KU 1981/82:18

Konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:18

om partistöd

I detta betänkande tar utskottet upp det statliga och kommunala
partistödet. I fråga om det statliga partistödet behandlas regeringens förslag
om ökning av stödet med ca 15 % under innevarande år samt budgetpropositionens
förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1982/83. Beträffande
det kommunala partistödet behandlas sex motioner från de allmänna
motionstiderna 1981 och 1982.

A. STATLIGT PARTISTÖD

1. Anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop.
1981/82:101, bilaga 1, andra huvudtiteln, H 4. Stöd till politiska partier)

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att

1. anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

2. till Stöd till politiska partier på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10 400 000 kr.

Enligt föredragande statsrådet är det viktigt för demokratin att de politiska
partierna har tillräckliga resurser för sin opinionsbildande verksamhet.
Avsikten med det statliga partistödet är att garantera detta. Statsrådet
erinrar om att det förutsattes vid partistödslagens tillkomst år 1972 att stödet
skulle omprövas med hänsyn till penningvärdeförändringen med kortare
intervaller än som dittills hade varit fallet (prop. 1972:126 s. 48-49). Mot
denna bakgrund förordas att stödet nu räknas upp så att partierna får viss
kompensation för de kostnadsökningar som har inträffat sedan den senaste
uppräkningen år 1977. Uppräkningen föreslås ske med 15 % fr. o. m. den 15
oktober 1981.

Motionen

I motion 1981/82:882 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier,

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 18

KU 1981/82:18 2

2. avslår förslaget att till Stöd till politiska partier på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10 400 000
kr.

Enligt motionen bör förslaget om höjning av stödet till politiska partier
inte bifallas med hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella
läget.

Utskottet

Regeringen har i proposition om tilläggsbudget II för innevarande
budgetår föreslagit en uppräkning av partistödet med ca 15 %. I motion 882
(m) hemställs om avslag på propositionens förslag.

Enligt utskottets mening bör en viss ökning av partistödet ske med hänsyn
till de kostnadsökningar som skett sedan år 1977. Utskottet tillstyrker således
propositionen och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:101 i förevarande
del och med avslag på motion 1981/82:882, yrkande 1,
antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt
stöd till politiska partier,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:101 och med
avslag på motion 1981/82:882, yrkande 2, till Stöd till politiska
partier på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
10 400 000 kr.

2. Anslag på förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 (prop. 1981/
82:100, bilaga 5, justitiedepartementet, H4. Stöd till politiska partier)

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att till Stöd till politiska partier för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 79 500 000 kr.

Motionen

I motion 1981/82:1155 av Inger Lindquist m. fl. (m) hemställs att
riksdagen

1. antar bifogat förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt
stöd till politiska partier (se bilaga 1),

2. till Stöd till politiska partier för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 64 100 000 kr.

Enligt motionärernas uppfattning måste också de politiska partierna i den

KU 1981/82:18

nuvarande svåra ekonomiska situationen göra besparingar i sin verksamhet.
Detta kan ske exempelvis genom överenskommelser mellan partierna att
under valåret 1982 reducera den tämligen omfattande och kostsamma
valaffischeringen.

Motionärerna anser att en besparing på 5 milj. kr. bör göras i förhållande
till vad som utgår för innevarande budgetår enligt nu gällande regler eller
med drygt 15 milj. kr. i jämförelse med budgetpropositionens förslag.
Bidragskonstruktionen bör dock ändras så att grundstödet ges en relativt sett
något större tyngd samt att mandatbidraget och tilläggsstödet reduceras.

Utskottet

Regeringen föreslår i 1982 års budgetproposition, med tillämpning av de
beräkningsregler som föreslagits i proposition om tilläggsbudget II för
innevarande år, att det statliga partistödet skall utgå med 79,5 milj. kr. under
budgetåret 1982/83. Enligt motion 1155 (m) bör en besparing på 15 milj. kr.
göras på det statliga partistödet.

Utskottet har under föregående punkt i enlighet med regeringens förslag
förordat en viss uppräkning av det statliga partistödet. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionen och tillstyrker budgetpropositionens förslag till
anslagsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:1155, yrkande 1,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 i förevarande
del och med avslag på motion 1981/82:1155, yrkande 2,
till Stöd till politiska partier för budgetåret 1982/83 under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 79 500 000 kr.

