någon analys av i vad mån de framlagda förslagen kan öka de mindre
företagens tillgång till riskvilligt kapital. Detta oaktat betecknar de syftet
med den ökade handeln som vällovligt. En förutsättning för att en sådan
handel skall godtas måste dock enligt motionärerna vara att de som placerar
pengar i onoterade värdepapper får ett skydd likvärdigt med det som

NU 1981/82:43

normalt gäller vid köp av börsnoterade aktier. Skyddet skall sålunda
hindra att aktieägare med stora aktieinnehav kan påverka kursen med
hänsyn till sina egna intressen. Det måste också, menar motionärerna,
förebyggas att de små företagen blir alltför beroende, t. ex. när det gäller
kreditmöjligheter, av fondkommissionärer som har stora aktieinnehav i
företaget. Regeringens förslag att man utan formella regler skall överlåta åt
fondkommissionärerna att skapa former för handeln med icke börsnoterade
papper kan för den skull inte accepteras, är motionärernas slutsats. De
hänvisar till att en rad remissinstanser har ansett att frågan om ett regelsystem
för denna handel bör utredas. Motionärerna vill att riksdagen i samband
med att den avslår de båda nu berörda lagförslagen skall begära
förslag till ett sådant regelsystem.

Utskottet finner den av regeringen föreslagna ordningen för handeln
med icke börsnoterade värdepapper välmotiverad. Den möjliggör att man
organiserar ett smidigt system utan tyngande detaljreglering. Samtidigt
kommer samhället, genom att fondkommissionärerna står under bankinspektionens
tillsyn, att ha full insyn i verksamheten och möjlighet att
omedelbart ingripa om det skulle visa sig att denna i något avseende får en
olämplig utformning. Sådana risker som motionärerna nämner, t. ex. oskälig
kurspåverkan från aktieägare med stora aktieinnehav, kan förutsättas
höra till de företeelser som tillsynsmyndigheten särskilt har ögonen på.
Utskottet tillstyrker sålunda de föreslagna ändringarna i lagen om Stockholms
fondbörs och i fondkommissionslagen. Härav följer att utskottet
avstyrker yrkandet i motion 1981/82:2196 (s) att riksdagen hos regeringen
skall begära ytterligare utredning om former för en utökad handel med icke
börsnoterade värdepapper.

Aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke börsnoterade värdepapper Regeringen

vill att aktiefonderna och aktiesparfonderna, genom vilka ett
betydande aktiesparande äger rum, skall kunna tillföra riskkapital även till
små och medelstora företag. F. n. får dessa fonder göra placeringar huvudsakligen
endast i sådana värdepapper som noteras på börsen eller kan
beräknas inom kort bli noterade där. En kompletterande regel föreskriver i
riskspridningens intresse att högst tio procent av en fonds totala värde får
placeras i papper med samma utfärdare. Bankinspektionen får dock om det
finns särskilda skäl medge undantag från denna regel.

Det föreslås i propositionen att aktiefonderna och aktiesparfonderna får
rätt att placera högst 10 procent av sina tillgångar i värdepapper som inte är
börsnoterade och inte heller väntas bli det inom ett år. När det gäller
aktiesparfonder skall bankinspektionen få medge dispens från denna tioprocentsregel.
Några tänkbara dispensfall nämns. Ett är då fondsparande
bedrivs av anställda vid ett företag som utan att vara börsnoterat har

NU 1981/82:43

betydande storlek när det gäller antalet anställda, verksamhet och ekonomiska
resurser. Ett annat fall är då flera mindre företag går samman i en
gemensam aktiesparfond med viss inriktning på placering i dessa företags
papper. Som en gräns för dispensrätten anges att det inte bör få förekomma
att mer än en fjärdedel av fondkapitalet koncentreras till en eller ett par
onoterade papper. När en aktiesparfond som har bildats främst för anställda
vid mindre företag har fått sådan dispens som här nämnts skall också,
om det finns särskilda skäl, få medges att den förut berörda tioprocentsgränsen
för innehav av värdepapper med samme utgivare får överskridas.

Vad beträffar aktiefonderna har regeringens förslag inte föranlett något
motionsyrkande. Utskottet tillstyrker att aktiefondslagen ändras på det
sätt som anges i propositionen.

