LU 1981/82:38

Lagutskottets betänkande
1981/82:38

om revisors kompetens m. m. (prop. 1981/82:171)

Ärendet

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:171 vari regeringen (justitiedepartementet)
efter hörande av lagrådet föreslår att riksdagen skall
anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385).

Förslaget i propositionen innebär att det skall finnas en kvalificerad
revisor, dvs. en auktoriserad eller godkänd revisor i alla aktiebolag.

Vidare föreslås att bestämmelserna om anmälan av aktieinnehav i 8 kap.
5 § aktiebolagslagen inte längre skall avse bolagsledningen i börsnoterade
bolag och att bolagsstyrelsen skall kunna delegera sina åligganden vid
aktietilldelning till en enskild styrelseledamot.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1983. I äldre
aktiebolag föreslås dock kravet på kvalificerad revisor inträda först efter
utgången av år 1987.

Lagförslaget har intagits som bilaga till betänkandet.

I betänkandet behandlas vidare dels tre med anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen 1981/82:2441, 1981/82:2462 och 1981/
82:2481, dels de under allmänna motionstiden i år väckta motionerna
1981/82:928 och 1981/82:1582 såvitt avser yrkande 5.

Motionsyrkandena redovisas nedan.

Motionsyrkanden

I motion 1981/82:928 av Jan Bergqvist m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av företagsrevisionen.

1 motion 1981/82:1582 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motion 1981/82:1578 anförs om att införa nya regler beträffande
revisorsverksamheten.

I motion 1981/82:2441 av Jan Bergqvist och Birger Rosqvist (båda s)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att införande av kvalificerad revisor i alla
aktiebolag skall genomföras inom en treårig övergångstid, räknat från den
1 januari 1983,

2. att riksdagen beslutar att införandet av kvalificerad revisor i alla

1 Riksdagen 1981/82. 8 sami. Nr 38

LU 1981/82:38

aktiebolag sker successivt och knyts till storleken på bolagets bundna egna
kapital enligt vad som föreslagits i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kommerskollegiums disciplinära ingripanden när
det gäller varning enligt 23 § revisorsförordningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande bestämmelse
i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen innebärande att revisor skall vara
skyldig att lämna erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter
till polis och åklagarmyndigheter när förundersökning inletts beträffande
bolag i vilket revisorn är vald, samt

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande bestämmelser
i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen innebärande att revisionsberättelse
skall innehålla uppgift om bolaget har fullgjort sina skyldigheter enligt
skatte- och uppbördsförfattningarna.

I motion 1981/82:2462 av Joakim Ollén och Olle Aulin (båda m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om de formella kompetenskraven rörande praktisk verksamhet för
godkänd revisor.

I motion 1981/82:2481 av Eric Rejdnell (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om övergångstid
och dispensinstitut.

Utskottet

Revisors kompetens m. m.

Enligt aktiebolagslagen (ABL) är varje aktiebolag skyldigt att anlita
revisor. Beträffande vissa aktiebolag uppställs särskilda krav på revisorns
kompetens. Närmare bestämmelser i detta avseende finns i 10 kap. 3 §
ABL. Enligt lagrummets första stycke skall minst en av bolagsstämman
utsedd revisor var auktoriserad eller godkänd revisor, om bolagets bundna
egna kapital uppgår till minst 1 milj. kr. eller om full täckning inte finns för
bolagets aktiekapital. I andra stycket föreskrivs att minst en av bolagsstämman
utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor, om bolaget under två
år i följd har haft en balansomslutning som har överstigit 1 000 gånger
basbeloppet eller mer än 200 anställda eller om bolaget är börsnoterat. För
moderbolag i en koncern gäller skyldigheten att ha auktoriserad revisor
om balansomslutningen eller antalet anställda i koncernföretagen överskrider
de sistnämnda gränserna.

Frågan om auktorisation eller godkännande som revisor prövas av
kommerskollegium. Bestämmelser härom finns i förordningen (1973:221)
om auktorisation och godkännande av revisorer samt i kommerskollegiets
revisorskungörelse (KFS 1973:6 omtryckt 1980:13).

LU 1981/82:38

Kraven är störst i fråga om auktorisation. När det gäller utbildning
krävs här att sökanden har avlagt akademisk ekonomexamen eller annan
likvärdig svensk examen i enlighet med kommerskollegiets närmare föreskrifter.
För auktorisation krävs vidare att sökanden utövar revisionsverksamhet
som yrke och att han har utövat praktisk verksamhet i revisorsyrket
på tillfredsställande sätt under minst fem år.

1 fråga om godkännande krävs att sökanden har eftergymnasial utbildning
med ekonomisk inriktning, dock inte av sådan omfattning som krävs
för auktorisation. För godkännande krävs vidare bl. a. att sökanden utövar
revisionsverksamhet som yrke eller fullgör likartade eller därmed sammanhängande
uppgifter och att han har utövat praktisk verksamhet i
revisorsyrket på tillfredsställande sätt under minst fem år.

