NU 1981/82:23

Näringsutskottets betänkande
1981/82:23

över motioner om gummiindustrin
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1981/82:817 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad som uttalats i motionen
om den fortsatta verksamheten m. m. vid Plast- och gummitekniska
institutet,

2. hos regeringen begär att ett program m. m. för den svenska polymeroch
gummiindustrin skall föreläggas riksdagen senast under riksmötet
1982/83 i enlighet med vad som uttalats i motionen,

1981/82:1131 av Eric Holmqvist m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (10) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som [i motionen]
anförts om en utbyggnad och lokalisering till Trelleborg av Plast- och
gummitekniska institutet.

Motionerna

Polymer- och gummiindustrin är, anförs i motion 1981/82:817, betydelsefull
inte bara från försörjningssynpunkt utan också från allmän sysselsättningssynpunkt.
Vissa orter är starkt beroende av sin gummiindustri.

För näringslivet i allmänhet gäller inte sällan att ett eller flera led i
produktionskedjan är beroende av gummidetaljer. Ofta ingår även en eller
flera gummi- eller polymerdetaljer i slutprodukten eller i det system som den
tillverkade enheten utgör en del av. Den industriella kapaciteten, produkterna
och utvecklingen av dessa är således beroende av en fungerande
gummi- och polymerindustri, säger motionärerna. Det branschprogram som
de begär skulle baseras på det utredningsarbete om gummiindustrin som
statens industriverk har utfört och föreläggas riksdagen senast under
riksmötet 1982/83.

Motionärerna förespråkar också att Plast- och gummitekniska institutet
byggs ut, inte minst vad gäller sammanhållande och administrativ kapacitet.
Satsningarna inom industrin då det gäller forskning och utveckling borde i
den utsträckning det är praktiskt möjligt samordnas via institutet. Institutet
borde även kunna ges en utökad roll som ett samlande organ för hur den
allmänna kunskapen skall föras över i den tillämpande verksamheten.

Ungefär samma synpunkter beträffande institutet förs fram i motion

1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 23

NU 1981/82:23

1981/82:1131. Institutets verksamhet är f. n. spridd på grund av att uppdrag
läggs ut, framhåller motionärerna och menar att detta förhållande aktualiserar
frågan om institutets lokalisering. Det är angeläget att institutet byggs
ut och att även den administrativa ledningen förläggs nära produktionen och
annan forskning, säger motionärerna. De anför vidare att Skåne är den
dominerande regionen i Sverige när det gäller gummiindustri och att en
lokalisering till Skåne och Trelleborg skulle innebära dels att institutet kan
dra nytta av närheten till en stor gummikoncern och tekniska högskolan i
Lund, dels att den ensidiga och krympande arbetsmarknaden i regionen
skulle kunna få ett visst tillskott.

Uppgifter i anslutning till motionerna
Allmänt om gummiindustrin

I båda motionerna används begreppet ”polymer- och gummiindustri”.
Härmed avser man att markera att numera även plastmaterial utnyttjas i en
mängd av gummiindustrins produkter. Utvecklandet av nya syntetiska
gummityper parallellt med utvecklandet av nya plasttyper (som tillhör de
s. k. polymera materialen) har med tiden lett till att det framkommit flera
material med egenskaper i närheten av gränsen mellan gummi och plast.

Det i motionerna använda branschbegreppet ”polymer- och gummiindustri”
överensstämmer emellertid helt med begreppet ”gummiindustri” enligt
statistiska centralbyråns näringsgrensindelning. I det följande används de
båda branschbegreppen som synonyma.

Gummiindustrins produkter kan grovt indelas i följande grupper:
o industrigummi (exempel på produkter: duk, mattor, slang, remmar,

transportband, packningar, tätningar m. m.),
o däck,

o konsumentprodukter.

Den i produktionshänseende utan jämförelse mest betydelsefulla varugruppen
är industrigummi.

