Lagutskottets betänkande 1981/82:13

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m. (prop. 1981/82:50 delvis Jämte motioner)

Ärendet

I proposition 1981/82:50 föreslår regeringen (socialdepartementet) efter att ha hört lagrådet att riksdagen skall anta dels i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) onrallmän försäkring, dels tillhopa 19 förslag till ändringar i annan lagstiftning (lagförslagen 2-20). Propositionen har såvitt avser lagförslagen 4-7. 9. K) och 12-15 hänvisats till lagutskottet och i övrigt till socialförsäkringsutskottet. Med anledning av propositionen har väckts bl. a. motion 1981/82:82 av Lars Werner m. fl. (vpk), vilken delvis hänvisats till socialförsäkringsutskottet och delvis till lagutskottet, och motion 1981/82:94 av Olof Palme m. fl. (s), vilken helt hänvisats till lagutskottet. Socialförsäkringsutskottet behandlar ärendet i betänkandet SfU 1981/82:6.

Lagförslagen

De till lagutskottet hänvisade lagförslagen är följande (siffra inom parentes anger propositionens beteckning på förslaget).

1 (4) lag om ändring i föräldrabalken.

2 (5) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

3 (6) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

4 (7) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

5 (9) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

6 (1(1) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarsli\-räntor,

7 (12) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

8 (13) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

9 (14) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

10 (15) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

1 Riksdagen 1981/82. 8 samt. Nr 13

LU 1981/82:13

LU 1981/82:13 2

Motionsyrkanden

I motion 82 yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis) att riksdagen beslutar avslå proposition 1981/82:50.

I motion 94 yrkas att riksdagen avslår förslagen i proposition 1981/82:50 om

a) lag om ändring i föräldrabalken utom vad som avser att i 15 kap. 19 § ordet fyra ändras till tre,

b) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av. vissa underhållsbidrag,

d) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

e) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivrän
tor,

f) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivrän
tor,

g) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
h) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
i) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

j) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Utskottet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och har i huvudsak följande innehåll. Basbeloppet fastställs uv regeringen för varje månad och är 15 400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall, i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen, beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar och avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ökat eller minskat med minst 3 % sedan närmast föregående ändring skedde.

Den nuvarande ordningen beträffande beräkningen av basbeloppet har
gällt sedan den I januari 1981. Tidigare beräknades basbeloppet på grundval
av konsumentprisindex dvs. hänsyn togs även till indirekta skatter,
energiprisförändringar m. m. Basbeloppet är f. n. 17 300 kr. Det har varit
oförändrat sedan juni 1981. I

Basbeloppet styr utgående förmåner inom den allmiinna försäkringen och har betydelse också inom andra offentliga rättsområden. Även på det civilrättsliga området har basbeloppet kommit till användning. 1 viss utsträckning förekommer det sålunda att i avtal, inte minst när det gäller

LU 1981/82:13 3

försäkringar, tas in hänvisningar till basbeloppet. Under senare år har vidare olika civilrättsliga regler knutits till basbeloppet. Syftet härmed har varit att de rättigheter och skyldigheter som reglerna innebär inte skall urholkas genom förändringar av penningvärdet.

