KU 1981/82:23

Konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:23

med anledning av i proposition 1981/82:100 framlagda förslag om
vissa anslag för budgetåret 1982/83 under huvudtiteln Riksdagen och
dess verk m. m. jämte motioner

SEXTONDE HUVUDTITELN
Riksdagen och dess verk m. m.

1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 1 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens
ledamöter för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
61 524 000 kr.

2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter. Utskottet
tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 2 och
hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens
ledamöter för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
17 926 000 kr.

3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 3
och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i
Europarådets verksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 1 171 000 kr.

4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 4 och
hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom
Sverige för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1 806 000 kr.

1 Riksdagen 1Q8V82. 4 sami. Nr 23

KU 1981/82:23

5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer. Utskottet tillstyrker riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 5 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 638 000 kr.

6. Riksdagen: Bidrag till studieresor. Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag under punkt A 6 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 196 000 kr.

7. Riksdagen: Representation m. m. Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag under punkt A 7 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 357 000 kr.

8. Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp. Utskottet
tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 8 och
hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 414 000 kr.

9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Utskottet
tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 9 och
hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och
forskare för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 130 000
kr.

10. Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet. Utskottet
tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 10 och
hemställer * •

att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 30 000
kr.

11. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt All och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3 275 000 kr.

KU 1981/82:23

12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 12 och hemställer att

riksdagen till Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter
m. fl. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
12 663 000 kr.

13. Riksdagen: Stöd till partigrupper. Utskottet tillstyrker riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag under punkt A 13 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Stöd till partigrupper för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 593 000 kr.

14. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Utskottet tillstyrker
fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt A 14 och hemställer

att riksdagen till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 450 000
kr.

15. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt B 1 och hemställer att

riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
96 170 000 kr.

16. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt B 2
och hemställer

att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för
riksdagstrycket m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 19 393 000 kr.

17. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt B 3
och hemställer

att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av
särskilda publikationer för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 115 000 kr.

1* Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 23

KU 1981/82:23

18. Den inre riksdagsförvaltningen: Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet.
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag
under punkt B 4 och hemställer

att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: Riksdagens
utåtriktade informationsverksamhet för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 704 000 kr.

19. Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus

Propositionen

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår under punkt B 5 att riksdagen för
budgetåret 1982/83 anvisar till Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus
ett reservationsanslag av 195 000 000 kr.

Motionerna

I motion 1981/82:881 av Bonnie Bemström (fp) hemställs ”att riksdagen
beslutar uppdra åt förvaltningsstyrelsen att se över arbetsförutsättningarna
på Helgeandsholmen för riksdagsledamöterna i syfte att effektivisera
förhållandena”.

I motiveringen påpekar motionären att många riksdagsledamöter måste
placeras i arbetsrum långt från sina partikanslier och att detta kommer att
resultera ”i en massa tidsåtgång till att springa runt”. Motionären finner
anledning att man ser över kommande rutiner för riksdagsledamöternas
riksdagsarbete och hänvisar till att det finns teknik såväl på informationsplanet
som på kommunikationsplanet som kan lösa en del av problemen. I
övrigt hänvisas till den tryckta motionen.

I motion 1981182:1156 av Tore Nilsson (m) och Anders Gernandt (c)
hemställs ”att riksdagen beslutar uppdra åt förvaltningsstyrelsen att förvärva
rätten att fritt använda tillämpliga delar av förslaget Samspel”.

I motiveringen reser motionärerna en hel del frågor om hur riksdagsarbetet
effektivt skall kunna bedrivas i de nya riksdagsbyggnadema. De hävdar
att förslaget Samspel, som deltog men ej vann bifall i arkitekttävlingen som
föregick riksdagens senare beslut om nytt riksdagshus, innebär förtjänstfulla
lösningar som i viss utsträckning skulle kunna medföra förbättringar
beträffande den lösning som riksdagen slutligen stannade för. I övrigt
hänvisas till den tryckta motionen.

