NU 1981/82:41

Näringsutskottets betänkande
1981/82:41

över del av proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik jämte
motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik bilaga 5 (industridepartementet)
,

dels - helt eller delvis — fem motioner som har väckts med anledning av
denna proposition,

dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1982.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.
Av propositionen i övrigt har bilaga 1 behandlats av finansutskottet (FiU
1981/82:34), bilaga 2 av civilutskottet (CU 1981/82:37), bilaga 3 av utbildningsutskottet
(UbU 1981/82:28) och bilaga 4 av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1981/82:15).

Näringsutskottet har avgivit ett yttrande (NU 1981/82:6y) till finansutskottet
i fråga om teknikupphandling inom dataområdet.

Företrädare för Lunds universitet har inför utskottet lämnat upplysningar
i frågan om inrättande av Verkstadstekniska utvecklingscentra.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

Den del av propositionen som behandlas här har i huvudsak följande
innehåll.

Ett antal åtgärder föreslås som syftar till att underlätta framför allt de
mindre och medelstora företagens utnyttjande av datorstödd produktionsteknik.
Sålunda föreslås att Verkstadstekniska utvecklingscentra bildas i
Linköping, Stockholm och Göteborg. Vidare föreslås att två s. k. CAD/
CAM-centraler (se s. 11) inrättas. Både de Verkstadstekniska utvecklingscentra
och CAD/CAM-centralerna knyts enligt förslaget organisatoriskt till
Institutet för verkstadsteknisk forskning. För uppbyggnad av verkstadsutvecklingscentra
och CAD/CAM-centraler beräknas 14 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Vidare anvisas medel för närmare utarbetande av ett förslag
om ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin. För
arbetet med detta centrum beräknas 1 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 41

NU 1981/82:41

Förslag

I bilaga 5 (industridepartementet) föreslår regeringen (s. 10) att riksdagen
till Medel för tillämpad forskning för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15000000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1981182:123
och behandlas här är följande:

1981/82:2399 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, med motivering i motion
1981/82:2396, hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder syftande till att undanröja utvecklingshämmande faktorer på dataoch
elektronikområdet,

1981/82:2401 av Arne Gadd m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts,

1981/82:2407 av Joakim Ollén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett verkstadstekniskt
utvecklingscentrum vid Lunds tekniska högskola,

1981/82:2408 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om utveckling av givarteknologi,

2. av regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera utvecklingen
inom optoelektroniken,

3. till Stöd till semicustomdesign (industridepartementet) för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5000000 kr. att utnyttjas i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om uppbyggnad av decentraliserade CAD/CAM-enheter,

5. till Medel för tillämpad forskning (industridepartementet) för budgetåret
1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10000000
kr. förhöjt reservationsanslag av 25000000 kr.,

6. till Medel för informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik
(industridepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 6000000 kr.,

7. av regeringen begär förslag till regler för lån för investeringar i datorstödd
produktionsteknik i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

8. till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (industridepartementet)
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5000000 kr.
för de ändamål som anges i motionen,

NU 1981/82:41

10. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om åtgärder för fysiskt och teknologiskt oberoende på halvledarområdet,

1981/82:2409 av Lars Wemer m.fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. avslår regeringens förslag att för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr. för inrättande av
Verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC) och produktionstekniskt utvecklingscentrum
för processindustrin (PUP),

2. hos regeringen hemställer om en utredning med uppgift att lägga fram
förslag angående den framtida svenska dataindustrin enligt de riktlinjer
motionen anger.

De motioner från allmänna motionstiden år 1982 som behandlas i detta
betänkande är följande:

1981/82:620 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lösning av sysselsättningen för den utsatta
gruppen kvinnor i bankerna,

1981/82:816 av Mats Hellström m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ett sammanhållet program utarbetas för mikroelektronikens
utveckling i Sverige så att sysselsättningen främjas i enlighet
med vad som angivits i denna motion,

1981/82:1949 av Rune Rydén (m), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen låter utreda frågan om ett embryo till en komponentindustri i
Sverige.

Motionerna behandlas i övrigt enligt följande:

motion		betänkande
1981/82:2408:	9	FiU 1981/82:34
	11	UbU 1981/82:37
	12, 15, 16	UbU 1981/82:28
	13, 14, 17-21, 23, 24	AU 1981/82:15
	22	NU 1981/82:33
1981/82:2409:	3,4, 11	FiU 1981/82:34
	5-9	AU 1981/82: 15
	10	UbU 1981/82:28

Uppgifter om bankdatoriseringen

Arbetslivscentrum har på uppdrag av dataeffektutredningen utfört en
branschstudie, som har redovisats i rapporten (Ds A 1981:13) Bankdatorisering
i 80-talsperspektiv — några möjliga utvecklingsalternativ, konsekvenser
och styrmedel. Av rapporten, som till stor del bygger på en
intervjuundersökning, framgår bl. a. följande.

NU 1981/82:41

Utvecklingen av antalet anställda vid bankaktiebolagen under senare tid
belyses av denna tabell:

	Antal anställda	Varav deltidsanställda
1969	21960	1530
1975	29620	4730
1980	34200	9920

Under 1970-talet har datoriserade kassa- och inlåningssystem införts i
bankerna. Samtidigt har emellertid marknaden tillväxt kraftigt och transaktionsvolymen
ökat. Utan den nya tekniken skulle nyanställningsbehovet
ha varit mycket stort.

De teknikinvesteringar som bankerna i dag genomför eller planerar har
en ganska hög rationaliseringspotential. Utredarna har beräknat att denna
potential motsvarar 9000-10000 heltidstjänster för hela bankväsendet
under 1980-talet. Bankerna kommer emellertid att försöka erbjuda andra
arbetsuppgifter åt sina anställda. De bedömer nettoéffekterna av de planerade
investeringarna som marginella.

Utredarna har utarbetat ett antal olika scenarier som underlag för diskussion
om möjliga utvecklingsalternativ. Enligt två sammansatta scenarier
skulle antalet anställda vid bankerna, uttryckt i heltidstjänster, fram
till år 1990 sjunka från f. n. ca 29000 till ca 24000 resp. högst ca 27 000.

I rapportens avslutande del diskuteras bl. a. tänkbara åtgärder på det
politiska planet som kan påverka sysselsättningen hos bankerna. Hit hör
bl. a. ändrad rättslig reglering av bankautomatsystem och datorstödda
betalsystem.

Utskottet

Inledning

Förslagen i proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik hör hemma
inom fem departements verksamhetsområden. Näringsutskottet behandlar
här förslag från industridepartementet om ett antal åtgärder som
syftar till att underlätta för framför allt mindre och medelstora företag att
utnyttja datorstödd produktionsteknik. Bl. a. föreslås att särskilda utvecklingscentra
skall byggas upp. Samtidigt behandlar finansutskottet (FiU
1981/82:34) redogörelser från budgetdepartementet om bl. a. principer och
riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället och om
den fortsatta användningen av ADB i statsförvaltningen liksom förslag från
samma departement om teknikupphandling inom dataområdet. Beträffande
denna sistnämnda fråga har näringsutskottet avgivit yttrande (NU 1981/
82:6y) till finansutskottet. I propositionen finns en redogörelse från ar -

NU 1981/82:41

betsmarknadsdepartementet om datateknikens betydelse för arbetsmarknad
och arbetsmiljö. Den behandlas av arbetsmarknadsutskottet (AU
1981/82:15) tillsammans med förslag om statsbidrag till utbildning i mindre
och medelstora företag i samband med datorisering, om disposition av
medel för medbestämmande och för utbildning av styrelserepresentanter
samt om visst utredningsarbete. Vissa mera speciella frågor behandlas av
utbildningsutskottet (UbU 1981/82:28 och 1981/82:37) och civilutskottet
(CU 1981/82:37).

I detta betänkande tar näringsutskottet först upp vissa allmänna synpunkter
på industripolitiken inom dataområdet, vilka har framförts i propositionen
och i här aktuella motioner. Därefter kommer utskottet in på
regeringens förslag om att utnyttjandet av datorstödd produktionsteknik
skall underlättas. Utskottet behandlar sedan en rad olika motionsyrkanden
om bl. a. utvecklingen av viss teknologi, försöijningspolitiska åtgärder
samt informations-, finansierings- och utbildningsfrågor. Till sist tar utskottet
upp en motion som har föranletts av datoriseringen inom bankväsendet.

Allmänna synpunkter

Under 1970-talet tillsattes ett antal offentliga utredningar för att från
olika utgångspunkter belysa datateknikens konsekvenser för enskilda
medborgare, för företag och myndigheter och för samhället i stort. Flertalet
av dessa utredningar har nu avslutat sitt arbete eller lagt fram betänkanden
och rapporter. Detta utredningsmaterial har tillsammans med det
arbete som bedrivits i datadelegationen varit utgångspunkt för de överväganden
och förslag som redovisas i propositionen.

I industridepartementets bilaga lämnas en redogörelse (s. 1 f.) för dataoch
elektronikkommitténs (I 1978:04) tillkomst och hittillsvarande arbete.
Särskilt återges vissa förslag i betänkandet (SOU 1981:59) Datateknik i
industriproduktionen och remissynpunkter.