Produktionen i hela gummiindustrin mätt i förädlingsvärde uppgick år
1979 till ca 1200 milj. kr., vilket motsvarar 1 % av hela industrins
produktion. Antalet sysselsatta inom branschen var samma år något mer än
11 000 personer eller 1,3 % av antalet sysselsatta inom hela industrin.

Utvecklingen inom gummiindustrin har under senare år medfört ett flertal
omstruktureringar och nedläggningar. De två största händelserna inom
branschen har varit nedläggningen av Firestone-Viskafors AB:s båda
tillverkningsenheter i Borås och Viskafors samt Goodyear AB:s anläggningar
för däcksproduktion. Viskaforsenheten tillhör i dag Hexagonkoncernen,
medan Boråsenheten har blivit ett enskilt företag med tillverkning av
personbilsdäck och regummeringsverksamhet. Tillverkningen i Viskafors

NU 1981/82:23

avser industrigummiprodukter. I den tidigare Goodyear-fabriken bedrivs
numera ingen gummitillverkning.

Branschen domineras av ett fåtal företag, av vilka Trelleborg AB är det
största. Trelleborg sysselsatte år 1980 i Sverige 4 200 personer och totalt ca
5 300 personer. Produktionsområdet är främst industrigummi. Koncernen
förvärvade i början av år 1980 samtliga aktier i industrigummiföretagen
Sigma AB i Örebro och AB Värnamo Gummifabrik. Gislaved AB, som ägs
av Kooperativa förbundet, är efter de nämnda nedläggningarna den helt
dominerande svenska tillverkaren av personbilsdäck.

Branschutredning

Regeringen gav i december 1976 statens industriverk i uppdrag att utreda
vissa frågor rörande gummiindustrin. Industriverket har analyserat och
redovisat dessa i fyra rapporter:
o Gummiindustri. Lägesrapport (SIND 1978:2)

o Gummiindustri. Förslag till lösning av arbetsmiljöproblemet vid blandningsenheterna
(SIND 1979:5)
o Gummiindustri. Lågprisimport av däck (SIND PM 1980:11)
o Gummiindudtri. Industrigummi (SIND PM 1981:5)

Lägesrapporten (SIND 1978:2) innehåller förutom en allmän översikt av
hela gummiindustrin även en probleminventering för branschen.

Väsentliga delar av utredningsresultaten finns refererade i näringsutskottets
betänkande NU 1981/82:6.

Plast- och gummitekniska institutet

Plast- och gummitekniska institutet (PGI) bildades år 1977 enligt ett avtal
mellan styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Plast- och gummitekniska
stiftelsen. Institutets ledning (fyra personer) finns i Stockholm. Vidare finns
två experimentella stationer, PGI-Värnamo (fyra personer) och PGISundsvall
(fem personer).

Nära 100 företag är anslutna till institutet. Avtalen mellan STU och
stiftelsen löper i treårsperioder. För den andra treårsperioden, som började i
september 1980, beräknas årliga bidrag från stiftelsen på resp. 1,5, 1,8 och
2,1 milj. kr. och lika stora bidrag från STU. För stationen i Sundsvall, som är
särskilt inriktad på frågor om plast- och gummimaterials hållfasthet, har
institutet fått stöd från Norrlandsfonden (3,8 milj. kr.).

Institutets verksamhet kan delas upp i fem områden:

- rådgivning,

- service- och uppdragsverksamhet,

- informationsverksamhet,

- utvecklingsprojekt,

- seminarie- och kursverksamhet.

NU 1981/82:23

En stor del av verksamheten bedrivs genom att uppdrag läggs ut på
exempelvis olika forskningsinstitutioner.

Plast- och gummitekniska stiftelsen fattade år 1978 principbeslut om att
institutet skall inrikta sina personella resurser så att 50-70 % av den totala
omsättningen kan klaras av med egen personal. Resterande arbete inom det
s. k. ramprogrammet skall läggas ut. En sådan arbetsmetodik har bedömts ge
flera fördelar. Institutet kan exempelvis inte komma i svårigheter när det
gäller personalansvaret såvida inte tilldelningen av medel från stiftelsen (och
därmed också från STU) förändras drastiskt. Metoden att lägga ut en del av
ramprogrammet ger också institutet en god kontakt med industrier,
institutioner m. fl. som utför uppdrag inom ramprogrammet.

