LU 1981/82:13

Lagutskottets betänkande
1981/82:13

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, m. m. (prop. 1981/82:50 delvis jämte motioner)

Ärendet

I proposition 1981/82:50 föreslår regeringen (socialdepartementet) efter
att ha hört lagrådet att riksdagen skall anta dels i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels
tillhopa 19 förslag till ändringar i annan lagstiftning (lagförslagen 2-20).
Propositionen har såvitt avser lagförslagen 4-7, 9, 10 och 12-15 hänvisats till
lagutskottet och i övrigt till socialförsäkringsutskottet. Med anledning av
propositionen har väckts bl. a. motion 1981/82:82 av Lars Werner m. fl.
(vpk), vilken delvis hänvisats till socialförsäkringsutskottet och delvis till
lagutskottet, och motion 1981/82:94 av Olof Palme m. fl. (s), vilken helt
hänvisats till lagutskottet. Socialförsäkringsutskottet behandlar ärendet i
betänkandet SfU 1981/82:6.

Lagförslagen

De till lagutskottet hänvisade lagförslagen är följande (siffra inom
parentes anger propositionens beteckning på förslaget).

1 (4) lag om ändring i föräldrabalken,

2 (5) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

3 (6) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

4 (7) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

5 (9) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

6 (10) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

7 (12) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

8 (13) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

9 (14) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

10 (15) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa
företag.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

1 Riksdagen 1981182. 8 sami. Nr /.?

LU 1981/82:13

Motionsyrkanden

I motion 82 yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis) att riksdagen
beslutar avslå proposition 1981/82:50.

1 motion 94 yrkas att riksdagen avslår förslagen i proposition 1981/82:50
om

a) lag om ändring i föräldrabalken utom vad som avser att i 15 kap. 19 §
ordet fyra ändras till tre,

b) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

d) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

e) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

f) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

g) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

h) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

i) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

j) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa
företag.

Utskottet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring och har i huvudsak följande innehåll.
Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och är 15 400 kr.
multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och
prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall, i enlighet
med föreskrifter som meddelas av regeringen, beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar och avgifter och ändringar i energipriser samt med
tillägg för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet
har ökat eller minskat med minst 3 % sedan närmast föregående ändring
skedde.

Den nuvarande ordningen beträffande beräkningen av basbeloppet har
gällt sedan den 1 januari 1981. Tidigare beräknades basbeloppet på grundval
av konsumentprisindex dvs. hänsyn togs även till indirekta skatter,
energiprisförändringar m. m. Basbeloppet är f. n. 17 300 kr. Det har varit
oförändrat sedan juni 1981.

Basbeloppet styr utgående förmåner inom den allmänna försäkringen och
har betydelse också inom andra offentliga rättsområden. Även på det
civilrättsliga området har basbeloppet kommit till användning. I viss
utsträckning förekommer det sålunda att i avtal, inte minst när det gäller

LU 1981/82:13

försäkringar, tas in hänvisningar till basbeloppet. Under senare år har vidare
olika civilrättsliga regler knutits till basbeloppet. Syftet härmed har varit att
de rättigheter och skyldigheter som reglerna innebär inte skall urholkas
genom förändringar av penningvärdet.

Inom familjerätten finns ett flertal bestämmelser med anknytning till
basbeloppet. Enligt 13 kap. 12 § giftermålsbalken gäller att vid bodelning
efter makes död den efterlevande har rätt att få egendom ur boet till ett värde
som motsvarar fyra basbelopp. Har efterlevande make med stöd av denna
bestämmelse rätt att få hela egendomen i boet följer av 3 kap. 7 §
ärvdabalken att secundosuccession är utesluten. I 7 kap. 3 § föräldrabalken
(FB) finns regler som innebär att när den underhållsskyldiges förmåga att
utge underhållsbidrag skall bedömas får han eller hon förbehållas dels ett
belopp motsvarande 120% av basbeloppet för egna levnadsomkostnader,
dels under vissa förutsättningar ett belopp som motsvarar 60 % av
basbeloppet för makes eller samboendes underhåll, dels ock ett belopp
motsvarande 40 % av basbeloppet för underhåll av hemmavarande barn.
Även vissa av FB:s regler om förmynderskap innehåller hänvisningar till
basbeloppet. Enligt 12 kap. 1 § skall förmynderskap inskrivas när underårig
får tillgångar värda mer än två basbelopp. 15 kap. 8 och 12 §§ innehåller
regler om skyldighet för förmyndare att nedsätta utfallande pensionsbelopp
och värdehandlingar i bank när vissa basbeloppsanknutna värdegränser
överskrids. 1 15 kap. 19 § FB föreskrivs att arvode och ersättning till
förmyndare och god man skall utges av kommunen när den omyndiges
inkomster understiger två basbelopp eller tillgångarna understiger fyra
basbelopp. 19 kap. 14 § ärvdabalken innehåller en föreskrift om deponering i
bank av dödsbos värdehandlingar när värdet överstiger två basbelopp. På
familjerättens område gäller slutligen att underhållsbidrag till frånskild make
och barn är indexreglerade. Betämmelserna härom, som finns i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, innebär att bidragen ändras
den 1 april varje år i förhållande till förändringar i basbeloppet under
föregående år. Ändringen av underhållsbidrag till barn sker dock med endast
7/10 av basbeloppsförändringen.

