NU 1981/82:28

Näringsutskottets betänkande
1981/82:28

över proposition 1981/82:100 i vad avser myndighetsorganisationen
inom energiområdet jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas dels vissa delar av proposition 1981/82:100
bilaga 17 (industridepartementet), nämligen avsnittet Ny myndighetsorganisation
inom energiområdet samt punkterna E 1 och E 2 (statens energiverk),
E3 (statens elektriska inspektion) och E8 (oljeersättningsfonden), den
sistnämnda punkten dock endast såvitt den gäller organisationsfrågor, dels
22 motioner rörande lokaliseringsort för energiverket och i några fall även för
energiforskningsnämnden och oljeersättningsfonden, dels två andra motioner
såvitt de har anknytning till de nämnda delarna av propositionen.

Energipolitiska frågor i övrigt, bl. a. rörande villkor för stöd från
oljeersättningsfonden, kommer utskottet att behandla i sitt betänkande NU
1981/82:30.

Svenska elverksföreningen har tillställt utskottet en skrivelse vari framförs
önskemål om att statens energiverk lokaliseras till Stockholm.

Propositionen
Förslag etc.

I proposition 1981/82:100 bilaga 17 (industridepartementet) förekommer
följande förslag etc. under här angivna rubriker.

Ny m y n d i g h e t s o r g an i s a t i o n inom energiområdet
(s. 78-85)

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om lokalisering av energimyndigheterna.

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

(s. 85-93)

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner av föredragande statsrådet angivna riktlinjer för organisationen
av statens energiverk,

2. bemyndigar regeringen att vid statens energiverk inrätta en ordinarie
tjänst för verkschefen med beteckningen p.

1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 28

NU 1981/82:28

3. till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 21 357 000 kr.

E 2. St atensenerg i verk : U t redning ar m . m . och information
(s. 93-96)

Regeringen föreslår att riksdagen till Statens energiverk: Utredningar
m. m. och information för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 11 691 000 kr.

E 3. Statens elektriska inspektion (s. 96-98)

Regeringen föreslår att riksdagen till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 7 232 000 kr.

E 8. 01 j e e r sä 11 n i n g s f o n d e n (s. 104-110)

Regeringen föreslår, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

1. godkänner att en myndighet med uppgift att ha hand om stöd för att
ersätta olja, m. m. enligt de riktlinjer som föredragande statsrådet harangett
inrättas den 1 juli 1982,

2. bemyndigar regeringen att vid den nya myndigheten inrätta en
ordinarie tjänst som chef för fonden med beteckningen p.

Huvudsakligt innehåll

Avsnittet Ny myndighetsorganisation inom energiområdet innehåller en
redogörelse för de förslag som organisationskommittén (1 1981:04) för
statens energiverk m. fl. organ inom energiområdet har framlagt beträffande
dels organisation för statens energiverk, energiforskningsnämnden och
oljeersättningsfonden, dels lokalisering av dessa myndigheter. Organisationskommittén
har funnit att de tre energimyndigheterna alla bör lokaliseras
till Stockholm. För den händelse statsmakterna likväl skulle besluta om
lokalisering till en ort utanför Stockholm bör enligt kommittén Göteborg
eller Uppsala komma i fråga i första hand och Malmö/Lund eller Linköping i
andra hand. Regeringen redovisar inte nu något ställningstagande i
lokaliseringsfrågan. Föredragande statsrådet meddelar att han avser att
återkomma med förslag i ämnet under våren 1982. Temporärt skall
energimyndigheterna förläggas till tillgängliga lokaler i Stockholm.

Enligt de riktlinjer som anges under punkt E 1 får statens energiverk i
överensstämmelse med organisationskommitténs förslag en sakområdesindelning
med starka funktionella inslag. Till verket knyts de funktioner som
krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar, nämnden för värdering av
eldistributionsanläggning m. m. och statens prisregleringsnämnd för elek -

NU 1981/82:28

trisk ström f. n. har. Energiverket skall vidare vara chefsmyndighet för
statens elektriska inspektion. Den skall nära samarbeta med oljeersättningsfonden.
Antalet tjänster vid verket - exkl. statens elektriska inspektion -beräknas till 163. Av anslaget under punkt E 2 är ett belopp av ca 5,5 milj. kr.
avsett för utredningsuppdrag till andra institutioner samt anlitande av
konsulter, korttidsanställd personal och annan expertis. Återstoden är
avsedd för uppgifter inom informationsområdet. Energiverket skall, bl. a.
från energisparkommittén, överta ansvaret för framför allt information om
energitillförselfrågor och allmänt inriktad information om energianvändning.

Enligt vad som anförs under punkt E 8 får oljeersättningsfonden 14
tjänster. Tjänstemän hos energiverket skall förordnas att delta i handläggningen
av fondens ärenden. För energiforskningsnämnden beräknas antalet
tjänster till 20 (punkt F 18, s. 191).

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är:

1981/82:202 av Kurt Hugosson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar att statens energimyndigheter bör förläggas till Göteborg,

1981/82:241 av Margit Odelsparr (c) och Martin Olsson (c), vari hemställs
att riksdagen uttalar sig för en lokalisering till Sundsvall av energimyndigheterna,

1981/82:242 av Rune Torwald m. fl. (c, m, fp, vpk), vari hemställs att
riksdagen beslutar att statens energiverk snarast möjligt skall lokaliseras till
Göteborg,

1981/82:319 av Sven-Erik Nordin (c) vari hemställs att riksdagen uttalar sig
för en lokalisering till Örnsköldsvik av energimyndigheterna,

1981/82:440 av Tore Claeson (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar att
statens energiverk bör lokaliseras till Södertälje och hos regeringen begär
åtgärder i enlighet därmed,

1981/82:451 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m), såvitt gäller
hemställan (3 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som [i motionen] anförts om lokaliseringen av det nya statliga
energiverket i Skövde ,

1981/82:616 av Ingemar Hallenius m. fl. (c, fp), vari hemställs att
riksdagen uttalar att statens energiverk bör förläggas till Skövde,

