Justitieutskottets betänkande 1981/82:21

om förundersökningsbegränsningar m.m. (prop. 1981/82:41 delvis)

Propositionen m.m.

I proposition 1981/82:41 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Med anledning av propositionen har väckts motion 1981/82:88 av Inger Lindquist m.fl. (m).

Utskottet behandlar i detta betänkande det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken såvitt gäller 20 kap. 7 och 7 a §§ samt förslaget fill lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Övriga förslag i propositionen samt motionen avser utskottet att behandla i ett senare betänkande.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981/82. 7 saml. Nr 21

JuU 1981/82:21

Åklagare må besluta att icke tala å brott:

1. om det kan antagas, att i hän
delse av lagföring annan påföljd än
böter icke skulle komma att ådö
mas och den misstänktes lagföring
ej finnes påkallad ur allmän syn
punkt; eller

2. om brottet förövats, innan den misstänkte dömts för annat av honom förövat brott eller till fullo undergått straff eller annan påföljd för sådant brott, och det är uppenbart, att brottet i jämförelse med det andra brottet är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse; eller

3. om det i annat fall av särskilda skäl är uppenbart, att påföljd ej erfordras för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna ej heller eljest är påkallat, att åtal väckes; eller

4. om brottet uppenbarligen begåtts under inflytande av sädan själslig abnormitet, som avses i 33 kap. 2 § brottsbalken, samt sluten psykiatrisk vård eller vård i vårdhem eller specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda kommer till stånd utan lagföring och åtal ej är påkallat av särskilda skäl.

Beslntjämlikt första stycket 3 må meddelas endast av riksåklagaren.

Beslut att ej tala å brott må återkallas, om tillräckliga skäl för beslutet ej längre finnas föreligga.

Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse):

1. om det kan antas att i händelse av lagföring någon annan påföljd än böter icke skulle komma att ådömas och den misstänktes lagföring ej krävs ur allmän synpunkt; eller

2. om brottet förövats, innan den misstänkte dömts för något annat brott som han förövat eller till fullo undergått straff eller annan påföljd för ett sådant brott, och det år uppenbart att brottet i jämförelse med det andra brottet är utan nämnvärd betydelse för påföljden; eller

3. om det i annat fall av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs nägon påföljd för att avhälla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks; eller

Beslut enligt första stycket 3 får meddelas endast av riksåklagaren.

Beslut om åtalsunderlåtelse får återkallas, om det inte längre finns tillräckliga skäl för beslutet.

JuU 1981/82:21 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Närmare föreskrifter om beslut att ej tala å brott meddelas av regeringen.

7a §

Beslut om åtalsunderlåtelse får meddelas även sedan åtal har väckts, om det kommer fram sådana förhållanden som, om de förelegat eller varit kända vid tiden för åtalet, skulle ha föranlett åtalsunderlåtelse. Åtalsunderlåtelse får dock inte beslutas om den tilltalade motsätter sig det eller om dom redan har fallit.

23 kap.
1 §
Förundersökning skall inledas. Förundersökning skall inledas sä

så snart pä grund av angivelse eller snart det på grund av angivelse eller
eljest anledning förekommer, att av annat skäl finns anledning att
brott, som hör under allmänt åtal, anta att ett brott som hör under
förövats. allmänt åtal har förövats. Detta

gäller, om inte något annat följer
av 4a eller 22 §.
Hör brottet allenast efter angi- Om det krävs angivelse för att

velse under allmänt åtal, må, ehuru brottet skall höra under allmänt
angivelse ej skett, förundersökning åtal, får förundersökning trots det
inledas, om angivelse icke kan utan inledas utan angivelse, om det in-
fara avvaktas; målsäganden skall nebär fara att avvakta en angi-
dock, så snart ske kan, underrät- velse. I så fall skall målsäganden
tas. Angiver han ej då brottet till underrättas snarast. Om denne då
åtal, skall förundersökningen ned- inte anger brottet till åtal, skall för-
läggas. undersökningen läggas ned.

4a §

Förundersökning får vidare läggas ned

1. om fortsatt utredning skulle
kräva kostnader som inte står i rim
ligt förhållande till sakens betydel
se och det dessutom kan antas att
brottet i händelse av lagföring inte
skulle leda till någon svårare på
följd än böter,

2. om det kan antas att åtal för
brottet inte skulle komma att ske till
följd av bestämmelser om åtalsun
derlåtelse 120 kap. eller om särskild
åtalsprövning samt förundersök
ning inte krävs ur allmän synpunkt.

JuU 1981/82:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte skall inledas.

Beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare. Endast riksåklagaren får besluta, när det kan antas att åtal inte skulle komma att ske till följd av 20 kap. 7 § första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare'

dels att i 4 och 13 §§ ordet "barnavårdsnämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet "socialnämnd" i motsvarande form,

dels att 1, 3 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har brott begåtts av någon som vid tiden för brottet ej fyllt aderton år, må, utöver vad som följer av 20 kap. 7 § rättegångsbalken, åklagare besluta att ej tala å brottet,

om den underärige ställes under övervakning jämlikt 26 § barnavårdslagen, omhändertages för samhällsvård enligt 29 § sagda lag eller blir föremål för annan därmed jämförlig åtgärd eller utan dylik åtgärd blir föremål för annan hjälp-och stödåtgärd samt det med skäl kan antagas att härigenom vidtages vad som är lämpligast för hans till-

' Senaste lydelse av 4 § 1970:447. ' Senaste lydelse 1971:241.

Föreslagen lydelse

Har brott begåtts av någon som vid tiden för brottet ej fyllt aderton år, får, utöver vad som följer av 20 kap. 7 § rättegångsbalken, åklagare besluta att underlåta åtal för brottet (åtalsunderlåtelse),

om den underärige bereds vård med stöd av tagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller blir föremål för annan därmed jämförlig åtgärd eller utan sådan åtgärd blir föremål för annan hjälp- och stödåtgärd samt det med skäl kan antas att härigenom vidtas vad som är lämpligast för den underärige eller

Föreligger skälig anledning att ej tala å brott, skall åklagaren, innan hem beslutar i ärendet, från barnavårdsnämnden i den komtnun, där den underärige vistas, inhämta yttrande, huruvida nämnden vidtagit eller avser att vidtaga åtgärd beträffande den underärige samt huruvida enligt nämndens mening sådan åtgärd kan anses vara lämpligast för hans tillrättaförande.

Om det finns skälig anledning till åtalsunderlåtelse enligt denna lag, skall åklagaren innan han beslutar i ärendet inhämta yttrande från socialnämnden i den kommun som enligt socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för den underärige. Yttrandet skall avse frågan om nämnden har vidtagit eller avser att vidta någon åtgärd beträffande den underärige och om en sådan åtgärd enligt nämndens mening är den lämpligaste för honom.

År brottet ringa, må åklagaren utan att barnavårdsnämndens yttrande inhämtats besluta att ej tala å brottet.

Åklagaren får utan att socialnämndens yttrande inhämtats besluta om åtalsunderlåtelse,

1. om brottet är ringa,

2. om det är uppenbart att förutsättningar för åtalsunderlåtelse föreligger.

Nämnden skall även utan samband med yttrande lämna åklagaren de upplysningar som denne begär ifråga om den underärige.

JuU 1981/82:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åtal, pröva otn åtal lämpUgen bör ske. Innan åtalsfrågan avgörs, skall den som förestår vården vid hemmet höras, otn det inte är obehövligt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

3 Förslag tlll

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 18 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 18 § Sekretessen enligt 17 § första stycket gäller inte

1. beslut huruvida åtal skall 1. beslut huruvida åtal skall

väckas eller beslut om att lägga väckas, beslut om att förundersök-
ned förundersökning, ning inte skall inledas samt beslut

om att förundersökning skall läggas ned,

1. uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,

3. uppgift som avser omhändertagande enligt 3 § lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande och som inte har inhämtats vid utredning enligt 6 § andra stycket samma lag.

Sekretessen enligt 17 § första stycket upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inte sekretess för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 16 §, eller uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet eller finns i handling som har erhållits från annan myndighet där sekretess gäller för uppgiften.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Lagen omtryckt 1980:880.

JuU 1981/82:21 7

Utskottet

På grundval av förslag av ätalsrättskommittén i dess betänkande (SOU 1976:47) Färre brottmål och remissbehandling därav läggs i propositionen fram förslag till regler om bl. a. vidgade möjligheter att lägga ner förundersökning. Beträffande lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964 års lag) föreslås bl. a. sådan ändring att åklagaren får större möjligheter att besluta om åtalsunderlåtelse utan att inhämta yttrande från socialt organ. Det föreslås också sådana ändringar i den lagen som betingas av socialtjänstreformen.

Socialtjänstreformen träder i kraft den I januari 1982. De av den reformen befingade ändringarna i 1964 års lag bör tråda i kraft samtidigt. Utskottet har inte något att erinra mot förslagen i den delen. Detsamma gäller förslagen till ändringar i sakligt hänseende, vilka delvis tillgodoser önskemål som utskottet tidigare uttalat. Dock bör i förtydligande intresse vidtas en språklig jämkning i 3 § Qärde stycket på sätt framgår av utskottets hemställan.

Vid detta ställningstagande bör riksdagen samtidigt anta förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken såvitt gäller 20 kap. 7 och 7 a §§, i vilken del utskottet inte har något att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det i proposition 1981/82:41 framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken såvitt gäller 20 kap. 7 och 7 a §§,

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, dock med den ändringen att i 3 § fjärde stycket 1 efter "ringa," filläggs ordet "eller".

Stockholm den 1 december 1981

På justitieutskottets vägnar BERTIL LIDGARD

Närvarande: Bertil Lidgard (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Lilly Bergander (s), Gunilla André (c), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp), Stina Eliasson (c), Margareta Andrén (fp) och Elis Andersson (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981