KU 1981/82:28

Konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:28

om kyrkofonden och ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan
(prop. 1981/82:158)

Propositionen

I proposition 1981/82:158 (kommundepartementet) föreslås att riksdagen
antar förslag till

1. Lag om ändring i lagen (1979:940) om kyrkliga kostnader,

2. Lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

Vidare föreslås att riksdagen till Bidrag till kyrkofonden pä grund av

indragna skatteutjämningsmedel under femtonde huvudtiteln i statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 44 000 000 kr..

I propositionen föreslås ett enhetligt system för ekonomisk utjämning
inom svenska kyrkan genom kyrkofonden. Detta avses från den 1 januari
1983 ersätta både det statliga skatteutjämningssystemet för de kyrkliga
kommunerna och den utjämning av vissa lönekostnader som nu sker via
kyrkofonden.

Systemet bygger liksom den kommunala skatteutjämningen på en
skattekraftsgaranti, men av de kostnadsfaktorer som ingår i grundgarantin
för kommunerna har endast de geografiskt betingade bedömts vara
tillämpliga på den kyrkliga sidan. Garantin kompletteras därför med en
särskild kostnadsfaktor enligt vissa schabloner, som har visats öka utjämningseffekten
väsentligt till begränsad kostnad. Finansieringen förutsätts ske
främst genom den allmänna kyrkoavgiften, som får höjas men inte ändras till
konstruktionen. Vidare föreslås att en särskild kyrkoavgift läggs på
pastoratens lönetillgångar, med fasta procenttal för olika egendomsslag,
bestämda för hela riket och för flera år. Den hittillsvarande avräkningen
mellan kyrkofonden och pastoraten beträffande lönetillgångarna föreslås
avskaffad.

Eftersom svenska kyrkan får ett ökat eget ansvar för den ekonomiska
utjämningen, föreslås att lägsta skattekraftsgaranti skall stanna vid 98 %,
inte 103 % som i grundgarantin för kommunerna. Statsbidrag bör utgå med
88 milj. kr. för år 1983.

Systemet avses bli reviderat med samma intervaller som den kommunala
skatteutjämningen. Till den första revisionen omkring år 1985 skall bl. a. en
analys av de kyrkokommunala kostnaderna genomföras.

Om kyrkofonden föreslås även att den i ökad utsträckning får finansiera
rikskyrkliga ändamål och att den ges en styrelse med ordförande och tre

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 28

KU 1981/82:28

ledamöter utsedda av regeringen och tre ledamöter valda av allmänt
kyrkomöte.

Förslagen förutsätter ändringar i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
och i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

Motioner

Med anledning av propositionen har väckts motion 1981/82:2457 av
Hilding Johansson m. fl. (s) i vilken yrkas att riksdagen avslår regeringens
proposition 158 om kyrkofonden och ekonomisk utjämning inom svenska
kyrkan och samtidigt begär en skyndsam fortsatt utredning av frågan med
beaktande av vad som anförts i motionen.

I sammanhanget behandlas även den under allmänna motionstiden väckta
motionen 1981/82:494 av Stig Josefson m. fl. (c) i vilken yrkas att riksdagen
begär att regeringen vid framläggande av proposition angående skatteutjämning
för kyrkliga kommuner beaktar vad som framförts i motionen.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till de tryckta
texterna.

Utskottet

Utskottet kan för sin del tillstryka att frågorna löses enligt riktlinjerna i
propositionen. Vad gäller den rikskyrkliga finansieringen har utskottet bl. a.
noterat att av propositionens förslag följer att även de administrativa
kostnaderna för den i proposition 1981/82:192 om ett reformerat kyrkomöte
m. m. föreslagna kyrkans centralstyrelse skall bestridas av kyrkofondsmedel.

Motionen 1981/82:2457 åsyftar som nämnts i första hand ett uppskov samt
ytterligare utredningsarbete. Motionärerna tar särskilt fasta på två allmänna
anmärkningar som återkommer i flera remissyttranden, nämligen att det
saknas en analys av de kyrkokommunala kostnaderna och att det fordras
reformer inom svenska kyrkans lokala organisation. Motionärerna understryker
att en kostnadsutredning bör genomföras snabbt och att en
strukturutredning bör komma till stånd med det snaraste. Enligt motionen är
det önskvärt att ett nytt utjämningssystem kan fungera från 1984. Vad som
avses är alltså i första hand ett uppskov på ett år.