Tidigare riksdagsbehandling

En tidigare motion om gummiindustrin behandlades av näringsutskottet
och avslogs av riksdagen i november 1981. Motionärerna - desamma som nu
har väckt motion 1981/82:817 - hade krävt ett ökat statligt engagemang i och
ett program för gummiindustrin. Näringsutskottet (NU 1981/82:6) fann inte
utifrån motionen skäl för någon framställning till regeringen men sade sig
förutsätta att regeringen, då nu industriverkets utredning hade avslutats,
inom en nära framtid noga skulle överväga behovet av eventuella statliga
insatser inom den svenska gummiindustrin. Särskilt borde man, tilläde
utskottet, i detta sammanhang uppmärksamma möjligheter att bedriva en
inhemsk tillverkning av lastbilsdäck.

Våren 1980 behandlade näringsutskottet motioner som rörde Goodyear
Gummifabriks AB, Firestone-Viskafors AB och Tretorn AB (NU 1979/
80:61).

Utskottet

Gummiindustrin har på senare år undergått stora förändringar. Dessa har
lett till såväl en ökad regional koncentration som en ökad dominans inom
branschen för ett fåtal företag. Trelleborg AB:s betydelse inom branschen är
ännu mer uttalad än tidigare till följd av koncernens köp av två förut
självständiga industrigummiföretag.

I motion 1981/82:817 (s) anförs att det är viktigt att den industriella
kapaciteten i svensk gummiindustri upprätthålls inte minst från försörjningsoch
sysselsättningssynpunkt. Speciellt betonas att övrig industri är starkt
beroende av en väl fungerande gummiindustri. Mot bakgrund av vad som har
hänt inom branschen under det senaste årtiondet kräver motionärerna ett
ökat statligt engagemang i och ett program för gummiindustrin. Vidare
föreslår de en ökad satsning på det halvstatliga Plast- och gummitekniska
institutet. Det sistnämnda önskemålet möter också i motion 1981/82:1131
(s), vilken innehåller olika förslag till åtgärder för att stärka näringslivet i

NU 1981/82:23

Skåne. I denna motion förordas vidare att institutet skall lokaliseras till
Trelleborg.

Utskottet vill liksom tidigare (NU 1981/82:6) framhålla betydelsen av att
samhället noga följer utvecklingen inom gummiindustrin. Detta är viktigt
bl. a. utifrån den bedömning av denna utveckling som har redovisats i statens
industriverks utredning om branschen. Prognosen pekar på att 1980-talets
första hälft kommer att innebära en stagnation på de viktigaste exportmarknaderna
för de svenska gummiproducenterna, samtidigt som den svenska
marknaden bedöms ge en relativt svag tillväxt.

Av industriverkets utredning framgår emellertid också att de problem som
industrigummiproducenterna kommer att möta under den första delen av
1980-talet knappast kan beskrivas som specifika branschproblem utan liknar
de problem som gäller för hela tillverkningsindustrin. Enligt utskottets
mening möter man inte gummiindustrins svårigheter med åtgärder i form av
ett branschprogram. Utskottet vill framhålla att heltäckande strukturplaner
eller program aldrig kan byggas upp på en fullständig information om
förändringar på olika varumarknader. Genom sin stelhet kan en strukturplan
därför - i stället för att få positiv verkan - bli ett hinder för den berörda
branschens utveckling mot bättre lönsamhet och bättre överlevnadsmöjligheter.

Med vad här sagts avstyrker utskottet det yrkande om ett program för
gummiindustrin som framförs i motion 1981/82:817 (s).

Plast- och gummitekniska institutet drivs av staten och näringslivet i
samverkan. Institutets huvudmän är på statens sida styrelsen för teknisk
utveckling och på näringslivets sida Plast- och gummitekniska institutet.

