NU 1981/82:18

Näringsutskottets betänkande
1981/82:18

över del av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I för
budgetåret 1981/82 (industridepartementet) jämte motioner

Ärendet

Proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 10
(industridepartementet), dock med undantag av den del av punkt 2 som avser
statens vattenfallsverks förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse. Den frågan
har behandlats i betänkandet NU 1981/82:13.

Vidare behandlas här fyra motioner. Tre har väckts med anledning av
propositionen och avser statens förvärv av aktier i Luxor AB (punkt 5). Den
fjärde gäller återinförande av tobaksmonopol (punkt 6).

FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.

1. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt 1 (s. 89-91) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt
1 till Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

E. Energi

2. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Regeringen har under punkt
2 (s. 91-104), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att

2. bemyndiga regeringen att medge att de för driften av Forsmarks
kärnkraftstation erforderliga mark- och vattenområdena får avyttras till
Forsmarks Kraftgrupp AB,

3. bemyndiga regeringen att godkänna ett mellan statens vattenfallsverk
och Fiskeby AB träffat konsortialavtal i vad staten därigenom ikläder sig
ekonomiska förpliktelser,

4. bemyndiga regeringen att godkänna ett mellan statens vattenfallsverk
och Jokkmokks kommun träffat konsortialavtal i vad staten därigenom
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

5. bemyndiga regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens
vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 8 083 000 000 kr.,
varav högst 180 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 18

NU 1981/82:18

6. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.

Propositionen

Det i propositionen redovisade konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk
och Fiskeby AB har i huvudsak följande innebörd. Parterna bildar
tillsammans ett bolag. Ljusfors Kraft AB, där vattenfallsverket har 99 % och
Fiskeby 1 % av aktierna. Från Fiskeby förvärvar det nya bolaget för 35 milj.
kr. tre kraftstationer och en outbyggd fallhöjd, allt i Motala ström.

Vattenfallsverket har begärt att 36 milj. kr. anvisas från anslaget
Kraftstationer m. m. för förvärven av kraftillgångarna och för teckning av
aktier i Ljusfors Kraft AB. Enligt propositionen beräknas förvärvet delvis
kunna finansieras genom omprioriteringar inom gällande investeringsram.
Behovet av ramökning och av tilläggsanslag begränsas därigenom till 20 milj.
kr. - Medelårsproduktionen på de aktuella fallsträckorna bedöms kunna
ökas från 38 GWh till 74 GWh genom ombyggnad (24 GWh) och nybyggnad
(12 GWh).

Konsortialavtalet mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun avser
samarbete om en fastbränslebaserad fjärrvärmeförsörjning inom kommunen.
Enligt propositionen skall 3,5 milj. kr. inom ramen för gällande
investeringsram få disponeras från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv
av aktier och aktieteckning i samt lån till det planerade gemensamma
fj ärrvärmebolaget.

Den angivna nya ramen för borgen för lån till bolag i vilka vattenfallsverket
förvaltar statens aktier innebär en ökning av det nuvarande rambeloppet
med 250 milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt
2 momenten 2-6

1. bemyndigar regeringen att medge att de för driften av
Forsmarks kärnkraftstation erforderliga mark- och vattenområdena
får avyttras till Forsmarks Kraftgrupp AB,

2. bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens vattenfallsverk
och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet i vad staten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

3. bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens vattenfallsverk
och Jokkmokks kommun träffade konsortialavtalet i
vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

NU 1981/82:18

4. bemyndigar regeringen att för lån till bolag i vilka statens
vattenfallsverk förvaltar statens aktier teckna borgen intill
sammanlagt 8 083 000 000 kr., varav högst 180 000 000 kr. för
lån till eldistributionsföretag,

5. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 20 000 000 kr.

G. Statsägda företag

3. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Regeringen har
under punkt 3 (s. 104-109) föreslagit riksdagen (2) att

a) bemyndiga regeringen att medge att förenade fabriksverken får teckna
och förvärva aktier i JAS AB,

b) till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
21 400 000 kr.

Genom denna punkt i propositionen har regeringen vidare (1) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad industriministern har anfört om en samlad
utredning om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter.