KU 1981/82:28

Som motionärerna anför förutsätter både departementschefen och kyrkofondsutredningen
ett vidare utredningsarbete rörande de kyrkokommunala
kostnaderna. Detta arbete skall enligt propositionen inriktas på att
statsmakterna skall kunna besluta om en revision av systemet under år 1985,
för den händelse det kommunala skatteutjämningssystemet då blir föremål
för revision. Även med denna tidplan kommer utredningsarbetet att få
bedrivas med stor fasthet och skyndsamhet. Med hänsyn till omfattningen
och svårigheten av de problem det gäller gör utskottet den bedömningen, att
det inte är möjligt att få fram ett tillfredsställande nytt beslutsunderlag på så
kort tid som motionen kräver. Ett längre uppskov med ett beslut skulle
innebära stora påfrestningar för många församlingar och pastorat.

I propositionen har aviserats en översyn av grunderna för den prästerliga
tjänsteorganisationen i pastoraten. I dagarna utfärdar regeringen direktiv för
en sådan utredning. De frågor som översynen gäller är dock av sådan
komplicerad beskaffenhet att det inte torde vara möjligt att utredningsresultat
kan föreligga i sådan tid att dessa skulle kunna hinna beaktas även om
utjämningssystemet införs först år 1984.

Vad gäller svenska kyrkans lokala strukturfrågor delar utskottet departementschefens
bedömning, att de reformer som är önskvärda i första hand bör
eftersträvas på frivillighetens väg. Mot denna bakgrund kan utskottet inte
tillstyrka att statsmakterna tar något initiativ i dessa frågor. De får i stället bli
föremål för debatt och ställningstagande inom svenska kyrkan själv.
Utskottet erinrar i detta sammanhang om de genomgripande reformer
beträffande svenska kyrkans centrala funktioner som just nu är under
prövning.

Utskottet finner sålunda, med avstyrkande av motionen 1981/82:2457, att
riksdagen nu bör fatta beslut rörande ett nytt ekonomiskt utjämningssystem
för svenska kyrkan via kyrkofonden. Mot enskildheterna i regeringens
förslag har preciserade invändningar inte framställts. Utskottet har för sin del
funnit förslaget ägnat att läggas till grund för ett beslut som, enligt vad som
har anförts i det föregående, i första hand torde komma att gälla omkring tre
år för att därefter bli föremål för en revision på grundval av vunna
erfarenheter och ytterligare utredningsarbete.

Motion 1981/82:494 (c) tar upp frågan om de kyrkliga kommunernas
kostnader för kyrkobyggnader. Eftersom dessa frågor har stor betydelse för
många församlingar förutsätter utskottet i likhet med departementschefen
att dessa ägnas särskild uppmärksamhet i utredningens fortsatta arbete.
Något särskilt initiativ från riksdagens sida är därför inte påkallat. Motionen
får anses besvarad med vad utskottet anfört.

KU 1981/82:28

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

dels med avslag på motion 1981/82:2457 och med bifall till
proposition 1981/82:158 i motsvarande del antar de i propositionen
framlagda lagförslagen samt förklarar motion 1981/
82:494 besvarad med vad utskottet anfört,
dels med bifall till propositionen 1981/82:158 i övrigt till Bidrag
till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel
under femtonde huvudtiteln för budgtåret 1982/83 anvisar ett
anslag av 44 000 000 kr.

Stockholm den 4 maj 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m)*, Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson
(s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp)*, Kerstin Nilsson (s), Sture
Thun (s) och Anita Modin (s)*.

*Ej närvarande vid justering.

Reservation

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Kurt Ove Johansson,
Kerstin Nilsson, Sture Thun och Anita Modin (alla s) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Behovet av ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna är
oomstritt. Allmän enighet råder också om att man snarast bör ersätta de båda
delvis föråldrade system som finns i dag med ett modernt och enhetligt
system via kyrkofonden. Även i motion 1981/82:2457 (s), i vilken yrkas
avslag på regeringens proposition, uttalar sålunda motionärerna inledningsvis
att de i princip ansluter sig till själva systemet. De anser emellertid att det
före ett beslut behövs ytterligare utredningsarbete samt rådrum för analys
och konsekvensbedömning. Motionärerna tar särskilt fasta på två allmänna
anmärkningar som återkommer i flera remissyttranden, nämligen att det
saknas en analys av de kyrkokommunala kostnaderna och att det fordras
reformer inom svenska kyrkans lokala organisation. Motionärerna understryker
att en kostnadsutredning bör genomföras snabbt och att en
strukturutredning bör komma till stånd med det snaraste. Enligt motionen är
det önskvärt att ett nytt utjämningssystem kan fungera från 1984. Vad som
avses är alltså i första hand ett uppskov på ett år.