För aktiesparfondernas del yrkas i motion 1981/82:2196 (s) att regeringens
förslag skall avslås. Motionärerna hänvisar till den kritik som från
socialdemokratiskt håll i andra sammanhang har framförts mot systemet
med aktiesparfonder. Detta system är orimligt dyrt för staten på grund av
den höga subventionsgraden, hävdar de. Det har inte visats att systemet
med aktiesparfonder stimulerar till nysparande, tillägger motionärerna. De
finnér dessutom att systemet har oacceptabla fördelningspolitiska effekter.

I motsatt riktning går några yrkanden i motion 1981/82:2204 (m). Här
anförs att aktiesparfondernas rätt att placera kapital ”i det egna icke
börsnoterade bolaget” bör generellt utvidgas till att omfatta 25 procent av
fondkapitalet. I yrkandet härom motsvaras de citerade orden av ”i det
egna bolaget”; kravet skulle i så fall även avse placering i ett börsnoterat
bolag till vilket en aktiesparfond är anknuten. Utskottet utgår från att
motionärernas syfte är det mera begränsade som anges i motiveringen.
Analogt med det sagda bör, menar motionärerna vidare, ramen för innehav
av värdepapper med samme utgivare för aktiesparfondernas del vidgas
från tio procent till 25 procent. Dessutom föreslås bankinspektionen få
möjlighet att genom dispenser vidga ramarna i de båda angivna fallen ända
till 50 procent.

Utskottet delar den uppfattning beträffande aktiefondsparandet som
kommer till uttryck i motion 1981/82:2196 (s). Därför föreslår utskottet en
sådan lydelse av 3 § lagen om aktiesparfonder att möjligheten till placering
i icke börsnoterade papper utesluts för aktiesparfondernas del.

Förslaget i motion 1981/82:2204 (m) om att ramen för en aktiesparfonds
innehav av värdepapper med samme utgivare skall vidgas från tio procent
till 25 procent hör nära samman med motionärernas önskemål beträffande
utvidgade möjligheter till placering i icke börsnoterade företags papper.
Vid det ställningstagande i övrigt som utskottet här föreslår synes det inte
finnas skäl för bifall till det nämnda förslaget.

I motion 1981/82:2204 (m) begärs ytterligare att regeringen skall överväga
förenklade administrativa regler för aktiefonder och aktiesparfonder.
Motionärerna syftar på de regler som gäller fondbolagens förvaltning av

NU 1981/82:43

aktiesparfonder anknutna till mindre företag, gränsen för fondbolagens
aktiekapital, kravet på offentliga styrelseledamöter och fondbolagens skyldighet
att anlita av bankinspektionen utsedda revisorer.

Utskottet finner inte skäl för någon framställning från riksdagen till
regeringen i detta ämne och avstyrker följaktligen det nu berörda motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

1. beträffande viss framställning till regeringen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1048,

2. beträffande villkor för börsintroduktion

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2204 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande handel med icke börsnoterade värdepapper
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1981/82:116 moment 4 och med
avslag på motion 1981/82:2196 yrkande 3 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om
Stockholms fondbörs,

b) med bifall till proposition 1981/82:116 moment 3 och med
avslag på motion 1981/82:2196 yrkande 2 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748),

c) avslår motion 1981/82:2196 yrkande 4,

4. beträffande aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke
börsnoterade värdepapper

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1981/82:116 moment 1 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i aktiefondslagen
(1974:931),

b) med anledning av proposition 1981/82:116 moment 2 motion
1981/82:2196 yrkande 1 och med avslag på motion 1981/82:2204
yrkandena 3-5 antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder med ändrad
lydelse av 3 § enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Till aktiesparfond får förvärvas
endast värdepapper enligt 19 § aktiefondslagen
(1974:931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skulde -

Till aktiesparfond får förvärvas
endast värdepapper enligt 19 § andra
stycket 1 och 3 aktiefondslagen
(1974:931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skulde -

NU 1981/82:43

brev eller skuldebrev förenade med brev eller skuldebrev förenade med

optionsrätt till nyteckning som har optionsrätt till nyteckning som har

utfärdats av svenskt aktiebolag. utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall förvärvas sådana aktier, som utfärdas i
samband med nyemission, eller konvertibla skuldebrev.

Bankinspektionen får medge att
det i 19 § sista stycket aktiefondslagen
angivna procenttalet överskrids.

5. beträffande förenklade administrativa regler för aktiefonder och
aktiesparfonder

att riksdagen avslår motion 1981/82:2204 yrkande 6.