Propositionen

Förenade fabriksverken (FFV) har deltagit i det konsortium som har
avgivit offert till försvarets materielverk rörande flygplanssystemet JAS.
Som leverantör skall konsortiet uppträda i aktiebolagsform. FFV skall äga
20 % av aktiekapitalet, vilket till en början uppgår till 50 000 kr.

Det föreslagna anslaget av 21,4 milj. kr. är avsett dels för investeringar i
Gevärsfaktoriet i Eskilstuna i samband med en omstrukturering av denna
enhet till en i huvudsak civil verksamhet, dels för införande, med hänsyn till
konstaterade risker vid nuvarande produktionsförhållanden, av ett nytt
kruthanteringssystem vid Vanäsverken i Karlsborg.

Riksdagen gav år 1976 som sin mening regeringen till känna att en
utredning om lämplig företagsform för den statliga affärsdrivande verksamhet
som bedrivs i konkurrens med andra företag borde komma till stånd.
Detta borde ske vid en tidpunkt som möjliggjorde att underlag skulle finnas
för ett beslut när frågan om företagsform för FFV ånyo skulle tas upp efter tre
till fem år. Industriministern anför nu, med åberopande av en rad exempel,
att frågan om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter är föremål
för kontinuerlig uppmärksamhet av regeringen. Det utredningsarbete som
har bedrivits visar, säger han vidare, att det är lämpligast att behandla
företagsformen separat för olika statliga myndigheter och verk. En samlad
utredning skulle knappast vara ändamålsenlig. Industriministern anser att
det inte finns något behov av en särskild utredning i dessa frågor.

NU 1981/82:18

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande dels engagemang i
JAS AB, dels anslag till förenade fabriksverken. Vidare instämmer utskottet
i den i propositionen uttalade uppfattningen att det inte nu finns behov av en
särskild utredning om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt 3 moment

a) bemyndigar regeringen att medge att förenade fabriksverken
får teckna och förvärva aktier i JAS AB,

b) till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 21 400 000 kr.

2. med anledning av proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt 3
moment 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande utredning om företagsform för
olika statliga verksamheter.

4. Lån till mindre och medelstora varv. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt 4 (s. 109 f.) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt
4 godkänner att giltighetstiden för nuvarande riktlinjer för
lämnande av lån till mindre och medelstora varv för exportfrämjande
åtgärder utsträcks t. o. m. år 1983.

5. Förvärv av aktier i Luxor AB. Regeringen har under punkt 5 (s. 111-114)
föreslagit riksdagen att

1. till Förvärv av aktier i Luxor AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Luxor AB.

Med anledning av denna punkt i propositionen har väckts tre motioner,
nämligen

1981/82:107 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. bifaller propositionens förslag att till Förvärv av aktier i Luxor AB på
tilläggsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
175 000000 kr.,

2. avslår propositionens förslag om bemyndigande för regeringen att
överlåta statens aktier i Luxor AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna att

a) Luxor AB fortsättningsvis bör drivas i statlig regi,

NU 1981/82:18

b) ägarsatsningen bör användas för att säkra utveckling och sysselsättning
vid företaget,

c) de planerade personalminskningarna vid företaget bör stoppas,

1981/82:117 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen 1.

avslår regeringens förslag att till Förvärv av aktier i Luxor AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 175 milj. kr.,

2. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 beviljar
Luxor AB ett kapitaltillskott om 60 milj. kr.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående avveckling av statens ägarengagemang i Luxor AB,

1981/82:120 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
avslår vad regeringen föreslagit om bemyndigande av överlåtelse av statens
aktier i Luxor AB.

Propositionen

Staten satsade år 1979 på en rekonstruktion av Luxor AB. Åtgärder har
därefter vidtagits för att åstadkomma en konkurrenskraftig och lönsam
produktion. En breddning till nya produktområden utanför konsumentelektronikområdet
har påbörjats. Diskussioner pågår mellan Sveriges Investeringsbank
AB, Luxor och skilda intressenter om såväl utvecklings-,
produktions- och marknadssamarbete som satsningar inom företaget på nya
produkter. Ett samarbete kan komma att få formen av ett samgående med ett
eller flera företag; statens aktier i Luxor föreslås i sådant fall få avyttras helt
eller delvis. Luxors finansiella resurser bör ökas i syfte att skapa en grund för
fortsatt omstrukturering. Staten föreslås medverka härtill genom att lämna
ett kapitaltillskott som en slutlig ägarsatsning i Luxor.