I motion 1981/82:1161 av Allan Åkerlind (m) hemställs att riksdagen
beslutar uppdra åt förvaltningskontoret att ombesörja att antalet parkeringsplatser
i anslutning till riksdagens nya hus och för riksdagens behov blir minst
lika många som det finns i anslutning till nuvarande riksdagshus.

I motiveringen anförs att det i nuvarande riksdagshus finns fasta

KU 1981/82:23

parkeringsmöjligheter för ledamöter och tjänstemän. Motionären anser att
det är nödvändigt av många skäl att den möjlighet till parkering som nu finns
inte blir allvarligt försummad.

Tidigare ställningstaganden m. m.

Riksdagen fattade våren 1975 principbeslut om återflyttning till ombyggda
lokaler på Helgeandsholmen. Förvaltningsstyrelsen fick samtidigt i uppdrag
att fortsätta arbetet med lokalfrågorna i första hand i enlighet med det s. k.
alternativ H 2 att återkomma till riksdagen med nytt förslag om nya
överväganden skulle tala för andra lösningar eller om andra förhållanden
skulle komma fram som motiverade detta (framställn. 1974:20, KU 1975:13,
rskr 1975:207). I den arkitekttävling som förekom innan riksdagshusutredningen
tillsattes hade ett stort antal tävlingsbidrag bedömts, däribland också
det s. k. Samspel. Riksdagshusutredningen utvalde sedermera tre alternativ
för Helgeandsholmen att vägas mot alternativet Sergels torg. Förslaget
Samspel ingick ej bland dessa. Det fortsatta arbetet skulle baseras på
alternativ H 2.

I anslutning till att riksdagen behandlade ett förslag från förvaltningsstyrelsen
om ytterligare medel för riksdagshusutredningen under 1975/76 års
riksmöte behandlades också en motion - 1975/76:2534 - av Tore Nilsson
m. fl. (m, c, fp) som bl. a. gick ut på att förslaget Samspel skulle tas upp till
prövning. Utskottet avstyrkte (KU 1975/76:53) motionsförslaget under
hänvisning till den tidigare utförliga behandlingen av de framlagda förslagens
funktionsduglighet m. m. och att det dittillsvarande arbetet bedrivits i
enlighet med riksdagsbeslutet. Motionen avslog av riksdagen.

Riksdagens förvaltningsstyrelse framlade hösten 1977 slutligt förslag om
riksdagens lokalfrågor på längre sikt (Förs. 1977/78:5). Förslaget innebar
återflyttning byggt på alternativ H 2. I anslutning till förslaget behandlade
utskottet ett antal motioner varav tre motioner till förmån för omprövning av
tävlingsförslaget Samspel - väckta av Tore Nilsson (m). Utskottet, som
tillstyrkte förvaltningsstyrelsens förslag, anförde avslutningsvis i sitt betänkande
KU 1977/78:23 att det befanns uteslutet att överväga ytterligare
ombyggnadsplaner för Helgeandsholmen som föreslagits i de aktuella
motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Frågan om Samspel aktualiserades ånyo vid 1979/80 års riksmöte.
Riksdagen fann i enlighet med utskottets förslag (KU 1979/80:44) inte
anledning till omprövning av det tidigare ställningstagandet i husfrågan.