B. KOMMUNALT PARTISTÖD
Motionerna

I motionerna 1980/81:365 och 1981/82:887, båda av Per-Olof Strindberg
(m), hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av det kommunala partistödets konstruktion skyndsamt verkställs.
Motionären framhåller att vissa av partiernas utgifter är tämligen likartade.
Oavsett partiets mandatantal är exempelvis antalet väljare som skall
informeras lika stort. Enligt motionärens mening bör detta beaktas vid
utformningen av det kommunala partistödet på samma sätt som det numera
görs när det gäller det statliga stödet.

I motion 1980/81:1121 av Per Stenmarck (m) föreslås att riksdagen antar
följande förslag till lag om ändring i lag om kommunalt partistöd:

Kommunen får lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti som under den
tid beslut om bidrag avser varit representerat i kommunens fullmäktige.

1* Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 18

KU 1981/82:18

Beslutet skall innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti och att en
fjärdedel av utgående anslag skall fördelas lika mellan partierna och
återstoden fördelas mellan dessa i förhållande till deras antal platser i
fullmäktige under nämnda tid. Vad som sagts nu äger motsvarande
tillämpning på landstingskommun och landsting.

Denna lag träder i kraft fr. o. m. den 1 januari 1982.

Motionären anser att det kommunala partistödet med sin nuvarande
konstruktion slår orättvist mot de mindre partierna. Därför bör en ändring
ske till förmån för ett system i likhet med det som används vid beräkning av
det statliga partistödet.

I motionerna 1980/81:1507 och 1981/82:886, båda av Eric Rejdnell (fp) och
Margot Håkansson (fp), hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
innebärande att lagstiftningen angående det kommunala partistödet ändras
så att stödet utgår med dels ett grundbelopp, lika för alla representerade
partier, dels ett belopp i relation till antalet mandat.

I motion 1981/82:889 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en parlamentarisk översyn av reglerna för det
kommunala partistödet samt villkoren för de hel- och deltidsanställda
förtroendemännen samt de politiska sekreterarna.

Motionärerna framhåller att det råder oklarhet kring anställningsformerna
för de hel- och deltidsengagerade förtroendemännen och de politiska
sekreterarna. I många kommuner görs det enligt motionärerna t. ex.
gällande att inrättande av tjänster som politiska sekreterare står i strid med
de krav på absolut proportionalitet i partistödet som uppställs i gällande lag.
Det föreligger därför ett uppenbart behov att klarlägga vilka restriktioner
som bör finnas.

I detta sammanhang är det enligt motionärerna oundvikligt att även pröva
reglerna för det kommunala partistödet. En omläggning i riktning mot den
konstruktion som tillämpas på riksplanet, dvs. grundstöd plus mandatstöd,
förordas.

Gällande ordning

I lagen (1969:596) om kommunalt partistöd stadgas att kommun får lämna
ekonomiskt bidrag till politiskt parti, som under den tid beslutet om bidrag
avser är representerat i kommunens fullmäktige. Beslutet skall enligt lagen
innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti med samma belopp för varje
plats som partiet under nämnda tid har i fullmäktige. Lagen skall ha
motsvarande tillämpning på landstingskommun och landsting.

KU 1981/82:18

Kommunaldemokratiska kommittén

Kommittén redovisar i ett nyligen avgivet betänkande, Förtroendevalda i
kommuner och landstingskommuner (SOU 1982:5), vissa utredningar
rörande partiernas ekonomiska resurser (se särskilt s,101-105, 113-115,
201-202). Kommittén sammanfattar sina iakttagelser och slutsatser på
följande sätt (s. 23-24):

Det totala partistödet i kommunerna har ökat från 28 miljoner kronor till
102 miljoner kronor mellan 1970 och 1980. I landstingskommunerna ökade
det från 9 miljoner kronor till 48 miljoner kronor under samma period.
Ökningstakten har varit avsevärt högre under andra delen av 1970-talet än
den var under första delen av årtiondet.

Partistödet spelar en mycket viktig roll för finansieringen av verksamheten
i partiorganisationerna. För cirka 40 % av de lokala partiorganisationerna
svarade i slutet av 1970-talet partistödet för den helt dominerande delen av
inkomsten. Uppgifter från de regionala partiorganisationerna tyder på att
partistödet i många fall svarar för åtminstone hälften av inkomsterna.

Mer än hälften av kommunerna och nästan alla landstingskommuner
betalade 1980 ut ersättning för utbildning av förtroendevalda, anordnad av
partierna och/eller studieförbunden.