Frågan om en utvidgning av aktiebolags skyldighet att ha kvalificerad
revisor har under senare år flera gånger prövats av riksdagen (LU 1980/
81:4, 28 och 33). I sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1980/81:4
anförde utskottet att någon skärpning av ABL inte kunde genomföras då
men att möjligheterna att införa kvalificerad revision borde snarast övervägas
på nytt. Enligt utskottet borde regeringen — sedan ett tillförlitligt
underlag erhållits för en bedömning av tillgången på och behovet av
kvalificerad revisor — för riksdagen framlägga förslag till ändrad lagstiftning.
Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening till känna för
regeringen.

Kommerskollegium fick härefter i uppdrag av regeringen att göra en
undersökning av tillgången på kvalificerade revisorer. Kollegiet redovisade
resultatet av arbetet i en skrivelse till justitiedepartementet år 1982. På
grundval av kommerskollegiets undersökning och synpunkter som framkommit
vid en hearing med berörda myndigheter och organisationer under
ärendets beredning i justitiedepartementet föreslås i propositionen att
aktiebolag fr. o. m. den 1 januari 1983 skall ha minst en kvalificerad
revisor. För befintliga bolag föreslås dock en övergångstid om fem år
innan skyldigheten att ha kvalificerad revisor inträder.

Som utskottet framhållit då frågan om kvalificerad revisor i aktiebolag
tidigare prövats är det av stor betydelse att garantier finns för en sakkunnig
revision i alla aktiebolag. F. n. är som framgår av redogörelsen ovan
mindre aktiebolag inte skyldiga att ha kvalificerad revisor. Det är emellertid
främst sådana bolag som är utsatta när det gäller ekonomisk brottslighet.
Härtill kommer att revisionen i de mindre bolagen i många fall torde
vara bristfällig och att en sakkunnig revision därför ofta kan vara till fördel
för bolaget genom att ekonomiska problem kan uppmärksammas. Utskottet
tillstyrker således att de föreslagna ändringarna av revisionsbestämmelserna
i ABL genomförs. Härigenom tillgodoses önskemålet i motion 1582
(vpk) om att endast godkänd eller auktoriserad revisor skall finnas i
aktiebolag (yrkande 5 delvis). Övriga frågor om revision som tagits upp i
motionen behandlar utskottet nedan.

LU 1981/82:38

I motion 2441 (s) riktas kritik mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet.
Enligt motionärerna kan det på goda grunder antas att antalet
kvalificerade revisorer kommer att öka snabbare än kommerskollegiet
beräknat och att därför en treårig övergångstid är tillräcklig. Vidare framhålls
att redan nu revideras 2/3 av alla aktiebolag av kvalificerade revisorer
och att flertalet av de bolag som i dag saknar sådan revisor är mindre
bolag i vilka revisionsarbetet är mindre tidskrävande. Motionärerna anser
att det av flera skäl, bl. a. angelägenheten av att ekonomisk brottslighet
motarbetas, är betydelsefullt att reformen genomförs snarast möjligt. Motionärerna
yrkar (yrkande 1) att övergångstiden skall bestämmas till den
1 januari 1986. Vidare yrkas att övergången skall ske successivt så att krav
på kvalificerad revisor i bolag med aktiekapital mellan 100 000 och 1 milj.
kr. införs den 1 januari 1985 och för bolag med lägre aktiekapital den 1
januari 1986.

Som motionärerna framhåller är det angeläget att de nya reglerna om
kvalificerad revision blir tillämpliga på alla bolag snarast möjligt. Enligt
utskottets mening är det dock samtidigt betydelsefullt att övergångstiden
inte tas till för snävt så att man senare måste förlänga den eller införa
dispensregler därför att det visat sig att antalet kvalificerade revisorer är
otillräckligt. Kommerskollegium har vid sin undersökning kommit fram
till att tillgången och efterfrågan på kvalificerade revisorer med god marginal
balanserar vid årsskiftet 1987-1988. Bedömningen grundas på antaganden
om det årliga nytillskottet av kvalificerade revisorer och om ledig
kapacitet inom revisorskåren samt på den förväntade ökningen av efterfrågan
på kvalificerade revisorer från befintliga och nytillkommande bolag.
Kommerskollegiet har i sin bedömning också tagit hänsyn till att de
bolag som i dag inte revideras av kvalificerade revisorer och de bolag som
nybildas endast torde bli föremål för mindre revisionsinsatser. Enligt
utskottets mening saknas underlag för att frångå kommerskollegiets bedömning
av när krav på kvalificerad revisor kan införas för alla aktiebolag.
Utskottet vill vidare hänvisa till vad som anförs i propositionen nämligen
att det vid justitiedepartementets hearing rådde en betydande enighet
om att det är lämpligt med en femårig övergångstid. En omständighet som
också bör beaktas är att en längre övergångstid ger möjlighet för de
revisorer som i dag inte är kvalificerade att komplettera sin teoretiska och
praktiska utbildning så att de kan bli auktoriserade eller godkända. Utskottet
kan således inte ställa sig bakom önskemålet i motion 2441 om att
övergångstiden bör förkortas. Inte heller kan utskottet tillstyrka att övergången
sker stegvis. Som departementschefen framhåller innebär en sådan
lösning praktiska komplikationer utan att i gengäld erbjuda några andra,
påtagliga fördelar. Utskottet avstyrker således bifall till motion 2441 yrkandena
1 och 2.