Stockholm den 3 juni 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s). Margaretha
af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Bengt Sjönell (c), Hadar Cars (fp),
Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta
Johansson (s) och Sture Thun (s).

Reservationer

1. Handel med icke börsnoterade värdepapper (mom. 3)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Wivi-Anne
Radesjö, Sivert Andersson, Birgitta Johansson och Sture Thun (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”börsnoterade värdepapper” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att regeringens förslag i de
hänseenden som här har berörts inte är godtagbara. Hänsynen till såväl
aktieköpama som företagen kräver att samhället utformar regler för den
utökade handeln med icke börsnoterade värdepapper. Ett av staten uppställt
regelsystem bör skapas, och detta måste på ett betryggande sätt
tillvarata både aktieköparnas och de mindre företagens intressen. Utskottet
anser följaktligen att förslagen till ändringar i lagen om Stockholms
fondbörs och i fondkommissionslagen bör avslås. Regeringen bör i stället
så snart som möjligt återkomma med förslag till ett regelsystem som fyller
de krav som utskottet har angivit.

NU 1981/82:43

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande handel med icke börsnoterade värdepapper
att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:2196 yrkande 3 avslår proposition
1981/82:116 moment 4,

b) med bifall till motion 1981/82: 2196 yrkande 2 avslår proposition
1981/82:116 moment 3,

c) med bifall till motion 1981/82:2196 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke börsnoterade värdepapper
(mom. 4)

Johan Olsson (c), Sven Andersson (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bengt
Sjönell (c) och Hadar Cars (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”nämnda förslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de regler som regeringen har föreslagit väl motiverade
och tillstyrker propositionen i denna del. De berörda yrkandena i motion
1981/82:2204 (m) avstyrks följaktligen. Härmed utesluter utskottet inte att
— som finansutskottet anför - ytterligare dispensmöjligheter kan övervägas
när man har vunnit erfarenheter av den nya lagstiftningen.

Enligt den utformning som den föreslagna lagen om ändring i lagen om
aktiesparfonder har fått skulle, som finansutskottet påpekar, möjligheten
att placera i icke börsnoterade papper komma att stå öppen även för
företagsanknutna aktiesparfonder, dvs. aktiesparfonder som får placera
endast i aktier m. m. i det företag där de som tillskjuter kapital till fonden är
anställda. En sådan möjlighet synes inte lämplig och torde inte heller vara
avsedd av regeringen. Utskottet föreslår en ändring i 11 § lagen om aktiesparfonder
som begränsar de företagsanknutna aktiesparfondernas placeringsmöjligheter
till dem som finns f. n.

Finansutskottet berör, med hänvisning till aktuella ändringar i aktiebolagslagens
regler om låneförbud (prop. 1981/82:95, LU 1981:82:35), frågan
om samstämmighet mellan de regler för utlåning till fondandelsägare
som gäller beträffande företagsanknutna aktiesparfonder och de som gäller
beträffande andra skattepremierade aktiesparfonder vilka, utan att formellt
vara företagsanknutna, efter dispens i betydande grad koncentrerar
sig på det egna företagets aktier. Näringsutskottet finner det önskvärt att
regeringen, med beaktande av hur dispenspraxis utvecklas, håller denna
fråga under observation och, om det visar sig motiverat, föreslår kompletterande
lagstiftningsåtgärder.

NU 1981/82:43

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke
börsnoterade värdepapper
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av proposition 1981/82:116 moment 2 samt
med avslag på motion 1981/82:2196 yrkande 1 och motion 1981/
82: 2204 yrkandena 3—5 antar förslag till lag om ändring i lagen
(1978:428) om aktiesparfonder enligt alternativt förslag i bilaga
1.

3. Aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke börsnoterade värdepapper
(mom. 4)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Karl Björzén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som böljar med "Utskottet
delar” och slutar med "nämnda förslaget” bort ha följande lydelse:

De förslag som i motion 1981/82: 2204 (m) läggs fram om vidgad ram för
aktiesparfondernas placeringar i "det egna bolaget” och om ökad dispensmöjlighet
härvidlag är enligt utskottets mening välmotiverade. Utskottet
föreslår att aktiesparfondernas rätt att placera kapital i det egna bolaget, i
de fall då detta inte är börsnoterat, generellt vidgas till att omfatta 25 % av
fondkapitalet. Utskottet föreslår en utformning av förslaget till lag om
ändring i lagen om aktiesparfonder i enlighet med vad nu har sagts. Dispensvägen
bör den nämnda ramen kunna vidgas till högst 50% av fondkapitalet.
Nuvarande gräns för innehav av värdepapper med samme utfärdare
bör däremot bibehållas.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att aktiesparfonderna
framgent bör kunna göra en väsentlig insats för de små och medelstora
företagens kapitalförsörjning. Sparandet i aktiesparfonder har - delvis
som en följd av de ändringar i reglerna som trädde i kraft den 1 januari 1981
— tilltagit kraftigt under de senaste två åren. Det totala innestående sparbeloppet
i aktiesparfonder var vid 1980 års utgång 307 milj. kr. Ett år
senare hade det stigit till 1579 milj. kr. och den 30 april 1982 till 2216 milj.
kr. Tillväxten kommer också till uttryck i antalet sparare i aktiesparfonderna.
Detta var 298000 i november 1981. I mars 1982 hade det stigit till
475000.

Enligt den utformning som den i propositionen föreslagna lagen om
ändring i lagen om aktiesparfonder har fått skulle, som finansutskottet
påpekar, möjligheten att placera i icke börsnoterade papper komma att stå
öppen även för företagsanknutna aktiesparfonder, dvs. aktiesparfonder
som får placera endast i aktier m.m. i det företag där de som tillskjuter
kapital till fonden är anställda. En sådan möjlighet synes inte lämplig och
torde inte heller vara avsedd av regeringen. Utskottet föreslår en ändring i

NU 1981/82:43

11 § lagen om aktiesparfonder som begränsar de företagsanknutna aktiesparfondernas
placeringsmöjligheter till dem som finns f. n.

Finansutskottet berör (= reservation 2, s. 13) kompletterande
lagstiftningsåtgärder.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande aktiefonders och aktiesparfonders placeringar i icke
börsnoterade värdepapper
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av proposition 1981/82:116 moment 2, med
bifall till motion 1981/82:2204 yrkande 3 och yrkande 5 delvis
samt med avslag på motion 1981/82:2196 yrkande 1 och motion
1981/82:2204 yrkande 4 och yrkande 5 delvis antar förslag till lag
om ändring i lagen (1978: 428) om aktiesparfonder enligt alternativt
förslag i bilaga 2.

4. Förenklade administrativa regler för aktiefonder och aktiesparfonder

(mom. 5)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Karl Björzén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som böijar med ”Utskottet
finner” och slutar med "berörda motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna och föreslår att riksdagen gör ett
uttalande till regeringen om att de nu nämnda reglerna bör ses över med
sikte på en förenkling.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande förenklade administrativa regler för aktiefonder och
aktiesparfonder

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2204 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1981/82:43

Bilaga I
(tillhör reservation 2)

Förslag till
lag om ändring i lagen (1978: 428) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 11 §§ lagen (1978:428) om aktiesparfonder
skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Alternativt förslag

3 §

Till aktiesparfond får förvärvas endast värdepapper enligt 19 § aktiefondslagen
(1974:931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall förvärvas sådana aktier, som utfärdas i
samband med nyemission, eller konvertibla skuldebrev.

Bankinspektionen får medge att det i 19 § sista stycket aktiefondslagen
angivna procenttalet överskrids.

11 §

Ett fondbolag får inte förvärva Ett fondbolag får inte förvärva

andra aktier till en företagsanknu- andra aktier till en företagsanknu ten

aktiesparfond än aktier i det ak- ten aktiesparfond än aktier som

tiebolag, i vilket de som tillskjuter avses i 19 § andra stycket I eller 3

kapital till fonden är anställda eller aktiefondslagen (1974:931) och

— om bolaget ingår som moderbo- som har utfärdats av det aktiebolag
i en koncern - i vars dotterbo- lag, i vilket de som tillskjuter kapi lag

de är anställda. Av andra värde- tal till fonden är anställda eller -

papper får till fonden förvärvas en- om bolaget ingår som moderbolag i

dast sådana konvertibla skuldebrev en koncern - i vars dotterbolag de

eller skuldebrev förenade med op- är anställda. Av andra värdepapper

tionsrätt till nyteckning som har ut- får till fonden förvärvas endast så fardats

av det bolag i vilket aktier dana i samma punkter avsedda

får förvärvas. konvertibla skuldebrev eller skul debrev

förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av
det bolag i vilket aktier får förvärvas.