Sedan riksdagen 1978 fattade det definitiva beslutet om återflyttning till
Helgeandsholmen behandlades i budgetproposition 1978/79:100 frågor om
medelstilldelning till det nya riksdagshusbygget. I anslutning härtill väcktes
motioner rörande de arkeologiska fynden under Riksplan och dessas effekter
på planerade garageutrymmen (KU 1978/79:25). Utskottet föreslog mot

KU 1981/82:23

bakgrund av de arkeologiska fynden och med anledning av motionerna i
ämnet att något parkeringsgarage inte skulle anordnas under Riksplan. Där
skulle endast ett mindre antal platser anordnas för t. ex. service- och
handikappfordon. Utskottet ansåg att de garageplatser som - i förhållande
till det tidigare fattade beslutet - sålunda skulle slopas under Riksplans
underbyggnad skulle kunna tillförsäkras riksdagen på annat sätt, exempelvis
genom att behålla befintliga platser under Sergels torg eller långtidshyra
platser i något av de ännu mer närbelägna parkeringshusen vid bl. a.
Brunkebergstorg. Utskottet föreslog att riksdagen skulle uppdra åt förvaltningsstyrelsen
att vid det fortsatta arbetet med ombyggnadsförslaget beakta
vad utskottet anfört om anordnandet av uppställningsplatser och den
framtida garageförsörjningen för riksdagens behov. Riksdagen biföll utskottets
hemställan.

Sedan år 1961 gäller inom Stockholms kommun den normen att det skall
finnas en parkeringsplats per 100 m2 kontorsyta, motsvarande ungefär en
plats per fyra anställda. Enligt uppgifter från stadsbyggnadskontoret har
gällande norm uppmjukats i de områden som är kollektivt välförsedda med
parkeringsplatser såsom centrala staden vilket medfört att kravet där i praxis
sänkts till ungefär en parkeringsplats per 200 m2 kontorsyta.

Beträffande frågor om teknisk service och andra praktiska förutsättningar
för riksdagsledamöternas arbete i de nya riksdagsbyggnaderna är den
principiella grunden lagd i det tidigare antagna lokalprogrammet och de
uppgifter för byggnadskommitté och förvaltningskontor som är aktuella i
sammanhanget. Frågor om utrustning och skilda servicemöjligheter i
byggnaderna handhas av byggnadskommittén och kontoret. I anslutning till
tidigare behandling av budgetfrågor och motioner rörande de praktiska
arbetsförutsättningarna i de nya byggnaderna har utskottet också understrukit
behovet av flexibilitet och möjligheter att möta kommande behov av
skilda slag såsom t. ex. förbättrad sekreterarservice för ledamöterna och
andra mer tekniskt betingade anspråk, t. ex. utbyggd datateknik för
informationsåtervinning m. m.

Information från företrädare för riksdagens byggnadskommitté
och förvaltningskontor

Under beredningen av förevarande ärende har ordföranden i riksdagens
byggnadskommitté Erik Wärnberg samt förvaltningsdirektören Gunnar
Grenfors och avdelningsdirektören Olle Etzén lämnat muntliga informationer
rörande bl. a. sådana frågor som berörs i motionerna om garageplatser
och arbetsförutsättningarna på Helgeandsholmen.

Beträffande garagemöjligheter efter återflyttningen till Helgeandsholmen
har upplysts att förvaltningskontoret under hösten 1980 hos Stockholms
fastighetskontor anmält önskemål om fortsatt förhyrning av garageutrymmen
efter den 1 oktober 1983 då kontraktet på nuvarande garage under

KU 1981/82:23

Sergels torg (125 platser) och riksdagshotellet (45 platser) går ut. Från
kommunens sida har man önskat avvakta beslut om hur lokalerna vid Sergels
torg i framtiden skall utnyttjas - teater eller kongresscentrum. Vad gäller
nuvarande riksdagshotell kommer detta att efter riksdagens avflyttning bli
ett reguljärt hotell vilket torde medföra att de platser som finns där inte kan
bli aktuella för förhyrning för riksdagens del enligt vad som uppgivits från
kommunens sida. Under de kontakter som förekommit mellan kontoret och
kommunen i denna fråga har diskuterats även andra alternativ såsom t. ex.
förhyrning av platser i ett parkeringshus (Wahrenberg) som ligger söder om
riksdagshotellet. Härutöver har undersökts möjligheterna att hyra garaget
under det tidigare annexet till kanslihuset (kv. Cephalus). Här finns endast
ett begränsat antal platser, ca 20, som får reserveras för särskilda behov. Men
även andra alternativ kommer att undersökas. Förhandlingarna kommer att
fortsätta mellan kontoret och kommunen.