1981/82:627 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att statens energiverk lokaliseras till Skövde kommun,

1* Riksdagen 1981182. 17 samt. Nr 28

NU 1981/82:28

1981/82:630 av Roland Sundgren m. fl. (s, m, c, fp, vpk), vari hemställs att
riksdagen beslutar om en lokalisering av statens energiverk till Västerås,

1981/82:631 av Tage Sundkvist (c) och Larz Johansson (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar att det nya statens energiverk lokaliseras till
Nyköping,

1981/82:683 av Bernt Nilsson m. fl. (s), vari - med motivering i motion
1981/82:682 - hemställs att riksdagen beslutar att det av regeringen i
budgetpropositionen föreslagna energiverket förläggs till Kalmar,

1981/82:813 av Wilhelm Gustafsson m. fl. (fp, s, m, c), vari hemställs att
riksdagen beslutar att lokalisera statens energiverk till Borås,

1981/82:822 av Kjell Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
statens energiverk till Växjö,

1981/82:1053 av Kjell Mattsson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen hos regeringen begär att i avvaktan på ett slutligt lokaliseringsbeslut
för energiverket de olika enheterna blir kvar i nuvarande lokaler,

1981/82:1473 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att lokaliseringen av statens
energiverk bör ske till Mora kommun,

1981/82:1474 av Britta Hammarbacken (c) och Erik Larsson (c), vari
hemställs att riksdagen uttalar sig för att statens energiverk lokaliseras till
Örebro,

1981/82:1475 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående behovet av att målmedvetet pröva möjligheterna att omlokalisera
ny expanderande statlig verksamhet vid beredningen av lokaliseringsfrågan
för det nya energiverket,

2. begär att regeringen därvid prövar förutsättningarna för en lokalisering
av det nya energiverket till Gävle,

1981/82:1609 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

16. uttalar att verksamheten inom statens energiverk bör starta först den 1
juli 1983,

17. hos regeringen hemställer om förslag till organisation av statens
energiverk, statens industriverk och oljeersättningsfonden enligt de riktlinjer
som förordas i motionen,

18. avslår regeringens förslag om godkännande av riktlinjerna för
organisationen av statens energiverk,

NU 1981/82:28

19. avslår regeringens begäran om bemyndigande att vid statens energiverk
inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p,

1981/82:1622 av Stig Josefson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1981/82:1620 - (2) att riksdagen begär att regeringen
skyndsamt låter utreda frågan om lokalisering av statens energiverk till
Malmöhus län,

1981/82:1937 av Margot Håkansson (fp), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att statens energiverk lokaliseras till Blekinge län,

1981/82:1940 av Gunnel Jonäng (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en lokalisering av statens energiverk till Hälsingland,
Gävleborgs län,

1981/82:1948 av Åke Polstam (c), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av lokaliseringsort för det föreslagna nya energiverket uttalar
sig för att detsamma förläggs till Linköping,

1981/82:2115 av Ulla Ekelund (c), såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1981/82:2114 - (2) att riksdagen begär att regeringen
låter utreda frågan om lokalisering av ett statens energiverk till länet,

1981/82:2123 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp), såvitt gäller
hemställan - med motivering i motion 1981/82:2120 - (2) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att vid beslut om lokaliseringen av
statens energiverk detta bör förläggas till Landskrona.

I övrigt behandlas motionerna 1981/82:451 och 1981/82:1053 i betänkandena
NU 1981/82:30 och 1981/82:40, motion 1981/82:1609 i betänkandena
SkU 1981/82:30, NU 1981/82:30, NU 1981/82:33 och NU 1981/82:35 samt
motionerna 1981/82:2115 och 1981/82:2123 i betänkandet NU 1981/82:30.

Översikt av motionerna om lokaliseringsort för energimyndigheterna

I en tabell redovisas här summariskt innebörden av de motioner som gäller
lokaliseringen av statens energiverk och i vissa fall uttryckligen också
energiforskningsnämnden och oljeersättningsfonden.

I första kolumnen anges motionens nummer och motionärens resp.
motionärernas partitillhörighet.

I andra kolumnen anges den ort (region) som förespråkas i motionen.

I tredje kolumnen, Myndighet(er), anges med 1 att motionen i vart fall
formellt gäller endast energiverket och med 3 att den uttryckligen gäller alla
de tre nämnda energimyndigheterna. I ett par fall - betecknade med 1(3) -avser motiveringen alla tre myndigheterna men hemställan endast energiverket.

I fjärde kolumnen, Förslag, anges med B att motionen går ut på att
riksdagen skall besluta om (uttala sig för) viss lokaliseringsort (-region). I

NU 1981/82:28

övriga fall, betecknade med U, begärs utredning om möjligheterna till den
lokalisering som nämns.

Motion 1981/82:	Ort (region)	Myndighet(er)	Förslag
440 (vpk)	Södertälje	1	B
631 (c)	Nyköping	1	B
1948 (c)	Linköping	1	B
822 (s)	Växjö	1	B
683 (s)	Kalmar	1(3)	B
1937 (fp)	Blekinge län	1(3)	B
2115 (c)	Kristianstads län	1	U
1622 (c)	Malmöhus län	1	U
2123 (fp)	Landskrona	1	B
202 (s)	Göteborg		B
242 (c)	Göteborg	1	B
813 (fp, s, m, c)	Borås	1	B
451 (m)	Skövde	1	B
616 (c, fp)	Skövde	1	B
627 (s)	Skövde	1	B
1474 (c)	Örebro	1	B
630 (s, m, c, fp, vpk)	Västerås	1	B
1473 (c)	Mora	1	B
1475 (s)	Gävle	1	U
1940 (c)	Hälsingland	1	B
241 (c)	Sundsvall	3	B
319 (c)	Örnsköldsvik	3	B

Motivering i motionerna

En kraftfull energipolitik för oljeersättning och en framtida kärnkraftsavveckling
ställer stora krav på en effektiv organisation, anförs i motion
1981/82:1609 (s). Sverige har en svag och splittrad ledning av energipolitiken,
menar motionärerna, och de förändringar som regeringen nu föreslår skulle
ytterligare försvåra den nödvändiga kraftsamlingen. Att statens energiverk
föreslås påbörja sin verksamhet den 1 juli 1982, fastän lokaliseringsfrågan
ännu inte är avgjord, och att oljeersättningsfondens verksamhet inte
integreras i energiverket betecknas av motionärerna som ”en mycket märklig
handläggning”.

