KU 1981/82:31

Konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:31

om stöd till taltidningar m. m. (prop. 1981/82:129 och 164)

Propositionerna

Hemställan

I proposition 1981/82:129 om stöd till taltidningar (utbildningsdepartementet)
hemställs att riksdagen skall

1. anta ett inom utbildningsdepartementet utarbetat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:508) om radiotaltidningar,

2. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för stöd till
taltidningar,

3. till Stöd för taltidningar för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

I proposition 1981/82:164 om ansvarighet för taltidningar (justitiedepartementet)
hemställs att riksdagen skall anta förslagen till

1. lag om ansvarighet för taltidningar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Propositionernas huvudsakliga innehåll

I proposition 1981/82:129 föreslås att statsbidrag under vissa villkor skall
kunna utgå till tidningsföretag för utgivning av taltidning. Frågor om
statsbidrag skall enligt förslaget under en övergångstid prövas av en särskild
kommitté som även skall bedöma visst utrednings- och utvecklingsarbete.

I proposition 1981/82:164 läggs med anledning av förslaget om statligt stöd
till taltidningar fram ett förslag till lag om ansvarighet för taltidningar.
Lagförslaget överensstämmer i allt väsentligt med den lag som f. n. gäller för
radiosända taltidningar men avser också kassettdistribuerade taltidningar.
Lagen bygger liksom den tidigare på samma principer som ansvarsreglerna
för pressen och Sveriges Radio. Lagförslaget föranleder följdändringar i
rättegångsbalken och sekretesslagen (1980:100).

Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

Motionerna

Med anledning av proposition 1981/82:129 om stöd till taltidningar har
väckts sex motioner.

1 Riksdagen 1981/82. 4 sami. Nr 31

KU 1981/82:31

I motion 1981/82:2205 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att urvalet av dagspress utgiven som taltidningar
bör ske utifrån principen om mångfald och valfrihet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en handlingsplan med
inriktning att inom två år uppnå målet att all dagspress utges som
taltidningar.

I motion 1981/82:2376 av Stina Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk så att tillämpningen av lagen inte kan
förhindra taltidningar av nu aktuellt slag.

I motion 1981/82:2377 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen,
med bifall till proposition 1981/82:129, som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående fortsatt utbyggnad av
dagstidningsutgivning för synskadade och andra informationshandikappade.

I motion 1981/82:2378 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödet till
taltidningar i ett inledningsskede.

I motion 1981/82:2379 av Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att det i riktlinjerna för
kommitténs arbete inte skall ingå något omfattande utrednings- och
utvecklingsarbete samt att kommitténs administrativa resurser begränsas till
1,5 personår.

I motion 1981/82:2380 av Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c)
hemställs att riksdagen beslutar anta följande ändring av 18 § lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Av utgivet litterärt eller musikaliskt verk må exemplar framställas i
blindskrift.

Bibliotek och organisation må, med regeringens tillstånd och på de villkor
som däri angivas, framställa exemplar av utgivet litterärt verk genom
ljudupptagning, att användas till blinda och andra svårt vanföra.

Tidningsföretag må för spridning
till blinda och andra svårt vanföra
framställa talupplaga av tidning eller
tidskrift som utges av företaget.

Beträffande motiveringarna hänvisas till motionerna.

KU 1981/82:31

Yttranden från andra utskott

Kultur- och lagutskotten har yttrat sig över proposition 1981/82:129 om
stöd till taltidningar.

I kulturutskottets enhälliga yttrande anläggs synpunkter på stödets
utformning vad gäller urvalet av tidningar som kan komma i fråga för stöd.
Kulturutskottet godtar propositionens förslag men gör beträffande fördelningen
av stödet vissa särskilda överväganden vilka kulturutskottet anser det
vara angeläget att konstitutionsutskottet beaktar.

Lagutskottets yttrande avser motionerna 2376 av Stina Andersson m. fl.
(c) och 2380 av Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c). Lagutskottet
anser att det från upphovsrättsliga utgångspunkter inte finns något hinder
mot att en regel införs som gör det möjligt att utnyttja tidningsmaterial i
taltidningar. Skulle det under ärendets beredning i konstitutionsutskottet
visa sig att den aktuella frågan inte kan lösas på annat sätt har lagutskottet
följaktligen inget att erinra mot att en lagstiftning på området sker. Utskottet
lägger fram förslag till lagtext.

Yttrandena i sin helhet biläggs detta betänkande som bilaga 1 och 2.

Utskottet

Viss försöksverksamhet med s. k. taltidningar för synskadade, dvs.
dagstidningseditioner överförda till radio eller kassetter, har förekommit
under de senaste fem åren. I första hand har taltidningar getts ut i form av
kassetter men också försök med radioabonnemang har gjorts. I allmänhet
har försöksverksamheten bekostats av medel från allmänna arvsfonden.

Förra året fattade riksdagen beslut om lagstiftning angående dels
radiotaltidningar, dels ansvarsregler för sådana tidningar (prop. 1980/81:164
och 166, KU 1980/81:24 samt SFS 1981:508 och 1981:509).

