Juli 1981/82:39

Justitieutskottets betänkande
1981/82:39

om anslag till åklagarväsendet (prop. 1981/82:100 bil. 5, C, jämte
motion)

ANDRA HUVUDTITELN
Åklagarväsendet

1. Riksåklagaren. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1981/
82:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkt C 1 (s. 57) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 8 532 000 kr.

2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna. Regeringen har under punkt
C 2 (s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
205 649 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:2012 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
för budgetåret 1982/83 under andra huvudtiteln utöver i proposition
1981/82:100 bil. 5 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 2 000 000 kr.
(yrkande 3).

Utskottet

Regeringens medelsberäkning för den regionala och lokala åklagarverksamheten
har skett med utgångspunkt i en begränsad tillämpning av huvudförslaget
om besparing. Förslaget innebär en ökning av anslaget med
i det närmaste 16,5 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår. Medel för nya tjänster beräknas inte men däremot föreslås, i
enlighet med riksåklagarens önskemål, att en distriktsåklagartjänst och en
kammaråklagartjänst inrättas i utbyte mot två assistentåklagartjänster.

I motion 2012 anförs att åklagarväsendets resurser för utredning av
ekonomisk brottslighet måste förstärkas. Resurserna har inte byggts ut i

1 Riksdagen 1981/82. 2 sami. Nr 39

Juli 1981/82:39

samma utsträckning som inom polisen. Motionärerna föreslår att tio nya
tjänster inrättas för detta ändamål; kostnaden härför beräknas till 2 milj.
kr.

När det gäller åtgärder för att söka bemästra den ekonomiska brottsligheten
har både lagstiftningen och resursfrågorna betydelse.

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna bestäms bl. a. av innehållet
i lagstiftningen. Bl. a. de ändringar i konkurslagen (1921:225) om effektivare
konkursförvaltning som trädde i kraft den 1 januari 1980 och som
innebar vidgade skyldigheter för konkursförvaltaren att anmäla misstanke
om brott i samband med konkursen (SFS 1979:340) har inneburit en ökad
arbetsbelastning för åklagarväsendet.

Arbetssituationen inom åklagarväsendet bestäms dock främst av den
tillströmning av mål som sker från polisen. Under senare år har skett en
förstärkning av polisens resurser för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Sålunda har polisväsendet med början under budgetåret 1977/78
hittills tillförts mer än 100 tjänster för bekämpande av den organiserade
och den ekonomiska brottsligheten. Under innevarande budgetår har genom
omfördelningar ytterligare 16 polismän avdelats för detta ändamål.
För att bekämpa bl. a. den ekonomiska brottsligheten har inom polisväsendet
tillskapats en särskild organisation i form av ekonomiska rotlar. Sådana
rotlar finns f. n. — förutom vid rikspolisstyrelsen — i de tre storstäderna
och på ytterligare nio orter i landet. För nästa budgetår föreslås under
anslaget till polisväsendet (prop. 100 bilaga 5, B 4) att ytterligare 16 polismän
sätts in i kampen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten
och att fyra nya rotlar inrättas för denna verksamhet. Vidare
föreslås att fyra tjänster för kvalificerade ekonomer inrättas bl. a. vid de
ekonomiska rotlarna i de tre storstäderna.

I detta sammanhang kan också nämnas den utbyggnad av polisens
resurser för att bekämpa narkotikabrottsligheten som har genomförts under
senare år. Med början under budgetåret 1977/78 har sålunda för detta
ändamål 85 nya tjänster tillförts polisväsendet.

Av de statistiska upplysningar som lämnas i budgetpropositionen framgår
att arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna har ökat under senare
år. Antalet inkomna mål om brott på vilka fängelse kan följa har ökat
särskilt markant år 1980, en ökning som torde har fortsatt år 1981. Också
antalet mål i utgående balans har ökat påtagligt. Även om det inte har
presenterats något statistiskt belägg härför, torde man kunna utgå från att
den ökade arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna till inte ringa del
hänför sig till sådana brottsområden inom vilka prioriteringar har gjorts
beträffande polisverksamheten, dvs. den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten samt narkotikabrottsligheten.

Utbyggnaden av åklagarväsendets resurser, när det gäller att bekämpa
de angivna kategorierna av brott, har inte skett i en takt som svarat mot de
förstärkningar som ägt rum inom bl. a. polisväsendet. Sedan budgetåret

JuU 1981/82:39

1977/78 har sålunda endast ett fåtal nya tjänster tillförts åklagarväsendet.
Det kan tilläggas att 28 åklagare under åren 1978—1979 har genomgått
utbildning avseende handläggning av kvalificerade ekonomiska brottmål.
För innevarande budgetår har medel beräknats för att ytterligare högst tolv
åklagare under våren 1982 skall få genomgå sådan utbildning.