I motion 1981/82:1053 (c) hävdas att energiverket bör lokaliseras utanför
Stockholmsområdet. Kravet på att de olika enheterna i avvaktan på den
slutliga lokaliseringen skall bli kvar i nuvarande lokaler motiveras med att
man bör undvika låsningar och onödiga kostnader inför ett kommande beslut
om utflyttning.

Några av motionerna med förslag om viss lokaliseringsort innehåller
principiella resonemang till förmån för utlokalisering av energimyndigheterna
och annan statlig verksamhet. Det går alltid att finna skäl för lokalisering
av ny nationell statlig verksamhet till Stockholm, framhålls i motion

NU 1981/82:28

1981/82:202 (s), som för Göteborgs talan. Man kan påvisa behov av
kontakter med befintliga verksamheter i Stockholmsregionen, och nya
kontaktlänkar skapas för varje nyetablering. Förläggning av nyetablerade
nationella funktioner utanför Stockholmsregionen blir följaktligen allt
svårare. I motion 1981/82:813 (fp, s, m, c)-med plädering för Borås-sägs att
de regionalpolitiska skälen för lokalisering utanför Stockholm alltid kommer
i underläge om befintlighet av viss personal i Stockholm, närhet till redan
etablerade myndigheter etc., skall vara avgörande. De regionalpolitiska
motiven borde tillmätas större vikt om man menar allvar med målet att skapa
allsidig sysselsättning i hela Sverige. I motion 1981/82:1475 (s) - om Gävle
som lokaliseringsort - åberopas uttalanden av arbetsmarknadsutskottet om
att man målmedvetet måste pröva möjligheterna att omlokalisera ny
expanderande statlig verksamhet. Den nya energimyndigheten är enligt
motionärerna ett exempel på just sådan ny verksamhet som torde avses.
Sällan inrättas nämligen statliga verksamheter med helt nya arbetsuppgifter.
Snarare utvecklas arbetsområden inom befintliga organ för att samordnas till
en ny förvaltningsenhet när de har fått större omfattning.

Om en av de föreslagna lokaliseringsorterna, Skövde, anförs i motion
1981/82:627 (s) - med hänvisning till tidigare inlägg från motionärernas sida -att den är den mest lämpade orten för statlig lokalisering och uppfyller alla de
krav som kan ställas på en lokaliseringsort.

I övriga motioner framförs ett växlande antal mera specifika argument för
lokalisering till den aktuella orten (regionen). Översiktligt framgår detta av
tabellen på s. 8.

Arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska skäl åberopas i de allra
flesta motionerna. I några fall utvecklas dessa i omfattande redogörelser,
som ligger till grund också för andra yrkanden än om energimyndigheterna.
Detta gäller motionerna om Kalmar, Kristianstads län och Malmöhus län.
Man erinrar också om speciella problem såsom Öresundsvarvets nedläggning
(Landskrona) och tekoindustrins tillbakagång (Borås). För Örnsköldsviks
del påtalas särskilt en stor kvinno- och ungdomsarbetslöshet. För Göteborg
redovisas i motion 1981/82:202 (s) avsevärda arbetslöshetssiffror; situationen
där är emellertid, säger motionärerna, varken bättre eller sämre än i flertalet
andra regioner i landet. I motion 1981/82:242 (c) hänvisas till att bara 0,5 %
av de sysselsatta inom central statlig förvaltning finns i Göteborg mot 80 % i
Stockholm. I den motion som gäller Borås ställs i utsikt att välutbildade
personer som har tvingats flytta från orten kommer att söka sig tillbaka om
energiverket förläggs dit.

I viss motsättning mot en del av de nu avsedda arbetsmarknadsresonemangen
står uttalanden enligt vilka det är en fördel att orten i fråga har en väl
differentierad arbetsmarknad, som kan erbjuda sysselsättning för anhöriga
till de anställda vid energimyndigheterna.

NU 1981/82:28

. T3
£ O

•O -c

•W CA >

C =3

3 CO
oo >

*3 0012
E 3J2

•■o

34 O
OO -TD

3 :2 3 c

s e-cs

.2 c •a

5-Ssl

i Oj)

« C
CQ 2

1 Wh

ca 3
* £
:0

.S':&

»J 34
OXJ
C

j'5.
zS

-S.«

XXX

XX X X X X

X X X X

XXX

X XX X

X X X X X

34
ca *3

3 ~

oj ca

Vh la

<D d o

S X) -r!
£* Ja
o- >

Cl, G
3 60

C O

ni —

O .w
X> >

£ -g
5ö G
^ ■*
33 3

B		!2	00 c	3
CA		■	•c	H
<D		>	1)	C
H ca	00	ca Ui	CA	u o
op	c	o	3	o
3	•C o	3 33	34 O	•a
> ca	*® 3	G <U	E o	3 c o
T3 i-	34 o	ca	.00	’oo
«P t—* 1)	£ Q	<D ca	3	<u J- E
X)		TD	CA	q
	00	O	<L>	C!
'a?	33	00	tM

-2 00
33 5
13 c

2 "

>» _

G O
.3 3

3 O £
0033

£ g §
33,^ 34

e *3 <3

3 34

m t:
O «

3 ’5b

<D (U

3 c

S ¥

-G c

.SP O

80 s

ca 3
ca x:

.22 oo
> ^
c

33 >i

- E

ca J3
3 o

-x 33

«o 34
00 o

]§ S

W o 3

33, 3n *-*
O
£

-•—> 'öo c

:Q ^ E

i- ca

«- 3 00 _

OJ .2P G 4)

0jQ _ ca

^ 32 E •o

:ta 2 G :ca o

C CA w G 00

tillgång till lokaler
tillgång till bostäder
särskilda miljökvaliteter

NU 1981/82:28

Till förmån för flera av orterna anförs att de inte har fått del av de
sysselsättningstillskott som tidigare omlokalisering av statlig förvaltning har
medfört; det borde alltså nu vara deras tur att komma i åtanke. I fråga om
Gävle och Sundsvall åberopas tvärtom att tidigare lokalisering till dessa orter
har gett goda erfarenheter som talar för att ytterligare myndigheter förläggs
dit. Som en fördel för Mora nämns att orten inte är något länscentrum och att
man alltså vid en lokalisering dit medverkar till en inomregional decentralisering.