Av fondens beteckning skall framgå vilket bolags aktier som får förvärvas
till fonden.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

NU 1981/82:43

Bilaga 2
(tillhör reservation 3)

Förslag till

lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 11 §§ lagen (1978:428) om aktiesparfonder
skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Alternativt förslag

3 §

Till aktiesparfond får förvärvas endast värdepapper enligt 19 § aktiefondslagen
(1974:931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall förvärvas sådana aktier, som utfärdas i
samband med nyemission, eller konvertibla skuldebrev.

Bankinspektionen får medge att Istället för det i 19 § sista stycket

det i 19 § sista stycket aktiefondsla- aktiefondslagen angivna procenttagen
angivna procenttalet över- let gäller för aktiesparfond talet 25

skrids. procent. Bankinspektionen får

medge att detta procenttal överskrids.

Ett fondbolag får inte förvärva
andra aktier till en företagsanknuten
aktiesparfond än aktier i det aktiebolag,
i vilket de som tillskjuter
kapital till fonden är anställda eller
— om bolaget ingår som moderbolag
i en koncern - i vars dotterbolag
de är anställda. Av andra värdepapper
får till fonden förvärvas endast
sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats
av det bolag i vilket aktier
får förvärvas.

Ett fondbolag får inte förvärva
andra aktier till en företagsanknuten
aktiesparfond än aktier som
avses i 19 § andra stycket l eller 3
aktiefondslagen (1974:931) och
som har utfärdats av det aktiebolag,
i vilket de som tillskjuter kapital
till fonden är anställda eller -om bolaget ingår som moderbolag i
en koncern - i vars dotterbolag de
är anställda. Av andra värdepapper
får till fonden förvärvas endast sådana
i samma punkter avsedda
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av
det bolag i vilket aktier får förvärvas.

Av fondens beteckning skall framgå vilket bolags aktier som får förvärvas
till fonden.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

NU 1981/82:43

Finansutskottets yttrande Bilaga

1981/82:5 y

över proposition 1981/82:116 om ändring i aktiefondslagen
(1974:931), m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 mars 1982 beslutat ge finansutskottet tillfälle
att avge yttrande över proposition 1981/82:116 om ändring i aktiefondslagen
(1974:931) m. m. jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna
1981/82:2196 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) och 1981/82:2204 av Erik
Hovhammar m. fl. (m).

Finansutskottet inskränker sitt yttrande till i huvudsak de delar av ärendet
som avser aktiefonder och aktiesparfonder.

Vad gäller förslagen i propositionen i allmänhet syftar dessa till att ge de
små och medelstora företagen ökade möjligheter att anskaffa riskvilligt
kapital. Finansutskottet anser det angeläget att de företag, särskilt tillverkningsföretag,
som är expansiva, i smidiga former kan öka sitt aktiekapital och
därigenom få en stabil grund för sin expansion. Åtgärder av det slag som
diskuteras i propositionen som syftar till att underlätta börsintroduktion av
företag och handeln med icke börsnoterade företags aktier är därför
välkomna.

I fråga om de förslag i propositionen som syftar till att möjliggöra placering
av icke börsintroducerade företags aktier i aktiesparfonder vill utskottet
hänvisa till de uppgifter och synpunkter på aktiefondsparandet som utskottet
redovisat i yttrandet FiU 1981/82:4 y till skatteutskottet. Vad gäller de i
propositionen framförda förslagen får utskottet anföra följande.

Enligt nuvarande regler kan aktiefond och aktiesparfond endast förvärva
börsnoterade aktier. Huvudmotivet för detta är att en andel skall kunna
säljas av innehavaren och därför måste kunna värderas. Om ingen egentlig
marknad finns för vissa av de papper som ingår i fondkapitalet kan andelarna
inte värderas tillfredsställande. Även en rad andra skäl har anförts som grund
när förslag i samma riktning som de som nu föreligger tidigare har avvisats (se
prop. 1980/81:45 s. 12).