Inom familjerätten finns ett flertal bestämmelser med anknvtning till basbeloppet. Enligt 13 kap. 12 S giftermålsbalken gäller att viti bodelning efter makes död den efterlevande har rätt att få egendom ur boet till ett viirde som motsvarar fyra basbelopp. Har efterlevande make med stöd av denna bestämmelse rätt att få hela egendomen i boet följer av 3 kap. 7 § ärvdabalken att secundosuccession är utesluten. 1 7 kap. 3 !? föräldrabalken (FB) finns regler som innebär att när den underhållsskyldiges förmåga att utge underhållsbidrag skall bedömas får han eller hon förbehållas dels ett belopp motsvarande 120% av basbeloppet för egna levnadsomkostnader, dels under vissa förutsättningar ett belopp som motsvarar 60 % av basbeloppet för makes eller samboendes underhåll, dels ock ett belopp motsvarande 40 % av basbeloppet för underhåll av henunavarande barn. Åven vissa av FB:s regler om förmynderskap innehåller hänvisningar till basbeloppet. Enligt 12 kap. I i) skall förmynderskap inskrivas när underårig får tillgångar värda mer än två basbelopp. 15 kap. 8 och 12 SS innehåller regler om skyldighet för förmyndare att nedsätta utfallande pensionsbelopp och vårdehandlingar i bank när vissa basbeloppsanknutna vårdegränser överskrids. I 15 kap. 19 S FB föreskrivs att arvode och ersättning till förmyndare och god man skall utges av kommunen när den omyndiges inkomster understiger två basbelo|5p eller tillgångarna understiger fyra basbelopp. 19 kap. 14 S ärvdabalken innehåller en föreskrift om deponering i bank av dödsbos värdehandlingar når värdet överstiger två basbelopp. På familjerättens område gäller slutligen att underhållsbidrag till frånskild make och barn är indexreglerade. Betåmmelserna härom, som finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, innebår att bidragen ändras den I april varje år i förhållande till förändringar i basbeloppet under föregående år. Ändringen av underhållsbidrag till barn sker dock med endast 7/10 av basbeloppsförändringen.

Inom skadeståndsrätten gäller att utgående skadeståndslivräntor höjs den 1 januari varje år i förhållande till förändringar av basbeloppet. Närmare bestämmelser härom finns i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor, lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. Vidare är reglerna i trafikskadelagen (1975:1410) om återkrav mot försäkringstagare och den som underlåtit ha trafikförsäkring bundna till basbeloppet.

Också inom associationsrätten finns regler med anknytning till basbeloppet. Sålunda ar aktiebolag enligt 10 kap. 3 S aktiebolagslagen (1975:1385) skyldigt att ha kvalificerad revisor om hl. a. bolagets tillgångar överstiger ett visst \ärde tittrvckt i basbelopp. En liknande regel finns i lagen (195 1:3I)8) om ekonomiska föreningar. Enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i 1" Riksdai;ni I9HI/82. 8 saml. Nr 13

LU 1981/82:13 4

vissa förelag beror årsvedovisningsskyldigheten bl. a. på om företagets omsättning överstiger 1 000 basbelopp. Vidare gäller enligt bokföringslagen (1976:125) att skyldighet att upprätta årsbokslut inte föreligger för enskild näringsidkare när omsättningen understiger 20 basbelopp.

Slutligen finns inom utskottets beredningsområde regler med anknytning till basbeloppet i konkurslagen (1921:225) och förmånsrättslagen (1970:979).

1 propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Detta innebär att basbeloppet för ett år kominer att fastställas i december året innan på grundval av förhållandet mellan prisläget i november sistnämnda år och prisläget i juni 1980. Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som nu. Vidare föreslås att den treprocentiga spärren för ändring av basbeloppet slopas. Lagändringarna avses träda i kraft den !■ januari 1982 och skall tillämpas första gången vid fastställandet av basbeloppet för år 1982. Spärregeln skall dock enligt propositionen övergångsvis gälla vid fastställande av basbeloppet för år 1982. Av propositionen framgår att syftet med förslaget är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av basbeloppet skall räknas om endast i januari vaije år. Förslaget ingår i regeringens samlade program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder.

I propositionen framläggs vidare förslag till de ändringar i vissa lagar med anknytning till basbeloppet vilka är påkallade av det nya sättet att fastställa basbeloppet. Dessa ändringar innebär i huvudsak att en anknytning sker till basbeloppet för det aktuella året. Lagarna om ändring av vissa livräntor föreslås dock ändrade så att tidpunkten för uppräkningen bestäms till den 1 februari varje år fr. o. m. 1983. Lagen om ändring av vissa underhållsbidrag föreslås ändrad på samma sätt. dock skall uppräkningen år 1982 ske den 1 mars. Beträffande övriga lagar med anknytning till basbeloppet konstateras i propositionen att några ändringar inte är erforderliga eftersom de föreskrifter som finns i dessa lagar anknyter till det basbelopp som gäller vid en inträffad händelse e. d. Slutligen föreslås att 15 kap. 19 S FB ändras- utöver vad som följer av det nya sättet att beräkna basbeloppet - sä att värdegränsen för den omyndiges tillgångar sänks från fyra till tre basbelopp. Enligt propositionen föranleds ändringen av att kommunen med nuvarande värdegräns är betalningsskyldig i en utsträckning som inte kan anses motiverad i dagens ansträngda ekonomiska läge.