Motionerna

I motion 1981/82:107 (vpk) erinras att vänsterpartiet kommunisterna
redan i samband med krisen vid Luxor år 1979 yrkade på att företaget skulle
förstatligas och att sysselsättningen skulle tryggas genom en inriktning av
produktionen som svarar mot angelägna behov. De pågående aktiviteterna
för ändrade ägandeförhållanden har, säger motionärerna, skapat berättigad
oro bland de anställda och i kommunen. Såväl japanska intressenter som det
multinationella Philips har förekommit i debatten. Spekulationer och
avsaknad av klara besked har inte varit ägnat att skapa trygghet. Tvärtom har
oron för Luxors framtid ökat. Planer på uppdelning av företaget i olika bolag
är också illavarslande.

NU 1981/82:18

Motion 1981/82:25 (m) inleds med några allmänna aspekter på strukturproblemen
inom industrin och på näringspolitiken. Strukturproblemen kan
inte, säger motionärerna, avhjälpas genom upprepade statliga förlusttäckningsbidrag
till krisbranscher och krisföretag. Företag utan överlevnadsmöjligheter
måste få läggas ned. Även stödet till företag med tillfälliga problem
bör minska. Sådana företag läggs normalt inte ned, om de har långsiktiga
möjligheter att utvecklas.

Statens övertagande av ägaransvaret för Luxor AB år 1979 betraktade
motionärerna vid den tidpunkten som en temporär lösning för att man skulle
klara en omstrukturering av företaget under ordnade former. Resultatet av
Luxors verksamhet har under de gångna åren rent ekonomiskt varit djupt
otillfredsställande.

Förutsättningarna för att företaget skall uppnå acceptabel lönsamhet inom
området konsumentelektronik är enligt externa bedömare för dagen inte
stora. Ett ytterligare medelstillskott från staten för en fortsatt drift av
företaget ställer sig motionärerna därför mycket tveksamma till. De anser
emellertid att staten bör tillskjuta full förlusttäckning för år 1981, detta för att
möjliggöra en ordnad avveckling av det statliga ägarengagemanget i
Luxor.

I första hand bör företagsledningen ges i uppdrag att försöka finna en
gemensam köpare för hela företaget. I andra hand bör företaget under år
1982 träda i likvidation. Under en eventuell likvidation bör lönsamma
produktområden, affärsidéer, maskiner och fastigheter stegvis avyttras eller
på annat sätt tas till vara. Om en likvidation blir oundviklig bör riksdagen hos
regeringen begära förslag till en plan för avveckling av Luxor i ordnade
former. Vid en sådan avveckling kan med fördel riksdagens beslut rörande
s. k. omställningsbidrag tillämpas för att klara omställningen för överbliven
personal, säger motionärerna till sist.

I motion 1981/82:120 anförs att man från socialdemokratisk sida ser det
som angeläget att möjligheterna till samarbete med andra företag prövas.
Man vill inte utesluta att ett samgående mellan Luxor och ett eller flera andra
företag kan visa sig vara en lösning, som innebär att de utvecklingsmöjligheter
som finns i Luxor tas till vara. Det bör emellertid enligt motionärerna
vara riksdagens sak att slutgiltigt fastställa en långsiktig lösning för
Luxor.

lnterpellations- och frågesvar om Luxor AB

I en interpellation (1981/82:66) den 30 oktober 1981 med anledning av ett
besked från Luxor AB att företaget hade för avsikt att minska personalen
med ytterligare 630 personer ställde Thage Peterson (s) två frågor till
industriministern:

1. Innebär besked om en ytterligare nedskärning av sysselsättningen vid

NU 1981/82:18

Luxor att de tidigare ambitionerna om att utveckla verksamheten har
övergivits?

2. Vilka initiativ till åtgärder kommer industriministern att ta för att
förbättra företagets situation och förhindra att den kraftiga personalnedskärningen
behöver genomföras?

1 frågor den 29 oktober 1981 av Torsten Karlsson (s) (1981/:82:68) och Nils
Berndtson (vpk) (1981/82:70) berördes samma ämne som i interpellationen.

