NU 1981/82:19
Näringsutskottets betänkande
1981/82:19
över proposition 1981/82:61 om kapitaltillskott till Svenska Petroleum
AB jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1981/82:61 (industridepartementet) om kapitaltillskott till
Svenska Petroleum AB,
dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Styrelseordföranden i Svenska Petroleum AB bankdirektör Arne Callans
har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
Svenska Petroleum AB ägs till lika delar av statens vattenfallsverk och
Statsföretag AB. Regeringens förslag innebär att staten genom ägarna
tillskjuter 670 milj. kr. till Svenska Petroleum för att täcka bolagets nu
beräknade, samlade förluster vid utgången av år 1981.
Förslag
I propositionen föreslås att riksdagen
1) till Tillskott till Statsföretag AB för förlusttäckning i Svenska Petroleum
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 335 000 000 kr.,
2) till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
335 000 000 kr.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
1981/82:132 av Gösta Bohman m. fl. (m), van hemställs att riksdagen
1. avslår regeringens hemställan om kapitaltillskott till Svenska Petroleum
AB via statens vattenfallsverk och Statsföretag AB,
2. begär en omedelbar utredning med sikte på en nedläggning av Svenska
Petroleum AB, vars resultat snarast bör föreläggas riksdagen för ställningstagande.
1 Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 19
NU 1981/82:19
2
1981/82:134 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som [i motionen] anförts om
inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet beträffande Svenska Petroleum
AB.
Motivering
I motion 1981/82:132 (m) anförs inledningsvis att motionärerna inte kan
acceptera ett kapitaltillskott till Svenska Petroleum på de av regeringen
redovisade grunderna. Deras uppfattning är att statsmakterna när det gäller
förhållandena i näringslivet i första hand bör svara för riktlinjer och ramar
inom vilka enskilda företag har att verka för att uppfylla konsumenternas
krav. Genom en sådan rollfördelning garanteras bästa effektivitet och
därmed önskade produkter till lägsta kostnad, hävdar motionärerna, som
också anser att man på detta sätt upprätthåller den pluralism som är det
öppna och fria samhällets kännetecken. Samma grundsyn har motionärerna i
fråga om oljetillförseln. De erinrar om att moderata samlingspartiet i
samband med 1976 års energipolitiska beslut uttalade att tillkomsten av
Svenska Petroleum inte var en ändamålsenlig och verkningsfull åtgärd och
anser att utvecklingen sedan år 1976 har givit dem rätt. Den satsning på ”stat
till stat-avtal” som har varit företagets främsta kännemärke är enligt
motionärernas mening kraftigt övervärderad som garanti för en säker
oljeförsörjning. De framhåller också att Sverige även i fortsättningen
kommer att vara starkt beroende av andra svenska och internationella
oljeföretag och att i synnerhet de senare har goda förutsättningar att spela en
aktiv roll i tryggandet av den svenska oljeförsörjningen. Genom sitt stöd till
kapitaltillskottet våren 1981 ville moderata samlingspartiet ge bolaget
möjlighet till en snabb och resolut omprövning av sin verksamhet. När detta
kapitaltillskott i stället blott ett halvt år senare följs av en begäran om ett tre
gånger så stort belopp anser motionärerna att de eventuella fördelarna med
ett statligt oljebolag inte längre är värda insatserna. Beträffande regeringens
synpunkter på den framtida inriktningen av Svenska Petroleums verksamhet
anför motionärerna bl. a. att förslaget om en utvidgad samverkan med de
stora förbrukarna inom den kommunala sektorn får bedömas som orealistiskt.
De större kommunala oljeköparna har redan etablerat ett inköpssamarbete
som fungerar väl. Den plan för Svenska Petroleums avveckling som
motionärerna efterlyser bör särskilt behandla frågan om hur de uppgifter
som nu åvilar skilda dotter- och intressebolag inom Svenska Petroleumgruppen
skall fullgöras framdeles.
I motion 1981/82:134 (s) understryks betydelsen av att Sverige för en
oljepolitik som långsiktigt kan säkra stabiliteten i oljetillförseln. Motionärerna
tillstyrker att den i propositionen föreslagna utredningen om Svenska
Petroleums framtida inriktning kommer till stånd men anser att riksdagen
bör närmare precisera förutsättningarna för utredningsarbetet. De anger
NU 1981/82:19
3
själva vissa riktlinjer. Åtgärder som innebär att Svenska Petroleum tar upp
nya marknadsområden eller med skattemedel upprätthåller detaljhandelsverksamhet
med villaoljor eller bensin bör vara uteslutna. Ett finansiellt
rekonstruerat Svenska Petroleum bör nära samarbeta med i första hand den
svenska oljekooperationen. Samarbetet bör avse exempelvis villaoljeförsäljningen
och förhandlingar med det norska Statoil på bensinområdet.