I motion 1981/82:82 yrkas avslag på propositionen i dess helhet (yrkande 1). I motion 1981/82:94 yrkas avslag på propositionen såvitt avser de till lagutskottet hänvisade lagförslagen med undantag för den föreslagna sänkningen av värdegränsen i 15 kap. 19 S FB. Som skål för avslagsyrkandena i de båda motionerna framhålls i huvudsak att propositionen innebär försämringar för pensionärer och andra grupper, som inte kan godtas. (Motiveringen till vrkandet i motion 94 finns i motion 1981/82:93 vari bl. a.

LU 1981/82:13 5

yrkas avslag på övriga, till socialförsäkringsutskottet hänvisade, lagförslag.)

Utskottet vill erinra om att den ändring av reglerna om beräkningen av basbeloppet som genomfördes år 1980 (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14) fick vissa effekter på det civilrättsliga området både vid tillämpningen av olika lagregler och vid fullföljandet av ingångna avtal och andra åtaganden. I lagstiftningsärendet framhöll utskottet i yttrande till socialförsäkringsutskottet (LU 1980/81:3y) att effekterna borde ha närmare karllagts och analyserats i propositionen. 1 avsaknad av en sådan genomgång ansåg sig lagutskottet dock kunna förmoda att följderna på kort sikt såvitt avsåg lagutskottets beredningsområde skulle bli förhållandevis obetydliga. Först i ett längre tidsperspektiv kunde det antas att förslaget i den då aktuella propositionen mera påtagligt skulle komma påverka civilrättsliga förhållanden. Utskottet ansåg att det från civilrättsliga utgångspunkter inte fanns några hinder mot att reglerna om basbeloppet ändrades.

Även den nu förslagna ändringen av lagen om allmän försäkring får materiella återverkningar på det civilrättsliga området. Såvitt framgår av propositionen har någon närmare kartläggning och analys av dessa effekter inte gjorts. Enligt utskottets mening skulle det varit värdefullt om en sådan genomgång skett när det gäller följderna av både ändringen år 1980 och den nu aktuella.

Med hänsyn till att förslagen i propositionen inte - såsom fallet var 1980-avser grunderna för beräkningen av basbeloppet utan endast innebär att basbeloppet skall fastställas för år i stället för månatligen anser utskottet att återverkningarna på det civilrättsliga området blir obetydliga. I allmänhet torde följderna inskränka sig till att höjningen av olika värdegränser i viss mån släpar efter den allmänna prisutvecklingen. När det gäller indexuppräkningen av skadeståndslivräntor och underhållsbidrag innebär propositionen att någon eftersläpning endast övergångsvis kan uppkomma. Vad särskilt gäller förslagets effekter på ingångna avtal och andra rättsförhållanden vill utskottet peka på att det endast efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida det nya sättet att fastställa basbeloppet kommer att slå igenom.

Det ankommer inte på lagutskottet att ta ställning till huruvida socialförsäkringsförmåner m. m. i fortsättningen bör uppräknas endast en gång per år. Vad utskottet ovan anfört innebär emellertid att det från civilrättsliga utgångspunkter inte finns några hinder mot de föreslagna ändringarna i reglerna om basbeloppet. Utskottet har inte några erinringar mot de i propositionen föreslagna lagändringarna såvitt rör utskottets beredningsområde. Dock bör en smärre språklig justering göras av 3 § förslaget till ändring i lagen om ändring av vissa iinilerhållsbidrag. Utskottet tillstyrker'att riksdagen med den förordade jiistcringcn antar de i propositionen framlagda laaförslagen såvitt nu är i fråi;a (kmförslagen 4-7. 9, 10 och 12-15).