1 sammanhanget skall nämnas att regeringen i en nyligen framlagd
proposition om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket föreslår att
medel ställs till förfogande för inrättande av tre nya tjänster som åklagare
(prop. 1981/82:143).

Enligt utskottets mening måste givetvis samhällets åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten omfatta kraftfulla insatser från alla de myndigheter
som har till uppgift att bekämpa sådan brottslighet. Härvidlag fyller
inte bara polisen utan också åklagarna en betydelsefull funktion; även
domstolsväsendets insatser på området är viktiga.

Statsmakternas ställningstaganden om resursförstärkningar i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten har självfallet skett med utgångspunkt
i att de begränsade resurser som finns skall sättas in där behovet bedöms
vara störst. Det är mot denna bakgrund som man skall se de resursförstärkningar
som under senare år har tillförts polisen. I sammanhanget vill
utskottet understryka vikten av att effekterna av de ökade satsningarna hos
vissa myndigheter inte äventyras av andra myndigheters brist på resurser.

Bl. a. polisväsendets ökade insatser för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten och andra prioriterade brottskategorier torde ha medverkat
till en ökning av arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna. Enligt
utskottets uppfattning råder det emellertid i fråga om resurserna för att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten inte en sådan obalans mellan
polisen och åklagarväsendets myndigheter att man för den skull i rådande
statsfinansiella läge bör gå ifrån den medelsberäkning som föreslås i
budgetpropositionen.

Vad som nu har sagts innebär inte att utskottet är främmande för att
åklagarväsendet — i den utsträckning som det statsfinansiella läget medger
— framdeles behöver tillföras medel för ytterligare tjänster. I sammanhanget
vill utskottet dock framhålla att åklagarmyndigheternas möjligheter
att effektivt medverka i kampen mot den ekonomiska brottsligheten
också kan komma att förstärkas genom åtgärder av mera organisatoriskt
slag. I detta hänseende pågår f. n. också utredningsarbete av en arbetsgrupp
som har tillsatts av riksåklagaren. Utredningsarbetet syftar till att
anpassa åklagarväsendets personalstyrka efter behoven i skilda distrikt
och regioner samt att undersöka om ändringar av den regionala indelningen
kan leda till rationaliseringar och besparingar. Enligt vad departementschefen
uppger i budgetpropositionen avser han att senare ta upp
frågan om en översyn av även den lokala distriktsindelningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
2012 i nu behandlad del; regeringens medelsberäkning tillstyrks.

JuU 1981/82:39

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:2012 i denna del (yrkande 3) till Läns- och
distriktsåklagarmyndighetema för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanlag av 205 649 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1982

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Björn Körlof
(m), Gunilla André (c), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella Johnsson
(c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp), Maja Bäckström (s)
och Ulla-Britt Åbark (s).

Reservation (punkt 2)

Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Helge Klöver (s),
Karl-Gustaf Mathsson (s), Maja Bäckström (s) och Ulla-Britt Åbark (s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”medelsberäkningen tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Vid bedömningen av medelsberäkningen under förevarande punkt vill
utskottet för sin del till att börja med understryka vad utskottet i annat
sammanhang sagt om angelägenheten av att samhället sätter in kraftfulla
åtgärder på bred front för att motverka den ekonomiska brottsligheten (se
JuU 1980/81:21 s. 63). Åklagarna spelaren betydelsefull roll i kampen mot
denna brottslighet. Enligt utskottets mening är det av vikt att effekterna av
satsningarna mot den ekonomiska brottsligheten inte motverkas av bristande
personella resurser inom läns- och distriktsåklagarmyndighetema.
Som redovisningen i det föregående visar har åklagarna under senare år
inte fått resursförstärkningar motsvarande dem som tillförts bl. a. polisen,
vars arbete som tidigare framhållits påverkar arbetssituationen inom åklagarväsendet.
För att effektivt kunna föra kampen mot den ekonomiska
brottsligheten behöver enligt utskottets mening åklagarväsendet såsom
anförs i motion 2012 nu tillföras ytterligare resurser utöver dem som
föreslås i budgetpropositionen. För nästa budgetår bör enligt utskottets
mening i enlighet med yrkandet i motionen medel beräknas för ytterligare
tio tjänster för åklagare. I övrigt föranleder regeringens medelsberäkning
under denna punkt inget vidare uttalande från utskottets sida.

JuU 1981/82:39

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:2012 i denna del (yrkande 3) till Läns- och
distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1982/83 anvisare»
förslagsanslag av 207 649 000 kr.

—

1
1

I
1

LiberTryck Stockholm 1982