KU 1981/82:14

Konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:14

om information till röstberättigade utlandssvenskar

I motion 1980/81:859 av Margareta Andrén (fp) och Esse Petersson (fp)
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en översyn av
informationen till röstberättigade utlandssvenskar enligt de riktlinjer som
framlagts i motionen.

I motiveringen anför motionärerna att det är angeläget att väljarna får god
information om de beslut som lagstiftarna fattar liksom att de erhåller den
politiska information som är en förutsättning för att kunna ta ställning i de
allmänna valen. Den allmänna informationen till de i Sverige bosatta är
enligt motionärerna tämligen god medan den till de i utlandet bosatta
röstberättigade svenska medborgarna är mycket knapphändig. Motionärerna
erinrar dels om den viktiga roll som Sveriges Radios utlandssändningar
spelar för informationen till utlandssvenskar som kan nås av sändningarna,
dels om den informationskanal som utlandssvenskarnas tidning är. Beträffande
tidningen uppger motionärerna att denna inte når mottagare i Asien
och Sydamerika förrän tre månader senare. Ett sätt att öka informationen
skulle enligt motionärerna vara att ambassader och konsulat gjorde
bandinspelningar av utlandsprogrammet varifrån sedan intresserade till
självkostnadspris kunde rekvirera bandkassetter. Men även andra vägar att
förbättra informationen borde kunna prövas. Motionärerna föreslår vidare
att frågan om riksdagens information till utlandssvenskarna prövas i
samband med pågående översyn av riksdagens utåtriktade information.

Allmän bakgrund

Genom beslut av 1967 års riksdag öppnades möjlighet för svenska
medborgare bosatta utomlands att delta i riksdagsval under förutsättning att
vederbörande varit kyrkobokförd i Sverige någon gång under de senast
förflutna fem kalenderåren och i övrigt uppfyllde gällande rösträttsvillkor.
Efter förslag till 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:111. KU 1975/76:43)
beslöt riksdagen att utvidga kretsen röstberättigade genom att tidsgränsen
för kyrkobokföring utvidgades till sju år varjämte vissa lättnader i fråga om
ansökningsförfarandet m. m. gjordes med tillämpning vid 1976 års val.

I proposition 1975/76:111 redovisades i ett särskilt avsnitt (s. 27-29) de
överväganden om informationsåtgärder m. m. som valtekniska utredningen
gjort i sitt betänkande (SOU 1975:8).

Föredragande statsrådet anförde i denna fråga följande:

1 Riksdagen 1981182. 4 sami. Nr 14

KU 1981/82:14

2

Utredningen har i ett särskilt avsnitt uppehållit sig tämligen utförligt vid
frågan om information til! utlandssvenskarna inför allmänna val. Det
konstateras där att valdeltagandet bland utlandssvenskarna är i hög grad
beroende av att information i god tid når ut till de röstberättigade rörande det
instundande valet och i första hand om tiden för ansökan att bli upptagen i
särskild röstlängd. Vidare sägs att informationen - som hittills ombesörjts av
RSV och Sveriges Radio - inför 1973 års val skötts på ett förtjänstfullt sätt.
Enligt utredningens mening bör den också inför ett kommande val bedrivas i
huvudsak efter samma principer som hittills. De viktigaste informationsåtgärderna
har varit annonsering i den svenska dagspressen och olika inslag i
radio och TV.

Enligt min mening är det angeläget att frågan om information till
utlandssvenskarna inför allmänna val ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag
är ense med utredningen om att informationen inför kommande val bör
bedrivas efter i huvudsak samma principer som hittills.

Konstitutionsutskottet (KU 1975/76:43), som instämde med vad som
anförts i propositionen beträffande informationsfrågor, förutsatte med
anledning av en motion (1975/76:2206 c) att de svenska utlandsmyndigheterna
fick i uppdrag att på lämpligt sätt delta i insatserna på detta område.
Detta gavs regeringen till känna.

I proposition 1976/77:75 föreslogs sådan ändring av reglerna för utlandssvenskarnas
rösträtt att tidsgränsen för kyrkobokföring avskaffades. Konstitutionsutskottet
tillstyrkte propositionen. I en reservation (s) yrkades avslag
på propositionens förslag. Riksdagen följde utskottet. De nya och nu
gällande reglerna är att den som någon gång varit kyrkobokförd i Sverige är
röstberättigad om han i övrigt uppfyller kraven för rösträtt.