Industriministern anför att en höjning av produktiviteten framstår som
ett viktigt sätt att förbättra industrins internationella konkurrenskraft. För
Sveriges del är en konkurrenskraftig industri av avgörande betydelse när
det gäller att komma till rätta med de ekonomiska balansproblemen. Industriministern
framhåller bl. a. (s. 5) att han delar data- och elektronikkommitténs
uppfattning att satsningar på datateknik i industriproduktionen
bidrar till en önskvärd höjning av effektiviteten och produktiviteten. Tilllämpningar
av datateknik kan såväl ingå i produkter som utgöra medel att
öka försäljning av andra produkter. Ett exempel är systemleveranser till
industri- och anläggningsprojekt.

Kommitténs förslag om åtgärdernas inriktning och omfattning betecknas
av industriministern som intressanta. Han deklarerar dock att de på grund
av det statsfinansiella läget t. v. bör genomföras endast på vissa områden.

Industriministern anför vidare (s. 10) att samstämmiga uppgifter talar för

NU 1981/82:41

att de ledande industriländerna i ökad omfattning kommer att besluta om
ytterligare kraftfulla åtgärder inom datateknik- och elektronikområdet. En
konsekvens av detta måste för Sveriges del vara att så långt möjligt följa
utvecklingen och vidta motsvarande åtgärder.

För att erhålla underlag för en sådan följsamhet krävs enligt industriministern
en kontinuerlig bevakning. Dessutom krävs ett relativt snabbt
framtaget men grundligt underlag för nödvändiga politiska och företagsmässiga
beslut. För industridepartementets del har dessa behov hitintills
huvudsakligen tillgodosetts genom data- och elektronikkommitténs och
statens industriverks arbete.

Kvarvarande arbetsuppgifter för data- och elektronikkommittén beräknas
enligt propositionen ta ungefär ett år i anspråk. Industriministern anser
det viktigt att den informationsbas som kommittén representerar finns
tillgänglig också i ett mera långsiktigt perspektiv. Av propositionen framgår
att industriministern avser att återkomma till denna fråga i god tid
innan data- och elektronikkommittén har slutfört sitt arbete.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2408 sägs att regeringen
uppenbarligen inte är beredd att via en stimulans av industrins utnyttjande
av datatekniken öka produktiviteten och konkurrenskraften i industrin.

De förslag till åtgärder som redovisas i propositionen är av så blygsam
omfattning att deras inverkan på den svenska industrins konkurrenskraft
med all sannolikhet inte kommer att kunna avläsas, anför motionärerna.
De menar att betydligt mer långtgående åtgärder är nödvändiga dels för att
förbättra industrins konkurrensförmåga, dels för att från sociala och
mänskliga utgångspunkter påverka industrins tekniska utveckling.

Till belysning av utgångsläget för de industripolitiska insatserna på dataområdet
skisseras i motionen den situation där svensk industri befinner
sig i egenskap av användare av datateknik i tillverkningsprocessen. Vidare
beskrivs industrin som tillverkare av elektronikprodukter. De svenska
industripolitiska insatserna på dataområdet relateras till situationen internationellt.

Mot den angivna bakgrunden anger motionärerna fyra mål som har varit
vägledande för deras förslag till industripolitiska åtgärder på dataområdet.
De betonar dock att industripolitiken inte kan isoleras från samhällets mål i
övrigt. Det första målet är att öka konkurrenskraften i svensk industri. I
det sammanhanget sägs datatekniken kunna ge viktiga bidrag. Ett andra
mål är att åstadkomma regional utveckling och sysselsättning. Det mest
betydelsefulla i det sammanhanget sägs vara att mer generellt stärka industrin
och bromsa den snabba kontraktionen i industrisektorn som helhet.
Det finns också möjligheter att via stöd till datateknik direkt stimulera
utvecklingen regionalt. Ett tredje mål är att tillgodose samhällets behov av
teknik. Det fjärde målet är att åstadkomma ett fysiskt och teknologiskt
oberoende inom mikroelektroniken.

NU 1981/82:41

Vad gäller den framtida bevakningen av datafrågorna i industripolitiken
sägs i motionen att det är viktigt att effektiva former skapas för en kontinuerlig
hantering av frågor om datapolitik och industriell utveckling. En
naturlig utgångspunkt för den samordnande verksamheten bör enligt motionärerna
vara den centrala industripolitiska organisationen, i vilken statens
industriverk och styrelsen för teknisk utveckling (STU) utgör tunga
delar. Motionärerna anför att det är en viktig uppgift för den utredning som
ser över industriverkets verksamhet (1 1981:09; särskild utredare: direktör
Bo Söderberg) att klarlägga var i den industripolitiska organisationen ett
koordinerande ansvar för data- och elektronikfrågor inom det industripolitiska
området skall ligga. Något särskilt yrkande inom detta område finns
inte i motionen.

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:2396, som behandlas
av finansutskottet (FiU 1981/82:34), sägs bl. a. att det välstånd som har
skapats i Sverige under framför allt det senaste halvseklet i betydande
utsträckning grundar sig på utvecklandet och utnyttjandet av ny teknik.
Det är, anför motionärerna, osannolikt att den industriella expansionen i
vårt land hade varit tillnärmelsevis lika kraftig under de gångna decennierna
om inte ett antal svenska företag varit bland de teknikledande i
världen på sina resp. områden. Att Sverige i detta hänseende hävdat sig väl
har medfört framgångar för berörda företag och därmed trygghet och en
hög lönenivå för de anställda. Det har dessutom, sägs det i motionen, varit
en förutsättning för skapandet av de resurser som har möjliggjort en
uppbyggnad av den sociala välfärden. Denna välfärd är enligt motionärerna
med nuvarande balansproblem i ekonomin allt svårare att finansiera.
Den tekniska innovationskraften i svenskt näringsliv har, säger de, i betydande
utsträckning kommit de enskilda människorna direkt till godo i form
av bra och billiga varor och tjänster. Som exempel anger de Sveriges
telekommunikationer.

Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna uppenbart att Sverige i
högre grad än flertalet länder borde betrakta data- och elektroniktekniken
som en chans och en utmaning snarare än en risk eller fara. De betonar
vikten för Sverige av att befinna sig vid den nya teknikens främsta frontlinje.
Det måste vara politikens uppgift, inte bara på det datapolitiska fältet
utan även i övrigt, att skapa möjligheter för att enskilda, organisationer
och företag skall kunna ta till vara de möjligheter som här erbjuds.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1981/82:2409 kritiseras regeringen
för att i propositionen inte beröra vissa övergripande industripolitiska
frågor. Dataindustrin borde ha en nyckelposition i en svensk industripolitik,
anför motionärerna, dels därför att den har förutsättningar att
expandera, dels därför att den har stor strategisk betydelse för landets
oberoende. Motionärerna föreslår att en ny utredning skall tillsättas med
uppgift att lägga fram förslag som skall främja en utveckling av inhemsk
nationell dataindustri. De anger följande fem utgångspunkter för utredningens
arbete.

NU 1981/82:41

1. De stora multinationella dataindustrierna bör nationaliseras.

2. Ett samarbete bör upprättas mellan denna industri och befintlig småindustri
inom data- och elektronikområdet. Nyetableringar inom detta
industriområde bör uppmuntras.

3. En självständig statlig produktion av mini- och mikrodatorkomponenter
bör byggas upp. Möjligheterna att återuppta produktion av stora generella
datorer bör undersökas.

4. En samordning av forskningsresurser mellan högskoleinstitutioner
och den statliga dataindustrin bör komma till stånd, och den tekniska
utbildningen och forskningen bör i mycket högre grad än i dag utgå från
kraven på god arbetsmiljö, meningsfulla arbetsuppgifter och hög produktkvalitet.

5. Upphandlingsbestämmelserna för stat, landsting och kommun bör
ändras så att den offentliga sektorn ges möjligheter att styra sina beställningar
till den svenska industrin.

I motion 1981/82:816 (s) begärs att regeringen skall utarbeta ett sammanhållet
program för mikroelektronikens utveckling i Sverige så att sysselsättningen
främjas. Vi bör i tid ställa sådana krav på forskningen, tillverkarna
och användarna av mikroelektronik att expansion av billiga mikrodatorer
kan användas för att öka antalet jobb i områden med sysselsättningssvårigheter,
säger motionärerna. De förordar vidare experiment med
särskilda mindre dataterminalarbetsplatser som kan lokaliseras till bostadsområden,
mindre kommundelar etc. där sysselsättningen behöver
stabiliseras. Andra önskemål är att regeringen skall ta initiativ dels till
utvidgad grundforskning vid de tekniska högskolorna, dels till särskilt stöd
åt projekt för att integrera mikroelektronik i vanlig verkstadsproduktion i
de regioner där elektronikföretagen är baserade.

Såväl när det gäller tillämpningen av mikroelektronik i service- och
tjänstesektorn som när det gäller integration i industriella tillämpningar bör
regeringen enligt motionärerna snarast igångsätta omfattande program för
att främja att den nya tekniken leder till en ökning och stabilisering av
sysselsättningen och inte till en ensidig bortrationalisering av arbeten på
ett fåtal stora företags villkor. Det är angeläget, framhåller motionärerna,
med en målbestämning från regeringens sida innebärande att mikroelektroniken
i Sverige skall utvecklas i alla samhällsled, genom forskning,
beställningar och annan styrning så att sysselsättning med ett socialt värdefullt
innehåll prioriteras. Tekniken bör användas för att i största möjliga
utsträckning sprida arbetstillfällen till människor och områden som bedöms
råka ut för stora sysselsättningsproblem i framtiden.