I de nu aktuella propositionerna föreslås dels att statsbidrag skall kunna
utgå till tal tidningsverksamheten, dels att lagen om ansvarighet för
radiotaltidningar skall ersättas med en ny lag som förutom radiosända
taltidningar också skall gälla kassettdistribuerade taltidningar. Vidare
föreslås en ändring i lagen om radiotaltidningar av innebörd att det blir
tillåtet återge annonsmaterial ur förlagan, dock till högst hälften av
sändningstiden.

I ärendet har väckts sex motioner. Två av dessa - 2376 av Stina Andersson
m. fl. (c) och 2380 av Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c) - berör
upphovsrättsliga frågor. Motion 2205 av Lars Werner m. fl. (vpk), 2377 av
Nils Carlshamre (m) och 2378 av Hilding Johansson m. fl. (s) tar i första hand
upp frågan om urvalet av tidningar som skall kunna erhålla stöd. Motion 2377
berör dessutom frågor om finansiering, organisation, distributionsformer
och möjligheterna för andra s. k. informationshandikappade att få tillgång
till för dessa grupper mera lättillgängliga tidningar. Motion 2379 behandlar

1* Riksdagen 1981/82. 4 sami. Nr 31

KU 1981/82:31

frågan om kansliresurserna för den kommitté som enligt regeringsförslaget
skall administrera stödet.

Propositionens förslag syftar till att stimulera tidningsföretagen att ge ut
taltidningar och är därmed ägnat att tillgodose ett syfte som måste bedömas
som mycket angeläget. Utskottet är väl medvetet om att det anslag som
föreslås avsättas för ändamålet inte är tillräckligt för att tillgodose en allsidig
utgivning av taltidningar. Stödet får dock accepteras som en stimulans i ett
inledande skede.

Enligt regeringsförslaget bör ett statligt stöd till taltidningar inriktas på
företrädesvis större tidningar som kan täcka förhållandevis stora spridningsområden.
Målsättningen bör således vara att nå spridning till så många
synskadade som möjligt över ett så stort spridningsområde som möjligt.
Detta leder enligt propositionen till att stödet i första hand bör ges till stora
regionala tidningar. Med hänsyn till att medelsutrymmet är begränsat och i
syfte att möjliggöra en bred spridning över landet av taltidningar skall
statsbidrag normalt inte kunna beviljas för utgivning av mer än en taltidning
inom ett utgivningsområde. Avsikten är att stödet främst bör avse kostnaden
för den tekniska framställningen och distributionen av taltidningar. Det sägs
dock i propositionen att det kan bli nödvändigt med statsbidrag även till det
redaktionella arbetet med talutgåvan. I första hand bör dock enligt
propositionen denna del av verksamheten kunna egenfinansieras i den mån
den inte täcks av prenumerationsavgifter. Det förutsätts nämligen att en
särskild prenumerationsavgift, motsvarande priset för den tryckta tidningen,
ställs som villkor för erhållande av statsbidrag.

Det i propositionen föreslagna urvalet av tidningar som skall komma i
fråga för statsbidrag kritiseras i motionerna 2205 (vpk), 2377 av Nils
Carlshamre (m) och 2378 (s). I samtliga dessa motioner framhålls bl. a.
vikten av ett så allsidigt utbud av taltidningar som möjligt. Propositionernas
förslag begränsar enligt motionerna de synskadades tillgång till opinionsbildning.

Kulturutskottet har i sitt yttrande till konstitutionsutskottet understrukit
vikten av att de synskadade får bättre möjligheter att ta del av den
information och de opinionsyttringar som dagstidningarna lämnar. Taltidningsstödet
bör därför enligt utskottet ses som ett första steg mot en mera
utbyggd verksamhet med taltidningar, vilket dock kräver gemensamma
ansträngningar från såväl det allmännas som tidningsbranschens sida.
Liksom i propositionen framhåller kulturutskottet att de begränsade resurser
som f. n. står till förfogande leder till svåra avvägningar mellan olika
angelägna önskemål vad gäller urvalet av de tidningar som skall få tilldelas
stöd. I detta hänseende förutsätter kulturutskottet att den kommitté som
skall svara för administrationen av bidragsfrågorna ”kommer att utöver att
söka tillgodose önskemålet att nå så många synskadade som möjligt även
söka åstadkomma en så god spridning som möjligt beträffande såväl politisk
tendens, utgivningsfrekvens som spridningsområde samt härvid ta hänsyn till

KU 1981/82:31

lokala förhållanden”. Kulturutskottet erinrar i sammanhanget om att
kommittén enligt propositionen skall bedriva det ytterligare utrednings- och
utvecklingsarbete som erfordras för att en verksamhet med taltidningar skall
etableras, bl. a. genom att väcka intresse hos tidningsföretagen att själva ta
initiativ till att ge ut taltidningar.