Beträffande vissa tekniska servicefrågor redovisas att en modem databaserad
telefonväxel upphandlats för de nya byggnaderna. Denna nya växel
kommer att kunna erbjuda många tjänster som t. ex. hänvisningskoppling till
växel varvid den uppringande såväl kan erhålla som lämna information.
Vidare är datom kopplad till en skrivare för utskrifter av meddelanden som
under abonnentens frånvaro matats in i datom. Datom är även utrustad med
informationslagring. Personsökare till ett antal av 75 stycken kommer att
vara anslutna till växeln. Utbyggnad kan ske i ett senare skede. Vidare
upplystes att byggnadskommittén av främst besparingsskäl valt rulltrappor
och hissar med lägre hastighet än som tidigare planerats. Sänkningen av
hastigheten kommer dock att överensstämma med vad som gäller i
nuvarande provisoriska lokaler och som är normalt för hissar i allmänhet.
Den fastställda tidsgränsen om fyra minuter för att nå plenisalen kommer
inte att överskridas. Beträffande möjligheterna att i de nya byggnaderna
nyttja datatekniska hjälpmedel uppgavs att byggnaderna delvis redan är
förberedda för datateknisk utrustning.

Utskottet

I motion 1161 föreslås att förvaltningskontoret skall få i uppdrag att
ombesörja att riksdagen får tillgång till minst lika många parkeringsplatser
efter återflyttningen till Helgeandsholmen som f. n. finns tillgängliga vid
Sergels torg (totalt 170). Som framgått ovan har riksdagen, i anslutning till att
det tidigare planerade garaget under Riksplan måst avvecklas från planeringen
för att möjliggöra bevarande av arkeologiska fynd och ge plats för ett
eventuellt museiutrymme på platsen, redan våren 1979 på utskottets förslag
(KU 1978/79:25) uppdragit åt förvaltningsstyrelsen att beakta vad som
anförts om den framtida garageförsörjningen för riksdagens behov. Utskottet
pekade på bl. a. möjligheterna till fortsatt förhyrning av nuvarande
platser under Sergels torg.

KU 1981/82:23

Enligt utskottet är det angeläget att riksdagen, som är en stor arbetsplats
för omkring 1000 personer, även efter återflyttningen får tillgång till
tillräckligt antal närbelägna parkeringsplatser. Riksdagens speciella arbetsförhållanden
med oregelbundna tider och sena kvällar har också betydelse i
sammanhanget. De för kommunen aktuella normerna för antal parkeringsplatser
per viss kontorsyta bör det också finnas anledning att väga in i
sammanhanget.

Mot bakgrund av vad som upplysts från företrädare för förvaltningskontoret
är garagefrågan sedan 1980 föremål för överläggningar med kommunen,
och utskotter finner anledning förutsätta att frågan kan få en
tillfredsställande lösning även utan ett nytt uppdrag från riksdagens sida.
Syftet med motionen får med hänvisning till det anförda anses vara
tillgodosett.

I motion 881 aktualiseras frågor rörande de tekniska och praktiska
arbetsförutsättningarna i de nya riksdagshusen. Särskilt pekar motionären på
lämpligheten av teknik såväl på informations- som på kommunikationsplanet.