Antalet i särskild röstlängd upptagna/valdeltagande

Sedan utlandssvenskar fått rösträtt har de deltagit i riksdagsval sedan
1968.

År	Antalet röstande	Upptagna på sär-skild röstlängd	Valdeltagande %
1968	1 540	1 900	81.0
1970	1 461	1 720	84.9
1973	3 414	3 870	88.1
1976	6 331	7 202	89.2
1979	12 258	15 338	80.0

De som efter ansökan upptagits i särskild röstlängd utgör emellertid ej alla
utlandssvenskar. Några säkra siffror på totala antalet utlandssvenskar finns
inte att få, men antalet har bedömts kunna uppgå till 25 000-50 000
personer.

KU 1981/82:14

3

Informationskanaler m. m.

Informationen till utlandssvenskarna har i huvudsak bedrivits genom
riksskatteverkets (RSV) och Sveriges Radios försorg, men också andra,
t. ex. Utlandssvenskarnas förening och dess tidning. Riksföreningen för
sverigekontakt och dess tidning men även enskilda företag med verksamhet i
utlandet har spritt information till medlemmar resp. anställda genom
förenings- och företagstidningar.

RSV:s valtekniska information tillställs envar som ansöker om att bli
upptagen på den särskilda röstlängden, och den sänds även till dem som
tidigare varit upptagna på denna.

Sveriges Radio Utlandsprogrammet sänder program till utlandet på sex
språk utöver svenska. Sändningarna är normalt 30 minuter långa och når
enligt vad som uppges med några små undantag varje del av världen. På
vardagarna inleds varje sändning med en nyhetsbulletin där strävan är att
inom ramen för en internationell nyhetstjänst ge en bred täckning av
händelseutvecklingen i Sverige och Norden. Redaktionen presenterar också
dagliga kommentarer till in- och utrikeshändelser.

I specialprogram skildras den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella
utvecklingen liksom dagligt liv i Sverige. Sändningstiden på svenska av egna
producerade program uppges uppgå till ca 5 timmar per dag. Härutöver
återsänds radions program 1 normalt mellan kl. 16.30 och 20.30, varigenom
två ekoprogram kan distribueras.

Dagspressen är helt naturligt en viktig informationskälla. Där ges också
genom annonser valteknisk information. De tidningar som utges av ovan
nämnda föreningar är en särskilt väsentlig kanal till utlandssvenskarna i detta
hänseende.

Översynsgruppen för riksdagens utåtriktade information

Översynsgruppen, som arbetat under hösten 1980 och våren 1981, har i sin
slutrapport 1981-06-10 redovisat utvärdering och förslag rörande riksdagens
utåtriktade information och skisserat skilda förslag till förbättringar av
informationen till den svenska allmänheten, press, institutioner etc. Som en
särskild punkt har översynsgruppen föreslagit att Sveriges Radio Utlandsprogrammet
genom riksdagens försorg skall tillställas material. Det förutsattes
att riksdagens pressekreterare skulle kunna få ett särskilt ansvar för att
den önskvärda informationsförmedlingen kom till stånd.

Utlandsmyndigheterna

Utlandsmyndigheterna fullgör för valets genomförande sin viktigaste roll i
egenskap av att fungera som vallokal och förmedla information till
utlandssvenskarna ang. förfarandet för att uppföras pä särskild röstlängd etc.

KU 1981/82:14

4

Av de ca 500 honorärkonsulaten har omkring hälften också fungerat som
vallokal. Enligt vad som uppgivits röstade vid 1979 års val ca 25 000 personer
i utlandet. Av dessa var som framgått också omkring hälften egentliga
utlandssvenskar.

Utskottet

I motion 1980/81:859 har föreslagits att riksdagen hos regeringen
hemställer om en översyn av informationen till röstberättigade utlandssvenskar
enligt de riktlinjer som framlagts i motionen.

Som framgått ovan har kretsen röstberättigade svenskar bosatta i utlandet
vidgats vid skilda tillfällen sedan 1968. senast med giltighet fr. o. m. valet
1976.