LU 1981/82:13 6

Ställningstagandet innebär att motion 82 i denna tiel och motion 94 avstyrks.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att den föreslagna ändringen beträffande basbeloppet ger anledning att - liksom fallet var år 1980-ta upp frågan huruvida civilrättsliga regler även i fortsättningen bör anknyta till basbeloppet. Enligt utskottets mening kan det beträffande vissa civilrättsliga regler- med hänsyn till de intressen som bär upp reglerna - finnas skäl som talar för att såväl den år 1980 genomförda ändringen av basbeloppsreglerna som den nu aktuella inte bör slå igenom. Utskottet anser att det får ankomma på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i vilka fall tiet kan anses motiverat att de nya basbeloppsrcglerna skall användas. Utskottet förutsätter att det berörda kartläggningsarbetet snarast kommer till stånd. I likhet med föregående år utgår utskottet från att regeringen i samband meti ställningstaganden till resultaten av pågående utredningsarbete beträffande giftermålsbalken och lagarna om värdesäkring av skadeståndslivråntor överväger frågan om reglerna i dessa lagar bör vara knutna till basbeloppet. 1 sammanhanget vill utskottet också erinra om att riksdagen nyligen hos regeringen begärt en utvärdering av reglerna om förmynderskap och godmanskap i FB (LU 1981/82:4). Vid en utvärdering av dessa regler kan enligt utskottets mening lämpligen också sambandet mellan reglerna och basbeloppet närmare övervägas.

Utskottet hemställer att riksdagen

A. avslår motion 1981/82:82 yrkande 1 delvis och motion 1981/
82:94.

B. antar följande i proposition 1981/82:5(1 framlagda förslag till

a) lag om ändring i föräldrabalken.

b) lag om ändring i lagen (1951:3()8) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

d) lag om ändring i lagen (1973:213) otn ändring av skades
tåndslivråntor,

e) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor.

f) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

g) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).
h) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

i) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning ni. m. i vissa företag.

C. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (l>Xi6:68ll) om ändring av vissa underhållsbidrag med
den ändringen att 3 S erhåller följande som Utskottets förslag
betecknade Ivdelse

LU 1981/82:13 7

Regeringens förslag Utskottets förslag

3§

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast
bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 Ändring sker första gången den 1
april det år basbeloppet för april april det år basbeloppet för april
månad med minst fem procent över- månad med minst fem procent över-
eller underskrider basbeloppet för eller underskrider basbeloppet för
april 1966. Därefter sker ändring april 1966. Därefter sker ändring
den 1 april varje år basbeloppet för den 1 april varje år basbeloppet för
mars månad med minst fem procent mars månad med minst fem procent
över- eller underskrider det basbe- över- eller underskrider det basbe
lopp som låg till grund för senaste lopp som låg till grund för senaste
ändring, om inte annat följer av ändring, om inte annat följer av
tredje eller fjärde stycket. Bidrags- tredje eller fjärde stycket. Bidrags
belopp som år 1979 eller 1980 belopp som år 1979 eller 1980/w/-
i)«frt/?iwe? under tiden januari-mars bestämts under tiden januari-mars
ändras dock tidigast den 1 april året ändras dock tidigast den 1 april året
därpå. därpå.

År 1982 sker ändring den 1 mars om basbeloppet för det året med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Fr. o. m. år 1983 sker ändring den 1 februari varje år basbeloppet med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämts under tiden januari-mars 1981 ändras tidigast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Bidragsbelopp, som fr. o. m. november 1982 har bestämts under november, december eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedanett år har förflutit efter det att beloppet bestämdes.

Stockholm den 1 december 1981

Pä lagutskottets vägnar LENNART ANDERSSON

/Vfl>vora«rfe.-Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquist (m), Ivan Svanström (c). Stig Olsson (s), Joakim Ollén (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c). Olle Aulin (m). Owe Andréasson (s), Bengt. Silfverstrand (s), Margot Håkansson (fp), Stina Andersson (c), Ingrid Segerström (s) och Lars Hedfors (s).

1** Riksdagen 1981/82. 8 saml. Nr 13

LU 1981/82:13

Reservation

Lennart Andersson, Stig Olsson, Arne Andersson i Gamleby, Owe Andréasson, Bengt Silfverstrand, Ingrid Segerström och Lars Hedfors (samtliga s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet vill" och slutar på s. 6 med "närmare övervägas" bort ha följande lydelse.