En annan resurs som finansieras med kommunala och landstingskommunala
medel är politiska sekreterare. Regeringsrätten har i två fall uttalat att
tillsättande av tjänster av detta slag är otillåtet i den mån det inte sker i
enlighet med lagen om kommunalt partistöd.

Trots avsaknad av lagstöd lämnar vissa kommuner förutom partistödet
särskilt bidrag till partiernas allmänna verksamhet. Kommuner och landstingskommuner
ger dessutom i viss utsträckning administrativ hjälp till visst
eller vissa partier i form av tjänsterum, telefon och/eller skrivhjälp.

Näst partistöd och andra kommunala och landstingskommunala bidrag är
medlemsavgifter den viktigaste inkomstkällan.

Enligt kommitténs mening har tillkomsten och den successiva utbyggnaden
av det kommunala och landstingskommunala partistödet haft positiva
effekter från kommunaldemokratisk synpunkt. En studie av partistödets
konsekvenser för de lokala partiorganisationerna bär vittne om detta.

Med hänvisning till den centrala roll för partiverksamheten på det lokala
och regionala planet som partistödet spelar anser kommittén det viktigt att
partierna i kommuner och landstingskommuner får stöd även i ekonomiskt
svåra tider.

När det gäller anställningsförhållandena för de hel- och deltidsengagerade
förtroendemännen behandlas i betänkandet endast frågan om pensioner och
avgångsersättningar. Kommittén anser bl. a. att visstidspension bör samordnas
med inkomst av förvärvsarbete eller offentligt uppdrag. Samordningen
kan ske antingen med hela beloppet eller del av detta.

Frågan om anställningsformerna för de politiska sekreterarna (men ej för
de hel- och deltidsengagerade förtroendemännen) kommer att behandlas
ytterligare av kommunaldemokratiska kommittén. Enligt tilläggsdirektiv
som utfärdades i juni 1979 bör kommittén inte bara kartlägga omfattningen
av systemet med politiska sekreterare utan också överväga om dessa

KU 1981/82:18

sekreterares ställning bör regleras. Från kommittén har erfarits att överväganden
i denna fråga kommer att redovisas vid årsskiftet 1982-1983.

Frågans tidigare behandling

Frågan om en förändring av det kommunala partistödets konstruktion har
tagits upp i motioner vid ett flertal tidigare tillfällen. Då frågan senast
behandlades våren 1980 anförde utskottet bl. a. följande (KU 1979/
80:39):

Som utskottet framhållit vid behandlingen av samma förslag vid tidigare
tillfällen innebär den överenskommelse som träffades mellan riksdagspartierna
i 1971 års partistödsutredning bl. a. en samordning av det statliga och
kommunala partistödet. Frågan om det kommunala partistödets konstruktion
bör därför endast prövas inom ramen för en allmän översyn av
partistödet. En sådan översyn bör enligt utskottet komma till stånd först efter
överläggningar mellan de partier som stod bakom den tidigare överenskommelsen.
Utskottet förutsätter att regeringen följer partistödsfrågorna med
uppmärksamhet. Något initiativ från riksdagens sida är enligt utskottets
mening inte påkallat.

I en reservation (3 m) anfördes bl. a. följande:

Enligt utskottet har det kommunala partistödet på ett genomgripande sätt
förändrat partiernas lokala finansiering. Stödet har skapat nya möjligheter
för partierna att bedriva lokal valrörelse, framställa och distribuera
kommunala handlingsprogram o. d. Den nuvarande ordningen för beräkning
av stödets storlek är emellertid otillfredsställande. Vissa av partiernas
utgifter torde vara ungefärligen lika stora, oavsett partiernas storlek. På
riksplanet har betydelsen av dessa förhållanden erkänts och sedan 1972 utgår
därför det statliga partistödet dels som ett för alla partier lika stort
grundbidrag, dels som ett mandatbidrag.