Motionärerna framför tanken på att man skapar en mera avskärmad och
reglerad svensk oljemarknad. En sådan sluten marknad skulle enligt deras
uppfattning dramatiskt förbättra Svenska Petroleums möjligheter att klara
sin försörjningspolitiska uppgift. Motionärerna anser att överväganden av
denna innebörd inte bör vara uteslutna i samband med regeringens
kommande ställningstaganden rörande Svenska Petroleum.
Utskottet
Svenska Petroleum AB bildades år 1975. I samband med 1976 års
oljepolitiska beslut (prop. 1975/76:124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262)
angav statsmakterna vissa riktlinjer för bolagets verksamhet. Bolaget
tilldelades därvid en central roll som kommersiellt instrument för statens
oljepolitik, med uppgift att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt
betydelsefulla led av oljehanteringen.
Svenska Petroleums kapital höjdes i två etapper till 50 milj. kr. genom
aktieteckning av bolagets ägare. Statens vattenfallsverk och Statsföretag AB
innehar nu hälften var av aktierna i Svenska Petroleum och skall i enlighet
med gällande konsortialavtal bidra till finansieringen av bolagets verksamhet
i proportion till sina andelar.
Till följd av utvecklingen på oljemarknaden under år 1979 skedde en snabb
expansion av Svenska Petroleums verksamhet. I syfte att förbättra landets
försörjningssituation träffade bolaget råoljeavtal med olika oljeproducenter.
Andelar i två svenska raffinaderier förvärvades. Bolagets försäljning på den
svenska marknaden ökade också kraftigt. Från år 1978 till år 1979
sjufaldigades omsättningen.
Mot denna bakgrund beslöts hösten 1979 (prop. 1979/80:33, NU 1979/
80:25, rskr 1979/80:134) om ett kapitaltillskott till Svenska Petroleum med
300 milj. kr. Våren 1981 fattades beslut om en ytterligare höjning med 225
milj. kr. (prop. 1980/81:90 bil. 1, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) i syfte att
förbättra bolagets soliditet.
I och med 1981 års kapitalhöjning har således ägarna tillskjutit sammanlagt
575 milj. kr. till Svenska Petroleum. Härav utgör 275 milj. kr. aktiekapital,
55 milj. kr. reservfond, 120 milj. kr. beskattad fri reserv och 125 milj. kr.
efterställt förlagslån.
Svenska Petroleums ekonomiska resultat under åren 1980 och 1981 har
varit negativt. Förlusten år 1980 uppgick till 377 milj. kr. Under år 1981 har
resultatet utvecklats ännu ogynnsammare. Enligt ett delårsbeslut för
1* Riksdagen 1981182. 17 sami. Nr 19
NU 1981/82:19
4
perioden januari - augusti uppgick förlusten till 362 milj. kr. För hela år 1981
beräknas förlusten öka till drygt 530 milj. kr. Tillsammans med 1980 års
balanserade förlust -134 milj. kr. - kan det totala underskottet vid utgången
av år 1981 beräknas till nära 670 milj. kr. Så stor del av det egna kapitalet har
förbrukats att styrelsen till bolagsstämma hänsköt frågan om bolaget skulle
träda i likvidation. Vid en extra bolagsstämma den 19 oktober 1981 beslöts
att så inte skulle ske med hänsyn till möjligheterna att erhålla ägartillskott
och därmed undanröja likvidationsanledningen.
Statsföretag AB och statens vattenfallsverk har i skrivelser till regeringen i
oktober 1981 lämnat en redovisning för frågan och hemställt om medel för
täckning av de uppkomna förlusterna.
I den nu aktuella propositionen föreslås tillskott av 670 milj. kr. till
Svenska Petroleum för att täcka de nu beräknade, samlade förlusterna vid
utgången av år 1981. Enligt förslaget skall tillskottet lämnas genom anslag till
statens vattenfallsverk och Statsföretag på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1981/82:132 att riksdagen skall
avslå propositionen och begära en omedelbar utredning med sikte på
nedläggning av Svenska Petroleum. Utredningens resultat bör enligt
motionärerna snarast föreläggas riksdagen för ställningstagande.