Utskottet vill erinra om att den ändring av reglerna om beräkningen av basbeloppet som genomfördes år 1980 (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14) fick allvarliga konsekvenser vid tillämpningen av en mängd olika civilrättsliga lagregler och avtal. Då lagutskottet yttrade sig till socialförsäkringsutskottet (LU 1980/81:3y) i lagstiftningsärendet framhöll utskottets socialdemokratiska ledamöter i en avvikande mening att det var djupt otillfredsställande att konsekvenserna i olika avseenden av den då aktuella ändringen inte närmare kartlagts och analyserats i propositionen. Bl. a. denna brist medförde att riksdagen helt saknade underlag för en bedömning av förslaget. I den avvikande meningen påpekades vidare att den omständigheten att basbeloppet fått ett vidsträckt användningsområde sammanhängde självfallet med att det är den enda lagreglerade metoden för värdesäkring men också med att det ansetts ge en i allt väsentligt korrekt bild av det allmänna kostnadsläget i samhället. Det ansågs att 1980 års proposition innebar ett första steg i riktning mot en rasering av nuvarande metod för värdesäkring. Risken för att nya omständigheter i framtiden skulle åberopas till stöd för justeringar i beräkningsunderlaget för basbeloppet kunde inte uteslutas. Med hänsyn till de intressen som bär upp lagbestämmelserna med anknytning till basbeloppet kunde man utgå från att en annan metod för värdesäkring skulle ha valts på det civilrättsliga området om man kunnat förutse att beräkningen av basbeloppet skulle komma att ändras i betydelsefulla avseenden.

De farhågor som sålunda yppades år 1980 för att reglerna om basbeloppet skulle komma att åter ändras har besannats genom propositionen. Utskottet konstaterar att även den nu föreslagna ändringen av lagen om allmän försäkring får materiella återverkningar på det civilrättsliga området. Som påpekas av motionärerna i motion 94 har inte heller denna gång någon närmare kartläggning och analys av förslagets konsekvenser skett. Liksom föregående år saknar således riksdagen underlag för en bedömning av propositionen. Redan av denna anledning anser utskottet i likhet med motionärerna att propositionen inte bör bifallas.

Enligt utskottets mening talar också andra omständigheter för att förslaget inte bör genomföras. Det nya sättet att fastställa basbeloppet innebär att de allvarliga konsekvenser som den förra ändringen medförde ytterligare accentueras. Mot bakgrund av vad som anfördes i den avvikande meningen år 1980 anser utskottet att propositionen inger starka betänkligheter från

LU 1981/82:13 9

rättssäkerhetssynpunkt. Härtill kommer att det nu aktuella förslaget- liksom fallet var år 1980 - ingriper i bestående avtalsförhållanden och andra rättsförhållanden och därmed i praktiken kan leda till rättsförluster och i vart fall kommer att medföra en betydande osäkerhet för den enskilde om hur avtal och överenskommelser skall tolkas och tillämpas. När det gäller lagstiftning som på detta sätt påverkar bestående rättsförhållanden på förmögenhetsrättens område vill utskottet erinra om vad som uttalats under förarbetena till regeringsformen, nämligen att stor vikt måste fästas vid den enskildes möjligheter att vid en rättshandlings ingående kunna överblicka konsekvenserna av denna (se KU 1975/76:56 s. 36 och 37). Endast tungt vägande sociala hänsyn kan enligt förarbetena föranleda att lagstiftning ges retroaktiv verkan på förmögenhetsrättens område. Några sådana skäl föreligger inte i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Enligt utskottets mening står således förslaget i propositionen klart i strid med förarbetena till regeringsformen.

Åven från andra utgångspunker kan kritik riktas mot propositionen. Enligt utskottets mening kommer förslaget sålunda att medföra försämringar för olika utsatta grupper, bl. a.de underhållsskyldiga. Sådana konsekvenser kan över huvud taget inte anses motiverade med hänsyn till de statsfinansiella skäl som åberopas i propositionen. Detsamma gäller de ekonomiska följder som kan uppstå inom försäkringsbranschen och förändra näringsidkare. När det gäller tillämpningen av underhållsreglerna vill utskottet också peka på att förslaget kommer att ge upphov till nya konflikter mellan underhållsskyldiga och underhållsberättigade. För parterna kommer det nämligen att bli av stor betydelse om underhållsbidrag fastställs i slutet av ett år eller i början.