De nuvarande reglerna för både det statliga och det kommunala
partistödet bygger på den överenskommelse som träffades mellan riksdagspartierna
i 1971 års partistödsutredning. Eftersom tiden för denna överenskommelse
löpt ut bör enligt utskottet en allmän översyn av partistödet nu
komma till stånd. Denna översyn bör bl. a. omfatta frågan om det
kommunala partistödets konstruktion och sambandet mellan partistödet på
olika nivåer. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet

Frågan om det kommunala partistödets utformning behandlas i sex
motioner som väckts under de allmänna motionstiderna 1981 och 1982.
Gemensamt för motionerna är att de alla på ett eller annat sätt förordar en
omläggning av partistödets konstruktion i riktning mot den ordning som
tillämpas beträffande det statliga partistödets kanslistödsdel, dvs. ett för alla
partier lika stort grundstöd samt därutöver ett stöd per mandat. I motion

KU 1981/82:18

1980/81:1121 (m) hemställs att lagen om kommunalt partistöd nu ändras i
enlighet härmed. I motionerna 1980/81:1507 (fp) och 1981/82:886 (fp) begärs
förslag av regeringen om lagändring av denna innebörd. I övriga motioner,
1980/81:365 (m), 1981/82:887 (m) och 1981/82:889 (fp), föreslås att en
översyn görs av det kommunala partistödets konstruktion. Enligt motion 889
bör översynen också avse villkoren för de hel- och deltidsanställda
förtroendemännen och de politiska sekreterarna.

Utskottet har vid tidigare behandling av samma förslag hänvisat till den
sammankoppling mellan partistödet på statlig och kommunal nivå som
gjordes i 1972 års partistödsbeslut. Frågan om det kommunala partistödets
konstruktion har därför ansetts endast böra prövas inom ramen för en allmän
översyn av partistödet, vilken bör föregås av överläggningar mellan de
politiska partierna. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker
därför samtliga motioner. Utskottet vill dock tillägga följande.

Det kommunala partistödet har nu existerat i drygt tio år. Genom
kommunaldemokratiska kommitténs försorg har nyligen en viss kartläggning
gjorts av stödets omfattning och utveckling. Även andra mera indirekta
former av stöd och subventioner till de politiska partierna redovisas av
kommittén. Kommittén konstaterar bl. a. att partistödet spelar en mycket
viktig roll för finansieringen av partiernas verksamhet. Kommittén pekar
också på de positiva effekter som partistödet har haft från kommunaldemokratisk
synpunkt.

Enligt utskottets uppfattning är den kartläggning som kommittén har gjort
av stort intresse. Som underlag för de framtida överläggningar mellan de
politiska partierna som det enligt utskottets uppfattning tillkommer regeringen
att ta initiativ till bör emellertid vissa ytterligare uppgifter om
partistödet tas fram bl. a. vilken omfattning de offentliga stödåtgärderna har
på nationell, regional och lokal nivå, i vilken utsträckning medel omfördelas
mellan olika nivåer inom de politiska partierna och vilka modeller för
beräkning av det kommunala partistödet som i praktiken tillämpas i olika
kommuner. Även andra uppgifter av kartläggningskaraktär kan bli aktuella
att ta fram. Vad utskottet nu anfört om ytterligare kartläggning av det
offentliga stödet till de politiska partierna bör ges regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. beträffande det kommunala partistödets konstruktion avslår
motionerna 1980/81:365, 1121, 1507, 1981/82:886, 887 och
889,

2. beträffande en kartläggning av det offentliga stödet till de
politiska partierna som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 15 februari 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

KU 1981/82:18

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s), Sture
Thun (s) och Gertrud Hedberg (fp).

Under avsnitt A har Lars-Erik Lövdén (s) ersatt Kerstin Nilsson (s).
Reservationer

1. beträffande det statliga partistödet under innevarande budgetår av Anders
Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m) vilka anser att
utskottets yttrande och hemställan på s. 2 bort ha följande lydelse:

I nuvarande statsfinansiella läge finns enligt utskottets uppfattning ingen
anledning att öka stödet till de politiska partierna. Tvärtom anser utskottet
att en viss besparing bör kunna åstadkommas i partistödet fr. o. m. nästa
budgetår. Yrkande i enlighet härmed framställs i nästa punkt.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:882, yrkande 1, och
med avslag på proposition 1981/82:101 i förevarande del avslår
förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier,

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:882, yrkande 2, och
med avslag på proposition 1981/82:101 i förevarande del avslår
förslaget att till Stöd till politiska partier på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under andra huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag på 10 400 000 kr.

2. beträffande det statliga partistödet under budgetåret 1982/83 av Anders
Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m) vilka anser att
utskottets yttrande och hemställan på s. 3 bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i 1982 års budgetproposition, med tillämpning av de
beräkningsregler som föreslagits i proposition om tilläggsbudget II för
innevarande år, att det statliga partistödet skall utgå med 79,5 milj. kr. under
budgetåret 1982/83. Enligt motion 1155 (m) börén besparing på 15 milj. kr.
göras på det statliga partistödet.