Ett vanligt argument är att den ort eller region som det är fråga om har en
verksamhet inom energisektorn som kan vara till nytta för statens
energiverk. Det rör sig om så skilda ting som exempelvis Studsvik
Energiteknik AB (Nyköping), ett ”väl utbyggt kommunalt värme- och
elverk” (Linköping), utveckling och användning av torv och andra biobränslen
(bl. a. Växjö, Örebro och Västerås), ett omfattande forskningsprogram
vid teknisk högskola ävensom forsknings- och utvecklingsresurser vid
industri- och konsultföretag (Göteborg) samt ”energikrävande industri med
stora praktiska erfarenheter inom energiområdet” (Gävle). Som skäl för en
lokalisering till Örnsköldsvik anges att en stor del av landets energiproduktion
sker i Norrland. I flera fall ser man också en fördel i att energiverket kan
stimulera till ny eller utvidgad lokal och regional verksamhet på energiområdet.
Vissa statliga organs befintlighet på föreslagna orter dras också fram
som ett betydelsefullt argument. Detta gäller statens provningsanstalt i
Borås, statistiska centralbyråns avdelning i Örebro samt statens institut för
byggnadsforskning, statens lantmäteriverk och centralnämnden för fastighetsdata
i Gävle. I förekommande fall fästs stor vikt vid tillgång till högskola
på orten, detta med hänsyn både till utbildningsmöjligheter i allmänhet och
till forskning av intresse för energimyndigheterna.

Närhet till Stockholm anges som skäl för lokalisering inte bara till
Södertälje utan också till Nyköping, Linköping och Västerås. De flesta av de
föreslagna orterna fyller enligt vederbörande motionärer kravet att ha goda
kommunikationer. Rätt många av dem uppges ha färdiga eller åtminstone
projekterade lokaler för energimyndigheternas behov. Tillgång till bostäder
nämns i några fall som en positiv faktor.

Slutligen kan noteras att man i vissa motioner fäster särskild vikt vid
positiva miljökvaliteter hos den föreslagna orten eller regionen. Det talas
dels allmänt om ”exceptionellt goda rekreationsmöjligheter” (Göteborg)
eller ”en stimulerande fritidsmiljö” (Gävle), dels mera specifikt om
traditioner och kulturarv i form av folkmusik, hemslöjd och hantverk samt
”kyrkbåtsrodd” (Mora) och ”träslott” (Hälsingland).

NU 1981/82:28

Utskottet

Inledning

De av regeringen föreslagna riktlinjer för energipolitiken sorn riksdagen
tog ställning till förra året (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/
81:381) avsåg bl. a. en omorganisation av myndigheter m. fl. organ inom
energiområdet. Riktlinjernas innebörd var i denna del huvudsakligen
följande. En särskild myndighet, statens energiverk, skulle bildas för
övergripande planeringsfrågor, forsknings- och utvecklingsverksamhet vad
gäller energitillförsel på kort och medellång sikt, kommunal energiplanering,
information och utbildning, råd, föreskrifter och tillsynsfrågor m. m.
Härutöver skulle den nya organisationen bestå av ytterligare två organ, dels
oljeersättningsfonden - som redan hade kommit till i provisorisk form -, dels
ett organ för långsiktiga och övergripande uppgifter vad gäller energiforskning.
Den nya organisationen, i allt väsentligt uppbyggd inom ramen för
befintliga resurser, skulle träda i funktion den 1 juli 1982. Näringsutskottet
och riksdagen anslöt sig till regeringens förslag beträffande myndighetsorganisationen.
På basis av bl. a. en partimotion pläderade näringsutskottets
socialdemokrater reservationsvis för att oljeersättningsfondens verksamhet
skulle inordnas i den myndighet som centralt handhade energifrågorna.
Detta motförslag avvisades alltså.

En kommitté tillkallades våren 1981 med uppgift i första hand att utarbeta
förslag till organisation av de tre energimyndigheterna. Kommittén har
förordat en organisatorisk uppbyggnad som närmare redovisas i budgetpropositionen
och som i allt väsentligt har godtagits av regeringen. Huvuddragen
av den tilltänkta organisationen finns sammanfattade i det föregående
(s. 2 f.). Regeringen begär nu riksdagens godkännande av de riktlinjer för
organisationen av statens energiverk som anges i propositionen. I fråga om
oljeersättningsfonden påkallar regeringen ett riksdagsbeslut om att detta
organ skall inrättas den 1 juli 1982. Motsvarande beslut beträffande
energiverket och energiforskningsnämnden fattade riksdagen redan förra
året. Regeringen begär också bemyndigande att vid energiverket och
oljeersättningsfonden inrätta ordinarie förordnandetjänster för verkscheferna.