I motion 2462 (m) och motion 2481 (fp) tas upp frågor om följderna av
lagstiftningen för de revisorer som inte är godkända eller auktoriserade.

LU 1981/82:38

Motionärerna i motion 2462 framhåller att sådana revisorer i många fall
som klienter har företag av betydande storlek och med många anställda.
Den föreslagna övergångstiden ger dessa revisorer möjlighet ätt skaffa sig
den teoretiska utbildning som krävs för auktorisation eller godkännande.
Däremot torde de i vissa fall sakna möjligheter att skaffa sig de erforderliga
praktiska meriterna. Motionärerna anser det angeläget att man underlättar
för de revisorer som saknar föreskriven kompetens att erhålla denna. I de
fall då vederbörande revisor har skaffat sig den erforderliga teoretiska
utbildningen och i dag anmärkningsfritt driver en egen revisionsfirma bör
enligt motionärerna möjlighet öppnas för kommerskollegium att lätta på
kraven om praktisk utbildning. Motionärerna yrkar att det anförda skall
ges regeringen till känna.

I motion 2481 framhålls att det inte klarlagts genom någon utredning
eller på annat sätt att de revisorer som inte är godkända eller auktoriserade
i någon större omfattning misskött sina arbetsuppgifter. Enligt motionären
bör ytterligare undersökningar ske för klarläggande av i vilken takt övergången
till kvalificerad revision bör ske. Vid en sådan undersökning kan
den föreslagna övergångstiden på fem år visa sig för kort, anser motionären,
och regeringen bör därför ha möjlighet att återkomma med förslag om
en längre övergångsperiod. Också möjligheterna att införa någon form av
dispensinstitut, som kan bidra till en rättvis övergång, bör övervägas.
Motionären yrkar att vad som anförs om övergångstid och dispensinstitut
skall ges regeringen till känna.

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet till en
början erinra om att den nu föreslagna skärpningen av kraven på revision
i aktiebolag endast berör externrevisorerna. Den interna revisionsverksamheten
liksom arbetet med löpande bokföring och andra uppdrag av
liknande beskaffenhet berörs inte av lagändringen. Även i framtiden kommer
det således i betydande utsträckning att finnas arbetsuppgifter för
revisorer som inte är godkända eller auktoriserade. För de revisorer som
hittills helt eller delvis ägnat sig åt extern revision innebär emellertid de
nya reglerna en förlust av arbetstillfällen.

Som utskottet ovan berört har övergångstiden för kravet på kvalificerad
revisor i befintliga aktiebolag bestämts under beaktande bl. a. av att de
revisorer som i dag saknar formell kompetens skall ha möjligheter att
komplettera sin teoretiska och praktiska utbildning. Utskottet vill också
peka på att kommerskollegium enligt revisorsförordningen har rätt att ge
dispens från bl. a. kravet på praktisk utbildning om särskilda skäl föreligger.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet i likhet med departementschefen
att det inte finns tillräckliga skäl att införa en särskild möjlighet
till dispens från den föreslagna bestämmelsen om kvalificerad revisor
i alla aktiebolag. Inte heller finns det anledning att förlänga övergångstiden.
Enligt utskottets mening kan det däremot vara befogat att överväga
om man kan underlätta för revisorer som saknar den formella kompeten -

LU 1981/82:38

sen att skaffa sig denna. Som framhålls i motion 2462 torde de krav på
praktisk utbildning som gäller för auktorisation eller godkännande i vissa
fall vara svåra att uppfylla. Enligt den av kommerskollegium utfärdade
revisorskungörelsen skall minst tre år av den femåriga praktiska utbildningen
fullgöras hos en auktoriserad eller godkänd revisor. Den som
saknar sådan praktik kan dock godkännas om han i minst tio år utövat
egen verksamhet. En revisor som hittills drivit egen rörelse under mindre
än fem år torde således inte ha någon annan möjlighet att skaffa sig den
erforderliga praktiken före den 1 januari 1988 än att lägga ned sin verksamhet
— med de följder detta har för honom själv och hans anställda —
och ta anställning hos en kvalificerad revisor. Enligt utskottets mening bör
de formella kraven beträffande viss tids praktisk utbildning lättas något,
så att de revisorer som har den teoretiska utbildningen och i dag driver
egen rörelse inte i realiteten utesluts från möjligheten att bli godkänd
revisor under övergångstiden. De villkor om viss inriktning av revisionsverksamheten
som f. n. gäller liksom andra kvalitetskrav på deri praktiska
utbildningen bör dock inte frångås.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 2462 och
2481 bör ges regeringen till känna. Utöver det anförda föranleder propositionen
inte några uttalanden från utskottets sida.