Inom skadeståndsrätten gäller att utgående skadeständslivräntor höjs den
1 januari varje år i förhållande till förändringar av basbeloppet. Närmare
bestämmelser härom finns i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.
lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och lagen
(1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. Vidare är reglerna i trafikskadelagen
(1975:1410) om återkrav mot försäkringstagare och den som
underlåtit ha trafikförsäkring bundna till basbeloppet.

Också inom associationsrätten finns regler med anknytning till basbeloppet.
Sålunda är aktiebolag enligt 10 kap. 3 $ aktiebolagslagen (1975:1385)
skyldigt att lia kvalificerad revisor om bl. a. bolagets tillgångar överstiger ett
visst värde uttryckt i basbelopp. En liknande regel finns i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar. Enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i
1* Riksdagen 1981182. 8 sami Nr 1.1

LU 1981/82:13

vissa företag beror årsredovisningsskyldigheten bl. a. på om företagets
omsättning överstiger 1 000 basbelopp. Vidare gäller enligt bokföringslagen
(1976:125) att skyldighet att upprätta årsbokslut inte föreligger för enskild
näringsidkare när omsättningen understiger 20 basbelopp.

Slutligen finns inom utskottets beredningsområde regler med anknytning
till basbeloppet i konkurslagen (1921:225) och förmånsrättslagen
(1970:979).

1 propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring
skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Detta innebär att
basbeloppet för ett år kommer att fastställas i december året innan på
grundval av förhållandet mellan prisläget i november sistnämnda år och
prisläget i juni 1980. Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som
nu. Vidare föreslås att den treprocentiga spärren för ändring av basbeloppet
slopas. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1982 och skall
tillämpas första gången vid fastställandet av basbeloppet för år 1982.
Spärregeln skall dock enligt propositionen övergångsvis gälla vid fastställande
av basbeloppet för år 1982. Av propositionen framgår att syftet med
förslaget är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av
basbeloppet skall räknas om endast i januari varje år. Förslaget ingår i
regeringens samlade program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder.

I propositionen framläggs vidare förslag till de ändringar i vissa lagar med
anknytning till basbeloppet vilka är påkallade av det nya sättet att fastställa
basbeloppet. Dessa ändringar innebär i huvudsak att en anknytning sker till
basbeloppet för det aktuella året. Lagarna om ändring av vissa livräntor
föreslås dock ändrade så att tidpunkten för uppräkningen bestäms till den 1
februari varje år fr. o. m. 1983. Lagen om ändring av vissa underhållsbidrag
föreslås ändrad på samma sätt, dock skall uppräkningen år 1982 ske den 1
mars. Beträffande övriga lagar med anknytning till basbeloppet konstateras i
propositionen att några ändringar inte är erforderliga eftersom de föreskrifter
som finns i dessa lagar anknyter till det basbelopp som gäller vid en
inträffad händelse e. d. Slutligen föreslås att 15 kap. 19 § FB ändras - utöver
vad som följer av det nya sättet att beräkna basbeloppet - så att värdegränsen
för den omyndiges tillgångar sänks från fyra till tre basbelopp. Enligt
propositionen föranleds ändringen av att kommunen med nuvarande
värdegräns är betalningsskyldig i en utsträckning som inte kan anses
motiverad i dagens ansträngda ekonomiska läge.

I motion 1981/82:82 yrkas avslag på propositionen i dess helhet (yrkande
1). I motion 1981/82:94 yrkas avslag på propositionen såvitt avser de till
lagutskottet hänvisade lagförslagen med undantag för den föreslagna
sänkningen av värdegränsen i 15 kap. 19 § FB. Som skäl för avslagsyrkandena
i de båda motionerna framhålls i huvudsak att propositionen innebär
försämringar för pensionärer och andra grupper, som inte kan godtas.
(Motiveringen till yrkandet i motion 94 finns i motion 1981/82:93 vari bl. a.

