KrU 1981/82:30

Kulturutskottets betänkande
1981/82:30

med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller anslag till
vissa kulturändamål m.m., proposition 1981/82: lil om vissa filmfrågor
m. m. och proposition 1981/82:128 om vissa musikfrågor
m. m., jämte motioner

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnitten Kulturverksamhet och Massmedier
lagts fram i fråga om följande delavsnitt, nämligen
Allmän kulturverksamhet,

Teater, dans och musik,

Folkbibliotek m. m.,

Bildkonst,

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar (dock endast anslagen
B 29. Arkivet för ljud och bild och B 30. Statliga arkiv: Vissa kostnader
för samlingar och materiel m. m.1),

Film,

Dagspress och tidskrifter (dock endast anslaget Stöd till kulturtidskrifter2),

Litteratur,

dels motioner med anknytning till de nu angivna delarna av proposition
100,

dels propositionerna 1981/82: lil om vissa filmfrågor m.m. och 1981/
82:128 om vissa musikfrågor m. m.,

dels med anledning av dessa propositioner väckta motioner (utom motion
1981/82:2286 vars behandling uppskjutits till riksmötet 1982/83).

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet.

I bilaga lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika motionerna
behandlas.

1 Övriga anslag under detta avsnitt behandlas i betänkandet KrU 1981/82: 21.

2 Övriga anslag under detta avsnitt behandlas av konstitutionsutskottet i betänkandet
KU 1981/82:25.

1 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

Anledningen till att propositionerna lil och 128 behandlas i samband
med proposition 100 är den att förslagen i förstnämnda båda propositioner
- vilket förutskickades redan i budgetpropositionen - kommit att beröra
olika anslagsändamål under avsnittet Kulturverksamhet. Förslagen i detta
avsnitt i budgetpropositionen hade i realiteten preliminär karaktär. Detta
gäller alla anslagen i avsnittet eftersom utskottet först när de båda särpropositionerna
lagts fram och resp. motionstider gått ut kunnat överblicka
vilka medel som av regeringen resp. motionärerna ansetts böra ställas till
förfogande för de olika anslagsändamålen.

Det uttalade syftet med de insatser på musik-, film- och bildområdena
som föreslagits i proposition 128 är att direkt eller indirekt kompensera för
de negativa effekterna av heminspelning på ljud- och videokassetter samtidigt
som kulturpolitiskt önskvärda effekter uppnås. Medelsanvisningarna i
propositionen förutsätts bli finansierade genom en särskild skatt på ljudoch
videokassetter. I propositionen betonas det sålunda att de insatser
som föreslås helt och hållet möjliggörs av en skatt på oinspelade kassettband.
Vad beträffar film- och videoområdena uttalas det i proposition 111
att 8,5 milj. kr. av inkomsterna av nämnda skatt bör användas för åtgärder
inom dessa områden.

De i propositionerna föreslagna medelsanvisningarna har inte i något fall
formellt, dvs. i själva hemställan, gjorts beroende av att riksdagen beslutar
om införande av en skatt på oinspelade kassettband.

Motionstiden utgick för proposition 111 den 24 och för proposition 128
den 25 mars 1982.

Proposition 1981/82:159 om lag om skatt på vissa kassettband avlämnades
i riksdagen den 31 mars 1982. Motionstiden med anledning av denna
proposition gick ut den 19 april 1982. Propositionen behandlas av skatteutskottet
i betänkandet SkU 1981/82:66.

Kulturverksamhet
Allmän kulturverksamhet

1. Den allmänna bakgrunden till förslagen i propositionerna 1981/82:111
och 1981/82:128. Vissa principiella frågor

Propositionerna

I proposition 128 redovisas uppgifter om utvecklingen på fonogram- och
ljudkassettmarknaden sedan mitten av 1960-talet. Sammanfattningsvis innebär
denna utveckling att antalet sålda tomkassetter på 15 år kommit att
bli lika stort som antalet sålda grammofonskivor dvs. i runt tal 15 miljoner.
Vidare behandlas frågan om den privatkopiering på ljudkassetter som
uppenbarligen förekommer i betydande omfattning.

I propositionen uttalas att privatkopieringen av musik på tomkassetter

KrU 1981/82:30

visserligen ger den enskilde en värdefull möjlighet att skaffa sig tillgång till
musik men att den å andra sidan också har negativa sidor. Den får för det
första konsekvenser i form av inkomstbortfall för rättighetshavama, dvs.
de musikaliska upphovsmännen (kompositörer och textförfattare), de utövande
konstnärerna (artister och musiker) samt fonogramproducenterna.
Vidare försämras möjligheterna att ge ut musik på fonogram vilket i hög
grad drabbar den s.k. seriösa musiken. Ytterligare en negativ omständighet
i sammanhanget är att utvecklingen på kassettmarknaden kan påverka
musikers och artisters arbetsvillkor negativt. Ju enklare och billigare det
blir att kopiera inspelningar, desto mer kan avsättningen av originalinspelningar
påverkas och därmed möjligheterna att göra nya sådana. Ju enklare
och billigare det blir att utnyttja inspelade prestationer, desto mindre kan
behovet bli av direkta framföranden.

Oinspelade videokassetter används bl. a. för att spela in etersända TVprogram.
I proposition 128 erinras om att det numera också är tekniskt
möjligt att spela över programbärande videogram på tomkassetter. Denna
form av kopiering har givetvis en negativ inverkan på möjligheterna att få
avsättning för inspelade videogram men den sätts också i samband med
den nedgång i antalet besök på biograferna som konstaterats för de senaste
åren. Denna nedgång påverkar Svenska Filminstitutets ekonomi eftersom
institutet enligt 1963 års filmavtal mellan staten och biografbranschen har
huvuddelen av sina intäkter från s. k. biografavgifter, dvs. avgifter som
erläggs av ägare till biografer med mer än fem föreställningar i veckan.
Avgifterna skall motsvara 10% av bruttobiljettintäkterna.

I proposition 111 anmäls att ett nytt avtal, 1982 års film- och videoavtal,
under förutsättning av regeringens godkännande ingåtts mellan staten,
filmbranschen och videobranschen. Enligt avtalet skall dels, liksom förut,
en biografavgift utgå på försäljningen av biografbiljetter, dels en särskild
videoavgift utgå i samband med uthyrningen till allmänheten av färdiginspelade
videogram. Avgiftsmedlen kommer att användas för stöd till
svensk filmproduktion och till andra uppgifter inom film- och videoområdena.

Privatkopieringens effekter kommer inte att kunna beaktas genom det
nya avtalet. I proposition 1981/82:159 har emellertid förslag lagts fram om
en skatt på oinspelade kassettband. Syftet är bl. a. att skapa ekonomiskt
utrymme för insatser som kan kompensera för de negativa verkningarna av
hemkopieringen. Av de beräknade intäkterna av kassettskatten avses 40
milj. kr. bli disponerade för insatser på främst musik-, film- och bildområdena.
Beloppet fördelas så att 31,5 milj. kr. i proposition 128 föreslås
anvisade under ett nytt reservationsanslag med rubriken Bidrag till verksamhet
inom musik- och bildområdena m.m., medan 8,5 milj. kr. enligt
proposition 111 utnyttjas under anslagen B 3. Bidrag till särskilda kulturella
ändamål, B 20. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader,
C 1. Statens biografbyrå och C 2. Filmstöd.

KrU 1981/82:30

Utanför nyssnämnda 40 milj. kr. ligger ett anslag av 4,5 milj. kr. avsett
till kompensation åt handikappade för vissa av kassettskatten föranledda
kostnadsökningar vid bandinköp. Detta belopp föreslås i proposition 128
anvisat under anslaget B 20. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader.

I fråga om det nya samlingsanslaget om 31,5 milj. kr. uttalas att de
föreslagna insatserna helt och hållet möjliggörs av en skatt på oinspelade
kassettband, vilket innebär att insatsernas omfattning kan komma att
förändras från år till år. Om skatteintäkterna ökar eller minskar kan bidragsgivningen
enligt propositionen förändras på motsvarande sätt. Detta
förutsätts ske genom att skillnaden mellan beräknade och faktiska intäkter
ett budgetår skall läggas till eller dras av från de beräknade intäkterna två
år senare som en plus- eller minuspost.

I proposition 128 har det bedömts som mest praktiskt att beräkna medel
för de insatser som kassettskatten möjliggör under ett enda anslag, även
om ändamålen under detta anslag är av skilda slag. Denna anslagsteknik
anses underlätta överblicken över de olika insatserna och göra det enkelt
att i framtiden följa upp förändringar i försäljningsvolym m. m. De ändamål
för vilka det nya samlingsanslaget Bidrag till verksamhet inom musik- och
bildområdena är avsett framgår av följande sammanställning.

Ändamål	Belopp
Statens kulturråd för
a) stöd till fonogramproduktion m. m.	5000000
b) bidrag till tonsättare m. m.	240000
c) bidrag till nothyra	170000
d) särskilt bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper	3500000
e) bidrag till notutgivning av samtida svensk musik	190000
f) särskilt bidrag till arrangerande musikföreningar	2000000
g) bidrag till folkbibliotek för utvecklingsinsatser	1500000
Musikaliska akademien för utgivning av musikhistorisk
fonogramantologi	500000
Konstnärsnämnden för särskilt stöd till bild- och
formkonstnärer	5000000
Styrelsen för Sveriges författarfond för särskilt stöd
till författare	3000000
Rikskonserter för stöd till frilansartister och skol-
konsertverksamhet	2000000
Till regeringens disposition för
a) ersättning till rättighetshavare på musikområdet	8000000
b) utredning av vissa distributionsfrågor m. m.	400000
	31500 000

Motionerna

Utskottet behandlar här — i nedan angivna delar - följande motioner
vilka lagts fram i anslutning till proposition 111 (mot. 2287) resp. proposition
128 (övriga motioner):

KrU 1981/82:30

1981/82:2287 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

9. att riksdagen vid ett införande av en särskild skatt på tomkassetter
uttalar att en tredjedel av statens inkomster av denna skatt bör användas
för åtgärder i enlighet med i motionen angivna yrkanden,

1981/82: 2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om framläggande av propositioner,

1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga
yrkas,

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens i proposition 1981/82:128
framlagda förslag om uppförande i statsbudgeten av ett nytt anslag med
rubriken Bidrag till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m.,

1981/82:2374 av Anna Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om användningen
av de medel som förväntas inflyta från en kommande skatt på oinspelade
kassetter,

1981/82:2375 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen uttalar att intäkterna från den föreslagna kassettskatten
i sin helhet bör tillföras kulturområdet med beaktande av de synpunkter
som framförs i motionen.

1 fråga om bakgrunden och motiveringen till de nu redovisade yrkandena
inhämtas följande av motionerna.

I motion 2319 (m) har bestämd kritik framförts mot bristen på tidsmässig
samordning mellan å ena sidan propositionerna 111 om vissa filmfrågor
m. m. och 128 om vissa musikfrågor m. m. och å andra sidan den
proposition om lag om skatt på vissa kassettband, som ännu inte lagts fram
för riksdagen då motionen väcktes men som numera föreligger (prop. 1981/
82:159). Motionärerna har förutsett den situation som sedermera uppkommit,
nämligen att motionstiden med anledning av film- och musikpropositionerna
hunnit gå ut innan kassettskattepropositionen lagts fram. Bristen
på samordning innebär att motioner med anledning av film- och musikpropositionerna
måste bygga på den ofullständiga kännedom om den planerade
kassettskatten som stått till buds i form av en lagrådsremiss. Detta
innebär enligt motion 2319 att förutsättningarna i efterhand kan komma att
förändras. Detta sätt att presentera sammanhängande propositioner vid
skilda tidpunkter så att riksdagen saknar överblick över situationen är
enligt motionärerna helt oacceptabelt vilket riksdagen som sin mening bör
ge till känna för regeringen.

I samma motion framförs vidare en rad invändingar mot den planerade
kassettskatten. Den innebär enligt motionärerna en orimlig skattenivå som

KrU 1981/82:30

kommer att medföra en mängd lagtekniska och andra problem. Den har
karaktär av delvis specialdestinerad punktskatt vilket är olämpligt eftersom
punktskatter inte bör utnyttjas om inte särskilda skäl föreligger.
Specialdestinering är också olycklig eftersom den binder statsmakterna på
ett olämpligt sätt under det sedvanliga budgetarbetet. En avgörande fråga
vid bedömningen av förslaget är — framhåller motionärerna — vilken
totaleffekt kombinationen av skatt och bidrag får på kulturlivet. Mycket
talar för att slutresultatet för musiksektorn blir negativt.

Av motionen framgår att motionärerna har för avsikt att motionsvägen
yrka avslag på regeringens förslag om en kassettskatt och i stället föreslå
en upphovsrättsligt motiverad avgift. Tanken är att en bestämmelse i
upphovsrättslagen skall göra det möjligt att ta ut en avgift som fördelas till
upphovsmännen och andra rättighetshavare, dvs. kompositörer, musiker,
producenter etc. Det förutsätts att rätten till ersättning skall kunna göras
gällande genom en sammanslutning av rättighetshavare. Den gemensamma
organisationens styrelse beslutar sedan om medlens användning. Förutom
den rent upphovsrättsliga kompensationen öppnar sig genom en dylik
avgift möjligheter till insatser av annan karaktär. I konsekvens härmed
yrkas i motionen avslag på proposition 128. En mindre del av den i denna
proposition föreslagna medelsanvisningen — sammanlagt 860000 kr. —
föreslås dock ske under ordinarie anslag i budgeten.

I motion 2373 (s) kritiseras att förslaget om en kassettskatt inte
presenterats i samband med musikpropositionen. Detta förhållande betecknas
i motionen som ytterst otillfredsställande.

1 motionen framförs vidare bestämda invändningar mot den budgetteknik
som kommit till användning i proposition 128. Motionärerna anför
härom bl. a. följande.

I propositionen föreslås att ett belopp motsvarande en tredjedel av de
beräknade intäkterna från kassettskatten specialdestineras till ett nytt särskilt
anslag för budgetåret 1982/83. Från anslaget skall medel fördelas till
en rad ändamål som redan i dag har egna anslag i budgeten. Genom denna
konstruktion tillskapas i praktiken dubbla anslag för flera av verksamheterna
inom kulturområdet. 1 samband med ordinarie budgetbehandling ges
ett anslag utifrån de ekonomiska ramar som då anses möjliga. Därutöver
tillförs samma verksamhet ytterligare medel i samband med fördelningen
av intäkterna från kassettskatten. Enligt vår mening strider denna konstruktion
mot allmänt vedertagna principer för budgetprövningen. En anslagsordning
i enlighet med vad föredraganden föreslår skulle innebära att
en helt ny budgetteknik tillförs det statliga budgetsystemet. Vi är inte
beredda att tillstyrka en sådan nyordning särskilt som budgetsystemet
nyligen har moderniserats. Dessutom medför anslagskonstruktionen med
ett bidrag kopplat till skatteintäkternas storlek betydande nackdelar för de
kulturverksamheter som berörs.

För budgetåret 1982/83 föreslås i propositionen att 40 milj. kr. av de
beräknade intäkterna från kassettskatten skall tillfalla kulturområdet. Det

KrU 1981/82:30

motsvarar enligt föredraganden en tredjedel av de beräknade intäkterna för
1982/83. Vilka principer som skall vara vägledande för den framtida fördelningen
nämns dock inte. Därmed riskerar förslagen till resursförstärkningar
att uppfattas som rent tillfälliga bidrag. Mot denna bakgrund kan vi inte
acceptera den anslagskonstruktion som förordas i propositionen. Vi yrkar
därför avslag på propositionen i denna del.

Innebörden av yrkande 1 i motion 2373 är att riksdagen bör avslå
förslaget i proposition 128 om uppförande i statsbudgeten av ett nytt anslag
med rubriken Bidrag till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m.
De medel som i propositionen föreslagits anvisade under detta anslag bör i
stället fördelas på resp. anslag enligt proposition 1981/82:100.

I motion 2374 (c) erinras om att de insatser som föreslås i proposition
128 avses bli finansierade genom införande av en skatt på oinspelade
kassettband. Avsikten är att denna finansieringsform skall användas även i
fortsättningen och på sådant sätt att bidragens storlek i likhet med intäkterna
vid oförändrad skattesats kan komma att variera från tid till annan.

Motionären framhåller att den omständigheten att skatteintäkternas
storlek kan förväntas variera över tiden knappast är något så ovanligt att
det motiverar en ordning på detta särskilda område som innebär att ett
svårhanterligt samband skall upprätthållas mellan vissa medelsanvisningar
och vissa skatteintäkter som tillfaller statskassan. I motionen uttalas också
att något motsvarande samband inte förutsätts i proposition lili vilken
också föreslås insatser som avses bli finansierade genom inkomster från en
kassettskatt.

Huvuddelen av de medel som föreslås anvisade i proposition 128 har
sammanförts under ett samlingsanslag om 31,5 milj. kr. med rubriken
Bidrag till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. Avsikten är
att ur detta anslag skall utgå bidrag till en rad olika ändamål som sammanfaller
med eller liknar ändamål för vilka medel föreslås anvisade under
olika anslag i budgetpropositionen. Motionären anser att detta sätt att
lägga fram förslag om medelsanvisningar gör det svårt för riksdagen att på
ett samlat sätt göra nödvändiga ställningstaganden och bedömningar i fråga
om insatserna på kulturområdet.

Enligt motionen bör det vara en huvudlinje att de intäkter som den
tilltänkta skatten kan förväntas innebära skall tillfalla statskassan och att
det ökade utrymme som detta skapar för insatser inom kulturområdet inte
skall hindra en sedvanlig budgetmässig prövning av olika anslag, t. ex.
inom det musikpolitiska området och inom kulturområdet i stort. Detta
behöver heller inte hindra att en särlösning söks för de upphovsrättsligt
motiverade insatserna. Om en väsentlig grundtanke å andra sidan är att
omfattningen av stödinsatser på en rad områden skall stå i direkt relation
till vissa bestämda intäkter förefaller det att ligga närmare till hands att
skapa en för ändamålet bildad fond.

KrU 1981/82:30

Motionärens slutsats är att riksdagen — även om ett provisorium i
anslagsfrågan skulle kunna accepteras för nästa budgetår - inte nu bör ge
sin anslutning till de uttalanden som görs i proposition 128 om vilken
ordning som skall gälla fortsättningsvis. Frågan härom bör övervägas
närmare.

En förutsättning för den planerade kassettskatten bör enligt motion
23 75 (vpk) vara att berörda handikapporganisationer, institutioner m.fl.
verksamma inom handikappområdet och enskilda handikappade får full
kompensation för de merutgifter som skatten åsamkar dem. Motionärerna
uttalar vidare att intäkterna av kassettskatten i sin helhet bör tillföras
kulturområdet. Det behövs en ökad satsning på detta område. Om en
sådan kommer till stånd kommer detta att skapa en rad nya arbetstillfällen
inte bara för kulturarbetare.

Yrkande 9i motion 2287 (vpk) torde böra uppfattas så att riksdagen
bör uttala att en tredjedel av statens inkomster av den planerade kassettskatten
bör användas inom film- och videoområdet.

Utskottet

I anslutning till de principiella synpunkter på regeringens anslagsframställningar
på kulturområdet som framförts i motionerna 2319 (m), 2373 (s)
och 2374 (c) får utskottet först anföra följande.

Gällande föreskrift att regeringen årligen senast den 10 januari skall
förelägga riksdagen en budgetproposition torde bl. a. kunna ses som uttryck
för den uppfattningen att tillfälle vid denna tidpunkt bör beredas
riksdagen att såvitt möjligt skaffa sig en överblick över föreliggande anslagsbehov,
både i vad gäller hela statsbudgeten och i fråga om olika
sektorer av denna. Vidare har själva tidpunkten givetvis bestämts med
tanke bl. a. på att riksdagen skall ha tillräcklig tid att behandla propositionen.
Det förhållandet att regeringen enligt riksdagsordningen har möjlighet
att avlämna propositioner om anvisande av anslag fram t. o. m. den 10
mars får anses betingat av praktiska skäl och innebär inte någon motsägelse
i förhållande till vad som här konstaterats i fråga om budgetpropositionen.

Bilaga 12 till årets budgetproposition innehåller ett formellt sett fullständigt
förslag till medelsanvisningar i fråga om anslagen i avsnittet Kulturverksamhet.
I propositionen har regeringen emellertid samtidigt anmält sin
avsikt att föreslå riksdagen att införa en skatt på ljud- och videokassetter.
En del av de medel som denna skatt förutsätts inbringa skall enligt propositionen
disponeras dels till ekonomisk ersättning till grupper av rättighetshavare,
dels till insatser av annat slag på bl. a. musikområdet. I realiteten
innebär detta att riksdagen föreslås ta ställning till medelsbehovet under
ifrågavarande anslag — bortsett från dem som gäller ungdoms- och nykterhetsorganisationer
- i två omgångar, först en ordinarie omgång och däref -

KrU 1981/82:30

ter en extra omgång som gjorts beroende av ett riksdagsbeslut om en skatt
vars innebörd inte var närmare känd då budgetpropositionen presenterades.
Tillvägagångssättet innebär att ifrågavarande förslag har preliminär
karaktär.

Utskottet vill för sin del hävda att riksdagen, när det gäller att bedöma
vilka resurser som för ett kommande budgetår bör ställas till förfogande för
ett visst ändamål, inte bör fatta beslut i två etapper och att regeringen
därför inte bör lägga fram förslag som inbjuder till ett sådant beslutsfattande.
Riksdagen bör normalt ha möjlighet att för varje särskilt ändamål på
grundval av förslag som läggs fram i proposition och motioner vid ett
tillfälle göra en samlad bedömning av vilka resurser som bör ställas till
förfogande. I den mån en anslagsfråga inte är färdigberedd då budgetpropositionen
läggs fram bör detta klart framgå, lämpligen genom att anslaget
förs upp med ett preliminärt beräknat belopp. Detta bör beaktas i regeringens
propositionsarbete. Denna utskottets uppfattning bör riksdagen som
sin mening ge till känna för regeringen.

I det uppkomna läget har utskottet ansett det nödvändigt att uppskjuta
behandlingen av de i budgetpropositionen i avsnittet Kulturverksamhet
framlagda förslagen utom såvitt gäller flertalet anslag i delavsnittet Arkiv
m. m. och samtliga anslag i delavsnittet Ungdoms- och nykterhetsorganisationer.
Undantaget är betingat av att utskottet ansett sig kunna göra den
bedömningen att nu angivna anslag inte skulle bli berörda av de kommande
förslagen om disposition av inkomsterna av en kassettskatt. Reella förutsättningar
för att i utskottet påbörja en sakbehandling av övriga anslag i
avsnittet Kulturverksamhet har inte ansetts kunna föreligga förrän tidigast
när motionstiden gått ut såväl för propositionerna 111 om vissa filmfrågor
m. m. och 128 om vissa musikfrågor m. m. som för proposition 159 om lag
om skatt på vissa kassettband. Till detta kommer att utskottet i vissa
centrala frågor inte kunnat ta slutlig ställning förrän skatteutskottet behandlat
proposition 159. Egentligen skulle utskottet i dessa frågor ha
avvaktat även riksdagens beslut men detta har av rena tidsskäl varit
omöjligt.

Som framgår av det föregående har propositionerna lil, 128 och 159
lagts fram i riksdagen i sådan tidsföljd att motionstiden med anledning av
de båda första propositionerna, dvs. film- och musikpropositionerna, hunnit
gå ut innan den sistnämnda, dvs. kassettskattepropositionen, lagts
fram. Detta förfaringssätt har kritiserats i motionerna 2319 (m) och 2373
(s). Det betecknas i den förra motionen som oacceptabelt och i den senare
som ytterst otillfredsställande

Utskottet anser att bristen på samordning inneburit en påtaglig olägenhet
för riksdagsarbetet. Utskottet instämmer därmed i den kritik som
kommit till uttryck i motionerna 2319 (m) och 2373 (s). Utskottet vill
tillägga att det sakliga sambandet mellan de båda anslagspropositionerna
och skattepropositionen är så uppenbart att det endast är i mycket formell

KrU 1981/82:30

mening som förstnämnda båda propositioner kan anses avlämnade inom
den tid som normalt gäller för propositioner om anvisande av anslag. Vad
utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge till känna
för regeringen. Vid bifall härtill blir yrkande 2 i motion 2319 i sak tillgodosett.
Detsamma gäller de motsvarande synpunkter som framförts i motion
2373 utan att något yrkande framställts.

I motion 2319 (m) uttalas att den kassettskatt som av regeringen preciserats
i en lagrådsremiss men som då motionen väcktes ännu inte lagts
fram för riksdagen är olämplig ur många synpunkter. Motionärerna framhåller
att en avgörande fråga vid bedömningen av skatteförslaget är vilken
totaleffekt som kombinationen av skatt och bidrag får på kulturlivet. För
egen del anser motionärerna att mycket talar för att slutresultatet för
musiksektorn blir negativt. Motionärerna anser alltså att det brister i fråga
om själva den förutsättning på vilken proposition 128 bygger, nämligen att
det skall vara möjligt att åstadkomma en positiv effekt för kulturlivet
genom att införa en kassettskatt. Mot bl. a. denna bakgrund anmäler motionärerna
sin avsikt att yrka avslag på den väntade kassettskattepropositionen
och i stället föreslå en upphovsrättslig avgift. 1 konsekvens härmed
yrkas i motionen avslag på proposition 128 i dess helhet.