Översyn av företagsrevisionen, m. m.

1 motion 928 (s) yrkas att en översyn av företagsrevisionen skall komma
till stånd. Motionärerna anför att det finns många problem på företagsrevisionens
område och att en allmän översyn därför bör påbörjas snarast.
1 centrum för en sådan översyn bör stå frågorna om företagsrevisorns
allmänna ställning och hans ansvar gentemot olika intressenter. Utredningsarbetet
bör sikta till en lösning som garanterar revisorn en oberoende
ställning i förhållande till dem som han skall kontrollera. Utredningen bör
vidare enligt motionärerna överväga olika åtgärder som kan förbättra
revisionens kvalitet, bl. a. insatser för bättre utbildning samt ökad tillsyn,
nya föreskrifter och anvisningar. Utredningen bör också fastställa vilka
resurser som behövs för att klara önskvärda åtgärder på detta område.

Motionärerna anser att utredningen bör ägna stort intresse åt revisorns
rapportering samt revisionens inriktning, innehåll och omfattning. Utredningen
bör pröva om inte revisorerna kan lämna större bidrag till samhällets
kamp mot skattefusk och skatteflykt.

I motion 1582 (vpk) begärs att förslag skall framläggas som ger revisorn
en oberoende ställning och ger honom skyldigheten att utföra förvaltningsrevision.

Frågan om en översyn av företagsrevisionen har under senare år flera
gånger behandlats av riksdagen, bl. a. hösten 1980 (LU 1980/81:4) och
våren 1981 (LU 1980/81:28 och 33). I sina av riksdagen godkända betänkanden
har utskottet framhållit att det är nödvändigt att revisorn intar en

LU 1981/82:38

självständig ställning gentemot dem han skall revidera och även i förhållande
till bolagsstämman. Utskottet har ansett att vissa principiella invändningar
naturligtvis kan riktas mot att revisorn framför allt i fåmansbolag
i praktiken utses av dem han skall granska. Å andra sidan måste beaktas
att — såvitt framgår av undersökningar som gjorts av brottsförebyggande
rådet — nuvarande ordning inte inneburit några mera betydande nackdelar
när det gäller revisorernas möjligheter att opartiskt granska företagen.
Utskottet har vidare pekat på att det kan vara svårt att hitta tillfredsställande
alternativa former för utseende av företagsrevisorer. Mycket talar nämligen
för att man bör vara försiktig med att rubba det förtroendefulla
förhållande som i dag i allmänhet råder mellan företag och revisorer. Ett
friktionsfritt samarbete torde enligt utskottet utgöra en viktig förutsättning
för att en revisor skall få gehör hos företagsledningen för sina synpunkter
på hur företagets verksamhet bör bedrivas.

Utskottet har vidare anfört att i den allmänna debatten om företagsrevisionen
intresset under senare tid i stor utsträckning också har inriktats på
möjligheten att effektivare använda revisorsfunktionen som ett medel att
motverka ekonomisk brottslighet. Givetvis skulle det vara möjligt att lagstiftningsvägen
utöka revisorns skyldigheter och befogenheter att kontrollera
ett företags verksamhet.

Utskottet har framhållit att dessa befogenheter redan är mycket stora
samt att den år 1980 genomförda utvidgningen av revisors uppgiftsskyldighet
också bidrar till en ökad öppenhet i dessa sammanhang.

Vad sålunda anförts äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.
Utskottet vill härutöver framhålla att det i propositionen framlagda och av
utskottet tillstyrkta förslaget om kvalificerade revisorer i alla aktiebolag är
av grundläggande betydelse när det gäller att stärka revisorns ställning och
mera allmänt förbättra företagsrevisionen. Skyldigheten att ha kvalificerad
revisor kommer i praktiken att försvåra ett godtyckligt utbyte av en
revisor som intar en kritisk hållning mot företagsledningen. Härigenom
stärks revisorns oberoende.