Utskottet får för sin del anföra följande. Huvudsyftet med taltidningar är
att öka möjligheterna för de synskadade att få tillgång till samma information
via pressen som den övriga befolkningen. En utbyggnad måste dock ske i
etapper och kräver aktiv medverkan från tidningarna själva. Som framhålls i
propositionen och i kulturutskottets betänkande kommer den kommitté som
skall administrera stödet att ställas inför svåra avvägningsproblem. De enligt
utskottets mening viktigaste riktlinjerna vid bedömningen av fördelningen av
stödet är att inom en region nå största möjliga krets av synskadade och att
beakta behovet av politisk mångfald. I båda dessa hänseenden anser
utskottet att en samlad bedömning bör kunna göras för näraliggande
regioner. Med hänsyn till att sådana regioner också i viss utsträckning har
gemensamma lokala intressen behöver detta inte leda till att kravet på
information om lokala förhållanden blir alltför eftersatt. Utskottet instämmer
även i övrigt i de av kulturutskottet anförda synpunkterna. Med det
anförda, som bör ges regeringen till känna, är de synpunkter på urvalet som
framförs i motionerna 2205, 2377 och 2378 i allt väsentligt tillgodosedda.

I vpk-motionen begärs vidare att regeringen hemställer om en handlingsplan
med inriktning att inom två år uppnå målet att all dagspress utges som
taltidning.

I motion 2377 av Nils Carlshamre föreslås förutom fritt tidningsval också
följande riktlinjer för stödet.

”Integration av taltidningsutgivningen ekonomiskt och organisatoriskt i
den reguljära tidningsutgivningen.

Taltidningsstödet bör administreras av presstödsnämnden som produktionsstöd
till dagstidningar.

Inget annonsförbud i radiodistribuerade taltidningar.

Dagstidningarna bör på sikt göras tillgängliga även för andra informationshandikappade
än synskadade.”

Utskottet vill framhålla att propositionens förslag närmast måste ses som
en försöksverksamhet som först efter en utvärdering kan leda till ett fastare
regelsystem. I det sammanhanget kan det enligt utskottets mening förutsättas
att sådana frågor som aktualiseras i de båda motionerna blir föremål för
mera ingående överväganden. Utskottet som i det följande tar upp
annonseringsfrågorna, avstyrker således motionsyrkandena i övriga nu
ifrågavarande delar.

Lagen (1981:508) om ratiotaltidningar tillåter f. n. inte att radiotaltidning
innehåller annonsmaterial. I detta hänseende föreslås nu en ändring så att
högst hälften av sändningstiden vid ett tillfälle får användas för annonsmate -

KU 1981/82:31

rial ur förlagen. Ett villkor är enligt förslaget att ljudet är förvrängt eller
kodat så att det i princip endast kan mottas med hjälp av särskild teknisk
utrustning.

Bakgrunden till den ändrade inställningen i annonsfrågan är att undersökningar
som gjorts av den särskilde utredaren, som i juli 1980 fick i uppdrag att
utvärdera pågående och avslutad försöksverksamhet med distribution av
innehållet i dagstidningar till synskadade, visar att ett stort intresse för
annonsmaterial föreligger från de synskadades sida. Utskottet, som instämmer
i de synpunkter på frågan som anförts i propositionen och av
kulturutskottet, har således ingen erinran mot propositionens förslag med de
begränsningar som därvid föreslagits. Den punkt i motion 2377 som rör
annonseringen får anses tillgodosedd med propositionens förslag.

Ett särskilt problem vid utgivningen av taltidningar utgör oklarheten i
fråga om tolkningen av de upphovsrättsliga förutsättningar som gäller för
utnyttjande av en tidnings innehåll i en taltidning.

Utskottet har med anledning av motionerna i ämnet inhämtat lagutskottets
yttrande i frågan. Efter det att lagutskottets yttrande avgivits har Tidningarnas
arbetsgivareförening och Svenska journalistförbundet den 7 maj 1982
träffat en överenskommelse av innebörd att verksamhet med radiotaltidning
och kassettidning kan igångsättas omgående och att journalistförbundet inte
har några krav på ersättning för denna verksamhet. (Avtalet bifogas i
bil. 3.)

Utskottet ser med stor tillfredsställelse att frågan har kunnat lösas
förhandlingsvägen. Därmed finns enligt utskottets mening inte längre skäl att
överväga lagstiftning. Samma uppfattning har kommit till uttryck i lagutskottets
yttrande och i motion 2376 (c). Däremot förordas i motion 2380 av
Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c) att en lagstiftning bör komma
tillstånd oavsett eventuella förhandlingslösningar. Denna mening kan
utskottet alltså inte biträda. Utskottets ställningstagande innebär att
yrkandena i motionerna 2376 och 2380 avstyrks.