Utskottet ansluter sig till de industripolitiska överväganden som redovisas
i propositionen. En höjning av produktiviteten inom det svenska näringslivet
är ett viktigt sätt att förbättra industrins internationella konkurrenskraft.
För Sveriges del är en konkurrenskraftig industri av avgörande
betydelse när det gäller att komma till rätta med de ekonomiska balans -

NU 1981/82:41

problemen. Satsningar på datateknik i industriproduktionen kan enligt
utskottets uppfattning bidra till en önskvärd höjning av effektiviteten och
produktiviteten. Som sägs i propositionen kan tillämpningar av datateknik
ingå i produkter och utgöra medel att öka försäljning av andra produkter,
t. ex. i form av systemleveranser till industri- och anläggningsprojekt.

Samstämmiga uppgifter talar enligt industriministern för att de ledande
industriländerna i ökad omfattning kommer att besluta om ytterligare
kraftfulla åtgärder inom datateknik- och elektronikområdet. Utskottet anser
liksom regeringen att denna utveckling måste följas och åtgärder vidtas
som bevarar och stärker den svenska konkurrenskraften på data- och
elektronikområdet. De specifika förslag om industripolitiska åtgärder som
framförs i olika motioner återkommer utskottet till i det följande.

Ett ämne som särskilt tas upp såväl i propositionen som i den socialdemokratiska
partimotionen är den framtida bevakningen av datafrågorna i
industripolitiken.

Hösten 1978 uppdrog regeringen åt statens industriverk att i samarbete
med styrelsen för teknisk utveckling (STU) utreda den svenska elektronikindustrins
nuläge och utvecklingsmöjligheter. Uppdraget omfattade en rad
frågor som delvis var skilda från varandra. Utredningsarbetet har därför
successivt redovisats i form av delrapporter.

I rapporten (SIND 1981:5) ”Elektronikindustrin i Sverige. Del 7. Utvecklingsmöjligheter
och utvecklingskrav till 1990” ges en sammanfattning
av industriverkets syn på det angivna ämnet. Rapporten uppehåller sig
främst vid frågor om tillväxtpotential och tillväxthinder. Den utgör en
sammanfattning av verkets erfarenheter och tidigare rapporter och summerar
vad som redan under utredningsarbetets gång har genomförts av
viktigare expansionsfrämjande åtgärder. Rapporten remissbehandlas f. n.
Utskottet kommer i det följande att ta upp delar av rapporten i samband
med behandlingen av olika motioner. I detta sammanhang vill utskottet
erinra om att industriverket i rapporten bl. a. har föreslagit att verket skall
få mandat att organisera en verksamhet baserad på av verket föreslagna
insatser på elektronikområdet. I de tidigare nämnda direktiven sägs bl. a.
att den fortlöpande bevakningen av elektronikindustrin bör ske vid industriverket.

Av propositionen framgår som nämnts att data- och elektronikkommitténs
kvarvarande arbetsuppgifter kommer att ta omkring ett år i anspråk.
Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma till frågan om hur den
informationsbas som kommittén representerar skall finnas tillgänglig i ett
mera långsiktigt perspektiv. Denna informationsbas är enligt utskottets
uppfattning av stort värde.

Utskottet vill betona vikten av att det skapas effektiva former för en
kontinuerlig hantering av frågan om datapolitik och industriell utveckling.
Ett samordnande ansvar inom detta område bör vara en viktig uppgift för
något centralt industripolitiskt organ. Utskottet förutsätter att den utred -

NU 1981/82:41

ning som ser över industriverkets verksamhet söker klarlägga var i den
industripolitiska organisationen ett sådant samordnande ansvar för dataoch
elektronikfrågor inom det industripolitiska området bör ligga.

Utskottet vill också erinra om att industriverkets nyss nämnda förslag är
föremål för remissbehandling. Detta förslag och remissynpunkterna därpå
bör givetvis uppmärksammas i de fortsatta övervägandena om statens
industriverks roll inom data- och elektronikområdet.

Det finns mot bakgrund av vad utskottet här har anfört inte anledning för
riksdagen att uttala sig för någon ny utredning om den framtida dataindustrin,
vilket krävs i motion 1981/82:2409 (vpk). Motionsyrkandet avstyrks
således.

De i motion 1981/82:816 (s) framförda förslagen har bl. a. anknytning till
några avsnitt i propositionen som behandlas av andra utskott. I bilaga 1 (s.
26) återges rekommendationer som har utarbetats i datadelegationens
kansli såvitt gäller sysselsättning och regional utveckling. Dessa avsnitt
kommenteras av föredragande statsrådet (s. 27 f.). Finansutskottet behandlar
denna del av propositionen i betänkandet FiU 1981/82:34.

I bilaga 4 (s. 21) tas frågan om användningen av s. k. hemterminaler upp.
Denna del av propositionen behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet
AU 1981/82:15. I samma betänkande behandlas vissa frågor om
datateknikens konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken.

Vidare studerar dataeffektutredningen (A 1978:05) datateknikens effekter
på sysselsättning och arbetsmiljö. Datadelegationen har för övrigt bl. a.
till uppgift att följa utvecklingen på dataområdet och föreslå åtgärder för
att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under
demokratisk styrning och kontroll.

Som framgår av vad utskottet här har anfört behandlas sysselsättningsaspekterna
när det gäller data- och mikroelektronikens utveckling i flera
olika sammanhang. Enligt utskottets mening är en utgångspunkt för datateknikens
och elektronikens användning i vårt samhälle att datateknikens
fördelar måste utnyttjas för att utveckla produktionen så att sysselsättningen
kan upprätthållas. Datatekniken skall också utnyttjas för att underlätta
en jämnare regional spridning av sysselsättningen. Med vad utskottet här
har anfört anser utskottet att motion 1981/82:816 (s) till viss del blir
tillgodosedd. Något särskilt uttalande från riksdagen anser utskottet inte
vara erforderligt i detta ämne.

Verkstadstekniska utveckiingscentra och CAD/CAM-centraler

På grundval av ett förslag från data- och elektronikkommittén föreslås i
propositionen (bilaga 5 s. 6 f.) dels att regionala Verkstadstekniska utveckiingscentra
skall inrättas på vissa orter med teknisk högskola, dels att s. k.
CAD/CAM-centraler skall byggas upp.

NU 1981/82:41

De Verkstadstekniska utvecklingscentra avses bilda en länk mellan högskoleforskningen
och den praktiska industriella verksamheten. Fem huvuduppgifter
anges för dessa utvecklingscentra, nämligen (1) att samordna
och komplettera högskoleforskningen, (2) att främja forskningssamverkan
mellan högskolor och industri, (3) att främja industriellt utvecklingsarbete,
(4) att främja teknikspridning, (5) att bedriva teknikbevakning och teknikvärdering.

Mot bakgrund av bl. a. betydelsen av att kvalificerad personal blir tillgänglig
menar industriministern att det är nödvändigt att både begränsa
och koncentrera insatserna. Således föreslås i propositionen att uppbyggandet
av Verkstadstekniska utvecklingscentra skall begränsas till Linköping,
Stockholm och Göteborg. Organisatoriskt föreslås att dessa utvecklingscentra
byggs upp kring Institutet för verkstadsteknisk forskning (bilaga
5 s. 6).

Ett teknikområde som snabbt håller på att få mycket stor betydelse för
svensk verkstadsindustri är CAD/CAM, framhålls det i propositionen. I
datorstyrda konstruktionssystem, CAD-system (Computer Aided Design),
utnyttjas datorer för att rationalisera olika faser av rit- och konstruktionsarbetet.
Med CAM avses datorstyrd beredning (Computer Aided Manufacturing).
Begreppet beredning innefattar alla arbetsmoment som ligger mellan
konstruktionsarbetet och tillverkningen.

I data- och elektronikkommitténs förslag sägs att en första uppgift för de
Verkstadstekniska utvecklingscentra skall vara att i samarbete med högskolorna
inrätta regionala s. k. CAD/CAM-centraler. Enligt propositionen
(bilaga 5 s. 8) bör CAD/CAM-centraler i första hand byggas upp på de
högskoleorter där man redan nu bedriver avancerad forskning och utveckling
inom området. CAD/CAM-centralernas uppgifter skulle vara att etablera
forskningssamverkan mellan industrin och högskolan, bedriva industriellt
utvecklings- och anpassningsarbete och genomföra olika teknikspridningsinsatser.

Med hänvisning till svårigheter att i inledningsskedet skaffa kvalificerad
personal föreslår regeringen att CAD/CAM-centraler inrättas endast i
Stockholm och Linköping. Med stöd av STU bedrivs där redan forskning
och utveckling inom området, främst vid tekniska högskolan i Stockholm
och vid Linköpings universitets tekniska fakultet.

