NU 1981/82:13

Näringsutskottets betänkande
1981/82:13

över proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga
företag, m. m., del av proposition 1981/82:25 och motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag,
m. m. (industridepartementet) och fyra motioner som har väckts med
anledning av denna proposition,

dels proposition 1981/82:25 bilaga 10 (industridepartementet) punkt 2
(Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.) moment 1 (rörande vattenfallsverkets
förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse) och två motioner som har
väckts med anledning av denna proposition.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.

Företrädare för SSAB Svenskt Stål AB har inför utskottet lämnat
upplysningar i ärendet.

Med en skrivelse till utskottet har riksdagsman Nils Hjorth överlämnat ett
uttalande från ett opinionsmöte i Österbybruk.

Proposition 1981/82:56
Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att Statsföretag AB får ett kapitaltillskott på 1 500
milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av LuossavaaraKiirunavaara
AB (LKAB).

Vidare föreslås att staten övertar Stora Kopparbergs Bergslags AB:s aktier
i SSAB Svenskt Stål AB och att ett avtal om kapitaltillskott till SSAB m. m.
godkänns. Dessutom föreslås att Statsföretag erhåller ett bidrag om 575
milj. kr. för aktieteckning i SSAB och att staten dels lånar SSAB 150
milj. kr., dels förfogar över strukturlån om 550 milj. kr. för aktieteckning i
SSAB. Detta innebär att staten träder in som ägare till 25 % av aktierna i
SSAB - vid sidan av Statsföretag AB (50 %) och Gränges AB (25 %) - och
att en finansiell rekonstruktion av bolaget möjliggörs.

För den statliga varvskoncernen Svenska Varv föreslås ändrade riktlinjer
för garantier avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion.

1 Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 13

NU 1981/82:13

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. till Tillskott till Statsföretag AB för LKAB:s rekonstruktion på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 000 kr.,

2. godkänner avtalet mellan staten och Stora Kopparbergs Bergslags AB
om förvärv av aktier i SSAB Svenskt Stål AB och avtalet om kapitaltillskott
till SSAB Svenskt Stål AB m. m. i vad avser ekonomiska förpliktelser för
staten,

3. till Tillskott till Statsföretag AB för aktieteckning i SSAB Svenskt Stål
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 575 000 000 kr.,

4. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
förbudgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 150 000 000 kr.,

5. bemyndigar regeringen att förfoga över fordran på 550 000 000 kr. av
Lån till ett nytt handelsstålsbolag för investeringsändamål i enlighet med vad
chefen för industridepartementet har förordat,

6. godkänner de ändrade riktlinjer för garantier avseende förlusttäckning
för kundfordringar och fartygsproduktion till den statliga varvskoncernen
Svenska Varv som chefen för industridepartementet har förordat,

7. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier
för upplåning av den statliga varvskoncernen Svenska Varv intill ett belopp
som högst får utgöra summan av utestående värdegarantier avseende
förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion.

Proposition 1981/82:25 (del)

Huvudsakligt innehåll

Enligt en överenskommelse mellan statens vattenfallsverk och Gränges
AB skall vattenfallsverket under förutsättning av regeringens godkännande
förvärva Gränges kraftverksrörelse. Den sammanlagda överlåtelsesumman
är 1 024 267 milj. kr. I här aktuell del av propositionen föreslås att förvärvet
skall finansieras genom återlån av medel som har avsatts för framtida utgifter
för hantering av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraften.

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, (1) att riksdagen bemyndigar
regeringen att godkänna den mellan statens vattenfallsverk och Gränges AB
träffade överenskommelsen om förvärv av bolagets kraftrörelse i vad staten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

NU 1981/82:13

Motioner

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1981/82:56 är
följande:

1981/82:92 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lika
behandling av Dannemora gruvor vid uppfyllandet av kravet om lönsamhet
som gäller för övriga verksamheter inom SS AB,

1981/82:98 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de principer
som redovisas i motionen [bör] lägg[a]s till grund för den statliga
industripolitiken i framtiden,

2. att riksdagen hos regeringen begär att nya riktlinjer för Statsföretags
verksamhet utarbetas, innebärande sanering och utförsäljning av de företag
som anses arbeta under normala affärsbetingelser,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertkommitté tillsätts med
uppgift att överväga huruvida Statsföretag är en lämplig organisation för
utövande av statens ägaransvar gentemot de företag där regional- och
sysselsättningspolitiska skäl lett till ett statligt engagemang,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande regionalt differentierade arbetsgivaravgifter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsättningen
för SSAB:s och LKAB:s framtid måste vara företagsekonomisk
lönsamhet, vilken ej får motverkas av att företaget åläggs andra sysselsättningsmässiga
åtaganden än dem som ligger i den normala verksamheten,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lösa SSAB från
sysselsättningsgarantin i enlighet med vad som framförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SSAB [bör]
privatiseras - i enlighet med vad som anförts i motionen - så snart
förutsättningar för detta yppar sig,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om SSAB:s fortsatta verksamhet,

9. att riksdagen avslår propositionens förslag rörande Svenska Varv,

1981/82:99 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om godkännande av avtal mellan Stora
Kopparberg och staten och hos regeringen begär att omförhandlingar upptas
enligt vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen avslår förslaget om godkännande av avtal mellan Gränges,
Statsföretag och staten och hos regeringen begär att omförhandlingar upptas
enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna ett lån till SSAB på
1 800 000 000 kr. i avvaktan på omförhandlingar mellan ägarna av SSAB
enligt vad motionen anför,

NU 1981/82:13

4. att riksdagen som sin mening uttalar att Handlingsprogram 82 ej skall
ligga till grund för kapitaltillskott till SSAB,

5. att riksdagen hemställer hos regeringen att den inhämtar förslag från
SSAB på åtgärder för att sysselsätta nuvarande personalstyrka och att
regeringen snarast för riksdagen framlägger erforderliga förslag,

1981/82:103 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen under våren 1982 för riksdagen
redovisar dels SSAB:s finansiella situation och en bedömning av den
ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren, dels företagets beslutade
och planerade strukturella förändringar och dessas sysselsättningsmässiga
konsekvenser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör
vidtas för att säkra Eiserkoncernens fortlevnad och produktion i Sverige,

3. att riksdagen av regeringen begär en redovisning av de åtgärder som är
från samhällets synpunkt motiverade med anledning av LKAB:s styrelses
handlingsplan,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med LKAB utarbetar ett
investeringsprogram för företaget och återkommer till riksdagen med förslag
om genomförandet av programmet.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1981/82:25 och
som behandlas i detta betänkande är följande:

1981/82:114 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts,

1981/82:115 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar att den princip för värdering av krafttillgångarna som har tillämpats
vid överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Gränges AB inte
får ligga till grund för framtida statliga förvärv av vattenkraft.

Utskottet

I proposition 1981/82:56 föreslås ekonomiska dispositioner med avseende
på Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) - som är dotterbolag till
Statsföretag AB SSAB Svenskt Stål AB - som till hälften ägs av
Statsföretag - och den statliga koncernen Svenska Varv AB. Dessförinnan
lämnas en allmän redogörelse för utvecklingen inom Statsföretagsgruppen.
Nära samband med förslagen rörande SSAB har det förslag i tilläggsbudgetpropositionen
1981/82:25 som gäller godkännande av en överenskommelse
enligt vilken statens vattenfallsverk förvärvar Gränges AB:s kraftrörelse.
Det behandlas här tillsammans med den förstnämnda propositionen. En rad
motionsyrkanden rörande LKAB, SSAB, Grängesaffären och Svenska Varv
föreligger. Dessutom finns flera motionsyrkanden som avser Statsföretags
verksamhet i stort eller, i ett fall, den till Statsföretag hörande Eiserkoncernen.
I en motion framförs även synpunkter på den statliga industripolitiken i

NU 1981/82:13

allmänhet. Utskottet tar i det följande först upp de mera generella frågorna
och frågan om Eiserkoncernen och därefter i tur och ordning förslagen
rörande LKAB, SSAB - inkl. Grängesaffären - och Svenska Varv.

Statsföretagsgruppen m. m.

Statsföretag AB:s försäljningsintäkter uppgick år 1980 till 15 400 milj. kr.
och beräknas i år bli ca 17 000 milj. kr. För år 1980 redovisade Statsföretagsgruppen
ett överskott efter finansiella intäkter och kostnader på 261 milj.
kr. inkl. redan beslutade statliga tillskott för förlusttäckning i LKAB och
Uddcomb Sweden AB. Motsvarande resultat beräknas under innevarande år
bli en förlust av ca 600 milj. kr. Resultatet efter finansiella poster exkl.
statliga tillskott utgjorde år 1980 en förlust av 280 milj. kr. och beräknas för år
1981 bli en förlust av storleksordningen 1 400 milj. kr.

Samtidigt som Statsföretag under hösten 1981 har hemställt hos regeringen
om särskilda statliga medel för LKAB och SSAB har bolaget också begärt
400 milj. kr. för förlusttäckning och strukturering av andra dotterbolag, bl. a.
Beroxo AB och AB Eiser.