Vid ett ställningstagande till motionärernas önskemål bör också beaktas
att frågor om företagsrevisionen aktualiserats i andra sammanhang. Sålunda
har företagsobeståndskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 1981:37)
lagt fram vissa förslag om revisorernas verksamhet. Bl. a. föreslås en ändring
i ABL som syftar till att markera vikten av att revisorn fortlöpande
kontrollerar företagets verksamhet. Betänkandet är efter remissbehandling
föremål för överväganden inom budgetdepartementet. Enligt vad utskottet
inhämtat har olika frågor om revisorer också tagits upp i den samrådsgrupp
som bildats för att samordna regeringskansliets insatser mot den
ekonomiska och organiserade brottsligheten. Efter initiativ av Föreningen
auktoriserade revisorer FAR pågår f. n. överläggningar mellan organisationen
och riksskatteverket om revisorns roll i skatte- och uppbördssystemet.

LU 1981/82:38

Det anförda visar enligt utskottets mening att någon allmän översyn av
företagsrevisionen inte är behövlig. Utskottet avstyrker således bifall till
motion 928 och motion 1582 i aktuell del.

I motion 2441 (s) tas upp en fråga om disciplinansvar för auktoriserad
eller godkänd revisor. Enligt 23 § revisorsförordningen kan kommerskollegium
upphäva auktorisationen eller godkännandet om en kvalificerad
revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller eljest förfar oredligt. Är
omständigheterna mildrande får i stället varning meddelas honom. Åsidosätter
revisorn på annat sätt de plikter som åvilar honom som revisor kan
varning meddelas eller — när omständigheterna är synnerligen försvårande
— auktorisationen eller godkännandet upphävas. Någon särskild regel
om preskription när det gäller disciplinansvar finns inte i revisorsförordningen.
Frågan har emellertid prövats av kammarrätten i Stockholm år
1975 (se Rättsfall från regeringsrätten och kammarrätterna 1975 K 75 2:18)
i ett ärende vari kommerskollegium meddelat en revisor varning för en
förseelse mot yrkesetiska normer. Kammarrätten fann att en tvåårig preskriptionstid
måste anses gälla i det aktuella fallet.

I motionen anförs att kammarrättsavgörandet lett till att kommerskollegium
tillämpar en preskriptionsregel som innebär att disciplinpåföljd i
form av varning inte åläggs om en försummelse är äldre än två år. Motionärerna
hänvisar till att disciplinreglerna för revisorer utformats efter
mönster av vad som gäller beträffande advokater. Någon preskriptionstid
för disciplinåtgärder mot advokater finns dock inte. Enligt motionärerna
bör förhållandena på revisors- och advokatområdena inte skilja sig åt.
Vidare framhålls att kammarrättsavgörandet inte var enhälligt och att
relativt lång tid förflutit sedan frågan prövades. Tiden är därför mogen för
omprövning. Enligt motionärerna finns också andra skäl för en ändring.
Bl. a. är tvåårsgränsen otillfredsställande med hänsyn till att tidsgränsen
nästan alltid överskrids när det är fråga om revisorers agerande i skatteärenden.
Motionärerna yrkar att vad som anförts om preskription av
disciplinpåföljden varning bör ges regeringen till känna (yrkande 3).

Utskottet vill till en början framhålla att några mera långtgående krav
på parallellitet i disciplinförfarandet mellan advokatkåren och revisorskåren
inte bör ställas. I många avseenden skiljer sig revisorernas ställning
från advokaternas. Bl. a. gäller auktorisationen eller godkännandet av en
revisor bara i fem år medan någon motsvarande tidsbegränsning inte finns
beträffande en advokat. Mot en revisor som handlat klandervärt kan
därför alltid den åtgärden vidtas att han vägras förnyad auktorisation eller
godkännande.

När det sedan gäller frågan om preskriptionstidens längd vill utskottet
framhålla att det aktuella kammarrättsavgörandet endast torde kunna
tolkas så att möjligheten att ge varning för inte straffbara förseelser mot
yrkesetiska normer bortfaller efter två år. Något ställningstagande till

LU 1981/82:38

preskriptionsfrågan då allvarliga förseelser begåtts liksom då det är aktuellt
att upphäva auktorisationen eller godkännandet på grund av brottsligt
förfarande innebär inte avgörandet.

Enligt utskottets mening saknas anledning att beträffande disciplinpåföljden
varning för revisorer föreskriva en längre preskriptionstid än två
år. Utskottet vill härvidlag peka på att enligt lagen (1976:600) om offentlig
anställning en tvåårig preskriptionstid gäller då fråga uppkommer om
disciplinpåföljd eller avskedande beträffande offentligt anställda. Också
i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal föreskrivs
en preskriptionstid av två år vid disciplinärt ingripande. Utskottet vill i
sammanhanget även erinra om att enligt brottsbalken samma preskriptionstid
gäller vid brott som kan medföra högst ett års fängelse.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
2441 yrkande 3.

I samma motion tas vidare upp en fråga om tystnadsplikten för revisorer
i aktiebolag. Enligt 10 kap. 13 § ABL får en revisor inte till enskilda
aktieägare eller utomstående lämna upplysningar om bolagets angelägenheter
som han fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag om det
kan lända till skada för bolaget.