Det underlag som avslagsyrkandet bygger på är alltså ett antagande om
den framtida utvecklingen. Motionärerna synes anse att detta antagande
vilar på så säker grund att det bör föranleda riksdagen att i ett sammanhang
avslå hela propositionen. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Propositionen
utmynnar i en rad skilda förslag om godkännande av riktlinjer
m. m. i olika avseenden och om medelsanvisningar till ett flertal olika
ändamål. Utskottet anser att avslagsyrkandet i motion 2319 (m) bör behandlas
i samband med vart och ett av förslagen i propositionen.

Huvuddelen av den medelsanvisning som föreslås i proposition 128 har
samlats under ett nytt reservationsanslag med rubriken Bidrag till verksamhet
inom musik- och bildområdena m. m. I fråga om detta anslag
uttalas i propositionen att de föreslagna insatserna helt och hållet möjliggörs
av en skatt på oinspelade kassettband. Detta innebär att insatsernas
omfattning kan komma att förändras från år till år. Om skatteintäkterna
ökar eller minskar kan således, enligt propositionen, bidragsgivningen
förändras på motsvarande sätt.

Innebörden av det nu redovisade uttalandet att de föreslagna insatserna
”helt och hållet möjliggörs” av en kassettskatt är inte helt klar. Den
hemställan om anslag som görs under envar av två punkter i propositionen
är nämligen helt ovillkorlig. Den innehåller inte något om att den förutsätter
att riksdagen beslutar om införande av en kassettskatt.

KrU 1981/82:30

och har betydande nackdelar för berörda verksamheter. De resurser som
blir tillgängliga genom en särskild kassettskatt bör enligt motionen hanteras
inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. En anslagsordning enligt
regeringens förslag anses av motionärerna innebära att en helt ny budgetteknik
tillförs det statliga budgetsystemet vilket inte kan tillstyrkas.

I motion 2374 (c) uttalas att något motsvarande samband inte föreslagits
i proposition lili vilken också förordas insatser som förutsätter inkomster
av kassettskatten. Motionären anser att riksdagen inte bör ge sin anslutning
till de uttalanden som görs i proposition 128 om vilken ordning i detta
hänseende som bör gälla i fortsättningen.

Enligt yrkande 1 i motion 2373 (s) bör riksdagen avslå förslaget om
uppförande i statsbudgeten av ett nytt anslag med rubriken Bidrag till
verksamhet inom musik- och bildområdena m. m.

Utskottet gör den bedömningen att ett bifall till detta yrkande bör
innebära inte bara att de medelsanvisningar som föreslagits under det nya
anslaget behandlas var för sig under anslagsrubriker där de sakligt sett hör
hemma, vilket föreslås i yrkande 2 i samma motion, utan också att storleken
och lämpligheten av de föreslagna medelsanvisningarna bedöms utan
någon formell bindning till införandet av en kassettskatt.

Utskottet tillstyrker bifall till motion 2373 (s) yrkande 1 och därmed
också bifall till yrkande 1 i motion 2319 (m), såvitt nu är i fråga. Utskottet
kommer att i det följande behandla de olika anslagsfrågorna i proposition
128 på det sätt som nyss angivits.

Vid riksdagens bifall till vad utskottet föreslagit i fråga om motion 2373
yrkande 1 synes det inte behövligt med något särskilt uttalande av riksdagen
av den innebörd som angivits i motion 2374 (c).

Av den ståndpunkt utskottet nu intagit följer att utskottet inte tillstyrker
de i motionerna 2287 (vpk) yrkande 9 och 2375 (vpk) yrkande 1 framförda
förslagen om principiella uttalanden av riksdagen om hur inkomsterna av
den föreslagna kassettskatten i framtiden bör disponeras.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet anfört om att riksdagen bör ges möjlighet till en samlad
bedömning av resurstilldelningen till olika ändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motion 1981/82:2319 yrkande 2 anfört
om den tidsmässiga samordningen vid framläggandet av
propositioner,

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2373 yrkande 1
och 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, avslår proposition
1981/82: 128 såvitt gäller uppförande i statsbudgeten av ett
nytt anslag med rubriken Bidrag till verksamhet inom musik- och
bildområdena m. m.,

4. att riksdagen avslår motion 1981/82:2374 om användande av
medel som förväntas inflyta från en kassettskatt,

KrU 1981/82:30

5. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2287 yrkande 9 och
1981/82:2375 yrkande 1 om den framtida dispositionen av inkomsterna
av en kassettskatt.

2. Statens kulturråd. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) under punkt B 1 (s. 15-19) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att delegationen för lokal- och utrustningsfrågor skall upphöra
vid utgången av juni 1982,

2. till Statens kulturråd för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 14558000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:571 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Statens kulturråd anvisar ett förslagsanslag av
14408000 kr.,

2. att riksdagen till Carl-Allan Mobergs fond för musikvetenskap anvisar
ett anslag av 150000 kr.,

1981/82:573 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Statens kulturråd anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
4000000 kr. förhöjt belopp,

1981/82:746 av Georg Andersson m.fl. (s) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1981/82:406 - yrkas att riksdagen till Statens kulturråd:
Barnverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag om
20000000 kr. för fördelning till barnkulturområdet i enlighet med de i
motionen angivna riktlinjerna.

Utskottet

I fråga om detta anslag föreslås i budgetpropositionen genomförande av
en besparing om 1,4 milj. kr. Hälften av detta belopp, dvs. 700000 kr.,
hänför sig till kulturrådets utrednings- och utvecklingsverksamhet, medan
medlen till konferensverksamhet reduceras med 300000 kr.

I motion 573 (vpk) betonas värdet av rådets arbete. Motionärerna anser
att anslaget inte bör skäras ner utan tvärtom höjas med 4000000 kr. över
regeringens förslag. I rådande ekonomiska läge kan utskottet inte tillstyrka
detta yrkande.

Motion 571 (m) innebär att anslaget bör minskas med 150000 kr. och att
motsvarande belopp i stället bör anvisas under ett nytt anslag med rubriken
Carl-Allan Mobergs fond för musikvetenskap. Utskottet kan inte
tillstyrka den ytterligare minskning av kulturrådets resurser för utrednings-,
utvecklings- och informationsverksamhet som detta förslag innebär

KrU 1981/82:30

och avstyrker därför motionen. Utskottet tillstyrker den i propositionen
föreslagna medelsanvisningen och likaså förslaget att kulturrådets delegation
för lokal- och utrustningsfrågor skall upphöra vid utgången av juni
1982.

I motion 746 (s) föreslås anvisande av ett nytt anslag om 20 milj. kr. med
rubriken Statens kulturråd: Barnverksamhet. Anslaget är avsett för verksamhet
med och för barn, särskilt i förskolan och på grundskolans lågstadium.
Motiveringen till yrkandet finns i motion 406 och motionärerna
framhåller i denna att man inom hela kulturområdet bör ägna mer uppmärksamhet
än hittills åt barnen. Varje institution och grupp som med
statligt stöd arbetar inom kulturområdet bör ange ett mål och en utvecklingsplan
för sitt arbete bland barn. Det föreslagna nya anslaget avses bli
fördelat i huvudsak enligt följande

— Organisationers verksamhet 7,5 milj. kr.

— Folkbibliotekens barnverksamhet 4,0 milj. kr.

— Riksutställningar 250000 kr.

— Konstfrämjandet 500000 kr.

— Riksteatern 3 milj. kr.

— Fria teater-, dans- och musikgrupper . 2,5 milj. kr.

— Kommunala projekt på barnkulturområdet 2,250 milj. kr.
Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av kulturinsatser

för barn. I betänkande 1980/81:26 anförde utskottet bl. a. följande.

Riksdagen fattade våren 1979 (prop. 1978/79:143, KrU 1978/79:30, rskr
1978/79:336) beslut om särskilda kulturella insatser för barn. Som en
allmän utgångspunkt för sådana insatser slogs därvid fast att de kulturpolitiska
mål som antogs av 1974 års riksdag givetvis skulle vara vägledande
även när det gällde kulturinsatser bland barn. I anslutning till ett resonemang
om målfrågorna betonade utskottet kraftigt den betydelse det har för
barnens personliga utveckling att de får växa upp under goda förhållanden
och i innehållsrika och stimulerande miljöer. Utskottet anförde som sin
mening att det är en angelägen samhällsuppgift att verka för att så blir fallet
och uttalade vidare: ”Det väsentliga i kulturpolitiskt hänseende är därvid
både att skapa verksamhetsformer som är särskilt avsedda för barn och att
göra mer i kulturlivet tillgängligt för barn. Ansvaret för barnens miljö delas
av många och gäller inom vidsträckta områden av samhällslivet. Det vilar
på enskilda människor, på hem, förskola och skola, på andra institutioner
och på olika organisationer.” Vad utskottet sålunda anförde om kulturinsatser
bland barn gav riksdagen som sin mening till känna för regeringen.

Riksdagsbeslutet med anledning av barnkulturpropositionen och de med
anledning av denna väckta motionerna innebar vidare att 8435000 kr.
anvisades för att förstärka olika institutioners och organisationers verksamhet
inom barnkulturområdet. Avsikten var att genom medelstillskott
på strategiskt viktiga punkter stimulera till experiment och förnyelse i
fråga om kulturaktiviteter för barn samt att ge incitament till fortsatta
satsningar på sådana aktiviteter.

Även i andra avseenden har barnkulturfrågorna ägnats en ökad uppmärksamhet
under senare tid. Härtill har bl. a. de aktiviteter bidragit som

KrU 1981/82:30

startade under internationella bamåret 1979. Ökade statliga insatser för
barnkulturen de båda senaste budgetåren har i huvudsak avsett filmområdet.
Detsamma gäller även förslagen i årets budgetproposition.

Utskottet vill ånyo betona vikten av aktiva insatser på bamkulturområdet.
Samtidigt vill utskottet framhålla att det inte alltid är resursernas
storlek som avgör huruvida någon kulturverksamhet för barn kommer till
stånd. Om barnkulturen skall få sin rättmätiga del av våra resurser förutsätter
det framför allt ett ökat medvetande inom organisationer och institutioner
och naturligtvis hos föräldrar om betydelsen av kulturupplevelser
under uppväxtåren. Detta betonades också i barnkulturpropositionen
1978/79:143. Organisationerna har inom ramen för sina anslag full frihet att
organisera kulturverksamhet. Om så inte sker beror det på att sådan
verksamhet inte prioriteras lika högt som annan verksamhet. Det kanske
snarare är information än ett nytt bidrag som behövs. Det kan dessutom
erinras om att organisationerna kan erhålla bidrag för olika kulturprojekt
ur anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen under anslaget
Bidrag till folkbildning. Ett särskilt bidrag för kulturverksamhet inom
organisationer är också av den anledningen onödigt.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det är ovisst om det är just
för de ändamål som anges i motionen som eventuella satsningar bör ske.
Den utvärdering av barnkultursituationen efter tre års intensifierad satsning
på barnkultur som kulturrådet kommer att göra hösten 1982 bör kunna
ge en klarare bild av behov och brister inom barnkulturområdet och av
vilka fortsatta insatser som kan behövas. Resultatet av denna utvärdering
bör avvaktas. Med hänsyn härtill och till det statsfinansiella läget bör
motion 746 avslås. Utskottet återkommer till den härmed sammanhängande
frågan om en förstärkning av folkbiblioteksanslaget under punkt 20 i det
följande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner att delegationen för lokal- och utrustningsfrågor
vid kulturrådet skall upphöra vid utgången av juni
1982,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:571 och 1981/82:573 till Statens
kulturråd för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 14558000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:746 om anvisande till Statens
kulturråd: Barnverksamhet av ett anslag av 20000000 kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Regeringen har i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 2(s. 19-21) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 10304000 kr.

KrU 1981/82:30

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:574 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen under Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3000000 kr. förhöjt
belopp avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

2. att riksdagen uttalar att medlen för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter bör fördelas av en särskild nämnd inom statens kulturråd där
invandrarorganisationerna bör vara företrädda,

1981/82:575 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen under Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 191000 kr. förhöjt
belopp avseende centrumbildningar inom teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens och litteraturens områden.

Vidare behandlar utskottet här den i anslutning till proposition 128
väckta motionen 1981/82: 2375 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller det
i yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande av 2000000 kr.
som bidrag till centrumbildningar.

Utskottet

Av propositionen framgår att regeringen inte funnit det möjligt att bereda
utrymme för anvisande — i enlighet med förslag av kulturrådet — av
500000 kr. under en ny anslagspost till kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter. Utskottet delar regeringens uppfattning och avstyrker därför
motion 574 (vpk) i vilken föreslagits att 3000000 kr. skall anvisas för
ändamålet och fördelas av en särskild nämnd inom kulturrådet. Utskottet
avstyrker också motion 575 (vpk) om en höjning med 1 191000 kr. av
anslagsposten till centrumbildningar och motion 2375 (vpk) yrkande 2
såvitt gäller anvisande av 2000000 kr. som bidrag till centrumbildningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag
på motionerna 1981/82:574. 1981/82:575 yrkande 1 och 1981/
82:2375 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer för budgetåret 1982/83 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10304000 kr.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 3 (s. 22—23)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 8376000 kr.,

KrU 1981/82:30

dels i proposition 1981/82:111 under punkt B 3 (s. 48) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1982/83,
utöver vad regeringen föreslagit i proposition 1981/82:100 bilaga 12, anvisa
ytterligare 750000 kr.

Den i proposition 111 föreslagna medelsanvisningen är avsedd till filmoch
videogramproduktion inom museerna.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:751 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5376000 kr.,

1981/82:1777 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 7376000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 111 om anvisande under
anslaget av 750000 kr. till film- och videogramproduktion inom museerna.

Vad beträffar frågan om en minskning av anslaget anser utskottet att de
medel som enligt propositionen förutsätts stå till regeringens disposition
bör kunna minskas med 1 000000 kr. Därigenom kan utrymme skapas för
en förstärkning av anslaget Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. Utskottet återkommer till denna minskning
under punkt 9 i det följande. Vid riksdagens bifall till den av utskottet
föreslagna minskningen blir motion 1777 (m) tillgodosedd såvitt gäller
anslagsbeloppet, medan yrkande I i motion 751 (s) i samma avseende blir i
viss utsträckning tillgodosett.

Vad utskottet nu förordat innebär att anslaget för nästa budgetår bör
föras upp i statsbudgeten med 8 126000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och motion
1981/82:751 yrkande 1 samt med bifall till proposition 1981/82:111
och motion 1981/82:1777 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 8 126000 kr.

5. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 4 (s. 23-24) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 1 790000 kr.

KrU 1981/82:30

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 5 (s. 24-33)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats angående inrättande av
Sveriges bildkonstnärsfond,

2. anta det i propositionen angivna förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde,

3. till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret
1982/83 anvisa ett anslag av 14726000 kr.,

dels i proposition 1981/82:128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000
kr., varav 5000000 kr. till konstnärsnämnden för särskilt stöd till bild- och
formkonstnärer.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:753 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
under förutsättning av bifall till statsrådets huvudförslag om inrättande av
fond för visningsersättning beslutar att Konstnärernas allmänna fackförbund
(KAF) skall erhålla representation i styrelsen för densamma,

1981/82:1324 av Helge Klöver m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att Konstnärernas allmänna fackförbund får representation
i styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen - under förutsättning att beslut fattas om införande av
en skatt på oinspelade kassettband — vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bilaga 12, avsnittet Kulturverksamhet under resp. anslag
beslutar om de medelsanvisningar som i proposition 1981/82:128 föreslagits
sammanförda under anslagsrubriken Bidrag till verksamhet inom musik-
och bildområdena m. m., dock med den ändringen att det till bidrag till
folkbibliotek beräknade beloppet minskas med 500000 kr. i förhållande till
förslaget i sistnämnda proposition, medan motsvarande belopp i stället
anvisas till Statens kulturråd för regional försöksverksamhet på musikområdet.

Sistnämnda motionsyrkande, som här redovisats i sin helhet, behandlas
under denna punkt i betänkandet endast såvitt gäller anvisande av
2 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

5000000 kr. till särskilt stöd till bild- och formkonstnärer. Motionsyrkandet
behandlas i övrigt under punkterna 9, 10, 13, 14, 15, 16, 18, 19 och 20 i
betänkandet.

Vidare behandlar utskottet här den i anslutning till proposition 128
väckta motionen 1981/82:2375 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller det
i yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande till särskilt stöd till
bild- och formkonstnärer av 5000000 kr. utöver vad som föreslagits i
proposition 128.

Utskottet

I proposition 100 föreslås införande av ett system för visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer. I jämförelse med ett förslag som lagts fram av
en särskild utredare i betänkandet (Ds U 1981:3) Visningsersättning åt
bildkonstnärer innebär förslaget i propositionen en förenkling så till vida
som det inte innehåller något beräkningssystem. I stället föreslås att medel
som f. n. utgår till bild- och formkonstnärer under anslaget Bidrag till
konstnärer m. m. fr. o. m. nästa budgetår tillförs en fond, benämnd Sveriges
bildkonstnärsfond. Detta innebär att medel för visningsersättning föreslås
bli anvisade som ett fast anslag vars storlek fastställs av riksdagen för
ett budgetår i sänder. Fördelningen av fondens medel och övriga angelägenheter
som rör fonden bör enligt propositionen skötas av en inom
konstnärsnämnden verksam styrelse. På denna styrelse förutsätts det också
ankomma att ha hand om fördelningen av konstnärsbidrag och projektbidrag
såvitt gäller bild- och formkonstnärer samt att föreslå innehavare av
inkomstgarantier för konstnärer.

I fråga om styrelsens sammansättning uttalas att ordföranden jämte två
andra ledamöter bör utses av regeringen, medan tio övriga ledamöter bör
utses av konstnärernas organisationer. Av dessa tio övriga ledamöter bör
enligt propositionen sex jämte suppleanter utses av Konstnärernas riksorganisation
(KRO), två jämte suppleanter av Föreningen Sveriges konsthantverkare
och industriformgivare och en ledamot jämte suppleant av
envar av Föreningen Svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund.

Förslag om en något annorlunda sammansättning av styrelsen för den
nya fonden har framförts i motionerna 753 (m) och 1324 (s). I båda motionerna
uttalas att Konstnärernas allmänna fackförbund (KAF) bör erhålla
representation i styrelsen. Som skäl åberopas bl. a. en jämförelse mellan
KRO och KAF i fråga om antalet medlemmar, vilket i KRO är ca 3 000 och
i KAF ca 700.

Utskottet som inte anser sig böra föreslå riksdagen att i fråga om sättet
för utseende av konstnärsfondens styrelse inta någon annan ståndpunkt än
regeringen tillstyrker att riksdagen lämnar det i propositionen begärda
godkännandet av vad som förordats angående inrättande av Sveriges bild -

KrU 1981/82:30

konstnärsfond. Utskottet avstyrker alltså motionerna 753 (m) och 1324 (s).
Utskottet tillstyrker det i propositionen angivna förslaget till lag om ändring
i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tillstyrker att under förevarande anslag anvisas dels det belopp
om 14726000 kr. som föreslagits i proposition 100, dels 5000000 kr.
som i proposition 128 föreslagits anvisade till stöd till bild- och formkonstnärer
under det i denna proposition föreslagna, ovan redovisade samlingsanslaget.
Beträffande sistnämnda belopp tillstyrker utskottet alltså att det
anvisas på det sätt som föreslagits i motion 2373 (s) yrkande 2.

Vad utskottet nu förordat innebär att det nya anslaget till Visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer bör uppföras i statsbudgeten med
19726000 kr. Detta innebär i sin tur att utskottet avstyrker dels - såvitt nu
är i fråga - motion 2319 (m) yrkande 1 om avslag på proposition 128, dels
motion 2375 (vpk) yrkande 2 såvitt gäller en ökning av medelsanvisningen
med 5000000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 128.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:753 och 1981/82:1324, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, godkänner vad i propositionen förordats
angående inrättande av Sveriges bildkonstnärsfond,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och med
avslag på motionerna 1981/82:753 och 1981/82:1324, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

3. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motion 1981/82: 2373 yrkande 2, såvitt nu är i
fråga, ävensom med avslag på motionerna 1981/82:2319 yrkande
1 och 1981/82:2375 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag
av 19726000 kr.

7. Bidrag till konstnärer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82: 100 bilaga 12 under punkt B 6 (s. 33-36) framlagda förslag
och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 förordats
angående konstnärsnämndens framtida organisation,

2. att riksdagen godkänner i proposition 1981/82:100 framlagt förslag
till höjning av konstnärsbidragets maximibelopp,

KrU 1981/82:30

3. att riksdagen till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
12324000 kr.

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 7 (s. 37) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3942000 kr.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 8 (s. 38-40)
föreslagit riksdagen att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 34594000 kr.,

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:751 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 37 594 000 kr.,

1981/82:1337 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att biblioteksersättningen bör bestämmas till 38
öre, varav 3 öre motsvarar det senaste årets utveckling av arbetskostnadsindex
och 3 öre utgör böljan till återställande av biblioteksersättningens
realvärde år 1975/76,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att — till dess
förhandlingsrätt tillerkänts upphovsmännen — deras ersättning för det
offentliga utnyttjandet av deras prestationer årligen uppräknas på sätt som
motsvarar det som tillämpas för statligt anställda,

3. att riksdagen beslutar att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

KrU 1981/82:30

av deras verk genom bibliotek m. m. anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 6000000 kr. förhöjt belopp,

1981/82: 2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen om 3000000 kr. till särskilt
stöd till författare skall beslutas under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande till särskilt stöd till
författare av 3000000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 128.

Gällande bestämmelser

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad senast
1981:440). Ersättning utgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek
av litterärt verk i original av svensk upphovsman och litterärt verk i
svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i bibliotekens
referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande
vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår
uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 32 öre för hemlån
och till 128 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 16
öre för hemlån och till 64 öre för referensexemplar. Av fondens medel
utbetalas individuell författarpenning till svenska författare av originalverk
med 18 öre för hemlån och med 72 öre för referensexemplar av originalverk.
För författare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar.
Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att författarpenning till
viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade.
Denna möjlighet används för att ge f. n. ca 160 upphovsmän s. k. garanterad
författarpenning, vilken för innevarande budgetår av styrelsen fastställts
till 36000 kr. Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen,
används efter styrelsens bestämmande till stipendier, pensioner, understöd
och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Vad i gällande bestämmelser om biblioteksersättning och författarpenning
sägs om svensk upphovsman avser fr. o. m. den 1 januari 1978 även
sådan utländsk upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i
form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund
enligt regler som förbundet fastställer.

KrU 1981/82:30

Utskottet

Den beräkning av medelsbehovet som föreligger i budgetpropositionen
förutsätter att biblioteksersättningens grundbelopp för nästa budgetår bibehålls
oförändrade. Däremot föreslås i proposition 128 en särskild insats
för författarna i form av anvisande av 3000000 kr. under det i denna
proposition föreslagna samlingsanslaget Bidrag till verksamhet inom musik-
och bildområdena m. m. Avsikten är att det skall ankomma på styrelsen
för Sveriges författarfond att fördela medlen. Det är alltså fråga om ett
särskilt bidrag till författarfonden som inte är anknutet till det reguljära
biblioteksersättningssystemet och dess grundbelopp.

I motion 751 (s) föreslås att ersättningen för hemlån skall höjas med 3 öre
till 35 öre i fråga om svenskt originalverk och med 2 öre till 18 öre i fråga
om översatt verk. Samtidigt föreslås en anslagshöjning med 3000000 kr.
Budgetutrymme för denna höjning förutsätts bli disponibelt genom den
sänkning av anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål som också
föreslagits i motionen.

Som skäl för höjningen uttalas att författarna med få undantag utgör en
låglönegrupp och att det har skett en urholkning av biblioteksersättningen.
Av samma skäl föreslås i motion 1337 (vpk) en höjning av biblioteksersättningens
grundmultipel från 32 till 38 öre.1

Som redovisats i det föregående innebär yrkande 2 i motion 2373 (s) att
de medelsanvisningar som i proposition 128 föreslagits under samlingsanslaget
Bidrag till verksamhet inom musik- och bildområdena m.m. skall
behandlas under resp. anslag. Detta innebär i fråga om författarna att det
föreslagna stödet om 3 000000 kr. skall behandlas under förevarande anslag.
I motiveringen till yrkandet uttalas att bedömningen av medelsanvisningen
bör ske inom ramen för ordinarie budgetbehandling. Med hänsyn
till detta uttalande uppfattar utskottet yrkandet i den del som nu är i fråga
inte bara som förslag om var anslaget skall behandlas utan däijämte som
förslag om att beloppet skall användas till en ytterligare höjning av biblioteksersättningen
med 3 öre för hemlån av svenskt originalverk, 1,5 öre för
hemlån av översatt verk, 12 öre för referensexemplar av svenskt originalverk
och 6 öre för dylikt exemplar av översatt verk.

Utskottet anser en förbättring av stödet till författarna utomordentligt
angelägen. De förslag härom som framförts i proposition 128 och i motionerna
751 (s), 1337 (vpk) och 2373 (s) bör enligt utskottets uppfattning
tillmötesgås på det sätt att grundmultipeln höjs med 4 öre till 36 öre vilket
alltså är det belopp som bör utgå för hemlån av svenskt originalverk. För
referensexemplar av dylikt verk bör utgå 144 öre, medan motsvarande
båda belopp för översatta verk bör vara 18 öre resp. 72 öre. Den stånd 1

Med grundmultipel avses det belopp som utgår för hemlån av svenskt originalverk.
Vart och ett av de övriga belopp som tillförs författarfonden av anslagsmedel skall
enligt gällande praxis stå i en fast relation till grundmultipeln.

KrU 1981/82:30

punkt som utskottet härmed intagit innebär att avslagsyrkandet i motion
2319 (m) i viss mån beaktas, medan yrkandet i motion 2375 (vpk) om en
ökning med 3000000 kr. av det föreslagna särskilda stödet avstyrks.