LU 1981/82:13

yrkas avslag på övriga, till socialförsäkringsutskottet hänvisade, lagförslag.
)

Utskottet vill erinra om att den ändring av reglerna om beräkningen av
basbeloppet som genomfördes år 198(1 (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14)
fick vissa effekter på det civilrättsliga området både vid tillämpningen av
olika lagregler och vid fullföljandet av ingångna avtal och andra åtaganden. I
lagstiftningsärendet framhöll utskottet i yttrande till socialförsäkringsutskottet
(LU 1980/81:3y) att effekterna borde ha närmare kartlagts och
analyserats i propositionen. I avsaknad av en sådan genomgång ansåg sig
lagutskottet dock kunna förmoda att följderna på kort sikt såvitt avsåg
lagutskottets beredningsområde skulle bli förhållandevis obetydliga. Först i
ett längre tidsperspektiv kunde det antas att förslaget i den då aktuella
propositionen mera påtagligt skulle komma påverka civilrättsliga förhållanden.
Utskottet ansåg att det från civilrättsliga utgångspunkter inte fanns
några hinder mot att reglerna om basbeloppet ändrades.

Aven den nu förslagna ändringen av lagen om allmän försäkring får
materiella återverkningar på det civilrättsliga området. Såvitt framgår av
propositionen har någon närmare kartläggning och analys av dessa effekter
inte gjorts. Enligt utskottets mening skulle det varit värdefullt om en sådan
genomgång skett när det gäller följderna av både ändringen år 1980 och den
nu aktuella.

Med hänsyn till att förslagen i propositionen inte - såsom fallet var 1980 -avser grunderna för beräkningen av basbeloppet utan endast innebär att
basbeloppet skall fastställas för år i stället för månatligen anser utskottet att
återverkningarna på det civilrättsliga området blir obetydliga. 1 allmänhet
torde följderna inskränka sig till att höjningen av olika värdegränser i viss
mån släpar efter den allmänna prisutvecklingen. När det gäller indexuppräkningen
av skadeståndslivräntor och underhållsbidrag innebär propositionen
att någon eftersläpning endast övergångsvis kan uppkomma. Vad
särskilt gäller förslagets effekter på ingångna avtal och andra rättsförhållanden
vill utskottet peka på att det endast efter en tolkning av villkoren i varje
enskilt fall kan avgöras huruvida det nya sättet att fastställa basbeloppet
kommer att slå igenom.

Det ankommer inte på lagutskottet att ta ställning till huruvida socialförsäkringsförmåner
m. m. i fortsättningen bör uppräknas endast en gång per
år. Vad utskottet ovan anfört innebär emellertid att det från civilrättsliga
utgångspunkter inte finns några hinder mot de föreslagna ändringarna i
reglerna om basbeloppet. Utskottet har inte några erinringar mot de i
propositionen föreslagna lagändringarna såvitt rör utskottets beredningsområde.
Dock bör en smärre språklig justering göras av 3 § förslaget till ändring
i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag. Utskottet tillstyrker att
riksdagen med den förordade justeringen antar de i propositionen framlagda
lagförslagen såvitt nu är i fråga (lagförslagen 4-7. 9, 10 och 12-15).

LU 1981/82:13

Ställningstagandet innebär att motion 82 i denna del och motion 94
avstyrks.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att den föreslagna ändringen
beträffande basbeloppet ger anledning att - liksom fallet var år 1980- ta upp
frågan huruvida civilrättsliga regler även i fortsättningen bör anknyta till
basbeloppet. Enligt utskottets mening kan det beträffande vissa civilrättsliga
regler - med hänsyn till de intressen som bär upp reglerna - finnas skäl som
talar för att såväl den år 1980 genomförda ändringen av basbeloppsreglerna
som den nu aktuella inte bör slå igenom. Utskottet anser att det får ankomma
på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i
vilka fall det kan anses motiverat att de nya basbeloppsreglerna skall
användas. Utskottet förutsätter att det berörda kartläggningsarbetet snarast
kommer till stånd. 1 likhet med föregående år utgår utskottet från att
regeringen i samband med ställningstaganden till resultaten av pågående
utredningsarbete beträffande giftermålsbalken och lagarna om värdesäkring
av skadeståndslivräntor överväger frågan om reglerna i dessa lagar bör vara
knutna till basbeloppet. I sammanhanget vill utskottet också erinra om att
riksdagen nyligen hos regeringen begärt en utvärdering av reglerna om
förmynderskap och godmanskap i FB (LU 1981/82:4). Vid en utvärdering av
dessa regler kan enligt utskottets mening lämpligen också sambandet mellan
reglerna och basbeloppet närmare övervägas.