Det är emellertid angeläget att även andra företag än de som är
börsintroducerade kan få del av det tillskott till aktiemarknaden som sker
över aktiesparandet. Mot bakgrund härav anser utskottet i likhet med
departementschefen att invändningarna får vika, trots att vissa problem i
fråga om värdering m. m. synes kvarstå. Problemen torde emellertid inte
aktualiseras i någon större grad förrän det blir aktuellt att utbjuda andelarna i
skattesparfonderna till försäljning. Till följd av spärreglerna kan detta ske
först efter fem års innehav. Det finns sålunda god tid att förbättra nuvarande

NU 1981/82:43 (FiU 1981/82:5 y)

marknadsfunktioner och att finna kompletterande värderingssystem.
Utskottet tillstyrker med det anförda att aktiefonder och aktiesparfonder får
placera viss andel av sina medel i icke börsnoterade aktier.

När det sedan gäller att fastställa hur stor denna andel bör få vara föreslås i
propositionen andelen 10 %. I propositionen förutsätts denna gräns kunna
överskridas genom dispenser. Någon övre gräns för hur långt dispensmöjligheten
skall kunna sträcka sig anges inte, dock bör det enligt propositionen
inte få förekomma att mer än en f järdedel av fondkapitalet koncentreras till
ett eller ett par onoterade papper.

Utskottet vill framhålla vikten av att riskspridning även i fortsättningen får
vara ett bärande element i aktiefonder och aktiesparfonder. Utskottet
tillstyrker därför att den övre gränsen för innehav av icke börsnoterade aktier
sätts till 10 %. Förslaget i motion 2204 att gränsen bör fastställas till 25 %
avstyrks sålunda. Genom att som föreslås i propositionen dispenser skall
kunna ges för ett större innehav av icke börsnoterade aktier - upp till 25 %
för ett eller ett par onoterade papper och en högre andel om fler papper
inbegripes - synes motionens syften komma att kunna tillgodoses i den
praktiska tillämpningen. När erfarenheter vunnits av den nya lagstiftningen
bör ytterligare dispensmöjligheter kunna övervägas.

Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma näringsutskottet på de
förslag till ändrade regler för aktiebolags möjlighet att lämna penninglån i
syfte att förvärva aktier som föreslås i proposition 1981/82:95. Bl. a.
undantas generellt från förbudet lån till innehavare av andelar i aktiefond
eller aktiesparfond som inte är företagsanknuten. För företagsanknuten
aktiesparfond avses striktare regler gälla. Det slag av skattepremierade
aktiesparfonder som i proposition 116 föreslås kunna inrättas vid icke
börsnoterade företag blir formellt sett icke företagsanknutna aktiesparfonder
trots att de - genom dispens - kan i betydande utsträckning koncentrera
innehavet till det egna företagets aktier. Därför bör enligt utskottets mening
prövas om reglerna i nu redovisade hänseenden blir väl samstämda i de båda
lagarna.

Slutligen bör uppmärksammas att den möjlighet som nu öppnas för
aktiefond och aktiesparfond att förvärva aktier även i icke börsnoterade
företag utan särskilt stadgande skulle komma att gälla även företagsanknutna
aktiesparfonder.

Med det anförda tillstyrker finansutskottet från sina utgångspunkter
propositionen i här berörda hänseenden och avstyrker yrkandet 1 i motion

2196.

Stockholm den 1 april 1982

På finansutskottets vägnar
BO SIEGBAHN

NU 1981/82:43 (FiU 1981/82:5 y)

Närvarande: Rolf Rämgård (c), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel
Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i
Stockholm (fp), MonaS:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s). Hans Lindblad (fp),
Karin Flodström (s), Margareta Gard (m) och Britta Hammarbacken (c).

Avvikande mening

Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Roland Sundgren, Christer Nilsson, Torsten
Karlsson och Karin Flodström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 1 börjar med ”1 fråga” och på s. 2 slutar med ”motion 2196” bort ha
följande lydelse:

I fråga om de förslag i propositionen som syftar till att möjliggöra placering
av icke börsintroducerade företags aktier i aktiesparfonder ställer sig
utskottet däremot avvisande. Som framgår av den avvikande meningen i det
yttrande som finansutskottet avgett till skatteutskottet rörande motioner om
åtgärder för att stimulera sparandet (FiU 1981/82:4 y) är skattesparandet en
för staten mycket dyr form för att främja sparandet samtidigt som det kan
starkt ifrågasättas om systemet med skattesparande över huvud taget medför
något nysparande. Skattesparandet bör enligt utskottets mening helt
avvecklas. Följaktligen avstyrker utskottet också det förslag i propositionen
som syftar till att möjliggöra placering av icke börsnoterade företags aktier i
aktiesparfonder.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982