NU 1981/82:14

Näringsutskottets betänkande
1981/82:14

över motioner om byggnadsmaterialindustrin och byggnadsindustrin Ärendet I

detta betänkande behandlas

dels en motion om sänkning av priserna på byggnadsmaterial och
förstatligande av byggnadsmaterialindustrin,
dels en motion om export av produkter från byggnadsindustrin.

Motionerna

Yrkanden
De motioner som behandlas är

1980/81:605 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att prisstopp snarast införs på byggnadsmaterial,

2. hos regeringen begär att överväganden och förslag snarast föreläggs
riksdagen rörande åtgärder som leder till sänkning av priserna på byggnadsmaterial,

3. hos regeringen begär att förslag föreläggs riksdagen om ett förstatligande
av byggnadsmateri[a]lindustrin, i första hand de monopoliserade tunga
delarna,

1980/81:1398 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att ökade resurser skall ställas till förfogande för
utveckling av förädlade byggprodukter och system för export.

Motivering

I motion 1980/81:605 anförs att det främst är stigande kostnader för
byggnadsmaterial som orsakar de kraftigt ökande produktionskostnaderna
för bostäder. Kostnadsstegringen förklaras enligt motionärerna bl. a. av att
konkurrensen på byggnadsmaterialområdet är nästan obefintlig och att
byggnadsmaterialindustrin i stor utsträckning själv bestämmer sina priser. I
motionen sägs vidare att en effektiv prisreglering jämsides med ett
förstatligande av byggnadsmaterialindustrin skulle bli ett verksamt bidrag i
kampen mot de ständigt stigande boendekostnaderna.

1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 14

NU 1981/82:14

I motion 1980/81:1398 hävdas att det, eftersom Sveriges bostadsbehov nu i
stort är täckt, finns stora möjligheter att friställa produktionsresurser inom
byggnadsindustrin för export. Detta skulle, säger motionären, till en del lösa
problemet med den växande utlandsskulden. I motionen utpekas trähusbranschen
som den mest intressanta i sammanhanget. Motionären kräver en
planerad industripolitik på detta område, syftande till en mera flexibel
produktion av rationellt konstruerade monteringsfärdiga hus.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Byggnadsmaterialindustrin: prisutveckling, prisreglering, m. m.

En kartläggning av byggnadsmaterialindustrin har redovisats av statens
industriverk i två utredningar, (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri
och (SIND 1978:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri
- en uppföljning.

Saluvärdet för byggnadsmaterialindustrin uppgick år 1979 till ca 35
miljarder kronor. Antalet sysselsatta inom branschen var då nära 130 000.
Utrikeshandeln inom detta produktområde är relativt omfattande. Exportandelen
år 1979 av den totala produktionen låg nära 30 %, och 20 % av
tillförseln till den svenska marknaden utgjordes av import. Sysselsättningen
inom byggnadsmaterialindustrin har utvecklats negativt under hela 1970-talet men inte varit lika påtagligt minskande som i byggnadsindustrin.

Den snabba stegringen av priserna på nyproducerade lägenheter har
föranlett en rad åtgärder från samhällets sida. Bl. a. har sedan mars 1978 rått
skyldighet att en månad i förväg anmäla planerade prishöjningar beträffande
alla väsentliga slag av byggnadsmaterial till statens pris- och kartellnämnd
(SPK).

SPK är central förvaltningsmyndighet rörande prisövervakning. SPK:s
verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats på
byggnadsmaterialområdet och där koncentrerats till sektorer inom vilka
olika former av konkurrensbegränsningar har konstaterats. SPK har t. ex.
undersökt marknaden för isoleringsmaterial, gipsskivor och armeringsstål.
En undersökning av konkurrensförhållandena inom byggnadsmaterialhandeln
genomfördes år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och
prissättningsprinciper inom byggnadsmaterialindustrins olika delar.