Som framgår av det föregående föreslår regeringen att stödet skall
administreras av en särskild för ändamålet tillsatt kommitté. Denna skall
bestå av nio ledamöter, vari i första hand bör ingå representanter för de
synskadades riksförbund, Svenska tidningsutgivareföreningen och Svenska
journalistförbundet. Kommittén skall enligt propositionen tilldelas särskilda
kansliresurser, för vilka personalbehovet för budgetåret 1982/83 har
beräknats till 3 personår. Sistnämnda förslag kritiseras i motion 2379 av
Göthe Knutson och Anders Gernandt, vilka anser att kommittén skulle
kunna klara sig med en handläggare med heltidstjänstgöring och en med
halvtidstjänstgöring.

Utskottet vill framhålla att utredningsuppgifterna för kommitténs personal
kan bli förhållandevis krävande med hänsyn till de svåra avvägningsproblem
som enligt vad utskottet i det föregående understrukit är förenade med
statsbidragsprövningen. Utskottet anser sig därför böra godta propositio -

KU 1981/82:31

nens förslag på denna punkt men vill peka på att det förutskickas i
propositionen att kansliets resurser efter en inledande planerings- och
utredningsfas bör kunna minskas något. Motionen avstyrks.

I motion 2378 föreslås att i kommittén också bör ingå någon representant
för presstödsnämnden. Utskottet instämmer i att detta kan vara välbetänkt
med hänsyn bl. a. till de erfarenheter som i så fall tillförs kommittén. Det
anförda bör ges regeringen till känna.

Utskottet har ingen erinran mot förslagen i proposition 1981/82:164.

Utskottet hemställer

A) beträffande proposition 1981/82:129

1. att riksdagen med bifall till propositionen i denna del antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:508) om radiotaltidningar och förklarar motion 1981/
82:2377 i motsvarande del besvarad med vad utskottet
anfört,

2. att riksdagen beträffande urvalet av tidningar som skall komma i
fråga för statsbidrag med anledning av propositionen i denna del
och motionerna 1981/82:2205, 2377 och 2378 i motsvarande
delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. att riksdagen beträffande riktlinjerna i övrigt för stöd till
taltidningar bifaller propositionen i dessa delar och avslår
motionerna 1981/82:2205 och 2377 i motsvarande delar,

4. att riksdagen beträffande lagstiftning i upphovsrättsfrågan avslår
motionerna 1981/82:2376 och 2380,

5. att riksdagen beträffande den kommitté som skall administrera
stödet

a) med bifall till propositionen i denna del och med avslag på
motion 1981/82:2379 godtar propositionens förslag om de
kansliresurser som skall ställas till kommitténs förfogande,

b) med anledning av propositionen i denna del och med bifall till
motion 1981/82:2378 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om representation för
presstödsnämnden i kommittén,

6. att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till Stöd
för taltidningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

B) beträffande proposition 1981182:164

1. att riksdagen med bifall till propositionen antar de i propositionen
framlagda förslagen till

a) lag om ansvarighet för taltidningar,

b) lag om ändring i rättegångsbalken,

c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

KU 1981/82:31

Stockholm den 11 maj 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s),
Britta Hammarbacken (c) och Lahja Exner (s).

KU 1981/82:31

Kulturutskottets yttrande Bilaga 1

1981/82:3 y

över proposition 1981/82:129 om stöd till taltidningar jämte
motioner

Til! konstitutionsutskottet

Genom beslut den 1 april 1982 har konstitutionsutskottet berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:129 jämte motioner.

Propositionen bygger på förslag som utredningen om dagstidningar för
synskadade har lagt fram i betänkandet (Ds U 1982:2) Dagstidningar för
synskadade.

I syfte att få till stånd en utbyggd verksamhet med talutgåvor av dagstidningar
förordas i propositionen att statsbidrag härför skall kunna utgå till
tidningsföretag. För budgetåret 1982/83 föreslås att ett belopp om 10 milj.
kr. skall anvisas. 1 propositionen anges vissa riktlinjer för stödet. Dessa
gäller främst urvalet av tidningar, taltidningarnas innehåll och val av
distributionsform. Med hänsyn till det begränsade medelsutrymmet och
det övergripande syftet med stödverksamheten att möjliggöra en bred
spridning över landet av taltidningar, kan statsbidrag enligt propositionen
normalt inte beviljas för utgivning av mer än en taltidning inom ett utgivningsområde.
Det statliga stödet bör i första hand avse kostnader för den
tekniska framställningen och distributionen av taltidningar. En-särskild
prenumerationsavgift för taltidningar motsvarande priset för den tryckta
tidningen ställs som villkor för erhållande av statsbidrag. Frågor om statsbidrag
föreslås under en övergångstid prövas av en särskild kommitté som
även skall bedriva visst utrednings- och utvecklingsarbete.