Utvecklingen inom vissa av Statsföretags dotterbolag under år 1981 har
visat sig bli betydligt ogynnsammare än som tidigare antagits. Särskilt gäller
detta Beroxo, Eiser och AB Statens Skogsindustrier (ASSI). I propositionen
behandlas inte Statsföretags framställning om tillskott för bl. a. Beroxo och
Eiser. Vad gäller ASSI anförs att det f. n. inte går att förutsäga om
utvecklingen kommer att medföra krav på medelstillskott.

Industriministern uttalar (s. 6) att det är motiverat att överväga en
omprövning av förutsättningarna för Statsföretags verksamhet och att det
också kan bli aktuellt med en översyn av koncernens nuvarande sammansättning.
Han anmäler sin avsikt att låta genomföra en analys av dessa frågor
och återkomma till regeringen med förslag våren 1982.

Moderata samlingspartiet framför i partimotionen 1981/82:98 allmänna
synpunkter på den statliga industripolitiken. Bl. a. sägs följande. Strukturproblemen
inom industrin kan inte avhjälpas genom upprepade statliga
förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Företag utan
överlevnadsmöjligheter måste få läggas ned. Selektiva stödåtgärder bör
komma i fråga endast för att överbrygga rent tillfälliga kriser eller för att
underlätta en nödvändig strukturomvandling. I lönsamma företag som staten
äger helt eller delvis bör staten successivt avveckla sina intressen. Vidare
anförs i motionen att moderata samlingspartiet med tillfredsställelse hälsar
det nytänkande som kommer till uttryck i industristödsutredningens
betänkande (SOU 1981:72) Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. Detta
betänkande borde i väsentliga avseenden läggas till grund för den framtida
statliga industripolitiken. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd till regeringen.

NU 1981/82:13

Riksdagen tog våren 1981 ställning till en proposition om industripolitikens
inriktning under 1980-talet (prop. 1980/81:130, NU 1980/81:64, rskr
1980/81:425). Därefter har industristödsutredningen avgett sitt slutbetänkande
(SOU 1981:72) Att avveckla en kortsiktig stödpolitik, som ger
underlag för förnyade överväganden om industripolitiken. Betänkandet
skall nu remissbehandlas. Utskottet finner det självklart att regeringens
fortsatta beredning av frågan bör avvaktas innan riksdagen gör något
uttalande om industripolitikens inriktning som väsentligen baseras på
industristödsutredningens betänkande. Motion 1981/82:98 (m) avstyrks
således i denna del.

Utvecklingen inom Statsföretagsgruppen betecknas i motion 1981/82:98
(m) som djupt oroande. De nya förlustsiffrorna visar enligt motionärerna på
avgörande svagheter i gruppens sätt att fungera. Staten bör, menar de, inte
driva företag annat än i yttersta undantagsfall. Därför föreslår de att nya
riktlinjer skall utarbetas för Statsföretags verksamhet. Ett annat förslag i
motionen är att en expertkommitté skall tillsättas med uppgift att överväga
om Statsföretag är en lämplig organisation för utövande av statens
ägaransvar gentemot de företag där regional- och sysselsättningspolitiska
skäl har lett till ett statligt engagemang. Vidare begärs i motionen ett
uttalande från riksdagen om att förutsättningen för LKAB:s och SSAB:s
framtid måste vara en företagsekonomisk lönsamhet som inte får motverkas
av att företagen åläggs andra sysselsättningsmässiga åtaganden än sådana
som ligger i den normala verksamheten.

Som utskottet nyss nämnt har industriministern i propositionen aviserat en
omprövning av förutsättningarna för Statsföretags verksamhet. Ett förslag
från regeringen i frågan kan väntas under våren 1982. Utskottet anser inte att
det erfordras något särskilt uttalande från riksdagen om hur regeringens
arbete med denna fråga skall bedrivas. Alltså avstyrker utskottet motion
1981/82:98 (m) i ifrågavarande del.

Av nyss anförda skäl anser utskottet inte heller att en särskild expertkommitté
bör tillsättas såsom föreslås i motionen. Alltså avstyrker utskottet
också denna del av motion 1981/82:98 (m).

Vad gäller önskemålet i samma motion om en meningsyttring av riksdagen
angående förutsättningen för LKAB:s och SSAB:s framtid hänvisar utskottet
till följande två uttalanden av industrim .astern i propositionen (s. 18
resp. s. 32).

Eftersom lönsamhet är den enda garantin för en långsiktig överlevnad av
järnmalmsrörelserna i Kiruna och Gällivare får strävan att uppnå detta mål
inte motverkas av att LKAB åläggs andra sysselsättningspolitiska uppgifter
än de som ligger i den normala verksamheten.

NU 1981/82:13

Jag anser nämligen att i SSAB liksom i andra företag som arbetar efter
företagsekonomiska och affärsmässiga principer lönsamhetsmålet måste
vara överordnat sysselsättningen i ett längre tidsperspektiv.

Dessa uttalanden i propositionen, vilka synes väl överensstämma med
motionärernas synpunkter, ger enligt utskottets mening inte anledning till
någon erinran från riksdagens sida. Med detta konstaterande bör det nu
berörda önskemålet i motion 1981/82:98 (m) kunna anses vara tillgodosett.
Utskottet finner alltså inte anledning att tillstyrka motionsyrkandet.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:103 anförs att det inte
framgår av den nu aktuella propositionen om förslag till ytterligare stöd till
Statsföretags dotterbolag kommer att lämnas i den proposition rörande
Statsföretag som har aviserats till våren 1982. Denna osäkerhet kan, uttalar
motionärerna, få till följd att Statsföretag ser sig föranlåtet att vidta drastiska
åtgärder i dotterföretagen. Särskilt fäster motionärerna uppmärksamheten
på Eiserkoncernens situation. De föreslår att riksdagen skall uttala att
regeringen bör vidta åtgärder för att säkra denna koncerns fortlevnad och
produktion i Sverige. Eiser måste enligt motionärerna tilldelas nytt kapital så
att inte företagets existens äventyras.

Den svenska tekoindustrin har under lång tid befunnit sig i stora
svårigheter. Det gäller även den statliga tekokoncernen Eiser. Som framgår
av propositionen (s. 4 f.) kommer tidigare givna tillskott från statens och
Statsföretags sida inte att vara tillräckliga för att täcka Eiserkoncernens
kapitalbehov för perioden 1981-1983. I företagets långsiktsplan anges att
ytterligare insatser kommer att behövas för att anpassa koncernens kapacitet
och kostnader till marknadsförutsättningarna. Kapitalbehovet inom Eiser
för förlusttäckning för åren 1981-1983, soliditetshöjning och insatser för
produkt- och marknadsutveckling beräknas till 300 milj. kr.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom Eiser ett intensivt arbete för att
begränsa koncernens förluster. Det kan också noteras att industriminister
Nils Åsling den 23 november 1981 i svar på en fråga i riksdagen (1981/82:61)
anförde att det i samband med den till våren 1982 aviserade propositionen
angående Statsföretag AB kan bli aktuellt att även ta ställning till Eisers
kapitalbehov. Utskottet anser inte att det nu erfordras något uttalande från
riksdagen i denna fråga. Motion 1981/82:103 (s) avstyrks således i här aktuell
del.

LKAB

Medelstillskott till LKAB

LKAB-koncernen har under de senaste åren redovisat betydande förluster.
För år 1981 beräknas en förlust efter finansiella intäkter och kostnader på
ca 690 milj. kr. Industriministern anför i propositionen att till de åtgärder
som krävs för att LKAB skall kunna uppnå lönsamhet hör bl. a. en finansiell

NU 1981/82:13

rekonstruktion av företaget.

I propositionen föreslås att riksdagen skall ar risa 1 500 milj. kr. till
Statsföretag AB som tillskott för LKAB:s rekonstruktion. Av rekonstruktionsbeloppet
utgör 700 milj. kr. kontanta medel för nedskrivning av
bolagets anläggningstillgångar. Resterande del, 800 milj. kr., skall avsättas
till en beskattad reserv i LKAB för att öka det egna kapitalet i bolaget.

I propositionen anförs (s. 19) att analyser av LKAB:s kapitalbehov visar
att bolaget behöver ett tillskott på 1 900 milj. kr. för att täcka behovet för
åren 1982-1984. Under förutsättning att LKAB får ett tillskott på 1 900 milj.
kr. och fraktkostnaderna reduceras för företaget med 600 milj. kr., såsom
föreslås i proposition 1981/82:32, räknar företaget med att kunna genomföra
den finansiella rekonstruktionen på planerat sätt. Därigenom skulle företaget
enligt sina prognoser få möjlighet att vid periodens slut redovisa ett
positivt resultat efter finansnetto.

Med hänvisning till att det inom ramen för regionalpolitiken f. n. utreds
generella reformer som syftar till en regional differentiering av arbetsgivaravgiften
anser industriministern att det föreslagna tillskottet på 1 500 milj.
kr. är tillräckligt för att en finansiell rekonstruktion av LKAB skall bli möjlig.
Om en sådan reform genomförs kommer den, anför industriministern, att
beröra även LKAB och innebära sänkta kostnader och förbättrade resultat
för företaget.