SPK har också, mot bakgrund bl. a. av de ökande byggnadskostnaderna, i
samarbete med bostadsstyrelsen genomfört en utredning av pris- och
konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet, Bostadsproduktion,
kostnadsutveckling och strukturförhållanden under senare delen av 1970-talet (SPK 1980:10). Utredningen visar att priserna på byggnadsmaterial har
ökat jämförelsevis kraftigt under större delen av 1970-talet. Från år 1974 till
år 1979 steg priserna med sammanlagt ca 90%. Särskilt markant var
höjningen under åren 1974,1976 och 1979. Den kraftiga prisökningen under

NU 1981/82:14

år 1974 orsakades enligt utredningen främst av den s. k. oljekrisen. Kraftigt
höjda energikostnader och internationellt stigande trävarupriser bidrog i
väsentlig omfattning till prishöjningarna under åren 1976 och 1979.

Byggprisutredningen (Bo 1980:01; särskild utredare: direktör Ulf Jirlow)
har till uppgift att utreda prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess
orsaker m. m. Utredaren skall närmare analysera de faktorer som har
påverkat prisbildningen samt med utgångspunkt i en sådan analys undersöka
möjligheterna att förhindra fortsatta snabba prisstegringar.

Tidigare riksdagsbehandling av motioner om byggnadsmaterialindustrin

Motioner om byggnadsmaterialindustrin, bl. a. med krav på förstatligande
av branschen eller delar av den, har förekommit nästan varje år under
1970-talet. De har avslagits av riksdagen.

Frågan om förstatligande behandlades senaste gången år 1979, varvid
näringsutskottet (NU 1978/79:24) i huvudsak hänvisade till ställningstaganden
med anledning av likartade motionsyrkanden de båda föregående åren
(NU 1977/78:5, NU 1977/78:36). Sammanfattningsvis gäller att utskottet inte
har funnit att önskemål om bättre förhållanden inom byggsektorn motiverade
ett förstatligande av byggnadsmaterialindustrin. Utskottet har i övrigt
hänvisat till utredningsarbete som pågick inom regeringskansliet i syfte att ta
fram underlag för näringspolitikens insatser för denna bransch.

Våren 1980 behandlade näringsutskottet (NU 1979/80:59) en motion vari
bl. a. yrkades att prisstopp på byggnadsmaterial skulle införas och att
åtgärder som kunde leda till prissänkningar inom detta område skulle vidtas.
Utskottet erinrade om att prissättningen på byggnadsmaterial redan var
underkastad bestämmelserna i prisregleringslagstiftningen. Vidare hänvisades
till att byggprisutredningen (Bo 1980:01) studerade prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet.

Trähusindustrin

Trähusindustrins saluvärde år 1979 var 3,9 miljarder kronor. Branschen
sysselsatte samma år nära 11 000 personer. Jönköpings, Kalmar och
Kopparbergs län har en stor andel av det totala antalet anställda inom
branschen.

Endast en mindre del av produktionen exporteras. De viktigaste
exportländerna för svensk trähusindustri är Danmark, Västtyskland och
Norge.

Statens industriverk har under år 1979 publicerat två delrapporter
avseende den svenska trähusbranschens framtid (SIND PM 1979:7, SIND
PM 1980:1). I rapporterna analyseras bl. a. olika basstrategier för svensk
export av småhus. Industriverket avser att tillsammans med Sveriges

NU 1981/82:14

exportråd följa upp rapporterna genom olika aktiviteter för att stödja
branschens fortsatta utveckling, främst på exportmarknaden.

Inom ramen för det branschprogram för den träbearbetande industrin som
administreras av industriverket finns möjligheter för bl. a. småhusföretag att
med ekonomiskt stöd genomföra gemensamma exportsatsningar.

Utöver den särskilda exportfrämjande verksamhet som industriverket och
Exportrådet bedriver på småhusområdet bistår Exportrådet bl. a. genom
rådgivning och kontaktförmedling småhusföretag som önskar sådan hjälp i
samband med sina exportaffärer.

Utskottet

I detta betänkande behandlas två motioner. Motion 1980/81:605 (vpk) rör
prisförhållanden inom byggnadsmaterialsektorn och innehåller också krav
på förstatligande av byggnadsmaterialindustrin. Motion 1980/81:1398 (c) tar
upp frågan om möjligheter att öka exporten av produkter från byggnadsindustrin,
dvs. främst av trähus.