Vid bifall till vad utskottet nu förordat erfordras en anslagshöjning med
4000000 kr.

Yrkande 2 i motion 1337 (vpk) innebär att riksdagen bör uttala att
ersättningen till upphovsmännen för det offentliga utnyttjandet av deras
prestationer årligen bör räknas upp på sätt som motsvarar det som tillämpas
för statligt anställda. Utskottet får med anledning härav erinra om att
utskottet förra året i betänkandet KrU 1980/81:26 förklarade sig anse det
angeläget att ersättningarna till kulturarbetarna följer den allmänna löneutvecklingen
i samhället. Utskottet fann det dock inte möjligt för staten att
utfärda garantier i detta avseende. Med hänvisning till detta uttalande
avstyrker utskottet motion 1337 yrkande 2.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:751 yrkande
2, såvitt nu är i fråga, 1981/82:1337 yrkande 1 och 1981/82:2373
yrkande 2, såvitt nu är i fråga, ävensom vad utskottet anfört
beslutar att biblioteksersättningens grundmultipel skall höjas
med 4 öre till 36 öre,

2. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:751 yrkande 2, 1981/
82:2373 yrkande 2 och 1981/82:1337 yrkande 3, förstnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag på
motionerna 1981/82:2319 yrkande 1 och 1981/82:2375 yrkande 2,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 38594000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:1337 yrkande 2 om årliga
uppräkningar av ersättningarna till upphovsmännen för det offentliga
utnyttjandet av deras prestationer.

10. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Regeringen har i
proposition 1981/82:128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till verksamhet
inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000 kr., varav
8000000 kr. till regeringens disposition för ersättning till rättighetshavare
på musikområdet.

I propositionen erinras bl.a. om att de nordiska upphovsrättsutredningarna
sedan någon tid överväger frågan om privatkopiering av upphovsrättsligt
skyddade verk, bl. a. musik, och om de verkningar som denna
kopiering har för rättighetshavarna. Det bedöms som sannolikt att utred -

KrU 1981/82:30

ningarna i detta sammanhang också kommer in på frågan om en ekonomisk
kompensation för denna kopiering. I avvaktan på de överväganden, vartill
utredningarnas förslag kan leda, förordas i propositionen att rättighetshavama
t. v. ges en viss kompensation för dessa verkningar genom del i
inkomsterna från den föreslagna kassettskatten. De rättighetshavare som
avses i detta sammanhang är de musikaliska upphovsmännen (kompositörer
och textförfattare), de utövande konstnärerna (artister och musiker)
samt fonogramproducenterna.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motion 1981/82:2319 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen av 8000000 kr. till regeringens
disposition för ersättning till rättighetshavare på musikområdet skall
beslutas under resp. anslag.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen om 8000000 kr. till
ersättning till rättighetshavare på musikområdet tillstyrks. Utskottet avstyrker
alltså det i motion 2319 (m) framförda avslagsyrkandet, såvitt nu är
i fråga. 1 anslutning till den uppfattning som kommit till uttryck i motion
2373 (s) tillstyrker utskottet att medlen anvisas under ett nytt anslag med
ovan angivna rubrik.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:128 och motion
1981/82: 2373 yrkande 2 samt med avslag på motion 1981/82:2319
yrkande 1, båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Ersättning till
rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 8000000 kr.

Teater, dans och musik

11. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har i proposition 1981/
82: 100 bilaga 12 under punkt B 9 (s. 41-43) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 89595000 kr.

Förslaget i propositionen innebär att Riksteatern erhåller en resurstilldelning
som med 545000 kr. överstiger vad som följer av det s. k. huvud -

KrU 1981/82:30

förslaget, dvs. den minskning om 2% som av besparingsskäl gäller för
statsförvaltningen. Därjämte förutsätts att teaterns intäkter kommer att
öka med i runt tal 2 200000 kr. Av det föreslagna anslaget har något mer än
1000000 kr. beräknats till finsk teaterverksamhet. Ett av Riksteatern
framlagt förslag om anvisande av 7444000 kr. till inrättande av en fast,
yrkesverksam, finsk teaterensemble har däremot inte av regeringen förts
vidare till riksdagen.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1765 av Lahja
Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att regeringen bör utarbeta ett förslag om hur den av Riksteatern
föreslagna finskspråkiga teaterensemblen skall förverkligas.

Utskottet

Av de medel som f. n. står till förfogande för finskspråkig teaterverksamhet
i Sverige används enligt vad utskottet inhämtat ungefär hälften som
bidrag till amatörteaterverksamhet och resten till bestridande av kostnader
förenade med gästspel i Sverige av ensembler från Finland. Utskottet har
förståelse för de starka önskemål om en utökning av den finskspråkiga
teaterverksamheten i Sverige som otvivelaktigt föreligger. Vid en fortsatt
prövning av vilka organisatoriska och ekonomiska möjligheter som finns
härvidlag bör övervägas om en anknytning till befintlig teaterinstitution i
Sverige kan vara ett lämpligt alternativ till kulturrådets förslag om en fast
ensemble. Utskottet som således räknar med fortsatta överväganden i
frågan anser inte att riksdagen bör göra den hänvändelse till regeringen
som föreslagits i motion 1765 (s).

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 89595000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:1765 om en finskspråkig
teaterensemble i Sverige.

12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Regeringen har i proposition
1981/82:100 bilaga 12 underpunkt B 10(s. 43-46) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 189960000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1328 av Gunnar
Nilsson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 800000 kr. minskat belopp.

KrU 1981/82:30

Utskottet

I betänkandet KrU 1981/82:14 med anledning av regeringens förslag om
anvisande av anslag på tilläggsbudget 1 för innevarande budgetår redovisade
utskottet bakgrunden till det förhållandet att behov av tilläggsanslag
under senare år regelbundet uppkommit för Riksteatern, Operan och Dramatiska
teatern. Utskottet anförde därvid följande.

För riksteatern, Operan och Dramatiska teatern har det under en följd av
år varit nödvändigt att genom anslag på tilläggsbudget komplettera de
medelsanvisningar som riksdagen beslutat efter förslag i den årliga budgetpropositionen.
Detta har sin förklaring i flera med varandra samverkande
omständigheter. En av dessa är att avtalsförhandlingarna för det aktuella
året ofta inte är slutförda vid den tidpunkt då anslagsberäkningen presenteras
i budgetpropositionen vilket innebär att beräkningen måste justeras i
efterhand. Att märka är också att det är fråga om löneförhandlingar med
olika arbetstagarorganisationer som kan bli slutförda vid olika tidpunkter
och som föranleder behov av tilläggsanslag i flera olika omgångar.

Den situation som härmed kort antytts — dvs. att utvecklingen i fråga
om löner m. m. inte kan bedömas när anslagen beräknas - är inte speciell
för teatrarna men kommer särskilt till synes där, eftersom deras anslag har
reservationsanslags natur och alltså inte kan överskridas utan vid behov
måste kompletteras med tilläggsanslag. Motsvarande situation uppkommer
inte i fråga om statliga myndigheter vilkas lönekostnader m. m. bestrids
ur förslagsanslag.

Det förslag till medelsanvisning till Operan och Dramatiska teatern som
nu föreligger i budgetpropositionen innebär i förhållande till det anslag som
anvisats för innevarande budgetår en höjning med i runt tal 29 milj. kr.
Förslaget innebär emellertid - mot bakgrund av anslag som beviljats på
tilläggsbudget - en resurstilldelning som i stort överensstämmer med det
s. k. huvudförslaget, dvs. den minskning om 2% som av besparingsskäl
gäller för statsförvaltningen. Förslaget förutsätter vidare att teatrarnas
intäkter kommer att öka med i runda tal 1,5 resp. 1,3 milj. kr.

Den anslagsminskning med 800000 kr. som föreslagits i yrkande 3 i
motion 1328 (s) har till syfte att möjliggöra en ökning av det statliga
bidraget till de regionala skådebanorna med 600 000 kr. och av bidraget till
Riksskådebanan med 200000 kr.

Med hänsyn till vad som redovisats om medelsberäkningen i propositionen
avstyrker utskottet detta yrkande. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag
på motion 1981/82: 1328 yrkande 3 till Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern förbudgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 189960000 kr.

KrU 1981/82:30

13. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 11 (s. 46-49)
föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 38039000 kr.,

dels i proposition 1981/82:128 föreslagit riksdagen att (s. 40) godkänna
de riktlinjer för en ändring av bidraget till Rikskonserters fonogramverksamhet
som angetts i propositionen samt att (s. 42) till Bidrag till verksamhet
inom musik- och bildområdena m.m. för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31 500000 kr., varav
2000000 kr. till stöd till frilansartister och skolkonsertverksamhet.

Vid medelsberäkningen i proposition 100 har förutsatts att 400000 kr.
skall föras över från detta anslag till regionmusikens anslag. 1 övrigt har
beräknats en resurstilldelning i enlighet med det s. k. huvudförslaget vilket
innebär en ökning av anslaget med 2512000 kr.

De riktlinjer för en ändring av bidraget till Rikskonserters fonogramverksamhet
som förordats i proposition 128 förutsätts tillämpade först
fr. o. m. budgetåret 1983/84. Ändringen innebär att Rikskonserter skall
söka och erhålla produktionsstöd på i princip samma sätt som andra
fonogramproducenter, dvs. efter ansökan hos statens kulturråd. Därutöver
bör Rikskonserter erhålla medel till den basorganisation inom institutionen
som skall svara för fonogramverksamheten. Tilldelningen av medel förutsätts
möjliggöra en produktion som inte är mindre än den nuvarande.
Snarare bör en ökning eftersträvas.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:572 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändrad inriktning
av statens stöd till fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om angelägenheten av att initiera en ökad export av
svenska fonogram,

1981/82:1771 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att 50% av Rikskonserters anslag för
fonogramutgivning bör användas till stöd för enskilda fonogramföretags
kvalitetsproduktioner,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

KrU 1981/82:30

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson tn.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen om 2000000 kr. till stöd till
frilansartister och skolkonsertverksamhet skall beslutas under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande till stöd till frilansartister
och skolkonsertverksamhet av 1 000000 kr. utöver vad som föreslagits
i proposition 128.

Vad angår de motionsvis framförda yrkandena inhämtas av motionerna
bl. a. följande.

I motion 572 (m) uttalas att tiden bör vara mogen att pröva om inte
det samhällsstöd som nu utgår till Rikskonserters fonogrambolag Caprice
skulle kunna resultera i ännu fler högklassiga fonogram om Caprice fick
konkurrera om bidragen med övriga företag på marknaden. Motionären
anser det troligt att detta kan ske först sedan Caprice brutits ut ur Rikskonserter
och gjorts till ett självständigt statligt fonogrambolag. Frågan bör
enligt motionären prövas i det pågående beredningsarbetet rörande kulturrådets
rapport (1981:6) Regional musikpolitik. I motionen uttalas också att
det bör prövas vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta de små
fonogrambolagens distribution och vidare att möjligheterna att verka för
en ökad export av svenska fonogram bör tas till vara.

Motion 1771 (m) anknyter till ett uttalande i propositionen som
innebär att det förutsätts att Rikskonserter liksom under innevarande
budgetår skall kunna fördela smärre stödbelopp till enskilda fonogramproducenter
under budgetåret 1982/83. Motionärerna anser det oacceptabelt
att en statlig institution med skattemedel tillåts konkurrera med för den
svenska kulturen värdefulla enskilda fonogramproducenter. Minst 50% av
Rikskonserters anslag för fonogramutgivning bör därför användas till stöd
för enskilda fonogramföretags kvalitetsproduktioner.

Utskottet

Vad först beträffar medelsanvisningen för nästa budgetår tillstyrker
utskottet anvisande av dels det i proposition 100 föreslagna beloppet
38039000 kr., dels det belopp om 2000000 kr. som i proposition 128
föreslagits anvisat till stöd till frilansartister och skolkonsertverksamhet
under det i denna proposition föreslagna, ovan redovisade samlingsanslaget.
Beträffande sistnämnda belopp tillstyrker utskottet alltså att det anvisas
på det sätt som föreslagits i motion 2373 (s) yrkande 2.

Vad utskottet nu förordat innebär att anslaget Rikskonsertverksamhet
bör uppföras i statsbudgeten med 40039000 kr. Detta innebär i sin tur att
utskottet avstyrker dels - såvitt nu är i fråga - motion 2319 (m) yrkande 1

KrU 1981/82:30

om avslag på proposition 128, dels motion 2375 (vpk) yrkande 2 såvitt
gäller en ökning av medelsanvisningen med 1000000 kr. utöver vad som
föreslagits i proposition 128.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de i proposition 128 förordade
riktlinjerna för en ändring av bidraget till Rikskonserters fonogramverksamhet.
Utskottet avstyrker alltså även i detta hänseende motion 2319
(m) yrkande 1.

Motionerna 572 (m) och 1771 (m) väcktes under allmänna motionstiden i
januari 1982 och således innan proposition 128 lagts fram för riksdagen. En
huvudtanke i motionerna är att Rikskonserters fonogrambolag Caprice bör
få konkurrera med andra företag om det statliga fonogramstödet. Utskottet
konstaterar att de ändrade riktlinjer för bidraget till Rikskonserters fonogramverksamhet
som föreslagits i proposition 128 och som utskottet tillstyrkt
innebär att Rikskonserter får konkurrera med andra fonogramföretag
om de produktionsbidrag som staten förutsätts ställa till förfogande.

Utskottet anser att yrkande 1 i motion 572 (m) förlorat sin aktualitet i
och med att proposition 128 lagts fram. Detsamma gäller enligt utskottets
bedömning motion 1771 (m) även om denna tar sikte på medelsanvändningen
under budgetåret 1982/83, medan de nya riktlinjerna enligt proposition
128 avses gälla först fr.om. 1983/84. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna 572 yrkande 1 och 1771.

En ökning av den svenska exporten av fonogram är även enligt utskottets
mening önskvärd. Utskottet anser det dock inte behövligt att riksdagen
gör det i motion 572 (m) yrkande 2 begärda uttalandet i denna fråga.
Yrkandet avstyrks alltså.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 och motion 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i
fråga, samt med avslag på motionerna 1981/82:2319 yrkande 1
och 1981/82:2375 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 40039000
kr.,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:128 och med
avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga,
godkänner de riktlinjer för en ändring av bidraget till Rikskonserters
fonogramverksamhet som angetts i propositionen,

3. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:572 och 1981/82:1771
om det statliga stödet till fonogramutgivning m. m.

14. Regionmusiken. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12
under punkt B 12 (s. 49-51) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att i mån av behov vidta ändringar i regionmusikens
organisation som ålagda krav på besparing föranleder,

KrU 1981/82:30

2. till Regionmusiken för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
89551000 kr.

Det föreslagna bemyndigandet motiveras i propositionen på följande
sätt.

I prop. 1970:31 om regionmusiken uttalade föredragande statsrådet att
regionmusiken skulle omfatta sammanlagt 22 musikavdelningar fördelade
på åtta regioner. Regionmusiken anför i sin anslagsframställning att kravet
på besparing enligt huvudalternativet skulle innebära att minst två musikavdelningar
måste läggas ner. Jag har för avsikt att i annat sammanhang
föreslå regeringen att uppdra åt regionmusiken att komma in med förslag
om hur besparingen för budgetåret 1982/83 skall tas ut. Regionmusiken bör
i sitt förslag ange om det blir nödvändigt att lägga ner någon eller några
musikavdelningar och vilka orter som i så fall detta bör gälla. Det bör få
ankomma på regeringen att därefter besluta om de ändringar som kan
behövas i regionmusikens organisation. Regeringen bör inhämta riksdagens
bemyndigande till detta.

Vad beträffar det i propositionen angivna anslagsbeloppet av 89551000
kr. har statssekreteraren i utbildningsdepartementet i skrivelse till kulturutskottet
den 19 januari 1982 förklarat att ett fel uppstått i samband med
beräkningen av inkomsterna från försvaret och att det rätta beloppet skall
vara 255000 kr. högre, dvs. 89806000 kr.

Medelsberäkningen i propositionen innebär en resurstilldelning som
med 687000 kr. överstiger vad som följer av det s.k. huvudförslaget.
Därvid har bl. a. räknats med en överföring till regionmusiken av 400000
kr. från anslaget till Rikskonserter. Vidare har förutsatts att regionmusiken
skall öka sina inkomster med 1825 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:568 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts
om avvaktan med bemyndigande till regeringen om ändringar i regionmusikens
organisation,

1981/82:971 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att avslå regeringens begäran om bemyndigande att vidta ändringar i regionmusikens
organisation,

1981/82:972 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionens hemställan om att regeringen skall erhålla bemyndigande
att besluta om ändringar i regionmusikens organisation,

KrU 1981/82:30

1981/82:2373 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är fråga, yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser på musikområdet,

dels det i sistnämnda motion framförda yrkandet 2 såvitt detta gäller en
ändring av den i proposition 1981/82:128 under ett samlingsanslag föreslagna
medelsanvisningen innebärande att 500000 kr. skall anvisas till regional
försöksverksamhet på musikområdet1.

I fråga om motiveringen till motionsyrkandena inhämtas av motionerna
bl. a. följande.

I motion 971 (s) uttalas att en viktig utgångspunkt för riksdagens
ställningstagande år 1970 till beslutet om regionmusikreformen var att
organisationen skulle omfatta hela landet. En nedläggning av musikavdelningar
innebär därför att förutsättningarna för riksdagens beslut förändras.
Sett mot den bakgrunden anser motionärerna det helt orimligt att riksdagen
avhänder sig möjligheten att ta ställning till förändringar i regionmusikens
organisation som medför att nu verksamma musikavdelningar läggs
ned.

Den reella innebörden av yrkandet i motion 568 (s) är att ett beslut
med anledning av regeringens förslag om ett bemyndigande inte bör fattas
förrän regeringens förslag om en kassettskatt och om ökade insatser bl. a.
på musikområdet lagts fram.

I motion 2373 (s) uttalas med anknytning till kulturrådets rapport
(1981: 6) Regional musikpolitik att några av hindren för en allmänt accepterad
regionalisering av musiklivet består i svårigheter att bedöma utformningen
och effekterna i resp. region. I motionen (yrkande 2) föreslås därför
en särskild medelsanvisning om 500000 kr. Syftet med denna är att möjliggöra
ett klarläggande av effekterna av en dylik regionalisering genom
anordnande av en försöksverksamhet i ett antal regioner. Det föreslagna
beloppet avses bli ställt till kulturrådets förfogande.

Yrkande 4 i motion 2373 innebär att riksdagen som sin mening bör ge till
känna för regeringen vad i motionen anförts om insatser på musikområdet.
De uttalanden som åsyftas innebär i korthet följande.

Ett snabbt klarläggande i regionaliseringsfrågan är nödvändigt och staten
bör därför aktivt stödja en försöksverksamhet. Det är vidare befogat
att med anledning av kulturrådets nyssnämnda rapport tillkalla ett politiskt
sammansatt beredningsorgan. Huvuduppgiften för detta organ bör vara att
i ett förslag till ramavtal närmare precisera formerna och villkoren för
överförandet av de statliga musikresurserna till regionerna.

Det stöd som f. n. utgår till de s. k. SOR-orkestrarna, dvs. orkestrar som
är anknutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund, är otillräckligt.

1 Yrkandet redovisas i sin helhet under punkt 6 i betänkandet.

KrU 1981/82:30

Motionärerna förutsätter att frågan om detta stöd får en tillfredsställande
lösning i samband med ett kommande beslut om musiklivets regionalisering.
En väsentlig del av det belopp om 2000000 kr. som i proposition 128
föreslagits som särskilt stöd till arrangerande musikföreningar bör avsättas
för SOR och dess medlemsorkestrar. Även orkestrar inom Riksförbundet
Sveriges amatörorkestrar bör ges möjlighet till stöd inom ramen för de
anslagsmedel som beviljas till arrangerande musikföreningar.

Kulturrådets utredning om det regionala musiklivet

I oktober 1978 uppdrog regeringen åt kulturrådet att utreda regionmusikens
och Rikskonserters roll i det regionala musiklivet. Utredningsarbetet
har resulterat i bl. a. ovannämnda rapport Regional musikpolitik vars remissbehandling
nyligen avslutats. Utredningsarbetet har bl. a. inneburit en
undersökning av villkor och förutsättningar för överföring av regionmusikens
och Rikskonserters regionala resurser till regionalt huvudmannaskap.
I rapporten uttalar kulturrådet som sin uppfattning att staten inte som nu
skall bedriva egen regional verksamhet genom två institutioner med oklar
ansvarsfördelning inbördes. Landsting och kommuner skall därför erbjudas
att överta huvudansvaret för nuvarande 22 regionmusikavdelningar
och för Rikskonserters regionala resurser. Stat och landsting förutsätts i
gemensamma avtal garantera realvärdet av visst samhällsstöd till det regionala
musiklivet.

Utskottet

Det bemyndigande att besluta om ändringar i regionmusikens organisation
som begärs i propositionen har sin motivering i kravet på besparingar i
den statliga verksamheten och måste bedömas mot den bakgrunden. Samtidigt
måste emellertid beaktas att frågan om och i vad mån besparingssynpunktema
bör få ett genomslag i form av organisatoriska förändringar av
så ingripande art som nedläggning av någon eller några musikavdelningar
har ett klart samband med de överväganden och förslag som föreligger i
kulturrådets rapport Regional musikpolitik.

Utskottet utgår ifrån att regeringen, om den anser sig böra utnyttja ett av
riksdagen lämnat bemyndigande, gör detta på ett sådant sätt att regionmusiken,
även med en i något avseende förändrad organisation, kan anpassas
till en regionalisering i anslutning till föreliggande förslag. Utskottet tillstyrker
att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet. Utskottet avstyrker
alltså de i motionerna 971 (s) och 972 (s) framställda avslagsyrkandena.
Även motion 568 (s) avstyrks av utskottet.

Utskottet tillstyrker att under förevarande anslag för nästa budgetår
anvisas 89806000 kr., dvs. det belopp som angivits i ovannämnda statssekreterarskrivelse.
Utskottet avstyrker därmed den i motion 2373 (s)
föreslagna särskilda medelsanvisningen om 500000 kr. till regional försöksverksamhet
på musikområdet.

Krll 1981/82:30

Det uttalande som riksdagen enligt yrkande 4 i motion 2373 (s) bör göra
till regeringen gäller såväl frågan om en regionalisering av musiklivet som
frågan om stöd till SOR-orkestrarna och orkestrarna inom Riksförbundet
Sveriges amatörorkestrar. Med hänsyn till att remissbehandlingen av kulturrådets
rapport just avslutats och att beredningen av detta ärende kan
förutsättas pågå inom regeringskansliet anser sig utskottet inte böra föreslå
riksdagen att nu göra något uttalande av den innebörd som föreslagits i
motion 2373. Vad beträffar de i motionen angivna orkestrarna får utskottet
erinra om att det i propositionen uttalats att det bör vara möjligt för
kulturrådet att ge ökat stöd till SOR-orkestrarna med anlitande av medel
som föreslås anvisade till arrangerande musikföreningar. Det bör enligt
propositionen även vara möjligt för bl. a. folkrörelser och organisationer
inom folkbildningsområdet att söka bidrag för större musikprojekt som
anknyter till den egna verksamheten. Med dessa uttalanden kan syftet med
motionsyrkandet i den del det nu är fråga om anses redan vara tillgodosett.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande om dispositionen
av den anslagspost till arrangerande musikföreningar som finns under
anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:568, 1981/82:971 och 1981/82:972
bemyndigar regeringen att i mån av behov vidta ändringar i
regionmusikens organisation som ålagda krav på besparing föranleder,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82: 100 och vad
utskottet anfört samt med avslag på motion 1981/82:2373 yrkande
2, såvitt nu är i fråga, till Regionmusiken för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
89806000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:2373 yrkande 4 om ett uttalande
angående insatser på musikområdet.

15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 13 (s. 51-54)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
173612000 kr.,

dels i proposition 1981/82:128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000
kr., varav som bidrag till tonsättare m. m. 240000 kr. och som bidrag till
nothyra 170000 kr.

3 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

Förslaget i proposition 100 innebär för teaterinstitutionerna en ökning av
antalet grundbelopp med tjugotvå, varav tio för en ny teater i Gävleborgs
län och tolv för de små regionteatrarna. För musikområdet har beräknats
ytterligare åtta grundbelopp.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:567 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att de nya grundbeloppen för musikinstitutioner
i första hand bör användas för att förstärka de små institutionerna
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1981/82:569 av Eivor Marklund (vpk) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner anvisar
5000000 kr. utöver regeringens förslag avseende stöd till amatörteaterverksamhet,

1981/82:1328 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
600000 kr. förhöjt anslag, avsett att utgå i form av grundbelopp till regionala
skådebanor,

1981/82:1775 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 171 509000 kr.,

1981/82: 2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

4. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1982/83 utöver i proposition 1981/82:100 upptagna medel
anvisar ytterligare 360000 kr. (varav 170000 kr. till nothyra),1

dels det i motion 1981/82: 2373 av Georg Andersson m. fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen om 240000 kr. som bidrag
till tonsättare m.m. och 170000 kr. som bidrag till nothyra skall beslutas
under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande utöver vad som
föreslagits i proposition 1981/82:128 av 260000 kr. som bidrag till tonsättare
m. m. och av 330000 kr. som bidrag till nothyra.

1 Utskottet återkommer under punkt 18 till detta yrkande i vad gäller anvisande av
190000 kr. till notutgivning.

KrU 1981/82:30

I fråga om motiveringen till motionsyrkandena inhämtas av motionerna
bl. a. följande.