KU 1981/82:28

Även enligt utskottets mening är det motiverat med ett sådant uppskov
med ställningstagandet som motionärerna förordar. Visserligen är det
förenat med stora svårigheter att på kort tid genomföra en fullständig analys
av de kyrkokommunala kostnaderna. Det bör dock vara möjligt att tillföra
beslutsunderlaget visst ytterligare material som gör grunden för ställningstagandet
säkrare. Vissa tekniska onöjaktigheter i detaljerna, som kommer
till synes i det lokala utfallet på olika håll, bör också kunna arbetas bort.
Framför allt bör man genom ett kortare uppskov kunna få fram en bättre
analys av utjämningssystemets förhållande till svenska kyrkans strukturfrågor
på lokalplanet. Departementschefen uttalar att det nya systemet inte bör
motverka önskvärda rationaliseringar inom organisationen. Enligt utskottets
mening har det emellertid blivit otillräckligt belyst vilka verkningar systemet
kan få i detta avseende. Sedan ett bättre underlag har tagits fram på denna
punkt, är det möjligt för riksdagen att ta ställning till den av motionärerna
väckta frågan om en strukturutredning.

Det får förutsättas att i det fortsatta utredningsarbetet även beaktas de
frågor om de kyrkliga kommunernas kostnader som berörs i motion
1981/82:494. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida är därför inte
påkallad. Motionen får anses besvarad med vad utskottet anfört.

Utskottet finner sålunda att riksdagen bör, med bifall till motion
1981/82:2457, avslå proposition 1981/82:158 samt begära skyndsamma
utredningar i enlighet med vad som anförts i det föregående. Under tiden tills
ett nytt utjämningssystem kan träda i kraft bör den hittillsvarande ordningen
fortfara att gälla. Utskottet lägger fram ett härav betingat förslag till ändring i
lagen om skatteutjämningsbidrag. Enligt utskottets mening bör också vad
som föreslås i propositionen om finansiering av rikskyrkliga ändamål via
kyrkofonden kunna godtas redan nu. Härav följer att även de administrativa
kostnaderna för den i proposition 1981/82:192 om ett reformerat kyrkomöte
m. m. föreslagna kyrkans centralstyrelse skall bestridas av kyrkofondsmedel.
Någon höjning av den allmänna kyrkoavgiften lär inte påkallas av det nu
sagda.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen dels med avslag på proposition 1981/82:158 och med
bifall till motion 1981/82:2457 antar bifogade förslag till Lag om
ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag, dels
förklarar motion 1981/82:494 besvarad med vad utskottet
anfört.

KU 1981/82:28

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Till landstingskommun och kommun utgår skatteutjämningsbidrag om
skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som motsvarar den tillförsäkrade
skattekraften enligt 7 och 8 §§. Bidraget utgår med ett belopp som
motsvarar produkten av det enligt 4 § beräknade tillskottet av skatteunderlag
och skattesatsen för bidragsåret.

Till församling, pastorat och annan kyrklig samfällighet utgår skatteutjämningsbidrag
med det belopp som enligt förordningen (1965:268) om
skatteutjämningsbidrag har utgått för bidragsåret 1973 med fem procents
årlig ökning.

För bidragsåret 1982 skall dock För bidragsåren 1982 och 1983
skatteutjämningsbidrag utgå med skall dock skatteutjämningsbidrag
60 % av det belopp som utgår för utgå med 60 % av det belopp som
bidragsåret 1981. Vidare skall för utgår för bidragsåret 1981. Vidare
bidragsåret 1982 bidrag som under- skall för bidragsåret 1982 bidrag som

stiger 5 000 kr. inte utbetalas. understiger 5 000 kr. inte utbeta las.

1 Senaste lydelse 1980:1031.

GOTAB 72044 Stockholm 1982