Utskottet hemställer

att riksdagen

A. avslår motion 1981/82:82 yrkande 1 delvis och motion 1981/
82:94,

B. antar följande i proposition 1981/82:50 framlagda förslag till

a) lag om ändring i föräldrabalken,

b) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafiklivräntor,

d) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.

e) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor,

f) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

g) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

h) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

i) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i
vissa företag.

C. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag med
den ändringen att 3 § erhåller följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse

LU 1981/82:13

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Ändring sker första gången den 1 Ändring sker första gången den 1
april det år basbeloppet för april april det år basbeloppet för april

månad med minst fem procent över- månad med minst fem procent över eller

underskrider basbeloppet för eller underskrider basbeloppet för

april 1966. Därefter sker ändring april 1966. Därefter sker ändring

den 1 april varje år basbeloppet för den 1 april varje år basbeloppet för

mars månad med minst fem procent mars månad med minst fem procent

över- eller underskrider det basbe- över- eller underskrider det basbelopp
som låg till grund för senaste lopp som låg till grund för senaste

ändring, om inte annat följer av ändring, om inte annat följer av

tredje eller fjärde stycket. Bidrags- tredje eller fjärde stycket. Bidragsbelopp
som år 1979 eller 1980 belopp som år 1979 eller 1980 har

bestämmes under tiden januari-mars bestämts under tiden januari-mars

ändras dock tidigast den 1 april året ändras dock tidigast den 1 april året

därpå. därpå.

År 1982 sker ändring den 1 mars om basbeloppet för det året med minst
fem procent över- eller underskrider basbeloppet för mars 1981 och annat
inte följer av fjärde stycket. Fr. o. m. år 1983 sker ändring den 1 februari
varje år basbeloppet med minst fem procent över- eller Underskrider det
basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte annat följer av
fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämts under tiden januari-mars 1981 ändras
tidigast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under december
1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983.
Bidragsbelopp, som fr. o. m. november 1982 har bestämts under november,
december eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit
efter det att beloppet bestämdes.

Stockholm den 1 december 1981

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s). Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquist (m),
Ivan Svanström (c), Stig Olsson (s), Joakim Ollén (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Martin Olsson (c), Olle Aulin (m), Owe Andréasson (s), Bengt
Silfverstrand (s). Margot Håkansson (fp). Stina Andersson (c). Ingrid
Segerström (s) och Lars Hedfors (s).

1** Riksdagen 1981182. 8 sami. Nr 13

LU 1981/82:13

Reservation

Lennart Andersson, Stig Olsson, Arne Andersson i Gamleby, Owe
Andréasson, Bengt Silfverstrand, Ingrid Segerström och Lars Hedfors
(samtliga s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 6 med ”närmare övervägas” bort ha följande
lydelse.

Utskottet vill erinra om att den ändring av reglerna om beräkningen av
basbeloppet som genomfördes år 1980 (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14)
fick allvarliga konsekvenser vid tillämpningen av en mängd olika civilrättsliga
lagregler och avtal. Då lagutskottet yttrade sig till socialförsäkringsutskottet
(LU 1980/81:3y) i lagstiftningsärendet framhöll utskottets socialdemokratiska
ledamöter i en avvikande mening att det var djupt otillfredsställande
att konsekvenserna i olika avseenden av den då aktuella ändringen inte
närmare kartlagts och analyserats i propositionen. Bl. a. denna brist
medförde att riksdagen helt saknade underlag för en bedömning av förslaget.
I den avvikande meningen påpekades vidare att den omständigheten att
basbeloppet fått ett vidsträckt användningsområde sammanhängde självfallet
med att det är den enda lagreglerade metoden för värdesäkring men också
med att det ansetts ge en i allt väsentligt korrekt bild av det allmänna
kostnadsläget i samhället. Det ansågs att 1980 års proposition innebar ett
första steg i riktning mot en rasering av nuvarande metod för värdesäkring.
Risken för att nya omständigheter i framtiden skulle åberopas till stöd för
justeringar i beräkningsunderlaget för basbeloppet kunde inte uteslutas.
Med hänsyn till de intressen som bär upp lagbestämmelserna med
anknytning till basbeloppet kunde man utgå från att en annan metod för
värdesäkring skulle ha valts på det civilrättsliga området om man kunnat
förutse att beräkningen av basbeloppet skulle komma att ändras i betydelsefulla
avseenden.