Den anslagsminskning som föreslås i motion 1775 (m) motiveras
med den stora återhållsamhet som måste visas när det gäller nya åtaganden
från samhällets sida.

I motion 569 (vpk) framhålls värdet av en amatörteaterverksamhet
som behandlar det egna länets och därmed också arbetarrörelsens historia
och som vill dra in människor i meningsfulla aktiviteter. Denna verksamhet
behöver stimulans och kan få det genom institutionsteatrarna. Den i
motionen föreslagna anslagshöjningen är avsedd till ökat bidrag åt institutionsteatrar
som stödjer amatörteaterverksamhet av angivet slag.

Den i motion 1328 (s) föreslagna anslagshöjningen avser att möjliggöra
ett ökat stöd till de regionala skådebanorna i deras arbete för att väcka
ett kulturintresse.

Utskottet

Utskottet ser med tillfredsställelse att det trots det ekonomiska läget
ansetts möjligt att i någon mån förstärka stödet till de regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutionerna. Vad först beträffar medelsanvisningen
för de ändamål som avses under punkt B 13 i proposition 100
tillstyrker utskottet att det i propositionen angivna beloppet av 173612000
kr. beräknas. Utskottet avstyrker därmed å ena sidan den i motion 1775
(m) föreslagna anslagsminskningen med 2 103000 kr. och å andra sidan de
anslagshöjningar med 5000000 kr. resp. 600000 kr. som föreslagits i motionerna
569 (vpk) och 1328 (s) yrkande 1.

Under den punkt i proposition 100 som utskottet nu behandlar nämns
inte något om på vilket sätt de för musikinstitutionerna föreslagna nya
grundbeloppen avses bli disponerade. Däremot uttalas i avsnittet Vissa
gemensamma frågor (s. 12) att föreslagna ökningar av det regionala stödet
till teater-, musik- och museiområdena beräknas i första hand komma de
mindre institutionerna till del. Motion 567 (c) kan därför anses tillgodosedd
redan genom förslaget i propositionen och behöver inte föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet tillstyrker med anledning av proposition 178 att under anslaget
beräknas 240000 kr. till bidrag till tonsättare och 170000 kr. till bidrag till
nothyra. Beloppen bör anvisas under förevarande anslag vilket överensstämmer
med yrkande 2 i motion 2373, såvitt nu är i fråga. Vad utskottet
nu anfört innebär att utskottet avstyrker det i motion 2319 framlagda
avslagsyrkande! (dvs. yrkande 1 såvitt nu är i fråga) och även det i motion
2375 (vpk) framförda yrkandet 2 vilket i fråga om förevarande anslag
innebär anvisande utöver vad som föreslagits i proposition 128 av 260000
kr. till bidrag till tonsättare och 330000 kr. till bidrag till nothyra. Utskottets
ställningstagande innebär vidare att yrkande 4 i motion 2319 (m) blir i

Kartong: S. 36, mom. 4 under 2 Står: reservationsanslag Rättat till: förslagsanslag

KrU 1981/82:30

sak tillgodosett såvitt gäller anvisande av 170000 kr. till bidrag till nothyra.
Sammanlagt innebär utskottets förslag att förevarande anslag bör uppföras
i statsbudgeten med 174022000 kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget av medel för
de ändamål som avses i proposition 1981/82: 100 med bifall till
propositionen och med avslag på motionerna 1981/82:569, 1981/
82:1328 yrkande 1 och 1981/82:1775, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, beslutar att för dessa ändamål skall beräknas
173612000 kr.,

2. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget av medel till
bidrag till tonsättare med anledning av proposition 1981/82:128
samt motion 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt
med avslag på motionerna 1981/82:2319 yrkande 1 och 1981/
82:2375 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar
att för detta ändamål skall beräknas 240000 kr.,

3. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget av medel till
bidrag till nothyra med anledning av proposition 1981/82: 128
samt motionerna 1981/82:2373 yrkande 2 och 1981/82:2319 yrkande
4, båda motionerna såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
motionerna 1981/82: 2319 yrkande 1 och 1981/82:2375 yrkande 2,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål
skall beräknas 170000 kr.,

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1981/82: 100 och 1981/82:128 samt motion 1981/
82:2373 yrkande 2 och 1981/82:2319 yrkande 4, ävensom med
avslag på motionerna 1981/82:569, 1981/82:1328 yrkande 1,
1981/82: 1775, 1981/82:2319 yrkande 1 och 1981/82:2375 yrkande
2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
174022000 kr.,

5. att riksdagen avslår motion 1981/82:567.

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 14 (s. 55) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 18900000 kr.,

dels i proposition 1981/82: 128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000
kr., varav 3500000 kr. som särskilt bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper.

KrU 1981/82:30

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:575 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper upptar
ett i förhållande till regeringens förslag med 12000000 kr. förhöjt belopp,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen om 3 500000 kr. som särskilt
bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper skall beslutas under resp.
anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande som särskilt bidrag
till fria teater-, dans- och musikgrupper av 9000000 kr. utöver vad som
föreslagits i proposition 128.

Utskottet

Den i proposition 128 föreslagna medelsanvisningen till de fria grupperna
innebär en värdefull förstärkning av det anslag som föreslagits i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker att under förevarande anslag anvisas
ett belopp motsvarande summan av vad som föreslagits i de båda propositionerna,
dvs. 22400000 kr. Vid bifall härtill blir yrkande 2 i motion 575
(vpk) i viss mån tillgodosett. Utskottets ställningstagande innebär vidare
dels att den i proposition 128 föreslagna medelsanvisningen behandlas på
det sätt som föreslagits i motion 2373 (s), dels att utskottet avstyrker både
det avslagsyrkande som lagts fram i motion 2319 (m) och det yrkande om
en ytterligare ökning av medelsanvisningen med 9000000 kr. som lagts
fram i motion 2375 (vpk).

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:575 yrkande 2 och 1981/
82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag på
motionerna 1981/82:2319 yrkande 1 och 1981/82:2375 yrkande 2,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1982/83 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 22400000 kr.

KrU 1981/82:30

17. Bidrag till Musikaliska akademien1. Utskottet tillstyrker regeringens i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 15 (s. 55-56) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 1498000
kr.

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 16 (s. 56-58)
föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 8048000
kr.,

dels i proposition 1981/82:128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000
kr., varav 190000 kr. till bidrag till notutgivning av samtida svensk musik
och 2000000 kr. till särskilt bidrag till arrangerande musikföreningar.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionerna

1981/82:1328 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar att som bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan
under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 200000 kr. förhöjt belopp,

1981/82:1767 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1981/82:100
under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet uppta
ett i förhållande till regeringens förslag med 2258000 kr. förhöjt belopp
avseende Arrangerande musikföreningar,

2. att riksdagen beslutar uttala att Kontaktnätet - riksorganisation för
icke-kommersiell kultur - också bör räknas till arrangerande musikföreningar,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

4. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
under nionde huvudtiteln för budgetåret 1982/83 utöver i proposition 1981/

1 Beträffande ett i motion 1981/82:2319 framställt yrkande i fråga om medelsberäkningen
under detta anslag hänvisas till punkt 19.

KrU 1981/82:30

82:100 bilaga 12 upptagna medel anvisar ytterligare 360000 kr. (varav
190000 kr. till notutgivning av samtida svensk musik),1

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att de i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningarna om 190000 kr. till bidrag
till notutgivning av samtida svensk musik och 2000000 kr. till särskilt
bidrag till arrangerande musikföreningar skall beslutas under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande utöver vad som
föreslagits i proposition 128 av 110000 kr. till notutgivning av nutida
svensk musik, 100000 kr. till annan notutgivning av seriös musik och
3000000 kr. till särskilt bidrag till arrangerande musikföreningar.

Utskottet

För nästa budgetår tillstyrker utskottet att under detta anslag anvisas
dels det i proposition 100 föreslagna beloppet 8048000 kr., dels de i
proposition 128 under det ovan redovisade samlingsanslaget föreslagna
beloppen av 190000 kr. till notutgivning av samtida svensk musik och
2000000 kr. till särskilt bidrag till arrangerande musikföreningar. Beträffande
sistnämnda båda belopp tillstyrker utskottet alltså att de anvisas på
det sätt som föreslagits i motion 2373 (s) yrkande 2. Utskottet vill tillägga
att anslagsposten Bidrag till arrangerande musikföreningar berörts även
under punkt 14 i det föregående.

Utskottet kan inte tillstyrka någon höjning av anslaget utöver vad som
nu förordats men konstaterar att ett bifall till utskottets förslag innebär att
motion 2319 (m) yrkande 4, såvitt nu är i fråga, i sak blir helt tillgodosett,
medan yrkande 1 i motion 1767 (vpk) blir till större delen tillgodosett.

Den ståndpunkt utskottet nu intagit innebär att utskottet, såvitt nu är i
fråga, avstyrker det i motion 2319 (m) framställda yrkandet om avslag på
proposition 128. Den innebär vidare att utskottet inte ansett sig böra
tillstyrka bifall till motion 1328 (s) yrkande 2 om en ökning med 200000 kr.
av medelsanvisningen till Riksskådebanan och inte heller till yrkande 2 i
motion 2375 (vpk) såvitt detta gäller en ökning i förhållande till vad som
föreslagits i proposition 128 av bidraget till notutgivning med sammanlagt
210000 kr. och av bidraget till arrangerande musikföreningar med 3000000
kr.

Vid bifall till utskottets förslag bör förevarande anslag uppföras i statsbudgeten
med 10238000 kr.

Vad beträffar yrkande 2 i motion 1767 (vpk) om riksorganisationen
Kontaktnätet för icke-kommersiell kultur får utskottet erinra om att ut 1

Utskottet har under punkt 15 behandlat detta yrkande i vad gäller anvisande av
170000 kr. till bidrag till nothyra.

KrU 1981/82:30

skottet vid flera tillfällen och senast i betänkandet KrU 1980/81:26 avstyrkt
motsvarande yrkanden. Utskottet framhöll förra året att organisationen,
som nu erhåller bidrag som ungdomsorganisation, inte också bör
komma i fråga till bidrag som kulturorganisation. Utskottet vidhåller sin
uppfattning och avstyrker därför yrkande 2 i motion 1767.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:1767 yrkande 1, 1981/
82:2373 yrkande 2 och 1981/82:2319 yrkande 4, sistnämnda båda
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag på motionerna
1981/82:1328 yrkande 2, 1981/82:2319 yrkande 1 och 1981/
82:2375 yrkande 2, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga, till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 10238000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:1767 yrkande 2 om riksorganisationen
Kontaktnätet för icke-kommersiell kultur.

19. Stöd till fonogramverksamhet. Regeringen har i proposition 1981/
82: 128 (s. 17-32, 40 och 42) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för stöd till produktion och utgivning av fonogram
som förordats i propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande stöd till
utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi,

3. till Bidrag till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 31500000 kr., varav 5000000 kr. till stöd till fonogramproduktion
m. m., 500000 kr. till utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi och
400000 kr. till regeringens disposition för utredning av vissa distributionsfrågor
m. m.

De i propositionen förordade riktlinjerna för stöd till produktion
och utgivning av fonogram innebär sammanfattningsvis i
huvudsak följande.

Huvuddelen av det totala stödbeloppet bör tilldelas producenter med
regelbunden utgivning. Särskilt angeläget är att de mindre företagens produktion
erhåller stöd. Stöd bör avse enskilda produktioner eller projekt
och inte samlade utgivningar. Beslut om stöd bör meddelas i förhand.
Endast en tredjedel av bidraget bör dock betalas ut i förskott. Vidare bör
beslut fattas beträffande samtliga ansökningar som kommit in vid samma
ansökningstillfälle innan besked om stöd lämnas till någon av de sökande.
Denna handläggningsordning får dock inte utesluta en viss flexibilitet.

En mindre del av stödet bör kunna avsättas för stöd till tillfälliga fonogramproducenter
för enstaka produktioner.

KrU 1981/82:30

Stödet är avsett att utgå till svenska eller i Sverige verksamma producenter
för produktion och utgivning av fonogram med svensk musik och
fonogram med svenska artister. Styrande vid fördelningen av stöd bör vara
konstnärliga och kulturpolitiska kvaliteter samt förutsebara svårigheter för
produktionerna att hävda sig på den kommersiella marknaden.

Frågor om stöd bör prövas av kulturrådet. Stöd bör kunna utgå också till
återutgivning av sådana fonogram som av kulturpolitiska skäl bör finnas
tillgängliga men där företagsekonomiska förutsättningar för en återutgivning
inte bedöms föreligga.

Vad beträffar utgivningen av en musikhistorisk fonogramant
o logi inhämtas bl. a. följande av propositionen.

Det anses önskvärt att arbetet med antologin kan bölja under budgetåret
1982/83. Ansvaret för utgivningen och även för innehållet förutsätts ligga
på Musikaliska akademien. Höga musikvetenskapliga krav måste ställas
på antologin, och den musikaliska kvaliteten måste vara hög. Utgivningen
avses i huvudsak fördelad på två serier, en monografiserie och en serie
med särskilda temata eller miljöer. En första etapp av antologin avses
innehålla musik skriven av svenska eller i svenskt musikliv integrerade
tonsättare i huvudsak födda före sekelskiftet.

De utredningar för vilka den ovan angivna medelsanvisningen av
400000 kr. är avsedd gäller dels frågor av betydelse för fonogramdistributionen,
dels hur en fonogramkatalog bör utformas och ges ut och dels vilka
förutsättningarna är för utgivning av en svensk nationaldiskografi.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motion 1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82: 128,

3. att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1982/83 utöver i proposition 1981/82:100, bilaga
12, upptagna medel anvisar ytterligare 500000 kr.,

dels det i motion 1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att de i proposition 128 under ett samlingsanslag
föreslagna medelsanvisningarna om 5000000 kr. till stöd till fonogramproduktion
m. m., 500000 kr. till en musikhistorisk fonogramantologi
och 400000 kr. till visst utredningsarbete skall beslutas under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande till stöd till fonogramproduktion
av 5000000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition
128.

KrU 1981/82:30

Utskottet

Ett bifall till de förslag i fråga om fonogramverksamheten som lagts fram
i proposition 128 kommer att innebära en värdefull förstärkning av resurserna
på området. Utskottet tillstyrker dessa förslag som enligt utskottets
mening i dagens läge är väl avvägda. Utskottet anser sig alltså inte böra
föreslå riksdagen att tillmötesgå det i motion 2375 (vpk) framlagda förslaget
om anvisande till fonogramproduktion av 5000000 kr. mer än som
föreslagits i propositionen. De medelsanvisningar om 5900000 kr. som
utskottet nu tillstyrkt, nämligen 5000000 kr. till stöd till fonogramproduktion
m. m., 500000 kr. till utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi
och 400000 kr. till regeringens disposition för utredning av vissa distributionsfrågor
m. m. bör i statsbudgeten föras upp under ett nytt reservationsanslag
med ovan angivna rubrik. Anslaget bör disponeras för de ändamål
som angivits i propositionen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar det i propositionen föreslagna
godkännandet av riktlinjer för stöd till produktion och utgivning av fonogram.

Vidare tillstyrker utskottet det föreslagna godkännandet av vad som i
propositionen förordats beträffande stöd till utgivning av en musikhistorisk
fonogramantologi.

Den ståndpunkt som utskottet sålunda intagit innebär att yrkande 3 i
motion 2319 (m) blir i sak tillgodosett och vidare att utskottet avstyrker
dels det i samma motion framförda yrkandet om avslag på proposition 128,
dels, som redan framgått, yrkandet i motion 2375 (vpk) om ett större anslag
till stöd till fonogramproduktion än som föreslagits i propositionen. Den
innebär också att medelsanvisningen behandlas på det sätt som föreslagits
i motion 2373 (s).

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:128 och med
avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga,
godkänner de riktlinjer för stöd till produktion och utgivning av
fonogram som förordats i propositionen,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 128 och med
avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga,
godkänner vad som i propositionen förordats beträffande stöd till
utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi,

3. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:128 och
motionerna 1981/82: 2319 yrkande 3 och 1981/82:2373 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1981/82:2319 yrkande 1 och
1981/82:2375 yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5900000 kr.

KrU 1981/82:30

Folkbibliotek m. m.

20. Bidrag till folkbibliotek. Regeringen har

dels i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 under punkt B 17 (s. 59-61)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 13270000 kr.,

dels i proposition 1981/82:128 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till verksamhet inom musik- och bildområdena m. m. för budgetåret 1982/
83 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31500000
kr., varav 1 500000 kr. till bidrag till folkbibliotek för utvecklingsinsatser.

I budgetpropositionen föreslås att anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
om 12055000 kr. skall minska med 3900000 kr. genom överföring
av 3500000 kr. till anslaget Litteraturstöd och 400000 kr. till anslaget
Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Efter denna minskning bör anslaget
få disponeras friare i enlighet med förslag som kulturrådet lagt fram.
Någon ändring i gällande bidragsformer föreslås inte men det påpekas att
det inom ramen för nuvarande bestämmelser finns viss möjlighet att stödja
även annan verksamhet än sådan som särskilt angivits som stödberättigad.

Den i proposition 128 föreslagna medelsanvisningen om 1 500000 kr. är
avsedd för utvecklingsinsatser med läsfrämjande syfte vid folkbiblioteken.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels följande motioner

1981/82:970 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en planering gemensamt med kommunerna för
att åstadkomma likhet mellan seende och synskadade när det gäller tillgång
till litteratur,

1981/82:973 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen under
anslaget Bidrag till folkbibliotek anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 581000 kr. förhöjt belopp avseende inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk,

1981/82:974 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om rabattering av
folkbibliotekens inköp av litteraturstödda böcker,

2. att riksdagen för budgetåret 1982/83 under Bidrag till folkbibliotek
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5534000 kr. förhöjt
belopp,

3. att riksdagen uttalar sig för en lagstiftning på folkbiblioteksområdet,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer att folkbiblioteksutredningen
(U 1979:17) får tilläggsdirektiv att behandla frågan om bibliotekslag.

KrU 1981/82:30

1981/82:1773 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
genom omdisponeringar eller genom att ta i anspråk medel som förväntas
tillföras kultursektorn genom införande av en skatt på ljud- och bildkassetter
tillför stödet till lokal biblioteksverksamhet ytterligare medel i enlighet
med vad som anförs i motionen,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

1981/82:2331 av Kerstin Göthberg (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till verksamhet inom musik- och
bildområdena anvisa ett i förhållande till proposition 1981/82:128 med 2
milj. kr. förhöjt belopp för att möjliggöra ett ökat stöd till folkbiblioteksverksamheten,

1981/82:2373 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen — under förutsättning att beslut fattas om införande av
en skatt på oinspelade kassettband — till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag i proposition
1981/82:100 med 10000000 kr. förhöjt reservationsanslag av
23270000 kr.,

dels det i motion 1981/82: 2373 av Georg Andersson m.fl. (s) framförda
yrkandet 2 såvitt detta gäller att den i proposition 1981/82:128 under ett
samlingsanslag föreslagna medelsanvisningen om 1 500000 kr. till bidrag
till folkbibliotek för utvecklingsinsatser skall minskas med 500000 kr. och
beslutas under resp. anslag,

dels motion 1981/82:2375 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller det i
yrkande 2 i motionen ingående förslaget om anvisande utöver vad som
föreslagits i proposition 128 av 6500000 kr. som bidrag till folkbibliotek för
utvecklingsinsatser.

Vad beträffar motiveringen till de olika motionsvis framförda förslagen
om förstärkningar av det statliga stödet till folkbiblioteken inhämtas följande
av motionerna.

I motion 974 (vpk) påtalas det anmärkningsvärda i att medel förs
över från folkbiblioteksanslaget till andra anslag när det i själva verket i
stället behövs en anslagshöjning.

En oförändrad medelsanvisning till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk, vilket föreslås i budgetpropositionen, anses i motion
973 (vpk) innebära en försämring som inte kan accepteras.

Det i proposition 128 framlagda förslaget om anvisande av 1500000 kr.
till utvecklingsinsatser vid folkbiblioteken tillstyrks i motion 2373 (s)
endast såvitt gäller 1000000 kr. Beloppet föreslås anvisat under folkbiblioteksanslaget.

KrU 1981/82:30

I samma motion föreslås att folkbiblioteken skall få rabatt vid inköp av
titlar som erhållit statligt litteraturstöd. Till bestridande av kostnaderna
härför föreslås 10000000 kr. anvisade.

Den anslagshöjning som föreslås i motion 233 1 (c) är knuten till ett
förslag om en motsvarande minskning av anslaget Filmstöd.

I motion 1773 (c) betonas att statsbidraget till folkbiblioteken syftar
till att utjämna skillnaderna mellan olika kommuner, mellan tätortsområden
och glesbygd. Motionärerna uttalar att biblioteken är en viktig sluss till
kulturell verksamhet. Den nedskärning av anslaget som föreslagits i budgetpropositionen
är olycklig, och möjligheterna att tillföra den lokala biblioteksverksamheten
mera pengar bör därför prövas.

Utskottet

Utskottet har i och för sig ingen invändning mot den överföring av medel
från förevarande anslag till andra anslag som föreslagits i budgetpropositionen
men anser å andra sidan att folkbiblioteksanslaget bör förstärkas
dels med 1500000 kr. motsvarande det belopp som i proposition 128
föreslagits som en del av ett samlingsanslag, dels därutöver med ytterligare
1500000 kr. Den anslagshöjning med 3000000 kr. som utskottet därmed
föreslår bör tillföras anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet och disponeras
på det friare sätt som förutsätts i budgetpropositionen.

Vad utskottet nu förordat innebär att utskottet avstyrker dels den ökade
medelsanvisning till inköp av litteratur på minoritets- och invandrarspråk
som föreslagits i motion 973 (vpk), dels - såvitt nu är i fråga - det i motion
2319 (m) framförda yrkandet om avslag på proposition 128, dels det i
motion 2373 (s) framställda yrkandet om en minskning med 500000 kr. av
den i proposition 128 föreslagna medelsanvisningen om 1 500000 kr., dels
det i motion 2375 (vpk) framförda förslaget om en väsentlig ökning av
denna medelsanvisning.

Vid bifall till vad utskottet föreslagit blir motionerna 1773 (c) och 2331
(c) yrkande 1 i huvudsak tillgodosedda, sistnämnda motion dock utan
koppling till den minskning av filmstödsanslaget som föreslagits i yrkande
2 i motionen. Vidare blir yrkande 2 i motion 974 (vpk) i viss mån tillgodosett.
Den av utskottet förordade anslagshöjningen innebär också att det
önskemål om ökade medel till folkbiblioteken som ligger i förslaget i
motion 746 (s) blir i viss mån tillgodosett (se punkt 2 i det föregående).

Den ovan intagna ståndpunkten i fråga om medelsanvisningen innebär
också att utskottet inte ansett sig böra tillstyrka förslaget i motion 2373 (s)
om anvisande av 10000000 kr. till bestridande av kostnaderna för rabatt
till folkbiblioteken vid deras inköp av titlar som utgivits med statligt
litteraturstöd. Syftet med detta rabattsystem i fråga om inköp av litteraturstödda
böcker är att säkerställa att ett brett urval av god litteratur Finns
tillgängligt runt om i landet, också på de mindre biblioteken.

Tanken på ett rabattsystem har förts fram även i motion 974 (vpk) och
därvid anknutits till ett av Sveriges författarförbund framlagt förslag. I
motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i äm -

KrU 1981/82:30

net. Med hänsyn till det arbete som pågår inom folkbiblioteksutredningen
anser sig utskottet inte böra tillstyrka nu ifrågavarande yrkande 1 i motion
974.

Utskottet delar den i motion 970 (vpk) framförda uppfattningen om
vikten av kraftfulla åtgärder för att åstadkomma förbättringar i fråga om de
synskadades tillgång till litteratur. Utskottet förutsätter att frågan hur detta
bäst skall ske allvarligt övervägs av berörda statliga och kommunala organ
men anser sig inte böra tillstyrka det i motionen framställda, allmänt hållna
yrkandet om en gemensam statlig och kommunal planering.

Förslag om införande av en bibliotekslag med uppgift bi. a. att garantera
en viss folkbiblioteksstandard har upprepade gånger behandlats men avvisats
av kulturutskottet. I betänkandet KrU 1980/81:26 (s. 51) erinrade
utskottet i ett dylikt sammanhang om att det i direktiven för folkbiblioteksutredningen
förutsatts att utredningen skall ta del av erfarenheter av
utvecklingen på biblioteksområdet i andra länder. Utskottet noterade att
utredningen ägnat uppmärksamhet bl. a. åt biblioteksförhållandena i Danmark
där det finns en dylik lagstiftning och förklarade sig räkna med att
utredningen skulle komma att analysera effekterna av den danska bibliotekslagen.
1 sak intog utskottet samma ståndpunkt som tidigare vilket
innebar att utskottet inte blivit övertygat om lämpligheten av en bibliotekslagstiftning
och därför avstyrkte det då aktuella motionsyrkandet om en
dylik. Utskottet avstyrker även det nu föreliggande, i motion 974 (vpk)
framförda yrkandet om ett riksdagsuttalande till förmån för införande av
en lagstiftning på folkbiblioteksområdet. Utskottet avstyrker också det i
samma motion framförda yrkandet om ett uppdrag till folkbiblioteksutredningen
att utreda frågan om en bibliotekslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:974 yrkande 2, 1981/
82:1773, 1981/82:2331 yrkande 1, 1981/82:2373 yrkande 2 och
1981/82:2375 yrkande 2, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga, ävensom med avslag på motionerna 1981/82:973, 1981/
82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och 1981/82: 2373 yrkande
3 till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1982/83 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 16 270000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:970 om viss statlig och kommunal
planering på biblioteksområdet,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:974 yrkandena 1, 3 och 4 om
ett rabattsystem för folkbiblioteken och en bibliotekslagstiftning.