Hur den organisatoriska anknytningen till Institutet för verkstadsteknisk
forskning av de Verkstadstekniska utvecklingscentra och av CAD/CAMcentralema
i detalj skall se ut är det enligt propositionen för tidigt att
avgöra; detta skulle det få ankomma på regeringen att bestämma. Institutet
för verkstadsteknisk forskning är en självständig juridisk person, och det
behövs förhandlingar mellan huvudmännen om anknytningen till institutet
och om finansieringsfrågor m. m. Av propositionen framgår att industriministern
avser att föreslå regeringen att ge STU i uppdrag att dels inleda
sådana förhandlingar med syfte att få fram ett förslag till organisation för

NU 1981/82:41

Verkstadstekniska utvecklingscentra och CAD/CAM-centraler i enlighet
med vad industriministern har förordat, dels ansvara för de praktiska
arrangemang som uppbyggnaden av de nämnda centra medför. Förhandlingarna
skulle också avse industrins finansiella medverkan.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2408 sägs beträffande
Verkstadstekniska utvecklingscentra att det bör vara möjligt att gå längre
än som anges i propositionen. Motionärerna föreslår därför att sådana
utvecklingscentra inrättas även i Lund och Luleå. Den takt i vilken utbyggnaden
sker och den organisatoriska ram som läggs fast måste dock bestämmas
utifrån bl. a. tillgången på kvalificerad personal, anför motionärerna.
De uttalar också att det bör vara en ambition att utöka antalet CAD/CAMcentraler
så snart detta bedöms vara rimligt med hänsyn till personaltillgången.
De ser det som särskilt angeläget att CAD/CAM-tekniken på
olika sätt sprids till företagen. STU föreslås få i uppdrag att i samarbete
med industriverket undersöka förutsättningarna för att etablera decentraliserade
CAD- eller CAD/CAM-enheter för en spridning av tekniken till
mindre och medelstora företag. Motionärerna föreslår att riksdagen skall
uttala sig för detta.

I motion 1981/82:2407 (m) föreslås att ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum
skall inrättas vid Lunds universitets tekniska fakultet. Motionärerna
hänvisar bl. a. till den verksamhet som bedrivs inom elektronikgruppen
i Lund och till de övriga engagemang på det data- och elektroniktekniska
området som finns vid den tekniska fakulteten i Lund. Från Lunds
universitets sida har man i samband med utskottsbehandlingen lämnat
närmare upplysningar på denna punkt och understrukit önskemålet om att
ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum skall komma till stånd även i
Lund.

Utskottet behandlar här först förslagen beträffande Verkstadstekniska
utvecklingscentra. Utskottet delar den uppfattning som har kommit till
uttryck i såväl propositionen som i här aktuella motioner att sådana centra
kan komma att utgöra en viktig länk mellan högskoleforskningen och den
praktiska industriella verksamheten. Den takt i vilken utbyggnaden av
utvecklingscentra skall ske bör påverkas av möjligheterna att få tillgång till
kvalificerad personal.

Regeringens förslag om inrättande av utvecklingscentra i Linköping,
Stockholm och Göteborg får ses som en första etapp. 1 detta sammanhang
vill utskottet erinra om att regeringen i proposition 1981/82:113 (s. 163) har
anmält sin avsikt att en filial till Institutet för verkstadsteknisk forskning
skall byggas upp i Luleå med hjälp av medel från den medelsram för
sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län som föreslås i nämnda
proposition. En sådan åtgärd skulle till viss del tillgodose önskemål i den
socialdemokratiska partimotionen. Så snart förutsättningar föreligger bör
ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum inrättas även i Lund. Utskottet
föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Därigenom

NU 1981/82:41

tillgodoses motion 1981/82:2408 (s) i ifrågavarande del och motion 1981/
82:2407 (m).

Utskottet ser positivt på förslaget i propositionen om att CAD/CAMcentraler
skall inrättas i Stockholm och Linköping. CAD/CAM-tekniken
torde komma att få stor betydelse för den produktionstekniska utvecklingen
under 1980-talet. Såsom utskottet har uttalat beträffande de Verkstadstekniska
utvecklingscentra är det av vikt att man vid utbyggnaden av CAD/
CAM-centralerna beaktar möjligheterna att skaffa kvalificerad personal.
Ytterligare erfarenheter torde erfordras innan fler sådana centraler inrättas.
Utskottet förutsätter att regeringen genom STU och statens industriverk
undersöker möjligheterna till en spridning av CAD/CAM-tekniken till
mindre och medelstora företag.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda inte att det erfordras något
riksdagens initiativ till inrättande av decentraliserade CAD/CAM-enheter,
såsom föreslås i den socialdemokratiska partimotionen. Denna avstyrks
således i här aktuell del.

Utskottet behandlar i ett följande avsnitt frågan om hur utbyggnaden av
Verkstadstekniska utvecklingscentra och CAD/CAM-centraler skall finansieras.
Vad som i övrigt anförs i det nu berörda avsnittet i propositionen
föranleder inte utskottet till några ytterligare kommentarer.

Produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin

I propositionen föreslås (bilaga 5 s. 9) att ett produktionstekniskt utvecklingscentrum
för processindustrin skall inrättas med det syfte som har
angivits av data- och elektronikkommittén.

Syftet är alltså att öka effektiviteten vid utvecklingen och användningen
av datorstödda tillämpningar och att stödja de olika branschernas kunskapsuppbyggnad.
Centret avses verka som en förmedlande länk mellan
högskolor, branschforskningsinstitut och industri på områden som är eller
med viss komplettering och anpassning kan bli generellt tillämpbara. Organisatoriskt
föreslås att centret skall vara en självständig, kollektivt finansierad
organisation.

Det framgår av propositionen att regeringen anser att organisationsfrågan
bör övervägas ytterligare. En anknytning till bl. a. Svenska träforskningsinstitutet
kan enligt industriministern diskuteras. Han anmäler sin
avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt STU att ta upp förhandlingar
med berörda organ och i samarbete med dem utarbeta förslag till en för
centret lämplig lokalisering, organisation, finansiering m.m.

I motion 1981/82:2401 (s) sägs att de positiva förutsättningar som finns
inom Uppsala högskoleregion bör beaktas när det första produktionstekniska
utvecklingscentret byggs upp för processindustrin. I denna region,
som omfattar Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län, finns, anför motionärerna, vid universitetet i

NU 1981/82:41

Uppsala en betydande del av landets kunnande inom elektronikens och
datorteknikens områden. Vidare finns flera av de mest erfarna industrierna,
av vilka ASEA och Sandvik AB är de främsta exemplen. Inom regionen
har redan ett samarbete böljat etableras mellan högskola och näringsliv.
Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att ett produktionstekniskt
utvecklingscentrum för processindustrin skall förläggas till Uppsala högskoleregion
och bygga på det samarbete som redan har påbörjats.

Utskottet delar regeringens uppfattning att organisationsfrågan behöver
övervägas ytterligare. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för
riksdagen att nu uttala sig om den lämpligaste lokaliseringen av ett produktionstekniskt
utvecklingscentrum för processindustrin. Motion 1981/
82:2401 (s) avstyrks således.

Utskottet behandlar i det följande avsnittet frågan om medelsbehov för
arbetet med utvecklingscentrets lokalisering, organisation m. m. Vad som i
övrigt anförs om denna institution i propositionen (bilaga 5 s. 9) föranleder
inga kommentarer från utskottets sida.

Resursfrågor

I propositionen beräknas medelsbehovet för Verkstadstekniska utvecklingscentra
och CAD/CAM-centraler till 14 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Medlen avses täcka viss utrustning samt löner för ett tiotal personer under
det första året. I Stockholm och Göteborg finns redan sektioner av Institutet
för verkstadsteknisk forskning. Industriministern förordar därför att de
medel som nu ställs till förfogande till övervägande del skall destineras till
uppbyggnad av ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum i Linköping.

Fördelningen av resurser mellan CAD/CAM-centraler och Verkstadstekniska
utvecklingscentra bör enligt industriministern bedömas av Institutet
för verkstadsteknisk forskning. Utrustningsinvesteringama vid CAD/
CAM-centralema föreslås delfinansieras av högskolan. För budgetåret
1982/83 beräknas medelsbehovet för arbetet med lokalisering, organisation
m. m. för ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin
till 1 milj. kr. För här angivna ändamål föreslår regeringen således att
riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 15 milj.
kr.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2408 begärs att 10 milj.
kr. utöver det belopp som regeringen har föreslagit skall anslås för dels en
utbyggnad av Verkstadstekniska utvecklingscentra i enlighet med vad som
anförs i motionen, dels förberedelsearbete för uppbyggnad av decentraliserade
CAD/CAM-enheter (se s. 11).

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1981/82:2409 att riksdagen
skall avslå regeringens förslag om medelstilldelning för det här aktuella
ändamålet. Motionärerna säger att riskerna med den typ av organ som
regeringen föreslår är betydande. I stället för att bli till hjälp för små och

NU 1981/82:41

medelstora företag är det sannolikt att dessa utvecklingscentra enbart
kommer att stå till tjänst för storföretagen, anför de. Forskning och utveckling
vid högskolorna kommer vidare sannolikt att i än högre grad
styras av den etablerade storindustrin. En viss försiktighet och avvaktande
hållning visavi CAD/CAM-tekniken är också nödvändig, menar motionärerna.

Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (bilaga
5 s. 9) om medelstilldelning för inrättande av Verkstadstekniska utvecklingscentra
och CAD/CAM-centraler och för arbetet med ett produktionstekniskt
utvecklingscentrum för processindustrin. Regeringens förslag är
enligt utskottets uppfattning väl avvägt med hänsyn till det avsedda ändamålet.
Några ytterligare resurser utöver vad regeringen har föreslagit anser
utskottet således inte vara erforderliga under nästkommande budgetår.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag att 15 milj. kr. skall anvisas
för detta ändamål under budgetåret 1982/83. Därav följer att utskottet
avstyrker motion 1981/82:2408 (s) i här aktuell del. Av det anförda framgår
också att utskottet avstyrker motion 1981/82:2409 (vpk) i nu behandlad
del.

Anslaget bör enligt utskottets mening rubriceras Stöd till visst produktionstekniskt
utvecklingsarbete, m. m.