Det bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på huvudmännen
att tillsammans dra upp riktlinjer för institutets verksamhet och bedöma
behovet av resurser för denna. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att nu
göra något uttalande härvidlag. Därför avstyrker utskottet de båda
motionerna (s) såvitt de går ut på ett sådant uttalande.

Huvuddelen av Plast- och gummitekniska institutets verksamhet är, som
framgår av det föregående, förlagd till Sundsvall och Värnamo. Utskottet
finner inte skäl för en omlokalisering till Trelleborg och avstyrker således
yrkandet därom i motion 1981/82:1131 (s).

Utskottet hemställer

1. beträffande program för gummiindustrin

att riksdagen avslår motion 1981/82:817 yrkande 2,

2. beträffande Plast- och gummitekniska institutet
att riksdagen

a) avslår motion 1981/82:817 yrkande 1 samt motion 1981/
82:1131 yrkande 10 i vad avser institutets verksamhet,

NU 1981/82:23

b) avslår motion 1981/82:1131 yrkande 10 i vad avser institutets
lokalisering.

Stockholm den 16 februari 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Bengt Sjönell (c),
Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta
Johansson (s) och Karl-Erik Häll (s).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Wivi-Anne Radesjö, Birgitta Johansson och Karl-Erik Häll (alla s)

I. Program för gummiindustrin (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion 1981/82:817 (s)” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid olika tillfällen påpekat att regeringen borde överväga
behovet av statliga insatser inom gummiindustrin. Detta är viktigt bl. a.
utifrån den bedömning av utvecklingen inom branschen som har redovisats i
statens industriverks utredning om gummiindustrin. Prognosen pekar på att
1980-talets första hälft kommer att innebära en stagnation på de viktigaste
exportmarknaderna för de svenska gummiproducenterna, samtidigt som den
svenska marknaden bedöms ge en relativt svag tillväxt.

Den sista rapporten på grundval av industriverkets utredning om
gummiindustrin publicerades i juli 1980. Inom industridepartementet
övervägs f. n. icke några åtgärder vad gäller denna bransch.

Utskottet vill framhålla att en fortsatt försämring av gummiindustrins
produktionskapacitet kommer att skapa inte endast besvärliga sysselsättningsproblem
utan även problem för vissa delar av verkstadsindustrin på
grund av att en eller flera gummidetaljer ofta ingår i industrins slutprodukter.
Utskottet finner det därför angeläget att ett program för branschen föreläggs
riksdagen senast under riksmötet 1982/83. Under arbetet på ett sådant
program bör särskilt förutsättningarna för en förstärkt samverkan mellan
branschens företag prövas. En fråga som ånyo bör prövas är möjligheterna
till en inhemsk tillverkning av lastbilsdäck.

NU 1981/82:23

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande program för gummiindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:817 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Plast- och gummitekniska institutet (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Det bör” och
slutar med ”motion 1981/82:1131 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen vid sin behandling av frågan om gummiindustrin
bör understryka vikten av en ökad satsning på detta institut. Motionerna
(s) tillstyrks alltså, såvitt de går ut på ett uttalande av denna innebörd.

Huvuddelen av Plast- och gummitekniska institutets verksamhet är, som
framgår av det föregående, förlagd till Sundsvall och Värnamo. När det
begärda programmet föreligger får ställning tas till frågan om lokaliseringsort.
Att fördelar kan stå att vinna med en lokalisering i nära anslutning till en
större industri inom branschen förefaller sannolikt. Med det nu sagda
avstyrker utskottet yrkandet i motion 1981/82:1131 (s) om ändrad lokaliseringsort.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande Plast- och gummitekniska institutet
att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:817 yrkande 1 samt motion
1981/82:1131 yrkande 10 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om institutets
verksamhet,

b) avslår motion 1981/82:1131 yrkande 10 i vad avser institutets
lokalisering.

GOTAB 70529 Stockholm 1982