De farhågor som sålunda yppades år 1980 för att reglerna om basbeloppet
skulle komma att åter ändras har besannats genom propositionen. Utskottet
konstaterar att även den nu föreslagna ändringen av lagen om allmän
försäkring får materiella återverkningar på det civilrättsliga området. Som
påpekas av motionärerna i motion 94 har inte heller denna gång någon
närmare kartläggning och analys av förslagets konsekvenser skett. Liksom
föregående år saknar således riksdagen underlag för en bedömning av
propositionen. Redan av denna anledning anser utskottet i likhet med
motionärerna att propositionen inte bör bifallas.

Enligt utskottets mening talar också andra omständigheter för att förslaget
inte bör genomföras. Det nya sättet att fastställa basbeloppet innebär att de
allvarliga konsekvenser som den förra ändringen medförde ytterligare
accentueras. Mot bakgrund av vad som anfördes i den avvikande meningen
år 1980 anser utskottet att propositionen inger starka betänkligheter från

LU 1981/82:13

rättssäkerhetssynpunkt. Härtill kommer att det nu aktuella förslaget - liksom
fallet var år 1980 - ingriper i bestående avtalsförhållanden och andra
rättsförhållanden och därmed i praktiken kan leda till rättsförluster och i vart
fall kommer att medföra en betydande osäkerhet för den enskilde o'm hur
avtal och överenskommelser skall tolkas och tillämpas. När det gäller
lagstiftning som på detta sätt påverkar bestående rättsförhållanden på
förmögenhetsrättens område vill utskottet erinra om vad som uttalats under
förarbetena till regeringsformen, nämligen att stor vikt måste fästas vid den
enskildes möjligheter att vid en rättshandlings ingående kunna överblicka
konsekvenserna av denna (se KU 1975/76:56 s. 36 och 37). Endast tungt
vägande sociala hänsyn kan enligt förarbetena föranleda att lagstiftning ges
retroaktiv verkan på förmögenhetsrättens område. Några sådana skäl
föreligger inte i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Enligt utskottets mening
står således förslaget i propositionen klart i strid med förarbetena till
regeringsformen.

Även från andra utgångspunker kan kritik riktas mot propositionen.
Enligt utskottets mening kommer förslaget sålunda att medföra försämringar
för olika utsatta grupper, bl. a.de underhållsskyldiga. Sådana konsekvenser
kan över huvud taget inte anses motiverade med hänsyn till de statsfinansiella
skäl som åberopas i propositionen. Detsamma gäller de ekonomiska följder
som kan uppstå inom försäkringsbranschen och för andra näringsidkare. När
det gäller tillämpningen av underhållsreglerna vill utskottet också peka på att
förslaget kommer att ge upphov till nya konflikter mellan underhållsskyldiga
och underhållsberättigade. För parterna kommer det nämligen att bli av stor
betydelse om underhållsbidrag fastställs i slutet av ett år eller i början.

Det ankommer inte på lagutskottet att ta ställning till hur pensioner och
vissa andra förmåner skall räknas upp. På grund av vad som ovan anförts kan
emellertid utskottet - med utgångspunkt i de intressen utskottet har att
bevaka - inte förorda att förslaget i propositionen genomförs. Utskottet
avstyrker således att riksdagen antar de föreslagna följdändringarna såvitt nu
är i fråga och tillstyrker därmed bifall till motion 94 och motion 82 i aktuell
del.

1 likhet med motionärerna i motion 94 anser utskottet att det - från
basbeloppsändringen fristående - förslag som läggs fram i propositionen om
ändring av värdegränsen i 15 kap. 19 § FB bör genomföras. I denna del
avstyrks alltså motion 82.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. med bifall till motion 1981/82:82 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och motion 1981/82:94 såvitt nu är i fråga avslår följande i
proposition 1981/82:50 framlagda förslag till

LU 1981/82:13

a) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

b) lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag,

c) lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafiklivräntor,

d) lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

e) lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor,

f) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

g) lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

h) lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

i) lagom ändringi lagen (1980:1103) om årsredovisningm. m.i
vissa företag,

B. med bifall till motion 1981/82:94 såvitt nu är i fråga och med
anledning av motion 1981/82:82 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i föräldrabalken såvitt avser 15 kap. 19 § med den
ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets
förslag betecknande lydelse,

dels avslår förslaget till lag om ändring i föräldrabalken såvitt
avser 15 kap. 12 §,

dels antar förslaget till ändring i föräldrabalken i övrigt med den
ändring av ingressen till lagförslaget som föranleds härav

Regeringens förslag Utskottets förslag

15 kap.