I sitt svar på interpellationen och frågorna den 23 november 1981 anförde
industriminister Nils Åsling att det av regeringen föreslagna ytterligare
tillskottet av 175 milj. kr. till Luxor borde ge företaget sådana resurser att den
pågående omstruktureringen kan fullföljas. Befintliga utvecklingsmöjligheter
borde härvid kunna tas till vara. Samarbete med andra företag kunde vara
en väg att åstadkomma detta. Lönsamhet inom rimlig tid var enligt
industriministern ett krav. Om man inte kunde uppnå lönsamhet skulle en
fortsatt nedtrappning bli nödvändig. Sysselsättningsproblemen i Motala
kunde därvid bli så stora att insatser i form av regionalpolitisk! stöd borde
kunna komma i fråga i kommunen för särskilt angelägna projekt, som inte
kan finansieras på annat sätt.

Utskottet

Luxor AB bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av främst
televisionsmottagare. Luxor sysselsätter i dag ca 1 200 personer, vilket
betyder att företaget svarar för nära 25 % av industrisysselsättningen i
Motala kommun.

Riksdagen har en gång tidigare, våren 1979 (NU 1978/79:52), behandlat en
proposition om finansiellt stöd till Luxor. Bakgrunden var likartad med den
som gäller för den nu föreliggande propositionen. I början av år 1979 stod det
nämligen klart att företaget - som till dess varit ett familjeföretag - stod inför
en akut finansiell kris som hotade dess fortbestånd. Efter överläggningar
mellan industriministern, arbetsmarknadsministern, Sveriges Investeringsbank
AB och företagets ägare övertog Investeringsbanken förvaltningen av
företaget.

Regeringen föreslog att riksdagen skulle anvisa 175 milj. kr. för en
finansiell rekonstruktion av Luxor. Av beloppet var 75 milj. kr. avsedda att
täcka beräknade förluster intill utgången av år 1979, medan resterande
belopp avsågs användas till utökning av bolagets aktiekapital. Näringsutskottet
tillstyrkte regeringens förslag, och riksdagen följde utskottet.

I den föreliggande propositionen framhåller industriministern att de av
Luxor vidtagna åtgärderna efter år 1979 syftade till att ge företaget
möjligheter att fortleva av egen kraft. Produktionen är dock fortfarande
förlustbringande, och fortsatta effektiviseringsåtgärder är angelägna. En
breddning av produktområdet till bl. a. industrielektronik och smådatorer

NU 1981/82:18

pågår. De hittills uppkomna förlusterna i verksamheten försvagar emellertid
företagets ekonomi. För att arbetet med omstruktureringen skall kunna
fortsätta föreslås i propositionen ett nytt kapitaltillskott till Luxor. Tillskottet
bör, säger industriministern, ha en sådan omfattning att utrymme ges för
offensiva satsningar för att nå lönsamhet. Propositionens förslag på denna
punkt är föremål för ett särskilt bifallsyrkande i motion 1981/82:107
(vpk).

I motion 1981/82:117 (m) krävs att Luxors företagsledning skall få i
uppdrag att finna en gemensam köpare för hela företaget. Om detta inte är
möjligt bör företaget enligt motionärerna under år 1982 träda i likvidation.
Det i propositionen föreslagna reservationsanslaget avvisas. I stället föreslås
i motionen att staten tillskjuter full förlusttäckning för år 1981, enligt
motionen 60 milj. kr., för att möliggöra en ordnad avveckling av det statliga
ägarengagemanget i Luxor AB.

Utskottet är medvetet om att hittillsvarande strukturarbete kan ge
avgörande effekter först på längre sikt. Liksom regeringen anser utskottet att
Luxor bör ges möjligheter att fortsätta omstruktureringsarbetet. Utskottet
tillstyrker således förslaget om ett kapitaltillskott av 175 milj. kr. till Luxor.
Härav följer att motion 1981/82:117 (m) avstyrks.