Motionärerna anser det otillfredsställande att en revisor med hänvisning
till sin tystnadsplikt skall kunna vägra att lämna polis- och åklagarmyndigheter
upplysningar då förundersökning inletts beträffande det bolag i
vilket han är revisor. Enligt motionärerna är revisorn ofta en av de viktigaste
informationskällorna för de brottsbekämpande myndigheterna. Motionärerna
yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en
sådan komplettering av 10 kap. 13 § ABL att revisor blir skyldig att lämna
polis- och åklagarmyndigheter erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Utskottet vill framhålla att en revisors skyldighet att lämna polis och
åklagare uppgifter då förundersökning inletts beträffande bolaget ytterst
beror på omfattningen av plikten att vittna inför domstol. Detta sammanhänger
med att vittnesförhör på begäran av förundersökningsledaren kan
hållas redan under förundersökningen och att en person som inte frivilligt
lämnar erforderliga upplysningar således kan tvingas att lämna upplysningarna.
Regler om vittnen finns i 36 kap. rättegångsbalken (RB). Enligt
36 kap. 5 § RB undantas från vittnesplikten vissa yrkeskategorier, exempelvis
advokater och läkare, när det gäller uppgifter som de fått i sin
verksamhet. Till denna kategori hör dock inte revisorerna. Före den 1
januari 1981 gällde vidare att en person inte fick höras som vittne om
sådana förhållanden som vederbörande enligt lag eller annan författning
inte fick avslöja. Denna bestämmelse torde ha avsett bl. a. den i ABL
föreskrivna tystnadsplikten för revisorer.

Frågan om revisorns uppgiftsskyldighet under förundersökning togs

LU 1981/82:38

upp i brottsförebyggande rådets promemoria (BRÅ PM 1978:2) Revisors
verksamhet. I promemorian framhölls att det i alltför stor utsträckning
förekom att en revisor med hänvisning till ABL ansett sig böra vägra
rättsvårdande myndigheter begärda upplysningar om bolaget. I promemorian
framlades därför ett förslag till ändring i ABL. Förslaget har dock
inte lett till lagstiftning (se prop. 1979/80:143 s. 82—84).

I samband med införandet av sekretesslagen ändrades bestämmelserna
i 36 kap. 5 § RB om förbud mot förhör med vittnen som har lagstadgad
tystnadsplikt. Enligt lagrummet i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1981
får ett vittne inte höras om förhållanden beträffande vilka han enligt vissa
särskilt angivna bestämmelser i sekretesslagen har tystnadsplikt, främst
förhållanden av betydelse för landets försvar och dess förhållande till
andra länder. Genom den ändring i RB som skett har således den tidigare
inskränkningen i vittnesplikten när det gäller bl. a. revisorer fallit bort.
Enligt utskottets mening har därmed motionärernas önskemål i väsentlig
mån tillgodosetts och någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
yrkande 4 i motion 2441 är inte påkallad.

I motion 2441 (s) yrkas vidare att riksdagen skall föreläggas förslag till
ändring i ABL av innebörd att i revisionsberättelsen skall anges huruvida
bolaget fullgjort sina skyldigheter enligt skatte- och uppbördsförfattningarna
(yrkande 5). Motionärerna anser att en sådan lagändring kan bidra
till en lösning av de problem som den ökade underlåtenheten att betala in
skatter och avgifter utgör. Vidare framhålls att den föreslagna uppgiftsskyldigheten
för revisorerna inte innebär någon egentlig utvidgning av
revisorns åligganden enligt gällande rätt och att den skulle få den effekten
att revisorernas arbete mer än f. n. inriktas på hur bolaget fullgör sina
förpliktelser på skatte- och avgiftsområdet.

Utskottet har i det föregående tagit avstånd från tanken på en översyn
av företagsrevisionen som bl. a. skulle avse revisorns roll vid skattekontrollen.
Vad utskottet därvid anfört är tillämpligt också på det nu aktuella,
mera begränsade motionsförslaget. Utskottet vill tillägga att en sådan
förskjutning av tyngdpunkten i en revisors verksamhet synes mindre väl
förenlig med principen om att revisorn skall iaktta såväl aktieägarnas som
de anställdas, borgenärernas och det allmännas intressen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkande 5 i motion 2441.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande revisors kompetens

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1582, yrkande 5
delvis, antar det i proposition 1981/82:171 framlagda förslaget

LU 1981/82:38

till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) såvitt avser 10
kap. 3 och 6 §§,

2. beträffande övergångstiden för kravet på kvalificerad revisor
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2441 yrkandena 1
och 2 antar övergångsbestämmelserna till det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen,

3. beträffande förutsättningarna för godkännande av revisor

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:2462 och
1981/82:2481 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om lättnad i kravet på viss praktisk utbildning,

4. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i aktiebolagslagen i den mån det inte omfattas av
utskottets hemställan under moment 1 och 2,

5. beträffande översyn av företagsrevisionen

att riksdagen avslår motion 1981/82:928, motion 1981/82:1582
yrkande 5 delvis och motion 1981/82:2441 yrkandena 3 och 5,

6. beträffande revisors tystnadsplikt

att riksdagen avslår motion 1981/82:2441 yrkande 4.