19 §

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den
omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om
myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av
grunder som fastställas för varje överförmyndardistrikt av vederbörande
kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen
påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av
överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter Arvode och ersättning för utgifter
skola efter överförmyndarens be- skola efter överförmyndarens bestämmande
utgå av den omyndiges stämmande utgå av den omyndiges

medel i den mån dennes beräknade medel i den mån dennes beräknade

inkomst det år förmyndaruppdraget inkomst det år förmyndaruppdraget

avser överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsva -

LU 1981/82:13

Regeringens förslag
rande två gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller för del året
eller, om ej särskilda skäl föranleda
annat, i den mån den omyndige har
tillgångar till ett värde överstigande
tre gånger nämnda basbelopp. I
övrigt skola arvode och ersättning
för utgifter utgivas av kommunen.

Utskottets förslag

rande två gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällt under årets sista
månad eller, om ej särskilda skäl
föranleda annat, i den mån den
omyndige har tillgångar till ett värde
överstigande tre gånger nämnda basbelopp.
1 övrigt skola arvode och
ersättning för utgifter utgivas av
kommunen.

Arvode, varom nu är sagt, tillkomme ej fader eller moder, som på grund av
lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda
omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt till
ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den
omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av
den omyndiges medel.

LU 1981/82:13

4 Förslag till Bilaga

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

12 §

Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 §, eller äger omyndig
eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva
handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn
nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att
själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock
fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling; och
skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om
betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå
värdehandling eller penningar på
grund av giftorätt, arv eller testamente,
vare boutredningsman eller
testamentsexekutör pliktig att, såframt
ej värdet är ringa eller överförmyndaren
eljest medgiver undantag,
nedsätta värdehandlingen eller inbetala
medlen hos bank enligt vad i
första stycket stadgas. Vad nu sagts
om skyldighet att inbetala penningmedel
hos bank skall ock gälla, där
någon, som här i riket driver försäkringsrörelse,
skall utgiva försäkringsbelopp,
som tillkommer omyndig,
och fråga ej är om försäkringsbelopp,
som den omyndige äger att
själv förvalta. I fråga om pension,
livränta eller annan på grund av
försäkring utgående periodisk förmån
gäller att inbetalning hos bank
skall ske i den mån förmånen för
kalenderår överstiger ett belopp
motsvarande två gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om all -

1 Balken omtryckt 1978:853.

LU 1981/82:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män försäkring som gällt vid årets män försäkring som gäller för det
början. året.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom
meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna,
att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt
vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta
förmyndaren därom.

19 §

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen
påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av
överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter
skola efter överförmyndarens bestämmande
utgå av den omyndiges
medel i den mån hans beräknade
inkomst det år förmyndaruppdraget
avser överstiger ett belopp motsvarande
två gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällt under årets sista
månad, eller om ej särskilda skäl
föranleda annat, i den mån den
omyndige har tillgångar till ett värde
överstigande fyra gånger nämnda
basbelopp. I övrigt skola arvode och
ersättning för utgifter utgivas av

Arvode och ersättning för utgifter
skola efter överförmyndarens bestämmande
utgå av den omyndiges
medel i den mån dennes beräknade
inkomst det år förmyndaruppdraget
avser överstiger ett belopp motsvarande
två gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller för det äret
eller, om ej särskilda skäl föranleda
annat, i den mån den omyndige har
tillgångar till ett värde överstigande
tre gånger nämnda basbelopp. I
övrigt skola arvode och ersättning
för utgifter utgivas av kommunen.

kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om arvode och
ersättning för förmyndaruppdrag år 1981 eller tidigare tillämpas äldre
bestämmelser.

LU 1981/82:13

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 4 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

4 morn.' Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de

två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar

1000 gånger det enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt

(1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk bestämda

basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista

månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsår,
eller år, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får
utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern,
om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp
som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen
under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Senaste lydelse 1980:1105.

LU 1981/82:13

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 5 §,
dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4 S, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

3 § första stycket1

Bidragsbelopp som hö jts enligt 2 §
samt bidragsbelopp som senast
bestämts eller bestämmes efter
utgången av år 1965 ändras i anslutning
till basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Ändring sker första gången den 1
april det år basbeloppet för april
månad med minst fem procent övereller
underskrider basbeloppet för
april 1966 och därefter den 1 april
varje år basbeloppet för mars månad
med minst fem procent över- eller
underskrider det basbelopp som lag
till grund för senaste ändring.
Bidragsbelopp som år 1979 eller
därefter bestämmes under tiden
januari-mars ändras dock tidigast
den 1 april året därpå.