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:98 sägs att industriministern
i sin bedömning av storleken på erforderligt kapitaltillskott har
tillgodoräknat LKAB ett betydande men ej preciserat belopp med hänvisning
till en planerad regional differentiering av arbetsgivaravgifterna.
Motionärerna erinrar om att deras parti hösten 1981 i en motion angående
den ekonomiska politiken förordade en sänkning av arbetsgivaravgifterna i
det ”inre stödområdet”. En sådan åtgärd skulle, säger de, ge ”utrymme för
en reducering av rekonstruktionsbeloppet av minst samma storleksordning
utan att bolagets soliditet eller likviditet under perioden 1982-1984 försämras
i förhållande till nuläget”. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd.

Som nyss berörts har regeringen i sitt förslag angående medel för LKAB:s
finansiella rekonstruktion redan beaktat att en eventuell reform avseende
regional differentiering av arbetsgivaravgifterna skulle medföra kostnadssänkningar
för LKAB. Det föreslagna beloppet är sålunda 400 milj. kr. lägre
än vad som enligt tillgängliga analyser skulle erfordras utan beaktande av den
nämnda reformen. Utskottet har i denna del inga erinringar mot propositionen,
vilken således tillstyrks i vad gäller medelstillskott till Statsföretag
AB för LKAB. Det skall dock påpekas att utskottet inte med detta
tillstyrkande av propositionen har tagit ställning till det aviserade förslaget
om regional differentiering av arbetsgivaravgifterna. Av vad som har anförts
framgår att önskemålen i detta ämne i motion 1981/82:98 (m) i viss mån är
tillgodosedda. Motionen avstyrks i nu aktuell del.

NU 1981/82:13

LKAB.s handlingsplan

I propositionen (s. 9-15) redovisas LKAB:s strukturutredning 1981.
Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter
för LKAB:s företagsledning, de fackliga organisationerna och Statsföretag.
Utredningsarbetet har lett till bl. a. följande slutsatser.

Marknadsutrymmet för LKAB:s huvudmarknad i Västeuropa kommer
under början av 1980-talet att vara begränsat. Den genomsnittliga leveransvolymen
beräknas enligt företagets prognoser till ca 22 miljoner ton per år
under de närmaste åren. LKAB har genomsnittligt levererat 20 miljoner ton
per år under perioden 1976-1981. För att företaget skall kunna uppnå
planerade leveransvolymer krävs mycket kraftiga marknadsinsatser. Marknaden
för högfosformalmer beräknas dessutom minska snabbt under
prognosperioden. För att kompensera bortfallet av högfosformalmleveranserna
måste försäljningen av lågfosformalmer och pellets öka.

Produktiviteten inom både produktion och administration måste förbättras.
Detta beräknas medföra fortsatta personalminskningar.

På grundval av bl. a. strukturutredningen har LKABrs styrelse fastställt en
handlingsplan för de närmaste åren i syfte att återställa företagets konkurrenskraft.
Några av punkterna i planen går ut på

- att en genomsnittlig leveransnivå på minst 25 miljoner ton per år bör
uppnås,

- att produktiviteten i järnmalmsproduktionen bör öka med minst 30 %
jämfört med läget 1980,

- att kostnaderna för malmtransporter på järnväg bör halveras och
därefter ytterligare sänkas genom rationalisering,

- att en finansiell rekonstruktion av företaget bör genomföras.

Som ett led i rationaliseringsarbetet avser företaget vidare att överföra
övertalig personal till en särskild organisatorisk enhet som kommer att
sysselsättas med projekt, utbildning m. m. Investeringarna kommer att ligga
på en väsentligt lägre nivå än under de senaste åren. Vad gäller LKAB:s
aktiviteter utanför järnmalmsområdet har bl. a. fattats beslut om att
företagets kolverksamhet skall begränsas till att omfatta deltagande i Svenskt
Kolkonsortium AB.

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:103 kritiseras regeringen
för att inte i tillräcklig utsträckning ha tagit ställning till flera av de frågor som
behandlas i LKAB:s handlingsplan. Som exempel nämner motionärerna
åtgärder för att tillfälligt bereda sysselsättning åt övertalig personal,
förändringen i inriktningen av LKABrs verksamhet i stort och företagets
planer på att starkt begränsa investeringarna. De begär att regeringen skall
redovisa de åtgärder som från samhällets synpunkt är motiverade med
anledning av LKABrs styrelses handlingsplan.

I samma motion föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att i
samarbete med LKAB utarbeta ett offensivt investeringsprogram för

1* Riksdagen 1981/82. 17 sami. Nr 13

NU 1981/82:13

företaget och att återkomma till riksdagen med förslag om hur programmet
skall finansieras och genomföras.

Som framgår av vad som nyss har anförts delar utskottet regeringens
uppfattning att företagsekonomisk lönsamhet är den enda garantin för en
långsiktig överlevnad av järnmalmsrörelsen i Kiruna och Gällivare. Ett
sådant synsätt måste vara vägledande för LKAB: s styrelse vid dess agerande i
olika sammanhang. Vad gäller samhällsekonomiska aspekter på utvecklingen
inom bl. a. LKAB vill utskottet framhålla att grundläggande för arbetet
inom den under våren 1981 tillsatta s. k. malmfältsutredningen enligt
direktiven (Dir. 1981:31) bör vara att den vid analys av problemen anlägger
ett samhällsekonomiskt synsätt. Utredningen har till uppgift att arbeta fram
ett program för malmfältens utveckling på längre sikt och föreslå åtgärder för
att säkra malmfältskommunernas fortlevnad när sysselsättningen inom
järnmalmsbrytningen minskar framöver. I direktiven sägs också att ett annat
inslag för att angripa sysselsättningsproblemen i malmfälten och Norrbotten
måste vara att de lönsamma projekt som är färdigutvecklade och som kan ge
ny sysselsättning genomförs så snabbt som möjligt.

I en interpellationsdebatt (interpellation 1981/82:5) den 27 november 1981
har industriministern bl. a. påpekat att beredningsarbete pågår med sikte på
den regionalpolitiska proposition som regeringen avser att förelägga
riksdagen i början av år 1982. Vidare nämnde industriministern att man inom
regeringskansliet förbereder särskilda åtgärder för Norrbottens län. Avsikten
är att också förslag härom skall föreläggas riksdagen i början av nästa år.
Utskottet anser med hänsyn till vad här har anförts att riksdagen inte nu bör
begära någon särskild ytterligare redovisning från regeringen vad gäller
LKAB:s handlingsplan. Motion 1981/82:103 (s) avstyrks således i denna
del.

Ett resultat av de överväganden som har gjorts beträffande LKAB:s
verksamhet under de närmaste åren är att investeringsvolymen skall
begränsas i förhållande till den nivå som har gällt de senaste åren. För
perioden 1982-1986 beräknas investeringsutbetalningarna inom järnmalmsrörelsen
i löpande penningvärde uppgå till ca 350 milj. kr. per år.

I mitten av 1980-talet måste LKAB ta ställning till behovet av investeringar
i Kiruna och Malmberget för brytning av malm på djupare nivåer än
nuvarande huvudutfraktsnivåer. För sådana investeringar torde avsevärda
belopp komma att erfordras.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att regeringen nu tillsammans
med LKAB bör utarbeta ett annat investeringsprogram än det som
företaget från sina utgångspunkter har bedömt som lämpligt. Sålunda
avstyrks motion 1981/82:103 (s) i nu berörd del.

NU 1981/82:13

SSAB

Inledning

I propositionen redogörs (s. 20-26) för stålindustrins utveckling internationellt
och i Sverige från 1950-talet och fram till i år.

Vidare redovisas (s. 27) att SSAB i skrivelse till regeringen under hösten
1981 har redogjort för bolagets ekonomiska utveckling och konsekvenserna
av vidtagna åtgärder. Bl. a. framgåratt SSAB :s resultat försämrades mycket
kraftigt under senare delen av år 1980 på grund av den europeiska
stålmarknadens sammanbrott. Resultatet efter avskrivningar och finansiella
poster blev för år 1980 en förlust av 584 milj. kr. Den svaga stålmarknaden
har bestått även under år 1981. Motsvarande resultat beräknas för år 1981 bli
en förlust av 925 milj. kr. För att SSAB skall klara sina betalningar under
åren 1982-1983 anser företaget att ett kapitaltillskott från ägarna är
nödvändigt. Överläggningar inleddes i slutet av år 1980 mellan ägarna -Statsföretag, Gränges AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB - om en
finansiell förstärkning av SSAB.

Våren 1981 konstaterade Statsföretag att det erforderliga beloppet var av
sådan storlek att Statsföretag inte ensamt kunde svara för sin 50-procentiga
andel av tillskottet. Därför gick vid denna tidpunkt staten in som part i
överläggningarna.

I juli 1981 anmälde Stora Kopparberg att bolaget inte hade ekonomiska
resurser att svara för sin del av det nödvändiga kapitaltillskottet till SSAB.
Överläggningar fortsatte mellan staten, Statsföretag och Gränges.

Efter förhandlingar träffades under hösten 1981 avtal dels mellan staten
och Stora Kopparberg, dels mellan staten. Statsföretag och Gränges.

Kapitaltillskott till SSAB, m. m.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de i föregående
avsnitt nämnda avtalen i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten.
Innebörden av avtalen är i korthet följande.