I motion 1981/82:107 (vpk) krävs att Luxor även fortsättningsvis skall
drivas i statlig regi. Ägarsatsningen bör därvid, säger motionärerna, säkra
utvecklingen och sysselsättningen vid företaget men också tillgodose kravet
på att de planerade personalminskningarna vid företaget stoppas.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att Luxor även fortsättningsvis
måste vara ett statligt företag. Tvärtom ter det sig angeläget att
möjligheterna till samarbete med andra företag prövas. Utskottet vill därför
inte utesluta ett samgående mellan Luxor och ett eller flera andra företag.
Följaktligen avstyrker utskottet motion 1981/82:107 (vpk) i nu angiven
del.

I syfte att skapa ytterligare möjligheter till ett samarbete av detta slag
föreslås i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta
statens aktier i Luxor.

I motion 1981/82:120 (s) yrkas avslag på förslaget att regeringen skall få
detta bemyndigande. Innan en överlåtelse kan accepteras måste, menar
motionärerna, regeringen inför riksdagen redovisa ett konkret förslag till
långsiktig lösning för Luxor.

I propositionen nämner industriministern att diskussioner redan pågår om
samarbete med andra företag. Motionärernas förslag innebär att regeringens
handlingsutrymme kraftigt minskas. Regeringen bör enligt utskottets
mening ges möjlighet att utan onödig tidsförlust genomföra ett samgående
med andra företag om detta kan trygga Luxors fortsatta existens. Utskottet
tillstyrker därför propositionens förslag om ett bemyndigande för regeringen
att överlåta statens aktier i Luxor AB. Detta innebär att motion 1981/82:120
(s) avstyrks.

NU 1981/82:18

Utskottet hemställer

1. beträffande kapitaltillskott m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10
punkt 5 moment 1 och motion 1981/82:107 moment 1 samt med
avslag på motion 1981/82:117 till Förvärv av aktier i Luxor AB
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
175 000 000 kr.,

2. beträffande vissa direktiv för Luxors verksamhet
att riksdagen avslår motion 1981/82:107 moment 3,

3. beträffande bemyndigande att överlåta aktier

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10
punkt 5 moment 2 och med avslag på motion 1981/82:107
moment 2 och motion 1981/82:120 bemyndigar regeringen att
överlåta statens aktier i Luxor AB.

6. Preferensaktierna i Svenska Tobaks AB. Regeringen har under punkt 6 (s.
115 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att upphäva gällande
avtal i fråga om preferensaktierna i Svenska Tobaks AB och att överlåta
aktierna.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:798 av Iris
Mårtensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer
att en särskild utredning tillsätts med uppgift att utröna huruvida ett
återinfört tobaksmonopol skulle vara av stort värde i samhällets tobakspolitiska
arbete och på vilket sätt ett sådant monopol då bör inrättas och
organiseras.

Propositionen

Svenska Tobaks AB :s föregångare AB Svenska Tobaksmonopolet bedrev
sin verksamhet utifrån rent fiskala intressen. I syfte att stärka det allmännas
inflytande och insyn i företaget infördes år 1930 genom avtal mellan staten
och bolaget bl. a. regler om att ett antal enskilda personer, vilka anvisades av
Kungl. Maj:t, kunde inneha preferensaktier i bolaget. Avtalet bibehölls när
statsmonopolet på tillverkning av tobaksvaror upphörde. I propositionen
anförs att det nu inte längre torde finnas skäl för att regeringen skall utse
preferensaktieägare.

Motionen

I motionen erinras om det tidigare statsmonopolet på tobakstillverkningens
och - delvis - tobakshandelns område. Monopolbolagets efterföljare.
Svenska Tobaks AB, dominerar nu marknaden. Fastän detta bolag är statligt

NU 1981/82:18

intar det, framhåller motionärerna, ingen speciell ställning i samhällets
tobakspolitik utan arbetar utifrån kommersiella intressen. Motionärerna
kritiserar Tobaksbolagets marknadsföring, närmare bestämt dess lansering
av s. k. lågtjäremärken, och dess exportverksamhet, som delvis är riktad till
u-länder. På dessa båda omåden skulle, menar de, ett statligt tobaksmonopol
kunna ha en annan inriktning. Motionärerna anser att tobakshanteringen bör
organiseras utifrån hälsoinriktade snarare än kommersiella utgångspunkter.
Ett återinfört tobaksmonopol skulle enligt deras mening innebära större
möjligheter att styra marknadsföringen av tobaksvaror, t. ex. genom att
beivra s. k. smygreklam. Det skulle också jämna vägen för en förändring av
detaljhandeln, t. ex. genom att förhindra att tobaksvaror används som
lock varor.