Ett av yrkandena i den förstnämnda motionen är att riksdagen skall begära
hos regeringen att prisstopp införs för byggnadsmaterial. Detta yrkande är
f. n. tillgodosett så till vida att allmänt prisstopp har införts i mitten av
september 1981 med tidsbegränsning t. o. m. den 20 december 1981.
Riksdagen beslöt nyligen godkänna en förlängning av tillämpningstiden för
allmänna prisregleringslagen med ytterligare ett år. I det betänkande av
finansutskottet (FiU 1981/82:2) som låg till grund för beslutet anfördes
bl. a.:

En sådan förlängning av tillämpningstiden möjliggör för regeringen att
tillämpa skilda slag av prisreglerande åtgärder under nästan hela 1982. Det
gäller också prisstopp. Enligt utskottets mening bör riksdagen emellertid inte
föreskriva hur regeringen skall tillämpa lagen under 1982. Det bör ankomma
på regeringen att inom ramen för den ekonomiska politiken bedöma om och i
vilken utsträckning prisreglerande åtgärder bör användas nästa år.

Näringsutskottet hänvisar till detta uttalande och avstyrker därmed det
yrkande i motion 1980/81:605 som gäller prisstopp.

Ett andra yrkande i samma motion är att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag till åtgärder som leder till sänkning av priserna på byggnadsmaterial.
Som framgår av det föregående (s. 2) har statens pris- och
kartellnämnd (SPK) publicerat en utredning som belyser prisutvecklingen
inom detta produktområde under senare delen av 1970-talet. Denna
utredning ger vid handen att prisökningarna till stor del förklaras av
internationella faktorer. Främst pekas på de under 1970-talet kraftigt höjda
oljepriserna och de år 1979 internationellt stigande trä varupriserna. Prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet - och därmed också inom byggnadsmaterialsektorn
- och dess orsaker studeras f. n. av byggprisutredningen (Bo

NU 1981/82:14

1980:01). I utredningens uppdrag ingår att undersöka möjligheterna att
förhindra fortsatta snabba prisstegringar. Med hänvisning till vad nu sagts
avstyrker utskottet även det senast berörda yrkandet i motion 1980/81:605
(vpk).

Slutligen yrkas i den motionen att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om ett förstatligande av byggnadsmaterialindustrin. Yrkandet gäller
”i första hand de monopoliserade tunga delarna”, dvs. bl. a. cementindustrin.

Liknande förslag om förstatligande av byggnadsmaterialindustrin har, som
framgår av redogörelsen i det föregående (s. 3), avslagits av riksdagen vid en
rad tillfällen under senare år. Motionärerna har inte nu framfört några nya
argument i saken, och utskottet kan inte finna att det i övrigt har framkommit
några skäl som bör föranleda ändrat ställningstagande av riksdagen.
Utskottet avstyrker sålunda motion 1980/81:605 (vpk) även i återstående
del.

I motion 1980/81:1398 begärs att ökade resurser skall ställas till förfogande
för utveckling av förädlade byggprodukter och system för export.

Enligt redogörelsen tidigare i detta betänkande pågår en rad olika
aktiviteter som är ägnade att tjäna det syfte som motionärerna gör sig till
talesmän för. Utskottet vill framhålla att ett samarbete mellan småhusföretag
på exportmarknaden kan vara värdefullt för att öka exporten på detta
område. En förutsättning för att statlig stimulans till samverkan av nu nämnt
slag skall bli verkningsfull är givetvis att företagen själva och deras
branschorganisationer aktivt arbetar för en samordning av sina exportansträngningar.
Utskottet utgår ifrån att regeringen även fortsättningsvis följer
utvecklingen inom detta område. Något uttalande från riksdagen till
regeringen i denna fråga finner utskottet inte motiverat.

Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motion 1980/
81:1398.

Utskottet hemställer

1. beträffande prisstopp för byggnadsmaterial

att riksdagen avslår motion 1980/81:605 yrkande 1,

2. beträffande åtgärder för sänkning av priserna på byggnadsmaterial att

riksdagen avslår motion 1980/81:605 yrkande 2,

3. beträffande förstatligande av byggnadsmaterialindustrin
att riksdagen avslår motion 1980/81:605 yrkande 3,

4. beträffande export från byggnadsindustrin
att riksdagen avslår motion 1980/81:1398.

Stockholm den 8 december 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1981/82:14

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg(s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m),
Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Christer
Eirefelt (fp) och Birgitta Johansson (s).

GOTAB 70013 Stockholm 1981