Ett nära samband med organisationsfrågan har frågan om energimyndigheternas
lokalisering. Organisationskommittén har kommit till slutsatsen att
de tre myndigheterna bör förläggas till Stockholm. En lokalisering till annan
ort skulle enligt kommittén få betydande negativa konsekvenser. Fyra andra
platser, nämligen Göteborg, Uppsala, Malmö/Lund och Linköping, skulle
dock enligt kommittén kunna i godtagbar grad uppfylla de krav på
lokaliseringsort som måste ställas för att verksamheten på långt sikt skall
kunna drivas effektivt. Regeringen har föranstaltat om en närmare analys av
lokaliseringsfrågan och uppskjutit sitt ställningstagande i denna till våren
1982. Om en utflyttning från Stockholm skall ske kan denna inte genomföras

NU 1981/82:28

omedelbart, framhålls det i propositionen. Enligt regeringens planer
placeras energimyndigheterna vid omorganisationen i tillgängliga lokaler i
Stockholm.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:1609 kritiseras regeringens
förslag. Motionärerna menar att riksdagen icke bör godkänna de angivna
riktlinjerna för energiverkets organisation utan i stället begära ett nytt
organisationsförslag avseende energiverket, statens industriverk - där den
övervägande delen av energifrågorna nu handläggs - och oljeersättningsfonden.
Vad motionärerna vänder sig mot är huvudsakligen att oljeersättningsfonden
får en fristående ställning. Deras kortfattade motivering anknyter till
ett motsvarande resonemang i förra årets socialdemokratiska partimotion
om energipolitiken. Där anfördes att kraven på handlingskraft och samordning
av denna politik helt naturligt leder fram till att oljeersättningsfondens
verksamhet bör handhas av energiverket. Avsaknaden av ett slutligt
ställningstagande i lokaliseringsfrågan är enligt motionärerna ytterligare ett
motiv för att energiverket bör inrättas först den 1 juli 1983.

Centerpartiet anser att energimyndigheterna bör vara förlagda annorstädes
än i Stockholmsområdet. Detta framgår av dess partimotion 1981/
82:1053. Där yrkas bl. a. att riksdagen skall anmoda regeringen att låta de
olika enheter som skall ingå i energiverket bli kvar i sina nuvarande lokaler
till dess lokaliseringsfrågan är avgjord.

I en rad motioner framställs önskemål om att energiverket - eller de tre
energimyndigheterna - skall förläggas till någon viss ort eller region utanför
Stockholmsområdet. Till näringsutskottet har hänvisats 22 motioner med
yrkanden avseende 19 olika orter eller regioner. En av motionerna,
1981/82:1475 (s), innehåller också ett yrkande i lokaliseringsfrågan av
övergripande art. Det gäller ett uttalande av riksdagen att regeringen vid
beredningen av denna fråga bör ”målmedvetet pröva möjligheterna att
omlokalisera ny expanderande statlig verksamhet”. Lokaliseringsförslagen i
motionerna har en geografisk spännvidd från Örnsköldsvik i norr till
Malmöhus län i söder. Motionärerna vill i allmänhet få ett beslut av riksdagen
nu om den lokaliseringsort som de förordar. I några fall begränsar de sig dock
till en sådan begäran som att regeringen ”prövar förutsättningarna” för en
lokalisering till angiven ort. I fråga om vilka orter och regioner som har
föreslagits och vilka argument som har anförts till förmån för förslagen
hänvisas till redogörelsen i det föregående (se s. 5 f.). Frågan om energimyndigheternas
lokalisering har också berörts i några motioner som har
hänvisats till arbetsmarknadsutskottet. Utan helt specifika yrkanden framförs
sålunda önskemål om lokalisering till Nyköping i motionerna 1981/
82:836 (fp) och 1981/82:1980 (s), till Malmö i motionerna 1981/82:1137 (s)
och 1981/82:1516 (s), till Göteborg i motion 1981/82:1966 (s) och till Karlstad
i motion 1981/82:2009 (s). För Karlstads del finns inget förslag som
näringsutskottet har att behandla.

NU 1981/82:28

Myndighetsorganisationen inom energiområdet

Utskottet tar först upp frågan om den nya myndighetsorganisationens
utformning och tidpunkten för dess genomförande.

Regeringens förslag innebär att de beslut härom som riksdagen träffade
förra året nu fullföljs. Detta är konsekvent och välmotiverat. Det är
angeläget att den nya organisationen, som är väl förberedd genom
organisationskommitténs arbete, genomförs utan dröjsmål. Därigenom kan
den centrala energiförvaltningen snabbare uppnå full effektivitet, vilket är av
stor betydelse under det utvecklingsskede som energihushållningen nu
befinner sig i. En viktig förutsättning för att omorganisationen skall bli
lyckosam är emellertid att frågan om energimyndigheternas lokalisering
snarast får sin lösning. Utskottet återkommer i det följande till detta
ämne.

Planeringen för oljeersättningsfonden har alltifrån början inriktats på att
fonden skall ha en fristående ställning men nära samverka med energiverket.
Organisationskommittén har närmare behandlat formerna för samarbetet
och därigenom skapat en god grund för den kommande verksamheten.
Utskottet finner inte att motionärernas kritik mot förslaget till organisation
av oljeersättningsfonden är bärkraftig. Följaktligen tillstyrker utskottet att
fonden inrättas enligt de riktlinjer som anges i propositionen och sålunda
samtidigt med energiverket blir en fristående myndighet. Utskottet tillstyrker
likaså de angivna riktlinjerna för hur energiverket skall byggas upp.
Verksamheten får sålunda påbörjas i tillgängliga lokaler i Stockholm.

Det sagda innebär att utskottet ställer sig avvisande till yrkandet i motion
1981/82:1609 (s) om uppskov till nästa år med energiverkets inrättande.
Regeringens förslag rörande anslag till energiverket och inrättande av de
båda berörda verkschefstjänsterna tillstyrks.

Lokalisering av energimyndigheterna

Utskottet övergår så till frågan om permanent lokaliseringsort för de
centrala energimyndigheterna. I avsaknad av ett förslag häri från regeringen
vid den tidpunkt då frågan om myndighetsorganisationen bör prövas har
utskottet tagit upp det föreliggande materialet till bedömning. Tre olika
uppfattningar har därvid framförts.

Från socialdemokratisk sida har hävdats att riksdagen inte nu har
tillräckligt beslutsunderlag utan bör avvakta det förslag från regeringen som
har aviserats. Moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare har
talat för att riksdagen nu skall ansluta sig till organisationskommitténs förslag
om att energimyndigheterna skall vara förlagda till Stockholm. Centerpartiets
företrädare har likaså förordat ett omedelbart lokaliseringsbeslut men
angett Nyköping som lämplig förläggningsplats. Utskottet skall här först
lämna en sammanfattande redovisning av de skäl som har åberopats för de

NU 1981/82:28

båda sistnämnda förslagen.