Propositionen har föranlett sex motioner, nämligen

1981/82:2205 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att urvalet av dagspress utgiven som taltidning
bör ske utifrån principen om mångfald och valfrihet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en handlingsplan med
inriktning att inom två år uppnå målet att all dagspress utges som taltidningar,

1981/82:2376 av Stina Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk så att tillämpningen av lagen inte kan
förhindra taltidningar av nu aktuellt slag,

1981 /82:2377 av Nils Carlshamre (m) vari yrkas att riksdagen med bifall
till proposition 1981/82:129 som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående fortsatt utbyggnad av dagstidningsutgiv -

KU 1981/82:31

ning för synskadade och andra informationshandikappade,

1981/82:2378 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
stödet till taltidningar i ett inledningsskede,

1981/82:2379 av Göthe Knutson (m) och Anders Gernandt (c) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna att det i riktlinjerna för kommitténs
arbete icke skall ingå något omfattande utrednings- och utvecklingsarbete
samt att kommitténs administrativa resurser begränsas till 1,5 personår,
1981/82:2380 av Göthe Knutson (m)och Anders Gernandt (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att anta det i motionen föreslagna tillägget till 18 §
upphovsrättslagen.

Kulturutskottet tar i det följande främst upp frågor med en klar anknytning
till utskottets intressområde, nämligen urvalet av tidningar och annonsmaterial
i radiosänd dagstidning.

Urvalet av tidningar som kan erhålla bidrag bör enligt propositionen ske
så att man åstadkommer bästa möjliga hushållning med de begränsade
resurser som står till förfogande. Målsättningen att så många synskadade
som möjligt skall få tillgång till någon dagstidning prioriteras framför
önskemålet att den enskilde synskadade skall kunna välja mellan olika
lokala tidningar.

Önskemål om mera generösa regler för det statliga stödet till taltidningar
förs fram i motionerna 2205 (vpk) och 2377 (m). Enligt den först nämnda
motionen bör riksdagen göra ett uttalande om att urvalet av taltidningar
bör ske utifrån principen om mångfald och valfrihet. Vidare förordar
motionärerna att en handlingsplan skall upprättas med sikte på att inom
två år all dagspress skall utges som taltidningar. I motion 2377 kritiseras
regeringsförslaget bl. a. med hänsyn till att de synskadade inte kommer att
fritt kunna välja tidning. Motionären erinrar om att diskussionerna inom
Synskadades Riksförbund har visat att intresset för taltidningar främst rör
lokala dagstidningar. Den fortsatta utbyggnaden med utgivning av dagstidningar
för synskadade bör, anser motionären, inriktas på att ett fritt
tidningsval skall bli möjligt för såväl synskadade som andra informationshandikappade,
exempelvis begåvningshandikappade.

Principerna för urval av tidningar som kan erhålla bidrag accepteras
inte i motion 2378 (s). Motionärerna menar att det är viktigare att man i
inledningsskedet inom ramen för de begränsade resurserna gör ett sådant
urval att olika slags tidningar finns representerade som taltidningar. Så bör
olika politiska åsikter och skiljaktig periodicitet vara företrädda liksom
skiftande spridningsområden och hushållstäckning. Möjligheten för den
enskilde att välja bland olika slags tidningar bör inte prioriteras bort.
Vidare anför motionärerna att stödverksamheten i ett inledningsskede inte
bör bindas av alltför detaljerade regler. Yrkandet i motionen innebär att
riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad motionärerna
anfört om stödet till taltidningar i ett inledningsskede.

KU 1981/82:31

Utskottet vill understryka vikten av att de synskadade får bättre möjligheter
att ta del av den information och de opinionsyttringar som lämnas av
dagstidningarna. Det i propositionen föreslagna statliga stödet till verksamheten
med taltidningar bör därför ses som ett första steg mot en mer
utbyggd verksamhet med taltidningar. Härför fordras dock som också
föredragande statsrådet framhåller gemensamma ansträngningar från såväl
det allmännas som tidningsbranschens sida.

När det gäller principerna för urval av bidragsberättigade tidningar har
utskottet i och för sig förståelse för de synpunkter som läggs fram i motion
2378 (s) och till dels anges i motion 2205 (vpk).

Det är angeläget att synskadade får tillgång till olika lokala tidningar
och härigenom bl. a. får möjligheter att ta del av det lokala kulturutbudet.
Med de begränsade resurser som f. n. står till förfogande kommer dock
svåra avvägningar att behöva göras mellan olika önskemål vad gäller urval
av taltidningar som kan få stöd. Utskottet förutsätter att den kommitté som
skall svara för handläggningen av stödet kommer att utöver att söka
tillgodose ambitionen att nå så många synskadade som möjligt även söka
åstadkomma en så god spridning som möjligt beträffande såväl politisk
tendens, utgivningsfrekvens som spridningsområde samt härvid ta hänsyn
till lokala förhållanden. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att
kommittén enligt propositionen även skall bedriva det ytterligare utrednings-
och utvecklingsarbete som erfordras för att en verksamhet med
taltidningar skall etableras, bl. a. genom att väcka intresse hos tidningsföretagen
att själva ta initiativ till en sådan verksamhet.

Det är enligt kulturutskottets mening angeläget att de synpunkter på
fördelningen av stödet som här angivits beaktas av konstitutionsutskottet.