Det ankommer inte på lagutskottet att ta ställning till hur pensioner och vissa andra förmåner skall räknas upp. På grund av vad som ovan anförts kan emellertid utskottet - med utgångspunkt i de intressen utskottet har att bevaka - inte förorda att förslaget i propositionen genomförs. Utskottet avstyrker således att riksdagen antar de föreslagna följdändringarna såvitt nu är i fråga och tillstyrker därmed bifall till motion 94 och motion 82 i aktuell del.

1 likhet med motionärerna i motion 94 anser utskottet att det - från basbeloppsändringen fristående - förslag som läggs fram i propositionen om ändring av värdegränsen i 15 kap. 19 S FB bör genomföras. I denna del avstyrks alltså motion 82.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: Utskottet hemställer att riksdagen

A. med bifall till.motion 1981/82:82 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1981/82:94 såvitt nu är i fråga avslår följande i proposition 1981/82:50 framlagda förslag till

LU 1981/82:13 10

a) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

b) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

c) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

d) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skade
ståndslivräntor,

e) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor,

f) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

g) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
h) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

i) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag, B. med bifall till motion 1981/82:94 såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1981/82:82 yrkande I såvitt nu är i fråga

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i föräldrabalken såvitt avser 15 kap. 19 § med den ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets förslag betecknande lydelse,

dels avslår förslaget till lag om ändring i föräldrabalken såvitt avser 15 kap. 12 §,

dels antar förslaget till ändring i föräldrabalken i övrigt med den ändring av ingressen till lagförslaget som föranleds härav

Regeringens förslag Utskottets förslag

15 kap. 19 §

Förmyndaren åge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av grunder som fastställas för varje överförmyndardistrikt av vederbörande kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter Arvode och ersättning för utgifter

skola efter överförmyndarens be- skola efter överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndiges stämmande utgå av den omyndiges medel i den mån dennes beräknade medel i den mån dennes beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsva-

Regeringens förslag rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller för det året eller, om ej särskilda skäl föranleda annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande tre gånger nämnda basbelopp. 1 övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av kommunen.

Utskottets förslag

rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt under årets sista månad eller, om ej särskilda skäl föranleda annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande tre gånger nämnda basbelopp. I övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av kommunen.

15 kap. 12 S

Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 S. eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling; och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, år särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå Äger omyndig att av dödsbo utfå

mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe-

värdehandling eller penningar på värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa- grund av giftorätt, arv eller testa-

mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att. såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe-

tala medlen hos bank enligt vad i tala medlen hos bank enligt vad i
första stycket stadgas. Vad nu sagts första stycket stadgas. Vad nu sagts
om skyldighet att inbetala penning- om skyldighet att inbetala penning
medel hos bank skall ock gälla, där medel hos bank skall ock gälla, där
någon, som här i riket driver försäk- någon, som här i riket driver försäk
ringsrörelse, skall utgiva försäk- ringsrörelse, skall utgiva försäk
ringsbelopp, som tillkommer omyn- ringsbelopp, som tillkommer omyn
dig, och fråga ej är om försäkrings- dig, och fråga ej är om försäkrings
belopp, som den omyndige äger att belopp, som den omyndige äger att
själv förvalta. I fråga om pension, själv förvalta. I fråga om pension,
livränta eller annan på grund av livränta eller annan på grund av
försäkring utgående periodisk för- försäkring utgående periodisk för
mån gäller att inbetalning hos bank mån gäller att inbetalning hos bank
skall ske i den mån förmånen för skall ske i den mån förmånen för
kalenderår överstiger ett belopp kalenderår överstiger ett belopp
motsvarande två gånger det basbe- motsvarande två gånger det basbe
lopp enligt lagen (1962:381) om all- lopp enligt lagen (1962:381) om all-

I Balken omtrvckt 197S:8.'i3.