I motion 1981/82:134 (s) föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande om
det fortsatta utredningsarbetet beträffande Svenska Petroleum. Detta bör
enligt motionärerna inriktas bl. a. på att klargöra förutsättningarna för ett
närmare samarbete mellan Svenska Petroleum och i första hand Oljekonsumenternas
förbund (OK). Vidare anförs att överväganden om en ökad
reglering av den svenska oljemarknaden inte bör vara uteslutna vid
regeringens kommande ställningstaganden i fråga om Svenska Petroleums
framtid.
En närmare redogörelse för innehållet i de bägge motionerna har lämnats i
det föregående.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att Svenska Petroleums expansion
under åren 1979 och 1980 var en konsekvens i första hand av de strukturella
förändringar som under dessa år inträffade på oljemarknaden, den svenska
såväl som den internationella. Bolaget spelade en avgörande roll när det
gällde att snabbt upprätta direkta affärsförbindelser med råoljeproducenterna,
och detta var helt i enlighet med de riktlinjer för bolagets verksamhet som
fastställts av statsmakterna år 1976. Bolagets verksamhet, som före år 1979 i
huvudsak hade baserats på köp av färdiga oljeprodukter på den s. k.
spotmarknaden, kom med hänsyn bl. a. till prisläget på denna marknad att
fr. o. m. år 1979 i stället inriktas på slutande av långsiktiga råoljeavtal med
producentländerna. Genom att det i dag är omöjligt för bolaget att avyttra
oljan till de priser bolaget får betala enligt de råolj ekon trakt som slöts under
åren 1979 och 1980 har dessa kontrakt kommit att utgöra den största
NU 1981/82:19
5
förlustkällan i bolaget. Utskottet vill emellertid understryka att det knappast
hade varit möjligt för Svenska Petroleum att helt förutse utvecklingen på
oljemarknaden under de tre senaste åren.
I likhet med föredragande statsrådet i propositionen (s. 8) ansluter sig
utskottet till den analys av företagets situation som vattenfallsverket har gjort
i sin framställning till regeringen. Analysen ger sammanfattningsvis vid
handen att bolaget bär kostnader för råolja och raffinering som är högre än
för branschen i genomsnitt och att bolagets rörelse med nuvarande
verksamhetsinriktning kan väntas leda till svaga resultat även vid normala
förhållanden på oljemarknaden. Att Svenska Petroleums verksamhet har en
inriktning som innebär större förlustrisker än vad som är normalt för
branschen är dock, som utskottet redan antytt, i stor utsträckning en följd av
de ställningstaganden angående bolagets inriktning som regeringen och
riksdagen gjorde år 1976.
De försörjningspolitiska motiv som låg till grund för beslutet om ett ökat
statligt engagemang inom oljeindustrin äger enligt utskottets mening alltjämt
giltighet. Utskottet vill i sammanhanget understryka att det nuvarande av
överskott präglade marknadsläget lätt kan föranleda felaktiga bedömningar
av utvecklingen på längre sikt. Sverige bör alltså sträva efter ett oljeförsörjningssystem
som i så liten utsträckning som möjligt är sårbart för
marknadsstörningar av olika slag. Svenska Petroleum har enligt utskottets
uppfattning även i fortsättningen en uppgift att fylla inom ramen för ett
sådant system. En första förutsättning för att bolaget skall kunna leva vidare
och i dagens läge inte behöva inställa sina betalningar är att medel
motsvarande den nu beräknade totala förlusten, dvs. 670 milj. kr., tillförs
bolaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta hänseende. Bolagets
kapital kan därigenom återställas och soliditeten höjas till en rimlig nivå.
Det står samtidigt klart att förluster av den storleksordning som nu är
aktuell inte i fortsättningen bör få uppkomma i bolaget. Som redovisas i
propositionen (s. 10) har bolaget redan vidtagit åtgärder i resultatförbättrande
syfte. Uppgifter härom har också lämnats av bolagets styrelseordförande
inför utskottet. Utskottet ser detta med tillfredsställelse men vill
framhålla att de hittills vidtagna åtgärderna knappast är tillräckliga för att
radikalt förbättra bolagets situation. I propositionen anförs att frågan om
bolagets roll inom ramen för den svenska energipolitiken bör tas upp till
ingående prövning inom det närmaste året samt att bolagets ägare och
ledning gemensamt bör ta fram underlag för en sådan prövning. Föredragande
statsrådet räknar med att underlaget skall föreligga i sådan tid att ett
förslag kan underställas riksdagen under hösten 1982. Utskottet delar helt
uppfattningen om det önskvärda i att en sådan utredning genomförs och vill
understryka betydelsen av att prövningen omfattar alla led av bolagets
verksamhet. När det gäller den närmare inriktningen av den föreslagna
analysen kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till den uppfattning som
föredragande statsrådet redovisar i propositionen (s. 10-12). Utskottet vill
NU 1981/82:19
6
särskilt framhålla att en långsiktig lösning av Svenska Petroleums problem
torde förutsätta att ett närmare samarbete kommer till stånd mellan detta
bolag och andra bolag.