I anslutning till behandlingen av prop. 1975/76:111 med förslag till ändring
i vallagen togs särskilt upp frågor om informationsåtgärder. Valtekniska
utredningen (VTU), som refererades i propositionen, konstaterade att
valdeltagandet bland utlandssvenskarna i hög grad är beroende av att
informationen i god tid når ut till de röstberättigade rörande det stundande
valet och i första hand om tiden för ansökan om att bli upptagen i särskild
röstlängd. Beträffande informationen - främst av RSV och Sveriges Radio -inför 1973 års val, som särskilt studerats, befanns att denna skötts på ett
förtjänstfullt sätt. De viktigaste informationsåtgärderna hade varit annonsering
i den svenska dagspressen och olika inslag i radio och TV. Departementschefen
delade VTU:s uppfattning att informationen inför kommande
val borde bedrivas efter i huvudsak samma principer som ditintills. Han
underströk vidare det angelägna i att frågan om information till utlandssvenskarna
inför allmänna val ägnades tillräcklig uppmärksamhet. Konstitutionsutskottet
anslöt sig i detta hänseende till vad departementschefen anfört och
förutsatte, bl. a. med anledning av motion i ämnet, att de svenska
utlandsmyndigheterna fick i uppdrag att på lämpligt sätt delta i insatserna på
detta område. Detta gavs regeringen till känna.

Som framgått av ovan redovisade har antalet utlandssvenskar som
upptagits i särskild röstlängd för de allmänna valen ökat från ca 3 900 år 1973
till drygt 15 000 år 1979. Av de upptagna har 90 resp. 80 % också deltagit i
valen 1976 och 1979. Det verkliga antalet utlandssvenskar i vallagens mening
är emellertid okänt, men har uppskattats till 25 000-50 000.

Att informationen till de röstberättigade utlandssvenskarna är mycket
viktig för valdeltagandet slogs fast vid riksdagsbehandlingen 1976, och
utskottet uttalade sig i sammanhanget även för att de svenska utlandsmyndigheterna
skulle få i uppdrag att på lämpligt sätt delta i insatserna på detta
område. De viktigaste kanalerna för den mer tekniska valinformationen
utgörs av RSV och Sveriges Radio. För den mer allmänna informationen om
politiska förhållanden, samhällsfrågor i stort och aktuell debatt torde, liksom
hittills, de föreningar som är verksamma inom detta område vara väsentliga

KU 1981/82:14

5

källor. De förmedlar också valteknisk information.

Motionärernas uppslag om att utlandsmyndigheterna skulle kunna kopiera
vissa radioprogram etc. för försäljning till utlandssvenskarna har enligt vad
utskottet erfarit redan tidigare övervägts inom utrikesförvaltningen, varvid
det emellertid visat sig att problem uppkommit beträffande upphovsmannarätten.

Inom utlandsmyndigheterna görs en hel del insatser rörande informationen
inför valen av valteknisk karaktär men även genom att hålla
pressöversikter och tidskrifter tillgängliga. En viss distribution förekommer
dock, och intresserade som hör av sig kan som regel få tillgång till aktuellt
informationsmaterial. I viss utsträckning har även särskild röstmottagning
anordnats på orter där svensk representation inte finns. Utlandssvenskarna
är inte koncentrerade till platser där utlandsrepresentation finns, och
förhållandena är naturligen mycket varierande mellan olika delar av världen,
vilket medför särskilda svårigheter för utlandsmyndigheter att sprida
information.

Antalet röstande utlandssvenskar har som redovisats ovan ökat mycket
kraftigt sedan 1973, varför det finns anledning anta att informationen
fungerat tillfredsställande. Utskottet vill särskilt understryka betydelsen av
att valmyndighet och utlandsmyndigheter ägnar särskilt intresse åt att
informationen till utlandssvenskarna når ut i mycket god tid. Beträffande
information från riksdagens sida har f. ö. nyligen åtgärder vidtagits för att
förbättra spridning av riksdagsmaterial till radions utlandsprogram. Mot
bakgrund av det ovan redovisade finner utskottet det inte påkallat med
någon särskild utredning, varför motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:859.

Stockholm den 24 november 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck (m).
Torkel Lindahl (fp). Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne
Cederqvist* (s). Gunnar Biörck i Värmdö (m). Kurt Ove Johansson (s),
Bengt Kindbom (c). Kerstin Nilsson (s), Jan Prytz (m), Sture Thun (s),
Lars-Ingvar Sörenson* (s) och Bertil Hansson* (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.