LU 1981/82:13 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män försäkring som gälh vid årets män försäkring som gäller för det
början. året.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta förmyndaren därom.

19 §

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av grunder som fastställas för varje överförmyndardistrikt av vederbörande kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter Arvode och ersättning för utgifter

skola efter överförmyndarens be- skola efter överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndiges stämmande utgå av den omyndiges medel i den mån hans beräknade medel i den mån dennes beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt under årets sista försäkring som gäller för det året månad, eller om ej särskilda skäl eller, om ej särskilda skäl föranleda föranleda annat, i den mån den annat, i den mån den omyndige har omyndige har tillgångar till ett värde tillgångar till ett värde överstigande överstigande fyra gånger nämnda tre gånger nämnda basbelopp. I basbelopp. I övrigt skola arvode och övrigt skola arvode och ersättning ersättning för utgifter utgivas av för utgifter utgivas av kommunen, kommunen.

Arvode, varom nu är sagt, tillkomme ej fader eller moder, som på grund av lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den omyndiges medel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om arvode och ersättning för förmyndaruppdrag år 1981 eller tidigare tillämpas äldre bestämmelser.

LU 1981/82:13 14

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 4 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 S. 4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen 1 000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-bestämda basbeloppet för den sista ring .50/?; gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsår, eller år, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Senaste lydelse 1980:1105.

Nuvarande lydelse

3 S första stycket'

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 S samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I april det år basbeloppet för april manad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den I april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Föreslagen lydelse

3 S

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 S sann bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången a\' år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker ändring den I april \arje år basbeloppet för mars månail med minst fem procent över-eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller 1980 bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den I april året därpå.

Ar 1982 sker ändring den I mars. om basbeloppet för det året med niliisl fem procent över- eller underskrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Fr. o. in. år 1983 sker ändiing den I fehriuirl varje år basbeloppet med iiiinsl fcni procent över- eller iinder-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämts under tiden januari-mars 1981 ändras tidigast den I mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den ! februari 1983. Bidragsbelopp, .som fr. o. in. november 1982 har bestämts under november, december eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit efter det att beloppet bestämdes.

3 S andra och tredje styckena-

Bldragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. ni. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. År procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter andringen lägre krontal.

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. År procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer, slutar på öretal. utgår med närmast

9 S'

Indextillägg till trafiklivränta ut- Indextillägg till trafiklivränta ut-

går från och med den 1 janauri det går från och med den 1 januari det
år, då basbeloppet enligt lagen den år, då basbeloppet enligt lagen
25 maj 1962 (nr 381) om allmän (/962;.?8/j om allmän försäkring för
försäkring för januari månad med januari med minst fem procent över
minst fem procent överskrider bas- skrider basbeloppet för januari
beloppet för januari 1967. Ytterliga- 1967. Ytterligare indextillägg utgår
re indextillägg utgår från och med från och med den 1 januari varje år
den 1 januari varje år basbeloppet basbeloppet för december månad
för december månad närmast före- närmast föregående år med minst
gående år med minst fem procent fem procent överskridit det basbe-
överskridit det basbelopp som ligger lopp som ligger till grund för senaste
till grund för senaste indextillägg. indextillägg. Ar 1983 och därefter

centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

följande år utgår dock Indcxilllägget I
stället från och med den 1 februari
varje år som basbeloppet för det året
har stigit på det angivna sättet.
I fråga om trafiklivränta, som fastställes efter det att indextillägg till
tidigare fastställda livräntor börjat utgå enligt första stycket, utgår indextill-
lägg från och med den dag närmast efter livräntans fastställande då
ytterligare indextillägg till de tidigare fastställda livräntorna börjar utgå.
Indextillägg utgår med det pro- Indextillägg utgår med det pro-

centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställdes av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kiaft den I januari 1982.

Senaste Ivdelse 1973:216.

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast efter det är då basbeloppet för december månad med minst fem procent över- eller underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall ånyo ske varje år den 1 januari, om basbeloppet för december månad närmast föregående år över- eller underskridit det basbelopp som legat till grund för senaste ändring med minst fem procent eller det lägre eller högre procenttal som efter ökning eller minskning enligt 4 § uppgår till minst fem.