Stockholm den 13 maj 1982
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquist
(m), Ivan Svanström (c), Stig Olsson (s), Elvy Nilsson (s), Joakim Ollén
(m), Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Olle Aulin (m), Marianne
Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Margot Håkansson (fp), Ingrid Segerström
(s) och Lars Hedfors (s).

Reservation

Beträffande översyn av företagsrevisionen (mom. 5)

Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Ingemar Konradsson,
Bengt Silfverstrand, Ingrid Segerström och Lars Hedfors (samtliga s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Frågan
om” och slutar på s. 8 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den grundläggande svagheten i systemet med företagsrevision
ligger i det sätt varpå revisorer utses och entledigas i ett
företag. Så länge revisorn tillsätts och entledigas av företagets egna och
inte av från företaget fristående organ kan risker för missbruk av revisorns

LU 1981/82:38

ställning och för otillbörliga påtryckningar på revisorn från företagets sida
inte uteslutas. Riskerna är särskilt framträdande i fåmansbolagen, alltså i
den grupp av företag där ekonomisk brottslighet kan antas vara vanligast.

Även i övrigt finns det en mängd problem på företagsrevisionens område
som påkallar en lösning.

I kampen mot den ekonomiska brottsligheten bör enligt utskottets mening
alla tillgängliga möjligheter utnyttjas. Utskottet anser att en genomgripande
översyn av företagsrevisionen skulle kunna bli av stor betydelse
för strävandena att komma åt denna typ av brottslighet. En utredning om
företagsrevisionen bör således ske. Den bör ges den inriktning som anges
i motion 928. Det primära bör alltså vara att skapa en självständigare och
från olika partsintressen mera oberoende ställning för revisorn. Utredningen
bör således överväga om inte revisor i fortsättningen bör utses av
ett från företaget fristående organ. Andra frågor som bör övervägas är
utbildningen av revisorer, ökad tillsyn, förutsättningarna för en långtgående
upplysningsplikt gentemot det allmänna samt spörsmål om revisionens
inriktning, innehåll och omfattning. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt revisorns roll i kampen mot skattebrott och skatteflykt. Också
frågan om vilka resurser som krävs för åtgärdernas genomförande bör
övervägas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
928 och 1582 i aktuell del som sin mening ge regeringen till känna,

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 9 med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som talar för
att en längre preskriptionstid än två år bör gälla då fråga uppkommer om
disciplinärt ingripande mot en revisor. Särskilt när det gäller en revisors
agerande i skatte- och uppbördssammanhang torde det ofta förflyta mer
än två år innan den erforderliga utredningen kan slutföras. Detta innebär
att kommerskollegium i praktiken endast har begränsade möjligheter att
påtala klandervärda förfaranden av en revisor. Utskottet anser på grund
av det anförda att frågan om preskriptionstidens längd närmare bör övervägas
i samband med den av utskottet ovan förordade översynen av
företagsrevisionen. Vad utskottet anfört med anledning av motion 2441
yrkande 3 bör ges regeringen till känna,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 2441” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående intagit den ståndpunkten att revisorn bör
ges en mer aktiv roll i kampen mot skattebrott och skatteflykt. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om att en skyldighet för revisorn att i
revisionsberättelsen anmärka huruvida företaget fullgjort sina skyldigheter
enligt skatte- och uppbördsförfattningarna kan bli av betydelse för
skattemyndigheterna. En sådan skyldighet kan också bidra till att revisorn
på ett annat sätt än f. n. ägnar uppmärksamhet åt hur företaget fullgör sina

LU 1981/82:38

förpliktelser mot det allmänna. Utskottet förordar därför att motionärernas
förslag närmare övervägs i samband med den allmänna översyn av
företagsrevisionen som enligt vad utskottet ovan uttalat bör komma till
stånd. Vad utskottet anfört med anledning av motion 2441 yrkande 5 bör
ges regeringen till känna,

dels ock att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande översyn av företagsrevisionen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:928 samt med anledning
av motion 1981/82:1582 yrkande 5 delvis och motion
1981/82:2441 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn av företagsrevisionen
och därmed sammanhängande frågor om disciplinansvar
och revisionsberättelsens innehåll.