Tidigare reglering av tobaksbranschen

Vissa grundläggande uppgifter om det tidigare tobaksmonopolet lämnas i
propositionen (s. 115). De kan kompletteras med följande framställning.

I början av 1900-talet övervägdes från statsmakternas sida hur man
effektivast skulle kunna beskatta den då fria tobakshanteringen. Dessa
överväganden ledde till en monopollagstiftning som trädde i kraft år 1915.
Syftet med statsmonopolet var rent fiskalt.

Monopolet handhades för staten av ett bolag benämnt AB Svenska
Tobaksmonopolet. Till en början avsåg det endast tillverkningen av
tobaksvaror. År 1943 utvidgades monopolrätten till att avse också grossistimporten.
Bolaget fick vidare inflytande över detaljhandelns nyetablering
och bestämde de priser som skulle tillämpas i detaljhandeln vid försäljning
till konsumenterna. Då liksom senare var den import som bedrevs av
återförsäljare och enskilda obetydlig.

Den reglering av handeln med tobaksvaror som infördes genom 1943 års
monopollagstiftning angavs tillkomma av i huvudsak rent sociala skäl,
nämligen av hänsyn till tobakshandlarna. Monopolbolaget skulle anordna sin
varudistribution på sådant sätt att fösäljningsställenas antal anpassades med
hänsyn till möjligheterna för tobakshandlarna att uppnå rimlig omsättning. I
fråga om engroshandeln konstaterades bl. a. dålig lönsamhet och låga
löner.

Den fortsatta utvecklingen kom att präglas av en övergång till fri
konkurrens på tobaksmarknaden. En omprövning av det dittills gällande
systemet föranleddes av 1953 års lagstiftning om motverkande av konkurrensbegränsning
inom näringslivet. Det betecknades år 1957 (prop. 1957:50
s. 79) som självfallet att staten inte borde medverka till att inom en
näringsgren upprätthålla en konkurrensbegränsning som ej från samhällelig
synpunkt framstod som nödvändig.

År 1957 avskaffades med verkan fr. o. m. den 1 januari 1960 nyetableringskontrollen
och de begränsningar i övrigt som då fanns i konkurrensen

NU 1981/82:18

inom detaljhandeln. Vidare blev prissättningen helt fri den 1 juli 1961.
Samma år upphävdes också monopolet på grossistimporten. Tidigare
gällande tullskydd vid import från EFTA-länderna trappades därefter
successivt ned. Vid utgången av år 1966 försvann skyddet helt. Då upphörde
även återstoden av monopolsystemet, nämligen det statliga bolagets
ensamrätt att tillverka tobaksvaror inom landet.

Svenska Tobaks AB

Svenska Tobaksmonopolets firma ändrades år 1961 till Svenska Tobaks
AB. Även efter år 1966 är det endast detta bolag som tillverkar tobaksvaror
inom landet. År 1970 inordnades Tobaksbolaget i Statsföretagsgruppen.
Såsom framgår av propositionen har det numera ställning som dotterbolag
till Investment AB Procordia, vilket helt ägs av Statsföretag AB.

År 1980 var Tobaksbolagets andel av den svenska tobaksmarknaden 87 %
för cigaretter, 86 % för cigarrer och cigariller, 74 % för röktobak och
närmare 100 % för ”rökfri tobak”, dvs. snus och tuggtobak. Import av
färdiga tobaksvaror svarade för 13 % av bolagets totala omsättning av
tobaksvaror i Sverige.

Regler för marknadsföring av tobaksvaror

Annonsering och annan reklam för tobaksvaror regleras sedan år 1979
genom lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av
tobaksvaror. I anslutning till lagen har konsumentverket utfärdat riktlinjer
för marknadsföring av tobaksvaror (Konsumentverkets författningssamling
1979/7). Grundregeln är att särskild måttfullhet skall iakttas vid marknadsföringen
av tobaksvaror. Långtgående restriktioner gäller i fråga om såväl
reklam som andra säljfrämjande åtgärder. En närmare redogörelse för
lagens och riktlinjernas innehåll har lämnats i näringsutskottets betänkande
NU 1980/81:7.