En lokalisering till Stockholm har alltså förordats av organisationskommittén.
Kommittén anför att den verksamhet som de tre energimyndigheterna
skall bedriva i betydande utsträckning inte är ny utan övertas från andra
i Stockholm belägna organ. Vidare pekar kommittén på ett stort behov av
nära och löpande samverkan med regeringskansliet och med centrala
myndigheter och organisationer m. fl. I ett kortare perspektiv är enligt
kommittén risken för en betydande omsättning av personal ett avgörande
argument. På grundval av tidigare erfarenheter förutser man att minst
hälften av personalen vid de befintliga organen kommer att söka sig till annan
verksamhet om de nya myndigheterna lokaliseras utanför Stockholm. Detta
skulle, säger kommittén, inverka klart negativt på de nya myndigheternas
effektivitet och möjlighet att spela avsedd roll i energipolitiken. I ett längre
perspektiv fäster kommittén avgörande vikt vid de nya myndigheternas
starka kontaktmässiga bundenhet till Stockholm.

För Nyköping som lokaliseringsort har i huvudsak anförts följande.

Utgångspunkten är att ny statlig verksamhet enligt tidigare riksdagsbeslut
bör lokaliseras utanför Stockholm. De tre energimyndigheterna blir helt nya
organisationer, och den verksamhet som de skall svara för är delvis ny.
Följaktligen bör de lokaliseras utanför Stockholm. Ett flertal orter kan
komma i fråga som lämpliga för lokalisering av energimyndigheterna. Vid en
samlad bedömning ter sig emellertid de skäl som talar för Nyköping tyngre än
de som kan åberopas för någon annan ort.

Vad gäller regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska omständigheter
erinrar Nyköpings förespråkare om det uttalande som riksdagen gjorde i
samband med sitt beslut år 1975 om indragning av Södermanlands flygflottilj,
F 11 (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr 1975:172). Riksdagen förutsatte att
regeringen uppmärksamt skulle följa sysselsättningsutvecklingen inom
regionen och med all kraft ta itu med de problem som uppkom genom att
flottiljen lades ned. De hänvisar också till ett yttrande av arbetsmarknadsutskottet
hösten 1980 (AU 1980/81:4 y). Därav framgår att man enligt den
prognos som förelåg räknade med en negativ befolkningsutveckling i
Nyköping fram till år 1985. Arbetsmarknadsutskottet pekade på ”en sådan
icke beaktad faktor när det gäller utvecklingen på sysselsättningsområdet
som SSAB:s svårigheter”. Härav kunde enligt utskottet följa ”en markant
negativ effekt för arbetsmarknaden i Nyköpingsregionen”.

Nyköpings förespråkare pekar vidare på att Studsvik Energiteknik AB har
sina anläggningar inom Nyköpings kommun. Studsvik är statens samlade
resurs för energitekniskt forsknings- och utvecklingsarbete (prop. 1981/
82:115). Dess bibliotek, vars verksamhet till väsentlig del betalas av staten, är
centralt specialbibliotek för energiteknik. Nyköping ligger vidare på rimligt
avstånd från två universitetsorter, Stockholm och Linköping. Kommunikationerna
är goda. Tåg i vardera riktningen går arbetsdagar varannan timme
under dagtid. Restiden till såväl Stockholm som Linköping är drygt en

NU 1981/82:28

timme. Vidare finns utmärkta vägförbindelser samt civilflyg. I samband med
nedläggningen av F 11 friställdes såväl arbetslokaler som bostäder. Även om
dessa inte direkt kan utnyttjas vid energimyndigheternas etablering bedöms
de komma att underlätta denna och minska kostnaderna för den.

Utskottet gör följande bedömning av lokaliseringsfrågan.

Som framhållits har regeringen ännu inte tagit ställning i denna fråga utan
aviserat ett förslag till riksdagen senare under våren 1982. Det kan enligt
utskottets mening inte komma i fråga att riksdagen skulle besluta om
lokaliseringsort för energimyndigheterna utan att avvakta regeringens
förslag. Det är visserligen alltid möjligt att förlägga nya centrala myndigheter
till Stockholm. I enlighet med sina tidigare uttalanden måste riksdagen
emellertid också allvarligt pröva förutsättningarna för en lokalisering utanför
Stockholm, och detta kan uppenbarligen ske endast på grundval av ett
omfattande material som regeringen lägger fram. Förslaget att riksdagen på
basis av en kortfattad plädering för en viss ort, Nyköping, skulle fatta
omedelbart beslut om lokalisering dit strider mot hävdvunna principer för
hur riksdagsärenden skall beredas. Regeringens åtgärd att med lokaliseringsfrågan
olöst förbereda övergång till den nya myndighetsorganisationen redan
sommaren 1982-bl. a. har personalrekryteringen inletts efter en omfattande
annonsering - är enligt utskottets mening anmärkningsvärd. Regeringens
trovärdighet som förespråkare för decentralisering i statsförvaltningen (jfr
prop. 1981/82:100 bil. 3 s. 19 f.) rubbas också allvarligt av dess oförmåga att
handlägga det nu aktuella lokaliseringsärendet tillfredsställande.

Av vad nu sagts följer att utskottet inte i dagens läge kan stödja något av de
föreliggande förslagen till permanent lokaliseringsort för energimyndigheterna.
Vissa av motionerna i ämnet syftar, som förut har sagts, inte till ett
omedelbart beslut om lokaliseringen utan till fortsatt utredning om en
speciell orts förutsättningar. Det får anses vara regeringens sak att utan
närmare påpekanden från riksdagen sörja för erforderlig allsidighet hos det
beslutsunderlag som den i sinom tid lägger fram för riksdagen. Inte heller
dessa motioner bör därför föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottet
avstyrker sålunda samtliga motionsyrkanden rörande energimyndigheternas
lokalisering, inkl. det inledningsvis (s. 11) berörda yrkandet i motion
1981/82:1053 (c), vilket saknar aktualitet vid ett uppskov med omorganisationen.