Utveckling av viss teknologi

Styrelsen för teknisk utveckling har, sägs i den socialdemokratiska
partimotionen 1981/82:2408, en viktig roll vad gäller möjligheterna att få
till stånd vissa av de tekniska utvecklingsprojekt som är nödvändiga för att
nå den eftersträvade industriella tillväxten på dator- och elektronikområdet.

Motionärerna anger tre delområden inom vilka STU enligt deras mening
bör svara för mer direkta insatser. Det gäller utvecklingen av dels givarteknologi,
dels optoelektronik, dels s. k. semicustomdesign-teknik inom halvledarområdet.

Beträffande givarteknologi erinrar motionärerna om att STU f. n. arbetar
med en särskild rapport inom detta område. De föreslår att STU skall
ges i uppdrag att i anslutning till att rapporten färdigställs lämna förslag till
hur resurser skall omprioriteras till detta område och beräkna vilka ytterligare
resurstillskott som kan erfordras för att tillgodose vissa minimibehov.

Optoelektroniken utgör ett framtida teknologiskt expansionsområde
inom data- och elektronikområdet av mycket stor omfattning, anförs det
vidare i motionen. Den inhemska basen på detta område borde breddas,
med sikte på en större industriell verksamhet vid 1980-talets slut.

Mot den angivna bakgrunden föreslår motionärerna att riksdagen av
regeringen skall begära förslag till hur detta mål skall kunna nås. Regeringen
föreslås också redovisa en bedömning av vilka typer av utvecklingspro -

NU 1981/82:41

jekt som är mest angelägna och ange vilka åtgärder som kan vidtas för att
sprida en större kännedom om optoelektronikens potential utanför den
snäva krets av företag som i dag är aktiva på området.

I fråga om semicustomdesign-tekniken anför motionärerna att staten via
STU bör medverka till att denna typ av teknik utvecklas inom landet. En
lämplig väg skulle vara att STU får möjlighet att bidra till finansieringen av
grundläggande konstruktionsarbete. Det statliga bidraget bör enligt motionärerna
utgöra högst hälften av totalkostnaden för grundutvecklingen. De
föreslår att 5 milj. kr. skall anvisas för detta ändamål.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att en stor del av statens
stöd till teknisk forskning och utveckling i samhälle och näringsliv kanaliseras
genom STU. Riksdagen beslutade våren 1981 om riktlinjer beträffande
omfattningen och genomförandet av verksamheten vid STU (prop.
1980/81:130, NU 1980/81:64, rskr 1980/81:425). Enligt dessa riktlinjer
skulle sammanlagt 1774 milj. kr. satsas på STU:s stöd till forskning och
utveckling under treårsperioden 1981/82-1983/84. En betydande del av
denna satsning avser s.k. prioriterade områden. Till dessa områden hör
elektronik och datateknik. En annan viktig del av STU:s insatser görs i
form av ramprogram för kunskapsutveckling. Ett av ramprogrammen
avser elektronik och elektrooptisk komponentteknologi och ett annat är
datorstödd konstruktion och tillverkning. STU genomför f. n. en utredning
om utvecklingstrender m. m. inom givartekniken. Utredningen beräknas
bli klar under sommaren 1982. Utskottet har erfarit att STU med den
nämnda utredningen som bas avser att planera ett forsknings- och tillämpningsprogram
i samråd med branschorgan och den mättekniska industrin.
Ett förslag till en sådan plan kommer att redovisas i STU:s nästa treårsplan.
F. n. stöder STU delområdet givarteknik bl. a. inom ramen för sitt
stöd till grundläggande teknikutveckling och tillämpad teknikutveckling.

Utskottet vill betona att utvecklingen av givarteknologin är av stor
betydelse. Som framgår av vad utskottet här har redovisat ägnar STU
denna utveckling en betydande uppmärksamhet. Med hänsyn till bl. a. det
pågående arbetet inom STU på detta område och de planer som STU har
aviserat ser utskottet inte anledning för riksdagen att göra något uttalande
med den innebörd som föreslås i motion 1981/82:2408 (s). Utskottet förutsätter
därvid att regeringen följer dessa frågor. I den mån ytterligare
resurser visar sig erforderliga för ändamålet utgår utskottet ifrån att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkande.

STU:s stöd till elektrooptik och optik lämnas bl. a. inom ramprogrammet
Elektronisk och elektrooptisk komponentteknologi. För budgetåret
1982/83 räknar STU med att inom ramprogrammet satsa drygt 13 milj. kr.
på detta område. Häri ingår ett kollektivt ramprogram för optisk forskning.
Intressentkretsen för det sistnämnda programmet har breddats under den
nuvarande avtalsperioden. Antalet industriella intressenter i Stiftelsen för

NU 1981/82:41

optisk forskning har utvidgats från tre till 26. En översyn av ramprogrammet
görs f. n. av datadelegationen på uppdrag av industridepartementet.

Utskottet har erfarit att svenska industriföretag under senare år har tagit
upp en dialog med STU rörande ett antal större projekt inom elektrooptiken.
Det gäller såväl kunskapsutveckling som införande av ny produktionsteknik.
STU anser sig emellertid f. n. inte ha tillräckliga resurser för
att kunna medverka till att dessa projekt kan startas. Däremot finns utrymme
för ett antal mindre projekt. Ytterligare planer på insatser inom detta
område bearbetas av STU i en studie av optoelektronikens utvecklingstrender.
Denna studie kommer att publiceras under år 1982.

Som framgår av vad utskottet här har redovisat pågår inom ramen för
bl. a. STU:s verksamhet olika aktiviteter i syfte att stimulera utvecklingen
inom optoelektroniken. Denna tillhör STU:s prioriterade områden. Även
framdeles torde detta viktiga område böra få hög prioritet. Utskottet
förutsätter att regeringen följer utvecklingen och att berörda organ framför
förslag om olika angelägna utvecklingsprojekt. Utskottet anser sammanfattningsvis
att syftet med motionen i denna del kan tillgodoses utan något
uttalande i frågan från riksdagen. Motion 1981/82:2408 (s) avstyrks således
i här behandlad del.

Med semicustomdesign-teknik avses en metod att förena de helt kundanpassade
mikroelektroniska kretsarnas egenskaper - att vara inriktade
på specifika behov och att rymmas på mycket liten yta - med fördelarna
hos massproducerade standardkretsar, bl. a. ett lågt pris (se SIND 1979:7
s. 46 f.).

Enligt vad utskottet har inhämtat har under ett antal år kontakter förevarit
mellan STU och vissa industriföretag i syfte att utveckla denna
teknik. Kontakterna har avsatt endast begränsade resultat.

Utskottet anser att det finns förutsättningar för att ytterligare kontakter
kan tas inom detta område med det nämnda syftet. Inom ramen för tillgängliga
resurser bör såväl STU som Industrifonden kunna stå öppen för
fler sådana initiativ. Utskottet anser inte att några ytterligare medel nu bör
anvisas för detta ändamål. Motionsyrkandet i detta ämne avstyrks sålunda.

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:2399 begärs att regeringen
skall lämna förslag till åtgärder syftande till att undanröja utvecklingshämmande
faktorer på data- och elektronikområdet.

Motionärerna hänvisar bl. a. till att statens industriverk i en tidigare (s.
9) nämnd rapport (SIND 1981:5) har analyserat utvecklingsmöjligheter
och utvecklingskrav för svensk elektronikindustri fram till år 1990. I rapporten
pekas bl. a. på vissa utvecklingshämmande faktorer och ges exempel
på åtgärder som bör vidtas för att underlätta den pågående expansionen

1 denna bransch. Enligt motionärerna bör regeringen granska de frågor som
har tagits upp i rapporten och återkomma till riksdagen med förslag syftande
till att stimulera utvecklingen inom ”den för svenskt näringsliv
utomordentligt viktiga elektronikindustrin”.

2 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 41

NU 1981/82:41

I den nämnda rapporten framhåller industriverket att tillväxtpotentialen
i den svenska elektronikindustrin är mycket stor. Olika problem och
hinder medverkar till att försvåra tillväxten och reducera den omfattning
som elektronikindustrins produktion har möjlighet att nå till år 1990. Ytterst
bestämmande är enligt rapporten de trösklar och begränsningar som
marknaden själv ställer upp. Mycket av detta är inte påverkbart från vare
sig företagens eller statens sida utan mycket stora resursuppoffringar.
Påverkbara är emellertid en rad inhemska institutionella och andra förutsättningar
för elektronikindustrins tillväxt.

Industriverket ser tre typer av problem eller expan§ionshinder som
viktiga inslag i den inhemska elektronikindustrins utveckling under 1980-talet. För det första rör det sig om genuina expansionshinder avseende
teknisk kompetens, arbetskraft, komponenttillgång och institutionella förhållanden.
För det andra uppstår sysselsättningsproblem i expansiv produktion,
t. ex. beroende på sjunkande arbetsinnehåll eller växande krav på
lokal produktion på nya marknader. För det tredje finns sysselsättningsproblemen
vid krympande produktion, t. ex. TV-produktion. Härutöver
hänvisar industriverket till kravet på bredare regional forskning och utveckling
och service samt det radikalt ökande utlandsberoendet.

Verket drar i rapporten vissa slutsatser som innebär krav på institutionella
och andra förändringar på olika områden. I punktform kan slutsatserna
sammanfattas på följande sätt:

— Ytterligare stöd till basteknologisk forskning

— Åtgärder för ökad teknikimport

— Stöd till små elektronikföretag

— Förbättrade förbindelser mellan tillverkare och användare

— Effektivisering av den kommunala upphandlingen

— Förbättrade expansionsvillkor inom televerkets monopolområde

— Insatser för utbildning och regional utveckling

— Industriell omställning

— Åtgärder på handelspolitikens och försöijningsberedskapens områden
Utredningsrapporten remissbehandlas f. n.