21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 under punkt B 18 (s. 61-63)
framlagda förslag och hemställer

KrU 1981/82:30

att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 12316000 kr.

22. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader. Utskottet
tillstyrker regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 19
(s. 63-65) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 9 257 000 kr.

23. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader. Regeringen
har

dels i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 20 (s. 65-67)
föreslagit riksdagen att

1. medge att talboks- och punktskriftsbiblioteket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i propositionen,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 12605 000 kr.,

dels i proposition 1981/82:111 under punkt B 20 (s. 49) föreslagit riksdagen
att till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1982/83, utöver vad regeringen föreslagit i proposition 1981/
82:100 bilaga 12, anvisa ytterligare 250000 kr.,

dels i proposition 1981/82:128 föreslagit riksdagen att (s. 40) godkänna
de riktlinjer för kompensation för kostnadsökningar vid bandinköp till följd
av kassettskatt som förordats i propositionen samt att under punkt B 20 (s.
41) till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1982/83, utöver vad regeringen föreslagit i propositionerna
1981/82:100 bilaga 12 och 1981/82: lil anvisa ytterligare 4 500000 kr.

Den i proposition lil föreslagna medelsanvisningen om 250000 kr. är
avsedd som förstärkning av resurserna för videogramproduktion för döva
inom Sveriges dövas riksförbund.

Vad beträffar kompensationen för kostnadsökningar till följd av kassettskatt
inhämtas av proposition 128 i huvudsak följande.

I propositionen konstateras att det förslag till lag om kassettskatt som
lagts fram i proposition 1981/82:159 i vissa fall ger möjlighet till skattebefrielse
för oinspelade kassettband som skall användas för inspelning. Detta
innebär att inspelade kassetter som skall användas i handikappverksamhet
i vissa fall inte kommer att drabbas av den föreslagna skatten. I de fall då
skattebefrielse inte kommer i fråga bör enligt proposition 128 en särskild

KrU 1981/82:30

kompensation ges till handikapporganisationer m.fl. för de kostnadsökningar
vid kassettinköp som skatten medför. I propositionen redovisas
vilka verksamheter bland handikappade som anses böra kunna få kompensation.
En förutsättning för kompensationen bör enligt propositionen vara
att förbrukningen uppgått till minst 1 000 ljudkassetter resp. minst 80
videokassetter per år. Det förutsätts ankomma på regeringen att fatta
beslut om i vilka fall kompensation skall ges, medan fördelningen av
kompensationen föreslås ankomma på talboks- och punktskriftsbiblioteket.
I fråga om fördelningen föreslås följande riktlinjer gälla.

Full täckning skall ges för de merkostnader som kassettskatten medför
vid bandinköp i leverantörsledet. Kompensationen skall utgå i efterhand
och vara relaterad till förbrukningen. Flera utbetalningstillfällen per år bör
dock kunna förekomma. Kompensationen bör utbetalas efter rekvisition.

Den i proposition 128 föreslagna ökade medelsanvisningen under anslaget
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader är avsedd
att täcka kostnaderna för kompensationen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:1101 av Georg Andersson m.fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1981/82:1099 - yrkas att riksdagen till Talboksoch
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1982/83
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 13 105000 kr.

1981/82:1760 av Elis Andersson (c) och Arne Andersson i Gustafs (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan disposition av
medlen från den aviserade videogram- och kassettavgiften att behovet av
videogram på teckenspråk tillgodoses i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1981/82:1766 av Gertrud Hedberg (fp) och Bertil Dahlén (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ersättning till vissa handikappgrupper för de negativa verkningarna
av kassettskatt,

1981/82:2319 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:128,

1981/82:2375 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen beslutar uttala att kassettavgiften ej får drabba de handikappade
eller deras organisationer, för vilka ljud- och videokassetter är
nödvändiga eller viktiga verktyg i en normal livsföring.

Utskottet

Det beställningsbemyndigande för talboks- och punktskriftsbiblioteket
som föreslås i proposition 100 innebär att biblioteket får beställa talböcker

KrU 1981/82:30

och punktskriftsböcker m. m. från externa leverantörer för betalning under
budgetåret 1983/84 upp till en kostnad av 3,5 milj. kr. Utskottet har ingen
erinran mot att biblioteket erhåller detta bemyndigande som innebär en
med 1 milj. kr. vidgad beställningsram.

Som framgår av det föregående har i proposition 128 föreslagits att
verksamheter som syftar till att tillgodose handikappades behov av information
m. m. skall erhålla kompensation för sådana kostnadsökningar vid
bandinköp som beror på införandet av skatt på oinspelade ljud- och videokassettband.
Utskottet anser det självklart att ett blivande riksdagsbeslut
om en kassettskatt bör kombineras med att de handikappade får möjlighet
att erhålla kompensation för uppkommande kostnadsökningar. De riktlinjer
för denna kompensation som angivits i propositionen föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet kan också ansluta sig till den i
propositionen uttalade uppfattningen att en förutsättning för kompensationen
bör vara att förbrukningen uppgått till minst 1000 ljudkassetter
resp. minst 80 videokassetter per år.

Utskottet anser således att riksdagen bör godkänna de i propositionen
angivna riktlinjerna för kompensation för kostnadsökningar vid bandinköp.
För detta ändamål bör anvisas det i propositionen föreslagna beloppet
4500000 kr. Möjligen kommer det att visa sig att behovet av medel kommer
att ligga på en lägre nivå. I brist på tillförlitligt beräkningsunderlag har
utskottet dock ej velat föreslå någon förändring i förhållande till propositionen.
Utskottet avstyrker - såvitt nu är i fråga - det i motion 2319 (m)
framförda yrkandet om avslag på proposition 128.

Vid riksdagens bifall till vad utskottet nu förordat i kompensationsfrågan
behöver motion 1766 (fp) och yrkande 4 i motion 2375 (vpk) inte föranleda
någon särskild åtgärd av riksdagen.

Av det anslag som föreslagits i budgetpropositionen är ett belopp av
515000 kr. avsett som bidrag till Sveriges dövas riksförbund för produktion
av videogram för döva. En höjning av detta belopp med 500000 kr. har
föreslagits i motion 1101 (s) som väcktes under den allmänna motionstiden
i januari 1982. I den i mars framlagda propositionen lil har regeringen
föreslagit att för ändamålet anvisas 250000 kr. utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen.

Enligt utskottets uppfattning bör det statliga stödet till videogramproduktion
för döva förstärkas på det sätt som föreslagits i proposition lil.
Den förstärkning därutöver som ligger i förslaget i motion 1101 (s) avstyrks
däremot.

Vad utskottet nu anfört innebär att anslaget bör föras upp i statsbudgeten
med 17355000 kr. Vid bifall härtill blir motion 1760 (c) i viss mån
tillgodosedd. Något uttalande av den innebörd som föreslås i denna motion
kan utskottet inte tillstyrka.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att utskottet inte velat göra någon
invändning mot att medel till kompensation för kassettskatten nu anvisas
4 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

under förevarande anslag även om detta i princip är mindre lämpligt med
hänsyn till att anslaget har reservationsanslags karaktär. Till budgetåret
1983/84 bör en annan ordning övervägas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att talboks- och punktskriftsbiblioteket
lämnas det beställningsbemyndigande som förordats i proposition
1981/82:100,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:128 och med
avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga,
godkänner de riktlinjer för kompensation för kostnadsökningar
vid bandinköp till följd av kassettskatt som förordats i propositionen,

3. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader av medel till kompensation
för kostnadsökningar vid bandinköp med bifall till
proposition 1981/82:128 och med avslag på motion 1981/82:2319
yrkande 1, såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall
beräknas 4500000 kr.,

4. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader av medel till videogramproduktion
för döva med bifall till proposition 1981/
82:111 och med anledning av motion 1981/82:1101, såvitt nu är i
fråga, beslutar att för ändamålet skall beräknas 250000 kr. utöver
vad som föreslagits i proposition 1981/82:100,

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1981/82:100 och motion 1981/82:1101, såvitt nu är i
fråga, med bifall till propositionerna 1981/82:111 och 1981/82:128
samt med avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i
fråga, till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 17355000 kr.,

6. att riksdagen avslår motion 1981/82:1760 om behovet av videogram
på teckenspråk,

7. att riksdagen avslår motion 1981/82:1766 om ersättning till vissa
handikappgrupper,

8. att riksdagen avslår motion 1981/82:2375 yrkande 4 om de handikappade
och kassettskatten.

Bildkonst

24. Statens konstråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkterna B 21—B 23 (s. 68-72) framlagda
förslag och hemställer

1. att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 727000 kr.,

KrU 1981/82:30

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 anförts
angående beställningar av konst som föranleder utgifter
under senare budgetår än budgetåret 1982/83,

3. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 16230000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag
av 1073000 kr.

25. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har i proposition 1981/82:100
bilaga 12 under punkt B 24 (s. 73—76) föreslagit riksdagen att till Vissa
bidrag till bildkonst för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
6645000 kr.

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 679000 kr.
varav 100000 kr. under en ny anslagspost till Föreningen Handarbetets
vänner och 400000 kr. till Konsthantverkskooperativ. Ett av kulturrådet
framfört förslag om en höjning av anslagsposten till Konstfrämjandet för
att möjliggöra för organisationen att öka sin pedagogiska verksamhet bl. a.
genom en aktion om och för bildkonsten i Norrland har inte av regeringen
förts vidare till riksdagen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:975 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen under
punkt B 24 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 300000 kr.
förhöjt belopp avseende ytterligare bidrag till konsthantverkskooperativ,

1981/82:1780 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ett statligt
stöd för Konstfrämjandets projekt för bildkonsten i Norrland, då lämpligen
genom planering för en försöksverksamhet under 1982/83.

Utskottet

I propositionen markeras en klart positiv inställning till det svenska
konsthantverket såväl genom de uttalanden som görs i fråga om verksamheten
inom Föreningen Handarbetets vänner och inom s.k. konsthantverkskooperativ
som genom de medelsanvisningar som föreslås. Utskottet
ansluter sig till den uppfattning som därmed kommit till uttryck och tillstyrker
bifall till det i propositionen föreslagna anslaget. Den ökning utöver
förslaget i propositionen av medelsanvisningen till konsthantverkskooperativ
som föreslagits i motion 975 (vpk) kan utskottet däremot inte tillstyrka.

KrU 1981/82:30

Som framgått av det föregående har en av Konstfrämjandet planerad
aktion om och för bildkonsten i Norrland fått stöd av kulturrådet men inte
föranlett något förslag i budgetpropositionen. Tanken har tagits upp i
motion 1780 (s) i vilken uttalas att riksdagen, för att markera ett stöd för
aktionen, bör ge regeringen i uppdrag att undersöka möjligheterna att
förplanera en försöksverksamhet under 1982/83. Enligt utskottets uppfattning
är det ett intressant uppslag som det är fråga om. Utskottet anser sig
dock inte böra tillstyrka att riksdagen gör någon framställning till regeringen
om en förplanering av verksamheten. Utskottet avstyrker därför motion
1780.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:975 till Vissa bidrag till bildkonst för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 6645 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:1780 om Konstfrämjandets
projekt i fråga om bildkonsten i Norrland.

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

26. Arkivet för ljud och bild. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkt B 29 (s. 84-85) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5438000
kr.

27. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkt
B 30 (s. 86-88) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m.m. för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2831000 kr.

Massmedier

Film

28. Inriktningen av de statliga åtgärderna på fdmområdet. Regeringen har i
proposition lil (s. 5—41) föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen
anförts om inriktningen av de statliga åtgärderna på film- och
videoområdet.

KrU 1981/82:30

Propositionen

I propositionen redovisas ett avtal mellan staten, filmbranschen och
videobranschen om den fortsatta verksamheten hos Stiftelsen Svenska
Filminstitutet. Avtalet, som benämns 1982 års film- och videoavtal, ersätter
fr. o. m. den 1 juli 1982 det avtal som ingicks år 1963 mellan staten och
filmbranschen. Avtalstiden är nio år.

Den viktigaste nyheten i förhållande till 1963 års avtal är att en avtalsreglerad
avgift införs på inspelade videogram. Därmed ökar resurserna för
olika filmpolitiska åtgärder med 17-21 milj. kr.

Filminstitutets ansvarsområde utvidgas till att avse bl. a. att främja
spridning och visning av värdefull film samt att följa den tekniska utvecklingen
vad gäller produktion och visning av film. En visningsnämnd och en
nämnd för barn- och ungdomsfilm inrättas inom Filminstitutet. Filminstitutet
får resurser för att genomföra en försöksverksamhet med lokal spridning
av kvalitetsvideogram och lokala medieverkstäder.

Institutets organisation förenklas. Nuvarande fonder ersätts med en
enda filmfond.

Propositionen innehåller vidare vissa förslag om medelsanvisningar för
nästa budgetår. Två av dessa har redovisats i det föregående under anslagen
B 3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål och B 20. Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkterna 4 resp. 23). I det
följande behandlar utskottet förslag som gäller anslagen C 1. Statens biografbyrå
och C 2. Filmstöd (punkterna 29 resp. 30). I fråga om dessa anslag
uttalas att föreslagna anslagshöjningar möjliggörs genom den aviserade
och numera i proposition 1981/82:159 föreslagna kassettskatten.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:1334 av Sigvard Persson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att överläggningar upptas med företrädare för filmoch
videobranschen syftande till ett avtal mellan staten och film- och
videobranschen beträffande dessas samhällsansvar,

1981/82:2284 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillsättandet av styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sammansättningen av visningsnämnden och nämnden
för barn- och ungdomsfilm,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omprövning av avgiften på hyrvideogram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppgifterna för nämnden för barn- och ungdomsfilm,

KrU 1981/82:30

1981/82:2285 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1981/82:2319 anförts om videobranschens rätt att säga upp filmavtalet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1981/82:2319 anförts om garantinämnden för kortfilm,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1981/82:2319 anförts om visningsfrämjande åtgärder,

1981/82:2287 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avvisar vad som i proposition 1981/82:111 anförts om
inriktningen av de statliga åtgärderna på film- och videoområdet,

2. att riksdagen uttalar att de kulturpolitiska mål som riksdagen tidigare
antagit också skall ha giltighet för statens insatser på filmområdet varmed
dessa insatser frigörs från nuvarande kommersiella bindningar,

3. att riksdagen uttalar sig för en kulturlagstiftning baserad på de kulturpolitiska
målen och med ett utjämnande ansvar för att dessa mål också
genomförs i kommunerna,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av vilka konsekvenser
en momsbeskattning av biografbranschen skulle fa och vilka kostnader
som skulle vara förenade med att de privatägda biograferna överförs i
samhällets ägo,

7. att riksdagen hos regeringen begär

a) att en utredning tillsätts med uppgift dels att göra en samlad översyn
av film- och videoutbildningen från förskola till högskola, dels att pröva
ansvarsfördelning och behov av mediapedagogiskt utvecklingsarbete,

b) att i avvaktan därpå för utbildningsdepartementets disposition reserveras
3 milj. kr. för detta ändamål,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att klargöra
det önskvärda i att statens biografbyrå på ett bestämdare sätt ifrågasätter
inslag av porr och underhållningsvåld vid sin granskning av film.

Utskottet

Inledning

Propositionen böijar med en kortare inledning och därefter följer ett
omfattande avsnitt med rubriken Föredragandens överväganden. 1 detta
behandlas - enligt vad som uttryckligen framhålls - för överblickens och
sammanhangets skull även frågor som inte fordrar beslut av riksdagen.
Denna del av propositionen avslutas med en hemställan att regeringen
måtte föreslå riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet anfört
om inriktningen av de statliga åtgärderna på film- och videoområdet.
Därefter följer anslagsberäkningar avseende fyra olika anslag.

I propositionen redovisas ett avtal mellan staten, filmbranschen och
videobranschen om den fortsatta verksamheten hos Stiftelsen Svenska
Filminstitutet. Avtalet, vars text ingår i propositionen som bilaga 5 med

KrU 1981/82:30

tillhörande åtta underbilagor, har träffats under förutsättning av regeringens
godkännande. Den text som i propositionen finns under rubriken
Föredragandens överväganden innehåller, förutom omfattande bakgrundsbeskrivningar,
uttalanden som delvis kommenterar och förklarar avtalstexten,
delvis kompletterar denna. Däijämte tar föredraganden här under
rubriken Vissa övriga frågor upp i avsnittet preciserade frågor som har
aktualiserats i videogramutredningens betänkande (SOU 1981:55) Video. I
avsnittet ger föredraganden sin syn på frågan om våld i videogram m. m.
samt diskuterar bl. a. utbildningsfrågor och frågan om register över bildprogram.
Vidare tas upp frågor som har anknytning till anslagsberäkningar.

Som nyss nämnts innehåller propositionen — förutom förslag i fråga om
fyra olika anslag — en sammanfattande hemställan om riksdagens godkännande
av vad föredragande statsrådet anfört om inriktningen av de statliga
åtgärderna på film- och videoområdet.

Utskottet konstaterar först att inom ramen för det som därmed underställs
riksdagen får anses ligga den sammanfattning av uppgifterna för den
svenska filmpolitiken som finns på s. 8 i propositionen. Denna sammanfattning
har följande lydelse.

Uppgifterna för den svenska filmpolitiken kan sammanfattas på följande
sätt. Det gäller att, inom vårt begränsade språkområde, uppehålla en
filmproduktion av sådan omfattning att vi kan behålla en egen filmkulturell
identitet. Denna produktion bör i sin helhet präglas av en kvalitetsambition.
Det måste finnas utrymme för konstnärligt sökande och för experiment
med uttrycksmedel och innehåll och för filmgenrer som inte hör till
de mest kommersiellt lönsamma. De filmpolitiska åtgärderna bör vidare
syfta till att öka möjligheterna att visa kvalitetsfilm också utanför storstadsområdena.
Inom filmpolitikens ram bör också förutsättningar skapas
för att bevara och levandegöra kulturarvet på filmens område, liksom för
att upprätthålla en beredskap inför tekniska förändringar. Insatser för barn
och ungdom har särskilt stor betydelse inom alla delar av filmpolitiken.

Propositionen innehåller inte någon hemställan om riksdagens godkännande
av det nya filmavtalet som sådant, men det sätt på vilket avtalet
presenteras för riksdagen bör enligt utskottets mening förstås så att det
godkännande som begärs i propositionen även gäller själva metodiken att i
avtalsform dra upp riktlinjer för den statliga filmpolitiken. Godkännandet
bör vidare anses gälla valet av avtalsslutande parter och avtalstidens längd
samt att Filminstitutet skall bestå som centralt instrument för den statliga
filmpolitiken. Inom ramen för vad som underställs riksdagen får också
anses ligga att institutets verksamhetsområde skall utvidgas utöver det
hittillsvarande så att det omfattar även att öka intresset för film, att främja
spridning och visning av värdefull film och att följa den tekniska utvecklingen
på området. Huvudprinciperna för institutets organisation, för verksamhetens
finansiering genom avgifter och statsbidrag och för förvaltningen
och användningen av stiftelsens medel hör enligt utskottets mening
också hit.

KrU 1981/82:30

När det gäller de övriga frågor som har tagits upp i propositionen och
som inte har samband med filmavtalet eller anslagsframställningar föreligger
enligt utskottets uppfattning inte något krav på godkännande från
riksdagens sida av vad där har anförts.

Inriktningen av de statliga åtgärderna på filmområdet

Starkt kritiska synpunkter på film- och videoavtalet har framförts i
motion 2287 (vpk). Motionärerna anser att avtalet inte bygger på kulturpolitiska
värderingar utan är uttryck för en hållningslös mediepolitik på
marknadskrafternas villkor. Vad som saknas är enligt motionen en övergripande
politik som inbegriper både statliga och kommunala insatser för att
på ett mer genomgripande sätt förändra film- och videogramutbudet. Motionärernas
kritik utmynnar i ett yrkande om att riksdagen skall avvisa vad
som i propositionen anförts om inriktningen av de statliga åtgärderna på
film- och videoområdet (yrkande 1).

Utskottet anser inte att vad som anförts i motion 2287 utgör skäl för
riksdagen att avvisa proposition lili den nu angivna delen. Tvärtom anser
utskottet att riksdagen bör lämna det begärda godkännandet, uppfattat på
det sätt som utskottet angivit. Utskottet tillstyrker alltså propositionen och
avstyrker motion 2287 yrkande 1.

Vid tidigare riksmöten har utskottet med anledning av motioner konstaterat
att de av 1974 års riksdag fastställda kulturpolitiska målen har giltighet
även för statens insatser på filmområdet. Utskottet har betonat att det
inte kan råda någon tvekan om att dessa mål skall gälla som en viktig
utgångspunkt för alla statliga insatser på filmområdet (KrU 1978/79: 30 och
1979/80:26). Något förnyat uttalande av samma innebörd är enligt utskottets
uppfattning inte erforderligt, och utskottet avstyrker därför yrkande 2 i
motion 2287 (vpk).

Med anledning av det i samma motion (vpk) framförda yrkandet 3 att
riksdagen skall uttala sig för en kulturlagstiftning får utskottet erinra om att
utredningsyrkanden om en dylik lagstiftning tidigare avvisats av riksdagen.
Så skedde på förslag av kulturutskottet i betänkandena KrU 1977/78:9 och
1979/80:26. I förstnämnda betänkande hänvisades bl. a. till att 1974 års
riksdag avvisat tanken att staten genom lagstiftning skulle reglera den
kommunala verksamheten inom kulturområdet. Utskottet avstyrker även
det nu föreliggande yrkandet om en kulturlagstiftning.

Det i motion 2287 (vpk) framförda önskemålet om en utredning av vilka
konsekvenser en momsbeskattning av biografbranschen skulle få och vilka
kostnader som skulle vara förenade med att de privatägda biograferna
överfördes i samhällets ägo har inte motiverats i motionen. Utskottet
finner ingen anledning för riksdagen att begära en dylik utredning och
avstyrker därför yrkande 4 i motion 2287.

I samma motion (vpk) betecknas det som en brist i propositionen att det
inte i denna finns något genomtänkt förslag till ansvarsfördelning när det
gäller olika former av mediepedagogiskt utvecklingsarbete (yrkande 7).

KrU 1981/82:30

Mot den bakgrunden föreslås att riksdagen hos regeringen begär tillsättande
av en utredning med uppgift dels att göra en samlad översyn av filmoch
videoutbildningen från förskola till högskola, dels att pröva ansvarsfördelning
och behov av mediepedagogiskt utvecklingsarbete. Utskottet
får med anledning härav hänvisa till de i motionen nämnda uttalanden i
utbildningsfrågor som görs i propositionen och därjämte framhålla att det
ankommer på de ordinarie utbildningsmyndigheterna att i sitt arbete följa
utvecklingen inom undervisning och forskning och därvid även uppmärksamma
om och i vad mån behov föreligger av samlade översyner inom
olika områden. Utskottet anser inte att riksdagen i detta sammanhang bör
göra det i motionen angivna uttalandet. Motionen avstyrks alltså i denna
del. Därmed avstyrks också yrkandet i samma motion om reserverande av
3000000 kr. för nämnda utredningsarbete.

I motion 2287 (vpk) uttalas att en växande tolerans mot inslag av pornografi
och underhållningsvåld i film har kunnat iakttas sedan det nuvarande
filmavtalets tillkomst i början av 1960-talet. Motionärerna uttalar också att
inslag av denna art är starkt markanta på videogrammarknaden. Riksdagen
bör enligt yrkande 8 i motionen hos regeringen hemställa om åtgärder för
att klargöra det önskvärda i att statens biografbyrå vid sin granskning av
film på ett bestämdare sätt ifrågasätter inslag av pornografi och underhållningsvåld.

Utskottet får med anledning av detta yrkande erinra om att frågan om
biografbyråns möjligheter att ingripa mot nya typer av våldsfilmer och
filmer med narkotikainslag behandlades i en interpellationsdebatt i riksdagen
den 16 november 1981 (Rd prot. 1981:27). Chefen för utbildningsdepartementet
framhöll i debatten bl. a. att det inte utan en grundlagsändring
är möjligt att f. n. skärpa eller utvidga filmcensuren i Sverige. Samtidigt
uttalade han som sin uppfattning att det behövs en översyn av hela regelsystemet
för filmcensuren och framhöll att en sådan är att vänta så fort
yttrandefrihetsutredningen är klar. I fråga om tillämpningen av nu gällande
regler erinrade han dels om biografbyråns skyldighet att i tveksamma fall
rådgöra med filmgranskningsrådet, dels att regeringens enda möjlighet att
påverka biografbyråns praxis ligger i att de ärenden där biografbyråns
beslut överklagas slutligt avgörs av regeringen.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion 2287
yrkande 8.

Frågan om effekten av de våldsskildringar som förekommer i videogrammen
har tagits upp i motion 2284 (s). Motionärerna anknyter till den
behandling denna fråga fick vid förra riksmötet och erinrar om det vilande
lagförslaget om förbud mot spridning av filmer och videogram som innehåller
s. k. extremvåld (KU 1980/81:28, rskr 1980/81:424). Enligt motionen
bör biograffilm och videogram behandlas på likartat sätt, men en reglering i
enlighet härmed bör genomföras först i samband med ett ställningstagande
till kommande förslag av yttrandefrihetsutredningen.

Motionärerna uttalar att det finns ett stort behov av åtgärder för infor -

KrU 1981/82:30

mation och opinionsbildning och anser att visningsnämnden för barn- och
ungdomsfilm bör få i uppdrag att i samverkan med bl. a. skola och studieförbund
ansvara för olika former av opinionsbildning och utbildning om
medievåldet och dess skadeverkningar. Riksdagen bör som sin mening ge
till känna för regeringen vad motionärerna anfört i denna fråga.