Föreslagen lydelse
3 S

Ändring sker första gången den 1
april det år basbeloppet för april
månad med minst fem procent övereller
underskrider basbeloppet för
april 1966. Därefter sker ändring den
1 april varje år basbeloppet för mars
månad med minst fem procent övereller
underskrider det basbelopp
som låg till grund för senaste
ändring, om inte annat följer av tredje
eller fjärde stycket. Bidragsbelopp
som år 1979 eller 1980 bestämmes
under tiden januari-mars ändras
dock tidigast den 1 april året därpå.

Ar 1982 sker ändring den l mars,
om basbeloppet för det året med
minst fem procent över- eller underskrider
basbeloppet för mars 1981
oell annat inte följer av fjärde stycket.
Fr. o. m. år 1983 sker ändring den I
februari varje är basbeloppet med
minst feni procent över- eller under -

1 Senaste lydelse 1978:859.

LU 1981/82:13

Nuvarande lydelse

3 § andra och tredje styckena2

Bidragsbeloppet ändras med det
procenttal med vilket basbeloppet
ändrats. Bidragsbelopp till eget eller
annans barn ändras dock fr. o. nr.
den 1 april 1979 endast med ett
procenttal som utgör sju tiondelar av
det nämnda procenttalet. Är procenttal
för ändring av bidragsbelopp
brutet, avrundas det till närmast
lägre hela procenttal. Procenttalen
för ändring av bidragsbelopp fastställes
av myndighet som regeringen
bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringe
lägre krontal.

Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som låg till
grund för senaste ändring, om inte
annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämts
under tiden januari-mars 1981 ändras
tidigast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp
som har bestämts under
december 1981 elter januari eller
februari 1982 ändras tidigast den 1
februari 1983. Bidragsbelopp, som
fr. o. m. november 1982 har bestämts
under november, december eller
januari, ändras tidigast den 1 februari
sedan ett år har förflutit efter det att
beloppet bestämdes.

4 a

Bidragsbelopp enligt 3 # ändras
med det procenttal med vilket basbeloppet
ändrats. Bidragsbelopp till
eget eller annans barn ändras dock
fr. o. m. den 1 april 1979 endast med
ett procenttal som utgör sju tiondelar
av det nämnda procenttalet. Är
procenttal för ändring av bidragsbelopp
brutet, avrundas det till närmast
lägre hela procenttal. Procenttalen
för ändring av bidragsbelopp
fastställes av myndighet som regeringen
bestämmer,
slutar på öretal. utgår med närmast

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Senaste lydelse 1978:859.

LU 1981/82:13

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafiklivräntor

dels att illS ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att 9 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 S1

Indextillägg till trafiklivränta utgår
från och med den 1 januari det
år, då basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring för
januari med minst fem procent överskrider
basbeloppet för januari
1967. Ytterligare indextillägg utgår
från och med den 1 januari varje år
basbeloppet för december månad
närmast föregående år med minst
fem procent överskridit det basbelopp
som ligger till grund för senaste
indextillägg. År 1983 och därefter
följande år utgår dock indextillägget i
stället från och med den 1 februari
varje år som basbeloppet för det äret
har stigit pä det angivna sättet.

1 fråga om trafiklivränta, som fastställes efter det att indextillägg till
tidigare fastställda livräntor börjat utgå enligt första stycket, utgår indextilllägg
från och med den dag närmast efter livräntans fastställande då
ytterligare indextillägg till de tidigare fastställda livräntorna börjar utgå.

Indextillägg utgår med det pro- Indextillägg utgår med det procenttal
med vilket basbeloppet ökat. centtal med vilket basbeloppet ökat.

Indextillägg till trafiklivränta utgår
från och med den 1 janauri det
år, då basbeloppet enligt lagen den
25 maj 1962 (nr 381) om allmän
försäkring för januari månad med
minst fem procent överskrider basbeloppet
för januari 1967. Ytterligare
indextillägg utgår från och med
den 1 januari varje år basbeloppet
för december månad närmast föregående
år med minst fem procent
överskridit det basbelopp som ligger
till grund för senaste indextillägg.

Brutet procenttal avrundas till närmast
lägre hela procenttal. Det procenttal
med vilket indextillägg skall
utgå fastställdes av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer.

Brutet procenttal avrundas till närmast
lägre hela procenttal. Det procenttal
med vilket indextillägg skall
utgå fastställes av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Senaste lydelse 1973:216.

LU 1981/82:13

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1973:213) om ändring av
skadeståndslivräntor

dels att i 3 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast efter det år då
basbeloppet för december månad med minst fem procent över- eller
underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall ånyo ske varje år
den 1 januari, om basbeloppet för
december månad närmast föregående
år över- eller underskridit det
basbelopp som legat till grund för
senaste ändring med minst fem procent
eller det lägre eller högre procenttal
som efter ökning eller minskning
enligt 4 § uppgår till minst
fem.