En viktig fråga när det gäller radiotaltidningar är om dessa skall få
innehålla annonsmaterial. Den nuvarande lagen (1981:508) om radiotaltidningar
tillåter inte återgivning av annonsmaterial. Den ändring i lagen
som föreslås i propositionen innebär att annonsmaterial får sändas om
ljudet är förvrängt eller innehållet kodat. Högst hälften av sändningstiden
vid ett sändningstillfälle får användas för annonsmaterial ur förlagan.

Vid sin behandling våren 1981 av förslag till ny lag om radiotaltidningar
diskuterade utskottet (KrU 1980/81:7 y) ingående om annonsmaterial
skulle kunna ingå i radiotaltidningar och anslöt sig till regeringens ståndpunkt.

Nu föreliggande förslag bygger på de synpunkter som utredningen fört
fram, nämligen att annonsförbudet utgör ett hinder mot att i taltidningar
fullvärdigt återspegla innehållet i den tryckta tidningen. Annonser är
enligt föredragande statsrådets mening en väsentlig del av dagstidningarnas
information. Han anser att tillgången till sådan information inte bör
vara beroende av distributionsformen. Den bör alltså i princip vara öppen
även för taltidningens mottagare. Undersökningar som har gjorts visar att
det bland de synskadade finns ett stort intresse för annonsmaterial, främst

KU 1981/82:31

då special- och säsongerbjudanden samt evenemangstips.

Utskottet har ingen erinran mot att annonsmaterial får förekomma i
radiosänd taltidning under de förutsättningar som har angivits i propositionen.
I det läge som nu föreligger finns det ingen anledning för riksdagen
att göra ett uttalande enligt motion 2377 om att något annonsförbud inte
skall gälla för radiodistribuerade tidningar.

Vad som anförts och föreslagits i propositionen har inte gett utskottet
anledning till andra uttalanden än som framgått av det föregående.

Stockholm den 22 april 1982

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Lars Ahlmark (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c).
Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp) och Marie Nordström
(fp)-

KU 1981/82:31

Lagutskottets yttrande
1981/82:2 y

över motioner som väckts med anledning av proposition 1981/82:129
om stöd till taltidningar

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anhållit om lagutskottets yttrande över motionerna
1981/82:2376 av Stina Andersson m. fl. (c) och 1981/82:2380 av Göthe
Knutson (m) och Anders Gernandt (c), vilka båda väckts med anledning av
proposition 1981/82:129 om stöd till taltidningar.

I propositionen föreslås att statsbidrag under vissa villkor skall kunna utgå
till tidningsföretag för utgivning av taltidning för synskadade. Med taltidning
avses utsändning i radio eller inspelning på kassettband av innehållet, helt
eller delvis, i en dagstidning (förlagan).

I de båda aktuella motionerna hänvisas till att utgivningen av taltidningar
förutsätter att de upphovsrättsliga frågorna på området löses. I motion 2376
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om ändring i lagen
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, så att tillämpningen av
lagen inte kan förhindra taltidningar av nu aktuellt slag. I motion 2380 yrkas
att riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till ändring av 18 §
upphovsrättslagen. Lagförslaget innebär att tidningsföretag för spridning till
blinda och andra svårt vanföra skall få framställa talupplaga av tidning eller
tidskrift som utges av företaget.

Lagutskottet får anföra följande.

Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsrättslagen) har den som skapat ett sådant verk en rätt att utnyttja
det ekonomiskt och ett ideellt betonat inflytande över hur och i vilka
sammanhang det används. Liksom motsvarande lagar i andra nordiska
länder bygger upphovsrättslagen på internationella konventioner.

Begreppen litterärt och konstnärligt verk i upphovsrättslagen är mycket
vidsträckta. Till litterära verk räknas bl. a. skönlitteratur och olika beskrivande
framställningar, t. ex. vetenskapliga arbeten och handböcker. För att
åtnjuta skydd enligt lagen måste en produkt fylla vissa krav på egenart, s.k.
verkshöjd. Kravet på verkshöjd kan definieras så att produkten praktiskt sett
inte skall kunna framställas av två personer oberoende av varandra. Utanför
skyddet faller därför vanliga nyhetsmeddelanden och andra prestationer av
rutinmässig eller alldaglig karaktär. Ett verk kan framträda i många olika
former. Det kan vara fixerat på ett materiellt underlag, dvs. i ett exemplar.
Exemplar av verket är inte blott en bok eller annat som ger en omedelbar
upplevelse av verket utan också ett inspelat kassettband, en trycksats, m.m.
som endast medelbart kan ge en sådan upplevelse. Verket kan vidare

KU 1981/82:31

framträda i obeständig form, t. ex. i en uppläsares ord.

Upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en
principiell ensamrätt att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt
för allmänheten genom att sprida exemplar av verket och att framföra det
offentligt, exempelvis sända ut det i radio. Vissa begränsningar av
ensamrätten finns. Bl. a. gäller enligt 18 § upphovsrättslagen att exemplar i
blindskrift får framställas av utgivna litterära och musikaliska verk. Vidare
får bibliotek och vissa organisationer efter tillstånd av regeringen framställa
exemplar av utgivna litterära verk genom att spela in dem på kassettband och
andra fonogramtyper för att använda dem för utlåning till blinda och andra
svårt vanföra.

Det ideella skyddet för ett verk omfattar bl. a. en rätt för upphovsmannen
att få sitt namn angivet då verket utnyttjas och att motsätta sig förvanskningar
och andra angrepp på verkets integritet.

Upphovsmannen kan överlåta den ekonomiska rätten till ett verk genom
avtal. Exempel härpå är förlagsavtal som träffas mellan en författare och ett
bokförlag om utgivningen av ett verk. Om upphovsmannen är anställd med
uppgift att framställa upphovsrättsligt skyddat material, t. ex. en ledarskribent
i ett tidningsföretag, anses upphovsrätten i viss omfattning övergå till
arbetsgivaren. I vad mån rätten övergår beror på olika omständigheter, bl. a.
innehållet i anställningsavtalet.

Av det anförda framgår att författare till artiklar och annat material i
tidningar och tidskrifter i viss utsträckning torde ha skydd enligt upphovsrättslagen,
vilket medför att de i princip har rätt att förfoga över materialet.
Som framhålls av motionärerna torde därför användningen av redaktionellt
material i taltidningar som sprids i form av inspelade kassetter förutsätta att
tidningsföretaget och upphovsmännen träffar överenskommelse härom.
Också när det gäller utsändning i radio av taltidning krävs i princip
medgivande av upphovsmännen. Enligt vad som redovisas i propositionen
finns sedan 1981 ett kollektivavtal mellan Svenska journalistförbundet och
Tidningarnas arbetsgivareförening som ger arbetsgivaren rätt att i en tidning
han ger ut publicera upphovsrättsligt skyddat text- och bildmaterial.
Arbetsgivaren har också rätt att fortsätta det stadigvarande utbyte av
material mellan fristående tidningsföretag som förekom före den 31 januari
1981. För all annan användning fordras enligt avtalet särskild uppgörelse.
Under arbetet med beredningen av propositionen har från Journalistförbundet
hävdats att gällande kollektivavtal inte ger arbetsgivaren rätt att använda
upphovsrättsligt skyddat material för taltidningar, eftersom författarna till
tidningsmaterialet inte gett sitt medgivande till denna form av vidareanvändning.
Förbundet har förklarat sig berett att upplåta rättigheterna mot en
symbolisk ersättning. Arbetsgivarorganisationen å sin sida har bestritt att
någon ersättningsrätt föreligger för upphovsmännen. Organisationen har
hävdat att tidningsföretagets material i enlighet med vad som gäller för övriga
upplagor och editioner av dagstidningar kan disponeras av tidningsföretaget

KU 1981/82:31

för utgivning av talutgåvor utan särskilt medgivande av upphovsmännen.

I likhet med departementschefen anser lagutskottet att de upphovsrättsliga
frågorna beträffande rätten att utnyttja tidningsmaterial i taltidningar i
första hand bör lösas förhandlingsvägen. Kan någon överenskommelse inte
uppnås eller tvistefrågorna mellan de berörda parterna lösas på annat sätt
synes enligt utskottets mening endast lagstiftningsvägen återstå om inte
verksamheten med taltidningar skall försvåras eller omöjliggöras.

Vid bedömningen från upphovsrättsliga utgångspunkter av frågan huruvida
en lagstiftning i enlighet med motionärernas önskemål lämpligen bör
genomföras vill lagutskottet erinra om att vissa inskränkningar av författares
rätt till sina alster redan nu finns till förmån för synskadade och andra med
allvarliga handikapp. Att av starka sociala skäl införa en bestämmelse om att
material i tidningar och tidskrifter får utnyttjas i taltidningar skulle därför
endast innebära en påbyggnad på det nuvarande regelsystemet. Utskottet vill
vidare peka på att upphovsmännens ekonomiska intresse av att materialet
inte utnyttjas i sådant sammanhang torde vara ringa. Saken gäller alltså inte
några mera väsentliga inskränkningar i det upphovsrättsliga skyddet.

En särskild fråga är huruvida en rätt att utnyttja tidningsmaterial i
taltidningar bör omfatta utländska författares alster. Enligt utskottets
mening finns det skäl som talar för att också sådant material bör kunna
återges i taltidningar. Av grundläggande betydelse för ett ställningstagande i
denna fråga är om en lagreglering är förenlig med de konventioner på det
upphovsrättsliga området som Sverige är bundet av. Den viktigaste
konventionsbestämmelsen i detta hänseende är artikel 9.2 i Bernkonventionen
för skydd av litterära och konstnärliga verk. Enligt denna bestämmelse
får konventionsstaterna i sin lagstiftning tillåta mångfaldigande av upphovsrättsligt
skyddade verk i vissa särskilda fall, förutsatt att sådant mångfaldigande
inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller
oskäligt inkräktar på upphovsmännens legitima intressen. Mot bakgrund av
vad ovan anförts anser lagutskottet att en lagstiftning i enlighet med
motionärernas önskemål är möjlig med hänsyn till våra internationella
förpliktelser på det upphovsrättsliga området.