Med hänsyn till den svenska försörjningsberedskapen framstår det som
önskvärt att svenskägda integrerade oljeföretag svarar för en betydande del
av den svenska marknaden. Mot bakgrund härav bör det, som framhålls i
propositionen, vara en viktig uppgift för utredningen att klargöra i vad mån
det kan finnas förutsättningar för en närmare samverkan mellan Svenska
Petroleum och OK i såväl raffinaderi- som distributionsledet. Utskottet vill
erinra om att bl. a. en sådan samverkan förutsattes redan i 1976 års riktlinjer
för verksamheten. Det anförda bör emellertid inte utesluta ett samarbete i
särskilda fall även med andra oljeföretag, i första hand med Statoil, om ett
sådant skulle bli aktuellt. Den föreslagna prövningen bör givetvis kunna
omfatta även frågor av mera övergripande natur. Ett exempel på en sådan
utgör det i motion 1981/82:134 (s) berörda spörsmålet om en mera reglerad
oljemarknad. Bl. a. de synpunkter som energimarknadsutredningen (I
1981:01) kan komma att redovisa i sitt under våren 1982 väntade betänkande
bör kunna utgöra en utgångspunkt för sådana överväganden. Statsmakterna
bör i detta sammanhang medverka till att Svenska Petroleums uppgifter
definieras och preciseras.
Utskottet förutsätter att de synpunkter som utskottet i det föregående har
framfört kommer att beaktas vid den förestående prövningen utan något
särskilt tillkännagivande av riksdagen. Motion 1981/82:134 (s) bör därför inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Av det anförda framgår vidare att utskottet avstyrker motion 1981/82:132
(m).
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med bifall till proposition 1981/82:61 och med avslag på motion
1981/82:132 yrkande 1 på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisar
a) till Tillskott till Statsföretag AB för förlusttäckning i Svenska
Petroleum AB ett reservationsanslag av 335 000 000 kr.,
b) till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. ett reservationsanslag
av - utöver i betänkandet NU 1981/82:18 punkt 2
föreslaget belopp - 335 000 000 kr.,
2. avslår motion 1981/82:132 yrkande 2,
3. avslår motion 1981/82:134.
Stockholm den 8 december 1981
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1981/82:19
7
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson
(s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m),
Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Lennart Pettersson (s), Bengt
Sjönell (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Christer Eirefelt (fp), Birgitta Johansson
(s), Ivar Franzén (c) och Lennart Blom (m).
Reservation
Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Lennart Blom (alla m) anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Svenska Petroleum (= utskottet) det föregående.
Utskottet vill till en början erinra om att en huvudpunkt i riksdagens
energipolitiska beslut våren 1981 var betonandet av önskemålet att
energipolitiken under den närmaste tioårsperioden skulle inriktas på att
oljan i så stor utsträckning som möjligt skulle ersättas med andra energislag
när det gällde energiförbrukning för uppvärmnings- och industriändamål.
Under tiden fram till år 1990 bedömdes Sverige ha relativt god tillgång på el
från vattenkraft och kärnkraft. Riksdagen utgick vidare från att kol, torv och
flis skulle komma till ökad användning som ersättning för olja. De
grundläggande betingelserna för riksdagens beslut föreligger enligt utskottets
mening alltjämt och har genom prisutvecklingen i fråga om råolja snarast
förstärkts. Under förutsättning att statsmakterna handlar i enlighet med de
riktlinjer som angavs i beslutet kan Sveriges oljeberoende alltså väntas
nedgå. Samtidigt kännetecknas den internationella oljemarknaden f. n. av
överskott på råolja. Aven om man måste räkna med eventualiteten av nya
störningar av mer eller mindre tillfällig natur är det enligt utskottets mening
realistiskt att utgå från att dagens överskottssituation kommer att bestå
under lång tid framöver. En konsekvens härav och av den minskade
efterfrågan på bensin och eldningsolja är att den svenska oljeindustrin
generellt har drabbats av vikande omsättning och bristande lönsamhet.