Enligt avtalet mellan staten och Stora Kopparberg skall staten förvärva
Stora Kopparbergs aktier i SSAB för 1 kr. Efter denna transaktion ägs SSAB
till 50 % av Statsföretag och till 25 % vardera av Gränges och staten. Avtalet
stipulerar att staten i och med avtalets undertecknande övertar samtliga de
rättigheter och skyldigheter som Stora Kopparberg har i sin egenskap av
aktieägare i SSAB och som grundar sig på det år 1977 dagtecknade
konsortialavtalet.

Enligt avtalet mellan staten, Statsföretag och Gränges skall aktiekapitalet i
SSAB genom nyemission utvidgas med 500 milj. kr. till 2 500 milj. kr.
Aktierna tecknas till en sådan överkurs att reservfonden kan öka med 1 000
milj. kr. Den totala ökningen av det egna kapitalet är alltså 1 500 milj. kr.

NU 1981/82:13

Gränges betalar sin del, som uppgår till 375 milj. kr., kontant. Statsföretag
betalar 575 milj. kr. kontant och 175 milj. kr. genom kvittning av en fordran
på SSAB som staten har i form av strukturlån och som staten kommer att
överlåta till Statsföretag. Staten betalar sina nytecknade aktier genom
kvittning av en del av sin fordran på SSAB i form av strukturlån.

Vidare förbinder sig staten och Gränges att lämna lån på marknadsmässiga
villkor till SSAB med vardera 150 milj. kr.

De tre aktieägarna staten, Statsföretag och Gränges förbinder sig också att
kvarstå som aktieägare t. o. m. den 2 januari 1991. Denna dag äger Gränges
rätt att få sina aktier inlösta av staten för ett belopp av 875 milj. kr. Utnyttjar
Gränges denna rätt är staten också skyldig att, helt eller delvis, överta
Gränges lånefordran på SSAB. Denna skyldighet för staten att lösa in
Gränges aktier resp. överta Gränges fordran på SSAB föreligger endast
under förutsättning att SSAB inte dessförinnan har försatts i konkurs eller
beslutat om sin upplösning.

I konsortialavtalet görs den ändringen att antalet ordinarie ledamöter i
SSAB:s styrelse minskas till åtta. Staten och Statsföretag nominerar
tillsammans fem ledamöter och två suppleanter, medan Gränges nominerar
tre ledamöter och en suppleant. Staten och Statsföretag skall utse en av
styrelsens ledamöter till ordförande, medan Gränges på samma sätt utser
vice ordförande.

Avtalet förutsätter för sin giltighet bl. a. att vattenfallsverkets köp av
Gränges kraftrörelse enligt avtal mellan statens vattenfallsverk och Gränges
från mars 1981 fullföljs. Detta sistnämnda avtal behandlar utskottet i det
följande (s. 13 f.).

I den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:103 kritiseras regeringens
sätt att sköta frågorna rörande SSAB. Bl. a. är motionärerna kritiska mot
den möjlighet som genom det ena avtalet har tillerkänts Gränges att under
vissa förutsättningar få sina aktier inlösta av staten. De betecknar denna
överenskommelse som ett oacceptabelt förhandlingsresultat där regeringen
inte kan sägas ha väl förvaltat skattebetalarnas pengar. Den förändrade
styrelsesammansättningen i SSAB medför vidare att Gränges blir överrepresenterat
i styrelsen, anför motionärerna. De menar att det, eftersom affären
inte på sakliga grunder kan försvaras inför skattebetalarna, vore naturligt för
riksdagen att avslå regeringsförslaget. Med hänsyn till att SSAB utan
dröjsmål måste rekonstrueras finansiellt och att ett stort kapitaltillskott
måste tillföras omedelbart för att akuta svårigheter skall undvikas har
motionärerna emellertid inget sådant yrkande. Motionen mynnar i denna del
i stället ut i ett förslag om att riksdagen av regeringen skall begära en
redovisning under våren 1982 av SSAB:s finansiella situation och en
bedömning av den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Vidare
bör enligt motionen företagets beslutade och planerade strukturella förändringar
och dessas sysselsättningsmässiga konsekvenser redovisas för riksdagen.

NU 1981/82:13

Också vänsterpartiet kommunisterna är i sin partimotion 1981/82:99
kritiskt mot innebörden av de här aktuella avtalen. Avtalet mellan staten och
Stora Kopparberg måste omförhandlas, säger motionärerna. Stora Kopparberg
kan inte tillåtas att dra sig ur SS AB utan att göra rätt för sig. Enligt
motionärerna kan inte heller avtalet mellan staten, Statsföretag och Gränges
godkännas. Gränges insats ses som alltför låg. Eftersom SSAB är i behov av
att snabbt erhålla pengar föreslås riksdagen anvisa 1 800 milj. kr. till SSAB i
lån som regleras när de förordade omförhandlingarna är slutförda.

Det är enligt utskottets mening uppenbart att SSAB nu är i behov av ett
kapitaltillskott för att kunna klara sina åtaganden och för att på sikt kunna
uppnå lönsamhet enligt uppställda mål. Detta konstateras också i samtliga de
motioner som behandlar denna fråga. Efter omfattande förhandlingar
mellan de nuvarande ägarna och staten har en uppgörelse nåtts om hur
företaget skall kunna erhålla det erforderliga kapitaltillskottet. Utskottet
tillstyrker förslaget i propositionen om att riksdagen skall godkänna de här
aktuella avtalen i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten. Av detta
framgår att utskottet avstyrker motion 1981/82:99 (vpk) i ifrågavarande
delar.

I konsekvens med utskottets ställningstagande i denna fråga tillstyrker
utskottet också förslagen i propositionen om att riksdagen på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 skall anvisa dels 575 milj. kr. till
Statsföretag AB för aktieteckning i SSAB, dels 150 milj. kr. för lån till SSAB
och förslaget om att riksdagen skall bemyndiga regeringen att förfoga över
fordran på 550 milj. kr. av lån till ett nytt handelsstålbolag för investeringsändamål
som staten har lämnat SSAB under åren 1978 och 1979.

Kraven i den socialdemokratiska partimotionen på att regeringen för
riksdagen skall redovisa SSAB:s finansiella situation, planerade strukturella
förändringar m. m. ställer sig utskottet inte bakom. I propositionen (s. 27 f.)
ges en redovisning av SSAB:s Handlingsprogram 1982 som anger inriktningen
av bolagets verksamhet under nästkommande år. Handlingsprogrammet i
sin helhet har vidare av SSAB:s ledning överlämnats till näringsutskottet.
Dessutom har företrädare för SSAB inför utskottet lämnat upplysningar och
besvarat av utskottets ledamöter ställda frågor. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet denna del av motion 1981/82:103 (s).

Statens vattenfallsverks förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse

Utskottet tar så upp regeringens förslag i proposition 1981/82:25 angående
statens vattenfallsverks förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse och två
motioner som har väckts med anledning av detta förslag.

Som redovisats tidigare har frågan om kapitaltillskott till SSAB kopplats
ihop med vattenfallsverkets köp av Gränges AB:s kraftrörelse. Det nyss
behandlade avtalet om kapitaltillskott är sålunda för sin giltighet beroende av

NU 1981/82:13

att kraftaffären fullföljs av vattenfallsverket enligt avtal den 13 mars
1981.

I proposition 1981/82:25 föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att godkänna den träffade överenskommelsen i vad staten därigenom ikläder
sig ekonomiska förpliktelser. Med anledning av denna del av propositionen
har väckts två motioner, som refereras i det följande.

Av propositionen (s. 92 f.) framgår bl. a. att den sammanlagda överlåtelsesumman
uppgår till drygt 1 024 milj. kr. Överlåtelsen förutsätter att
vattenfallsverket övertar samtliga de rättigheter och, med friskrivande av
Gränges AB, samtliga de skyldigheter per överlåtelsedagen som tillkommer
resp. åvilar Gränges inom kraftverksrörelsen.

Statens industriverk har i ett yttrande tillstyrkt det planerade förvärvet.
När det gäller förvärvets ekonomiska aspekter framhåller verket svårigheterna
att göra någon närmare analys. Industriverket betecknar dock
köpeskillingen som ”rimlig eller möjligen något i överkant”.

Svenska kommunförbundet har i en skrivelse i juni 1981 framfört vissa
synpunkter på köpeskillingen för Gränges kraftrörelse. Kommunförbundet
anser att priset är för högt vid en jämförelse med kostnader för vissa
pågående och planerade vattenkraftsutbyggnader och med hänsyn till att de i
förvärvet ingående vattenkraftsanläggningarna till stor del är avskrivna.

Vattenfallsverket hävdar i ett yttrande över Kommunförbundets skrivelse
bl. a. att en riktigare uppfattning om värdet av ny vattenkraft erhålls om man
i stället utgår från kostnader för de dyraste vattenkraftstationer som f. n. är
under uppförande eller avses bli uppförda. Förvärvet sker, påpekar
vattenfallsverket, till en kostnad som är lägre än för tillgängliga alternativa
produktionsutbyggnader. För vattenfallsverket medför det därför på sikt
lägre produktionskostnader och därmed för kunderna en lägre eltariff än om
förvärvet inte genomförs. Genom att vattenfallsverket är prisledande bör
detta komma även landets övriga elkonsumenter till godo. Föredragande
statsrådet framhåller i propositionen (s. 97) att man kan räkna med att det
framtida värdet av vattenkraftstillgångar ökar väsentligt. Värdet kommer
ytterst att bestämmas av kostnaden för att framställa elkraft i tillkommande
fastbränslebaserade anläggningar. Från denna utgångspunkt finner föredraganden
att den avtalade köpeskillingen inte är för hög.