Det anförda leder utskottet till att det från upphovsrättsliga utgångspunkter
inte finns några hinder mot att en regel införs som gör det möjligt att
utnyttja tidningsmaterial i taltidningar. Skulle det under ärendets beredning i
konstitutionsutskottet visa sig att den aktuella frågan inte kan lösas på annat
sätt har lagutskottet följaktligen intet att erinra mot att en lagstiftning på
området sker. En sådan lagstiftning bör dels som föreslås i motion 2380 göra
det möjligt för företag som ger ut en periodisk skrift att framställa exemplar
av skriften genom ljudupptagning för spridning till allmänheten, dels medge
att innehållet i sådan skrift sänds ut i radio. Med hänsyn till vikten av att det
upphovsrättsliga skyddet inte inskränks mer än vad som är nödvändigt bör
rätten att använda tidningsmaterial för utsändning av radiotaltidning endast
ges sådana företag som har tillstånd enligt lagen (1981:508) om radiotaltid -

KU 1981/82:31

ningar. Av samma skäl bör ljudupptagning av innehållet i en tidning endast få
göras av den som ger ut en sådan kassettaltidning för synskadade, som avses i
det i proposition 1981/82:164 framlagda förslaget till lag om ansvarighet för
taltidningar. De nya reglerna bör tas in i en ny 21 a § i upphovsrättslagen. Ett
förslag till lagändring läggs fram i bilaga till yttrandet. Genomförs förslaget
tillgodoses de nu aktuella motionerna i allt väsentligt.

Utskottet vill tillägga att den föreslagna regleringen medför att bestämmelserna
om författares ideella rättigheter i 26 § upphovsrättslagen blir
tillämpliga på taltidningar, bl. a. kravet på angivande av källan och förbudet
mot mera ingripande ändringar av materialet.

Stockholm den 27 april 1982

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Ivar Svanström (c),
Stig Olsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c), Ingemar
Konradsson (s), Olle Aulin (m), Owe Andréasson (s). Marianne Karlsson
(c), Bengt Silfverstrand (s), Margot Håkansson (fp), Margareta Gard (m),
Stina Andersson (c) och Ingrid Segerström (s).

KU 1981/82:31

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att i lagen (1960:729) om litterära och konstnärliga
verk skall införas en ny paragraf, 21 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 a §

Den som innehar tillstånd att sända
radiotaltidning enligt lagen
(1981:508) om radiotaltidningar får i
radioutsändning av sådan tidning
återge innehållet i periodisk skrift
som är förlaga till radiotaltidningen.
Den som utger periodisk skrift får
genom ljudupptagning framställa exemplar
av innehållet i skriften för
spridning till allmänheten genom
kassettaltidning som avses i lagen
(1982:000) om ansvarighet för taltidningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

KU 1981/82:31

Bilaga 3

Överenskommelse

Mellan Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) och Svenska Journalistförbundet
(SJF) råder delade meningar om rätten att använda text som
redaktionella medarbetare framställer i sin anställning hos tidningsföretag.

Parternas uppfattning framgår av protokoll fört vid central förhandling
1982-02-22 om försök med utgivning av radiosänd taltidningsupplaga
(bilaga).

Parterna är ense om att det föreligger starka skäl att möjliggöra
användning av tidningsmaterial i såväl radiotaltidning som kassettaltidning
för synskadade. TA och SJF har därför överenskommit om följande.

1. Verksamhet med radiotaltidning enligt lagen (1981:508) och kassettaltidning
som avses i lagen (1982:00) om ansvarighet för taltidningar kan
igångsättas omgående.

SJF har inga krav på ersättning för denna verksamhet. SJFs grund för detta
är hänsyn till ändamålet med och den begränsade omfattningen av
verksamheten.

2. Parterna noterar att vid tillämpningen av detta avtal skall bestämmelserna
i mellanvarande kollektivavtal § 3 b X. tillämpas.

3. Företag som önskar utge radiotaltidning eller kassettaltidning skall uppta
förhandling med journalistklubben vid företaget enligt bestämmelserna i
11 § MBL.

4. Denna överenskommelse gäller tills vidare med samma uppsägnings- och
giltighetstid som kollektivavtalet om löne- och anställningsvillkor för
redaktionspersonal m. fl.

Stockholm den 7 maj 1982

TIDNINGARNAS ARBETS- SVENSKA JOURNALIST GIVAREFÖRENING

FÖRBUNDET

Bertil Anders Ströhm

Lars E Rabenius

GOTAB 72189 Stockholm 1982