I betänkandet KrU 1979/80:26 betonade utskottet vikten av att man har
uppmärksamheten fäst på den risk för direkt och indirekt påverkan som
suggestiva framställningar av våld på film kan innebära, inte minst på den
unga generationen. Utskottet framhöll önskvärdheten av att filmbranschen
tar ett större samhällsansvar men var inte berett att medverka till att detta
uppnåddes genom en begäran till regeringen om ett initiativ syftande till ett
avtal mellan staten och filmbranschen beträffande branschens samhällsansvar.
Utskottet ansåg att yttrandefrihetsutredningens överväganden om
filmcensur inte borde föregripas genom ett uttalande av riksdagen till
förmån för ett dylikt avtal.

Samma fråga har nu återkommit i motion 1334 (c) men utvidgad till att
gälla även videobranschen. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen
hemställer att överläggningar tas upp med företrädare för film- och
videobranscherna syftande till ett avtal beträffande dessa branschers samhällsansvar.
Med anledning av de föreliggande båda yrkandena i fråga om
våld i filmer och videogram får utskottet erinra om att föredragande statsrådet
i propositionen (s. 24) bl. a. särskilt betonat det ansvar som föräldrarna
har för vad deras barn och ungdomar tar del av i form av videogram.
Han har också uttalat att en granskningsverksamhet i den form som nu
bedrivs i bamfilmrådets regi och som avses överförd till Filminstitutet bör
kunna få en ny och viktig uppgift i spridandet av information till föräldrarna
om de filmer för barn och ungdomar som finns att hyra i videogramform.
Han har vidare (s. 38) erinrat om riksdagens behandling våren 1981
av regeringens förslag om en lag om förbud mot spridning av filmer och
videogram med våldsinslag. Behandlingen ledde bl. a. till att en av konstitutionsutskottet
föreslagen paragraf innehållande förbud mot spridning av
videogram med s.k. extremvåld förklarades vilande i minst tolv månader.
Statsrådet har i propositionen uttalat att han utgår från att riksdagen
kommer att anta den vilande 1 § i videovåldslagen så snart tolvmånadersfristen
löpt ut. Han har också uttalat att hemvideobranschen i praktiken
redan synes ha inlett en anpassning till de normer som gäller för biografbyråns
granskning av biograffilm. Han utgår från att denna anpassning
kommer att fortsätta och att utbudet på video snart kommer att överensstämma
med de filmer som visas på biograf. Enligt hans mening finns det
inte behov av ytterligare regleringar på detta område, medan man avvaktar
ett ställningstagande till yttrandefrihetsutredningens kommande förslag.

Utskottet vill framhålla att utvecklingen på området bör följas med stor
uppmärksamhet. Med hänsyn till att riksdagen snart skall ta ställning till
det vilande lagförslaget och - längre fram - till de förslag som kan väntas

KrU 1981/82:30

bli resultatet av yttrandefrihetsutredningens arbete anser utskottet det inte
erforderligt att riksdagen gör vare sig det i motion 2284 (s) yrkande 6
begärda uttalandet eller den i motion 1334 (c) begärda framställningen hos
regeringen.

1982 års film- och videoavtal

Som framgått i det föregående skall film- och videoavtalet träda i kraft
den 1 juli 1982. Enligt avtalet (4§) skall Filminstitutets styrelse
bestå av sju ledamöter jämte tre suppleanter, utsedda av regeringen, som
tillika utser styrelsens ordförande. Styrelsens ledamöter och suppleanter
skall utses för en tid av högst tre år i sänder.

Motionärerna i motion 2284 (s) anser att styrelsen genom det nya avtalet
kommer att få en avsevärt starkare position som filmpolitiskt beslutsorgan
än som varit fallet tidigare. Eftersom avtalet träder i kraft den 1 juli 1982
kan det enligt motionärerna synas märkligt att ett från kulturpolitisk synpunkt
betydelsefullt beslutsorgan regelmässigt kommer att tillsättas strax
före allmänna val. Enligt motionärernas uppfattning är det önskvärt att
styrelsens mandatperioder anpassas efter valperioderna. De föreslår därför
ett uttalande av riksdagen om att regeringen i inledningsskedet bör
tillsätta styrelsen på kortare tid än tre år (yrkande 1).

Utskottet får med anledning härav framhålla, vilket också motionärerna
gjort, att formuleringen i avtalet inte utgör något hinder mot att styrelsen -helt eller delvis - utses för kortare tid än tre år. Något hinder mot att byta
ledamöter eller suppleanter under pågående mandatperiod uppställer avtalet
i och för sig inte heller. Enligt protokollsanteckning till avtalet (underbilaga
8 till avtalet) kommer regeringen vid sammansättningen av styrelsen
att sträva efter att till ledamöter och suppleanter bl. a. utse personer som
har sakkunskap och erfarenhet från skilda håll på film- och videoområdet.

Motionärernas begäran syftar till att nå en överensstämmelse mellan
Filminstitutets styrelses mandatperiod och de allmänna politiska valperioderna.
Någon sådan direkt anknytning förekommer i allmänhet inte inom
den statliga förvaltningen. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 2284 (s).

Enligt vad som framgår av promemorian (Ds U 1979:5) Den svenska
filmpolitiken. Lägesbeskrivning och probleminventering har sätten att
stödja produktion av kortfilm varit många under 1963 års filmavtals
löptid. Bl. a. disponerar konstnärsnämnden sedan budgetåret 1978/79 särskilda
medel för projektbidrag till produktion av film som är avsedd att
distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna. Bakgrunden till
anslaget var en framställning från Svenska teaterförbundet om särskilda
medel för att utveckla filmens fria sektor. Konstnärsnämnden består av
ordförande och elva andra ledamöter samt åtta suppleanter, vilka alla utses
av regeringen. Åtta av ledamöterna samt suppleanterna utses efter förslag
av KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd).

KrU 1981/82:30

I det nya film- och videoavtalet föreskrivs (32 C §) bl. a. att viss andel av
fondens medel skall användas för produktionsgarantier till svenska kortfilmer.
Beslut om garantier skall fattas av en särskild garantinämnd för
kortfilm. Enligt underbilaga 3 punkt 18 till avtalet skall närmare bestämmelser
om produktionsgarantier till svenska kortfilmer samt om sammansättning
av och uppgifter för garantinämnden för kortfilm fastställas av
Filminstitutets styrelse i samråd med Svenska teaterförbundet samt efter
yttrande av Föreningen Sveriges filmproducenter och videobranschen. I
propositionen föreslås samtidigt att huvuddelen av de medel som tidigare
anslagits till konstnärsnämnden till projektbidrag för produktion av film
skall bortfalla. I stället skall Filminstitutets resurser för produktionsgarantier
till svensk kortfilm förstärkas med motsvarande belopp.

När det gäller Filminstitutets egen produktion av svensk film (32 A §)
sägs i underbilaga 3 punkt 19 bl. a. att lägst 10 % av tillgängliga medel skall
användas till kortfilm, företrädesvis för barn.

Motionärerna i motion 2285 (m) vänder sig mot att närmare bestämmelser
om produktionsgarantier till svenska kortfilmer samt om sammansättning
av och uppgifter för garantinämnden för kortfilm skall fastställas av
institutets styrelse i samråd med Svenska teaterförbundet. Enligt motionärerna
är det olämpligt att Svenska teaterförbundet i praktiken ges vetorätt
mot vaije utformning av nämndens sammansättning och arbete som inte
fullt ut tillgodoser förbundets önskemål. De begär ett uttalande av riksdagen
om att formuleringen ”i samråd” bör ersättas med ”efter samråd”
(yrkande 2).

Avsikten med den aktuella bestämmelsen om beslut i samråd med
Svenska teaterförbundet är, enligt vad utskottet har inhämtat, att tillförsäkra
berörda grupper i stort sett samma inflytande på utformningen av
kortfilmsstödet som de f. n. har i konstnärsnämnden. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att stöd till kortfilm också skall utgå från Filminstitutets
egna produktionsmedel. Formerna för denna verksamhet skall bestämmas
av institutets styrelse. I propositionen (s. 20) utgår emellertid
departementschefen från att institutet utformar verksamhetsformerna efter
samråd med de parter som berörs av produktionsverksamheten. Som en
jämförelse med den av motionärerna kritiserade bestämmelsen kan nämnas
att när det gäller produktionsgarantier till svenska långfilmer skall
bestämmelser om högsta garantibelopp m. m. fastställas av Filminstitutets
styrelse i samråd med Föreningen Sveriges filmproducenter (underbilaga 3
punkt 17). Föreningen är emellertid, i motsats till Svenska teaterförbundet,
en av avtalsparterna.

Utskottet finner, mot bakgrund av det anförda, att det får anses skäligt
att Svenska teaterförbundet ges det inflytande på den aktuella delen av
kortfilmsverksamheten som framgår av avtalet. Yrkande 2 i motion 2285
(m) avstyrks således.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att två särskilda

KrU 1981/82:30

nämnder, fristående från Filminstitutet, skall inrättas för spridning och
visning av värdefull film (underbilagorna 4 och 5 till avtalet). Visningsnämnden
skall handha frågor om spridning och visning av annan värdefull
film än barn- och ungdomsfilm. Nämnden för barn- och ungdomsfilm
skall ha hand om frågor som rör spridning och visning av
värdefull film för barn och ungdom. Vardera nämnden skall bestå av en
ordförande och fyra andra ledamöter jämte fyra personliga suppleanter.
Nämnderna utses av regeringen för högst tre år. Enligt propositionen (s.
23) räknar departementschefen med att det i nämnderna kommer att kunna
ingå företrädare för bl. a. kommunerna, folkrörelseorganisationer och andra
sammanslutningar för spridning av film samt film- och videobranschema.

I motion 2284 (s) hänvisar motionärerna till den framgång som folkrörelseorganisationerna
haft när det gäller distribution och spridning av kvalitetsfilm
på små orter och bland barn och ungdom. Motionärerna anser att
dessa organisationers erfarenheter i större utsträckning bör tas till vara
inom Filminstitutets verksamhet. Nämnderna för spridning och visning av
värdefull film kommer enligt motionärernas mening att handha sådana
uppgifter att folkrörelserepresentanterna bör ges ett betydande inflytande
över verksamheten. Enligt motionärerna skulle det vara direkt olämpligt
om film- och videobranschernas intressen fick ett övervägande inflytande
över t. ex. verksamheten i nämnden för barn- och ungdomsfilm. De begär
att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad i motionen
anförts om sammansättningen av nämnderna (yrkande 2).

Av den i propositionen redovisade synen på sammansättningen av
nämnderna om vardera fem personer jämte suppleanter får enligt utskottets
mening anses framgå att avsikten är att ge nämnderna en så bred
sammansättning som möjligt. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är väsentligt att film- och videobranscherna inte ges ett avgörande
inflytande på nämndernas verksamhet. Något särskilt uttalande i enlighet
med motionärernas yrkande synes dock inte erforderligt. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 2284 (s) yrkande 2.

Enligt propositionen skall Filminstitutet överta statens verksamhet med
visningsfrämjande åtgärder fr.o.m. budgetåret 1982/83. Under
budgetåret 1981/82 utgår bidrag till Folkets hus-föreningarnas riksorganisation
för spridning av kvalitetsfilm. Vidare har medel ställts till regeringens
disposition för bidrag till försök med filmvisning i nya former. Dessa
anslagsposter föreslås nu upphöra och ersättas med ett utökat bidrag till
Filminstitutet för spridning och visning av värdefull film. När det gäller de
bidrag som nu utgår till vissa organisationer för visning av kvalitetsfilm har
verksamheten enligt propositionen (s. 23) i vissa fall nått en sådan stadga
att den bör vara tillförsäkrad fortsatt stöd av viss omfattning. Departementschefen
anser att verksamheten inom Sveriges förenade filmstudios
och Bio Kontrast-verksamheten inom Folkets hus-föreningarnas riksorga -

KrU 1981/82:30

nisation fyller de krav man kan ställa i detta hänseende. Av anslagsframställningen
(s. 48) framgår att organisationerna bör tillförsäkras vissa lägsta
belopp i bidrag för budgetåret 1982/83. Vad gäller övriga bidragsmottagare
skall visningsnämnden och nämnden för barn- och ungdomsfilm väga
omfattningen av fortsatt bidragsgivning mot behovet av insatser på andra
områden.

Motionärerna i motion 2285 (m) delar uppfattningen att de ovan nämnda
organisationerna fyller de krav som kan ställas för bidrag och att de bör
kunna påräkna stöd för sin verksamhet. Förslaget att vissa organisationer
skall garanteras stöd av viss omfattning för att statsbidrag skall kunna utgå
till Filminstitutet är emellertid enligt motionärerna överflödigt. Motionärerna
menar att det skapas en onödig byråkratisk omgång om regeringen
först skall pröva vilka organisationer som skall tillförsäkras bidrag på lägst
viss nivå och Filminstitutet sedan besluta vilka bidrag som skall utgå.
Ansvaret i denna fråga kan, anser motionärerna, med förtroende överlämnas
till institutet. De begär ett uttalande av riksdagen om vad som anförts
om visningsfrämjande åtgärder (yrkande 3).

Utskottet konstaterar att det inte råder några delade meningar om att de
aktuella organisationerna bör tillförsäkras bidrag också i fortsättningen.
Departementschefen har ansett det väsentligt att garantera fortsatt stöd
och har i anslagsframställningen angett vilka lägsta belopp som bör tillföras
organisationerna från den nya anslagsposten till Filminstitutet för spridning
och visning av värdefull film. Beloppen motsvarar i stort vad som
tidigare utgått som bidrag till organisationerna. Utskottet kan inte se att
regeringens målsättning att tillförsäkra vissa organisationer stöd av en viss
omfattning skulle innebära en onödig byråkratisk omgång. Enligt utskottets
mening finns det nu inte skäl att frångå propositionens förslag i aktuell
del. Utskottet avstyrker således bifall till motion 2285 yrkande 3.

Till finansieringen av Filminstitutets verksamhet skall
enligt avtalet liksom tidigare användas biografavgifter och statsbidrag men
däijämte — vilket är en nyhet — avgifter på inspelade videogram. Videoavgiftema
skall erläggas av videogramuthyrare och utgöra 40 kr. för långfilm
och 24 kr. för kortfilm (28 §).

Sedan avtalet varit i kraft tre år får vatje part påkalla överläggningar med
övriga parter om villkoren i avtalet (35 §).

I motion 2284 (s) begärs ett uttalande av riksdagen om att avgiften på
hyrvideogram bör omprövas minst vart tredje år (yrkande 3). Yrkandet
motiveras med att avgiften inte är indexreglerad och att beloppen snabbt
torde urholkas av inflationen.

Som framgår av avtalet kan överläggningar om avtalsvillkoren påkallas
vart tredje år. Utskottet förutsätter att den i motionen aktualiserade frågan
då ingår som ett led i de överväganden som naturligen bör ske i fråga om
avtalets fortsatta innehåll. Något särskilt uttalande i enlighet med yrkande
3 i motion 2284 är enligt utskottets mening inte erforderligt.

KrU 1981/82:30

Staten får säga upp filmavtalet (36§) om filmbranschen eller videobranschen
bryter mot avtalet. Filmbranschen får säga upp avtalet bl. a.
om nöjesskatt för biografföreställningar återinförs eller om annan skatt av
väsentligen samma karaktär och effekt införs eller om mervärdeskatt införs
på filmvisning. Videobranschen får säga upp avtalet bl. a. om skatten
på oinspelade videokassetter avskaffas eller om särskild kassettskatt eller
liknande pålaga läggs på inspelade videogram.

Motionärerna i motion 2285 (m) vänder sig mot att det i avtalet har
intagits en bestämmelse om att videobranschen får säga upp avtalet om
skatten på oinspelade videokassetter avskaffas. Enligt motionärerna är det
märkligt att ett avtal knyts till ett förslag om kassettskatt som ännu inte
hade presenterats när avtalet slöts. Det är också, menar motionärerna,
oklart vilka förändringar i det kommande regeringsförslaget som direkt kan
vidtas utan att avtalet indirekt rivs upp. Motionärerna begär ett uttalande
av riksdagen om att bestämmelsen bör utgå (yrkande 1).

Som framgår ovan har regeringen numera lagt fram förslag om kassettskatt
i proposition 1981/82:159. Förslaget har behandlats av skatteutskottet
som i sitt betänkande SkU 1981/82:66 tillstyrkt en lagstiftning med en
något annorlunda utformning än den som föreslagits i propositionen. Detta
har i sin tur lett till att ett tilläggsavtal till film- och videoavtalet slutits. I
detta har den av motionärerna kritiserade uppsägningsklausulen uteslutits.
Yrkande 1 i motion 2285 är därmed i sak tillgodosett och behöver inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:111 med den
precisering som utskottet angivit och med avslag på motion 1981/
82:2287 yrkande 1 godkänner vad i propositionen anförts om
inriktningen av de statliga åtgärderna på film- och videområdet,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:2287 yrkande 2 om de kulturpolitiska
målens giltighet på filmområdet, yrkande 3 om en
kulturlagstiftning, yrkande 4 om momsbeskattning m.m., yrkande
7 om utbildningsfrågor och yrkande 8 om biografbyråns
filmgranskning,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:1334 om ett avtal angående
film- och videobranschens samhällsansvar och motion 1981/
82:2284 yrkande 6 om uppgifterna för nämnden för barn- och
ungdomsfilm,

4. att riksdagen avslår motion 1981/82:2284 yrkande 1 om tillsättande
av styrelsen för Svenska Filminstitutet,

5. att riksdagen avslår motion 1981/82:2285 yrkande 2 om garantinämnden
för kortfilm,

6. att riksdagen avslår motion 1981/82:2284 yrkande 2 om sammansättningen
av visningsnämnden och nämnden för barn- och ungdomsfilm,

KrU 1981/82:30

7. att riksdagen avslår motion 1981/82:2285 yrkande 3 om visningsfrämjande
åtgärder,

8. att riksdagen avslår motion 1981/82:2284 yrkande 3 om en omprövning
av avgiften på hyrvideogram,

9. att riksdagen avslår motion 1981/82:2285 yrkande 1 om videobranschens
rätt att säga upp film- och videoavtalet.

29. Statens biografbyrå. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga
12 under punkt C 1 (s. 153) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, till Statens biografbyrå för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 2450000 kr.

Därefter har regeringen i proposition 1981/82: lil (s. 42-45) föreslagit
riksdagen att till Statens biografbyrå för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 2691 000 kr.

I anslaget ingår en post för biografbyråns verksamhet med fraktstöd för
film. Verksamheten har bedrivits som försök sedan budgetåret 1978/79.
Huvudsyftet med försöket är att se om det är möjligt att med hjälp av
fraktbefrielse för kvalitetsfilm åstadkomma ett bättre och mer omväxlande
filmutbud utanför storstäderna. Biografbyrån har redovisat erfarenheterna
av försöksverksamheten och föreslagit att försöket med fraktstöd skall
fortsätta men att vissa ändringar skall göras i stödets konstruktion. Byråns
redovisning och förslag har remissbehandlats.

Departementschefen konstaterar för egen del (prop. 1981/82: 111, s. 26)
att den hittills bedrivna försöksverksamheten inte har gett något entydigt
besked om möjligheterna att på detta sätt förbättra filmutbudet på biograferna.
En förklaring till detta kan enligt departementschefen vara den korta
försöksperioden, en annan att stödområdena inte har varit anpassade till
organisationen inom filmdistributionsledet. Departementschefen förordar
därför att försöksversamheten fortsätter under ytterligare tre år fr.o.m.
budgetåret 1982/83. En viss utvidgning och justering av stödområdena bör
därvid göras, dock inte mer än att högst hälften av Sveriges län omfattas av
försöksverksamheten. I övrigt bör förutsättningarna vara oförändrade.
Medelsbehovet beräknas till 480000 kr. vilket innebär en ökning från
budgetåret 1981/82 med 240000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:2285 av Gösta
Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1981/82:2319 -, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1982/83 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 240000 kr. reducerat belopp.

Utskottet

I motion 2285 (m) har uttalats att försöksverksamheten med fraktstöd
bör fortgå ytterligare något år men inom oförändrad kostnadsram. Motio -

KrU 1981/82:30

närerna anför att den medelväg som föreslås i propositionen mellan fortsatta
försök i oförändrad omfattning och verksamhet i hela landet synes vara
en föga tjänlig metod att skapa ett bättre beslutsunderlag. Det föreslagna
anslagsbeloppet bör därför reduceras med 240000 kr. (yrkande 4).

Utskottet delar departementschefens uppfattning att försöksverksamheten
bör fortsätta i den i propositionen föreslagna utvidgade omfattningen.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker yrkande
4 i motion 2285 (m). Även i övrigt tillstyrker utskottet propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82: 100 med bifall
till proposition 1981/82:111 samt med avslag på motion 1981/
82: 2285 yrkande 4 till Statens biografbyrå för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2691000
kr.

30. Filmstöd. Regeringen har i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 under
punkt C 2 (s. 153) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition
i ämnet, till Filmstöd förbudgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 24956000 kr.

Därefter har regeringen i proposition 1981/82: lil (s. 45-48) föreslagit
riksdagen att till Filmstöd för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 32215000 kr.

I följande uppställning, som inkommit från utbildningsdepartementet,
redovisas de olika föreslagna anslagsposterna under anslagsrubriken.

	1981/82	Beräknad ändring 1982/83
1. Svenska Filminstitutet för produk-
tion av film	15800 000	-15 800000
2. Konstnärsnämnden för projektbidrag
till produktion av film	2365000	- 2050000
3. Svenska Filminsitutet för import
och distribution av barnfilm	875 000	- 875000
4. Svenska Filminstitutet för restau-
rering av film	1060000	- 1060000
5. Statens ungdomsråd för granskning
av barnfilm m. m.	800000	- 400000
6. Folkets hus-föreningarnas riksorga-
nisation för spridning av kvali-
tetsfilm	960000	- 960000
7. Till regeringens disposition för
bidrag till försök med filmvisning
i nya former	2369000	- 2369000
8. Svenska Filminstitutet Bidrag till filmfonden	-	+24500000
9. Svenska Filminstitutet för produk-
tionsgarantier till kortfilm	-	+ 2000000
10. Svenska Filminstitutet för spridning
och visning av värdefull film	-	+ 5000000

5 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:2284 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

4. att riksdagen till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges
Utbildningsradio AB för budgetåret 1982/83 utöver vad regeringen föreslagit
i proposition 1981/82:100 bilaga 12 som tilläggsanslag anvisar ytterligare
2000000 kr.,

5. att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 2000000 kr. minskat reservationsanslag
av 30215000 kr.,

1981/82:2285 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1981/82:2319 —, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 8500000 kr. reducerat belopp,

1981/82:2287 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen, under förutsättning att 1982 års film- och videoavtal
godkänns, uttalar att tillgången på medel i Filminstitutet bör göras oberoende
av intäkter från biograf- och videoavgifter genom att staten för en
treårsperiod påtar sig ett utjämnande ekonomiskt ansvar för verksamheten
på en nivå av 113,5 milj. kr. i 1982 års penningvärde,

6. att riksdagen med ändring av proposition 1981/82:111 punkt C 2.
Filmstöd anslår ett i förhållande till regeringens förslag med 27 685 000 kr.
förhöjt belopp av vilket 10 milj. kr. avser Filminstitutets egen produktion
av film, 7 milj. kr. till kulturrådet avseende film- och videoverkstäder, 5
milj. kr. till kulturrådet avseende verksamhetsbidrag till fria filmare/filmgrupper,
5 milj. kr. till Filminstitutet avseende övertagande av nedläggningshotade
biografer och 685000 kr. till konstnärsnämnden avseende
projektbidrag till konstnärligt experiment- och utvecklingsarbete,

1981/82:2331 av Kerstin Göthberg (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Filmstöd anvisa ett i motsvarande mån
lägre belopp än som föreslås i proposition 1981/82: lil (härmed avses 2
milj. kr.; jfr p. 20 Bidrag till folkbibliotek),

1981/82:2375 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till fördelning av
resterande medel för särskilda insatser inom barn- och ungdomskulturområdena
i enlighet med vad som anförs i motionen.1

1 Med resterande medel avses ett belopp av i runt tal 17 milj. kr. som enligt
motionen beräknas återstå av kassettskattemedel sedan de medelsanvisningar som
förordats i motionerna 2287 och 2375 (båda vpk) blivit tillgodosedda.

KrU 1981/82:30

Utskottet

Enligt 1982 års film- och videoavtal skall avgiftsinkomster och bidrag
som skall tillföras Svenska Filminstitutet samlas i en fond och fördelas
mellan olika ändamål enligt närmare bestämmelser i avtalet (32 §). Biografavgifterna
beräknas tillföra fonden ca 40 milj. kr. för budgetåret 1982/83,
medan videoavgifterna har beräknats ge mellan 17 och 21 milj. kr.

Fonden bör enligt proposition 111 av statsmedel tillföras sammanlagt
24,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Dessutom bör kortfilmsproduktionen
tillföras ytterligare 2 milj. kr. och Filminstitutets verksamhet med att
främja spridning och visning av värdefull film erhålla ett särskilt bidrag om
5 milj. kr. I propositionen uttalas att sammanlagt 8,5 milj. kr. av statens
intäker på ca 135 milj. kr. från den föreslagna kassettskatten bör användas
för åtgärder inom film- och videoområdet. Detta möjliggör enligt propositionen
en ökning av anslaget till Filmstöd med nära 8 milj. kr.