Ändring skall på nytt ske varje år den 1 januari, om basbeloppet för december månad närmast föregående är över- eller underskridit det basbelopp som legat till grund för senaste ändring med minst fem procent eller det lägre eller högre procenttal som efter ökning eller minskning enligt 4 S uppgår till minst fem. Ar 1983 och följande år skall ändring dock i stället ske den 1 februari, om basbeloppet för det året har ändrats på det angivna sättet. Ändring avser alla livräntor som fastställts före den dag då ändringen skall

ske samt livräntor som genom dom fastställts senare, om första domstols dom

i rnålet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

Indextillägg enligt denna lag utgår från och med den 1 januari året närmast efter det år då basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad med minst fem procent överskridit basbeloppet för december 1972. Ytterligare indextillägg utgår varje år frän och med den 1 januari, om basbeloppet för december månad närmast föregående år överskridit det basbelopp som legat till grund för senaste indextillägg med minst fem procent eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 § uppgår till minst fem. Ar 1983 och därefter följande år utgår dock Indextillägget i stället från och tned den 1 februari varje år som basbeloppet för det året har stigit på det angivna sättet. Indextillägg utgår endast till livränta som fastställts före den dag från och med vilken tillägg skall räknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

LU 1981/82:13 20

12 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 S aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 3S' Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

1. om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor, eller

2. om enligt den senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns för bolagets registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

1. tillgångarnas nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar I 000 gånger det enligt lagen I 000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-hestämda basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsår, år,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansriikningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i andra stvcket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

1 annat bolag än som avses i första, andra och fjärde styckena skall

' .Senaste Ivdelse 1980:1104.

LU 1981/82:13 22

13 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 21 S trafikskadelagen (1975:1410)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 S

1 avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten att kräva utgiven trafikskadeersättning åter från försiikringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från Förbehåll om rätt till återkrav från

fysisk person får för varje skadehän- fysisk person får för varje skadehån-
delse göras gällande med högst en delse göras gällande med högst en
tiondedel av det basbelopp enligt tiondedel av det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk-
ringsom gäller föi januari månad det ring som gäller för det år skadehän-
år skadehändelsen inträffar. delsen inträffar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Har skadehändelsen inträffat före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser beträffimde förbehåll om rätt till återkrav enligt 21 S andra stycket samt beträffande återkrav enligt 24 S andra stycket.

' Lagen omtryckt 1977:949.

LU 1981/82:13 23

14 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 S bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvdrandc lydelse Föreslagen lydelse

1 S'

Nåiingsidkare år hokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller tVHeningen ej utövar niiringsverksamhet.

Den som är skvldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyklig för inkiinisten enligt denna lag. llyr enskild person, dödsbo, stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund dära\ endast om verksamheten iir att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör tiel a\' egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och kyrklig samfällighet år ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 oeh 13-21 SS Bestämmelserna i 11 och 13-21 SS

behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av enskild
näringsidkare i vars verksamhet den näringsidkare i vars verksamhet den
årliga bruttoomsättningssumman årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger del enligt som motsvarar 20 gånger det hiishe-
lagen (1462:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om all-
ring hcstämdii basbeloppet för den män försäkring .v(7/))i,'('(//c'r/»(f/c/-den
sista månaden av riikenskapsåret. sista månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

' Senaste Ivdelse )979:IO(ö.

2 kap. 1 S Den som enligt bokföringslagen (1976:125) år skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i inedeltal har varit minst tio,

2. företaget år moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörel- 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring/lestfl/nf/ri bos- (1962:381) om allmän försäkring beloppet för den sista månaden av som gällde under den sista månaden respektive räkenskapsår. av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag.

Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovisningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

3 S

Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovisningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

LU 1981/82:13 25

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

vart och ett av de två senaste råken- vart och ett av de två senaste räken
skapsåren i medeltal har överstigit skapsåren i medeltal har överstigit
200. 200.

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern enligt denna lag. om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.