Som anförs i motion 1981/82:132 bör statsmakterna i första hand svara för
riktlinjer och ramar, inom vilka enskilda företag har att verka för att uppfylla
konsumenternas krav. Med hänsyn härtill och till den nyss beskrivna
utvecklingen på oljemarknaden måste enligt utskottets mening starka skäl
kunna anföras till förmån för ett fortsatt statligt engagemang på oljemarknaden
om ett sådant över huvud taget skall kunna accepteras.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att de oljeföretag i Sverige,
svenska såväl som internationella, som har baserat sin verksamhet på
långsiktig försörjning har haft en oförmånlig konkurrenssituation under
1970-talet, bl. a. som en följd av den förda prispolitiken. Inte minst från
försörjningssynpunkt är det angeläget att dessa företag i fortsättningen når
en godtagbar lönsamhet. Det är önskvärt att en viss balans kan upprätthållas i
den svenska oljeförsörjningen genom att både utländska och svenska företag
NU 1981/82:19
arbetar på marknaden. De initiativ som tas av statsmakterna när det gäller
oljeförsörjningen får inte vara ägnade att i någon väsentlig grad rubba denna
balans.
Svenska Petroleums tillkomst har motiverats med bl. a. försörjningsberedskapspolitiska
skäl. Även enligt utskottets mening är det av stor betydelse
att oljeförsörjningen säkras med hänsyn till risken för störningar i tillförseln.
Utskottet anser emellertid inte att detta önskemål bäst tillgodoses genom den
verksamhet som bedrivs av Svenska Petroleum, vars beslut enligt utskottets
mening i första hand bör styras av affärsmässiga överväganden. Enligt
utskottets mening bör det därför överlämnas åt andra organ att i nära
samarbete med överstyrelsen för ekonomiskt försvar se till att försörjningsberedskapen
på oljeområdet hålls på en tillfredsställande nivå.
Till det anförda kommer att det har visat sig omöjligt att driva Svenska
Petroleum utan stora förluster. Som vattenfallsverket framhåller föreligger
betydande förlustrisker även för år 1982. Företagets dåliga soliditet och stora
finansieringsbörda kan inte avhjälpas utan mycket stora finansiella insatser
från statsmakternas sida. I propositionen framläggs förslag om hur Svenska
Petroleums situation skall kunna förbättras på längre sikt. Bl. a. förordas att
företaget skall engagera sig i distributionsledet i samarbete med Statoil och
ingå långsiktiga försörjningsavtal med återförsäljare och kunder på grundval
av kostnaden för råolja. Sådana åtgärder kan emellertid enligt utskottets
mening av skäl som närmare utvecklas i motionen inte på något avgörande
sätt förbättra förutsättningarna för bolagets verksamhet och hindra fortsatta
förluster.
Utskottets överväganden leder till slutsatsen att marknaden f. n. inte har
behov av ett företag med Svenska Petroleums inriktning. De resurser
regeringen nu vill satsa på en fortsättning av Svenska Petroleums verksamhet
täcker visserligen de uppkomna förlusterna i bolaget men kan inte anses
utgöra ett led i en mera framtidsinriktad satsning när det gäller landets
oljeförsörjning. Riksdagen bör därför avslå regeringens hemställan om
kapitaltillskott till Svenska Petroleum. I enlighet med vad som anförs i
motion 1981/82:132 bör bolaget i stället avvecklas. En avvecklingsplan bör
skyndsamt föreläggas riksdagen för godkännande. Som framhålls i motionen
bör därvid särskild uppmärksamhet ägnas frågan om hur de uppgifter som nu
åvilar Svenska Petroleums olika dotterbolag skall fullgöras i framtiden.
Vidare bör spörsmålet om Svenska Petroleums ägarintressen på raffinaderisidan
föranleda noggranna överväganden. Ett tillkännagivande av denna
innebörd bör göras av riksdagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet proposition 1981/
82:61. Utskottets ställningstagande innebär samtidigt att utskottet tillstyrker
motion 1981/82:132 (m) och avstyrker motion 1981/82:134 (s).
NU 1981/82:19
9
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med bifall till motion 1981/82:132 yrkande 1 avslår proposition
1981/82:61,
2. med bifall till motion 1981/82:132 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om en avvecklingsplan
för Svenska Petroleum AB,
3. avslår motion 1981/82:134.
GOTAB 70057 Stockholm 1981