I motion 2287 (vpk) föreslås - såvitt gäller det nu aktuella anslaget — att
riksdagen påtar sig ett utjämnande ekonomiskt ansvar för Filminstitutets
verksamhet och därjämte till Filmstöd anslår ett i förhållande till regeringens
förslag med 27685000 kr. förhöjt belopp.

De anslagsökningar och övriga åtgärder som föreslås i motion 2287 skall,
enligt vad som framgår av summan av yrkandena, åtminstone delvis finansieras
genom att en tredjedel av statens intäkter från kassettskatten avsätts
för dessa ändamål.

Motionärerna i motion 2285 (m) begär att det föreslagna anslaget till
Filmstöd reduceras med 8,5 milj. kr. (yrkande 5). De hänvisar till sin i
motion 2319 redovisade inställning till kassettskatten och till att Filminstitutet
tillförs ca 20 milj. kr. genom videoavgifterna.

I propositionen föreslås att 2 milj. kr. av de medel som anvisas till
Filminstitutet för spridning och visning av värdefull film skall användas för
en särskild försöksverksamhet med lokalt arbete med video. Försöksverksamheten
skall handhas av Filminstitutet och stå under ledning av visningsnämnden.
Bakgrunden till förslaget är att videogramutredningen (U
1977:05) i sitt slutbetänkande (SOU 1981:55) Video lagt fram förslag om
att en verksamhet skall byggas upp för att med folkbiblioteken som grund
distribuera videogram. Utredningen har också föreslagit en treårig försöksverksamhet
med medieverkstäder på tio orter i landet. 1 propositionen (s.
28) hänvisas till en försöksverksamhet i Södertälje där kommunen och
utbildningsradion i samarbete bl. a. distribuerar utbildningsprogram i videogramform
till grupper och enskilda studerande genom bibliotekens
försorg. Departementschefen anser för sin del att det är angeläget att
videoteknikens positiva sidor kan tas till vara i olika sammanhang. Bibliotek,
skolor, organisationslivet m. m. tas som exempel på tänkbara miljöer
där verksamhet med video kan förekomma. Enligt departementschefen
finns f. n. inte samhällsekonomiska förutsättningar att bygga upp en distri -

KrU 1981/82:30

butionsapparat av det slag som utredningen har skisserat. Inte heller
förslaget med lokala medieverkstäder anses kunna förverkligas i den omfattning
som utredningen föreslagit. En viss begränsad försöksverksamhet
bör, menar departementschefen, ändå komma till stånd inom dessa områden.
Syftet med försöksverksamheten bör i första hand vara att pröva olika
arbetsformer och distributionsvägar.

Motionären i motion 2331 (c) begär att beloppet om 2 milj. kr. omfördelas.
I motionen anförs att barn och ungdom utsätts för en bildpåverkan som
aldrig tidigare genom den starka kommersiella attraktionskraft som utvecklats
på ljud- och bildområdet. Motionären vänder sig mot att medel
ställs till förfogande för en helt ny försöksverksamhet med video. Enligt
motionären står de föreslagna insatserna på detta område i bjärt kontrast
till de nedskärningar som föreslås för de statliga insatserna till stöd för
lokal biblioteksverksamhet. Med hänvisning bl. a. till folkbibliotekens allmänkulturella
verksamhet föreslås att medlen i stället tillförs biblioteksverksamheten
(yrkandena 1 och 2 varav det förstnämnda behandlats under
punkt 20 i det föregående).

Motionärerna i motion 2284 (s) anser att Filminstitutet inom det aktuella
området knappast har de erfarenheter och de personella resurser som gör
det möjligt att med ett så begränsat belopp som 2 milj. kr. starta en
försöksverksamhet enligt de intentioner som uttalas i propositionen. Däremot
ryms inom utbildningsradions uppdrag redan videogramdistribution,
medieutbildning och regional utveckling, anför motionärerna. Medlen bör
därför enligt motionärerna föras från filmstödet till utbildningsradion för en
vidareutveckling av pågående försöksverksamhet med videogramdistribution
via folkbibliotek (yrkandena 4 och 5).

Med anledning av de olika yrkanden angående den i propositionen
föreslagna medelsanvisningen under anslaget Filmstöd får utskottet anföra
följande.

För de ändamål som enligt propositionen bör tillgodoses under anslaget
bör enligt utskottets bedömning beräknas ett totalbelopp av 32215000 kr.
Detta överensstämmer med den uppfattning som kommit till uttryck såväl i
propositionen som i motion 2284 (s). Med detta avstyrker utskottet -såvitt nu är i fråga — yrkande 5 i motion 2285 (m) och yrkande 2 i motion
2331 (c) om lägre belopp och yrkande 6 i motion 2287 (vpk) om ett
väsentligt högre belopp.

I den av utskottet förordade totala medelsanvisningen ingår ett delbelopp
om 2000000 kr. som enligt propositionen och även enligt utskottets
mening bör beräknas till särskild försöksverksamhet med lokalt arbete
med video. Detta belopp bör enligt propoitionen hänföras till anslaget
Filmstöd men enligt yrkande 4 i motion 2284 (s) anvisas som ett tilläggsanslag
till Sveriges Utbildningsradio.

KrU 1981/82:30

Utskottet föreslår att medelsanvisningen sker på det sätt som framgår av
mom. 1 i nedanstående hemställan.1

Utskottet avstyrker förslaget i motion 2287 (vpk) att staten skall åta sig
ett utjämnande ekonomiskt ansvar på en nivå av 113500000 kr. i 1982 års
penningvärde (yrkande 5) och även yrkande 3 i motion 2375 (vpk) om att
riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag om fördelning av
resterande medel av kassettskatteinkomsterna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen

dels med anledning av proposition 1981/82: lil, med bifall till
motionerna 1981/82:2284 yrkande 5 och 1981/82:2331 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1981/82:2285 yrkande 5 och 1981/
82:2287 yrkande 6 till Filmstöd för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 30215000
kr.,

dels med bifall till motion 1981/82:2284 yrkande 4 till Sveriges
Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB
för budgetåret 1982/83 utöver det av riksdagen på förslag av

kulturutskottet (KrU 1981/82:18) beslutade anslaget av

153558000 kr. anvisar 2000000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:2287 yrkande 5 om ett uttalande
om ökat statligt ansvar och motion 1981/82:2375 yrkande 3
om förslag om fördelning av resterande kassettskattemedel.

Dagspress och tidskrifter

31. Stöd till kulturtidskrifter. Regeringen har i proposition 1981/82:100

bilaga 12 under punkt C 7 (s. 182-183) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den i propositionen förordade ändringen av grunderna för
stödet till kulturtidskrifter,

2. till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 9338000 kr.

Den i propositionen förordade ändringen av grunderna för stödet till
kulturtidskrifter innebär att ett begränsat belopp kan användas för lagerstöd
till kulturtidskrift, dock endast under förutsättning att synnerliga skäl
föreligger. Det ankommer på kulturrådet att avväga ett sådant behov mot
stödets huvudändamål att stödja den aktuella utgivningen av kulturtidskrifter.
Denna avvägning bör ske inom den angivna medelsramen.

Vad beträffar anslagsbeloppet innebär förslaget i propositionen en höjning
med ett högre belopp - 1074000 kr. - än som gäller för flertalet
jämförbara anslag.

1 Utskottets hemställan stöds av socialdemokraterna i utskottet. Reservationer har
avgivits dels gemensamt av företrädare för centerpartiet och folkpartiet, dels av
företrädare för moderata samlingspartiet.

KrU 1981/82:30

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:1104 av Lars
Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1981/82:1103 - yrkas att riksdagen med ändring i proposition 1981/82:100
beslutar att under anslaget Stöd till kulturtidskrifter anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Vad som anförts i propositionen om en ändring av grunderna för stödet
till kulturtidskrifter föranleder ingen erinran från utskottets sida. Detsamma
gäller förslaget om medelsanvisningen. Utskottet tillstyrker sålunda
propositionen och avstyrker motion 1104.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner den i proposition 1981/82:100 förordade
ändringen av grunderna för stödet till kulturtidskrifter,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82: 1104 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 9338000 kr.

Litteratur

32. Litteraturstöd. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12
under punkt C 9 (s. 186-193) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande projektstödet
till särskilt kostnadskrävande utgivning,

2. godkänna att försöksverksamheten med presentation av svensk litteratur
i utlandet utsträcks till att gälla till utgången av juni 1983,

3. till Litteraturstöd för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 29506000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1981/82:747 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts beträffande parlamentarisk utredning på
litteraturens område.

I motionen redovisas synpunkter på den aktuella situationen på den
svenska bokmarknaden. Motionärerna markerar sin oro över utvecklingen
sedan böljan av 1970-talet. De ekonomiska betingelserna för utgivning och
spridning av böcker har successivt förändrats dithän att mångfalden och
mångsidigheten, som är bokens största fördelar i jämförelse med andra
medier, hotas. Ju mer bokens massmediekaraktär förstärks, dvs. ju mer en
producent satsar på att få allmänheten att konsumera samma sak samtidigt,
desto färre titlar kan då tävla om allmänhetens intresse på lika villkor

KrU 1981/82:30

och desto mer kostnadskrävande, riskfylld men i vissa fall också vinstgivande
blir utgivningen. En sådan utveckling begränsar valmöjligheterna
för läsarna och yttrandemöjlighetema för författarna.

Motionärerna anknyter till den oro inför läget på bokmarknaden som
kommit till uttryck även i budgetpropositionen och noterar att det är
regeringens avsikt att tillsätta en bokdistributionsutredning med uppgift att
förutsättningslöst belysa utvecklingen inom bokdistributionen och analysera
dess orsaker. Det förutsätts i propositionen att utredningen i sina
överväganden och förslag skall kunna inbegripa en alternativ utformning
av de statliga ekonomiska insatser som f. n. förekommer på bokområdet.

Motionärerna uttalar att situationen på bokmarknaden är sådan att det
finns all anledning att mer ingående analysera utvecklingen inom bokbranschen
och därvid allvarligt pröva frågan om en reglering av prisbildningen
på litteraturområdet. Med hänsyn till problemens kulturpolitiska
vikt och möjliga ekonomiska följder bör denna analys enligt motionen ske
inom ramen för en parlamentarisk utredning.

Utskottet

De i propositionen framlagda förslagen tillstyrks av utskottet.

Vad angår den aviserade bokdistributionsutredningen konstaterar utskottet
att den fått ett alltför begränsat parlamentariskt inslag. Utskottet
anser det önskvärt med en utökning av detta inslag och föreslår att riksdagen
som sin mening ger detta till känna för regeringen. Yrkandet i motion
747 blir därmed tillgodosett.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 förordats
beträffande projektstödet till särskilt kostnadskrävande
utgivning,

2. att riksdagen godkänner att försöksverksamheten med presentation
av svensk litteratur i utlandet utsträcks till att gälla till
utgången av juni 1983,

3. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 29506000
kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1981/82:747 anfört om sammansättningen
av bokdistributionsutredningen.

33. Bokhandelsstöd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under punkterna C 10-C 13 (s.193-198)
framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2700000 kr.,

KrU 1981/82:30

2. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till nyetablering av
förlag m. m. under budgetåret 1982/83 får beviljas intill ett belopp
av 2000000 kr.,

3. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till bokhandel under
budgetåret 1982/83 får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

4. att riksdagen till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

5. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 2200000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av
1093000 kr.

Stockholm den 13 maj 1982

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehanding: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Lars Ahlmark (m), LarsIngvar
Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c). Kerstin Andersson
i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Ing-Marie Hansson (s) och Gunnel
Liljegren (m).

Reservationer

1. Den allmänna bakgrunden till förslagen i propositionerna 1981/82:111
och 1981/82:128. Vissa principiella frågor (punkt 1, mom. 1 och 2)

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Anna Eliasson
(c) och Bertil Hansson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Gällande föreskrift”
och på s. 10 slutar ”yrkande framställts” bort ha följande lydelse:

De båda propositionerna om vissa filmfrågor m. m. och om vissa musikfrågor
m. m. som utbildningsdepartementet har lagt fram är s. k. anslagspropositioner
och har presenterats för riksdagen inom den tid som gäller
för sådana propositioner. Den i budgetdepartementet utarbetade propositionen
om en kassettskatt har inte karaktären av anslagsproposition och
kan alltså föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

KrU 1981/82:30

Med hänsyn till det samband som råder mellan de tre propositionerna
hade det varit önskvärt att kassettpropositionen kunnat läggas fram tidigare
för riksdagen. De fördelar som vinns genom att ytterligare resurser
kan tillföras kulturområdet på grund av kassettskatten överskuggar emellertid
vida den administrativa olägenhet som i detta fall kan ha förorsakats i
riksdagsarbetet.

dels utskottets hemställan under I bort utgå ur betänkandet,

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:2319 yrkande 2 om ett uttalande
av riksdagen om den tidsmässiga samordningen vid framläggandet
av propositioner,

2. Avvisande av förslagen i proposition 128 (punkt 1)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Det underlag” och
på s. 11 slutar ”motion 2374 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 2319 (m) framförda uppfattningen att en
upphovsrättslig avgift på ett värdefullt sätt kompenserar rättighetshavarna
- kompositörer, musiker, producenter etc. - för förluster genom hemkopiering.
Den skulle även möjliggöra insatser av annan karaktär inom kultursektorn.
Totalt kan avgiften komma att ge ett belopp på ca 40 milj. kr.

En kassettskatt är däremot förenad med betydande nackdelar. Det är en
delvis specialdestinerad punktskatt av ett slag som normalt avvisas i det
svenska skattesystemet. Den kan förväntas leda till hamstring och smuggling.
Då den medför kraftiga prishöjningar och lätt kan kringgås, torde
intäkterna ej komma att uppgå till de i proposition 159 beräknade.

Skatten träffar även sådana band som utnyttjas i kulturellt värdefulla
sammanhang. Den har visserligen motiverats med rättighetshavarnas förluster,
men de influtna medlen används i första hand till en förstärkning av
statskassan, en begränsad del återförs till kulturlivet och en obetydlig
andel går till rättighetshavarna. Totalt sett är således kassettskatten till
nackdel för kultursektorn.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet i yrkande 1 i motion 2319 (m)
att proposition 128 bör avslås. Med hänsyn till att propositionen utmynnar
i en rad skilda förslag, dels om godkännande av riktlinjer m. m. i olika
avseenden, dels om medelsanvisningar till ett flertal olika ändamål behandlar
utskottet motion 2319 (m) yrkande 1 i samband med vart och ett av
förslagen i propositionen. Utskottets ställningstaganden innebär i sak att
proposition 128 avstyrks.

KrU 1981/82:30

uttalas i propositionen att de föreslagna insatserna helt och hållet möjliggörs
av en skatt på oinspelade kassettband.

Som framgått av det föregående har den sålunda förutsatta kopplingen
mellan skatteinkomster och medelsanvisningar för en rad ändamål kritiserats
i motionerna 2373 (s) och 2374 (c). Enligt förstnämnda motion strider
konstruktionen mot allmänt vedertagna principer för budgetprövningen
och har betydande nackdelar för berörda verksamheter. De resurser som
blir tillgängliga genom en särskild kassettskatt bör enligt motionen hanteras
inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. En anslagsordning enligt
regeringens förslag anses av motionärerna innebära att en helt ny budgetteknik
tillförs det statliga budgetsystemet, vilket inte kan tillstyrkas.

I motion 2374 (c) uttalas att något motsvarande samband inte föreslagits
i proposition lil, i vilken också förordas insatser som förutsätter inkomster
av kassettskatten. Motionären anser att riksdagen inte bör ge sin
anslutning till de uttalanden som görs i proposition 128 om vilken ordning i
detta hänseende som bör gälla i fortsättningen.

Enligt yrkande 1 i motion 2373 (s) bör riksdagen avslå förslaget om
uppförande i statsbudgeten av ett nytt anslag med rubriken Bidrag till
verksamhet inom musik- och bildområdena m. m.

Utskottet tillstyrker bifall till motion 2373 (s) yrkande 1, vilket även
innebär bifall till motion 2319 (m), såvitt nu är i fråga. Motion 2374 (c)
avstyrks.

3. Anvisande av ett nytt anslag med rubriken Statens kulturråd: Barnverksamhet
(punkt 2, mom. 3)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:

Kulturverksamheten för barn och ungdom är fortfarande eftersatt trots
att riksdagen vid ett flertal tillfallen framhållit vikten av aktiva insatser
inom detta område. Resurserna är otillräckliga och barnkulturens betydelse
har inte heller beaktats tillräckligt inom institutioner och organisationer.
Även i årets budgetproposition har barnkulturen försummats trots att
behovet av förstärkningar inom detta område särskilt framhållits av flera
institutioner och organisationer i deras anslagsframställningar. Om riksdagens
beslut från 1979 om barnkultur inte skall förbli en engångsföreteelse
är det nödvändigt att samhället stärker och vidareutvecklar stödet till
barnkulturverksamhet. Med hänsyn till kulturens avgörande betydelse för
barns möjlighet till en innehållsrik och stimulerande uppväxtmiljö anser
utskottet i likhet med vad som anförts i motion 406 (s) att kulturinsatser för
barn måste prioriteras.

KrU 1981/82:30

Den särskilda medelsanvisning om 20 milj. kr. för barnverksamhet inom
kulturområdet som föreslagits i motion 746 (s) är enligt utskottets mening
väl motiverad. En mindre del av beloppet, nämligen 2 milj. kr., bör dock
enligt utskottets mening anvisas under folkbiblioteksanslaget (punkt 20 i
det följande). I övrigt bör medlen anvisas och disponeras på det sätt som
föreslagits i motion 406 (s).

Utskottet föreslår alltså att till insatser som kan utveckla barnkulturen
anvisas 18 milj. kr. under ett nytt anslag med rubriken Statens kulturråd:
Barnverksamhet.

Utskottet vill även peka på betydelsen av att man inom ramen för den
reguljära kulturverksamheten i större utsträckning beaktar barnens behov.
För samhällets kulturinstitutioner bör barnen vara en lika självklar målgrupp
som de vuxna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att vatje
institution och grupp som med statligt stöd verkar inom kulturområdet
årligen skall ange ett mål och en utvecklingsplan för sitt arbete bland barn.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av motion 1981/82:746 till Statens
kulturråd: Barnverksamhet för budgetåret 1982/83 under nionde
huvudtiteln anvisar ett anslag av 18000000 kr. för fördelning till
barnkulturområdet i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 4)

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Anna Eliasson
(c) och Bertil Hansson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Vad beträffar”
och slutar ”utsträckning tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker även den i proposition 100 föreslagna medelsanvisningen
och avstyrker alltså motionerna 751 (s) yrkande 1 och 1777 (m).
Utskottet kan nämligen konstatera att redan den minskning av anslaget
som föreslagits i sistnämnda motion skulle innebära en ytterst beklaglig
inskränkning av regeringens möjligheter att med medel ur anslaget tillgodose
tillfälliga bidragsbehov och stödja initiativ som syftar till förnyelse
och utveckling av kulturlivet. Ett bifall till motion 751 yrkande 1 skulle
innebära att dessa möjligheter praktiskt taget helt försvann.

Vad utskottet nu förordat innebär att anslaget för nästa budgetår bör
föras upp i statsbudgeten med 9126000 kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till propositionerna 1981/82:100 och 1981/
82:111 samt med avslag på motionerna 1981/82:751 yrkande 1
och 1981/82: 1777 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 9126000 kr.

KrU 1981/82:30

5. Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 4)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Vad beträffar” och
slutar ”utsträckning tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att utnyttja de besparingsmöjligheter
som kan föreligga och tillstyrker därför den i motion 1777 (m) föreslagna
anslagsminskningen med 1000000 kr. Yrkande 1 i motion 751 (s) blir
därmed såvitt gäller anslagsbeloppet i viss utsträckning tillgodosett.

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”proposition 128” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker, med hänvisning till vad som ovan anförts angående
kassettskatt och upphovsrättslig avgift, att under förevarande anslag anvisas
det belopp som föreslagits i proposition 100. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt avstyrker
proposition 128 ävensom motionerna 2373 (s) yrkande 2 och 2375 (vpk)
yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och motion
1981/82: 2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
proposition 1981/82:128 och motionerna 1981/82:2373 yrkande 2
och 1981/82:2375 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, till Visningsersättning ät bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag
av 14726000 kr.

7. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. (punkt 9, mom. 1 och 2)

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Anna Eliasson
(c) och Bertil Hansson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 23 slutar ”4000000 kr.” bort ha följande lydelse:

KrU 1981/82:30

alltså är det belopp som bör utgå för hemlån av svenskt originalverk. För
referensexemplar av dylikt verk bör utgå 140 öre, medan motsvarande
båda belopp för översatta verk bör vara 17,5 öre resp. 70 öre. Den ståndpunkt
som utskottet härmed intagit innebär att avslagsyrkandet i motion
2319 (m) i viss mån beaktas, medan yrkandet i motion 2375 (vpk) om en
ökning med 3000000 kr. av det föreslagna särskilda stödet avstyrks.

Vid bifall till vad utskottet nu förordat erfordras en anslagshöjning med
3000000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82: 100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu
är i fråga, och 1981/82:1337 yrkande 3, med bifall till motion
1981/82:751 yrkande 2 ävensom med avslag på motionerna 1981/
82:2319 yrkande 1 och 1981/82: 2375 yrkande 2, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 37594000
kr.

8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. (punkt 9, mom. 1 och 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 22 böljar ”Utskottet
anser” och på s. 23 slutar ”4000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker, med hänvisning till vad som ovan anförts angående
kassettskatt och upphovsrättslig avgift, att under förevarande anslag anvisas
det belopp som föreslagits i proposition 100. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt avstyrker
proposition 128, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 751 (s) yrkande
2, 1337 (vpk) yrkandena 1 och 3, 2373 (s) yrkande 2, såvitt nu är i fråga, och
2375 (vpk) yrkande 2, såvitt nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande biblioteksersättningens grundmultipel
avslår motionerna 1981/82:751 yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

KrU 1981/82:30

1981/82:1337 yrkande 1 och 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och motion
1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
proposition 1981/82:128 och motionerna 1981/82:751 yrkande 2,
såvitt nu är i fråga, 1981/82:1337 yrkande 3, 1981/82:2373 yrkande
2, såvitt nu är i fråga, ävensom 1981/82:2375 yrkande 2,
såvitt nu är i fråga, till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 34594000
kr.,

9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (punkt 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att utskottets yttrande och hemställan på s. 24 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka den disproportion som råder mellan å ena
sidan de 135 milj. kr. som kassettskatten enligt regeringens förslag beräknas
ge, å andra sidan de 8 milj. kr. till ersättning till rättighetshavarna som
föreslås i proposition 128. Den i motion 2319 (m) förordade upphovsrättsliga
avgiften kan beräknas ge rättighetshavarna en flera gånger så hög
ersättning. Utskottet tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 1, såvitt nu är i
fråga, samt avstyrker proposition 128 och motion 2373 (s) yrkande 2, båda
såvitt gäller anvisande av medel till ersättning åt rättighetshavare på
musikområdet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt
nu är i fråga, avslår proposition 1981/82:128 och motion 1981/
82:2373 yrkande 2, båda såvitt gäller anvisande av medel till
ersättning åt rättighetshavare på musikområdet.

10. Rikskonsertverksamhet (punkt 13, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Vad först” och
på s. 29 slutar ”proposition 128” bort ha följande lydelse:

Vad först beträffar medelsanvisningen tillstyrker utskottet att för nästa
budgetår anvisas det i proposition 100 föreslagna anslagsbeloppet om
38039000 kr. Däremot avstyrker utskottet med hänvisning till vad som
ovan anförts angående kassettskatt och upphovsrättslig avgift anvisande

KrU 1981/82:30

av det belopp om 2000000 kr. som i proposition 128 föreslagits uppfört
under det ovan redovisade samlingsanslaget och i motion 2373 (s) föreslagits
bli anvisat under nu förevarande anslag. Utskottet tillstyrker alltså -såvitt nu är i fråga — det i motion 2319 (m) framförda avslagsyrkandet och
avstyrker motion 2375 (vpk) yrkande 2, såvitt gäller en ökning av medelsanvisningen
med 1 000000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 128.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och motion
1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag
på proposition 1981/82:128 samt motionerna 1981/82:2373 yrkande
2 och 1981/82:2375 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu
är i fråga, till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
38039000 kr.,

11. Rikskonsertverksamhet (punkt 13, mom. 2 och 3)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 böljar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Motionerna 572 (m) och 1771 (m) väcktes under allmänna motionstiden i
januari 1982 och således innan proposition 128 lagts fram för riksdagen och
motion 2319 (m) i anslutning därtill väckts. En huvudtanke i de förstnämnda
båda motionerna är att Rikskonserters fonogrambolag Caprice bör få
konkurrera med andra företag om det statliga fonogramstödet. Utskottet
konstaterar att en upphovsrättslig avgift i den utformning som redovisats i
motion 2319 (m) stärker fonogramföretagens ställning. Utskottet delar
vidare motionärernas uppfattning att det är otillfredsställande att Caprice
har en särskilt gynnad ställning på bekostnad av andra fonogramföretag.
De ändrade riktlinjer för bidraget till Rikskonserters fonogramverksamhet
som föreslagits i proposition 128 är ett steg i rätt riktning men ej tillräckligt.
Utskottet avstyrker det begärda godkännandet av dessa riktlinjer och
anser att det i stället bör göras en översyn av Caprices uppgifter och
finansiering. I anknytning härtill bör frågorna om åtgärder för att underlätta
de små fonogrambolagens distribution och ökad export av fonogram
prövas. Vad utskottet nu med anledning av motionerna 572 (m) och 1771
(m) anfört bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, avslår det i proposition 1981/82:128 begärda
godkännandet av de riktlinjer för en ändring av bidraget till

KrU 1981/82:30

Rikskonserters fonogramverksamhet som angetts i propositionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motionerna 1981/82:572 och 1981/
82:1771 anfört om behovet av en översyn av Caprices uppgifter
och finansiering m. m.