För finansieringen av det aktuella förvärvet föreslås att medel utnyttjas
som är disponibla genom särskilda avsättningar för framtida utgifter för
hantering av utbränt kärnbränsle och för avveckling av kärnkraften.

Enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m. m. skall reaktorinnehavare årligen erlägga en avgift till staten
för att säkerställa att medel finns tillgängliga för framtida utgifter för
kärnbränslecykelns slutsteg och kärnkraftsanläggningarnas avveckling.
Avgiften skall inbetalas till nämnden för hantering av använt kärnbränsle
(kärnbränslenämnden), som fonderar dessa medel och prövar frågor med

NU 1981/82:13

anledning av den nämnda lagen. Av avgifter som en reaktorinnehavare har
betalat in kan lån meddelas reaktorinnehavaren. Lånet skall (8 §) bl. a.
förenas med de villkor som behövs för att säkerställa att medel finns
tillgängliga för de syften som nyss har nämnts.

I motion 1981/82:115 (s) sägs att regeringen genom den nu aktuella
kraftaffären stöder en socialdemokratisk tanke, nämligen att de privata
krafttillgångarna alltmer bör läggas i samhällets händer. Den träffade
överenskommelsen kan emellertid ifrågasättas på rent ekonomiska grunder,
menar motionärerna. De hänvisar till Kommunförbundets skrivelse i ärendet
och uttalar att vattenfallsverket betalar ett kraftigt överpris. De vill dock inte
rikta sin kritik mot vattenfallsverket utan anför att det är regeringens passiva
politik på vattenkraftsområdet som har medverkat till att priserna på
vattenkraft har ökat väsentligt, vilket vattenfallsverket har haft att beakta i
sina beräkningar. Motionärerna uttalar också att den ingångna överenskommelsen
innebär att samhället betalar ut övervinster till Gränges samtidigt
som det finns en bred enighet i riksdagen om att dessa övervinster bör dras in
till samhället genom beskattning. De säger sig dock vara tvungna att
acceptera den ingångna uppgörelsen eftersom den ingår som ett led i arbetet
med att ge SS AB ett nödvändigt kapitaltillskott. Den får dock, anför
motionärerna, under inga omständigheter bli vägledande för samhällets
framtida uppgörelser med privata kraftbolag.

I motion 1981/82:114 (c) behandlas finansieringen av kraftaffären mellan
vattenfallsverket och Gränges. Motionen går ut på att vattenfallsverkets
återlån ur den tidigare nämnda fonden skall förknippas med en skyldighet till
återbetalning inom högst tio år, så att fondens kapacitet för dess egentliga
ändamål inte skall urholkas. Riksdagen bör enligt motionen göra ett
uttalande till regeringen med denna innebörd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den skall få bemyndigande att
godkänna den ingångna överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk
och Gränges i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.
Samtidigt vill utskottet understryka att den ingångna överenskommelsen
mellan statens vattenfallsverk och Gränges har kommit att ingå som ett led i
ansträngningarna för att ge SSAB ett nödvändigt kapitaltillskott från dess
ägare. Uppgörelsen har med beaktande av samtliga förhandenvarande
omständigheter träffats efter förhandlingar mellan de inblandade parterna.
Enligt utskottets mening kan mot här angiven bakgrund uppgörelsen inte
anses vara prejudicerande. Den kan sålunda inte vara vägledande för
kommande statliga övertaganden av privat ägda kraftrörelser.

Beträffande önskemålet i motion 1981/82:114 (c) instämmer utskottet i att
ett återlån till vattenfallsverket från den nämnda fonden bör förenas med
sådana villkor att fondens möjligheter att täcka framtida utgifter för
omhändertagande av använt kärnbränsle och avvecklingen av kärnkraftsanläggningar
inte äventyras. Denna princip finns emellertid som tidigare sagts

NU 1981/82:13

redan angiven i de lagregler som gäller för ianspråktagandet av fonden.
Utskottet förutsätter att detta kommer att beaktas vid fastställande av
återbetalningsvillkoren för det nu aktuella återlånet från fonden. Något
särskilt tillkännagivande av riksdagen erfordras enligt utskottets mening
inte.

Med hänvisning till vad här sagts konstaterar utskottet att varken motion
1981/82:115 eller motion 1981/82:114 ger anledning till någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

SSAB.s Handlingsprogram 1982 m. m.

Utskottet återgår så till att behandla motioner som har väckts med
anledning av proposition 1981/82:56.

SSAB:s styrelse har i augusti 1981 antagit en plan, Handlingsprogram

1982, som anger inriktningen av bolagets verksamhet under nästkommande
år. Planen redovisas som tidigare nämnts i propositionen (s. 27 f.). I två
motioner framförs önskemål med anledning av Handlingsprogram 1982.

SSAB:s handlingsprogram är ett beställningsarbete från storfinansen och
den borgerliga regeringen, anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1981/82:99. Handlingsprogrammet är enligt motionärerna oacceptabelt
med de personalminskningar som föreslås. De begär ett riksdagsuttalande
om att Handlingsprogram 1982 inte skall ligga till grund för kapitaltillskott till
SS AB.

I motion 1981/82:92 (s) erinras om att Handlingsprogram 1982 bl. a.
innebär att Dannemora gruva skall läggas ned om inte positivt kassaflöde
uppnås senast vid halvårsskiftet 1982. Motionärerna påpekar att kravet för
fortsatt drift i Grängesbergs gruvor är att positivt kassaflöde uppnås senast år

1983. De begär att Dannemora skall ges samma chans att visa lönsamhet som
andra företag inom SS AB.

Utgångspunkten för beräkningarna av det nödvändiga kapitaltillskottet till
SSAB har varit att tillämpliga delar av den tidigare utarbetade Plan 81 och
Handlingsprogram 1982 fullföljs. Industriministern anför i propositionen (s.
32) som sin mening att varje avvikelse från Handlingsprogram 1982 som inte
motsvaras av ändrade marknadsförutsättningar kommer att leda till att
bolagets egna kapital urholkas och syftet med ägarnas kapitaltillskott
äventyras.

Utskottet delar inte den uppfattning i den nu aktuella frågan som kommer
till uttryck i vänsterpartiet kommunisternas partimotion. Något riksdagsuttalande
med den innebörd som motionärerna föreslår kan utskottet inte
ställa sig bakom. Motion 1981/82:99 (vpk) avstyrks således i ifrågavarande
del.

Beträffande verksamheten vid Dannemora gruva har industriminister Nils
Åsling den 27 november 1981 i svar på interpellationer av bl. a. Nils Hjorth
(1981/82:2 och 1981/82:3) lämnat bl. a. följande uppgifter:

NU 1981/82:13

Verksamheten i Dannemora har varit förlustbringande sedan år 1978 då
gruvan inlemmades i SSAB. Hittills vidtagna åtgärder har inte lett till att
lönsamhet har kunnat uppnås. Därför görs ytterligare insatser för att uppnå
mer rationell produktion och därigenom ökad produktivitet. Det grundläggande
villkoret för Dannemoras långsiktiga överlevnad är att malmen kan
säljas till priser som täcker kostnaderna. På kort sikt är kravet från
företagsledningen att verksamheten skall leda till åtminstone ett positivt
kassaflöde senast vid halvårsskiftet 1982. Annars läggs gruvdriften ned.

I den fortsatta debatten anförde industriministern att den under hösten
genomförda devalveringen och den nuvarande prisnivån liksom dollarkursens
utveckling har förbättrat Dannemoras resultat och att det finns utsikter
för ett positivt kassaflöde.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att enligt de uppgifter som
industriministern har lämnat förutsättningarna synes ha ökat för att
verksamheten vid Dannemora gruva skall kunna resultera i ett positivt
kassaflöde. Samtidigt vill utskottet betona att SSAB:s styrelse har att göra de
företagsekonomiska bedömningarna utifrån den utveckling som kan noteras.

Vad gäller den jämförelse som motionärerna gör mellan Dannemora och
Grängesbergs gruvor vill utskottet erinra om att en härdhall för granultillverkning
under hösten 1982 kommer att tas i bruk i Grängesberg. Detta har
för SSAB:s ledning varit ett motiv för att göra en utvärdering av
Grängesbergsgruvans verksamhet vid ett senare tillfälle än vad gäller
Dannemoragruvan. Mot bakgrund av vad som här har anförts avstyrker
utskottet motion 1981/82:92 (s).

SSAB.s ägarförhållanden

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:98 beklagas att statens
ägarandel genom den finansiella rekonstruktionen ökas från 50 % till 75 %
genom att staten går in som direkt delägare jämte Statsföretag. Ett statligt
direkt ägande får endast vara en temporär lösning av ägarstrukturen inom
SSAB, anför motionärerna. Vidare sägs i motionen att det är angeläget att
regeringen ges i uppdrag att aktivt söka efter en eller flera nya delägare i
SSAB för i första hand de 25 % av aktiekapitalet som enligt propositionen
föreslås ägas direkt av staten. Kan inte detta genomföras bör förutsättningarna
för en börsintroduktion av SSAB undersökas när företaget har nått ett
positivt kassaflöde. I motionen föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande
av denna innebörd.