Utskottet har under föregående punkt förordat en viss nedskärning av det
statliga partistödet fr. o. m. budgetåret 1982/83. Med hänvisning härtill
hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1155, yrkande 1,
antar i bilaga 1 angivet förslag till lag om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1155, yrkande 2,
och med avslag på proposition 1981/82:100 i förevarande del till
Stöd till politiska partier för budgetåret 1982/83 under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 64 100 000 kr.

3. beträffande det kommunala partistödet av Anders Björck, Per Unckel och
Gunnar Biörck i Värmdö (alla m), vilka anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den kartläggning som kommittén har gjort
av stort intresse. Som underlag för de framtida överläggningar mellan de
politiska partierna som det enligt utskottets uppfattning tillkommer regeringen
att ta initiativ till bör emellertid vissa ytterligare uppgifter om
partistödet tas fram. Det är således önskvärt att få en samlad bild av
omfattningen av de offentliga stödåtgärderna på nationell, regional och lokal
nivå. Vidare bör kartläggas i vilken utsträckning medel omfördelas mellan
olika nivåer inom de politiska partierna. Slutligen finns det anledning att
närmare studera olika modeller för beräkning av det kommunala partistödet.
Därvid bör enligt utskottets mening särskilt intresse ägnas åt konstruktionen
med ett för alla partier lika stort grundstöd samt därutöver ett stöd per
mandat. Utskottet är inte utan denna ytterligare utredning berett att förorda
en övergång till detta system. Vad utskottet nu anfört om en ytterligare
kartläggning m. m. av det offentliga stödet till de politiska partierna bör ges
regeringen till känna.

Med detta yttrande föreslås motionerna 1980/81:365,1981/82:887 och 889,
vari begärs översyn av det kommunala partistödet, vara besvarade.
Motionerna 1980/81:1121, 1507 och 1981/82:886, som yrkar på att lagstiftningen
om kommunalt partistöd omedelbart ändras, avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan på s. 7 bort ha följande lydelse:

1. beträffande det kommunala partistödets konstruktion avslår
motionerna 1980/81:1121, 1507 och 1981/82:886,

KU 1981/82:18

2. beträffande en kartläggning m. m. av det offentliga stödet till de
politiska partierna som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt förklarar motionerna 1980/81:365, 1981/
82:887 och 889 besvarade med utskottets yttrande.

Särskilt yttrande

beträffande det kommunala partistödet av Torkel Lindahl och Gertrud
Hedberg (båda fp) vilka anför:

Den kartläggning som utskottet föreslår anser vi vara nödvändig för den
fortsatta diskussionen i partistödsfrågorna. Vi vidhåller emellertid vår
principiella ståndpunkt att en konstruktion med en fast del (grundstöd) och
en rörlig del är en riktigare ordning än den nuvarande.

KU 1981/82:18

Bilaga 1
(reservanternas förslag)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier

Härigenom föreskrivs att 2,6 och 8 §§ lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§>

Partistöd utgår som mandatbi- Partistöd utgår som mandatbidrag.
Varje mandatbidrag utgör drag. Varje mandatbidrag utgör

150 000 kronor. 135 000 kronor.

6 §2

Parti som vid val till riksdagen fått Parti som vid val till riksdagen fått

minst 4 procent av rösterna i hela minst 4 procent av rösterna i hela

landet erhåller för varje år för vilket landet erhåller för varje år för vilket

valet gäller ett helt grundstöd. Helt valet gäller ett helt grundstöd. Helt

grundstöd utgör 2 630 000 kronor. grundstöd utgör 3 000 000 kronor.

8 §3

Parti som avses i 6 eller 7 § erhål- Parti som avses i 6 eller 7 § erhåller
utöver grundstödet tilläggsstöd ler utöver grundstödet tilläggsstöd

för varje år för vilket valet gäller för varje år för vilket valet gäller

med 7 350 kronor för varje vunnet med 4 000 kronor för varje vunnet

mandat, om partiet är företrätt i mandat, om partiet är företrätt i

regeringen, och annars med 11 000 regeringen, och annars med 6 000

kronor för varje vunnet mandat. kronor för varje vunnet mandat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1977:1155.

2 Senaste lydelse 1977:1155.

3 Senaste lydelse 1977:1155.