Riksdagsbehandling år 1980 av frågor om reklam för och export av
tobaksvaror

I betänkandet NU 1980/81:7 behandlade näringsutskottet motionsyrkanden
bl. a. om förbud mot annonsering för tobaksvaror och om åtgärder för
att motverka export av tobaksvaror. I den förstnämnda frågan hänvisade
utskottet till tidigare uttalanden av utskottet att erfarenheter av den nya
lagstiftningen rörande marknadsföring av tobaksvaror fick ge vid handen om
det fanns skäl att skärpa marknadsföringsbestämmelserna än mer. Den nya
lagen och de därtill anslutande riktlinjerna hade enligt utskottets bedömning
haft en avsevärd sanerande effekt på reklamen för tobaksvaror. Det borde få
ankomma på berörda myndigheter att följa utvecklingen och, om de fann det

NU 1981/82:18

erforderligt, ta initiativ till ytterligare åtgärder. Beträffande tobaksexporten
sade utskottet att det även fortsättningsvis borde kunna anförtros åt det
statsägda Svenska Tobaks AB att avgöra i vilken utsträckning det skall
utnyttja förekommande exportmöjligheter. Motionsyrkandena avstyrktes av
utskottet och avslogs av riksdagen.

Tobakskommitténs förslag

Tobakskommittén, som år 1977 fick i uppdrag att utarbeta ett program för
arbetet med att nedbringa tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar,
avgav i februari 1981 betänkandet (SOU 1981:18) Minskat
tobaksbruk. Kommittén föreslår ett åtgärdsprogram mot tobaksbruket,
innefattande såväl informations- som behandlings- och lagstiftningsåtgärder.
Programmet upptar en rad åtgärder för att förebygga tobaksdebut och
förändra tobaksvanor och för att i övrigt påverka samhällsklimatet kring och
den allmänna inställningen till tobaksbruket. I fråga om tobaksvaror föreslås
högre skatter, förbud mot annonsering och skärpta regler för viss annan
marknadsföring. I övrigt berörs frågan om tillverkning och distribution av
tobaksvaror inte i betänkandet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avskaffande av systemet med
av regeringen utsedda preferensaktieägare i Svenska Tobaks AB.

En utredning om återinförande av tobaksmonopol i Sverige föreslås i
motion 1980/81:798 (s). Motionärerna är kritiska mot de kommersiella
intressena inom tobaksbranschen och vill se det tilltänkta monopolet som
instrument för en hälsoinriktad tobakspolitik.

Som framgår av redogörelsen i det föregående hade det tidigare
tobaksmonopolet från början ett rent fiskalt syfte. I den mån det tillkom
sociala motiv för den så småningom utvidgade monopolregleringen gällde
dessa närmast detaljhandelns villkor. Monopolets upphävande var en
konsekvens av en näringsrättslig och handelspolitisk nyorientering som tog
sin början på 1950-talet.

Under senare år har det varit en markant strävan från samhällets sida att
tobakskonsumtionen skall nedbringas och dess skadeverkningar motarbetas.
De föreskrifter om varningstext på bl. a. varuförpackningar och de skärpta
regler för marknadsföring av tobaksvaror som har tillkommit under
1970-talet hör till uttrycken för detta.

I början av år 1981 lade tobakskommittén fram ett betänkande (SOU
1981:18) med förslag till ett omfattande åtgärdsprogram mot tobaksbruket.
Detta betänkande remissbehandlas f. n.

Tobakskommittén har inte tagit upp frågan om införande av ett
tobaksmonopol eller om andra ingripande organisatoriska åtgärder på

NU 1981/82:18

tobaksmarknaden. Utskottet finner detta naturligt. En näringsrättslig
särreglering stick i stäv mot eljest tillämpade principer synes inte önskvärd.
Samhället har, som bl.a. tobakskommitténs förslag visar, många andra
möjligheter att främja det numera av vida kretsar omfattade syftet att
motarbeta tobaksbruket.

Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motion 1980/81:798
(s).