Utskottet vill erinra om att det inte föreligger några formella hinder för en
vidgning av SSAB:s ägarkrets. Något riksdagsuttalande med den innebörd
som motionärerna föreslår anser utskottet inte vara befogat. Motion
1981/82:89 (m) avstyrks således i denna del.

NU 1981/82:13

SSAB.s personalstyrka

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:98 sägs att den sysselsättningsgaranti
som vid beslutet om strukturplanen för SSAB tillkom för då
anställd personal och som gäller fram till den 31 mars 1983 har kommit att
belasta företaget på ett utomordentligt allvarligt sätt.

Ett krisdrabbat företag kan inte, anför motionärerna, ha personella
resurser för att driva en särskild organisation för övertalig personal. Den
personal som nu blir övertalig bör därför överföras till ett företag eller en
organisation utanför SSAB:s ram. Regeringen bör enligt motionärerna ges i
uppdrag att inleda förhandlingar med SSAB om övertagande av ansvaret för
den övertaliga personalen. Erfarenheterna från det s. k. P 80-projektet i
Göteborg bör tillvaratas, anför de. Målet är enligt motionärerna att SSAB
löses från den nämnda sysselsättningsgarantin.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1981/82:99 anförs att det
krävs en övergripande planering av stålindustrin från samhällets sida.
Målsättningen skall, sägs det, utgå från en offensiv industripolitisk strategi
för en behovsinriktad produktion med nationell utveckling, regional balans
och långsiktig resurshushållning. Samhällsekonomiska bedömningar skall
vara vägledande. Motionärerna föreslår att riksdagen skall uttala sig för att
regeringen med de angivna utgångspunkterna inhämtar förslag från SSAB
till åtgärder för att sysselsätta nuvarande personalstyrka. Regeringen skall
därefter snarast förelägga riksdagen förslag till nödvändiga åtgärder.

Av SSAB:s Handlingsprogram 1982 framgår att en särskild projektorganisation,
eventuellt i form av dotterbolag, kommer att skapas av SSAB med
uppgift bl. a. att finna nya sysselsättningstillfällen för den personal som blir
friställd inom olika delar av SSAB. Utskottet delar inte motionärernas
uppfattning att denna organisation bör läggas utanför SS AB: s ram. Det torde
finnas ett värde i att ansvaret för den övertaliga personalen ligger kvar i
SSAB-gruppen. Den här aktuella frågan har behandlats i den tidigare (s. 10)
nämnda interpellationsdebatten den 27 november 1981 om bl. a. SSAB:s
verksamhet. Härvid uppgav industriministern att SSAB vid utformningen av
sin projektorganisation har beaktat erfarenheterna från varvsindustrin, det
s. k. P 80-projektet i Göteborg. Utskottet ställer sig inte heller bakom
motionärernas önskemål om att SSAB skall lösas från sysselsättningsgarantin.
Motion 1981/82:98 (m) avstyrks sålunda i här aktuell del.

SSAB har efter ett omfattande analysarbete fastställt Handlingsprogram
1982 med målet att uppnå positivt kassaflöde senast år 1983. Planen
inrymmer strukturförändringar och rationaliseringar som medför att personalbehovet
blir mindre än i dag.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att nu genom ett uttalande
till regeringen initiera krav på SSAB:s ledning om andra förslag till åtgärder
för att sysselsätta SSAB:s nuvarande personalstyrka än de som redan har
lämnats. Motion 1981/82:99 (vpk) avstyrks således i denna del.

NU 1981/82:13

SSA B:s fortsatta verksamhet

I moderata samlingspartiets partimotion 1981/82:98 framläggs vissa förslag
beträffande SSAB:s fortsatta verksamhet. Ett av dessa förslag går ut på att
företagsledningen seriöst borde studera förutsättningarna för en mer
decentraliserad organisation. Vidare måste enligt motionärerna företagsledningen
åläggas att seriöst undersöka förutsättningarna för att skrotimporten
till Sverige kan minska. Detta sägs kunna åstadkommas främst genom
ämnesleveranser till marknadspris från SSAB till övriga fristående verk.

I motionen anförs också att det är av central betydelse att statsstödet till
SSAB inte i någon väsentlig utsträckning snedvrider konkurrensförhållandena
mellan de fristående verken och den huvudsakligen statligt ägda
stålkoncernen.

Vidare förutsätts i motionen att företagsledningarna i LKAB och SSAB
studerar möjligheterna av en samordning av de statsägda järnmalmsgruvorna.

Flera av de frågor som tas upp i motionen behandlades i den tidigare
nämnda interpellationsdebatten den 27 november 1981 om SSAB:s verksamhet.
Beträffande en decentraliserad organisation för SSAB anförde
sålunda industriministern att det är bolagets styrelse som själv beslutar om
hur SSAB reformerar sin organisation. Vad gäller skrotförsörjningen
erinrade han om att överläggningar pågår under bruksdisponent Wilhelm
Ekmans ledning och i samförstånd med branschen. De avtal som nu löper går
ut den 31 juli 1982.

Utskottet vill för sin del instämma i vad industriministern har anfört
beträffande SSAB:s organisation. Det finns inte anledning för riksdagen att
uttala sig i denna fråga.

Stålindustrins skrotförsörjning har tidigare uppmärksammats flera gånger
av riksdagen, senast under våren 1981. Näringsutskottet förutsatte då (NU
1980/81:44 s. 15) att regeringen fortlöpande följde utvecklingen på skrotområdet
och tog de initiativ som erfordrades. Eftersom förhandlingar pågick
mellan de berörda företagen ansåg sig utskottet dock inte ha anledning att
föreslå riksdagen begära att regeringen då skulle vidta åtgärder i frågan.
Resultatet av de pågående förhandlingarna borde avvaktas. Om dessa
förhandlingar inte skulle leda till resultat borde regeringen ta de initiativ som
krävdes för att få till stånd en överenskommelse för att lösa skrotfrågan.
Våren 1980 erinrade utskottet (NU 1979/80:51 s. 31) om sitt uttalande år 1978
av innebörd att stålindustrin så långt möjligt bör vara baserad på inhemsk
malm, inhemskt skrot eller ämnen som tillverkas inom landet (NU
1977/78:45 s. 22). Utskottet har samma uppfattning i detta ämne nu.

Vad gäller samordning av de statsägda järnmalmsgruvorna förutsätter
utskottet att företagsledningarna kontinuerligt studerar de båda företagens
möjligheter att på olika sätt uppnå en förbättrad lönsamhet och anpassa sig
till förändrade förutsättningar i omvärlden. Detta bör dock inte föranleda

NU 1981/82:13

något riksdagsuttalande i den här aktuella frågan. Av vad utskottet här anfört
framgår att utskottet avstyrker motion 1981/82:98 (m) i ifrågavarande
del.

Svenska Varv

Inledning

Fullmäktige i riksgäldskontoret har genom skilda beslut av riksdagen -senast år 1980 (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405) -bemyndigats att ikläda staten garantier till Svenska Varv avseende förlusttäckning
för kundfordringar och fartygsproduktion om sammanlagt 3 350
milj. kr. till utgången av år 1984. Nämnda garantier infördes år 1977 för att
täcka viss del av de förluster som uppstod på varvens fartygsproduktion.
Garantierna utvidgades senare till att även omfatta förluster på kundfordringar.
Infriandet av garantierna sker när slutlig förlust på fartygsproduktion
och kundfordringar har kunnat konstateras.

I propositionen (s. 35) anges att Svenska Varvs resultat år 1981 beräknas
bli sämre än vad man tidigare har kalkylerat med. En förlust på ca 1 500 milj.
kr. förutses för år 1981. Resultatet medför att såväl Svenska Varvs soliditet
som dess likviditet försämras. Ett förbättrat resultat beräknas enligt
preliminära beräkningar kunna uppnås för år 1982.

Ändrade riktlinjer för s. k. värdegarantier

I propositionen (s. 36) sägs att det kan visa sig vara nödvändigt att
temporärt öka likviditeten hos Svenska Varv redan innan värdegarantier
infrias. Detta bör då ske genom lån. För att möjliggöra en sådan upplåning
erfordras statliga lånegarantier. Regeringen föreslår i propositionen att
riksdagen skall bemyndiga riksgäldskontoret att teckna sådana lånegarantier
intill ett belopp som högst får utgöra summan av utestående värdegarantier.

Vidare föreslås att utbetalning från anvisat anslag för värdegarantier skall
kunna göras innan slutlig förlust på fartygsproduktionen och kundfordringar
har kunnat konstateras. På så sätt kan Svenska Varvs räntekostnader
minskas.

Regeringens förslag kritiseras i moderata samlingspartiets partimotion
1981/82:98. Motionärerna ifrågasätter behovet av att förstärka Svenska
Varvs likviditet och anför bl. a. att soliditeten därmed skulle försämras. De
säger att förslaget att värdegarantier skall utbetalas innan en förlust
realiseras strider mot de principer som riksdagen tidigare har fattat beslut
om. I motionen begärs att förslaget rörande Svenska Varv skall avslås.

Utskottet har under ärendets beredning tagit del av vissa ytterligare

NU 1981/82:13

uppgifter från industridepartementet om Svenska Varvs beräknade soliditets-
och likviditetsutveckling under den närmaste tiden.