Utskottet anser att utrustningen i de nya riksdagsbyggnaderna måste ske
med hänsyn till de speciella och mycket höga krav på goda kommunikationsoch
informationsmöjligheter som kan ställas på ett modernt parlament med
särskilt beaktande av att funktionerna är fördelade på fyra huskroppar. Som
framgått ovan har byggnadskommittén beslutat anskaffa en databaserad
telefonväxel som kan erbjuda många faciliteter och underlätta ledamöters
och tjänstemäns behov av tillgång till sådan service vad gäller kommunikations-
och informationsmöjligheter. Personsökning och möjligheter att t. ex.
efter frånvaro från riksdagshuset genom automatiska skrivenheter enkelt
erhålla lagrade uppgifter om vilka som sökt vederbörande får anses som
synnerligen värdefullt. Enligt utskottet bör det även skapas tekniska
förutsättningar att i ett senare skede utrusta riksdagsledamöternas arbetsrum
med dataterminaler.

Genom det anförda får syftet med motion 881 anses vara tillgodosett.
Något särskilt uppdrag åt förvaltningsstyrelsen synes inte erforderligt.

I motion 1156 föreslås att riksdagens förvaltningsstyrelse skall inköpa
tillämpliga delar av det tidigare tävlingsförslaget Samspel. Som framgått har
riksdagen redan tidigare vid ett flertal tillfällen avvisat motioner till förmån
förförslaget Samspel. Riksdagen har fattat definitivt beslut i husfrågan, och
utskottet finner det inte aktuellt att gå in på någon omprövning i detta
hänseende. Motionen avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
195 000 000 kr.,

KU 1981/82:23

2. att riksdagen förklarar motionerna 1981/82:881 och 1161
besvarade med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:1156.

20. Allmänt kyrkomöte. Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag under punkt C och hemställer

att riksdagen till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

21. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt D 5 och hemställer

att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 13 327 000
kr.

22. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader.
Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under
punkt D 7 och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 4 211 000 kr.

23. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag under punkt D 8 och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 4 721 000 kr.

24. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag under punkt E 1 och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 200 000 kr.

25. Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement. Utskottet tillstyrker
riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt E 2 och hemställer att

riksdagen till Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
2 048 000 kr.

KU 1981/82:23

26. Riksdagens revisorers förslag angående information om statliga publikationer.

Förslaget

I förslaget 1981/82:5 hemställer riksdagens revisorer ”att riksdagen
uppdrar år riksdagens förvaltningskontor att vidta åtgärder så att den av
riksdagsbiblioteket utgivna årsbibliografin senast fr. o. m. den 1 januari 1983
framställs med hjälp ADB-rutiner enligt LIBRIS-systemet”.

Riksdagens revisorer har på begäran av riksdagens förvaltningsstyrelse
undersökt behovet av information om statliga publikationer. Den viktigaste
informationskällan är i dag den Årsbibliografi över Sveriges offentliga
publikationer som sedan länge framställts inom riksdagsbiblioteket. Riksdagens
revisorer har efter sin granskning funnit att det föreligger ett klart behov
av information om de statliga publikationerna, att riksdagsbiblioteket även
fortsättningsvis bör svara för verksamheten samt att produktionen av
bibliografin bör rationaliseras i såväl administrativt som i tekniskt avseende.

Utskottet

Utskottet delar riksdagens revisorers uppfattning att framställningen av
årsbibliografin även i fortsättningen skall handhas av riksdagsbiblioteket och
att produktionen skall ske med hjälp av ADB-rutiner. I ett underhandsyttrande
från förvaltningsdirektören och riksdagsbibliotekarien har förordats
att den av revisorerna föreslagna tidpunkten den 1 januari 1983 ändras så att
framställningen av bibliografin skall börja under år 1983. Utskottet delar den
synpunkten och hemställer

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1981/82:5 uppdrar åt riksdagens förvaltningsstyrelse att vidta
åtgärder så att den av riksdagsbiblioteket utgivna årsbibliografin
under år 1983 skall börja framställas med ADB-rutiner.

Stockholm den 18 mars 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne
Cederqvist* (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c), Daniel
Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken* (c), Sture Thun
(s), Jan Prytz (m) och Lars-Erik Lövdén (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 70736 Stockholm 1982