Det synes uppenbart att statens industriverk i sin rapport tar upp frågor
som är av stor betydelse för den svenska elektronikindustrins utveckling.
Utskottet förutsätter att regeringen efter avslutad remissbehandling och på
grundval av utredningens analys samt remissinstansernas synpunkter tar
initiativ till åtgärder som bedöms vara lämpliga för att stimulera elektronikindustrin.
Motionen blir då i denna del i allt väsentligt tillgodosedd.

Någon särskild framställning till regeringen på grundval av motion 1981/
82:2399 (m) finner utskottet inte erforderlig.

NU 1981/82:41

Försörjningspolitiska åtgärder

Den expanderande data- och elektronikanvändningen leder till försöijningsproblem
av såväl fysisk som teknologisk natur, hävdas det i den
socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2408.

De fysiska försörjningsproblemen har enligt motionärerna tre grundläggande
orsaker. Sverige är i mycket hög grad importberoende. Halvledarkomponenternas
karaktär gör dem till mycket strategiska produkter i den
internationella handeln och politiken. Att starta en fungerande storskalig
produktion medför mycket höga kostnader och stora svårigheter.

Den relativt ringa omfattningen av inhemsk halvledarindustri kan i växande
omfattning komma att göra det nödvändigt för enskilda användare att
gå utanför Sveriges gränser för att upphandla specialkretsar, uttalar motionärerna.
Detta innebär en risk för ett utflöde av inhemsk systemkunskap,
vilket resulterar i ett teknologiskt försöijningsproblem.

Motionärerna föreslår att regeringen ger i uppdrag åt statens industriverk
att i samarbete med kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, STU samt användande och tillverkande företag snarast
utarbeta ett konkret beslutsunderlag för åtgärder som syftar till ett godtagbart
nationellt fysiskt och teknologiskt oberoende på halvledarområdet.

Också i motion 1981/82:1949 (m) anläggs försörjningspolitiska aspekter
på den svenska elektronikindustrin. Motionären uttalar att ett embryo till
svensk komponentindustri borde tillskapas för att det skall bli möjligt att
möta långvariga krissituationer. Det viktigaste skälet till att en sådan första
början till komponentindustri bör komma till stånd är att den skall kunna
utvecklas i en krissituation, säger motionären. De begär en utredning av
denna fråga.

Den svenska halvledarproducerande industrin domineras helt av ASEAoch
Ericsson-koncernerna. Dessa är inbördes i stort sett jämbördiga i
omfattning. Tillsammans svarade de år 1978 för 73% av den svenska
produktionen av diskreta och integrerade halvledarkomponenter.

Det i Ericsson-koncernen ingående AB Rifa är den största tillverkaren
av halvledarkomponenter i landet. Dessa utgörs i huvudsak av fullständigt
integrerade halvledarkretsar (monoliter) och hybridkretsar. Tillverkningen
av integrerade kretsar avser till största delen kundspecifika kretsar för
industriell elektronik och telekommunikation. Hybridkretstillverkningen
avser likaså starkt kundanpassade produkter, dock med ett något vidare
användningsområde.

ASEA-koncernen bedriver halvledartillverkning dels inom moderbolagets
elektroniksektor i Västerås, dels vid dotterbolaget ASEA-Hafo AB i
Järfalla. ASEA:s halvledarproduktion avser s. k. tyristorkretsar för kraftöverföring
och kraftstyrningsändamål inom industri, transport och kraftproduktion.
Verksamheten har en betydande omfattning.

ASEA-Hafo är den andra av landets två tillverkare av fullständigt inte -

NU 1981/82:41

grerade halvledarkomponenter. Inom området integrerade kretsar är detta
företag helt inriktat på kundanpassad produktion.

Den svenska elektronikindustrins betydelse har uppmärksammats i proposition
1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling. Där sägs bl. a. följande (bilaga 2 s. 127):

Den vapentekniska utvecklingen medför ett ökat behov av försvarsmateriel
som utvecklas och produceras inom elektronikindustrin. Denna
industri har i de flesta fall inte de kontinuitetsproblem, som många andra
industrier inom försvarsektorn har, beroende på en starkare anknytning till
civila produkter. Det är i många fall både lönsamt och kostnadseffektivt att
vid utveckling av denna materiel särskilt anpassa den till våra speciella
förhållanden. Detta gäller inte minst mjukvaran. Den ökande roll telekrigföringen
får gör det dessutom väsentligt att målsökare, stridsledningsoch
radarsystem m.m. kan ges en utformning som tar största möjliga
hänsyn till våra speciella förutsättningar. Behovet av modernisering avser i
hög grad just dessa system. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att
svensk elektronikindustri har kompetens och är konkurrenskraftig på försvarsområdet.
Svensk elektronikindustri bör därför prioriteras, framför
allt när det gäller anskaffningen av system- och mjukvara till försvaret.
Tillverkningen av vissa väsentliga komponenter bör också uppmärksammas.

Inom ramen för ett av STU:s ramprogram pågår en begränsad uppbyggnad
av komponentfaciliteter vid vissa högskolor. De försöijningspolitiska
aspekterna ägnas uppmärksamhet i den av statens industriverk utarbetade
utredningsrapport om elektronikindustrin i Sverige som utskottet i det
föregående har redogjort för. Denna fråga är enligt utskottets mening av
stor vikt.

Utskottet finner det angeläget att ett beslutsunderlag utarbetas för åtgärder
som syftar till ett godtagbart nationellt fysiskt och teknologiskt oberoende
på halvledarområdet. Detta beslutsunderlag bör omfatta dels frågor
förknippade med en egen produktion, dels lagringsfrågor, dels frågor som
gäller lösningar via det internationella handelsmönstret. Underlaget bör
avse förhållanden och krav som förutses omkring år 1990. Lösningar på
nordisk basis bör särstuderas. Regeringen bör ombesörja att ett dylikt
beslutsunderlag utarbetas av berörda myndigheter och i samarbete med
användande och tillverkande företag. Bland myndigheter m.m. som kan
komma att beröras av detta arbete vill utskottet nämna statens industriverk,
STU, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, kommerskollegium,
datadelegationen (B 1980:03) och sårbarhetsutredningen (Fö 1981:02). Det
bör ankomma på regeringen att dra upp de närmare riktlinjerna för arbetet.
Någon särskild utredning om ”ett embryo till en komponentindustri i
Sverige” synes inte erforderlig.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
Därigenom tillgodoses önskemålet i motion 1981/82:2408 (s) i ifrågavarande
del och motion 1981/82:1949 (m) till viss del.

NU 1981/82:41

Datorstödd produktionsteknik

Informationskampanjer

Data- och elektronikkommittén har i sitt betänkande (SOU 1981:59)
Datateknik i industriproduktionen föreslagit informationskampanjer om
datorstödd produktionsteknik. Förslaget går ut på att de regionala utvecklingsfonderna
och statens industriverk tillsammans med branschforskningsinstituten
skulle genomföra en informationskampanj riktad mot mindre
och medelstora företag. Genom en viss subventionering av kostnaderna
skulle företagen stimuleras att knyta till sig en kvalificerad samtalspartner
under en förstudiefas.

Socialdemokraterna hänvisar i sin partimotion 1981/82:2408 till detta
förslag. I motionen sägs att det är angeläget att företagen på olika sätt
stimuleras att undersöka möjligheterna att utnyttja tillämpningen av datateknik
i den egna produktionen. Kampanjer och konsultstöd av det angivna
slaget betecknas som värdefulla. Motionärerna föreslår att riksdagen
för budgetåret 1982/83 skall anvisa 6 milj. kr. för detta ändamål.

Industriverket och de regionala utvecklingsfonderna har under år 1981 i
samverkan med STU, näringslivsorganisationer och arbetsmarknadens
parter genomfört en kampanj med syfte att stimulera och hjälpa mindre
och medelstora verkstadsföretag att utnyttja mikroelektronik. Inom ramen
för denna s. k. mikroelektronikkampanj har 117 kampanjträffar genomförts
på 110 orter spridda över hela landet. Kampanjen har närmare beskrivits i
tidskriften SIND-info (mars 1982).

Som motionärerna anför har data- och elektronikkommittén föreslagit
att utvecklingsfonderna och industriverket tillsammans med branschforskningsinstituten
skall genomföra en informationskampanj riktad mot
mindre och medelstora företag. Av de remissinstanser som har behandlat
detta förslag ställer sig flertalet positiva till förslaget.

Utskottet finner i likhet med regeringen (bilaga 5 s. 5) att de förslag som
har framförts av data- och elektronikkommittén är intressanta. Regeringens
bedömning att de på grund av det statsfinansiella läget t. v. bör genomföras
endast på de tidigare nämnda områdena är i överensstämmelse med
utskottets uppfattning. Vissa ytterligare erfarenheter kan behöva vinnas av
den mikroelektronikkampanj som har genomförts. Utskottet räknar med
att regeringen tar erforderliga initiativ när förutsättningar härför föreligger.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:2408
(s) i ifrågavarande del.