12. Regionmusiken (punkt 14, mom. 1 och 2)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet utgår”
och slutar ”på musikområdet” bort ha följande lydelse:

I det läge som härmed angivits anser utskottet inte att riksdagen bör
avhända sig möjligheterna att ta ställning till så genomgripande förändringar
i regionmusikens organisation som nedläggning av musikavdelningar.
Riksdagen bör därför inte lämna regeringen det begärda bemyndigandet.
Utskottet tillstyrker alltså motionerna 971 (s) och 972 (s). Vid bifall härtill
blir motion 568 (s) i sak tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker den särskilda medelsanvisning om 500000 kr. till
regional försöksverksamhet på musikområdet som föreslagits i motion
2373 (s). En sådan förstärkning bör nämligen kunna bidra till att trycket på
organisatoriska förändringar inom regionmusiken minskar. Utskottet föreslår
att riksdagen för nästa budgetår anvisar det i ovannämnda statssekreterarskrivelse
angivna beloppet med tillägg av 500000 kr. eller sammanlagt
90306000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motion 1981/82:568 och med
bifall till motionerna 1981/82:971 och 1981/82:972 avslår proposition
1981/82:100 i vad gäller bemyndigande för regeringen att i
mån av behov vidta ändringar i regionmusikens organisation som
ålagda krav på besparing föranleder,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och vad
utskottet anfört samt med bifall till motion 1981/82:2373 yrkande
2,såvitt nu är i fråga, till Regionmusiken för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 90306000
kr.,

KrU 1981/82:30

13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 15, mom. 1)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 böijar ”Utskottet ser”
och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1775 (m) framförda uppfattningen att i
nuvarande ekonomiska läge nya åtaganden måste begränsas. I likhet med
kulturrådet anser utskottet därför att några nya grundbelopp för musikinstitutioner
ej bör utgå. Utskottet avstyrker även de tio grundbeloppen för
en ny teaterinstitution i Gävle - genom existensen av Uppsala-Gävle
stadsteater är Gävle redan nu en gynnad kommun i fråga om teater. De
ytterligare tolv nya grundbeloppen för teaterinstitutioner som föreslås i
budgetpropositionen avstyrks också. Den i proposition 100 föreslagna
medelsanvisningen bör alltså minskas med 2 103000 kr. Utskottet tillstyrker
sålunda motion 1775 (m) och avstyrker följaktligen motionerna 569
(vpk) och 1328 (s) yrkande 1.

Det ställningstagande som utskottet gjort beträffande nya grundbelopp
innebär att motion 567 (c) förlorat sin aktualitet och därför bör avslås.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget av medel för
de ändamål som avses i proposition 1981/82:100 med anledning
av propositionen, med bifall till motion 1981/82: 1775, såvitt nu är
i fråga, och med avslag på motionerna 1981/82:569 och 1981/
82:1328 yrkande 1, båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar
att för dessa ändamål skall beräknas 171 509000 kr.,

14. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 15, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 36 slutar ”174022000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker den i motion 2319 (m) föreslagna medelsanvisningen
på 170000 kr. till bidrag till nothyra. Därmed tillgodoses till viss del förslag
i proposition 128 och motion 2373 (s) yrkande 2. Övriga yrkanden om
medelsförstärkning under detta anslag avstyrks med hänvisning till vad
som ovan anförts angående kassettskatt och upphovsrättslig avgift.

6 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget av medel till
bidrag till tonsättare med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande
1, såvitt nu är i fråga, avslår proposition 1981/82:128 samt motionerna
1981/82:2373 yrkande 2 och 1981/82:2375 yrkande 2, båda
motionerna såvitt nu är i fråga,

15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 15, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att utskottets hemställan under 4 på s. 36 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1981/82:100 och 1981/82:128 samt motionerna
1981/82:2373 yrkande 2 och 1981/82:2319 yrkande 4, med bifall
till motion 1981/82:1775, med bifall till viss del och med avslag
till viss del på motion 1981/82:2319 yrkande 1 ävensom med
avslag på motionerna 1981/82:569, 1981/82:1328 yrkande 1 och
1981/82:2375 yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 171679000 kr.,

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (punkt 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att utskottets yttrande och hemställan på s. 37 bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker, med hänvisning till vad som ovan anförts angående
kassettskatt och upphovsrättslig avgift, att under förevarande anslag anvisas
det belopp som föreslagits i proposition 100. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt avstyrker
proposition 128, såvitt nu är i fråga, motion 575 (vpk) yrkande 2, motion
2373 (s) och motion 2375 (vpk), båda såvitt nu är i fråga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och motion
1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, med avslag på proposition
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:575, 1981/82:2373
yrkande 2 och 1981/82:2375 yrkande 2, sistnämnda båda yrkanden
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 18900000 kr.

KrU 1981/82:30

17. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet (punkt 18, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 39 sorn börjar ”För nästa” och
slutar ”10238000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker såväl den i proposition 100 föreslagna medelsanvisningen
som anvisande av det i motion 2319 (m) yrkande 4 föreslagna
beloppet av 190000 kr. till notutgivning av samtida svensk musik. Därmed
tillgodoses till viss del förslag i proposition 128 och motion 2373 (s) yrkande
2. Övriga yrkanden om medelsförstärkning under detta anslag avstyrks
med hänvisning till vad som ovan anförts angående kassettskatt och
upphovsrättslig avgift.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkandena 1 och
4, såvitt nu är i fråga, med anledning av proposition 1981/82:100
och motion 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, ävensom
med avslag på proposition 1981/82:128 samt motionerna 1981/
82:1328 yrkande 2, 1981/82:1767 yrkande 1 och 1981/82:2375
yrkande 2, såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till teater-, dans-,
och musikverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 8238000 kr.,

18. Stöd till fonogramverksamhet (punkt 19, mom. 1 och 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Ett bifall” och
slutar ”av fonogram” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den i motion 2319 (m) yrkande 3 föreslagna medelsanvisningen
på 500000 kr. till utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi.
Därmed tillgodoses till viss del förslag i proposition 128 och i
motion 2373 (s). Övriga yrkanden om medelsförstärkning under detta
anslag avstyrks med hänvisning till vad som ovan anförts angående kassettskatt
och upphovsrättslig avgift. Likaså avstyrker riksdagen det ovan
redovisade förslaget i proposition 128 om godkännande av vissa riktlinjer
för stöd till produktion och utgivning av fonogram.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, avslår proposition 1981/82:128 i vad gäller

KrU 1981/82:30

godkännande av de riktlinjer för stöd till produktion och utgivning
av fonogram som förordats i propositionen,

3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, med anledning av motionerna 1981/82:2319
yrkande 3 och 1981/82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt
med avslag på proposition 1981/82:128 och motion 1981/82: 2375
yrkande 2, såvitt nu är i fråga, till Stöd till fonogramverksamhet
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 500000 kr.

19. Bidrag till folkbibliotek (punkt 20, mom. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 45 böljar ”Den ovan” och
slutar ”mindre biblioteken” bort ha följande lydelse:

Bibliotekens centrala uppgift är att göra böcker tillgängliga för alla.
Biblioteken skall stimulera till läsning av ett brett urval av god litteratur.
Anslagen till bokinköp måste därför vara av sådan storlek att biblioteken
årligen kan förses med de viktigaste delarna av bokutgivningen. Bokutlåningen
skall vara kostnadsfri. Samhället måste även i ekonomiskt kärvare
tider garantera att människor har fri tillgång till ett rikt urval av litteratur.

I ett läge då kommunerna har svårt att ikläda sig ett vidgat ansvar för
bokdistributionen är det oförsvarligt att drastiskt minska det statliga stödet
till biblioteken. Sveriges författarförbund har tidigare föreslagit att det
statliga litteraturstödet utvidgas till att även omfatta distributionsledet och
ges en anknytning till biblioteken.

Utskottet förutsätter att bokdistributionsutredningen i samråd med folkbiblioteksutredningen
kommer fram med ett samlat förslag i dessa frågor
grundat på en litteraturpolitisk helhetssyn.

I avvaktan på dessa förslag måste emellertid omedelbara åtgärder vidtas
för att hejda den olyckliga utvecklingen inom biblioteksområdet. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion 2373 (s) om att redan för budgetåret 1982/83
anvisa 10 milj. kr. för att säkerställa att ett brett urval av god litteratur
finns tillgängligt runt om i landet — också på de mindre biblioteken.

Utskottet förordar att som ett temporärt system införs en särskild stödrabatt
för folkbibliotekens inköp av litteraturstödd utgivning. Systemet bör
utformas så att de ca 800 folkbibliotek som har öppet minst 15 timmar i
veckan får möjlighet att köpa ett exemplar av de litteraturstödda titlarna
med 50 procents rabatt på förlagets nettopris. Det bör ankomma på statens
kulturråd att närmare utforma denna stödordning efter samråd med folkbiblioteksutredningen.

KrU 1981/82:30

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:100 och
1981/82:128 samt motionerna 1981/82:974 yrkande 2, 1981/
82:1773, 1981/82:2331 yrkande 1, 1981/82:2373 yrkande 2 och
1981/82:2375 yrkande 2, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga, med bifall till motion 1981/82:2373 yrkande 3 ävensom
med avslag på motionerna 1981/82:973 och 1981/82:2319 yrkande
1, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 26270000 kr.,

20. Bidrag till folkbibliotek (punkt 20, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”det föregående)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen invändning mot den överföring av medel från förevarande
anslag till andra anslag som föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker, med hänvisning till vad som ovan anförts angående
kassettskatt och upphovsrättslig avgift, att under förevarande anslag anvisas
det belopp som föreslagits i proposition 100. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt avstyrker
proposition 128 såvitt gäller detta anslag och likaså att utskottet avstyrker
de i olika motioner framförda yrkandena om anslagshöjningar.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och motion
1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
proposition 1981/82:128 ävensom motionerna 1981/82:973, 1981/
82:974 yrkande 2, 1981/82:1773, 1981/82:2331 yrkande 1, 1981/
82:2373 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, och yrkande 3 samt
motion 1981/82:2375 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
folkbibliotek för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 13 270000 kr.,

21. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkt 23,
mom. 2 och 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

7 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 30

KrU 1981/82:30

dels den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”proposition 128” bort ha följande lydelse:

Som framgår av det föregående har i proposition 128 föreslagits att
verksamheter som syftar till att tillgodose handikappades behov av information
m. m. skall erhålla kompensation för sådana kostnadsökningar vid
bandinköp som beror på införandet av skatt på oinspelade ljud- och videokassettband.
Utskottet anser det självklart att ett blivande riksdagsbeslut
om en upphovsrättslig avgift på motsvarande sätt bör kombineras med att
de handikappade får möjlighet att erhålla kompensation för uppkommande
kostnadsökningar. De riktlinjer för kompensation som angivits i propositionen
föranleder i och för sig ingen erinran från utskottets sida. Om
emellertid riksdagens beslut föranleder behov av ändring eller komplettering
av riktlinjerna bör det ankomma på regeringen att besluta härom. Då
den upphovsrättliga avgiften leder till betydligt mindre kostnadsökningar
än den i proposition 128 föreslagna kassettskatten bör ett belopp om
1500000 kr. upptas för detta ändamål.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2319 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, avslår proposition 1981/82:128 såvitt gäller
godkännande av de i propositionen angivna riktlinjerna för kompensation
för kostnadsökningar vid bandinköp till följd av kassettskatt,

3. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader av medel till kompensation
för kostnadsökningar vid bandinköp dels med bifall till
motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, avslår proposition
1981/82:128, dels med anledning av vad utskottet anfört
beslutar att för ändmålet skall beräknas 1500000 kr.,

22. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkt 23,
morn. 4)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 49 böljar ”Enligt utskottet”
och slutar ”avstyrks däremot” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det statliga stödet till videogramproduktion för döva
bör förstärkas på det sätt som föreslagits i motion 1101 (s) dvs. med 500000
kr. i förhållande till det belopp som föreslagits i budgetpropositionen. I
jämförelse med förslaget i proposition 111 innebär detta en ökning med
250000 kr.

KrU 1981/82:30

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader av medel till videogramproduktion
för döva med anledning av proposition 1981/
82:111 och med bifall till motion 1981/82:1101, såvitt nu är i
fråga, beslutar att för ändamålet skall beräknas 500000 kr. utöver
vad som föreslagits i proposition 1981/82:100,

23. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkt 23,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 21
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 49 böijar ”Vad utskottet”
och på s. 50 slutar ”ordning övervägas” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet nu anfört innebär att anslaget bör föras upp i statsbudgeten
med 14355000 kr. Vid bifall härtill blir motion 1760 (c) i viss mån
tillgodosedd. Något uttalande av den innebörd som föreslås i denna motion
kan utskottet inte tillstyrka.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1981/82:100 och motion 1981/82:1101, såvitt nu är i
fråga, ävensom vad utskottet anfört samt med bifall till proposition
1981/82: lil och motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är
i fråga, och med avslag på proposition 1981/82: 128 till Talboksoch
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14355000 kr.,

24. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkt 23,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 22
Georg Andersson, Åke Green, Lars-lngvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att utskottets hemställan under 5 på s. 50 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1981/82: 100, 1981/82: lil och 1981/82:128, med
bifall till motion 1981/82:1101, såvitt nu är i fråga, och med
avslag på motion 1981/82:2319 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, till
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 17 605 000 kr.,

KrU 1981/82:30

25. Inriktningen av de statliga åtgärderna på fllmområdet (punkt 28, morn.
4)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att

dels den del av utskottets yttrandet på s. 59 som böijar ”Utskottet får”
och slutar ”motion 2284 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är rimligt att en
nyutsedd styrelse för Filminstitutet som tillträder kort före allmänna val
får en mandatperiod som omfattar praktiskt taget hela tiden fram till nästa
allmänna val. Regeringen bör beakta detta genom att lämna ett kortare
förordnande för den styrelse som utses för tiden fr. o. m. den 1 juli 1982.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion 2284 (s).

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2284 yrkande 1 som
sin mening ger till känna för regeringen vad i motionen anförts
om tillsättandet av styrelsen för Svenska Filminstitutet,

26. Inriktningen av de statliga åtgärderna på fllmområdet (punkt 28, mom.
5 och 7)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
beträffande mom. 5 (garantinämnden för kortfilm)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar ”Avsikten
med” och slutar ” avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det uppenbart att den i punkt 18 i bilaga 3 till film- och
videoavtalet upptagna formuleringen är olämplig. Det är rimligt att berörda
grupper tillförsäkras i stort sett samma inflytande på utformningen av
kortfilmsstödet som de f. n. har i konstnärsnämnden. Detta innefattar dock
ej någon vetorätt i fråga om nämndens sammansättning och uppgifter
vilket är den faktiska innebörden av punkt 18. Därmed kan för verksamheten
olyckliga låsningar uppkomma. Riksdagen bör därför, med bifall till
motion 2285 (m) yrkande 2, ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om garantinämnden för kortfilm.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2285 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
garantinämnden för kortfilm,

beträffande mom. 7 (visningsfrämjande åtgärder)

KrU 1981/82:30

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det inte råder några delade meningar om att de
aktuella organisationerna bör tillförsäkras bidrag också i fortsättningen.
Det faktum att vissa organisationers verksamhet har en påtaglig stadga är
dock enligt utskottets mening inget skäl för att deras bidrag skulle behöva
prövas i två led, först av regeringen för angivande av en lägsta nivå och
därefter av Filminstitutet för bestämmande av den slutgiltiga nivån. Ett
sådant partiellt överförande av bidragsgivningen innebär, som motionärerna
anger, en onödig byråkratisk omgång. Riksdagen bör därför, med bifall
till motion 2285 (m) yrkande 3, ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om visningsfrämjande åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2285 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
visningsfrämjande åtgärder,

27. Statens biografbyrå (punkt 29)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”utskottet propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 2285 (m) framförda uppfattningen om
försöksverksamhetens bedrivande och tillstyrker bifall till motionens yrkande
4.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100, med avslag
på proposition 1981/82:111 och med bifall till motion 1981/
82:2285 yrkande 4 till Statens biografbyrå för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2451000
kr.

28. Filmstöd (punkt 30, mom. 1)

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Anna Eliasson
(c) och Bertil Hansson (fp) anser att utskottets hemställan under 1 på s.
69 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

dels med bifall till proposition 1981/82: lil och med avslag på
motionerna 1981/82:2284 yrkande 5, 1981/82:2285 yrkande 5,
1981/82:2287 yrkande 6 och 1981/82:2331 yrkande 2 till Filmstöd

KrU 1981/82:30

för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 32215000 kr.,

dels avslår motion 1981/82:2284 yrkande 4 om anvisande av ett
tilläggsanslag av 2000000 kr. till Sveriges Utbildningsradio,

29. Filmstöd (punkt 30, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar ”För de” och
slutar ”högre belopp” bort ha följande lydelse:

För de ändamål som enligt propositionen bör tillgodoses under anslaget
bör enligt utskottets bedömning beräknas ett totalbelopp av 23715000 kr.
Detta överensstämmer med den uppfattning som kommit till uttryck i
motion 2285 men är mindre än som föreslagits i proposition lil och
motionerna 2284 yrkande 5, 2287 yrkande 6 och 2331 yrkande 2. Utskottets
förslag innebär att filmfonden av statsmedel tillförs 16000000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen dels med anledning av proposition 1981/82:111,
med bifall till motion 1981/82: 2285 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1981/82:2284 yrkande 5, 1981/82:2287 yrkande 6 och
1981/82:2331 yrkande 2 till Filmstöd för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
23715000 kr.,

dels avslår motion 1981/82:2284 yrkande 4 om anvisande av ett
tilläggsanslag av 2000000 kr. till Sveriges Utbildningsradio,

Särskilt yttrande

Sättet för utseende av ledamöter i bildkonstnärsfondens styrelse (punkt 6)

Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (båda m) anför:

Med anledning av kulturutskottets avstyrkande av motionerna 753 (m)
och 1324 (m) angående sammansättningen av styrelsen för den i budgetpropositionen
föreslagna bildkonstnärsfonden vill vi anföra följande.

Kulturutskottet har beslutat tillstyrka förslaget i propositionen om inrättande
av Sveriges bildkonstnärsfond. Fondens styrelse föreslås bestå av en
ordförande och tolv övriga ledamöter jämte suppleanter. Ordföranden och
två ledamöter skall utses av regeringen. Av övriga ledamöter skall sex
jämte suppleanter utses av KRO (Konstnärernas riksorganisation), två
jämte suppleanter av KIF (Föreningen Sveriges konsthantverkare och

KrU 1981/82:30

industriformgivare) och en ledamot jämte suppleant av vardera FST (Föreningen
Svenska tecknare) och SFFFot (Svenska fotografernas förbund).

I vår motion 753 hävdade vi att KAF (Konstnärernas allmänna fackförbund)
i enlighet med demokratiska fördelningsprinciper vore berättigat till
representation i styrelsen.

Kulturutskottet har inte ansett sig böra föreslå riksdagen att i fråga om
sättet för utseende av styrelsen ”inta någon annan ståndpunkt än regeringen”.

Detta förslag till beslut innebär att KAF icke erhåller den i vår motion
föreslagna styrelserepresentationen.

Enligt vår uppfattning talar mycket för den av oss föreslagna fördelningen
av styrelseplatser. Vi har dock accepterat att den i propositionen
angivna styrelserepresentationen försöksvis prövas men anser att det finns
anledning att efter någon tid återkomma till de olika organisationernas
representation i bildkonstnärsfonden.

KrU 1981/82:30 Bilaga 92

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer

Namn	Motion nr
Andersson, Arne, i Gustafs (c)	1760
Andersson, Elis (c)	1760
Andersson, Georg (s)	746,747, 751, 1101,2284, 2373
Bohman, Gösta (m)	2285,2319
Dahlén, Bertil (fp)	1766
Eliasson, Anna (c)	2374
Exner, Lahja (s)	1765
Fleetwood, Elisabeth (m)	753
Göthberg, Kerstin (c)	567, 2331
Hagberg, Helge (s)	568
Hedberg, Gertrud (fp)	1766
Hjelmström, Eva (vpk)	1767
Klöver, Helge (s)	1324
Liljegren, Gunnel (m)	1771
Marklund, Eivor (vpk)	569, 970
Nilsson, Gunnar (s)	1328
Norrby, Karl-Eric (c)	1773
Nyhage, Hans (m)	1775, 1777
Olsson, Gunnar (s)	971
Persson, Sigvard (c)	1334
Svensson, Lars (s)	568
Svensson, Olle (s)	972
Svensson, Sten (m)	571,572
Wemer, Lars (vpk)	573, 574, 575, 973, 974, 975, 1104, 1337, 2287, 2375
Wiklund, Bengt (s)	1780

KrU 1981/82:30 Bilaga
Översikt över motionernas behandling

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets hemställan reservation

yttrande nr

s. s. mom.

567	35	36	5
568	32	33	1	12
569	35	36	1,4	13, 15
571	12-13	14	2
572	29	29	3	11
573	12	14	2
574	15	15
575 yrk. 1	15	15		16
2	37	37
746	13-14, 45	14	3	3
747	70-71	71	4
751 yrk. 1	16	16		4,5
2	22-23	23	1,2	7,8
7531	18-19	19	1, 2
970	46	46	2
971	32	33	I	12
972	32	33	1	12
973	45	46	1	19,20
974 yrk. 1	45-46	46	3
2	45	46	1	19, 20
3	46	46	3
4	46	46	3
975	51	52	1
1101	49	50	4,5	22, 23,
1104	70	70	2
1324	18-19	19	1,2
1328 yrk. 1	35	36	1,4	13, 15
2	39	40	1	17
3	26	26
1334	58-59	63	3
1337 yrk. 1	22-23	23	1	7,8
2	23	23	3
3	22-23	23	2	7,8
1760	49	50	6
1765	25	25	2
1766	49	50	7
1767 yrk. 1	39-40	40	1	17
2	39-40	40	2
1771	29	29	3	11
1773	45	46	1	19, 20
1775	35	36	1,4	13, 15
1777	16	16		4,5

1 Berörs även i särskilt yttrande.

KrU 1981/82:30 Bilaga

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

	utskottets yttrande s.	utskottets hemställan	reservation nr
s.	mom.
	52	52	2
1	59	63	4	25
2	61	63	6
3	62	64	8
4	68	69	1	28, 29
5	68	69	1	28, 29
6	57-59	63	3
1	63	64	9
2	60	63	5	26
3	62	64	7	26
4	65	65		27
5	67-68	69	1	28, 29
1	56	63	1
2	56	63	2
3	56	63	2
4	56	63	2
5	69	69	2
6	67-68	69	1	28,29
7	56-57	63	2
8	57	63	2
9	11	12	5
1	8-11	11	3	2, 6, 7, 8, 9,
	19	19	3	10, 11, 14, 15,
	23	23	2	16, 17, 18, 19,
	24	24		20,21,23,24
	28-29	29	1,2
	35	36	2,3,4
	37	37
	39	40	1
	42	42	1,2,3
	45	46	1
	49	50	2,3,5
2	9-11	11	2	1
3	42	42	3	18
4	35-36	36	3,4	15, 17
	39	40	I
1	45	46	1	19, 20
2	68	69	1	28, 29
1	8-11	11	3	2
2	19	19	3	6,7, 8,9, 10
	22-23	23	1,2	12, 14, 15, 16,
	24	24		17, 18, 19, 20
	28	29	1
	32	33	2
	35	36	2,3,4
	37	37

1780

2284 yrk.

2285 yrk.

2287 yrk.

2319 yrk.

2331 yrk.
2373 yrk.

KrU 1981/82:30 Bilaga

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets

yttrande

2373 yrk. 2 (forts.) 39

3 45

4 33

2374 8-11

2375 yrk. 1 11

2 15

3 69

4 49

utskottets hemställan reservation

s. mom.

40 1

42 3

46 1

46 1 19,20

33 3

114 2

12 5

15 6,7,8,10,14,

19 3 15, 16, 17, 18,

23 2 19,20

29 1

36 2, 3,4

40 I

42 3

46 1

69 2

50 8

KrU 1981/82:30 96

Innehåll s.

Inledning 1

Kulturverksamhet

Allmän kulturverksamhet

Den allmänna bakgrunden till förslagen i propositionerna 1981/82:111

och 1981/82:128. Vissa principiella frågor 2

Statens kulturråd 12

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer 14

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 15

Bidrag till samisk kultur 16

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 17

Bidrag till konstnärer m.m 19

Inkomstgarantier för konstnärer 20

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m ,. 20

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 23

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 24

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 25

Rikskonsertverksamhet 27

Regionmusiken 29

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 33

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 36

Bidrag till Musikaliska akademien 38

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 38

Stöd till fonogramverksamhet 40

Folkbibliotek m.m.

Bidrag till folkbibliotek 43

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 46

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 47

Produktionskostnader 47

Bildkonst

Statens konstråd 50

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 51

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 51

Vissa bidrag till bildkonst 51

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

Arkivet för ljud och bild 52

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. ... 52

Massmedier

Film

Inriktningen av de statliga åtgärderna på filmområdet 52

Statens biografbyrå 64

Filmstöd 65

KrU 1981/82:30 97

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 69

Litteratur

Litteraturstöd 70

Bokhandelsstöd 71

Kreditgarantier till förlag och bokhandel 72

Lån för investeringar i bokhandel 72

Bidrag till Svenska språknämnden 72

Reservationer 72

Särskilt yttrande 90

Bilaga 92

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982