Enligt utskottets mening krävs nu åtgärder för att lösa Svenska Varvs
akuta ekonomiska problem. Utskottet delar regeringens uppfattning att
dessa åtgärder bör vidtas inom ramen för redan beslutade ägartillskott. Den i
propositionen föreslagna ändringen av regler för de s. k. värdegarantierna
medger en sådan lösning av Svenska Varvs ekonomiska problem. Utskottet
tillstyrker sålunda förslagen i propositionen i fråga om ändrade riktlinjer för
garantier till Svenska Varv avseende förlusttäckning för kundfordringar och
fartygsproduktion. Härav framgår att utskottet avstyrker motion 1981/82:98
(m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för industripolitiken

att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 1,

2. beträffande riktlinjer för Statsföretags verksamhet
att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 2,

3. beträffande tillsättandet av en expertkommitté

att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 3,

4. beträffande förutsättningar för LKAB.s och SSAB.s framtid
att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 5,

5. beträffande Eiserkoncernen

att riksdagen avslår motion 1981/82:103 yrkande 2,

6. beträffande medelstillskott avseende LKAB.s rekonstruktion
att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 1
och med avslag på motion 1981/82:98 yrkande 4 till Tillskott till
Statsföretag AB för LKAB.s rekonstruktion på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 000
kr.,

7. beträffande LKAB.-s styrelses handlingsplan

att riksdagen avslår motion 1981/82:103 yrkande 3,

8. beträffande investeringsprogram för LKAB

att riksdagen avslår motion 1981/82:103 yrkande 4,

9. beträffande avtal angående SSAB

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 2
och med avslag på motion 1981/82:99 yrkandena 1-3 godkänner
avtalet mellan staten och Stora Kopparbergs Bergslags AB om
förvärv av aktier i SSAB Svenskt Stål AB och avtalet om
kapitaltillskott till SSAB Svenskt Stål AB m. m. i vad avser
ekonomiska förpliktelser för staten.

NU 1981/82:13

10. beträffande medel till Statsföretag AB för aktieteckning i
SS A B

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 3 till
Tillskott till Statsföretag AB för aktieteckning i SS AB Svenskt
Stål AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 575 000 000 kr.,

11. beträffande lån till SS A B

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 4 till
Lån till SSAB Svenskt Stål AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,

12. beträffande finansiell rekonstruktion av SSAB

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 5
bemyndigar regeringen att förfoga över fordran på 550 000 000
kr. av Lån till ett nytt handelsstålsbolag för investeringsändamål
i enlighet med vad som anges i propositionen,

13. beträffande redovisning av SSAB:s finansiella situation m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:103 yrkande 1,

14. beträffande avtal mellan statens vattenfallsverk och Gränges A B
om förvärv av kraftrörelse

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1981/82:25 bilaga 10 punkt 2
moment 1 bemyndigar regeringen att godkänna den mellan
statens vattenfallsverk och Gränges AB träffade överenskommelsen
om förvärv av bolagets kraftrörelse i vad staten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

b) finner motionerna 1981/82:114 och 1981/82:115 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande SSAB.s Handlingsprogram 1982

att riksdagen avslår motion 1981/82:99 yrkande 4,

16. beträffande verksamheten vid Dannemora gruvor
att riksdagen avslår motion 1981/82:92,

17. beträffande SSAB.s ägarförhållanden

att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 7,

18. beträffande SSAB.s sysselsättningsgaranti

att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 6,

19. beträffande sysselsättning av SSAB.s nuvarande personalstyrka att

riksdagen avslår motion 1981/82:99 yrkande 5,

20. beträffande SSAB.s fortsatta verksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:98 yrkande 8,

NU 1981/82:13

21. beträffande lånegarantier till Svenska Varv

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 7
och med avslag på motion 1981/82:98 yrkande 9 i ifrågavarande
del bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garantier för upplåning av den statliga varvskoncernen Svenska
Varv intill ett belopp som högst får utgöra summan av
utestående värdegarantier avseende förlusttäckning för kundfordringar
och fartygsproduktion,

22. beträffande ändrade riktlinjer för garantier avseende förlusttäckning
inom Svenska Varv

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:56 moment 6
och med avslag på motion 1981/82:98 yrkande 9 i ifrågavarande
del godkänner de ändrade riktlinjer för garantier avseende
förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion till
den statliga varvskoncernen Svenska Varv som anges i propositionen.

Stockholm den 3 december 1981

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s). Margaretha af
Ugglas (m) (mom. 2-22), Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Tage
Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s).
Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m) (mom. 1) och Birgitta Johansson (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för industripolitiken (mom. 1)

Erik Hovhammar, Tage Adolfsson och Karl Björzén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Riksdagen
tog” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i. att de principer som anges i motionen bör kunna
ligga till grund för den framtida statliga industripolitiken. Bl. a. är flera av de
tankegångar som framförs i industristödsutredningens betänkande och som
motionärerna hänvisar till väl värda att beaktas i detta sammanhang.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och
tillstyrker sålunda motion 1981/82:98 (m) i denna del.

NU 1981/82:13

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för industripolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för Statsföretags verksamhet (mom. 2)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att Statsföretagsgruppens
svårigheter att fungera på ett tillfredställande sätt motiverar att
regeringen skyndsamt låter utarbeta nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet.
Dessa bör syfta till en sanering och utförsäljning av de företag som anses
arbeta under normala affärsbetingelser. Utskottet föreslår att riksdagen
framhåller detta i ett uttalande till regeringen. Därigenom tillgodoses det nu
berörda önskemålet i motion 1981/82:98 (m).

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande riktlinjer för Statsföretags verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tillsättandet av en expertkommitté (mom. 3)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adofsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Av nyss” och
slutar med ”motion 1981/82:98 (m)” bort ha följande lydelse:

Åtskilliga av Statsföretags dotterbolag är sådana där regionalpolitiska eller
sysselsättningspolitiska skäl har ansetts tala för ett statligt engagemang.
Dessa bolag ställer stora krav på moderbolagets resurser. Enligt utskottets
mening bör, såsom föreslås i motionen, en särskild kommitté med
kvalificerade företagsekonomiska experter och parlamentarisk insyn ges i
uppdrag att överväga huruvida Statsföretag är en lämplig organisation för att
fullgöra de uppgifter det här är fråga om. Riksdagen bör göra ett uttalande
med denna innebörd. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1981/82:98 (m) i
nu angiven del.

NU 1981/82:13

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande tillsättandet av en expertkommitté

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förutsättningar för LKAB:s och SSAB:s framtid (mom. 4)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 7 med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang också stryka under att en förutsättning
för LKAB:s och SSAB:s framtid måste vara företagsekonomisk lönsamhet.
Denna får inte motverkas av att företagen åläggs andra sysselsättningsmässiga
åtaganden än de som ligger i den normala verksamheten.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ställa sig bakom i ett uttalande
till regeringen. Därigenom tillgodoses motion 1981/82:98 (m) i här behandlad
del.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande förutsättningar för LKAB.s och SSAB.s framtid
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Eiserkoncernen (mom. 5)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i överenstämmelse med vad socialdemokraterna i olika
sammanhang har framhållit i riksdagen, att situationen i tekoindustrin som
helhet motiverar omfattande statliga insatser. Vad gäller Eiser-koncernen är
det enligt utskottets mening angeläget att situationen inte ytterligare
förvärras. Ytterligare kapitalinsatser torde erfordras för att inte företagets
existens skall äventyras. Utskottet föreslår med tillstyrkande av motion
1981/82:103 (s) i ifrågavarande del att riksdagen uttalar att regeringen bör
vidta åtgärder för att säkra Eiserkoncernens fortlevnad och produktion i
Sverige.

NU 1981/82:13

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande Eiserkoncernen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:103 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. LKABrs styrelses handlingsplan (mom. 7)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning kan flera av de åtgärder som föreslås i
LKAB:s styrelses handlingsplan medföra samhällsekonomiska konsekvenser
som det finns alla anledning för regeringen att uppmärksamma och
beakta. I den socialdemokratiska partimotionen ges exempel på sådana
åtgärder. En dylik fråga är den aviserade koncentrationen till järnmalmsområdet.
Regeringen bör ta ställning till om en sådan koncentration är
önskvärd från samhällets synpunkt. Det kan finnas risk för att verksamhet
läggs ned som skulle kunna ge sysselsättning på längre sikt. Det bör vara
samhällets uppgift att undersöka möjligheterna att i någon form - inom eller
utanför LKAB - bibehålla den hotade verksamheten. Regeringen bör enligt
utskottets mening redovisa de åtgärder som från samhällets synpunkt är
motiverade med anledning av LKAB:s styrelses handlingsplan. Motion
1981/82:103 (s) tillstyrks således i här aktuell del.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande LKAB.s styrelses handlingsplan

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:103 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Investeringsprogram för LKAB (mom. 8)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsmakterna bör utnyttja
de statliga företagen som ett offensivt instrument i näringspolitiken. En
möjlighet att förbättra situationen i Norrbottens län är att genomföra
ytterligare investeringar i LKAB. Det kan gälla såväl investeringar i
anläggningar som insatser på prospekteringsområdet. Regeringen bör därför
föranstalta om ett sådant investeringsprogram som föreslås i motion
1981/82:103 (s).