Statens elektriska inspektion

Slutligen tar utskottet här upp regeringens förslag om anslag till statens
elektriska inspektion. Detta förslag tillstyrks.

NU 1981/82:28

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande myndighetsorganisationen inom energiområdet
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 1
moment 1 och punkt E 8 moment 1 och med avslag på motion
1981/82:1609 yrkandena 16-18

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för organisationen
av statens energiverk,

dels godkänner att en myndighet med uppgift att ha hand om
stöd för att ersätta olja, m. m., inrättas den 1 juli 1982 enligt de
riktlinjer som anges i propositionen,

b) med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 1
moment 2 och med avslag på motion 1981/82:1609 yrkande 19
bemyndigar regeringen att vid statens energiverk inrätta en
ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p,

c) med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 8
moment 2 bemyndigar regeringen att vid den under a sist
angivna myndigheten inrätta en ordinarie tjänst som chef för
myndigheten med beteckningen p,

d) med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 1
moment 3 till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 21 357 000 kr.,

e) med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 2 till
Statens energiverk: Utredningar m. m. och information för
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 11 691 000 kr.,

2. beträffande lokalisering av energimyndigheterna

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga
17 i ifrågavarande del (s. 83-85) samt med avslag på motion
1981/82:440 (Södertälje), motion 1981/82:631 (Nyköping),
motion 1981/82:1948 (Linköping), motion 1981/82:822 (Växjö),
motion 1981/82:683 (Kalmar), motion 1981/82:1937 (Blekinge
län), motion 1981/82:2115 yrkande 2 (Kristianstads län),
motion 1981/82:1622 yrkande 2 (Malmöhus län), motion
1981/82:2123yrkande 2 (Landskrona), motionerna 1981/82:202
och 1981/82:242 (Göteborg), motion 1981/82:813 (Borås),
motion 1981/82:451 yrkande 3 i ifrågavarande del och motionerna
1981/82:616 och 1981/82:627 (Skövde), motion 1981/
82:1474 (Örebro), motion 1981/82:630 (Västerås), motion
1981/82:1473 (Mora), motion 1981/82:1475 (Gävle m. m.),
motion 1981/82:1940 (Hälsingland), motion 1981/82:241

NU 1981/82:28

(Sundsvall), motion 1981/82:319 (Örnsköldsvik) och motion
1981/82:1053 yrkande 3 (tillfällig lokalisering) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande statens elektriska inspektion

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 bilaga 17
punkt E 3 till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 7 232 000 kr.

Stockholm den 15 april 1982

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson
(s), Hadar Cars (fp), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Ivar
Franzén (c) och Lennart Blom (m).

Reservationer

1. Myndighetsorganisationen inom energiområdet (mom. 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Regeringens förslag” och slutar med ”verkschefstjänsterna tillstyrks” bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill kraftigt understryka de synpunkter i ämnet som framförs i
motion 1981/82:1609 (s). Lika litet som tidigare har regeringen nu redovisat
några sakliga och bärande motiv för att oljeersättningsfonden skall vara ett
fristående organ. Det behov av ökad samordning på energiområdet som
utgör ett huvudmotiv för omorganisationen talar tvärtom starkt för att
oljeersättningsfondens verksamhet inordnas i den centrala förvaltningsmyndigheten
för energifrågor.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 bör denna myndighet vara statens energiverk. Att
energiverket inrättas redan i år finner utskottet olämpligt med hänsyn till att
frågan om energimyndigheternas lokalisering ännu är olöst. Utskottet
återkommer till denna fråga i det följande. Här konstaterar utskottet
emellertid följande. Regeringen har ännu inte gett besked om vilken

NU 1981/82:28

lokaliseringsort den vill föreslå. Riksdagen skulle kunna ta på sig ansvaret för
att trots detta nu avgöra lokaliseringsfrågan på basis av föreliggande
material. Även i det fallet skulle likväl från riksdagens beslut bara något över
två månader återstå till den tidpunkt då enligt regeringens linje de nya
myndigheterna skall träda i funktion. Av såväl personalpolitiska som allmänt
administrativa skäl är en sådan ordning oacceptabel.

Riksdagen bör således upphäva förra årets beslut om att energiverket skall
inrättas den 1 juli 1982. Regeringen bör samtidigt anmodas att komma med
ett nytt organisationsförslag som tillgodoser det krav på samordning av
energiförvaltningen som utskottet nyss har givit uttryck åt. Oljeersättningsfonden
bör med det snaraste inordnas i den centrala enerigmyndigheten,
övergångsvis alltså i statens industriverk. Något beslut om inrättande av
verkschefstjänster har riksdagen således inte anledning att träffa nu. Medel
för den verksamhet som det gäller kan beräknas enligt regeringens förslag.
Anslag bör emellertid inte anvisas under rubriken Statens energiverk utan
under rubriken Central förvaltning på energiområdet. Det får sedan
ankomma på regeringen att fördela anslagen på de olika enheterna i den
nuvarande myndighetsorganisationen. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
alltså de nu aktuella yrkandena i motion 1981/82:1609 (s).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande myndighetsorganisationen inom energiområdet
att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:1609 yrkandena 16-18 upphäver
sitt beslut år 1981 (NU 1980/81:60 mom. 114, rskr
1980/81:381) om inrättande av statens energiverk, avslår
proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 1 moment 1 och
punkt E 8 moment 1 samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1981/82:1609 yrkande 19 avslår
proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 1 moment 2,

c) avslår proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt E 8 moment

d) med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt
E 1 moment 3 till Central förvaltning på energiområdet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 21 357 000 kr.,

e) med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga 17 punkt
E 2 till Central förvaltning på energiområdet: Utredningar m. m.
och information för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 11 691 000 kr.