LU 1981/82:38

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 §, 5 kap. 12 §, 8 kap. 5 § och 10 kap. 3
och 6 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

9 §

När teckningen avslutats skall När teckningen avslutats skall

styrelsen besluta om tilldelning av styrelsen eller den styrelsen inom

nya aktier till aktietecknama. An- sig förordnar besluta om tilldelning

ser styrelsen att aktieteckning är av nya aktier till aktietecknarna,

ogiltig, skall aktietecknaren genast Anses därvid att aktieteckning är

underrättas härom. Aktierna skall ogiltig, skall aktietecknaren genast

genom styrelsens försorg ofördröj- underrättas härom. Aktierna skall

ligen upptagas i aktieboken. genom styrelsens försorg ofördröj ligen

upptagas i aktieboken.

5 kap.

12 §

Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktier tecknas på teckningslista
som innehåller beslutet om emission. Avskrift av bolagsordningen, den
senaste årsredovisningen försedd med anteckning om bolagsstämmans
beslut rörande bolagets vinst eller förlust samt avskrift av revisionsberättelsen
för det år balansräkningen avser skall vara fogade vid teckningslistan
eller hållas tillgängliga för aktietecknare på plats som anges i listan.

Har teckning skett i strid mot denna paragraf eller har aktie tecknats
med villkor som ej överensstämmer med de i emissionsbeslutet angivna
villkoren, äger 2 kap. 5 § motsvarande tillämpning.

Anser styrelsen att aktieteckning Om styrelsen eller den styrelsen
är ogiltig enligt andra stycket, skall inom sig förordnar anser att aktie aktietecknaren

genast underrättas teckning är ogiltig enligt andra

därom. I annat fall skal) aktieteck- stycket, skall aktietecknaren genast

narén tilldelas tecknade aktier. Ak- underrättas därom. I annat fall skall

tiema skall genom styrelsens för- aktietecknaren tilldelas tecknade

sorg ofördröjligen upptagas i aktie- aktier. Aktierna skall genom styrel boken.

sens försorg ofördröjligen upptagas

i aktieboken.

8 kap.

5 §

Styrelseledamot och verkställande direktör skall när de tillträder för
införing i aktieboken anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i bolag
inom samma koncern, om det ej skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet
skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte i den
mån anmälningsskyldighet föreligger
enligt lagen (1971:827) om registrering
av aktieinnehav.

LU 1981/82:38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

3§1

Minst en av bolagsstämman ut- Minst en av bolagsstämman utsedd
revisor skall vara auktoriserad sedd revisor skall vara auktoriserad

revisor eller godkänd revisor revisor eller godkänd revisor.

1. om bolagets bundna egna kapital
uppgår till minst en miljon
kronor, eller

2. om enligt den senast fastställda
balansräkningen full täckning
inte finns för bolagets registrerade
aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor
om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal överstigit 200, eller

3. bolagets aktier eller skuldbrev 3. bolagets aktier eller skuldeär
noterade på fondbörs eller på lis- brev är noterade vid Stockholms

ta utgiven av sammanslutning av fondbörs.

svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterna
föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i
stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag i
en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda
vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

I annat bolag än som avses i förs- I annat bolag än som avses i andra,
andra och fjärde styckena skall ra och fjärde styckena skall auktori auktoriserad

revisor eller godkänd serad revisor utses, om ägare till en

revisor utses, om ägare till en tion- tiondel av samtliga aktier begär det

del av samtliga aktier begär det vid vid bolagsstämma, där revisorsval

bolagsstämma, där revisorsval skall skall ske.

ske.

6 §

På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor

1. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är utsedd enligt 3 §
första—fjärde styckena,

2. när revisor är obehörig enligt 2 § första stycket eller 4 § första eller
andra stycket, eller

1 Senaste lydelse 1981: 1196.

LU 1981/82:38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. när bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller om
revisors behörighet åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar. Styrelsen är skyldig
göra anmälan, om ej rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser
revisor.

Har bolagsstämman underlåtit att Har bolagsstämman underlåtit att

på begäran enligt 3 § femte stycket på begäran enligt 3 § femte stycket

utse auktoriserad eller godkänd re- utse auktoriserad revisor och gör

visor och aktieägare inom en må- aktieägare inom en månad från
nåd från stämman gör framställning stämman framställning till länssty till

länsstyrelsen, skall denna för- reisen, skall denna förordna sådan

ordna sådan revisor. revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter bolagets hörande
och avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning
utsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen entlediga
den obehörige revisorn.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2. För ett bolag vars konstituerande stämma har hållits före ikraftträdandet
av denna lag tillämpas de nya bestämmelserna i 10 kap. 3 § första
och femte styckena samt 6 § tredje stycket från och med första ordinarie
bolagsstämma som hålls efter utgången av år 1987. Intill dess tillämpas i
stället motsvarande äldre bestämmelser.

LiberTryck Stockholm 1982