NU 1981/82:13

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande investeringsprogram för LKAB

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:103 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Redovisning av SSAB:s finansiella situation m. m. (mom. 13)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Kraven i ”
och slutar med ”motion 1981/82:103 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i de nu behandlade frågorna om kapitaltillskott
till SSAB skall ses mot bakgrund av att SSAB skulle råka i mycket
allvarliga svårigheter om riksdagen inte nu skulle fatta dessa beslut.
Riksdagen befinner sig här i en tvångssituation. Ställningstagandet innebär
inte att utskottet ställer sig bakom regeringens handlande i frågan. Även om
SSAB nu erhåller ett finansiellt tillskott så talar tillgängliga uppgifter för att
företaget framöver kommer att få leva inom en snäv ekonomisk ram. I
propositionen ges emellertid inget underlag för en bedömning av huruvida
SSAB kan klara detta eller om företaget snart står inför nya akuta
ekonomiska problem och behov av ytterligare kapitalltillskott. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt att riksdagen snarast får ett underlag för att
kunna bedöma detta. Utskottet tillstyrker således kravet i den socialdemokratiska
partimotionen om en redovisning under våren 1982 från regeringen
av SSAB:s finansiella situation och av hur företagets ekonomiska utveckling
bedöms bli under de närmaste åren. Samtidigt bör regeringen redovisa
SSAB:s beslutade och planerade strukturella förändringar och konsekvenserna
av dessa för sysselsättningen på de berörda orterna. Genom ett
uttalande från riksdagen av denna innebörd tillgodoses önskemålen i den nu
aktuella delen av motion 1981/82:103 (s).

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande redovisning av SSAB:s finansiella situation m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:103 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Verksamheten vid Dannemora gruvor (mom. 16)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”motion 1981/82:92 (s)” bort ha följande lydelse: -

NU 1981/82:13

Det är dock fortfarande oklart om verksamheten vid Dannemora gruvor
skall fortsätta och hur regeringen ser på denna fråga. Dannemora gruva bör
emellertid ges samma chans att visa lönsamhet som andra enheter inom
SS AB. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen för riksdagen redovisa
sin syn på Dannemora gruva. Detta bör ske i den samlade redovisning av
SSAB:s beslutade och planerade strukturella förändringar och dessas
konsekvenser för sysselsättningen som har berörts tidigare i detta betänkande.
Innan så sker bör inga beslut fattas om förändring av verksamheten vid
Dannemora gruva.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande verksamheten vid Dannemora gruvor

att utskottet med anledning av motion 1981/82:92 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. SSAB:s ägarförhållanden (mom. 17)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt gällande mål för SSAB skall bolaget under år 1983 uppnå ett positivt
kassaflöde. Om så blir fallet ökar möjligheterna till en förändring av
ägarstrukturen.

Regeringen bör, såsom föreslås i motionen, aktivt verka för att i första
hand den andel i SSAB som direkt ägs av staten övertas av en eller flera
privata delägare. Också förutsättningarna för en börsintroduktion av SSAB
bör prövas. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna
innebörd. Alltså tillstyrker utskottet motion 1981/82:98 (m) i ifrågavarande
del.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande SSAB.s ägarförhållanden

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. SSAB:s svsselsättningsgaranti (mom. 18)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Av
SSAB:s” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening väsentligt att SSAB:s personella resurser

NU 1981/82:13

inte utnyttjas för att driva en särskild projektorganisation. Risk finns för att
en sådan organisation tar i anspråk bl. a. ledningskapacitet som i stället
skulle behövas för att SSAB skall kunna fås att fungera mer effektivt.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör framlägga ett
förslag om att SSAB skall lösas från den sysselsättningsgaranti som gäller till
den 31 mars 1983. Riksdagen bör göra ett uttalande om detta. Därmed
tillgodoses önskemålen i motion 1981/82:98 (m) i här aktuell del.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande SSAB.s sysselsättningsgaranti

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. SSAB:s fortsatta verksamhet (mom. 20)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 20 med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Det är flera viktiga frågor som motionärerna här tar upp. En mer
decentraliserad organisation inom SSAB skulle kunna befrämja arbetsmoralen
inom företaget och positivt påverka produktionsresultatet. Förutsättningarna
för en sådan decentralisering bör närmare prövas.

Vid den fortsatta rekonstruktionen av SSAB är det enligt utskottets
uppfattning angeläget att man seriöst prövar möjligheterna att minska
skrotimporten till Sverige och att man till den i propositionen (s. 32) angivna
motprestationen för kapitaltillskott även fogar villkoret att statsstödet inte
får snedvrida konkurrensförhållandena mellan de fristående stålföretagen
och den huvudsakligen statligt ägda stålkoncernen. Förutsättningarna för en
samordning av de statsägda gruvorna bör också studeras. Om ett bättre
kapacitetsutnyttjande därigenom kan erhållas inom ett mindre antal gruvor
torde de resterande gruvornas resultat och möjlighet att överleva kunna
förbättras. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd till
regeringen. Utskottet tillstyrker således motion 1981/82:98 (m) i ifrågavarande
del.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande SSAB.s fortsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1981/82:13

13. Lånegarantier till Svenska Varv och ändrade riktlinjer för garantier
avseende förlusttäckning inom Svenska Varv (mom. 21 och 22)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Tage Adolfsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 1981/82:98 (m)” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening föreligger i den här aktuella frågan inte ett
underlag som på ett tillfredställande sätt motiverar de i propositionen
föreslagna åtgärderna. Det är vid en samlad bedömning svårt att finna några
nya bärande skäl för ytterligare förlusttäckningsbidrag. I avsaknad av sådana
bör de av riksdagen tidigare beslutade reglerna om s. k. värdegarantier enligt
utskottets mening inte ändras.

Av vad utskottet här har anfört framgår att utskottet ansluter sig till vad
som sägs i motion 1981/82:98 (m) och avstyrker propositionen vad gäller
ändrade riktlinjer för s. k. värdegarantier till Svenska Varv.

dels att utskottet under 21 och 22 bort hemställa

21. beträffande lånegarantier till Svenska Varv

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 9 i
ifrågavarande del avslår proposition 1981/82:56 moment 7.

22. beträffande ändrade riktlinjer för garantier avseende förlusttäckning
inom Svenska Varv

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:98 yrkande 9 i
ifrågavarande del avslår proposition 1981/82:56 moment 6.

Särskilt yttrande

Medeltillskott avseende LKAB:s rekonstruktion

Erik Hovhammar, Tage Adolfsson och Karl Björzén (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion 1981/82:8 angående den
ekonomiska politiken förordat en sänkning av arbetsgivaravgifterna inom
det inre stödområdet, vilket även anförts i partimotion 1981/82:98.

Detta innebär dock inte att vi är beredda att vid behandlingen av frågan om
kapitaltillskott till LKAB ta någon ställning beträffande storlek och
utformning av eventuella reformer som syftar till regional differentiering av
arbetsgivarargifterna. För ett sådant ställningstagande erfordras enligt vår
mening en betydligt fylligare redovisning av förutsättningar, förslag och
kostnadseffekter än den som finns upptagen i proposition 1981/82:56. Därför
kan vi inte acceptera beräkningen att den eventuella reformen för LKAB
skulle medföra kostnadssänkningar motsvarande ett kapitaltillskott av 400
milj. kr. Vi har dock biträtt utskottets hemställan om bifall till det i
propositionen föreslagna kapitaltillskottet för LKAB:s rekonstruktion.

NU 1981/82:13

Innehåll

Ärendet 1

Proposition 1981182:56 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 2

Proposition 1981182:25 (del) 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Motioner 3

Utskottet 4

Statsföretagsgruppen m. m 5

LKAB 7

Medelstillskott till LKAB 7

LKAB:s handlingsplan 9

SS AB 11

Inledning 11

Kapitaltillskott till SSAB, m. m 11

Statens vattenfallsverks förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse .. 13

SSAB:s Handlingsprogram 1982 m. m 16

SSAB:s ägarförhållanden 17

SSAB:s personalstyrka 18

SSAB:s fortsatta verksamhet 19

Svenska Varv 20

Inledning 20

Ändrade riktlinjer för s. k. värdegarantier 20

Hemställan 21

Reservationer

1. Riktlinjer för industripolitiken (m) 23

2. Riktlinjer för Statsföretags verksamhet (m) 24

3. Tillsättandet av en expertkommitté (m) 24

4. Förutsättningar för LKAB:s och SSAB:s verksamhet (m) 25

5. Eiserkoncernen (s) 25

6. LKAB:s styrelses handlingsplan (s) 26

7. Investeringsprogram för LKAB (s) 26

8. Redovisning av SSAB:s finansiella situation m. m. (s) 27

9. Verksamheten vid Dannemora gruvor (s) 27

10. SSAB:s ägarförhållanden (m) 28

11. SSAB:s sysselsättningsgaranti (m) 28

NU 1981/82:13

12. SSAB:s fortsatta verksamhet (m) 29

13. Lånegarantier till Svenska Varv och ändrade riktlinjer för

garantier avseende förlutstäckning inom Svenska Varv (m)... 30

Särskilt yttrande

Medelstillskott avseende LKAB:s rekonstruktion (m) 30

GOTAB 69984 Stockholm 1981