NU 1981/82:28

2. Lokalisering av energimyndigheterna (mom. 2)

Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Tage Adolfsson (m),
Hadar Cars (fp) och Lennart Blom (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
framhållits” och slutar med ”med omorganisationen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar organisationskommitténs uppfattning att energimyndigheterna
permanent bör förläggas till Stockholm. En viktig utgångspunkt är att
det - i motsats till vad som antyds bl. a. i motion 1981/82:1475 (s) - här inte
rör sig om någon i egentlig mening ”ny” statlig verksamhet och att det i
nuläget inte heller är fråga om någon expansion av den centrala energiförvaltningen.
De argument för en lokalisering till Stockholm som kommittén
har angett och som utskottet i det föregående har rekapitulerat finner
utskottet tungt vägande. Uppenbarligen är myndigheternas kontaktbehov
sådant att det inte utan stora nackdelar kan tillgodoses vid en förläggning
utanför Stockholm. Alldeles oavsett detta långsiktigt giltiga förhållande kan
konstateras att en utflyttning skulle medföra en kraftig och helt oacceptabel
effektivitetsförlust, i vart fall under en betydande övergångstid, och detta i
ett skede då samhällets krav på energimyndigheternas funktionsförmåga är
exceptionellt stora.

Som framgår av det föregående är det angeläget att avgörandet beträffande
energimyndigheternas lokalisering inte ställs på framtiden. Utskottet
förordar därför att riksdagen nu beslutar att de tre myndigheterna permanent
skall förläggas till Stockholm. Härav följer att utskottet avstyrker samtliga
motionsyrkanden i lokaliseringsfrågan och därmed även det förslag om
förläggning till Nyköping som har förts fram inom utskottet. Förslaget har
inte något underlag i organisationskommitténs utredning och har inte heller i
övrigt fått den allsidiga belysning som vore nödvändig om det skulle ligga till
grund för riksdagens beslut. Om utskottet hade ansett sig kunna medverka
till en utlokalisering skulle detta förslag alltså ändå inte ha kunnat vinna
beaktande utan en ytterligare beredning i regeringens regi.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande lokalisering av energimyndigheterna

NU 1981/82:28

och 1981/82:242 (Göteborg), motion 1981/82:813 (Borås),
motion 1981/82:451 yrkande 3 i ifrågavarande del och motionerna
1981/82:616 och 1981/82:627 (Skövde), motion 1981/
82:1474 (Örebro), motion 1981/82:630 (Västerås), motion
1981/82:1473 (Mora), motion 1981/82:1475 (Gävle m. m.),
motion 1981/82:1940 (Hälsingland), motion 1981/82:241
(Sundsvall), motion 1981/82:319 (Örnsköldsvik) och motion
1981/82:1053 yrkande 3 (tillfällig lokalisering) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Lokalisering av energimyndigheterna (mom. 2)

Johan Olsson, Birgitta Hambraeus och Ivar Franzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
framhållits” och slutar med ”med omorganisationen” bort ha följande
lydelse:

Det är för utskottet en självklar utgångspunkt att i detta fall lokalisering till
en annan ort än Stockholm bör övervägas i första hand. En genomgripande
omorganisation av det slag som nu är aktuell är just ett sådant tillfälle då
förvaltnings verksamhetens geografiska förläggning kan och bör omprövas.
Organisationskommitténs förord för Stockholm som lokaliseringsort baseras
väsentligen på kortsiktiga överväganden, som dessutom ter sig omotiverat
pessimistiska. Avgörande måste givetvis vara att de nya myndigheterna får
en på lång sikt lämplig placering. De ofrånkomliga svårigheterna i samband
med en utlokalisering kan kraftigt reduceras genom lämpligt val av
förläggningsort och förnuftiga övergångsåtgärder. Det förslag som har förts
fram inom utskottet om att de tre energimyndigheterna skall lokaliseras till
Nyköping ter sig i alla hänseenden välmotiverat. Det representerar en
ändamålsenlig avvägning mellan de olika hänsyn - å ena sidan regionalpolitiska
och arbetsmarknadspolitiska, å andra sidan i vid mening förvaltningsorganisatoriska
- som måste tas i ett fall som detta. Utskottet kan i allo
ansluta sig till den argumentation för förslaget om Nyköping som har
rekapitulerats i det föregående. Utskottet förordar således att riksdagen nu
beslutar att de tre energimyndigheterna så snart det är praktiskt möjligt skall
förläggas till Nyköping. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion
1981/82:631 (c). Motsvarande önskemål har, såsom berörts i det föregående,
framförts från socialdemokratiskt håll i motion 1981/82:1980 och från
folkpartihåll i motion 1981/82:836. Utskottets förslag innebär att dessa båda
motioner i sak blir delvis tillgodosedda.

Om riksdagen följer utskottets rekommendation i lokaliseringsfrågan ger
det inledningsvis (s. 11) berörda yrkandet i motion 1981/82:1053 (c) inte
anledning till någon åtgärd.

NU 1981/82:28

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande lokalisering av energimyndigheterna

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga
17 i ifrågavarande del (s. 83-85), med bifall till motion
1981/82:631 (Nyköping) samt med avslag på motion 1981/
82:440 (Södertälje), motion 1981/82:1948 (Linköping), motion
1981/82:822 (Växjö), motion 1981/82:683 (Kalmar), motion
1981/82:1937 (Blekinge län), motion 1981/82:2115 yrkande 2
(Kristianstads län), motion 1981/82:1622 yrkande 2 (Malmöhus
län), motion 1981/82:2123 yrkande 2 (Landskrona), motionerna
1981/82:202 och 1981/82:242 (Göteborg), motion 1981/
82:813 (Borås), motion 1981/82:451 yrkande 3 i ifrågavarande
del och motionerna 1981/82:616 och 1981/82:627 (Skövde),
motion 1981/82:1474 (Örebro), motion 1981/82:630 (Västerås),
motion 1981/82:1473 (Mora), motion 1981/82:1475 (Gävle
m. m.), motion 1981/82:1940 (Hälsingland), motion 1981/
82:241 (Sundsvall), motion 1981/82:319 (Örnsköldsvik) och
motion 1981/82:1053 yrkande 3 (tillfällig lokalisering) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 70912 Stockholm 1982