Lån för investeringar

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2408 erinras om att
data- och elektronikkommittén i sitt tidigare nämnda betänkande (SOU
1981:59) har föreslagit att lån för utveckling av datorstödd produktionsteknik
skall tillskapas för mindre och medelstora företag. Motionärerna ger

NU 1981/82:41

sin syn på hur riktlinjer för en dylik låneform bör utformas. De föreslår att
riksdagen skall begära att regeringen under hösten 1982 återkommer med
förslag om lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik i enlighet
med de riktlinjer som har angivits i motionen.

Majoriteten av de remissinstanser som har behandlat data- och elektronikkommitténs
förslag om inrättande av särskilda produktutvecklingslån
ställer sig tveksamma eller negativa till detta förslag.

1 proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora företagen
samt om innovationspolitikens inriktning (s. 189 f.) tar industriministern
upp detta förslag från kommittén. Det framgår av propositionen att
regeringen inte anser att det behövs någon ny låneform av det slag som
kommittén har föreslagit. Bl. a. hänvisas till det förslag om ändrade riktlinjer
för de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet som
läggs fram i samma proposition.

Utskottet delar den uppfattning i detta ämne som regeringen gett uttryck
för i proposition 1981/82:118.

I konsekvens med vad utskottet tidigare har anfört om de begränsade
möjligheterna att nu genomföra data- och elektronikkommitténs förslag
och i överensstämmelse med vad som har förordats i proposition 1981/
82:118 anser utskottet sålunda inte att riksdagen skall uttala sig för någon
ny låneform för investeringar i datorstödd produktionsteknik. Av det
sagda framgår att utskottet avstyrker motion 1981/82:2408 (s) i denna del.

Kursverksamhet

För mindre och medelstora företag bedriver Stiftelsen Institutet för
företagsutveckling (SIFU) en viktig utbildningsverksamhet inom datateknik,
elektronik och produktionsteknik, anförs det i den socialdemokratiska
partimotionen 1981/82:2408.

Datateknikens och produktionsteknikens snabba utveckling medför allt
större fortbildningsbehov. Det är därför, menar motionärerna, viktigt att
SIFU får resurser att som ett komplement till den företagsintema utbildningen
tillgodose dessa behov.

Om utbildningsverksamheten skall hålla hög kvalitet krävs omfattande
investeringar i utrustning samt kontinuerlig kursförnyelse. För att SIFU
skall nå ut till en bred bas av mindre och medelstora företag krävs också
informationsinsatser och viss konsultverksamhet. För detta erfordras
grundinvesteringar som enligt motionärerna inte skall finansieras med
kursavgifter.

Mot den angivna bakgrunden föreslår socialdemokraterna att SIFU skall
ges i uppdrag att bygga ut kursverksamheten i datorstödd produktionsteknik
dels inom det Verkstadstekniska området, dels inom det elektrotekniska
området. För budgetåret 1982/83 skulle riksdagen anvisa 5 milj. kr.
för denna verksamhet.

SIFU:s roll vad gäller utbildningsverksamhet inom datateknik, elektro -

NU 1981/82:41

nik och produktionsteknik har poängterats av bl. a. data- och elektronikkommittén
och statens industriverk. Förslag har framförts om ökade statliga
insatser på detta område.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av en väl fungerande
kursverksamhet i datorstödd produktionsteknik.

Regeringen har i förra årets budgetproposition (bilaga 17 s. 50) räknat
med att SIFU inom ramen för sina resurser under de närmaste åren kan ge
ökade resurser vad beträffar fortbildning på elektronikområdet.

Några ytterligare budgetmedel för detta ändamål anser utskottet inte
böra avsättas f. n. med hänsyn till det statsfinansiella läget. Utskottet
avstyrker sålunda det här aktuella motionsyrkandet.

Konsekvenser av bankdatoriseringen

Den fortsatta datoriseringen inom bankerna kan göra det möjligt att
rationalisera bort närmare 10000 bankanställda fram till år 1990, sägs det i
motion 1981/82:620 (c). Detta går framför allt ut över deltidsarbetande
kvinnor som saknar kvalificerad utbildning. Motionären vill att regeringen
skall lägga fram förslag till lösning av detta sysselsättningsproblem. Hon
rekommenderar att ”kreditinstitutens” — dvs. finansbolagens — verksamheter,
såsom kreditkortsrörelse och leasing, skall överföras till bankerna
och därigenom också bli underkastade reglering från bankinspektionens
sida.

Utskottet vill först framhålla att även finansbolagen - enligt lagen
(1980:2) om finansbolag - står under bankinspektionens tillsyn. Motionärens
uppgift om möjligt sysselsättningsbortfall i bankerna under 1980-talet
bestyrks av den rapport om bankdatoriseringen och dess konsekvenser
som har redovisats i det föregående (s. 3). Av rapporten framgår emellertid
också att den faktiska utvecklingen kan bedömas bli väsentligt mindre
ogynnsam från sysselsättningssynpunkt. Enligt bankerna själva skulle ingen
nämnvärd minskning av antalet arbetstillfällen behöva befaras. Den
lösning som motionären tänker sig — överföring av uppgifter till bankerna
från finansbolagen (som i stor utsträckning ägs av banker) — skulle uppenbarligen
endast flytta det eventuella sysselsättningsbortfallet från en kategori
av företag till en annan. Utskottet räknar med att berörda parter - i
första hand bankerna och de anställdas organisationer - ägnar uppmärksamhet
åt bankdatoriseringens effekter. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande industripolitiska åtgärder på dataområdet, m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:816 och motion 1981/
82:2409 yrkande 2,

NU 1981/82:41

2. beträffande Verkstadstekniska utvecklingscentra

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:123 bilaga 5
avsnitt 2 i ifrågavarande del, motion 1981/82:2407 och motion
1981/82:2408 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande decentraliserade CAD/CAM-enheter
att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 4,

4. beträffande produktionstekniskt utvecklingscentrum
att riksdagen avslår motion 1981/82:2401,

5. beträffande medel för produktionstekniskt utvecklingsarbete

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:123 bilaga 5 i
ifrågavarande del (förslag i avsnitt 3) samt med avslag på motion
1981/82:2408 yrkande 5 och motion 1981/82:2409 yrkande 1 till
Stöd till visst produktionstekniskt utvecklingsarbete, m.m. för
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 15000000 kr.,

6. beträffande utveckling av givarteknologi

att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 1,

7. beträffande utveckling inom optoelektroniken

att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 2,

8. beträffande stöd till semicustomdesign-teknik

att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 3,

9. beträffande utvecklingshämmande faktorer på data- och elektronikområdet att

riksdagen avslår motion 1981/82:2399,

10. beträffande försörjningspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 10 och
med anledning av motion 1981/82:1949 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik att

riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 6,

12. beträffande lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik
att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 7,

13. beträffande kursverksamhet om datorstödd produktionsteknik
att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 8,

14. beträffande datoriseringen inom bankväsendet
att riksdagen avslår motion 1981/82:620.

Stockholm den 11 maj 1982
På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

NU 1981/82:41

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m)
(mom. 1, 3, 4, 6-14), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik
Wååg (s) (mom. 1, 3, 4, 6—14), Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c),
Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom. 1, 3, 4,6-14), Karl Björzén
(m) (mom. 2,5), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s) (mom. 1—7),
Christer Eirefelt (fp) (mom. 2, 5), Per Westerberg (m) (mom. 1, 3,4, 6-14),
Sture Thun (s) (mom. 2, 5, 8-14), Ivar Franzén (c), Åke Persson (fp)
(mom. 2, 5), Lennart Blom (m) (mom. 1, 3, 4, 6-14) och Tomas Salzmann
(m) (mom. 2, 5).

Reservationer

1. Industripolitiska åtgärder på dataområdet, m. m. (mom. 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 8 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 9 med ”det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den socialdemokratiska partimotionens omdöme
att regeringens förslag till industripolitiska åtgärder på dataområdet är så
blygsamma att deras inverkan på den svenska industrins konkurrenskraft
sannolikt inte kommer att kunna avläsas. I det följande kommer utskottet
att ta ställning till de konkreta åtgärder som har föreslagits i här aktuella
motioner. I detta sammanhang vill utskottet dock framhålla att det ställer
sig bakom de fyra mål som i den socialdemokratiska partimotionen har
angivits som vägledande för motionsyrkandena.

Ett mål bör sålunda vara att öka konkurrenskraften i svensk industri.
Härvidlag kan datatekniken ge viktiga bidrag. Ett andra mål bör vara att
åstadkomma regional utveckling och sysselsättning. I det sammanhanget
anser utskottet det vara av stor betydelse att industrin stärks mer generellt
och att den snabba krympningen i industrisektorn som helhet bromsas. Det
finns också möjligheter att via stöd till datateknik direkt stimulera utvecklingen
regionalt. Ett tredje mål är att tillgodose samhällets behov av teknik.
Det fjärde målet är att åstadkomma ett fysiskt och teknologiskt oberoende
inom mikroelektroniken. Målen bör, såsom sägs i motionen, inte ses
isolerade från samhällets mål i övrigt.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitiska åtgärder på dataområdet, m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:816 och motion 1981/
82:2409 yrkande 2 samt - med anledning av vad som anförs i
proposition 1981/82:123 bilaga 5 avsnitt 2 i ifrågavarande del -som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1981/82:41

2. Verkstadstekniska utvecklingscentra (mom. 2)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Sture Thun (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som boljar på s. 12 med ”Regeringens
förslag” och slutar på s. 13 med motion 1981/82:2407 (m)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser dock att det, såsom anförs i den socialdemokratiska
partimotionen, redan nu är möjligt att gå längre än propositionens förslag. I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen i proposition
1981/82:113 (s. 163) har anmält sin avsikt att en filial till Institutet för
verkstadsteknisk forskning skall byggas upp i Luleå med hjälp av medel
från den medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens
län som föreslås i nämnda proposition. En sådan åtgärd skulle till viss del
tillgodose önskemål i den socialdemokratiska partimotionen. Härutöver
bör ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum nu inrättas även i Lund.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Därigenom
tillgodoses motion 1981/82:2408 (s) i ifrågavarande del och motion
1981/82:2407 (m).