Ändring skall på nytt ske varje år
den 1 januari, om basbeloppet för
december månad närmast föregående
år över- eller underskridit det
basbelopp som legat till grund för
senaste ändring med minst fem procent
eller det lägre eller högre procenttal
som efter ökning eller minskning
enligt 4 § uppgår till minst fem.
Ar 1983 och följande är skal! ändring
dock i stället ske den 1 februari, om
basbeloppet för det året har ändrats
på det angivna sättet.

Ändring avser alla livräntor som fastställts före den dag då ändringen skall
ske samt livräntor som genom dom fastställts senare, om första domstols dom
i målet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

LU 1981/82:13

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor

dels att i 6 och 12 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

5 8

Indextillägg enligt denna lag utgår
från och med den 1 januari året
närmast efter det år då basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för december månad med
minst fem procent överskridit basbeloppet
för december 1972. Ytterligare
indextillägg utgår varje år från och
med den 1 januari, om basbeloppet
för december månad närmast föregående
år överskridit det basbelopp
som legat till grund för senaste
indextillägg med minst fem procent
eller det lägre procenttal som efter
ökning enligt 7 § uppgår till minst
fem.

Indextillägg utgår endast till livränta
med vilken tillägg skall räknas.

Föreslagen lydelse

som fastställts före den dag från och

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

LU 1981/82:13

12 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

3 S1

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor
eller godkänd revisor.

1. om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor,
eller

2. om enligt den senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns
för bolagets registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor
om

1. tillgångarnas nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de

två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar

1 000 gånger det enligt lagen 1 000 gånger det basbelopp enligt

(1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk bestämda

basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista

månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsår,
år,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal överstigit 200, eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade pä fondbörs eller på lista
utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna
omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd
revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem
år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag i en
koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

1 annat bolag än som avses i första, andra och fjärde styckena skall

1 Senaste lydelse 1980:1104.

LU 1981/82:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

auktoriserad revisor eller godkänd revisor utses, om ägare till en tiondel
samtliga aktier begär det vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

LU 1981/82:13

13 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 21 § trafikskadelagen (1975:1410)1 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 S

I avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten
att kräva utgiven trafikskadeersättning åter från försäkringstagaren
intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från Förbehåll om rätt till återkrav från
fysisk person får för varje skadehän- fysisk person får för varje skadehän delse

göras gällande med högst en delse göras gällande med högst en

tiondedel av det basbelopp enligt tiondedel av det basbelopp enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring
som gäller för januari månad det ring som gäller för det år skadehän år

skadehändelsen inträffar. delsen inträffar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Har skadehändelsen inträffat
före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser beträffande förbehåll
om rätt till återkrav enligt 21 § andra stycket samt beträffande återkrav
enligt 24 § andra stycket.

1 Lagen omtryckt 1977:949.

LU 1981/82:13

14 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 it bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8'

Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller
aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller
föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper
enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyldig för
inkomsten enligt denna lag. I Ivr enskild person, dödsbo, stiftelse eller ideell
förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund
därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse
eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör
del av egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling och
kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 88 Bestämmelserna i 11 och 13-21 §8
behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av enskild

näringsidkare i vars verksamhet den näringsidkare i vars verksamhet den

årliga bruttoomsättningssumman årliga bruttoomsättningssumman

normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp

som motsvarar 20 gånger det enligt som motsvarar 20 gånger det basbe lagen

(1962:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om all ring

bestämda basbeloppet för den män försäkring sorn gäller linder den

sista månaden av räkenskapsåret. sista månaden av räkenskapsåret.

ina lag träder i kraft den

1 Senaste lydelse 1979:1065.

LU 1981/82:13

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt
denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit
minst tio,

2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet
anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio,
eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
respektive räkenskapsår,

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt denna lag.

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde under den sista månaden
av respektive räkenskapsår.

Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räkenskapsårets
utgång sändas in till den
länsstyrelse hos vilken den redovisningsskyldige
skall vara registrerad,
om tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
respektive räkenskapsår eller om
antalet anställda i rörelsen under

Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räkenskapsårets
utgång sändas in till den
länsstyrelse hos vilken den redovisningsskyldige
skall vara registrerad,
om tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde tinder den sista månaden
av respektive räkenskapsår eller om
antalet anställda i rörelsen under

LU 1981/82:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vart och ett av de två senaste raken- vart och ett av de två senaste räkenskapsåren
i medeltal har överstigit skapsåren i medeltal har överstigit

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern
enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit

200.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

GOTAB 69953 Stockholm 1981