Utskottet hemställer

1. beträffande preferensaktierna i Svenska Tobaks AB

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10
punkt 6 bemyndigar regeringen att upphäva gällande avtal i
fråga om preferensaktierna i Svenska Tobaks AB och överlåta
aktierna,

2. beträffande återinförande av tobaksmonopol
att riksdagen avslår motion 1980/81:798.

Stockholm den 10 december 1981

På näringsutskottets vägnar
JOHAN OLSSON

Närvarande: Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp),
Nils Erik Wååg (s). Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s). Birgitta
Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m). Bengt Sjönell (c). Rune Jonsson (s),
Wivi-Anne Radesjö (s). Christer Eirefelt (fp). Birgitta Johansson (s). Per
Westerberg (m) och Sture Thun (s).

Reservationer

vid punkt 5 (Förvärv av aktier i Luxor AB)

1. Kapitaltillskott m. m. (mom. 1)

Margaretha af Ugglas, Tage Adolfsson och Per Westerberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
är” och slutar med ”1981/82:117 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Produktionen i Luxor är fortfarande förlustbringande. På tre år kan
förlusten beräknas uppgå till ca 220 milj. kr. Det måste betonas att
strukturproblemen inom industrin inte kan avhjälpas genom upprepade
statliga förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Utskottet

NU 1981/82:18

kan inte ställa sig bakom förslaget att Luxor nu för andra gången skall få ett
kapitaltillskott av 175 milj. kr.

Enligt utskottets mening bör staten i stället tillskjuta full förlusttäckning
för år 1981. detta för att möjliggöra en ordnad avveckling av det statliga
ägarengagemanget i Luxor. I första hand bör företagsledningen få i uppdrag
att försöka finna en gemensam köpare för hela företaget. I andra hand bör
företaget under år 1982 träda i likvidation. Under en eventuell likvidation
bör lönsamma produktområden, affärsidéer, maskiner och fastigheter
avyttras eller på annat sätt tas till vara. De anställda hos företaget bör ges
möjligheter att om de så önskar överta delar av företagets verksamhet som ej
kunnat avyttras.

Om en likvidation blir oundviklig bör, anser utskottet, riksdagen hos
regeringen begära förslag till en plan för avveckling av Luxor i ordnade
former. Vid en sådan avveckling kan med fördel systemet med s. k.
omställningsbidrag för övertalig personal tillämpas. Utskottet föreslår alltså
att riksdagen fattar beslut enligt motion 1981/82:117 (m).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande kapitaltillskott m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:117 och med avslag
på proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt 5 moment 1 och
motion 1981/82:107 moment 1 till Förlusttäckning för Luxor AB
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
60 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om avveckling av statens ägarengagemang
i företaget.

2. Bemyndigande att överlåta aktier (mom. 3)

Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Rune Jonsson,
Wivi-Anne Radesjö, Birgitta Johansson och Sture Thun (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”1

propositionen” och slutar med ”1981/82:120 (s) avstyrks” bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara riksdagens sak
att slutgiltigt fastställa en långsiktig lösning för Luxor. Först då regeringen
inför riksdagen har redovisat ett konkret förslag till långsiktig lösning för
Luxor bör riksdagen ta ställning till frågan om en eventuell överlåtelse av
statens aktier. Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag på denna punkt
och tillstyrker motion 1981/82:120 (s).

NU 1981/82:18

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande bemyndigande all överlåta aktier

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:107 moment 2 och
motion 1981/82:120 avslår proposition 1981/82:25 bilaga 10
punkt 5 moment 2.

Särskilt yttrande

vid punkt 6 (Preferensaktierna i Svenska Tobaks AB)

Återinförande av tobaksmonopol (mom. 2)

Nils Erik Wååg (s) anför:

Tobaksbruket medför så uppenbara hälsorisker att hanteringen av tobak
principiellt sett bör vara fri från kommersiella intressen. Svenska Tobaks AB
bedriver emellertid sin verksamhet på ett grannlaga sätt. Eftersom bolaget
ingår i Statsföretagsgruppen har regeringen ett indirekt ägarinflytande.
Detta förhållande kan betraktas som en garanti för att bolaget även framgent
kommer att verka med den omsorg som uppgiften kräver.

I avvaktan på resultat av förslag som tobakskommittén har lagt fram kan
jag biträda utskottets hemställan om avslag på motion 1980/81:798.