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande Verkstadstekniska utvecklingscentra

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:123 bilaga 5
avsnitt 2 i ifrågavarande del och med bifall till motion 1981/
82:2407 och motion 1981/82:2408 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Decentraliserade CAD/CAM-enheter (mom. 3)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom regeringen att en snabb utbyggnad av CAD/
CAM-centraler kan medföra svårigheter att skaffa kvalificerad personal.
Detta understryks också i den socialdemokratiska partimotionen. Det bör
dock vara en ambition att söka utöka antalet CAD/CAM-centraler så snart
detta bedöms vara rimligt med hänsyn till personaltillgången.

Utskottet instämmer i vad som anförs i den socialdemokratiska partimotionen
om att det är angeläget att CAD/CAM-tekniken på olika sätt sprids
till företagen. På några orter där det finns ett brett underlag av främst
mindre och medelstora verkstadsföretag bör därför ytterligare åtgärder

NU 1981/82:41

sättas in. Utskottet anser att regeringen bör ge STU i uppdrag att i samarbete
med statens industriverk undersöka förutsättningarna för att etablera
decentraliserade CAD- eller CAD/CAM-enheter för spridning av tekniken
till mindre och medelstora företag. Den kunskap som finns i de industriella
utvecklingscentra bör därvid kunna tas till vara. Riksdagen bör göra ett
uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande decentraliserade CAD/CAM-enheter

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Medel för produktionstekniskt utvecklingsarbete (mom. 5)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Sture Thun (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böijar med ”Utskottet
har” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare resurser utöver de av regeringen föreslagna
bör, i enlighet med vad som anförs i motion 1981/82:2408 (s), anslås för
utbyggnaden av Verkstadstekniska utvecklingscentra och till förberedelsearbete
för uppbyggnad av decentraliserade CAD/CAM-enheter. Totalt
bör 25 milj. kr. anvisas för här aktuella ändamål. Frågan om industrins
finansiella medverkan bör bli föremål för förhandlingar mellan huvudmännen.
Utskottet tillstyrker således motion 1981/82:2408 (s) i här aktuell del.
Härav framgår att utskottet avstyrker motion 1981/82:2409 (vpk) i nu
behandlad del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande medel för produktionstekniskt utvecklingsarbete
att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:123 bilaga 5 i
ifrågavarande del (förslag i avsnitt 3), med bifall till motion 1981/
82:2408 yrkande 5 och med avslag på motion 1981/82:2409 yrkande
1 till Stöd till visst produktionstekniskt utvecklingsarbete,
m. m. för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 25000000 kr.

5. Utveckling av givarteknologi (mom. 6)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som böijar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande” bort ha följande
lydelse:

NU 1981/82:41

Det är av stor betydelse att kunnandet inom detta viktiga område breddas
inom landet och att detta kunnande samordnas. Utskottet anser det
därför vara angeläget att STU ges i uppdrag att i anslutning till den nämnda
utredningen lämna förslag till hur utvecklingen av givarteknologi skall
kunna främjas. Utöver sådana resurser som kan omprioriteras torde det
behövas ytterligare resurser för att minimibehoven inom detta område
skall tillgodoses. Detta bör ges regeringen till känna genom ett uttalande av
riksdagen. Genom ett sådant uttalande tillgodoses önskemålen i motion
1981/82:2408 (s) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande utveckling av givarteknologi

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Utveckling inom optoelektroniken (mom. 7)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att optoelektroniken
utgör ett framtida teknologiskt expansionsområde inom data- och elektronikområdet
av mycket stor betydelse. Den inhemska basen på detta område
bör breddas. Målet bör vara en större industriell verksamhet vid 1980-talets slut. Såsom motionärerna föreslår bör riksdagen av regeringen begära
förslag till hur detta mål skall kunna nås. Förslaget bör konkret belysa
vilka resurser som bör avsättas för att åstadkomma en större bredd på den
optiska och optoelektroniska forskningen vid högskolorna och inom industrin.
Vidare bör redovisas en bedömning av vilka typer av utvecklingsprojekt
som är mest angelägna samt vilka åtgärder som kan vidtas för att
sprida en större kännedom om optoelektronikens potential utanför den
snäva krets av företag som i dag är aktiva på området.

Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Motionsyrkandet
tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande utveckling inom optoelektroniken

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1981/82:41

7. Stöd till semicustomdesign-teknik (mom. 8)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det framstår därför som uppenbart att ytterligare initiativ och resurser
från samhällets sida erfordras för att semicustomdesign-tekniken skall
utvecklas inom landet. För många mindre elektronikföretag torde möjligheter
att dra nytta av denna teknik vara avgörande för möjligheterna att
expandera. Som föreslås i motionen bör STU få möjlighet att bidra till
finansieringen av erforderligt grundläggande konstruktionsarbete. Det
statliga bidraget bör utgöra högst hälften av totalkostnaden för grundutvecklingen.
Liksom motionärerna föreslår utskottet att riksdagen anslår 5
milj. kr. för ändamålet i form av ett reservationsanslag. Motion 1981/
82:2408 (s) tillstyrks alltså i nu behandlad del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande stöd till semicustomdesign-teknik

att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2408 yrkande 3 till
Stöd till semicustomdesign-teknik för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5000000
kr.

8. Utvecklingshämmande faktorer på data- och elektronikområdet (mom. 9)

Erik Hovhammar, Per Westerberg och Lennart Blom (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som böljar med ”Någon
särskild” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att i anslutning till den nu nämnda redovisningen
för skilda åtgärder, ägnade att underlätta för svensk data- och
elektronikindustri, och motion 1981/82:2399 (m) fästa uppmärksamheten
på de risker som uppstår om statsmakterna söker ställa upp mål för den
tekniska utvecklingen och i förväg ange ramar för hur den skall gestalta
sig. Formuleringarna i propositionen lämnar dörren öppen även för en
mycket detaljerad styrning genom exempelvis förbud mot viss teknisk
användning eller kraftiga restriktioner mot utvecklingen på något visst
område. De skisserade åtgärderna får givetvis inte utnyttjas för att åstadkomma
en dylik utveckling.

I sammanhanget bör enligt utskottets mening understrykas, att skattelagstiftningen
bör befrämja den tekniska utvecklingen, varför vaije tanke
på beskattning av ny teknik, t. ex. i form av datorskatt, måste avvisas.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet här har anfört.

NU 1981/82:41

I övrigt vill utskottet med instämmande hänvisa till vad som anförts från
moderat håll i finansutskottet vid behandlingen av de moderata partimotionema
1981/82: 23% och 1981/82:2398.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande utvecklingshämmande faktorer på data- och elektronikområdet att

riksdagen med anledning av motion 1981/82:2399 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik (mom. 11)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som böljar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om det angelägna i att företagen
stimuleras att undersöka sina möjligheter att utnyttja datatekniken i produktionen.
För detta ändamål är det enligt utskottets uppfattning värdefullt
att kampanjer kan genomföras och att konsultstöd står till buds. Utskottet
tillstyrker således motionen i denna del och föreslår att riksdagen anslår 6
milj. kr. till verksamhet av detta slag. Medlen bör anvisas i form av ett
särskilt reservationsanslag.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 6 till
Bidrag till informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 6000000 kr.

10. Lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik (mom. 12)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som boljar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen under hösten
1982 bör återkomma till riksdagen med förslag om lån för investeringar i
datorstödd produktionsteknik. Lånen bör inte ha formen av villkorslån.

NU 1981/82:41

Det torde vara lämpligare att staten svarar för en viss del av räntekostnaden.
Eftersom syftet med lånen skall vara att uppmuntra spridning av
datorstödd produktionsteknik bör de inte begränsas till enbart kostnaderna
för immateriella investeringar. Beträffande låneramens storlek och administrationen
i övrigt har utskottet inget att erinra mot data- och elektronikkommitténs
förslag, vilket motionärerna har ställt sig bakom. Det är enligt
utskottets uppfattning en fördel om lånen till datorstödd produktionsteknik
kan inrymmas i eller nära samordnas med någon redan befintlig låneform.
Utskottet anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd och
tillstyrker alltså den nu aktuella delen av motion 1981/82:2408 (s).

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Kursverksamhet om datorstödd produktionsteknik (mom. 13)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Regeringen
har” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Ytterligare insatser på detta viktiga område anser utskottet vara väl
motiverade. Utskottet ställer sig sålunda bakom kravet i den socialdemokratiska
partimotionen på att SIFU skall ges i uppdrag att bygga ut kursverksamheten
i datorstödd produktionsteknik. Denna utbyggnad bör ske
inom såväl det Verkstadstekniska som det elektrotekniska området. För
detta ändamål bör riksdagen till SIFU för budgetåret 1982/83 anvisa 5 milj.
kr.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande kursverksamhet om datorstödd produktionsteknik
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 8 till
Bidrag till kursverksamhet om datorstödd produktionsteknik för
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5000000 kr. att disponeras av Stiftelsen Institutet
för företagsutveckling.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982